|
|
Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksrevisionen har granskat den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten för att se om den på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp och därvid identifierat vissa brister. I rapporten lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskningsrapport och de rekommendationer som ges i rapporten utgör ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående arbete med att effektivisera den forensiska verksamheten.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fem reservationer (M, SD, C, L, KD, -).
Behandlade förslag
Skrivelse 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation.
Fem yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation
1.Forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter, punkt 2 (M, C, L, KD)
2.Kompetensutveckling och utrustning för ingripandepersonal, punkt 3 (M, C, L, KD)
3.Hantering av beställningar av forensisk undersökning, punkt 4 (M, C, L, KD)
4.Förtroendet mellan NFC och polisregionerna, punkt 5 (M, C, L, KD)
5.Uppföljning av Polismyndighetens effektiviseringsarbete, punkt 6 (SD, -)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:50 till handlingarna.
|
2. |
Forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1.
Reservation 1 (M, C, L, KD)
|
3. |
Kompetensutveckling och utrustning för ingripandepersonal |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
Reservation 2 (M, C, L, KD)
|
4. |
Hantering av beställningar av forensisk undersökning |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3.
Reservation 3 (M, C, L, KD)
|
5. |
Förtroendet mellan NFC och polisregionerna |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 4.
Reservation 4 (M, C, L, KD)
|
6. |
Uppföljning av Polismyndighetens effektiviseringsarbete |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3954 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -).
Reservation 5 (SD, -)
Stockholm den 22 mars 2018
På justitieutskottets vägnar
Tomas Tobé
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Lawen Redar (S), Ellen Juntti (M), Patrick Reslow (-), Magnus Oscarsson (KD) och Sultan Kayhan (S).
I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Från spår till bevis – Polisens forensiska organisation (RiR 2017:16).
Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 9 juni 2017.
Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter, kompetensutveckling och utrustning för ingripandepersonal, hanteringen av beställningar av forensisk undersökning, förtroendet mellan Nationellt forensiskt centrum och polisregionerna samt uppföljning av Polismyndighetens effektiviseringsarbete.
Jämför reservation 1 (M, C, L, KD), 2 (M, C, L, KD), 3 (M, C, L, KD), 4 (M, C, L, KD) och 5 (SD, -).
Bakgrund
Riksrevisionen har granskat den forensiska verksamheten inom Polis-myndigheten. Syftet har varit att klargöra om den forensiska verksamheten bidrar till personuppklaringen av brott på ett effektivt sätt. Granskningen har avsett två aspekter av effektivitet: om de forensiska metoderna används effektivt respektive om resursanvändningen i den forensiska organisationen är effektiv. Granskningen avser hela brottsutredningsprocessen, vilket innebär att både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är föremål för granskning.
Granskningen har resulterat i rapporten Från spår till bevis – Polisens forensiska organisation (RiR 2017:16).
Riksrevisionens iakttagelser
Effektiviteten i den forensiska processen
Riksrevisionens granskning visar att resursanvändningen i den forensiska processen är ineffektiv, vilket bl.a. beror på långa handläggningstider. De orsakar omfattande problem i utvecklingsarbetet och medför en ineffektiv resursanvändning i rättskedjan som helhet. De långa handläggningstiderna beror främst på tre faktorer: brister i beställningarna till Nationellt forensiskt centrum (NFC), det faktum att vissa av NFC:s forensiker utför administrativa uppgifter som i stället skulle kunna utföras av administrativ personal och NFC:s relativt stora personalomsättning.
Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att se över rutinerna för beställningar av forensiska undersökningar. Polisen bör även vidta åtgärder för att begränsa antalet beställda undersökningar till NFC till det som är relevant, så att inte NFC belastas mer än nödvändigt. Till exempel skulle forensiskt kunnig personal kunna granska materialet som inkommit vid ingripandeverksamheten innan det skickas vidare till undersökning. Riksrevisionen rekommenderar även NFC att utveckla utformningen av analysbesked och sakkunnigutlåtanden så att också personer som inte har forensisk sakkunskap med lätthet kan förstå dem.
Vidare pekar Riksrevisionen på att det finns brister i ärendehanteringssystemen som används i den forensiska processen. Eftersom Polismyndighetens fyra olika ärendesystem (RAR, DurTvå, TekPro och Forum) till stora delar inte är sammankopplade med varandra så förs inte uppgifter automatiskt över mellan systemen utan det måste göras manuellt. Det ger upphov till merarbete och även till felregistreringar, vilket skadar effektiviteten. Riksrevisionen rekommenderar således Polismyndigheten att utveckla ärendehanteringssystemen för den forensiska processen, t.ex. genom att komplettera systemet DurTvå med ytterligare funktioner.
Åklagarmyndigheten rekommenderas också att införa en funktion i ärendehanteringssystemet Cåbra som, i anslutning till att ett åklagarärende avslutas, påminner förundersökningsledaren om att verifiera om det finns forensiska beställningar som inte är utförda.
Användningen av forensiska metoder
Riksrevisionen bedömer att de forensiska metoderna till stora delar används effektivt. Både de forensiska analyser som genomförs vid NFC och de brottsplatsundersökningar som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare anses hålla hög kvalitet.
Vidare har Riksrevisionen granskat ärenden som rör bostadsinbrott. Granskningen visar att Polisen i stor utsträckning genomför brottsplatsundersökningar men att dessa många gånger genomförs av ingripandepersonal och inte de lokala brottsplatsundersökarna. Anledningen är främst att de senare är för få och därför inte har möjlighet att hantera alla mängdbrottsärenden. Detta leder i sin tur till att dessa undersökningar ofta är bristfälliga, främst på grund av avsaknad av kompetens och erfarenhet men också på grund av brist på tid, utrustning och intresse. Polismyndigheten bör därför se över såväl kompetensutvecklingen som utrustningen för ingripandepersonal när det gäller spårsäkring.
Eftersom 80 procent av de svarande förundersökningsledarna i Riksrevisionens enkätundersökning uppger att de alltid eller i de flesta fall beslutar om registertopsning när det finns lagliga förutsättningar för det gör man bedömningen att den forensiska metoden används i förhållandevis stor utsträckning. Samtidigt uppger en knapp femtedel (17 procent) att de fattar topsningsbeslut ibland, sällan eller aldrig. Enligt Riksrevisionen finns det därför potential att öka antalet registertopsningar. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att etablera rutiner för att säkerställa att personal tar initiativ till att registertopsa misstänkta när det finns lagliga förutsättningar för det och för att säkerställa att registertopsande personal får veta om det blivit träff i dna-registret på en utförd registertopsning.
Regeringens bedömning
Regeringen välkomnar i skrivelsen genomlysningar av den brottsutredande verksamheten som bidrar till att identifiera effektivitetsproblem och åtgärdsbehov. Regeringen anför att den forensiska verksamheten har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och döma till ansvar för brott, och efterfrågan på forensiska analyser har ökat kontinuerligt de senaste åren. Det är således av stor vikt att verksamheten fungerar väl och bedrivs effektivt.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionen bedömer att laboratorieverksamheten på NFC samt det arbete som utförs av kriminal-tekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet, vilket är positivt. Regeringen instämmer samtidigt i Riksrevisionens bedömning att de långa handläggningstiderna vid NFC är ett problem och att effektiviteten i Polismyndighetens forensiska verksamhet behöver öka.
Regeringen menar att långa handläggningstider vid forensiska undersökningar ibland pekas ut som en bidragande orsak till långa häktningstider. Mot den bakgrunden gav regeringen Statskontoret i uppdrag att granska hanteringen av forensiska undersökningar i ärenden med häktade personer, vilket redovisades i januari 2016 i rapporten Häktningstider och forensiska undersökningar – förslag till snabbare forensisk process (2016:2). I regleringsbreven för 2017 har regeringen ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att, med utgångspunkt i Statskontorets rekommendationer, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att få till stånd en snabbare forensisk process. Polismyndigheten redovisar vad de åstadkommit i sin årsredovisning för 2017.
Regeringen, som konstaterar att Riksrevisionen inte lämnat några rekommendationer till regeringen i sin rapport, anser att myndighetens granskning är ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående effektiviseringsarbete.
Myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport
Polismyndigheten anser att Riksrevisionens rekommendationer är relevanta och har påbörjat ett arbete för att omhänderta förslagen. Åklagarmyndigheten är också delaktig i detta arbete.
Under 2018 avser Polismyndigheten att förbättra kommunikationen mellan ärendehanteringssystemen så att information som behövs i flera system överförs automatiskt. Vidare ska beställningstjänsten för forensiska undersökningar moderniseras, dels så att beställaren får ett bättre stöd i samband med beställning, dels så att det inte är möjligt att stänga utredningar innan man har fått resultaten från forensiska undersökningar. Polismyndigheten bedömer att detta bör kompletteras med behörighetsstyrning av vem som får beställa forensiska undersökningar och med rekommendationer för vilka typer av forensiska undersökningar som är rimliga att utföra i olika typer av ärenden.
Myndigheterna kommer också att se över behovet av forensisk grundkompetens hos bl.a. ingripandepersonal, behovet av utrustning för och styrning av ingripandepersonalens arbete på en brottsplats samt rutinerna för hur begränsningar av beställda undersökningar hanteras. Det pågår även ett arbete för att utveckla och harmonisera formerna för redovisningarna från NFC.
I samtliga polisregioner finns rutiner för när registertopsning ska göras, och resultaten följs upp varje månad i Polisens nationella uppföljning. Myndigheterna ska undersöka möjligheten att införa rutiner för återkoppling i de fall en topsning resulterar i en dna-registerträff.
Åklagarmyndigheten bedömer att rekommendationen att införa en påminnelsefunktion i ärendehanteringssystemet Cåbra för att verifiera om det finns forensiska beställningar som inte är utförda när ett ärende avslutas, är svår att genomföra på ett träffsäkert sätt. Enligt Åklagarmyndigheten borde detta i stället införas i första hand i Polisens it-stöd. Åklagarmyndigheten instämmer dock i att även åklagarna har ett ansvar för att utestående forensiska beställningar återtas så snart ett avskrivningsbeslut motiverar det.
I årsredovisningen för 2017 (s.43f) uppger Polismyndigheten att NFC genomfört insatser inom flera områden för att öka effektiviteteten i den forensiska processen, bl.a. inom vapenområdet. En av de viktigaste åtgärderna för att öka effektiviteten i processen har varit att anställa mer personal. Således har NFC:s bemanning ökat under 2017. Dock pågår den interna utbildningen i två år innan full behörighet uppnås, varför effekten av utökningen väntas bli större på sikt. Redan nu har emellertid handläggningstiderna inom några områden, såsom narkotikaundersökningar och mängdbrotts-dna, kortats genom effektiviserade arbetssätt.
Vidare pågår det ett arbete i den forensiska processen med att skapa en gemensam struktur för forensik och kriminalteknisk verksamhet inom Polismyndigheten. Arbete pågår med att bland annat korta handläggningstiderna i samverkan med polisregionerna och nationella operativa avdelningen (Noa), och inom NFC startas flera balansprojekt inom vapen, grova brott, spår, finger samt samarbetsärenden. Under året har även flera gemensamma projekt och aktiviteter startats tillsammans med Noa, polisregionerna och flera nationella avdelningar i syfte att öka lagföring genom att genomlysa och förbättra samverkan mellan forensisk verksamhet och utredningsarbetet inom såväl konventionell forensik, brottsplatsarbete samt it-forensik.
Åklagarmyndigheten redovisar i sin årsredovisning för 2017 att man under året vidtagit ett antal åtgärder med syfte att minska handläggningstiderna och därmed öka effektiviteten vid forensiska undersökningar i mål med häktade personer (s.35). Myndigheten har bl.a. haft samverkansmöten med NFC och diskuterat hur beställningar av kriminaltekniska undersökningar kan förbättras och vikten av att avbeställa undersökningar som inte längre är påkallade.
I motion 2017/18:3962 Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) anför motionärerna att regeringen endast kortfattat bemött de påpekanden som Riksrevisionen gjort och att mer krävs. Enligt motionärerna bör regeringen vidta konkreta åtgärder beträffande resursanvändningen avseende forensiker som utföradministrativa uppgifter och den höga personalomsättningen vid NFC (yrkande 1). Dessutom bör det säkerställas att Polismyndighetens ingripandepersonal skyndsamt ges nödvändig utbildning och utrustning för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kunna säkra spår och vidta andra förstahandsåtgärder (yrkande 2). Motionärerna kräver vidare att även Åklagarmyndigheten ska vidta åtgärder för att lösa problemet med att myndighetens system inte automatiskt avbeställer en forensisk undersökning om ett ärende läggs ned, vilket riskerar leda till onödigt arbete (yrkande 3). Slutligen anförs att åtgärder även måste vidtas för att försöka läka den förtroendeklyfta som verkar finnas mellan NFC och polisregionerna (yrkande 4).
I motion 2017/18:3954 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) anförs att det bör göras en översyn av budgeten för NFC i syfte att utöka personalstyrkan och renodla deras arbetsuppgifter. Enligt motionärerna är det ett stort problem att avdelningen får ta om hand fler ärenden än vad dem klarar av att hantera och samtidigt utföra arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av administrativ personal. Motionärerna vill även att det efter ett år görs en utvärdering för att säkerställa att Riksrevisionens rapport har gett effekt.
Polisens forensiska verksamhet har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och döma till ansvar för brott. Det är därför viktigt att den fungerar väl och bedrivs effektivt.
Riksrevisionen gör i sin granskningsrapport bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminal-tekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet, men att de långa handläggningstiderna vid NFC är ett problem och att effektiviteten i Polismyndighetens forensiska verksamhet behöver öka. Utskottet delar denna uppfattning och anser i likhet med regeringen att granskningsrapporten och de rekommendationer som ges är ett värdefullt bidrag till Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående effektiviseringsarbete.
Av skrivelsen framgår att regeringen tidigare har gett Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få till en snabbare forensisk process samt att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten nu påbörjat ett arbete för att omhänderta Riksrevisionens förslag. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att ställa sig bakom de tillkännagivanden som efterfrågas i motion 2017/18:3962 (M, C, L, KD) yrkandena 1-4 om att regeringen bör vidta vissa konkreta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit i Riksrevisionens granskning. Utskottet avstyrker därför motionen.
Utskottet utgår vidare från att regeringen följer myndigheternas effektiviseringsarbete av den forensiska verksamheten och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta initiativ till en sådan uppföljning som efterfrågas i motion 2017/18:3954 (SD, -). Även denna motion avstyrks således.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
|
1. |
Forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter, punkt 2 (M, C, L, KD) |
av Tomas Tobé (M), Anti Avsan (M), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Roger Haddad (L), Ellen Juntti (M) och Magnus Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt Riksrevisionen utför vissa av NFC:s forensiker arbetsuppgifter som i stället skulle kunna utföras av administrativ personal. Riksrevisionen pekar också på NFC:s relativt höga personalomsättning som ett problem.
Med tanke på Polisens effektivitetsproblem och på att brottsuppklaringen har blivit sämre under senare år är det angeläget att alla de åtgärder som är möjliga vidtas för att leda utvecklingen i rätt riktning. De problem Riksrevisionen nu identifierat bör således åtgärdas så snabbt som möjligt. Regeringen bör därför omgående vidta konkreta åtgärder beträffande resursanvändningen avseende forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter och den höga personalomsättningen vid NFC.
|
2. |
Kompetensutveckling och utrustning för ingripandepersonal, punkt 3 (M, C, L, KD) |
av Tomas Tobé (M), Anti Avsan (M), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Roger Haddad (L), Ellen Juntti (M) och Magnus Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Riksrevisionen framhåller i sin rapport att de brottsplatsundersökningar som genomförs av Polismyndighetens ingripandepersonal ofta är bristfälliga. Detta kan framför allt förklaras av brister i utrustning och kompetens när det gäller forensik. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att se över såväl kompetensutvecklingen som utrustningen för ingripandepersonal när det gäller spårsäkring. Regeringen anför också i skrivelsen att behovet av forensisk grundkompetens hos bl.a. ingripandepersonalen och behovet av utrustning kommer att ses över.
Enligt vår mening räcker det emellertid inte att bara se över behovet, utan regeringen måste vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med problemet. Regeringen måste därför säkerställa att Polismyndighetens ingripandepersonal skyndsamt ges nödvändig utbildning och utrustning för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kunna säkra spår och vidta andra relevanta förstahandsåtgärder.
|
3. |
Hantering av beställningar av forensisk undersökning, punkt 4 (M, C, L, KD) |
av Tomas Tobé (M), Anti Avsan (M), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Roger Haddad (L), Ellen Juntti (M) och Magnus Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i beställningen av forensisk analys, vilket tar tid att rätta till och ytterligare förlänger handläggningstiderna. Dessutom upplever forensikerna på NFC att det inkommer alltför omfattande beställningar, mer omfattande än vad som skulle krävas för fällande dom. Det finns således utrymme för förbättringar och samordning mellan NFC, polisen och Åklagarmyndigheten för att se till att rätt beställningar inkommer och NFC inte överbelastas.
Ett problem är att både polisens eller åklagarnas system saknar en funktion som gör att en forensisk undersökning avbeställs om ett ärende läggs ned, vilket kan leda till att tid läggs ned på undersökningar som aldrig kommer till användning.
Av skrivelsen framgår att Polismyndigheten avser att vidta åtgärder. Enligt vår mening är det emellertid viktigt att även Åklagarmyndigheten får i uppdrag av regeringen att åtgärda detta, så att den forensiska undersökningen avbeställs automatiskt när ett ärende läggs ned.
|
4. |
Förtroendet mellan NFC och polisregionerna, punkt 5 (M, C, L, KD) |
av Tomas Tobé (M), Anti Avsan (M), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Roger Haddad (L), Ellen Juntti (M) och Magnus Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Riksrevisionen menar att det finns en förtroendeklyfta mellan NFC och polisregionernas verksamhet som måste överbryggas. Klyftan har uppstått på grund av att det saknas ett kontinuerligt informationsutbyte mellan NFC och polisregionerna när det t.ex. gäller nedlagda förundersökningar, samtidigt som polisen menar att NFC inte berättar för beställaren när en undersökning begränsas. Polisen har också haft synpunkter på NFC:s utlåtanden som sakkunnig myndighet och menar att NFC inte lyckas utforma utlåtandena på ett så lättbegripligt sätt att även de utan forensisk kunskap kan förstå dem.
Regeringen bör därför vidta åtgärder för att komma till rätta med dessa brister.
|
5. |
Uppföljning av Polismyndighetens effektiviseringsarbete, punkt 6 (SD, -) |
av Adam Marttinen (SD) och Patrick Reslow (-).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3954 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -).
Ställningstagande
Vi är positiva till Riksrevisionens rekommendationer och tror att de kan leda till en effektivare forensisk verksamhet. Det är dock ett stort problem att NFC får in fler ärenden än vad de klarar av att hantera samtidigt som forensiker utför administrativa arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av annan personal. Det är därför viktigt att Riksrevisionens rekommendationer får genomslag i den forensiska verksamheten, och regeringen bör därför låta göra en utvärdering efter ett år för att säkerställa att rekommendationerna gett effekt.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljningskrav när det gäller Polismyndighetens forensiska verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta konkreta åtgärder när det gäller resursanvändningen hos forensiker som utför administrativa arbetsuppgifter och den höga personalomsättningen vid Nationellt forensiskt centrum och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Polismyndighetens ingripandepersonal skyndsamt ges nödvändig utbildning och utrustning för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kunna säkra spår och vidta andra relevanta förstahandsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avbeställning av forensisk undersökning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtroendeklyftan mellan Nationellt forensiskt centrum och polisen och tillkännager detta för regeringen.