|
|
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster samt lag om ändring i lagen (2018:000) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
I syfte att genomföra EU:s s.k. NIS-direktiv (dvs. direktivet om nät- och informationssäkerhet) i svensk rätt föreslås i propositionen en ny lag som bl.a. innebär att vissa leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster ska vidta åtgärder till skydd för säkerheten i nätverk och informationssystem, att leverantörerna ska rapportera incidenter som påverkar kontinuiteten i tjänsterna och att den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den följs samt ska kunna besluta om vitesföreläggande och sanktionsavgift mot den som inte följer lagens bestämmelser.
Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2018. Ändringen i den nya lagen med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fyra reservationer (KD, -) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
Sju yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
1.En ny cybersäkerhetsmyndighet, punkt 2 (KD)
2.It-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation, punkt 3 (-)
3.Mikrosatellitteknik för säkra myndighetsnätverk, punkt 4 (-)
4.Säkerhetsklassad information och EU:s institutioner, punkt 5 (-)
Ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, punkt 1 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster,
2. lag om ändring i lagen (2018:000) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:205 punkterna 1 och 2.
|
2. |
En ny cybersäkerhetsmyndighet |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4139 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1–4.
Reservation 1 (KD)
|
3. |
It-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 1.
Reservation 2 (-)
|
4. |
Mikrosatellitteknik för säkra myndighetsnätverk |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 2.
Reservation 3 (-)
|
5. |
Säkerhetsklassad information och EU:s institutioner |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 3.
Reservation 4 (-)
Stockholm den 31 maj 2018
På försvarsutskottets vägnar
Allan Widman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Allan Widman (L), Åsa Lindestam (S), Hans Wallmark (M), Peter Jeppsson (S), Alexandra Völker (S), Mikael Jansson (-), Jan R Andersson (M), Kent Härstedt (S), Daniel Bäckström (C), Anders Schröder (MP), Lotta Olsson (M), Paula Holmqvist (S), Roger Richtoff (SD), Lotta Johnsson Fornarve (V), Mikael Oscarsson (KD) och Mattias Ottosson (S).
Ärendet och dess beredning
I juli 2016 antog Europaparlamentet och rådet direktiv (EU) 2016/1148 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, kallat NIS-direktivet. Medlemsstaterna skulle enligt direktivet senast den 9 maj 2018 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Dessa bestämmelser skulle enligt direktivet tillämpas fr.o.m. den 10 maj 2018.
Regeringen beslutade i mars 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur NIS-direktivet ska genomföras i svensk rätt. I april 2017 överlämnade utredaren betänkandet Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36).
Betänkandet har remitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2017/03997/L4).
I den aktuella propositionen föreslås de lagändringar som bedöms vara nödvändiga för att genomföra NIS-direktivet i svensk rätt.
Regeringen har begärt in och i allt väsentligt följt Lagrådets synpunkter inför färdigställandet av propositionen. I förhållande till lagrådsremissen har också en författningsteknisk ändring och vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts i propositionen.
Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Regeringsföreträdare från justitiedepartementet har löpande informerat utskottet om NIS-direktivets framväxt, t.ex. då den dåvarande statssekreteraren Ann Linde besökte försvarsutskottet den 3 december 2015. Statssekreterare Charlotte Svensson beskrev ansvarsfördelningen och samordningen inom informationssäkerhetsområdet för utskottet den 22 maj 2018.
Bakgrund
Nätverk och informationssystem spelar en allt viktigare roll i samhället. Deras tillförlitlighet och säkerhet är grundläggande för ekonomisk och samhällelig verksamhet och för att EU:s inre marknad ska fungera.
Syftet med NIS-direktivet är att förbättra den inre marknadens funktion genom att skapa tillit och förtroende och att fastställa åtgärder för att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU. Flera av åtgärderna syftar mer specifikt till att säkerställa kontinuiteten i de samhällsviktiga och digitala tjänster som omfattas av direktivet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I syfte att genomföra NIS-direktivet i svensk rätt föreslår regeringen en ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bl.a. att
• vissa leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster ska vidta åtgärder till skydd för säkerheten i nätverk och informationssystem
• leverantörerna ska rapportera incidenter som påverkar kontinuiteten i tjänsterna
• den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den följs, och den ska kunna besluta om vitesföreläggande och sanktionsavgift mot den som inte följer lagens bestämmelser.
Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2018. Ändringen i den nya lagen med anledning den nya säkerhetsskyddslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2019.
Ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster samt lag om ändring i lagen (2018:000) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Samtliga motionsyrkanden avslås.
Jämför reservation 1 (KD), 2 (-), 3 (-) och 4 (-) samt det särskilda yttrandet (M, C, L, KD).
Propositionen
I propositionen anger regeringen att NIS-direktivet i huvudsak ska genomföras genom en ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
Syftet med den nya lagen är att uppnå en hög nivå på säkerheten i nätverk och informationssystem för digitala tjänster samt för samhällsviktiga tjänster inom sektorerna energi, transport, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, leverans och distribution av dricksvatten samt digital infrastruktur.
Den nya lagen ska gälla för
• leverantörer av det slag som anges i bilaga 2 till NIS-direktivet och som tillhandahåller en samhällsviktig tjänst, under förutsättning att leverantören är etablerad i Sverige, att tillhandahållandet av tjänsten är beroende av nätverk och informationssystem och att en incident skulle medföra en betydande störning vid tillhandahållandet av tjänsten (leverantörer av samhällsviktiga tjänster)
• juridiska personer som tillhandahåller en tjänst som utgör en internetbaserad marknadsplats, internetbaserad sökmotor eller molntjänst och som har sitt huvudsakliga etableringsställe i Sverige eller som har utsett en företrädare som är etablerad här (leverantörer av digitala tjänster).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande störning vid tillhandahållandet av en samhällsviktig tjänst.
Den nya lagen ska inte gälla för
• vissa leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunika-tionstjänster
• vissa leverantörer av betrodda tjänster
• leverantörer av digitala tjänster som är mikroföretag eller små företag.
Regeringen anger vidare att den nya lagen inte ska gälla för säkerhetskänslig verksamhet.
I propositionen anger regeringen bl.a. att om det i en lag eller annan författning finns bestämmelser som innehåller krav på säkerhetsåtgärder och incidentrapportering ska de bestämmelserna gälla om verkan av kraven minst motsvarar verkan av skyldigheterna enligt den nya lagen.
För leverantörer av digitala tjänster får medlemsstaterna emellertid inte införa ytterligare säkerhets- eller rapporteringskrav, enligt direktivet.
I propositionen anges vidare att medlemsstaterna, för varje sektor som NIS-direktivet omfattar, ska identifiera de leverantörer av samhällsviktiga tjänster som är etablerade på deras territorium.
Förteckningen över samhällsviktiga tjänster ska senast den 9 november 2018 och därefter vartannat år tillhandahållas EU:s kommission som ett led i kommissionens arbete med att bedöma genomförandet av direktivet. Även information om antalet leverantörer som har identifierats i varje sektor och en uppgift om deras betydelse för sektorn ska inom samma tid lämnas till kommissionen.
Regeringen förslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka tjänster som utgör samhällsviktiga tjänster enligt den nya lagen.
I propositionen föreslås också att leverantörer av samhällsviktiga tjänster utan dröjsmål ska anmäla sig till tillsynsmyndigheten. Av en anmälan ska det framgå om leverantören tillhandahåller samhällsviktiga tjänster i två eller flera medlemsstater inom EU.
Regeringen anger i propositionen att leverantörer av samhällsviktiga tjänster ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete i fråga om de nätverk och informationssystem som de använder för att tillhandhålla samhällsviktiga tjänster.
Dessa leverantörer ska göra en riskanalys som ska ligga till grund för val av säkerhetsåtgärder. I analysen ska det ingå en åtgärdsplan. Analysen ska dokumenteras och uppdateras årligen.
Leverantörerna ska vidare vidta ändamålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera risker som hotar säkerheten i de nätverk och informationssystem som de använder för att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster.
Enligt propositionen ska leverantörer av samhällsviktiga tjänster också vidta lämpliga åtgärder för att förebygga och minimera verkningar av incidenter som påverkar de nätverk och informationssystem som de använder för att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster. Åtgärderna ska syfta till att säkerställa kontinuiteten i tjänsterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt propositionen få meddela föreskrifter om vad som krävs av leverantörer av samhällsviktiga tjänster för att de ska uppfylla kraven på säkerhetsåtgärder.
Leverantörerna ska enligt regeringens förslag rapportera incidenter som har en betydande inverkan på kontinuiteten i den samhällsviktiga tjänst som de tillhandahåller.
I den nya lagen ska det anges att incidentrapporteringen ska göras till den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen bedömer att incidentrapporteringen bör göras till den s.k. CSIRT-enheten (Computer Security Incident Response Team). Rapporteringen ska göras utan onödigt dröjsmål. Regeringen gör bedömningen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som utgångspunkt ska vara denna CSIRT-enhet.
Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över att den nya lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.
Med hänsyn särskilt till de skilda förhållanden som råder inom sektorerna och att förutsättningarna för en effektiv tillsyn förbättras om tillsynsmyndigheten har kunskap om den verksamhet som är föremål för tillsynen och om annan närliggande reglering, anser regeringen att utgångspunkten för tillsynens utformning bör vara att det ska finnas en tillsynsmyndighet för varje sektor.
Överträdelser av bestämmelser i den nya lagen bör inte vara straffsanktionerade, anger regeringen. Tillsynsmyndigheten ska enligt propositionen få meddela de förelägganden som behövs för att leverantörerna ska uppfylla kraven på utseende av företrädare, vissa säkerhetsåtgärder och incidentrapportering enligt den nya lagen och enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite.
En sanktionsavgift ska tas ut av den som underlåter att göra en anmälan till tillsynsmyndigheten, vidta vissa säkerhetsåtgärder eller incidentrapportera enligt den nya lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna, föreslår regeringen. Regeringen föreslår vidare att sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.
Regeringen bedömer att bestämmelser om vilken myndighet som ska vara nationell kontaktpunkt och vilka uppgifter som den nationella kontaktpunkten ska ha bör meddelas i förordning. Detsamma gäller för de bestämmelser om vilken myndighet som ska företräda Sverige i den samarbetsgrupp på EU-nivå som inrättats genom NIS-direktivet och de uppgifter som företrädaren ska ha. Utgångspunkten bör enligt regeringen vara att MSB ska ha rollen som nationell kontaktpunkt.
Regeringen föreslår avslutningsvis att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2018. Ändringen i den nya lagen med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2019.
Motionerna
Andreas Carlson m.fl. (KD) anför i motion 2017/18:4139 att den svenska cyber- och informationssäkerheten är i stort behov av förbättring. NIS-direktivet innebär att sådana steg har tagits på EU-nivå, och motionärerna är positiva till detta. De delar regeringens uppfattning om att en ny lag krävs för att adekvata säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas för att skydda säkerheten i nätverk och informationssystem m.m., men de delar däremot inte regeringens hållning att det är lämpligt att dela upp ansvaret på flera olika myndigheter. Enligt motionärerna leder det till en fragmentisering av systemet.
Motionärerna framför därför att en svensk cybersäkerhetsmyndighet bör inrättas (yrkande 1), att denna myndighet bör ges tillsynsansvar i frågor som gäller cyber- och informationssäkerhet (yrkande 2), att denna myndighet bör ges ett ansvar att ta fram de föreskrifter som ska styra svenskt cyber- och informationssäkerhetsarbete (yrkande 3) och att denna myndighet bör ges ett operativt ansvar för att implementera dessa föreskrifter (yrkande 4).
I motion 2017/18:4141 anför Mikael Jansson m.fl. (-) att Sverige kan vara mer ambitiöst än vad NIS-direktivet är på flera områden. Cybersäkerhet är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse som dessutom kopplar an till utvecklandet av ett totalförsvar, menar motionärerna.
I motionen framförs att staten, genom delar av totalförsvaret, bör tillhandahålla it-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation för myndigheter med kritiska it-system (yrkande 1), att möjligheterna att använda svensk mikrosatellitteknik för att bygga säkra myndighetsnätverk bör utredas (yrkande 2) och att det bör säkerställas att säkerhetsklassad information av betydelse för svensk säkerhet inte automatiskt kommer EU:s institutioner till handa (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Då den nationella och internationella digitalisering som sker i dag går i hög fart och inte bara för med sig positiva möjligheter välkomnar utskottet det informationssäkerhetsarbete som regeringen bedriver, t.ex. genom den nyligen framtagna nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213, bet. 2017/18:FöU4, rskr. 2017/18:142) och den aktuella propositionen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster som motiveras av EU:s NIS-direktiv. Utskottet anser att det är nödvändigt med samarbete inom EU och internationellt för att främja informations- och cybersäkerheten eftersom den digitala utvecklingen är gränslös. Utskottet tillstyrker därför förslagen från regeringen på de skäl som anförs i propositionen.
Med anledning av det som förs fram i motion 2017/18:4139 (KD) yrkandena 1–4 vill utskottet lyfta fram vad Försvarsberedningen understryker i sin rapport Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66), bl.a. med anledning av NIS-direktivet, om vikten av att tillsyn och övervakning gällande informations- och cybersäkerhet i samtliga civila sektorer samordnas. De intentioner som regeringen uttrycker i propositionen i fråga om detta välkomnas därför av utskottet.
Utskottet vidhåller därmed det man uttryckte i betänkande 2017/18:FöU4, i fråga om de motionsyrkanden som där lades fram om en ny myndighet för cybersäkerhet, nämligen att arbetet med informationssäkerhet i grunden är ett ansvar för hela samhället och alla aktörer. I enlighet med den vedertagna ansvarsprincipen bör berörda aktörer ansvara för att identifiera och möta informationspåverkan inom sina respektive ansvarsområden. Utskottet instämmer med vad regeringen uttryckte i strategin, dvs. att det i sammanhanget är särskilt viktigt med samverkan och en gemensam riktning för arbetet på området för att ingen kan lösa säkerhetsutmaningarna ensam. Även om den enskilda organisationen ytterst ansvarar för att hantera sin information är det i dagsläget enligt utskottet viktigt att förbättra förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt och samordnat informationssäkerhetsarbete. Att skapa en för ändamålet särskild myndighet bedöms inte som kostnadseffektivt eller ändamålsenligt i dagsläget. Motion 2017/18:4139 (KD) yrkandena 1–4 avstyrks därmed.
Med anledning av motion 2017/18:4141 (-) vidhåller utskottet det man också uttryckte i betänkande 2017/18:FöU4 om att det är nödvändigt för att öka säkerheten i nätverk, produkter och system samt för att skapa en säker infrastruktur för elektronisk kommunikation att bl.a. verka för att elektroniska kommunikationsnät byggs på ett sådant sätt att de kan fungera oberoende av funktioner i andra länder. Aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar måste ha tillgång till moderna, säkra och robusta kommunikationslösningar. Utskottet har bl.a. i betänkande 2017/18:FöU6 också givit stöd åt regeringens intention att verka för ett effektivt cyberförsvar med förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp, både för militär och för civil verksamhet.
Eftersom regeringen redan tidigare angett att strategin efter behov kommer att följas av specifika uppdrag och andra styrande åtgärder till berörda myndigheter för att de angivna målsättningarna ska kunna nås ser utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Yrkandena i motion 2017/18:4141 (-) om att staten, genom delar av totalförsvaret, bör tillhandahålla it-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation för myndigheter med kritiska it-system (yrkande 1) och om att möjligheterna att använda svensk mikrosatellitteknik för att bygga säkra myndighetsnätverk bör utredas (yrkande 2) avstyrks därmed.
När det gäller motion 2017/18:4141 (-) yrkande 3 vill utskottet avslutningsvis uttrycka att det delar regeringens bedömning att befintliga bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen tillgodoser NIS-direktivets krav på utlämnande av uppgifter till andra medlemsstater och till kommissionen. Detsamma gäller för kraven på skydd av uppgifter som mottagits från andra medlemsstater.
Utskottet har således inte någon annan uppfattning än regeringens, att sekretess inte utgör något hinder för informationsutbyte med andra medlemsstater och kommissionen enligt NIS-direktivet, den nya lagen eller föreskrifter i förordning som meddelats i anslutning till lagen. Något behov av ytterligare reglering i detta avseende bedöms inte finnas. Kommissionen, CSIRT-enheter och andra relevanta myndigheter har enligt NIS-direktivet en skyldighet att vid mellanstatligt informationsutbyte bevara informationens konfidentialitet och att skydda leverantörers säkerhetsintressen och kommersiella intressen.
Innan ett informationsutbyte sker måste det enligt regeringen dock beaktas att ett utlämnande av uppgifter inte får riskera Sveriges säkerhet. Regeringens förslag gäller enligt 8 § inte för verksamhet som omfattas av krav på säkerhetsskydd enligt den nu gällande säkerhetsskyddslagen (1996:627) och inte heller för den verksamhet som omfattas av den av riksdagen nyligen antagna nya säkerhetsskyddslagen som träder i kraft den 1 april 2019 (prop. 2017/18:89, bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289). Dessa bägge lagar gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Härutöver kan påpekas att Sverige redan har ingått ett antal internationella överenskommelser om säkerhetsskydd, såväl bilaterala som multilaterala, med andra stater och internationella organisationer, bl.a. med EU.
Mot bakgrund av det anförda förutsätter utskottet att säkerhetsklassad information inte lämnas ut till EU:s institutioner utan att det först har prövats att så lagligen får ske. Motion 2017/18:4141 (-) yrkande 3 avstyrks därmed.
|
1. |
av Mikael Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4139 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Jag menar att hoten mot den svenska cybersäkerheten vid det här laget torde vara välbekanta. Attackerna kan begås av kriminella, terrorister eller stater med en fientlig inställning gentemot Sverige. NIS-direktivet innebär att viktiga steg har tagits på EU-nivå för att stärka cybersäkerheten, och jag delar regeringens uppfattning om att en ny lag krävs för att adekvata säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas.
Jag menar dock att regeringens förslag också innebär en fragmentering av det svenska arbetet med cybersäkerhet och att denna minskar vår förmåga att skydda oss mot de aktuella hoten. Cybersäkerhet är en expertkunskap, och den behöver samlas på en plats. Jag anser därför att en svensk cybersäkerhetsmyndighet bör inrättas, att myndigheten bör ges tillsynsansvar i frågor som gäller cyber- och informationssäkerhet, att myndigheten bör ges ett ansvar att ta fram de föreskrifter som ska styra svenskt cyber- och informationssäkerhetsarbete och att myndigheten bör ges ett operativt ansvar för att implementera dessa föreskrifter. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
|
2. |
It-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation, punkt 3 (-) |
av Mikael Jansson (-).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att Sverige som land kan vara mer ambitiöst än vad NIS-direktivet är på flera områden. Cybersäkerhet är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse som dessutom är nära förbundet med utvecklandet av ett totalförsvar. I dagsläget använder myndigheterna olika it-plattformar och serviceorganisationer. Det gör att Sverige i ett totalförsvarsperspektiv saknar möjligheten att säkerställa en kontroll av myndigheternas it-säkerhet. Jag anser att staten, genom delar av totalförsvaret, bör tillhandahålla it-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation för myndigheter med kritiska it-system. En myndighet som bygger it-plattformar och servicemallar åt de svenska myndigheterna bör ha anställda som är säkerhetsklassade svenska medborgare. Myndigheten bör inte utveckla teknik, det gör marknaden, men tekniken bör klassas och anpassas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reserva-tionen och tillkännage detta för regeringen.
|
3. |
av Mikael Jansson (-).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att möjligheterna att använda svensk mikrosatellitteknik för att bygga säkra myndighetsnätverk bör utredas då cybersäkerhet är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse. Jag anser således att Sverige som land kan vara mer ambitiöst än vad NIS-direktivet är på flera områden. Kostnadsdelning bör kunna sökas med de nordiska länderna. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
|
4. |
Säkerhetsklassad information och EU:s institutioner, punkt 5 (-) |
av Mikael Jansson (-).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-) yrkande 3.
Ställningstagande
Cybersäkerhet är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse som dessutom är nära förbundet med utvecklandet av ett totalförsvar. Som ett militärt alliansfritt land bör vi inte okritiskt tillhandhålla vår säkerhetsklassade information till EU. Jag anser därför att det bör säkerställas att säkerhetsklassad information av betydelse för svensk säkerhet inte automatiskt kommer EU:s institutioner till handa. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
|
Ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, punkt 1 (M, C, L, KD) |
Allan Widman (L), Hans Wallmark (M), Jan R Andersson (M), Daniel Bäckström (C), Lotta Olsson (M) och Mikael Oscarsson (KD) anför:
Vid regeringens information till utskottet angående ansvarsfördelningen inom statsförvaltningen i fråga om informations- och cybersäkerhetsfrågor framkom det att regeringen överväger olika alternativ för att stärka den nationella samordningen.
Arbetet med informations- och cybersäkerhet har under lång tid kritiserats av bl.a. Riksrevisionen. Det handlar om långsamhet vid implementeringen av befintliga regler och oklara ansvarsförhållanden. Med NIS-direktivets implementering tillkommer en rad nya myndigheter som får tillsynsuppgifter på området. Alliansen vill därför understryka vikten av att regeringen snabbt får en effektiv, nationell samordning på plats inom informations- och cybersäkerhetsområdet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
2017/18:4139 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en svensk cybersäkerhetsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge denna myndighet tillsynsansvar i frågor som gäller cyber- och informationssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge denna myndighet ett ansvar att ta fram de föreskrifter som ska styra svenskt cyber- och informationssäkerhetsarbete och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge denna myndighet ett operativt ansvar för att implementera dessa föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:4141 av Mikael Jansson m.fl. (-):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten genom delar av totalförsvaret bör tillhandahålla it-standardplattformar och en sammanhållen serviceorganisation för myndigheter med kritiska it-system och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att använda svensk mikrosatellitteknik för att bygga säkra myndighetsnätverk och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att säkerhetsklassad information av betydelse för svensk säkerhet inte per automatik kommer EU:s institutioner till handa och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
1 Förslag till lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
