|
|
Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar i djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter genom att flytta sådana uppgifter på djurområdet som inte kräver polisens särskilda befogenheter och kompetens till länsstyrelserna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen med anledning av yrkanden i motioner från allmänna motionstiden om att polisens verksamhet ska renodlas ytterligare och att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) ska återupptas senast den 1 mars 2018.
I betänkandet finns två reservationer (S, SD, MP, V, -).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet.
Ett yrkande i en följdmotion.
Sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
2.Ytterligare renodling av polisens verksamhet, punkt 2 (S, MP, V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),
2. lag om ändring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:224 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2017/18:347 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1.
Reservation 1 (SD, -)
|
2. |
Ytterligare renodling av polisens verksamhet |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:2480 av Marta Obminska (M) yrkande 1,
2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 12,
2017/18:3739 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 16 och
2017/18:3899 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 8 och
bifaller delvis motion
2017/18:2480 av Marta Obminska (M) yrkandena 2 och 3.
Reservation 2 (S, MP, V)
Stockholm den 14 december 2017
På justitieutskottets vägnar
Tomas Tobé
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Krister Hammarbergh (M), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Andreas Carlson (KD), Carina Ohlsson (S), Patrick Reslow (-), Sultan Kayhan (S) och Gustaf Lantz (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet. I propositionen föreslår regeringen ändringar i djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Syftet med lagförslagen är att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter genom att flytta uppgifter som inte kräver polisens särskilda befogenheter och kompetens till länsstyrelserna.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. I ärendet behandlas även fyra motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Motionsyrkandena återges i bilaga 1.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Det kan nämnas att riksdagen tidigare har gjort två tillkännagivanden till regeringen i frågan om att renodla polisens arbetsuppgifter. Riksdagen tillkännagav 2015 att regeringen skulle återkomma med ett förslag om hur man kan renodla polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 37, rskr. 2014/15:152). Vidare tillkännagav riksdagen 2016 för regeringen att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) skulle återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 30, rskr. 2015/16:197). Regeringen uppger i propositionen att de aktuella lagförslagen är ett led i att tillgodose riksdagens tillkännagivanden och att dessa bereds vidare inom Regeringskansliet.
Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår ett motionsyrkande om att avslå propositionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och om att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) senast den 1 mars 2018 ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.
Jämför reservation 1 (SD, -) och 2 (S, MP, V).
Bakgrund
Polisens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt förebygga och utreda brott. Dessa grundläggande uppgifter, kärnuppgifterna, anges uttryckligen i 2 § 1–3 polislagen (1984:387). Bestämmelserna kompletteras av förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. Vid sidan av kärnuppgifterna ska polisen också utföra en mängd andra uppgifter av varierande slag som inte har preciserats i polislagen på motsvarande sätt (2 § 4–5 polislagen). Det är fråga om dels polisens hjälpande verksamhet, dvs. att ge enskilda personer hjälp och stöd på olika sätt, dels polisens olikartade och omfattande uppgifter inom området för allmän förvaltning, t.ex. uppgifter enligt djurskyddslagen (1988:534), uppgifter som passmyndighet och tillståndsgivning enligt olika författningar. En del av dessa uppgifter har ett ganska svagt samband med polisens kärnuppgifter.
Polismyndigheten har ett flertal uppgifter som avser hantering av djur, bl.a. enligt djurskyddslagen, lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (tillsynslagen) och jaktlagen (1987:259) med tillhörande förordningar.
Enligt djurskyddslagen ska Polismyndigheten bl.a. verkställa länsstyrelsernas beslut om att omhänderta vanvårdade djur. Detta innebär i praktiken att Polismyndigheten måste transportera, veterinärundersöka, förvara, sälja, skänka bort och låta avliva djur. Myndigheten administrerar också kostnaderna för de omhändertagna djuren. Polismyndigheten ger dessutom länsstyrelsen nödvändig hjälp vid utövande av offentlig kontroll och verkställighet av beslut enligt djurskyddslagen. Sådan hjälp ges t.ex. i de fall länsstyrelsens tjänstemän möts eller befaras kunna mötas av våld vid sin myndighetsutövning. Polismyndigheten har också till uppgift att besluta och verkställa omedelbara omhändertaganden av djur som är utsatta för lidande.
Polismyndigheten ansvarar även för en rad uppgifter som rör hundar och katter enligt tillsynslagen. Om tillsynen över en hund eftersätts får Polismyndigheten t.ex. meddela beslut om att hunden ska vara försedd med munkorg eller koppel. Polismyndigheten får också besluta att en hund som orsakar skada eller avsevärd olägenhet ska omhändertas och besluta om den ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Om någon allvarligt brister eller tidigare har brustit i tillsynen över en hund kan Polismyndigheten besluta om hundförbud. Polismyndigheten tar också emot underrättelser från jakträttshavare om att han eller hon har omhändertagit en hund som springer lös i ett område där det finns vilt. Om jakträttshavaren inte vill ta hand om hunden är det Polismyndighetens uppgift att omhänderta hunden och besluta om den ska säljas, skänkas bort eller avlivas samt att verkställa beslutet. Myndigheten beslutar också i frågor om tillstånd för jakträttshavare att avliva övergivna eller förvildade katter inom tätbebyggt område.
Även på jaktområdet har Polismyndigheten vissa uppgifter. Bestämmelserna om detta finns främst i jaktlagen och jaktförordningen (1987:905).
Propositionen
Behovet av ändring
Behovet att renodla polisens arbetsuppgifter har enligt regeringen aldrig varit större än nu. Flera samverkande skäl har den senaste tiden lett till ett försämrat resultat i brottsutredningsverksamheten. Bland annat har polisorganisationens ombildning medfört en stor påfrestning på verksamheten. Samtidigt som ombildningen har genomförts har arbetsbelastningen för polisen blivit större, bl.a. på grund av de ökade migrationsströmmarna, terrorism och ökad grov brottslighet. För att upprätthålla förtroendet för Polismyndighetens arbete med utredning och lagföring måste fler brott klaras upp. Regeringen anför att det därför är viktigt att den negativa resultatutvecklingen bryts. Att utreda brott är en av polisens kärnuppgifter och måste prioriteras för att det övergripande målet för kriminalpolitiken, att minska brottsligheten och öka människors trygghet, ska kunna nås.
Regeringen uppger att den redan gjort satsningar för att renodla polisens kärnverksamhet, dels i fråga om ansvaret för omhändertagna personer enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., dels i fråga om ansvaret för handräckning av frihetsberövade personer. När det gäller omhändertagandet av berusade personer har ett projekt pågått under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting, kommuner och polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Projektet genomfördes bl.a. med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i januari 2017 i uppdrag av regeringen att följa upp effekterna av satsningen. I december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). I propositionen föreslog regeringen att Kriminalvården skulle få rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Ett kvarvarande område där det finns vinster med en renodling är enligt regeringen Polismyndighetens arbetsuppgifter med djur.
De uppgifter som Polismyndigheten utför på djurområdet är till stor del allmänna förvaltningsärenden som ligger utanför polisens kärnområde. När det gäller stora delar av uppgifterna kan det enligt regeringen även ifrågasättas om Polismyndigheten är den bäst lämpade myndigheten att utföra dem. Regeringen bedömer att Polismyndighetens arbetsuppgifter med djur kan antas påverka myndighetens förutsättningar att nå resultat i kärnverksamheten. Med färre sidouppgifter att behöva ta hänsyn till och prioritera mellan bör det bli lättare att arbeta mer effektivt med kärnuppgifterna. Sammanfattningsvis anser därför regeringen att Polismyndighetens uppgifter med djur behöver renodlas.
Regeringens förslag
Polismyndighetens uppgifter med djur innefattar en rad arbetsmoment som från rättsliga och praktiska utgångspunkter skiljer sig ganska mycket från varandra. För att myndighetsåtgärder ska kunna genomföras finns i vissa fall ett behov av de befogenheter att använda våld och tvång som en polis har. I andra fall rör det sig om transport, förvaring, försäljning och annan praktisk eller administrativ hantering av djur som inte har något tydligt samband med polisiära kärnuppgifter. Varje enskild arbetsuppgift bör därför enligt regeringen bedömas för sig.
För att ge Polismyndigheten så goda förutsättningar som möjligt att kunna koncentrera sig på sina kärnuppgifter anser regeringen att myndigheten framför allt bör avlastas från sådana arbetsuppgifter som rör djur där kopplingen till kärnuppgifterna är svag eller saknas. Att polisen ska ingripa i akuta och farliga situationer följer redan av 2 § polislagen. När den akuta faran är över bör dock ansvaret för djurskötseln så snart som möjligt gå över till en annan myndighet. Polisen bör inte vara djurhållare, djurförsäljare eller djurtransportör. Myndigheten bör som regel inte heller handlägga andra förvaltningsrättsliga ärenden om djur än de som är akuta. Detta bör gälla såväl uppgifter enligt djurskyddslagen som enligt tillsynslagen. De uppgifter som karakteriseras av att de kräver de särskilda befogenheter och den kompetens som ryms inom Polismyndigheten eller som av andra skäl bör handläggas av myndigheten bör dock fortfarande utföras av Polismyndigheten. På så sätt kan polisens kompetens och särskilda befogenheter utnyttjas bättre än i dag.
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att de flesta av Polismyndighetens arbetsuppgifter enligt djurskyddslagen och tillsynslagen bör flyttas till en annan huvudman.
En statlig förvaltningsmyndighet bör enligt regeringen få ansvaret för de djuruppgifter som Polismyndigheten inte längre bör ha kvar. Myndigheten ska kunna utföra uppgifterna med minst lika hög eller högre kvalitet än Polismyndigheten. Regeringen anser att länsstyrelserna bör övervägas i första hand. Länsstyrelserna är statliga förvaltningsmyndigheter med regional organisation. De har redan i dag en central roll på djurskyddsområdet eftersom de är kontrollmyndigheter och har det operativa ansvaret för den offentliga kontrollen av att djurskyddsbestämmelserna följs. Förslaget innebär att länsstyrelserna blir ännu tydligare expertmyndigheter på djurområdet.
Djurskyddslagen
Regeringen föreslår att länsstyrelserna själv ska ansvara för att verkställa sina beslut att omhänderta djur enligt 31 och 32 §§ djurskyddslagen. Länsstyrelserna ska också ansvara för att verkställa sina beslut enligt 34 § om att sälja, överlåta på annat sätt eller avliva djur som har omhändertagits. Detta är uppgifter som i dag utförs av Polismyndigheten, men som enligt regeringen inte har någon nämnvärd eller relevant koppling till polisens kärnuppgifter. Regeringen påminner om att polisen har kvar sin handräckningsskyldighet enligt 27 a § djurskyddslagen och därmed har möjlighet att hjälpa länsstyrelserna när personalen där ställs inför våldsamma eller hotfulla situationer. Handräckning får dock enligt förslaget, till skillnad från enligt dagens reglering, endast begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polis särskilda befogenheter att använda våld eller tvång behöver tillgripas, eller det annars finns synnerliga skäl.
Polismyndigheten bör enligt förslaget ha kvar uppgiften att, liksom länsstyrelserna, besluta om omedelbara omhändertaganden av djur enligt 32 § djurskyddslagen och i ett första skede ansvara för att verkställa dessa omhändertaganden. Regeringen bedömer att starka djurskyddsskäl talar för att polisen omedelbart ska kunna gripa in i vissa situationer där djur utsätts för lidande. När Polismyndigheten på detta sätt har omhändertagit ett djur ska myndigheten skyndsamt informera länsstyrelsen om beslutet. Länsstyrelsen ska i sin tur skyndsamt pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Den beslutande myndigheten ska enligt förslaget sedan ansvara för att beslutet verkställs. Om länsstyrelsen beslutar att Polismyndighetens beslut om omhändertagande ska fortsätta att gälla, ska länsstyrelsen skyndsamt ta över ansvaret för verkställigheten av beslutet.
En polis bör även fortsättningsvis få avliva djur som påträffats så svårt sjuka eller skadade att de bör avlivas omedelbart. Den som har avlivat ett djur ska, om det inte är möjligt att informera ägaren eller innehavaren av djuret, emellertid underrätta länsstyrelsen i stället för Polismyndigheten.
Både länsstyrelsen och Polismyndigheten föreslås få ge förskott av allmänna medel på kostnader som uppkommer för omhändertagna djur. Om ett djur har sålts får både länsstyrelsen och Polismyndigheten ta ut den kostnad som slutligen ska betalas av ägaren ur köpesumman. Köpesumman ska i första hand täcka länsstyrelsens kostnader.
Lagen om tillsyn över hundar och katter
Regeringen föreslår vidare att länsstyrelsen ska överta flera uppgifter enligt tillsynslagen från Polismyndigheten.
En sådan uppgift är att meddela förelägganden och förbud vid bristande tillsyn eller skötsel av hundar. Detta handlar vanligtvis om att besluta om munkorg, koppeltvång eller att hunden inte får vistas tillsammans med andra hundar, vilka är uppgifter som är förvaltningsrättsliga och inte är akuta. Länsstyrelsen ska enligt förslaget även överta uppgiften att meddela förelägganden om märkning och registrering av hundar.
Också det huvudsakliga ansvaret för att omhänderta hundar med stöd av tillsynslagen bör enligt regeringen flyttas över till länsstyrelsen. Den uppgiften anser regeringen inte ha någon omedelbar koppling till polisens kärnverksamhet, och inte heller kräva de befogenheter eller kompetens som ryms inom Polismyndigheten. Om det är nödvändigt att omedelbart omhänderta en hund för att hindra att den orsakar skada eller avsevärd olägenhet ska dock Polismyndigheten enligt förslaget få besluta om detta. Beslutet ska i dessa fall skyndsamt underställas länsstyrelsens prövning. Den beslutande myndigheten ska ansvara för verkställigheten. Den beslutande myndigheten är vidare den instans som får ge ägaren tillstånd att förfoga över en omhändertagen hund och som ska besluta att ett omhändertagande ska upphöra om det inte längre finns skäl för det. Länsstyrelsen ska överta uppgiften att fatta beslut om att sälja, skänka bort eller avliva en hund som har omhändertagits, vilket inte heller är uppgifter som har något samband med polisens kärnuppgifter, och ansvara för att beslutet verkställs.
Länsstyrelsen ska även överta uppgiften att meddela hundförbud, vilket enligt regeringen är ett huvudsakligen förvaltningsrättsligt ärende.
En ny bestämmelse om handräckning förs enligt förslaget in i tillsynslagen. Polismyndigheten ska, på samma sätt som enligt djurskyddslagen, på begäran av länsstyrelsen lämna den hjälp som behövs för att länsstyrelsen ska kunna verkställa sina beslut. Handräckning får dock begäras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polis särskilda befogenheter att använda våld eller tvång behöver tillgripas, eller det annars finns synnerliga skäl.
Förslaget om att flytta över uppgifter från polisen till länsstyrelserna medför ett behov att ändra även reglerna om kostnadsansvar. Till exempel får både länsstyrelsen och Polismyndigheten enligt förslaget medge undantag från skyldigheten för ägaren eller innehavaren av hunden att betala de kostnader som ett omhändertagande har medfört.
Länsstyrelsen föreslås vidare, i stället för polisen, vara den myndighet som ska ta emot underrättelser från jakträttshavare om att han eller hon har omhändertagit en hund som springer lös i ett område där det finns vilt, eftersom det saknas bärande skäl för att polisen ska utföra uppgiften. Om jakträttshavaren inte vill ta hand om hunden ska länsstyrelsen ansvara för att omhänderta hunden, samt under vissa förutsättningar besluta att sälja, skänka bort eller avliva hunden.
Polismyndigheten bör dock enligt regeringen ha kvar uppgiften att ta emot anmälningar om att någon har dödat en hund som har anträffats lös i ett område där det finns lantbruksdjur. Anledningen till detta är att ärendena förekommer ytterst sällan och att de enligt regeringen därför inte heller påverkar polisens kärnverksamhet. Polismyndigheten bör också ha kvar uppgiften att besluta i frågor om tillstånd för jakträttshavare att avliva övergivna eller förvildade katter inom tätbebyggt område, eftersom dessa ärenden enligt regeringen har en koppling till vapen- och ordningsfrågor.
Länsstyrelsens beslut enligt tillsynslagen ska, liksom polisens, få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Övriga arbetsuppgifter
Regeringen bedömer att Polismyndigheten bör ha kvar sina uppgifter på jaktområdet, vilka i praktiken nästan uteslutande handlar om att ta emot underrättelser om viltolyckor med motorfordon och vidta åtgärder med anledning av dessa. Skälet till detta är att det anses finnas beröringspunkter med polisens uppgifter med anledning av trafikolyckor och med att utreda brott i samband med sådana. Själva eftersöken efter en viltolycka utförs redan i dag av särskilt utsedda jägare.
Polismyndigheten bör även ha kvar sina arbetsuppgifter enligt lagen (1933:269) om ägofred och rennäringslagen (1971:437), som består i att ta emot anmälningar om att någon har tagit hand om eller avlivat ett djur. Uppgifterna förekommer sällan och bedöms i sak ha viss koppling till polisens verksamhet i övrigt.
Ikraftträdande
Länsstyrelserna kommer enligt regeringens förslag att ta över de flesta av Polismyndighetens uppgifter enligt såväl djurskyddslagen som tillsynslagen. Detta ställer krav på att länsstyrelserna ges en rimlig tid för att i olika avseenden kunna förbereda sig på de nya uppgifterna. Regeringen anser därför att lagändringarna bör träda i kraft den 1 juni 2018.
Motionerna
I motion 2017/18:347 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1 begär motionärerna att riksdagen avslår propositionen. Enligt motionärerna riskerar den spetskompetens som polisen, inte minst inom den lokala djurskyddspolisen i Stockholms län och på Gotland, att gå förlorad om Polismyndighetens arbetsuppgifter flyttas över till länsstyrelserna. De vill i stället införa en djurskyddspolis på nationell nivå.
I motion 2017/18:2480 av Marta Obminska (M) yrkandena 1, 2 och 3 anförs det att regeringen bör se över dels möjligheten att renodla polisens arbetsuppgifter, dels om det finns arbetsuppgifter som på ett lämpligare sätt kan utföras av en annan huvudman, dels om det ska ingå i polisens arbetsuppgifter att köra barn och ungdomar till socialtjänsten och boenden i andra delar av landet.
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:3576 yrkande 10 och 12 en fortsatt renodling av polisens arbetsuppgifter och att uppgifter som tillståndsärenden flyttas från polisen till kommuner eller andra myndigheter. Motionärerna beklagar att regeringen genom tilläggsdirektiv kraftigt snävade in den tidigare utredningen om en renodling av polisens arbetsuppgifter.
I motion 2017/18:3739 yrkande 16 anför Tomas Tobé m.fl. (M) att riksdagen åter bör tillkännage för regeringen att den ska återuppta utredningen om en översyn av polisens arbetsuppgifter enligt direktiv 2014:59 (Ju 2014:07). Mot bakgrund av att regeringen inte följt riksdagens tidigare tillkännagivande bör ett nytt tillkännagivande förenas med en tidsfrist. Utredningsarbetet bör enligt motionärerna återupptas senast den 1 mars 2018.
Andreas Carlson m.fl. (KD) anför i motion 2017/18:3899 yrkande 8 bl.a. att polisen har många uppgifter som inte behöver utföras av polisen utan som bör överföras till andra myndigheter, som t.ex. tillsyn av verksamheter och handläggning av pass- och vapenärenden m.fl. Även i denna motion hänvisas till det tidigare tillkännagivandet om att återuppta utredningen om en renodling av polisens arbetsuppgifter.
Tidigare utredningar och utskottsbehandling
Den förra regeringen gav i april 2014 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av polisens uppgifter (dir. 2014:59). Förändringarna skulle syfta till en renodling av verksamheten så att polisen i ökad utsträckning skulle kunna koncentrera sig på sina kärnuppgifter, att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott. Utredaren skulle dels undersöka om, och i så fall hur, polisens uppgifter när det gäller hantering av djur skulle kunna överföras till en annan huvudman, dels undersöka om det fanns ytterligare arbetsuppgifter som på ett lämpligare sätt kunde utföras av någon annan huvudman. Uppdraget skulle i den del som avsåg polisens uppgifter på djurområdet redovisas i ett delbetänkande senast den 31 januari 2015. Uppdraget i övrigt skulle redovisas senast den 31 oktober 2015.
Den nuvarande regeringen beslutade i tilläggsdirektiv (dir. 2015:3) att begränsa uppdraget. I tilläggsdirektiven anfördes att de förslag om hanteringen av djurärenden som utredaren väntades redovisa, tillsammans med de förslag om transporter och omhändertagande av berusade personer som då bereddes inom Regeringskansliet, innebar att de områden som var rimliga och angelägna att flytta bort från polisen var omhändertagna. Utrymmet för att ytterligare renodla polisens verksamhet ansågs begränsat, och inte befogat att utreda vidare. Utredningen lämnade den 13 februari 2015 över betänkandet Med fokus på kärnuppgifterna – En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet (SOU 2015:3).
I samband med behandlingen av motioner om polisfrågor från riksmötet 2014/15 föreslog utskottet ett tillkännagivande om att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om hur polisens uppgifter skulle kunna renodlas ytterligare (bet. 2014/15:JuU16). Utskottet anförde i det betänkandet att polisen utför en mängd sysslor som inte tillhör polisens traditionella verksamhet, t.ex. utfärdande av pass, hantering av hittegods, vissa handräckningsuppdrag, ansvaret för omhändertagna berusade personer, omhändertagande av djur, viss tillståndsgivning, inspektioner av farliga istappar och inspektion av hotell och pensionat. Enligt utskottet borde polisens uppgifter renodlas i syfte att förstärka utrycknings- och utredningsverksamheten, t.ex. genom att pröva om vissa av polisens uppgifter kan läggas på andra myndigheter. Utskottet beklagade att den utredning som hade tillsatts i syfte att renodla polisens verksamhet hade avslutats i förtid och föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den skulle se över hur polisens uppgifter skulle kunna renodlas och återkomma med ett sådant förslag till riksdagen. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2014/15:152).
I ett betänkande om polisfrågor anförde utskottet våren 2016 att regeringen skyndsamt borde återuppta den nedlagda utredningen för att undersöka hur mer resurser kan frigöras för att förstärka den centrala polisverksamheten och föreslog att riksdagen skulle tillkännage detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 30). Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2015/16:197).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit vikten av att förstärka polisens kärnverksamhet och ser positivt på att regeringen nu lämnar ett förslag som syftar till en renodling av polisens arbetsuppgifter. Utskottet anser liksom regeringen att vissa av polisens uppgifter som rör djur bör flyttas till länsstyrelserna. Lagförslagen har enligt utskottet fått en väl avvägd utformning och bör antas av riksdagen. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen bifaller propositionen och att riksdagen avslår motion 2017/18:347 (SD, -) yrkande 1.
Med detta sagt vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att arbetet med att renodla polisens uppgifter måste fortsätta, och att det bör undersökas hur ännu mer resurser kan frigöras för att förstärka den centrala polisverksamheten. Utskottet har tidigare lämnat exempel på uppgifter som bör övervägas, bl.a. vissa tillstånds- och tillsynsärenden och passhantering. Riksdagen tillkännagav, som framgått ovan, förra året för regeringen att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) skyndsamt borde återupptas i detta syfte samt pekade på det angelägna i att tillkännagivandet från året dessförinnan, där utredningen också berördes, skulle efterkommas av regeringen. Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar att riksdagens tillkännagivanden bereds vidare inom Regeringskansliet. Några åtgärder för att återuppta den aktuella utredningen har emellertid inte vidtagits. Regeringen har inte heller, såvitt känt, vidtagit några åtgärder för att ytterligare renodla polisens verksamhet på andra områden än de tre som omnämns i propositionen: djurskydd, omhändertagande av berusade personer och transporter av frihetsberövade. Utskottet finner mot denna bakgrund anledning att åter föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att utredningsarbetet måste återupptas. Mot bakgrund av regeringens behandling av tidigare tillkännagivanden bör ett nytt tillkännagivande förenas med en tidsfrist om att utredningen ska ha återupptagits senast den 1 mars 2018. Med detta tillstyrker utskottet motionerna 2017/18:2480 (M) yrkande 1, 2017/18:3576 (L) yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 (M) yrkande 16 och 2017/18:3899 (KD) yrkande 8 samt delvis motion 2017/18:2480 (M) yrkandena 2 och 3.
|
1. |
av Adam Marttinen (SD) och Patrick Reslow (-).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen bifaller motion
2017/18:347 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1 och
avslår proposition 2016/17:224 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Stockholms län och Gotland är unika i den mån att det ingen annanstans i landet finns en sammanhållen grupp poliser som hanterar hela djurskyddsfrågan från brottsutredningar och omhändertaganden till omplacering eller avlivning av plågade djur. Inrättandet av en särskild djurskyddspolis har varit en stor framgång som lett till mindre lidande för såväl människor som djur. Den lokala djurskyddspolisen har i samband med det dagliga arbetet byggt upp en spetskompetens i samverkan med länsstyrelsen, åklagare och domstolar – en spetskompetens som riskerar att gå förlorad om länsstyrelserna tar över Polismyndighetens arbetsuppgifter på djurområdet. Vi vill, i stället för att djurskyddet nedprioriteras, säkerställa att den långa traditionen av ett starkt djurskydd lever kvar. Vi vill därför se att det införs en djurskyddspolis på nationell nivå för att samordna verksamheten. Detta skulle utveckla det förebyggande arbetet samt öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av brott mot djur.
Samtidigt som det är tydligt att Polismyndigheten lider av stor resursbrist menar samtliga länsstyrelser att de samhällsekonomiska, effektivitetsmässiga och administrativa konsekvenserna av regeringens förslag antingen är negativa eller otillräckligt utredda och att de riskerar att påverka kvaliteten i djurskyddsarbetet negativt. Vidare anser länsstyrelserna att förslagen innebär mycket små eller inga vinster resurs- eller effektivitetsmässigt för Polismyndigheten. För att säkerställa att en nationell djurskyddspolis inte belastar den vardagliga polisverksamheten vill vi öka Polismyndighetens resurser samt införa en särskild utbildning i syfte att rekrytera ny kompetent personal.
Vi anser således sammanfattningsvis att den nu föreslagna överflyttningen av arbetsuppgifter som rör djur från Polismyndigheten till länsstyrelserna inte bör genomföras.
|
2. |
Ytterligare renodling av polisens verksamhet, punkt 2 (S, MP, V) |
av Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Susanne Eberstein (S), Petter Löberg (S), Linda Snecker (V), Carina Ohlsson (S), Sultan Kayhan (S) och Gustaf Lantz (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2480 av Marta Obminska (M) yrkandena 1–3,
2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 12,
2017/18:3739 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 16 och
2017/18:3899 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Vi instämmer i det som motionärerna anför om att polisens verksamhet bör renodlas. Det pågår också ett arbete med denna inriktning, och regeringen har redovisat att riksdagens tillkännagivanden om en fortsatt renodling av polisens arbetsuppgifter inte är slutbehandlade genom de aktuella lagförslagen. Dessa är ett led i att tillgodose tillkännagivandena, som bereds vidare inom Regeringskansliet. Vi noterar även de åtgärder som nyligen vidtagits för att möjliggöra för polisen att i högre grad koncentrera sig på sin kärnverksamhet, bl.a. de nya regler från den 1 april i år som ger Kriminalvården rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter (bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149).
Mot bakgrund av att tillkännagivandena fortfarande bereds anser vi inte att det finns anledning för riksdagen att åter göra ett tillkännagivande till regeringen om att renodla polisens arbetsuppgifter.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.
2017/18:347 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -):
1.Riksdagen avslår proposition 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2017/18:2480 av Marta Obminska (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheten att renodla polisens arbetsuppgifter och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns arbetsuppgifter som på ett lämpligare sätt kan utföras av någon annan huvudman, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att andra aktörer skulle kunna köra barn och ungdomar till socialtjänst och boenden i andra delar av landet, och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt renodling av polisens arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta uppgifter från polisen till kommuner eller andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3739 av Tomas Tobé m.fl. (M):
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast den 1 mars 2018 återuppta utredningen av en renodling av polisens arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3899 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla polisens uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
