|
|
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen som totalt uppgår till ca 39,5 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet även tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 som rör EU:s fleråriga budgetram efter 2020. Utskottet avstyrker yrkandena. Moderaterna och Liberalerna har reserverat sig och Sverigedemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:1 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Tre yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 27
Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020
1.Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (M)
2.Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (L)
1.Anslag inom utgiftsområde 27 , punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 27 , punkt 1 (C)
3.Anslag inom utgiftsområde 27 , punkt 1 (L)
4.Anslag inom utgiftsområde 27 , punkt 1 (KD)
5.Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Utskottets anslagsförslag
Tabell
Tabell Utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 27 |
a) Anslag för 2018
Riksdagen anvisar anslaget för 2018 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 27 punkt 2.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017:18:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
|
2. |
Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020 |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 21, och
2017/18:3240 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 15 och 16.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (L)
Stockholm den 7 december 2017
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Monica Green (S), Maria Plass (M)*, Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M)*, Ingemar Nilsson (S), Niklas Wykman (M)*, Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L)*, Jakob Forssmed (KD)*, Adnan Dibrani (S), Peter Helander (C)*, Rasmus Ling (MP) och Håkan Svenneling (V).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2017/18:1 i de delar som gäller utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och två motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut liksom förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 2.
Regeringens budgetproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2018 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till 39,5 miljarder kronor (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). I detta ärende föreslår finansutskottet hur anslaget för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 27 i budgetpropositionen. Analysen utgör ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
I betänkandet behandlas först målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen som gäller utgiftsområdet. Slutligen behandlas tre motionsyrkanden som kommit in under allmänna motionstiden 2017/18.
Utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska unionens allmänna budget.
Propositionen
I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen resultatredovisningen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
EU:s allmänna budget bestäms årligen, inom en flerårig budgetram. Den nuvarande fleråriga budgetramen gäller för perioden 2014–2020 (förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013).
Utgifterna i EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar under det aktuella budgetåret och kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter.
Budgetens inkomster består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Inkomsterna benämns egna medel och omfattar en avgift baserad på medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI), tullavgifter, sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken och en momsbaserad avgift.
EU:s egna medel regleras i beslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel. Beslutet måste efter att det antagits av Europeiska unionens råd godkännas av alla medlemsländer för att träda i kraft. Riksdagen godkände beslutet om egna medel för den innevarande fleråriga budgetramen (2014/335/EU, Euratom) i november 2014 (prop. 2013/14:238, bet. 2014/15:FiU7, rskr. 2014/15:9). I september 2016 godkände det sista medlemslandet beslutet, och det kunde därmed träda i kraft den 1 oktober 2016.
Målet
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att Sveriges ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/1995:40, bet. 1994/1995:FiU5, rskr. 1994/95:67).
Resultat
EU-budgeten för 2016
Totalt uppgick de ingångna åtagandena i EU-budgeten för 2016 till ca 375 miljarder euro, vilket även inkluderade åtaganden från tidigare år som ännu inte resulterat i betalningar. Åtagandena resulterade i betalningar om totalt ca 136,4 miljarder euro (varav 70,5 miljarder euro avsåg åtaganden från tidigare år). Vid årets slut 2016 fanns därmed sammanlagt utestående åtaganden från 2016 och tidigare år om totalt ca 238,8 miljarder euro, vilket var en ökning med 10 procent jämfört med 2015.
Sveriges avgift till EU 2016
Utfallet för den svenska EU-avgiften 2016 blev 30,3 miljarder kronor, vilket var ca 6 miljarder lägre än vad som anvisades i statens budget för 2016. Jämfört med 2015 minskade avgiften till EU med 13,9 miljoner kronor. Det lägre utfallet 2016 kan huvudsakligen förklaras av en förskottsbetalning på 6,7 miljarder kronor som gjordes i december 2015 men som avsåg 2016.
EU:s beslut om ändringsbudget i slutet av 2015 ledde till att den svenska EU-avgiften minskade med 2,7 miljarder kronor i början av 2016, då minskningen fick kassamässig effekt.
Ett beslut om ändringsbudget som sänkte EU:s utgifter med 7,3 miljarder euro 2016 fattades så sent på året att effekten på den svenska EU-avgiften uppstår först 2017.
Överskottet för EU-budgeten 2016 var ovanligt högt och uppgick till 6,4 miljarder euro. Överskottet förs upp som en inkomst i 2017 års budget, vilket beräknas sänka Sveriges avgift för 2017.
Eftersom beslutet om egna medel för perioden 2014–2020 trädde i kraft sent 2016 hann de svenska rabatterna på EU-avgiften i form av nedsättningar av den BNI-baserade avgiften och mervärdesskattebaserade avgiften inte få effekt detta år, utan avgiften för 2017 minskas med de samlade rabatterna för 2014–2016.
Nedsättningen av Sveriges finansieringsandel av Storbritanniens särskilda budgetreduktion beräknas för 2016 uppgå till 1,1 miljarder kronor.
EU-budgeten för 2017
EU:s budget för 2017 antogs av Europaparlamentet den 1 december 2016. Den beslutade budgeten (exklusive ändringsbudgetar) för 2017 uppgår till 157,9 miljarder euro i åtagandeanslag och 134,5 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarar en ökning med ca 2 procent av åtagandeanslagen och en minskning med ca 7 procent av betalningsanslagen jämfört med den ursprungligt beslutade budgeten för 2016.
Regeringens analys och slutsatser
Utfallet för EU-budgeten 2016 innebar att betalningarna var knappt 9 miljarder euro lägre än under 2015. Även om den svenska EU-avgiften påverkades av de minskade utgifterna på EU-budgeten var det framför allt den svenska förskottsbetalningen i december 2015 som förklarar att utfallet blev lägre än vad som anvisades i statens budget.
Nivån på den beslutade budgeten för 2017 blev något lägre när det gäller betalningsbemyndiganden jämfört med kommissionens förslag, vilket regeringen ser positivt på. Däremot ökade åtagandena något.
I och med att det nya beslutet om egna medel trätt i kraft får Sverige nedsättningarna av EU-avgifterna retroaktivt 2017, men det uppkommer också en motsatt effekt på den svenska EU-avgiften som en följd av att BNI-basen beräknas enligt den nya redovisningen av nationalräkenskaperna, ENS 2010.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att resultaten inom utgiftsområdet i huvudsak är i linje med målet för Sveriges budgetpolitik i EU. Regeringen avser att även fortsättningsvis driva en restriktiv linje i arbetet med EU-budgetrelaterade frågor.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslaget för 2018 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen i enlighet med regeringens förslag och bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (L) och 4 (KD).
Propositionen
Budgetpropositionen innehåller två förslag inom utgiftsområde 27, dels ett ramanslag för budgetåret 2018, dels ett bemyndigande till regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018.
Ramanslaget för utgiftsområde 27
Regeringen föreslår att riksdagen för 2018 anvisar ett ramanslag under utgiftsområde 27 om 39,5 miljarder kronor.
Utgiftsområdet består av ett anslag, anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till EU:s allmänna budget. Anslaget får även användas för eventuella krav från Europeiska kommissionen om dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel. Budgetens inkomster består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Utgifter och inkomster ska i EU-budgeten vara i balans. Det innebär att EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning styr utgiftsnivån för utgiftsområde 27. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2018 uppgå till 39,5 miljarder kronor.
I tabellen nedan visas utgiftsutvecklingen för utgiftsområdet.
Tabell Utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27
Miljoner kronor
|
|
Utfall 2016 |
Budget 2017 |
Prognos 2017 |
Beräknat 2018 |
Beräknat 2019 |
Beräknat 2020 |
|
Totalt EU-avgiften |
30 350 |
29 586 |
21 524 |
39 511 |
43 043 |
44 491 |
Källa: Prop. 2017/18:1 utg.omr. 27.
Som en följd av att beslutet om egna medel trätt i kraft beräknas Sveriges EU-avgift för 2017 bli lägre jämfört med tidigare år, då avgiften minskas med de samlade rabatterna för 2014–2016. Vissa delar av beslutet om egna medel beräknas motverka de svenska rabatterna, nämligen att en ökad andel av inkomsterna från den gemensamma tulltaxan ska gå till unionens egna medel och att en ny statistiknomenklatur införts för beräkningen av BNI. Att EU-avgiften beräknas öka under perioden 2018–2020 beror främst på dessa två faktorer.
Enligt regeringen finns det betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den förväntade eftersom EU:s budget antas efter att budgetpropositionen har överlämnats till riksdagen och dessutom kan följas av ändringsbudgetar. Avgiftens storlek påverkas även av utvecklingen i EU-avgiftens olika beståndsdelar, dvs. den ekonomiska tillväxten, momsbasen och tulluppbörden. Slutligen skulle det mot slutet av perioden kunna uppstå effekter av Storbritanniens aviserade utträde ur EU.
Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden
Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av den fastställda EU-budgeten för 2018 till följd av åtagandebemyndiganden.
De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar för innevarande eller kommande år.
Politikens inriktning
Regeringen avser att verka för restriktivitet i behandlingen av kommande budgetar och nästa fleråriga budgetram. Storbritanniens aviserade utträde ur EU kommer att medföra stora konsekvenser för EU:s budget, och regeringen anser att budgeten måste anpassas därefter.
Den svenska avgiften ska hållas nere. Det uppnås främst genom att minska storleken på EU-budgeten, men också genom att värna fortsatta rabatter. Regeringen avser att verka för en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Detta bör ske genom väsentliga minskningar av utgifterna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Effektivitet och återhållsamhet utgör viktiga principer för Sverige vid behandlingen av EU-budgetrelaterade frågor. Vägledande för Sverige är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning.
Ytterligare information
Förhandlingarna om EU:s budget för 2018
Den 30 maj 2017 antog kommissionen sitt förslag till årsbudget för 2018, och rådet antog sin position om årsbudgeten den 4 september. Kommissionen presenterade en ändringsskrivelse med förändringar av det liggande budgetförslaget den 16 oktober. Europaparlamentet antog sin position om årsbudgeten den 25 oktober.
Den 18 november enades representanter för Europaparlamentet och rådet om ett gemensamt budgetförslag för 2018. Den 30 november godkändes förslaget av rådet och av Europaparlamentet. Förslaget innebär totala åtaganden på 160,1 miljarder euro och totala betalningar på 144,7 miljarder euro. Det innebär en åtagandemarginal på 1,6 miljarder euro och en betalningsmarginal på 10,1 miljarder euro.
Den 19 juni 2017 överlämnade regeringen en faktapromemoria (2016/17:FPM97) om kommissionens budgetförslag. Den 20 juni hade finansutskottet en första överläggning med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget. Regeringen avsåg att i förhandlingarna verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen, med tillräckliga marginaler för såväl åtaganden som betalningar, och att de särskilda instrumenten inte ska mobiliseras eftersom det riskerar att öka den svenska avgiften. Budgeten ska baseras på realistiska, väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande av budgeten. Åtagandena bör begränsas så att utrymme ges för att kunna hantera oförutsedda åtaganden under året. Utskottet gav stöd för regeringens ståndpunkt.
Utskottet överlade en andra gång med statssekreterare Max Elger den 7 november inför de avslutande förhandlingarna i rådet och mellan rådet och Europaparlamentet. Regeringen avsåg att fortsätta att driva en restriktiv linje. Regeringen betonade särskilt vikten av tillräckliga marginaler under taken i den fleråriga budgetramen med anledning av Europaparlamentets förslag om att överskrida dem. Utskottet gav stöd för regeringens ståndpunkt.
Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2016
Den 24 oktober 2017 informerade Europeiska revisionsrättens ledamot HG Wessberg utskottet om revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU-budgeten 2016.
Revisionsrätten konstaterar i rapporten att EU:s räkenskaper för 2016 ger en sann och rättvisande bild och att intäkterna liksom tidigare år som helhet var lagliga och korrekta. Revisionsrätten uppskattar felnivån i kostnaderna som helhet till 3,1 procent, vilket kan jämföras med nivån på 2 procent för väsentliga fel. De högsta felnivåerna konstateras liksom föregående år inom områdena sammanhållning (4,8 procent) och konkurrenskraft (4,1 procent).
Felnivån varierar även beroende på typ av kostnad. För stödrättigheter, där betalningarna bygger på att vissa villkor är uppbyggda, är felnivån 1,3 procent. Vid utbetalningar av kostnadsersättningar där EU ersätter stödberättigade kostnader för stödberättigade verksamheter är felnivån 4,8 procent. För 2016 gör revisionsrätten ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) om de betalningar som gjorts från EU-budgeten, vilket är första gången sedan granskningarna inleddes 1994. Detta eftersom cirka hälften av kostnaderna, som stödrättigheter utgör, ligger under felnivån på 2 procent.
Revisionsrätten anser vidare att de korrigerande åtgärder som vidtagits har haft en positiv effekt. Det skulle dock gå att förebygga eller upptäcka och korrigera en stor del av felen innan betalningarna gjordes om all tillgänglig information hade använts.
Revisionsrätten konstaterar att EU under 2016 gjorde färre betalningar än planerat, eftersom det uppstått kraftiga förseningar av utbetalningarna från många av programmen med delad förvaltning, särskilt inom områdena sammanhållning och landsbygdsutveckling.
Revisionsrätten drar också slutsatsen att antalet organ och instrument som är inblandade i finansieringen av EU:s åtgärder och program har ökat kraftigt. Det gör det svårare att förvalta, granska och rapportera om EU:s kostnader på ett ändamålsenligt sätt och att få en fullständig överblick. Revisionsrätten anser att om trenden fortsätter riskerar redovisningsskyldigheten för och insynen i EU:s budget att undermineras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, liksom regeringen, att målet för den svenska EU-budgetpolitiken ska ligga fast. Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. I denna restriktiva grundhållning är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning vägledande för Sverige. Den svenska EU-avgiften bör hållas nere, och budgeten bör moderniseras genom att utgifter omfördelas till ändamålsenliga åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till anslag för 2018 inom utgiftsområde 27. Utskottet tillstryker också regeringens förslag till bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet konstaterar att de aktuella motionsyrkandena är i linje med regeringens position. Utskottet ser inte skäl till att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionerna, som därmed avslås.
Jämför reservation 1 (M) och 2 (L) samt särskilt yttrande 5 (SD).
Motionerna
I partimotion 2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) anförs att Sverige inte bör acceptera en höjd EU-avgift som en följd av brexit. Förhandlingarna om nästa långtidsbudget för EU blir i stället en chans att göra kraftiga omprioriteringar. Budgeten bör under nästa period helt fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde: forskning, infrastruktur, brottsbekämpning, utrikespolitik, migration och bistånd. Motionärerna anser att direktstöden till jordbruket ska avvecklas och att regionalpolitiken ska inriktas på de fattigaste länderna i EU. Motionärerna anser även att Europaparlamentets kostsamma flytt mellan Bryssel och Strasbourg ska upphöra, och att parlamentet ska ha ett säte, i Bryssel. Motionärerna föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och tillkännager detta för regeringen (punkt 21).
I kommittémotion 2017/18:3240 av Karin Enström m.fl. (M) framhålls att EU måste ha en budget som investerar i framtiden och inte i det förgångna. Budgeten bör vara tillväxtorienterad, främja EU:s konkurrenskraft, och prioritera investeringar i forskning och utveckling, innovationer och rättsliga frågor. Budgeten bör stärka EU som global aktör. Andelen av budgeten som går till jordbruksstöd och sammanhållningen bör minska, och steg i rätt riktning togs i förhandlingarna om EU-budgeten för 2014–2020.
Motionärerna anser även att det måste säkerställas att budgeten används på ett effektivt sätt, med bättre revision, uppföljning av projekt och resultatanalyser, samt mer öppenhet. Vidare anser motionärerna att skatter på EU-nivå skulle försvåra för medborgarna att se kopplingen mellan deras skattebörda och det mervärde som skatten skapar för samhället. Dessutom skulle skattetrycket sannolikt öka med en EU-skatt.
Det minskade bidrag till EU:s budget som Storbritanniens utträde ur EU innebär måste i första hand hanteras genom omprioriteringar och minskade utgifter, inte genom att ökade bördor läggs på kvarvarande medlemsstater. Eftersom Sverige är nettobidragsgivare till EU:s budget är detta en fråga av stor betydelse för landet, anser motionärerna.
Motionärerna föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av EU:s budget med bättre revision, resultatanalyser och öppenhet, och tillkännager detta för regeringen (punkt 15). Motionärerna föreslår också att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omprioriteringar i EU:s budget och en minskning av utgifterna när Storbritannien lämnar EU, och tillkännager detta för regeringen (punkt 16).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade senast frågan om EU:s fleråriga budgetram efter 2020 i utlåtande 2017/18:FiU17 Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser, och i sitt yttrande om kommissionens arbetsprogram för 2018 (2017/18:FiU2y). Utskottet framhöll då vikten av att man inom EU uppnår högsta möjliga effektivitet och sparsamhet i budgetrelaterade frågor, och att unionen och medlemsländerna blir bättre och snabbare på att leverera i enlighet med gemensamma beslut. Utskottet ansåg att Sverige även i fortsättningen ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och en strikt budgetdisciplin. Utskottet konstaterade att den svenska restriktiva grundhållningen i EU-budgetpolitiken är fast förankrad i riksdagen, och att regeringen har fått stöd för sin linje inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.
Utgiftstaket i EU:s fleråriga budgetram bör enligt utskottets uppfattning stabiliseras i reala termer och understiga 1 procent av de 27 medlemsländernas BNI. När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. Det kommer även framöver att finnas behov av att jämna ut skillnader mellan medlemsstaternas avgifter till budgeten för att undvika oproportionerligt stora nettobidrag. Gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning bör prioriteras, medan utgifterna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken bör minska väsentligt. Medlemsstater som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken ska inte kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som i dag. Kontrollen av att EU-medel används på ett korrekt och effektivt sätt behöver förbättras.
Utskottet såg sammanfattningsvis de kommande förhandlingarna som ett tillfälle att ytterligare modernisera EU-budgeten. En omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde som främjar ekonomisk förnyelse bör vara vägledande i arbetet. Utskottet betonade att EU-budgeten inte ska finansieras genom att EU får beskattningsrätt.
Utskottet konstaterar att de aktuella motionsyrkandena är i linje med regeringens position. Utskottet ser inte skäl till att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionerna, som därmed avstyrks.
|
1. |
Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (M) |
av Elisabeth Svantesson (M), Maria Plass (M), Jörgen Andersson (M) och Niklas Wykman (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Ställningstagande
EU måste ha en budget som investerar i framtiden och inte i det förgångna. Budgeten bör vara tillväxtorienterad, främja EU:s konkurrenskraft, och prioritera investeringar i forskning och utveckling, innovationer och rättsliga frågor. Budgeten bör stärka EU som global aktör. Andelen av budgeten som går till jordbruksstöd och sammanhållningen bör minska, och steg i rätt riktning togs i förhandlingarna om EU-budgeten för 2014–2020.
Det minskade bidrag till EU:s budget som Storbritanniens utträde ur EU innebär måste i första hand hanteras genom omprioriteringar och minskade utgifter, inte genom att ökade bördor läggs på kvarvarande medlemsstater. Eftersom Sverige är nettobidragsgivare till EU:s budget är detta en fråga av stor betydelse för landet. Moderaterna anser även att skatter på EU-nivå skulle försvåra för medborgarna att se kopplingen mellan deras skattebörda och det mervärde som skatten skapar för samhället. Dessutom skulle skattetrycket sannolikt öka med en EU-skatt.
Moderaterna anser att det måste säkerställas att budgeten används på ett effektivt sätt, med bättre revision, uppföljning av projekt och resultatanalyser, samt mer öppenhet.
Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2017/18:3240 av Karin Enström m.fl. om en reformering av EU:s budget med bättre revision (punkt 15) och omprioriteringar i budgeten och minskning av utgifterna när Storbritannien lämnar EU (punkt 16).
|
2. |
Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (L) |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Ställningstagande
I slutet på 2017 kommer EU:s långtidsbudget för perioden 2020–2025 presenteras. Brexit innebär att intäkterna till EU-budgeten minskar kraftigt, men Sverige bör inte acceptera en höjd EU-avgift. I stället blir budgetförhandlingen en chans till kraftiga omprioriteringar. Budgeten bör under nästa period helt fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde: forskning, infrastruktur, brottsbekämpning, utrikespolitik, migration och bistånd. Direktstöden till jordbruket ska avvecklas och regionalpolitiken inriktas på de fattigaste länderna i EU. Europaparlamentets kostsamma flytt mellan Bryssel och Strasbourg ska upphöra. Parlamentet ska ha ett säte, i Bryssel.
Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. med Liberalernas ställningstagande om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Maria Plass (M), Jörgen Andersson (M) och Niklas Wykman (M) anför: |
Eftersom riksdagen den 22 november 2017 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslaget inom utgiftsområde 27. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
|
2. |
|
|
|
Peter Helander (C) anför: |
Eftersom riksdagen den 22 november 2017 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslaget inom utgiftsområde 27. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
|
3. |
|
|
|
Mats Persson (L) anför: |
Eftersom riksdagen den 22 november 2017 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslaget inom utgiftsområde 27. Liberalernas
Eftersom riksdagen den 22 november 2017 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslaget inom utgiftsområde 27. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Eftersom riksdagen den 22 november 2017 i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från att delta i beslutet och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslaget inom utgiftsområde 27. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
|
5. |
Europeiska unionens fleråriga budgetram efter 2020, punkt 2 (SD) |
|
|
Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD) anför: |
Sverigedemokraterna instämmer överlag med regeringens ståndpunkt i förhandlingarna inför EU:s fleråriga budgetram efter 2020. Den svenska avgiften ska hållas nere, kontrollen av hur EU-medlen används ska vara effektiv och utgiftsvolymen bör generellt minskas. Sammantaget är detta en bra utgångspunkt i förhandlingarna.
Sverigedemokraterna delar emellertid inte uppfattningen att EU-medel i högre grad ska gå till åtgärder på migrationsområdet eller att EU bör straffa länder som för en ansvarsfull invandringspolitik. Vår principiella utgångspunkt är att det är respektive medlemsstats rätt att besluta om och föra en självständig migrationspolitik. Det parlamentariska stödet för att ge bort beslutanderätten om migrationspolitiken, eller anpassa den efter någon annans behov, saknas i många medlemsstater. Det kan inte vara en EU-angelägenhet att styra respektive lands politik då förutsättningarna i form av kapacitet och folkvilja varierar kraftigt från land till land.
Vidare är vi av uppfattningen att EU:s oproportionerliga satsningar kraftigt bör minska genom att den orättvisa jordbrukspolicyn, Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar (Efsi) samt Europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI) avskaffas. Jordbrukspolicyn har varit ett ineffektivt redskap som gynnat storföretag i östländer på bekostnad av svenska bönder. Likväl motsätter vi oss att ekonomiska medel från svenska skattebetalare ska kanaliseras genom Efsi-fonderna för att bland annat finansiera infrastrukturprojekt i de yngre medlemsländerna i EU. Vi ställer oss också kritiska till de fyra fonderna under ESI vilka genom deras oproportionella fördelning av medel ger Sverige en konkurrensnackdel.
Sverigedemokraterna framhåller vikten av att respektera folkomröstningar och lyfter i synnerhet uppmärksamhet på den överväldigande majoriteten som röstade nej till eurosamarbetet. Därmed ställer vi oss negativa till regeringens besked om att undersöka ett potentiellt medlemskap i bankunionen.
Det utbredda internationella missnöjet med Europeiska unionen kan närmast ses i ljuset av Storbritanniens beslut att lämna samarbetet. I samband med detta riskerar Sverige, som är en av de största nettobetalarna per capita, förlora väsentliga avgiftsrabatter på EU-avgiften. Sverigedemokraterna framhåller vikten av att svenska skattemedel slutligen ska återfalla till det svenska samhällets medborgare. Att, som i dagsläget, betala skatt som transfereras för att bekosta andra länders ekonomiska utveckling inom EU urholkar tilltron till att skattemedel används på rätt sätt, vilket frodar ett växande missnöje.
Slutligen är Sverigedemokraternas vision att reformera dagens centraliserade och supranationella politiska organisation till ett renodlat ekonomiskt samarbete som grundar sig på en rörlig och enhetlig inre marknad i vilken suveräna och oberoende nationalstater deltar. Regeringen bör därför, i den grad det är möjligt, verka för att avskaffa strukturfonderna och i stället sträva efter att återföra beslutsfattandet över fördelningen av ekonomiska medel tillbaka till medlemsstaterna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2018 (avsnitt 3).
2.Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ett ramanslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av EU:s budget med bättre revision, resultatanalyser och öppenhet och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omprioriteringar i EU:s budget och en minskning av utgifterna när Storbritannien lämnar EU och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
±0 |
39 510 631 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
39 510 631 |
|