|
|
Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, lag om ändring i lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter och, med en lagteknisk justering, lag om ändring i lagen om kärnteknisk verksamhet.
Av propositionen framgår bl.a. att den förstnämnda lagen får en ny rubrik: lag om finansiering av kärntekniska restprodukter. Det förtydligas vidare hur man ska beräkna kärnavfallsavgiften och storleken på de säkerheter som ska ställas. Propositionen anger också att medlen i kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt, t.ex. placeras i aktier. Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet. Staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.
Det föreslås vidare att utbetalade fondmedel som inte har använts i enlighet med lagens ändamål eller det som i övrigt har bestämts i utbetalningsbeslut ska kunna krävas åter till kärnavfallsfonden eller avräknas mot kommande utbetalningar ur fonden till samma mottagare. Den som inte har använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska även kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 december 2017.
Inga följdmotioner har väckts i ärendet.
I anslutning till detta ärende behandlas också två yrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall respektive återanvändning av kärnavfall. Utskottet avstyrker båda yrkandena, bl.a. med hänvisning till pågående arbeten.
I betänkandet finns en reservation (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:199 Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen.
Två yrkanden från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansieringssystemet och dess bakgrund
Propositionens huvudsakliga innehåll
Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen
Påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall
Påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet,
2. lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter,
3. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet med den ändringen att 13 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:199 punkterna 1–3.
|
2. |
Påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12.
Reservation (KD)
|
3. |
Återanvändning av kärnavfall |
Riksdagen avslår motion
2015/16:798 av Erik Ottoson (M) yrkande 4.
Stockholm den 19 oktober 2017
På försvarsutskottets vägnar
Allan Widman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Allan Widman (L), Åsa Lindestam (S), Hans Wallmark (M), Peter Jeppsson (S), Lena Asplund (M), Alexandra Völker (S), Mikael Jansson (SD), Jan R Andersson (M), Kent Härstedt (S), Daniel Bäckström (C), Anders Schröder (MP), Lotta Olsson (M), Paula Holmqvist (S), Roger Richtoff (SD), Stig Henriksson (V), Mikael Oscarsson (KD) och Mattias Ottosson (S).
Ärendet och dess beredning
Regeringen gav den 27 oktober 2011 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i uppdrag att i samråd med Riksgäldskontoret genomföra en översyn av förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringsförordningen). Översynen skulle bl.a. omfatta beräkning av avgifter och behov av riskavsättningar.
Regeringen gav den 22 december 2011 SSM i uppdrag att i samråd med Kärnavfallsfonden och Riksgäldskontoret se över lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen), inklusive tillämpliga delar av finansieringsförordningen. Översynen skulle omfatta en analys av effekterna av att bredda kärnavfallsfondens placeringsreglemente och av frågor som rör de säkerheter som den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor är skyldig att ställa.
Uppdragen redovisades i en gemensam rapport den 4 juni 2013. Rapporten har remissbehandlats. Rapporten, remissvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga hos Miljö- och energidepartementet (dnr M2013/01587/Ke).
I en skrivelse till regeringen i mars 2013 lämnade Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) förslag till ändringar i finansieringsförordningen som innebar att möjligheter att få medel ur kärnavfallsfonden skulle förlängas. SSM yttrade sig över förslagen, och yttrandet har remitterats. Skrivelsen, yttrandet och remissvaren finns tillgängliga hos Miljö- och energidepartementet (dnr M2013/01002/Ke, M2013/01983/Ke och M2013/01587/Ke).
Lagrådet har lämnat regeringens förslag utan invändning. Inga följdmo-tioner har väckts i ärendet.
I anslutning till detta ärende behandlas två yrkanden från allmänna mo-tionstiden 2015/16 om påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall respektive återanvändning av kärnavfall.
Finansieringssystemet och dess bakgrund
Riksdagen beslutade i början av 1980-talet om en särskild finansiering av kostnaderna för att i framtiden på ett säkert sätt ta hand om använt kärnbränsle och för att avveckla och riva kärnkraftsreaktorerna. Enligt dessa bestämmelser skulle innehavaren av en kärnkraftsreaktor betala en avgift, baserad på den totala kostnaden för bl.a. omhändertagandet, i förhållande till antalet levererade kilowattimmar el så länge reaktorn var i drift. Genom en lagändring 1996 blev reaktorinnehavarna även skyldiga att ställa säkerheter för sådana kostnader för omhändertagande som inte redan täcktes av inbetalade avgifter.
Regleringen ersattes av en ny lag 2006 och en ny förordning 2008. Bestämmelserna om det finansiella systemet för hanteringen av kärnkraftens restprodukter finns sedan dess i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen) och förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringsförordningen). Bestämmelserna reglerar bl.a. skyldigheten för reaktorinnehavare att svara för kostnaderna genom att betala avgifter och ställa säkerheter, hur avgiftsmedlen ska förvaltas i Kärnavfallsfonden, hur säkerheterna ska beräknas, hur kostnaderna och bestämmandet av avgifternas och säkerheternas storlek ska beräknas, skyldigheterna för tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare m.m. Reaktorinnehavarnas och övriga tillståndshavares skyldighet att betala avgift och ställa säkerheter kvarstår till dess att alla restprodukter är placerade i slutligt förvar.
Reaktorinnehavare har dessutom en skyldighet enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen) att betala en avgift till staten som ett kostnadsbidrag för slutlig hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet som har ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Studsvikslagen upphör att gälla vid utgången av 2017.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ändringar föreslås i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen).
Lagen får en ny och kortare rubrik: lag om finansiering av kärntekniska restprodukter. Det förtydligas hur man ska beräkna kärnavfallsavgiften och storleken på de säkerheter som ska ställas. Säkerheterna avser dels det s.k. finansieringsbeloppet (skillnaden mellan de medel som finns i kärnavfallsfonden och förväntade återstående kostnader), dels kompletteringsbeloppet (belopp som utöver finansieringsbeloppet bedöms behövas med hänsyn till att finansieringsbeloppet kan visa sig otillräckligt). Vid beräkning av kompletteringsbeloppet ska hänsyn tas till osäkerheter som rör framtida avgiftsintäkter och fondmedlens avkastning. Även tillståndshavare till reaktorer som har stängts av permanent efter 1974 blir skyldiga att ställa säkerhet för kompletteringsbelopp. Ställda säkerheter får tas i anspråk – förutsatt att tillståndshavaren inte betalar kärnavfallsavgift eller vidtar andra åtgärder för att säkerställa finansieringen – redan när det kan förväntas att fonderade medel inte kommer att räcka för att säkerställa finansieringen av de kostnader som tillståndshavaren ska ansvara för.
Medlen i kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. En aktsam förvaltning kan inkludera placering i bl.a. aktier. Att kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier medför att det vid fallande aktiekurser kan bli en situation där avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare placeringsreglemente.
Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet; staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.
Bestämmelserna om redovisning av medel som betalats ut ur kärnavfallsfonden och tillsynsbestämmelserna preciseras för att säkerställa att syftet med lagen kan uppnås.
Utbetalade fondmedel som inte har använts i enlighet med lagens ändamål eller det som i övrigt har bestämts i utbetalningsbeslut ska kunna krävas åter till kärnavfallsfonden eller avräknas mot kommande utbetalningar ur fonden till samma mottagare. Den som inte har använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska även kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 december 2017.
Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter och, med en lagteknisk justering, lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att de grundläggande principerna för hur kärnavfallsavgifterna ska beräknas ska anges i finansieringslagen. Kärnavfallsavgifterna ska vid varje omräkningstillfälle bestämmas så att det diskonterade värdet av tillståndshavarens förväntade inbetalningar tillsammans med behållningen i tillståndshavarens andel i kärnavfallsfonden blir lika stort som det diskonterade värdet av tillståndshavarens grundkostnader och merkostnader. Det diskonterade värdet av förväntade inbetalningar, grundkostnader och merkostnader ska beräknas med en diskonteringsränta som motsvarar den förväntade avkastningen i kärnavfallsfonden. De förväntade inbetalningarna ska som huvudregel för en tillståndshavare med en kärnteknisk anläggning i drift göras under anläggningens återstående driftstid och för en tillståndshavare utan en kärnteknisk anläggning i drift göras under en bestämd tidsperiod. Såväl återstående driftstid som tidsperiod bestäms genom föreskrifter som utfärdats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
I propositionen föreslås vidare att orden finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp ska förklaras i finansieringslagen. Kompletteringsbeloppet omfattar en oförutsedd utveckling såväl på kostnadssidan som på tillgångssidan. Kompletteringsbeloppet tar därför hänsyn även till osäkerheter som rör framtida avgiftsintäkter och fondmedlens avkastning. Vid beräkning av finansierings- och kompletteringsbelopp ska nuvärdet av grund- och merkostnaderna beräknas med en diskonteringsränta som motsvarar den förväntade avkastningen i kärnavfallsfonden.
Regeringen föreslår också att det i finansieringslagen med ”tillståndshavare” ska avses den som enligt lagen om kärnteknisk verksamhet har tillstånd till en kärnteknisk verksamhet som ger eller har gett upphov till restprodukter. Med ”reaktorinnehavare” ska avses den som har tillstånd att inneha eller driva en eller flera kärnkraftsreaktorer som inte permanent har stängts av före den
1 januari 1975. Till följd av den nya innebörden kommer tillståndshavare till reaktorer som stängts av permanent efter 1974 att bli skyldiga att ställa säkerhet för kompletteringsbelopp.
I propositionen föreslås vidare att ställda säkerheter får tas i anspråk redan när det kan förväntas att fonderade medel inte kommer att räcka för att säkerställa finansieringen av de kostnader som tillståndshavaren ska finansiera med kärnavfallsavgift, förutsatt att tillståndshavaren inte betalar beslutade kärnavfallsavgifter eller vidtar de åtgärder som i övrigt behövs för att säkerställa finansieringen. Fondmedlen behöver således inte vara förbrukade innan säkerheterna får tas i anspråk. Säkerheterna får dock inte tas i anspråk i större omfattning än vad som behövs för att säkerställa finansieringen av tillståndshavarens kostnader. Beslut om att ta säkerheter i anspråk fattas av regeringen.
Regeringen föreslår i propositionen att nuvarande regler om fastställande av statens risk och skyldigheten för tillståndshavare att betala riskavgift upphävs. Vidare föreslår regeringen att fondmedlen ska förvaltas aktsamt för att säkerställa finansieringen av de framtida kostnader som avgifterna är avsedda för. Förvaltningen får omfatta förvärv av aktier eller andelar i ett företag. Avkastningen på fondens medel ska läggas till kapitalet. En upplysning om att regeringen kan meddela föreskrifter om fonden och dess förvaltning tas in i lagen.
Regeringen föreslår också att utbetalade fondmedel som inte har använts i enlighet med de i lagen angivna ändamålen eller vad som i övrigt har föreskrivits i utbetalningsbeslut ska kunna krävas åter till kärnavfallsfonden eller avräknas mot kommande utbetalningar ur fonden till samma mottagare. Den som inte har använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska även kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.
I propositionen föreslås vidare att det förtydligas vilka beräkningar och uppgifter som tillståndshavarna är skyldiga att lämna till tillsynsmyndigheten. Mottagare av fondmedel ska vara skyldiga att redovisa hur medlen har använts. Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsynen över att denna lag och föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen följs.
När det gäller straff föreslår regeringen att det även fortsättningsvis ska vara straffbart att med uppsåt eller av grov oaktsamhet lämna oriktiga uppgifter och på så sätt åsidosätta skyldigheten att lämna de uppgifter och kostnadsberäkningar som behövs för att regeringen och tillsynsmyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen.
Regeringen föreslår också att det förklaras vad som i finansieringslagen avses med grundkostnad, merkostnad och kärnavfallsfonden. I lagen klargörs också att uttrycket permanent avstängd reaktor avser detsamma som i lagen om kärnteknisk verksamhet.
Kärnavfallsavgifterna ska utöver vad som gäller i dag även finansiera kommunernas kostnader för prövning av frågor om slutförvar av restprodukter, enligt förslaget i propositionen.
Regeringen föreslår vidare att en följdändring görs i lagen om kärnteknisk verksamhet på grund av att finansieringslagen föreslås få en ny rubrik. Den hänvisning som i finansieringslagen görs till lagen om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., som upphör att gälla den 31 december 2017, ändras så att hänvisningen efter det datumet i stället avser den upphävda lagen.
Avslutningsvis föreslår regeringen att lagändringarna träder i kraft den
1 december 2017 förutom följdändringen i den nya föreslagna 15 § lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter som träder i kraft den 1 januari 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag och konstaterar att det inte har väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag i propositionen med en lagteknisk justering i fråga om 13 § lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Justeringen föreslås eftersom utskottet noterat att de ändringar i den aktuella lagen som riksdagen beslutade om i juni 2017 (prop. 2016/17:157, bet. 2016/17:FöU13, rskr. 2016/17:313) inte beaktats i föreliggande proposition. Utskottets förslag i den delen finns i bilaga 3.
Påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkande om påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall. Utskottet hänvisar till pågående arbeten.
Jämför reservationen (KD).
Motionen
I motion 2015/16:3149 anför Penilla Gunther m.fl. (KD) att då det aviserats att flera kärnkraftverk kommer att läggas ned i förtid och då ansökningarna för prövning och byggtillstånd för slutförvaret av kärnavfall ännu inte är beviljade bör möjligheten till påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret undersökas. Motionärerna understryker att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ännu inte har kunnat påbörja bygget av slutförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn (yrkande 12).
Bakgrund
Pågående arbete
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 6) återges att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att få bygga ut det befintliga slutförvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall i Forsmark i Östhammars kommun för att kunna slutförvara det avfall som uppkommer vid rivningen av de svenska kärnkraftsreaktorerna.
Den 5 september 2017 inleddes huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen om SKB:s ansökan om tillstånd för ett system för slutförvaring av använt kärnbränsle. Det som ska prövas enligt miljöbalken är hela slutförvarssystemet. Bland annat äger en förhandlingsvecka rum i Oskarshamn respektive Östhammar där rätten besöker de platser där anläggningarna planeras. Den avslutande förhandlingsveckan sker i oktober månad. SKB bedömer dock att det kommer att ta ytterligare några år innan prövningen är klar då målet innefattar många svåra frågor. I det här målet avges ingen dom utan domstolen vänder sig till regeringen med ett yttrande om verksamheten kan anses tillåtlig enligt miljöbalken. Domstolen bereder alltså målet men det är regeringen som beslutar i frågan.
SKB:s ansökan prövas också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Den prövningen görs av SSM som har meddelat att man kommer att lämna sitt yttrande till regeringen vid ungefär samma tidpunkt som mark- och miljödomstolen lämnar sitt. Därefter ska också de berörda kommunerna Östhammar och Oskarshamn yttra sig till regeringen som alltså slutgiltigt är den instans som kan bevilja tillstånd för projektet. Östhammars kommun planerar för en folkomröstning i slutförvarsfrågan i mars 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är av största vikt att frågan om slutförvaret för använt kärnbränsle utreds ordentligt innan beslut tas och är ödmjukt inför frågans komplexitet. Det finns många som är berörda av frågan, och det är viktigt att de har möjlighet att göra sin röst hörd ur ett demokratiskt perspektiv. Då miljöprövningsmålet sägs vara det största som ägt rum i Sverige och SKB:s ansökan precis tagits upp till huvudförhandling i mark- och miljödomstolen finns det inte skäl för utskottet att föregå domstolens arbete, inte heller SSM:s arbete i relation till kärntekniklagen. Motionsyrkandet avstyrks.
Återanvändning av kärnavfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkande om återanvändning av kärnavfall. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbeten.
Motionen
Erik Ottoson (M) anför i motion 2015/16:798 att då fjärde generationens kärnkraftsreaktorer är under utveckling kommer det med största sannolikhet att innebära att det som i dag ses som kärnavfall kan bli till ett framtida kärnbränsle. I den mån Sverige tar emot kärnavfall för slutförvar och därtill skapar slutförvar för vårt eget avfall bör det utformas på ett sådant sätt att det radioaktiva materialet kan återanvändas vid behov. I motionen föreslås att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra detta (yrkande 4).
Bakgrund
Tidigare behandling
I betänkande 2007/08:FöU6 underströk utskottet att den svenska hållningen sedan många år tillbaka hade varit att man i Sverige inte ska upparbeta svenskt använt kärnbränsle samt att Sverige ska ta hand om och slutförvara det egna kärnavfallet. Dessa principer hade riksdagen vid flertalet tillfällen gett uttryck för, och dessa principer ansåg utskottet ligga fast. Man hänvisade till Lagstiftningen på kärnenergiområdet (SOU 1983:9) som behandlade denna fråga. Kommittén framförde där flera olika skäl till varför slutförvar utan upparbetning förordas, framför allt icke-spridningsskäl. Dock motsatte sig kommittén att detta skulle lagregleras. Utskottet konstaterade att frågan hade varit uppe till diskussion vid flertalet tillfällen sedan dess men att slutsatsen alltid hade varit att upparbetning inte borde förbjudas i lag eftersom det kan finnas tillfällen då det finns skäl att upparbeta använt kärnbränsle. Utskottet var i det aktuella betänkandet av den uppfattningen att den svenska hållningen även fortsättningsvis borde vara att svenskt använt kärnbränsle skulle tas om hand och slutförvaras i Sverige. Utskottet ansåg dock inte heller då att en lagreglering var nödvändig, särskilt mot bakgrund av att det hade visat sig att det i specifika fall kunde finnas skäl att kringgå denna princip.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att i dagsläget ompröva den tidigare uttryckta linjen om att Sverige inte ska upparbeta svenskt använt kärnbränsle samt att Sverige ska ta hand om och slutförvara det egna kärnavfallet. Frågan om mellanlagring och slutförvaring för använt kärnbränsle är för närvarande föremål för prövning av både mark- och miljödomstolen och SSM efter ansökan från SKB, vilken utskottet inte vill föregripa. Då kärnteknikområdet är föremål för en ständig teknisk utveckling avser utskottet att fortsätta följa frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
|
Påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall, punkt 2 (KD) |
av Mikael Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12.
Ställningstagande
Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) uppdrag är att se till så att kärnavfallet tas om hand på ett säkert sätt. Allt kärnavfall ska till sist placeras i slutförvar. I dag transporteras det högaktiva använda kärnbränslet till mellanlagret Clab i Oskarshamn. I framtiden ska dock det använda bränslet placeras i ett slutförvar, men SKB har inte kunnat påbörja bygget av själva slutförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn då ansökningarna för prövning och byggtillstånd ännu inte är beviljade. Tanken är att tillstånden ska vara klara i början av 2020-talet. Frågan är om inte processen behöver skyndas på med hänsyn till att det aviserats att flera kärnkraftverk i förtid kommer att läggas ned i förhållande till tidigare beräkningar. Jag föreslår därför att möjligheten till påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall undersöks. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:199 Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
2015/16:798 av Erik Ottoson (M):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att kunna återanvända kärnavfall som nytt kärnbränsle i fjärde generationens kärnreaktorer och om att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra detta, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD):
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till påskyndning av tillståndsprocessen för slutförvaret av kärnavfall och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
1 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
13 §[1]
Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska
1. svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i 10-12 §§, och
2. ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra
a) de åtgärder som avses i 10-12 §§,
b) åtgärder som följer av villkor som har beslutats eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag,
c) skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen, och
3. i fråga om entreprenörer som vidtar åtgärder på uppdrag av tillståndshavaren, och i fråga om sådana entreprenörers underentreprenörer, säkerställa att de har de personella resurser med lämpliga kvalifikationer och färdigheter som krävs för att tillståndshavaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
|
I fråga om skyldighet för tillståndshavare att svara för vissa kostnader som staten har och säkerställa finansieringen av de kostnader som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. |
I fråga om skyldighet för tillståndshavare att svara för vissa kostnader som staten har och säkerställa finansieringen av de kostnader som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. |