|
|
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att det införs nya tillståndskrav för viss verksamhet som utförs av enskilda enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen och skollagen. Genom de föreslagna lagändringarna ska tillstånd endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt fått den insikt i gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamhet och i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. Tillståndshavaren ska även ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. De föreslagna ändringarna ska säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och stärka allmänhetens tilltro till välfärdssektorn.
Genom lagändringarna förenklas också upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, benämnda välfärdstjänster, vars värde beräknas understiga tillämpligt EU-tröskelvärde på 750 000 euro.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen riktar två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rör likvärdiga tillståndskrav och likvärdig ledningsprövning och små aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden.
• Regeringen ska skyndsamt återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer för att säkerställa att alla medborgare tillförsäkras välfärd av högsta kvalitet.
• Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers – såsom kooperativ – möjligheter.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.
Socialutskottet och utbildningsutskottet har lämnat var sitt yttrande.
I betänkandet finns sex reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD)
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.
17 yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
Ändrade regler för upphandling inom välfärden
Värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer
1.Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (M, L, KD)
2.Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (SD)
3.Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (C)
4.Generell tillståndsplikt, punkt 2 (S, MP, V)
5.Ändrade regler för upphandling inom välfärden, punkt 3 (L, KD)
6.Värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer, punkt 4 (S, MP, V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU4y
Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU6y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade med den ändringen i 27 § första stycket 6 att ordet "Omhändertagande" byts ut mot "omhändertagande",
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) med den ändringen i 7 kap. 1 § andra stycket att kommatecknet efter "6" utgår,
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
4. lag om ändring i skollagen (2010:800) med de ändringarna i 26 kap. 13 § första stycket att ", ett medgivande" läggs till efter "godkännande" och ett kommatecken läggs till efter "lag",
5. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med de ändringarna att ett andra stycke läggs till i 2 kap. 1 § med lydelsen "Kontrakt enligt första stycket 1 regleras i 2 §. Kontrakt enligt första stycket 2 regleras i 3–12 §§.", att det tredje stycket i 19 kap. 3 § utgår och att en rubrik införs närmast före 19 kap. 6 a § med lydelsen "Reserverad upphandling för vissa välfärdstjänster enligt bilaga 2 a".
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2017/18:158 punkterna 1–5 och avslår motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 3–5 och 6 i denna del,
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 3 och 4 samt
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 1.
Reservation 1 (M, L, KD)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
|
2. |
Generell tillståndsplikt |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6 i denna del,
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkande 1 och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 2.
Reservation 4 (S, MP, V)
|
3. |
Ändrade regler för upphandling inom välfärden |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4121 av Jakob Forssmed och Mats Persson (KD, L) yrkandena 1–4.
Reservation 5 (L, KD)
|
4. |
Värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter - såsom kooperativ - och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkande 2 och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 3.
Reservation 6 (S, MP, V)
Stockholm den 31 maj 2018
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Anette Åkesson (M), Peter Helander (C) och Rasmus Ling (MP).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2017/18:158 föreslår regeringen att riksdagen antar lagförslag för att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och stärka allmänhetens tilltro till sektorn. Riksdagen föreslås även anta lagförslag som syftar till att förenkla för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och förbättra möjligheterna att inom ramen för upphandlingsramverket ta till vara de särskilda mervärden som leverantörer inom den idéburna sektorn kan erbjuda och främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar.
Regeringens och motionernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag och synpunkter.
En övervägande del av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på regeringens förslag om ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet. Flertalet remissinstanser som yttrat sig över förslaget om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt LOU är generellt positiva.
Fyra motioner har väckts med anledning av propositionen.
Socialutskottet och utbildningsutskottet har lämnat var sitt yttrande till finansutskottet. Yttrandena återges i sin helhet i bilaga 3 och 4.
Utskottet noterar att det i avsnitt 2.5 i propositionen saknas ett andra stycke till 2 kap. 1 § i lagen om offentlig upphandling, i lagens nuvarande lydelse.
Bakgrund
Regeringen beslutade den 20 december 2012 att gr i uppdrag åt en särskild utredare att utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på dem som äger och driver företag inom välfärdssektorn (dir. 2012:131). Syftet med utredningen var att ytterligare säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och bedriva en god och högkvalitativ verksamhet.
Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv för utredaren den 16 januari 2014 (dir. 2014:3), den 30 oktober 2014 (dir. 2014:141) och den 15 januari 2015 (dir. 2015:1). Utredningen antog namnet Ägarprövningsutredningen (Fi 2012:11). Den 11 februari 2015 lämnade utredningen betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7).
Betänkandet har remissbehandlats, och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2015/00781/K). Vissa förslag i betänkandet har lett till ändringar i socialtjänstlagen (se prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11, rskr. 2016/17:156).
Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge i uppdrag åt en särskild utredare att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22). Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv för utredaren den 15 oktober 2015 (dir. 2015:100) och den 5 november 2015 (dir. 2015:108), som bl.a. innebar att utredaren gavs i uppdrag att vidareutveckla vissa av Ägarprövningsutredningens förslag. Utredningen antog namnet Välfärdsutredningen (Fi 2015:01).
Välfärdsutredningen överlämnade den 8 november 2016 betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) till regeringen.
Betänkandet har remissbehandlats, och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2016/04014/K).
Efter att det ovan nämnda betänkandet remissbehandlats sammanställdes inom Regeringskansliet promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag. Promemorian har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2017/03767/OU).
I propositionen föreslås lagändringar med anledning av förslagen i de nu nämnda betänkandena och promemorian. En del av förslagen genomför bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i artikel 77 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet).
Tillkännagivanden
Riksdagen har lämnat ett flertal tillkännagivanden om aktörer inom välfärden. I ett av dessa tillkännagivanden har riksdagen bl.a. anfört att regeringen ska fortsätta att vidta åtgärder för att utveckla valfriheten på områden där den i dag är starkt begränsad för den som söker omsorg, samt verka för att all verksamhet ska drivas med kloka beslut, tydliga kriterier för vad som ska gälla och kontinuerlig uppföljning (bet. 2015/16:FiU26 punkt 1, rskr. 2015/16:176).
Riksdagen har därefter återkommit till regeringen i två nya tillkännagivanden, med hänvisning till det första tillkännagivandet, och bl.a. anfört att regeringen snarast ska återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2016/17:FiU26 punkt 2, rskr. 2016/17:154 och bet. 2017/18:FiU26 punkt 2, rskr. 2017/18:169).
Regeringen framhåller att den i sina årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder som regeringen hittills har vidtagit med anledning av dessa tillkännagivanden (skr. 2016/17:75 och skr. 2017/18:75). Därutöver lämnar regeringen i denna proposition förslag om utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, vilket bedöms innebära skärpta kriterier och uppföljning som i sin tur stärker förutsättningarna för att verksamheten ska drivas med hög kvalitet. Regeringen lämnar i denna proposition även förslag för att förenkla för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och för att främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar. Förslagen syftar till att möjliggöra för en mångfald av leverantörer att delta i offentliga upphandlingar. Regeringen anser därmed att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade.
Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande anfört att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster. Riksdagen har bl.a. anfört att en utredare ska ta fram förslag på hur en generell tillståndsplikt kan införas för att få bedriva verksamhet enligt skollagen (2010:800), socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Utredaren ska vidare ta fram förslag på hur ledningsprövning för offentlig verksamhet och ägar- och ledningsprövning för privata verksamheter kan införas (bet. 2014/15:FiU32, rskr. 2014/15:243 och rskr. 2014/15:244).
Regeringen framhåller att den i sina årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder den hittills har vidtagit med anledning av detta tillkännagivande (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75 och skr. 2017/18:75). Därutöver lämnar regeringen i denna proposition förslag om utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om övriga delar av tillkännagivandet.
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.
Jämför reservation 1 (M, L, KD), 2 (SD) och 3 (C).
Propositionen
Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet
Utvidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten
I dag är endast en viss del av den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL) tillståndspliktig. Det gäller även för verksamhet som bedrivs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av SoL framgår att tillstånd endast får beviljas om verksamheten uppfyller uppställda krav på god kvalitet och säkerhet. Av förarbetena framgår att dessa krav infördes för att säkerställa att den som utövar den dagliga ledningen har en lämplig utbildning, tidigare erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. När det gäller LSS får tillstånd sedan den 1 juli 2013 endast beviljas om sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. När det gäller juridiska personer ska lämplighetsprövningen även avse personer i ledande positioner. Införandet av lämplighetskravet motiverades med att det hade förkommit ett antal oseriösa företag som ansökt om tillstånd för att bedriva verksamhet med personlig assistans.
Regeringen föreslår nu att tillståndsplikten utvidgas till att även omfatta hemtjänst inom SoL och verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet enligt LSS.
Regeringens bedömning är att det finns anledning för staten att genom en tillståndsplikt säkerställa att utförare som vill bedriva verksamhet med hemtjänst har goda förutsättningar att göra det. Brukare av hemtjänst är enligt regeringen, på samma sätt som exempelvis brukare av personlig assistans eller personer i särskilt boende, en utsatt grupp som kan ha svårt att ta till vara sina rättigheter. Det allmänna bedöms därför ha ett särskilt ansvar för att garantera brukarna kvalitet i verksamheten. I likhet med vad som gäller för exempelvis särskilda boenden bör aktörernas förutsättningar prövas redan innan verksamheten påbörjas.
Förslaget avser inte att förändra betydelsen av begreppet hemtjänst. I propositionen framhålls att grundläggande för SoL är att det är den enskildes behov som är utgångspunkten för vilken insats som ska beviljas. I likhet med Välfärdsutredningen konstaterar regeringen att vilka insatser som ska ses som hemtjänst beror på syftet med insatsen snarare än uppräkningen av vissa insatser.
När det gäller förslaget om att utöka tillståndsplikten inom LSS anser regeringen att det finns samma behov av att kontrollera att bara seriösa aktörer är aktiva i verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet som för övriga delar av LSS-verksamheten.
De nya arbetsuppgifter som nu föreslås tillföras Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan enligt regeringen innebära handläggningstider som kan komma att påverka verksamheterna under en övergångsperiod. Regeringen framhåller att avsikten dock är att IVO ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att fullgöra sitt uppdrag.
Ägar- och ledningsprövning
Regeringens bedömning är att en ägar- och ledningsprövning bör införas. Förslaget är att det införs nya krav för tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och för enskilda som i egenskap av huvudmän vill bedriva verksamhet inom skolväsendet.
Genom förslaget ska tillstånd endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt har fått den insikt i de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten och i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. Prövningen ska avse den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag samt personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Tillståndshavaren ska även ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Förslaget syftar bl.a. till att komplettera den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn.
Enligt gällande regelverk skiljer sig kraven åt för att få tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS, skollagen och SoL; t.ex. får tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS endast beviljas om sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt visat sig lämplig. Något liknande krav på personlig och ekonomisk lämplighet finns inte för tillståndspliktig verksamhet enligt skollagen eller SoL. Det innebär t.ex. att Skolinspektionen, IVO och kommunerna har begränsade möjligheter att avslå en ansökan om godkännande eller tillstånd eller ingripa i tillsynen på grund av exempelvis ekonomisk misskötsel eller brottslighet. Genom att det införs mer identiska krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar bedöms oseriösa aktörers möjligheter att bedriva skattefinansierad verksamhet kunna motverkas.
Förslaget om krav på ekonomiska förutsättningar syftar till att minska risken för plötsliga nedläggningar.
Regeringen gör vidare bedömningen att det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet, varför regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få utfärda föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännande.
När det gäller motsvarande ägar- och ledningsprövning för kommuner och landsting anser regeringen att det finns sådana principiella skillnader mellan kommuner och enskild verksamhet att det inte finns skäl att införa något som motsvarar en ägar- och ledningsprövning för kommunal verksamhet. I propositionen framhålls att kommuner och privata aktörer har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandhålla socialtjänst och utbildning åt medborgarna, och förutsätts ha kunskap och kompetens inom det som är kommunernas grundläggande uppdrag.
När det gäller hälso- och sjukvården anser regeringen att det behöver utredas vidare om det finns skäl att införa en ägar- och ledningsprövning. Utredningen Ordning och reda i vården ska därför bl.a. utreda behov och förutsättningar för, samt för- och nackdelar med att införa viss tillståndsprövning eller alternativ till sådan prövning inom hälso- och sjukvårdsområdet (dir. 2017:128). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018 och i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.
Myndigheternas tillsyn
För att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls föreslås att tillsyn ska utövas över att kraven på ägare och ledning samt de ekonomiska förutsättningarna är uppfyllda.
Förändringar i den krets av personer som omfattas av ägar- och ledningsprövningen ska anmälas till tillsynsmyndigheten senast en månad efter förändringen. Verksamhetens tillstånd föreslås också kunna återkallas utan föregående föreläggande om kraven inte är uppfyllda.
Det bedöms som angeläget att tillsynsmyndigheterna kan ingripa innan bristande ekonomiska förutsättningar eller bristande lämplighet hunnit drabba brukare och elever. Tillsynsmyndigheten bör kunna förelägga aktören att åtgärda en brist. Ett föreläggande kan emellertid enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer endast utfärdas om det finns förutsättningar för att det kan följas. Ett tillstånd eller ett godkännande bör därför enligt regeringen kunna återkallas utan föregående föreläggande om aktören saknar rättslig eller faktiskt möjlighet att åtgärda de brister som gett anledning till frågan om återkallelse av tillståndet.
Eftersom det kan vara många olika situationer som gör att ett föreläggande inte går att följa anser regeringen att det varken är lämpligt eller möjligt att uttömmande i lagtexten reglera i vilka situationer tillsynsmyndigheten får återkalla ett tillstånd utan föregående föreläggande.
Avgifter
Regeringen föreslår att de tillsynsmyndigheter som ansvarar för att besluta om tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL och LSS samt godkännanden att bedriva verksamhet enligt skollagen ska få ta ut en avgift för att pröva en ansökan. Detsamma ska gälla en kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman enligt skollagen. Regeringen, en kommun eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda ytterligare föreskrifter om avgifter.
I propositionen framhålls att avgiftsfinansiering av tillståndsprövningar finns inom en rad områden, bl.a. vid prövningar av ansökningar om alkoholtillstånd och på apoteksområdet. Utökade tillståndskrav för att bedriva verksamhet inom socialtjänsten och skolväsendet bedöms som nödvändiga. Därför anser regeringen att kostnaden som uppkommer med anledning av dessa krav bör bäras av de enskilda aktörer som väljer att vara verksamma inom socialtjänsten och skolväsendet och, i den mån en övervältring av kostnaden sker, av de kommuner som väljer att använda sig av enskilda utförare. Regeringen anser därför att prövningen bör avgiftsfinansieras. Även ansökningar som motiveras av ändringar i befintlig verksamhet bör enligt regeringens bedömning vara avgiftspliktiga. Det anses rimligt att exempelvis den som vill utvidga en befintlig verksamhet får stå för ansökningskostnaden på samma sätt som den som vill starta en helt ny verksamhet.
Offentlig upphandling
Allmänt om lagen om offentlig upphandling
Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad LOU, gäller vid upphandlingar som genomförs av upphandlande myndigheter. Flertalet av bestämmelserna i LOU genomför bestämmelser i LOU-direktivet.
I artikel 74–77 i LOU-direktivet finns bestämmelser om ett särskilt upphandlingssystem för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, som föreskriver hur kontrakt som avser sådana tjänster och som uppgår till eller överstiger ett särskilt tröskelvärde ska tilldelas. Enligt artikel 4 d uppgår tröskelvärdet för sådana tjänster till 750 000 euro. De tjänster som omfattas räknas upp i en bilaga till direktivet och anges i s.k. CPV-koder.
LOU-direktivet reglerar således endast upphandling som uppgår till minst det tillämpliga tröskelvärdet. Att en upphandling understiger tröskelvärdet och därmed inte omfattas av direktivets bestämmelser innebär dock inte med nödvändighet att den faller helt utanför EU-rätten. Om en upphandling har ett bestämt gränsöverskridande intresse omfattas den enligt EU-domstolens praxis av EU:s primärrätt, vilket innebär att bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om bl.a. de fria rörligheterna och de grundläggande principerna som följer av fördraget ska tillämpas. För att en upphandling ska anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse ska handeln mellan medlemsstaterna påverkas eller åtminstone riskera att påverkas.
Bestämmelserna i artikel 74–76 i LOU-direktivet har i huvudsak genomförts genom bestämmelser i 19 kap. LOU och bilaga 2 i lagen. I samma kapitel regleras också sådana upphandlingar som helt eller delvis faller utanför direktivets tillämpningsområde. Det gäller dels upphandlingar vars värde understiger de tröskelvärden som gäller enligt LOU-direktivet, dels upphandlingar av sådana sociala tjänster och andra särskilda tjänster som anges i bilaga 2 till LOU. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, oavsett värde, omfattas därmed av samma regler i LOU som sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdena.
Artikel 77 i LOU-direktivet reglerar möjligheten för upphandlande myndigheter att reservera kontrakt för vissa tjänster till organisationer som uppfyller ett antal krav som finns uppställda i artikeln. Artikeln är frivillig för medlemsstaterna att genomföra.
Artikel 94 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet) innehåller motsvarande bestämmelser.
Varken artikel 77 eller artikel 94 har genomförts i svensk rätt.
Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster
Frågans tidigare behandling
Genomförandeutredningen hade i uppdrag att föreslå hur vissa bestämmelser i 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet skulle genomföras i svensk rätt (dir. 2012:96, 2013:92 och 2014:38). I utredningens uppdrag ingick att analysera och ge förslag till genomförande av bestämmelserna om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (artikel 74–76 i LOU-direktivet och artikel 91–94 i LUF-direktivet). I utredningens uppdrag ingick också att analysera och utarbeta författningsförslag i fråga om upphandlingar som inte eller endast delvis omfattas av direktiven, dvs. främst sådana upphandlingar som understiger direktivens tröskelvärden. Utredningen bedömde i delbetänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) att det var uteslutet att i de nya lagarna inte ha några regler om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster under tröskelvärdena. Utredningen föreslog att 19 kap. i den nya lagen om offentlig upphandling skulle reglera såväl upphandling under EU-direktivens tröskelvärden som upphandling av sådana sociala tjänster och särskilda tjänster som räknas upp i en bilaga till LOU-direktivet.
Huvuddelen av remissinstanserna som yttrade sig över utredningens förslag ansåg att lagstiftaren borde ha använt det nationella handlingsutrymmet i högre utsträckning än vad utredningen föreslog. Några remissinstanser som tillstyrkte förslaget framhöll dock att de inte såg det som en självklarhet att samma regler skulle gälla för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster som för upphandling under tröskelvärdet.
Genomförandeutredningens förslag behandlades av regeringen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195). I propositionen framhölls att de idéburna aktörerna borde få större möjlighet att verka på marknaden för sociala tjänster och att det finns ett behov av enklare och mer ändamålsenliga bestämmelser för dessa typer av upphandlingar. Samtidigt konstaterades att det i det aktuella lagstiftningsärendet saknades beredningsunderlag för att lämna förslag till någon annan ordning än den som utredningen föreslagit och som gällde enligt dåvarande LOU och lagen (2007:1092) om upphandling inom försörjningssektorerna, förkortad LUF. Mot den bakgrunden föreslogs att de nya lagarnas kapitel om icke direktivstyrd upphandling även skulle omfatta upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66).
Enklare och flexiblare regler
En allmän strävan från regeringens sida är att möjliggöra för en mångfald av leverantörer att delta i offentliga upphandlingar. Komplexa och omfattande regler kan verka hämmande för många organisationer och mindre företag, och ett enklare regelverk bedöms kunna underlätta inte minst sådana organisationers deltagande i upphandlingar. Det anses därför viktigt att utnyttja det nationella handlingsutrymme som finns för att skapa ett så enkelt och ändamålsenligt regelverk som möjligt för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, s.k. välfärdstjänster, som inte omfattas av LOU-direktivet. Det bedöms också som viktigt att regelverket utformas på ett sätt som kan bidra till att de idéburna aktörernas särskilda potential tas till vara, varför regelverket för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt regeringen bör förenklas i så stor utsträckning som möjligt.
Bland remissinstanserna finns ett brett stöd för att utnyttja det nationella handlingsutrymmet för att ha enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Samtidigt påpekar flera av dessa instanser att det också finns en risk för att regelverket blir svåröverskådligt och att lagtillämpningen försvåras när flera särregleringar införs. I likhet med Välfärdsutredningen gör dock regeringen bedömningen att många av de problem som upplevs med offentlig upphandling inte beror på regelverket utan på den praktiska tillämpningen. Enligt regeringen har Upphandlingsmyndigheten en viktig roll att fylla genom att ge stöd och vägledning om reglernas tillämpning.
Regeringens bedömning är att ett fåtal regler som säkerställer öppenhet och rättssäkerhet bör gälla vid offentlig upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.
Flera av remissinstanserna förordar i stället ett renodlat undantag från upphandlingsreglering, samtidigt som många avstyrker eller är negativa till ett sådant förslag. Att upphandlingar sker på ett öppet och rättssäkert sätt är enligt regeringen en grundläggande förutsättning för förtroendet för myndigheterna och tilltron till det allmänna. Genom att grundläggande bestämmelser görs tillämpliga anser regeringen att det skapas en balans mellan å ena sidan intresset av enkelhet och flexibilitet vid upphandling och å andra sidan intresset av öppenhet och rättssäkerhet.
De tjänster som ska kunna upphandlas med stöd av de enklare regler som föreslås bör enligt regeringen räknas upp i en ny bilaga till LOU. Det motsvarar den systematik som gäller enligt nuvarande LOU i fråga om sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Regeringen föreslår att upphandling av vissa tjänster som benämns välfärdstjänster ska omfattas av särskilda regler i 19 kap. LOU och att dessa tjänster ska anges med CPV-koder i en bilaga till LOU.
Regeringens förslag är att de grundläggande upphandlingsprinciperna (krav på öppenhet, likabehandling, proportionalitet, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande) endast ska tillämpas när upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Det innebär att de grundläggande principerna inte görs tillämpliga på sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdet. Oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse föreslås att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde som huvudregel ska offentliggöras genom en annons om upphandling. Upphandlingar vars värde understiger 28 procent av tillämpligt tröskelvärde föreslås undantas från annonseringsskyldighet.
Det bedöms som rimligt och ändamålsenligt att utgå från den procentsats som även gäller vid direktupphandling av varor och tjänster. Beloppsgränsen för när undantag från annonseringsskyldighet gäller för välfärdstjänster blir då lika hög i förhållande till tillämpligt tröskelvärde som gränsen för direktupphandling av varor och tjänster.
Som en följd av förslaget om att införa ett undantag från skyldigheten att annonsera om en upphandling av välfärdstjänster som understiger en viss beloppsgräns finns det ett behov av en bestämmelse som anger hur upphandlingens värde ska beräknas. Nuvarande bestämmelse om beräkningen av värdet av en upphandling som finns i 19 kap. 8 § LOU föreslås även gälla vid upphandling av välfärdstjänster.
Regler om informationsskyldighet och dokumentationsplikt bedöms som grundläggande för att garantera insyn i myndigheternas upphandlingar och för att skydda rättssäkerhetsintressen. Mot den bakgrunden föreslås att oavsett om det finns ett gränsöverskridande intresse eller inte ska upphandlande myndigheter vara skyldiga att informera berörda leverantörer om beslut att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal och om beslut att avbryta en upphandling. En upphandlande myndighet ska också dokumentera genomförandet av en upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena, oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden. Dokumentationsskyldigheten föreslås dock inte gälla om upphandlingens värde understiger 100 000 kronor.
När det gäller rättsmedel och tillsyn föreslås att rättsmedelsbestämmelserna i LOU även ska vara tillämpliga vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena som saknar gränsöverskridande intresse. Detta innebär att endast ett fåtal regler föreslås gälla för sådan upphandling av välfärdstjänster som understiger tillämpligt tröskelvärde, och det är därmed endast ett begränsat antal rättsmedelsbestämmelser som kan komma att aktualiseras. Med beaktande av vilka värden det rör sig om anser regeringen att förslaget innebär att en godtagbar balans uppnås mellan kraven på rättssäkerhet och effektivitet.
Om en upphandling avser flera olika slags tjänster föreslår regeringen att huvudföremålet bestäms utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna.
Reserverad upphandling för vissa tjänster
Tidigare överväganden
Genomförandeutredningen bedömde att bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet inte borde genomföras i svensk rätt. Utredningen konstaterade att ordningen med reserverade kontrakt för vissa tjänster är omgärdad av diverse villkor som ska vara uppfyllda för att kontrakt ska kunna tilldelas enligt regleringen i fråga och att dessa villkor sammantagna är sådana att regleringen får antas ha ett begränsat praktiskt intresse. Utredningen ansåg trots detta att det inte var uteslutet att regleringen hade en funktion att fylla. Enligt utredningens mening syntes organisationer som verkar inom den idéburna sektorn kunna vara aktuella för tilldelning av reserverade kontrakt enligt regelverket om reserverade kontrakt för vissa tjänster. Sammantaget bedömde emellertid utredningen att den praktiska betydelsen av bestämmelserna var sådan att det inte var motiverat att i svensk rätt genomföra artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet. Om bestämmelserna trots utredningens bedömning skulle genomföras i svensk rätt lämnade utredningen ett förslag till hur föreskrifterna kunde utformas (SOU 2014:51 s. 333 f.).
Möjlighet att reservera upphandling
I propositionen föreslås att LOU-direktivets bestämmelser i artikel 77 om möjligheten att vid upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster reservera upphandlingen genomförs i svensk rätt. En upphandlande myndighet ges därmed möjlighet att reservera, dvs. förbehålla, deltagandet i en upphandling för en organisation som uppfyller vissa krav. Utöver att bestämmelserna enbart är tillämpliga vid upphandling av vissa tjänster uppställs ett antal krav på den organisation som tilldelas kontraktet. Organisationen ska ha till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tjänsterna i fråga, och eventuella vinster ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Organisationens lednings- och ägarstruktur ska vidare grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Därutöver föreskriver bestämmelserna en maximal löptid på tre år för kontraktet och en begränsning av möjligheten att tilldela samma organisation ett nytt kontrakt.
Det råder delade meningar bland remissinstanserna om hur stor praktisk betydelse bestämmelserna om reserverad upphandling skulle få om de genomfördes i svensk rätt. Majoriteten av dem anser dock att förslaget skulle kunna bidra till att underlätta den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar. Enligt regeringen bör de möjligheter som finns att underlätta för den idéburna sektorn vid upphandling tas till vara. Även om bestämmelserna är försedda med villkor som gör att tillämpningsområdet är begränsat bör möjligheten att reservera upphandlingar för vissa tjänster införas i LOU.
När det gäller bestämmelserna i LUF-direktivet om möjligheten att reservera upphandling för vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bedöms de ha en sådan begränsad betydelse för försörjningssektorerna att det inte framstår som motiverat att genomföra dem även i LUF.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Förslagen i propositionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
När det gäller aktörer som utför hemtjänstverksamhet eller verksamhet enligt 9 § 3–5 LSS, och som påbörjat verksamhet före ikraftträdandet, föreslås att de senast den 1 mars 2019 ska ansöka om tillstånd för att få fortsätta att bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd föreslås endast få fortsätta att bedriva verksamhet fram till dess att det slutliga beslutet i tillståndsärendet fått laga kraft.
Det bedöms inte finnas behov av några övergångsregler i samband med införandet av nya krav på ägar- och ledningsprövning inom socialtjänsten och skolväsendet. Befintliga godkännanden och tillstånd anses inte behöva prövas på nytt.
När det gäller förslag om särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster föreslås att bestämmelserna endast ska gälla för upphandlingar som har påbörjats efter ikraftträdandet.
Konsekvenser
Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet
Förslagen bedöms ha positiva effekter för brukare, elever och vårdnadshavare samt ha betydelse för allmänhetens förtroende för välfärdssektorn. Inledningsvis bedöms förslagen kunna leda till att vissa enskilda aktörer upphör med sin verksamhet. Även om det kan vara förknippat med vissa problem att byta leverantör bedöms de positiva effekterna överväga de nackdelar som detta eventuellt kan komma att medföra. På längre sikt väntas förslagen säkerställa att aktörerna inom välfärdssektorn har ett långsiktigt intresse av att bedriva välfärdsverksamhet.
Förslagen innebär en viss administrativ belastning för företag och organisationer. De ekonomiska konsekvenserna bedöms vara proportionerliga i förhållande till intresset av att införa förslagen. Avgifterna bedöms emellertid inte bli så pass höga att de utgör ett hinder för den som har för avsikt att bedriva en verksamhet långsiktigt. Förslagen väntas bidra till att förbättra konkurrensvillkoren inom välfärdssektorn, bl.a. genom att förhindra att oseriösa aktörer agerar i sektorn.
För Statens skolinspektion och IVO bedöms förslagen medföra en engångskostnad samt årligen tillkommande kostnader för tillståndsprövning och tillsyn. Kostnaderna bedöms öka för Sveriges Domstolar, och även för Polismyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten bedöms förslagen kunna medföra en viss kostnadsökning. Regeringen avser att återkomma om finansiering av eventuellt ökade kostnader i framtida ekonomiska propositioner.
Förslagen bedöms innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Den bedöms som nödvändig för att säkerställa att barn och deras vårdnadshavare erbjuds en kvalitativ och långsiktig verksamhet, samt för att förhindra att oseriösa huvudmän etablerar sig inom förskola och fritidsverksamhet. Eftersom kommunerna redan i dag genomför prövningar av detta slag och utövar tillsyn bedöms de inskränkande effekterna vara begränsade. Den föreslagna regleringen bedöms vara det mest effektiva sättet att uppnå syftet med förslaget. Det bedöms inte finnas något mindre ingripande sätt för att nå detta syfte. Förslagen anses därför inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet.
I de fall enskilda huvudmän upphör med sin verksamhet bedöms kommunerna med kort varsel behöva kunna ta över ansvaret för att tillhandahålla tjänster till brukare, barn och elever, vilket anses kunna komma att generera tillfälliga kostnader för kommunerna.
Kommunerna anses därför inledningsvis behöva ha en viss ökad beredskap för att ta över ansvaret för att i egen regi svara för välfärdstjänsterna. I sammanhanget framhålls att det redan i dag förekommer att verksamheter läggs ned.
Förslagen bedöms kunna bidra till att minska förekomsten av kriminalitet inom välfärdssektorn.
Sysselsättningen eller den offentliga servicen väntas inte komma att påverkas av förslagen. Förslagen bedöms inte påverka efterfrågan på välfärdstjänsterna och kommunerna har det yttersta ansvaret för att tjänsterna tillhandahålls samt för finansieringen av dessa.
Förslagen bedöms sammantaget inte påverka jämställdheten mellan kvinnor och män och inte heller de integrationspolitiska målen. En förutsättning för en reell jämställdhet är enligt regeringen en väl fungerande offentligt finansierad välfärd. Kvinnor använder välfärdstjänster i större utsträckning än män och väntas därför komma att gynnas i högre utsträckning av förslagen. Andelen kvinnor som startar och driver företag inom välfärden är större än andelen män, varför kvinnor i högre utsträckning än män väntas komma att påverkas av införandet av avgifter inom området.
Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster
Förslagen bedöms ge upphandlande myndigheter bättre möjligheter att tillvarata de särskilda mervärden som den idéburna sektorn kan bidra med, vilket bedöms kunna bidra till att sektorn utvecklas och växer ytterligare.
Förslagen bedöms minska den administrativa bördan för kommuner och landsting och öka möjligheterna att genomföra upphandlingar på ett mer ändamålsenligt sätt. Förslagen bedöms även öka det kommunala självstyret, då kommuner och landsting får ett större utrymme att utforma förfarandet vid upphandlingar. Förslagen bedöms få begränsade konsekvenser för statliga myndigheter i egenskap av upphandlande myndigheter, eftersom de sällan kommer att upphandla de tjänster som avses. De konsekvenser förslagen medför för Upphandlingsmyndighetens, Konkurrensverkets och domstolarnas verksamhet bedöms rymmas inom ramen för befintliga anslag. Förslagen bedöms inte leda till några ökade kostnader för leverantörer. Tvärtom bedöms förslagen kunna bidra till att minska tidsåtgången och de administrativa kostnaderna för företag och organisationer som vill delta i upphandlingar genom att upphandlande myndigheter får bättre möjligheter att utforma upphandlingar på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt. Även om förslagen innebär ett större utrymme än enligt nuvarande regelverk att välja vilken leverantör som ska utföra tjänster finns det inte anledning att befara att förslagen som helhet kommer att leda till några större effekter för konkurrensen. De eventuella negativa konsekvenser som förslagen i detta hänseende kan få vägs upp av de positiva konsekvenser som förslagen som helhet bedöms leda till för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer.
Motionerna
I motion 2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt (SD) yrkandena 1–6 anförs att motionärerna i grunden är mycket positiva till såväl ökade som tydligare tillståndskrav. Regeringens förslag anses dock vara felaktigt utformat och riskerar att leda till mindre tydliga krav, varför motionärerna vill att propositionen avslås och att regeringen återkommer med kraftigt reviderade lagförslag. I stället för att respektive kommun ska ansvara för prövningen av tillstånd, något som enligt motionärerna riskerar att leda till en ökad olikvärdighet, bör en statlig myndighet ansvara för prövningen. Sanktionsmöjligheter måste finnas på plats, men de måste vara förutsebara; t.ex. ska ett återtagande av ett tillstånd ske på ett rättssäkert sätt och med föregående varningar. Vidare anser motionärerna att det inte ska vara möjligt för myndigheterna att besluta om helt nya föreskrifter. Om regelverk behöver ändras ska detta föregås av en diskussion i riksdagen med efterföljande beslut av riksdagens ledamöter och inte av myndighetstjänstemän.
I motion 2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 3 och 4 anförs att motionärerna är positiva till att regeringen nu lämnat förslag på en ägar- och ledningsprövning. Förslaget bedöms dock sakna vissa centrala delar. När det gäller tillstånds- och tillsynsprövningen anser motionärerna att det är svårt att skapa den specialistkompetens som krävs för att åstadkomma en effektiv och rättssäker bedömning, vilket innebär att tolkningen och tillämpningen av det nya regelverket riskerar att skilja sig åt mellan kommuner. Därför vill motionärerna att tillstånds- och tillsynsansvaret för fristående förskolor och fritidshem flyttas från kommunerna till Skolinspektionen.
Vidare anförs att det aktuella förslaget leder till att tillståndsprövningarna blir mer komplexa och till att ansökningsbördan sannolikt kommer att öka. Regeringens konsekvensanalys bedöms här som bristfällig, och motionärerna vill därför att åtgärder vidtas för att korta handläggningstiderna och säkerställa att de nya reglerna inte leder till ytterligare förseningar av tillståndsärenden.
I motion 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 1 framhålls vikten av valfrihet inom välfärdens områden. Enligt motionärerna innebär regeringens förslag ett avskaffande av valfriheten samtidigt som det blir svårare för privata utförare i välfärden att bedriva verksamhet. En mångfald av aktörer är enligt motionärerna en förutsättning för valfrihet. Regeringen bedöms ha fel utgångspunkt i sitt förslag, varför motionärerna vill att propositionen avslås.
Yttranden från socialutskottet och utbildningsutskottet
I yttrande 2017/18:SoU4y anför socialutskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens proposition i berörda delar och avstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 yrkande 1 och Centerpartiets motion 2017/18:4119 yrkande 1 om att avslå regeringens proposition. Socialutskottet är positivt till den övergripande inriktningen på regeringens förslag.
När det gäller ett motionsyrkande om att innebörden av ekonomiska förutsättningar bör utvecklas och förklaras, anser socialutskottet liksom regeringen att det avgörande bör vara hur ekonomin påverkar möjligheten att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs för den specifika verksamheten. I likhet med regeringen anser socialutskottet att det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör, precis som anförs i propositionen, få utfärda föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännanden.
Liksom regeringen anser socialutskottet att det är viktigt att IVO:s handläggningstider är rimliga. Utskottet anser därför att det är positivt att regeringens avsikt är att IVO ska ha så goda förutsättningar som möjligt att fullgöra sitt uppdrag. Socialutskottet anser också att regeringens förslag när det gäller IVO:s tillsyn och möjligheter att återkalla tillstånd är väl avvägda.
Mot den bakgrunden anser socialutskottet att finansutskottet bör avstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 yrkandena 3–6 och den gemensamma motionen 2017/18:4111 från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna yrkandena 2 och 4 samt Centerpartiets motion 2017/18:4119 yrkande 3. I yttrandet finns fem avvikande meningar (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
I yttrande 2017/18:UbU6y anför utbildningsutskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens proposition i de delar som berör skollagsreglerad verksamhet och avstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 yrkande 1 och Centerpartiets motion 2017/18:4119 yrkande 1 om att avslå regeringens proposition. I yttrandet hänvisas till tidigare utredningar som föreslagit en mer ingående prövning av de aktörer som ansöker om att bli godkända som huvudmän för fristående skolor, varför propositionen välkomnas i de delar som berör skollagsreglerad verksamhet.
När det gäller yrkanden om Skolinspektionens ansvar för fristående förskolor konstateras att regeringen i mars 2017 tillsatte en utredning med uppgift att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bl.a. Skolinspektionen. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur den statliga tillsynen av skolväsendet kan förbättras och särskilt föreslå förändringar för att säkerställa att tillsynen av förskolor och huvudmän för förskolor bedrivs på ett adekvat sätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2018.
Med hänvisning till den utredning som pågår anför utbildningsutskottet att finansutskottet bör avstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 yrkandena 2 i denna del och 6 i denna del och yrkande 3 i den gemensamma motionen 2017/18:4111 från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
När det gäller yrkandet om tydliga sanktionsmöjligheter konstateras att Skolinspektionens sanktionsmöjligheter kan beskrivas som en sanktionstrappa där mindre ingripande åtgärder ska prövas först, men där det också finns möjlighet att hoppa över steg vid allvarliga och brådskande missförhållanden. Den primära sanktionen när brister upptäcks inom tillsynen är föreläggande, som får förenas med vite. Skolinspektionen kan även återkalla ett godkännande för en enskild huvudman och besluta om s.k. statliga åtgärder för rättelse när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting. Om överträdelsen är ringa kan Skolinspektionen avstå från ingripande, och vid mindre allvarliga brister kan huvudmannen tilldelas en anmärkning.
När det gäller yrkandet om tillsynsmyndighetens befogenheter konstateras att det av skollagen framgår att Skolinspektionen redan i dag har de uppgifter som efterfrågas av motionärerna. När det gäller Skolinspektionens möjlighet att besluta om föreskrifter konstateras att det framgår av regeringsformen att myndigheter ska utfärda föreskrifter efter bemyndigande från regeringen och att det i det nu aktuella förslaget till ändringar i skollagen finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om villkor för godkännande enligt de nya bestämmelserna. Av propositionen framgår också att det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet vid en ägar- och ledningsprövning.
Mot den bakgrunden anför utbildningsutskottet att finansutskottet bör avstyrka Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 yrkandena 3, 4 och 6 i denna del.
I yttrandet finns fem avvikande meningar (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Yttrandena återfinns i sin helhet i bilaga 3 och bilaga 4 i betänkandet.
Kompletterande information
Organisationsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet (dir 2017:37)
Den 30 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en organisationsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet (dir. 2017:37). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur den statliga tillsynen av skolväsendet kan förbättras och organiseras så att nyttan för huvudmän, skolor och förskolor ökar. Som skäl för analysen framhålls en rapport från Skolinspektionen (Regeringsrapport 2016, dnr 2015:3 364) som visar att flera kommuner i sin tillsyn inte fattar rättssäkra beslut om åtgärder för fristående förskolor. Även Ägarprövningsutredningen framhålls i direktivet då den i sitt betänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) pekade på frågan om tillsyn av fristående förskolor och vissa fritidshem. Utredningens bedömning var att en utredning borde tillsättas för att bl.a. klarlägga förutsättningarna för att flytta över ansvaret för tillsyn av fristående förskolor och vissa fritidshem från kommunerna till Skol-inspektionen. Utredaren ska därför
• föreslå förändringar i syfte att säkerställa att tillsynen av förskolor och huvudmän för förskolor bedrivs på ett adekvat sätt
• analysera och föreslå hur det kan säkerställas att huvudmännen får möjlighet till stöd i arbetet med åtgärder till följd av brister som uppmärksammats i samband med tillsyn
• analysera behovet av statlig granskning av förskolan, t.ex. utvärdering och kvalitetsgranskning, i syfte att förbättra nyttan för förskolor och huvudmän för förskolor och vid behov föreslå hur en sådan verksamhet ska organiseras
• vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag om att öka tillståndskraven för att få bedriva verksamhet inom välfärdens områden och om att införa särskilda regler för upphandling inom välfärden. I likhet med regeringen anser utskottet att de föreslagna lagändringarna skapar bättre förutsättningar för att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet, samtidigt som det kan stärka allmänhetens tilltro till sektorn. Utskottet delar också regeringens bedömning att särskilda regler för upphandling inom välfärden kan förbättra möjligheterna att ta till vara de särskilda mervärden som leverantörer inom den idéburna sektorn kan erbjuda och att det ger bättre förutsättningar för den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar. I likhet med regeringen vill utskottet också framhålla att den utökade tillståndsplikten är angelägen ur både ett brukar- och ett medborgarperspektiv och att de höjda kraven är proportionerliga i förhållande till intresset av att införa förslagen.
Utskottet kan konstatera att såväl socialutskottet som utbildningsutskottet välkomnar förslagen.
När det gäller yrkandet om att kravet på att innebörden av ekonomiska förutsättningar bör utvecklas och förklaras, framhåller socialutskottet i sitt yttrande i likhet med regeringen att det avgörande bör vara hur ekonomin påverkar möjligheten att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs för den specifika verksamheten. Vidare anförs att det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet. Som anförs i propositionen anser socialutskottet att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få utfärda föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännanden. Finansutskottet delar denna bedömning.
I likhet med regeringen framhåller också socialutskottet i sitt yttrande vikten av att IVO:s handläggningstider är rimliga. Finansutskottet delar den bedömningen och ser därför i likhet med socialutskottet positivt på att regeringens avsikt är att IVO ska ha så goda förutsättningar som möjligt att fullgöra sitt uppdrag. Finansutskottet kan vidare konstatera att socialutskottet i sitt yttrande anser att regeringens förslag när det gäller IVO:s tillsyn och möjligheter att återkalla tillstånd är väl avvägda. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.
När det gäller yrkanden om Skolinspektionens ansvar för fristående förskolor kan finansutskottet i likhet med utbildningsutskottet konstatera att regeringen i mars 2017 tillsatte en utredning med uppgift att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och organisationen av myndigheterna på skolområdet, bl.a. Skolinspektionen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2018.
När det gäller yrkandet om tydliga sanktionsmöjligheter noterar finansutskottet att utbildningsutskottet i sitt yttrande anför att Skolinspektionens sanktionsmöjligheter kan beskrivas som en sanktionstrappa där mindre ingripande åtgärder ska prövas först, men där det också finns möjlighet att hoppa över steg vid allvarliga och brådskande missförhållanden.
När det gäller yrkandet om tillsynsmyndighetens befogenheter kan finansutskottet konstatera att det framgår av skollagen att Skolinspektionen redan i dag har de uppgifter som efterfrågas av motionärerna, vilket framhålls i utbildningsutskottets yttrande. När det gäller Skolinspektionens möjlighet att besluta om föreskrifter anförs i yttrandet att det framgår av regeringsformen att myndigheter ska utfärda föreskrifter efter bemyndigande från regeringen och att det i det nu aktuella förslaget till ändringar i skollagen finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om villkor för godkännande enligt de nya bestämmelserna. Av propositionen framgår också att det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet vid en ägar- och ledningsprövning.
Med det anförda tillstyrker finansutskottet regeringens proposition och avstyrker här aktuella motionsyrkanden.
Generell tillståndsplikt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer.
Jämför reservation 4 (S, MP, V).
Motionerna
I motion 2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt (SD) yrkande 2 anförs att regeringens förslag i propositionen är felaktigt utformat i flertalet avseenden och riskerar att leda till att kraven blir mindre tydliga. Motionärerna vill att samma krav och samma villkor ska upprättas för samtliga aktörer inom välfärdens verksamheter. Kommunerna ska inte vara undantagna så som föreslås i propositionen.
I motion 2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkande 1 anförs att motionärerna är positiva till att regeringen inkommit med förslag på en ägar- och ledningsprövning. Förslagen bedöms dock sakna vissa centrala delar som att offentliga utförare undantagits från ledningsprövningen som är viktiga för att förslagen ska få den kvalitetseffekt som välfärden behöver.
Motionärerna vill att regeringen kompletterar lagstiftningen så att även offentliga välfärdsverksamheter omfattas av ägar- och ledningsprövningen.
I motion 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 2 anförs att den svenska välfärden inte alltid fördelas jämlikt och att kvaliteten i vissa fall brister hos både offentliga och fristående verksamheter. För att säkerställa en jämlik välfärd av hög kvalitet är det viktigt att se över kraven på och regleringen av både offentlig och fristående verksamhet. Enligt motionärerna råder en bred samsyn i riksdagen kring behovet av att stärka kvalitetskraven och uppföljningen. Regeringens förslag om att ställa olika krav på fristående och offentliga aktörer i välfärden kan inte accepteras av motionärerna som vill att all kommunal och fristående verksamhet ska kräva tillstånd och styras med tydliga kvalitetskrav och sanktionsmöjligheter. Verksamheter som inte klarar kvalitetskraven ska snabbt vändas eller stängas ned.
Yttranden från socialutskottet och utbildningsutskottet
Socialutskottet anser i sitt yttrande 2017/18:SoU4y att finansutskottet bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om likvärdiga tillståndskrav och likvärdig ledningsprövning. Socialutskottet anser därmed att finansutskottet bör tillstyrka den gemensamma motionen 2017/18:4111 från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna yrkande 1, Centerpartiets motion 2017/18:4119 yrkande 2 och delvis yrkande 2 i Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086.
Socialutskottet är positivt till den övergripande inriktningen på regeringens förslag, men anser till skillnad från regeringen att det inte ska ställas olika krav på fristående och offentliga aktörer i välfärden. Regeringens skäl för att undanta kommunal verksamhet från tillståndskrav och ledningsprövning bedöms inte vara tillräckliga. Därför anser socialutskottet att en kompletterande lagstiftning som inför sådana tillståndskrav och ledningsprövning snarast måste komma på plats för att säkerställa att alla medborgare tillförsäkras välfärd av högsta kvalitet. Socialutskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på lagstiftning. I yttrandet finns en avvikande mening från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande 2017/18:UbU6y att finansutskottet bör tillstyrka den gemensamma motionen 2017/18:4111 från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna yrkande 1, Centerpartiets motion 2017/18:4119 yrkande 2 och delvis yrkande 2 i Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086.
Utbildningsutskottet anser att det är ett problem att regeringen vill ställa olika krav på fristående och offentliga aktörer i välfärden. Höga krav ska ställas på samtliga välfärdsaktörer så att en god kvalitet i välfärden säkras oavsett om den enskilde väljer en offentlig, en privat eller en ideell välfärdsaktör. Likabehandlingsprincipen ska värnas, och regeringens skäl för att undanta kommunal verksamhet från ledningsprövning bedöms sakna grund. Därför anser utbildningsutskottet att en kompletterande lagstiftning som inrättar en sådan prövning måste komma på plats snarast för att säkerställa att alla medborgare tillförsäkras välfärd av högsta kvalitet. Regeringen ska därför återkomma till riksdagen med förslag som innebär att även offentlig välfärdsverksamhet som bedrivs enligt bl.a. skollagen (2010:800) ska vara föremål för likvärdiga tillståndskrav och en ledningsprövning som är likvärdig med den som föreslås i den nu aktuella propositionen. I yttrandet finns en avvikande mening från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Yttrandena återfinns i sin helhet i bilaga 3 och 4 i betänkandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen med den tydliga uppmaningen att återkomma med förslag om att införa en generell tillståndsplikt för alla utförare i välfärden oavsett driftsform. Regeringen har trots denna uppmaning valt att undanta offentliga utförare från ledningsprövningen. En majoritet av all välfärdsproduktion berörs därmed inte av den lagstiftning som nu föreslås och kommer därmed inte åt de missförhållanden som finns inom kommunala verksamheter. Liksom såväl socialutskottet som utbildningsutskottet anser även finansutskottet att regeringens skäl för att undanta kommunal verksamhet från tillståndskrav och ledningsprövning inte är tillräckliga och att de saknar grund.
Utskottet anser inte att riksdagens tillkännagivanden är tillgodosedda. Regeringen ska därför skyndsamt återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning som inför sådana tillståndskrav och sådan ledningsprövning för att säkerställa att alla medborgare tillförsäkras välfärd av högsta kvalitet.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Ändrade regler för upphandling inom välfärden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om offentlig upphandling med hänvisning till det arbete som regeringen bedriver.
Jämför reservation 5 (L, KD).
Motionen
Med anledning av regeringens proposition anförs i motion 2017/18:4121 av Jakob Forssmed och Mats Persson (KD, L) yrkandena 1–4 att det är viktigt att regelverket för offentlig upphandling tar särskild hänsyn till icke-vinstdrivande ideella aktörer och att regelverket underlättar för ideella aktörer att verka. Motionärerna stöder i grunden förslaget om enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt reserverade kontrakt för vissa tjänster. Däremot anser motionärerna att det finns skäl att följa upp och granska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna då det bedöms som osäkert om ändringarna kommer att förbättra ideella aktörers möjligheter på marknaden i tillräckligt stor utsträckning för att på allvar förbättra förutsättningarna. En utvärdering bör därför genomföras så snart det finns tillräckligt med underlag att tillgå. Den bör ta sikte på konsekvenserna av förslaget om att ”ett fåtal” regler ska gälla för upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet i stället för att undantas helt från LOU. Om utvärderingen visar att förändringen inneburit små eller inga förbättringar för sektorn bör det på nytt övervägas om upphandlingar under tröskelvärdet av de välfärdstjänster som nämns i propositionen kan undantas helt från LOU.
När det gäller regeringens förslag om reserverade upphandlingar och kontrakt anser motionärerna att intentionerna är goda men att det kan finnas problem med den EU-stipulerade treårsgränsen på kontraktets längd. Enligt motionärerna riskerar det att minska kontinuiteten och försämra verksamhetens långsiktighet. Därför ses det som viktigt att de föreslagna bestämmelserna utvärderas, och om det visar sig att regeln behöver ändras bör regeringen driva frågan i EU-sammanhang.
Motionärerna anser också att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan genomföras inom ramen för dagens lagstiftning, eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inledningsvis konstatera att en allmän strävan från regeringens sida är att göra det möjligt för en mångfald av leverantörer att delta i offentliga upphandlingar och att utforma regelverket på ett sätt som kan bidra till att de idéburna aktörernas särskilda potential tas till vara, vilket utskottet välkomnar.
Utskottet delar regeringens bedömning att ett fåtal grundläggande regler bör göras tillämpliga även på sådana upphandlingar som understiger tröskelvärdet och som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Att upphandlingar görs på ett öppet och rättssäkert sätt är enligt utskottets mening en grundläggande förutsättning för förtroendet för myndigheterna och för tilltron till det allmänna. Genom öppenhet kan också en ökad mångfald av leverantörer främjas. Därför anser utskottet i likhet med regeringen att ett fåtal bestämmelser som säkerställer öppenhet och rättssäkerhet bör gälla även vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster under tröskelvärdena som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Upphandlingar under tröskelvärdena kan vara intressant att utreda om det nu föreslagna regelverket inte får avsedda effekter. Utskottet kan också konstatera att regeringen har för avsikt att följa utvecklingen och utvärdera reglerna efter en tid.
När det gäller idéburet offentligt partnerskap kan utskottet notera regeringens strategi för sociala företag. Inom ramen för strategin ges exempel på insatser som regeringen avser att genomföra. Det kan t.ex. handla om sociala utfallskontrakt (social impact bonds) eller idéburet offentligt partnerskap (IOP).
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska säkerställa att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter – såsom kooperativ – och återkomma till riksdagen med sådana förslag.
Jämför reservation 6 (S, MP, V).
Motionerna
I motion 2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 2 anförs att kriterierna för ägar- och ledningsprövningen i stort är väl avvägda. Motionärerna är dock kritiska till att det inte är tillräckligt specificerat vad det i praktiken innebär att tillståndshavaren ska ha ekonomiska förutsättningar och menar att det finns en risk för godtycke i tillämpningen. Motionärerna vill därför att regeringen säkerställer att kraven ställs upp på ett sådant sätt att mindre aktörer inte stängs ute.
I motion 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 3 anförs att regeringen bör säkerställa att tillståndskrav inte medför hinder för nya aktörer att etablera sig.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har nu lämnat förslag på att införa ytterligare tillståndskrav och en ägar- och ledningsprövning för fristående välfärdsverksamheter. Den senare ska göras mot de kriterier som anges i lag, och ansökan ska bedömas av respektive tillståndsmyndighet. Utskottet anser inte att regeringen i tillräcklig utsträckning har specificerat vad som i praktiken krävs av välfärdsaktörerna för att leva upp till kraven. Specifikt frågan om vad det innebär att tillståndshavaren ska ha rätt ekonomiska förutsättningar har aktualiserats, vilket gör att det finns en risk för godtycke i tillämpningen. Utskottet kan notera att regeringen tar upp behovet av föreskrifter för att närmare precisera hur prövningen ska gå till, vilket är bra. I arbetet med att ta fram sådana föreskrifter anser utskottet att regeringen ska ta hänsyn till att en mångfald av aktörer, stora som små, även i fortsättningen ska kunna verka i välfärden. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som säkerställer detta i fråga om såväl tillståndskrav som ägar- och ledningsprövning. Utskottet ser en risk att alltför långtgående krav kan komma att ställa upp otillbörliga hinder för sådana aktörer, exempelvis kooperativ, som vill etablera sig på välfärdsområdet. Regeringen måste därför säkerställa att de regler som föreslås inte medför otillbörliga hinder mot att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers – såsom kooperativ – möjligheter.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
1. |
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (M, L, KD) |
av Elisabeth Svantesson (M), Maria Plass (M), Jörgen Andersson (M), Mats Persson (L), Jakob Forssmed (KD) och Anette Åkesson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade med den ändringen i 27 § första stycket 6 att ordet "Omhändertagande" byts ut mot "omhändertagande",
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) med den ändringen i 7 kap. 1 § andra stycket att kommatecknet efter "6" utgår,
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
4. lag om ändring i skollagen (2010:800) med de ändringarna i 26 kap. 13 § första stycket att ", ett medgivande" läggs till efter "godkännande" och ett kommatecken läggs till efter "lag",
5. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med de ändringarna att ett andra stycke läggs till i 2 kap. 1 § med lydelsen "Kontrakt enligt första stycket 1 regleras i 2 §. Kontrakt enligt första stycket 2 regleras i 3–12 §§.", att det tredje stycket i 19 kap. 3 § utgår och att en rubrik införs närmast före 19 kap. 6 a § med lydelsen "Reserverad upphandling för vissa välfärdstjänster enligt bilaga 2 a" och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 3 och 4,
bifaller delvis proposition 2017/18:158 punkterna 1–5 och avslår motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 3–5 och 6 i denna del och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi är positiva till att regeringen nu lämnat förslag på en ägar- och ledningsprövning. Förslaget saknar dock vissa centrala delar. När det gäller tillstånds- och tillsynsprövningen anser vi att det är svårt att skapa den specialistkompetens som krävs för att åstadkomma en effektiv och rättssäker bedömning, vilket innebär att tolkningen och tillämpningen av det nya regelverket riskerar att skilja sig åt mellan kommuner. Därför bör regeringen återkomma med förslag om att flytta tillstånds- och tillsynsansvaret för fristående förskolor och fritidshem från kommunerna till Skolinspektionen.
Vi anser vidare att det aktuella förslaget leder till att tillståndsprövningarna blir mer komplexa och sannolikt till att ansökningsbördan kommer att öka. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att minska handläggningstiderna och säkerställa att de nya reglerna inte leder till ytterligare förseningar av tillståndsärenden.
Vi tillstyrker delvis regeringens proposition 2017/18:158 med de ändringar utskottet föreslår under punkt 1 och motion 2017/18:4111 yrkandena 3 och 4 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
|
2. |
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (SD) |
av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag och ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 3–5 och 6 i denna del och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 1 och
avslår proposition 2017/18:158 punkterna 1–5 och motion
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Vi är mycket positiva till såväl ökade som tydligare tillståndskrav. Däremot anser vi att regeringens förslag om tillståndsprövning är felaktigt utformat och att det riskerar att leda till mindre tydliga krav. Propositionen bör därför avslås. Regeringen bör återkomma till riksdagen med kraftigt reviderade lagförslag. I stället för att respektive kommun ska ansvara för prövningen av tillstånd bör en statlig myndighet ansvara för prövningen. Sanktionsmöjligheter måste finnas på plats, men de måste vara förutsebara; t.ex. ska ett återtagande av ett tillstånd ske på ett rättssäkert sätt och med föregående varningar. Vidare bör det inte vara möjligt för myndigheterna att besluta om helt nya föreskrifter. Om regelverk behöver ändras ska detta föregås av en diskussion i riksdagen med efterföljande beslut av riksdagens ledamöter och inte av myndighetstjänstemän.
Vi tillstyrker Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkandena 1, 3–5 och 6 i denna del och Centerpartiets motion 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. yrkande 1. Regeringens proposition avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.
|
3. |
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, punkt 1 (C) |
av Peter Helander (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 1 och
avslår proposition 2017/18:158 punkterna 1–5 och motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–5 och 6 i denna del och
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Regeringens förslag om ökade tillståndskrav innebär enligt min mening ett avskaffande av valfriheten samtidigt som det blir svårare för privata utförare i välfärden att bedriva verksamhet. En mångfald av aktörer är en förutsättning för valfrihet. Jag anser att regeringen har fel utgångspunkt i sitt förslag, varför propositionen bör avslås.
Jag tillstyrker Centerpartiets motion 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. yrkande 1 och Sverigedemokraternas motion 2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt yrkande 1. Regeringens proposition avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.
|
4. |
av Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Ulla Andersson (V), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 6 i denna del,
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkande 1 och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Välfärdsutredningen har haft i uppdrag att bedöma om någon form av prövning bör göras av anställda som befinner sig i ledande ställning i offentlig verksamhet. Utredningen har valt att inte lämna något sådant förslag. Utredningen anför bl.a. att kommunallagen (2017:725) vilar på den principiella grunden att de förtroendevalda har ansvaret för att fatta alla beslut. Även om kommuner och landsting delegerar rätten att besluta i vissa ärenden till de anställda är de förtroendevalda ur revisionssynpunkt helt ansvariga för all verksamhet. Det är medborgarna som i allmänna val utkräver ansvar av de folkvalda. Om den offentliga verksamheten uppvisar brister är det alltså folket som i första hand kan utkräva ansvar genom att rösta bort de förtroendevalda och ersätta dem med andra. Någon motsvarande möjlighet för medborgarna att ställa vd:n och styrelsen till ansvar i aktiebolag om verksamheten inte håller en godtagbar kvalitet finns inte. Kommuner och privata aktörer har olika roller och ansvar. Aktiebolag har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen att bereda ägaren vinst. Därför skiljer sig ändamålen för verksamheten åt beroende på vem som är huvudman. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att tillhandahålla socialtjänst och utbildning åt medborgarna, och förutsätts ha kunskap och kompetens inom det som utgör kommunernas grundläggande uppdrag. Vi delar denna bedömning och anser att det finns sådana principiella skillnader mellan kommunal och enskild verksamhet att det inte finns skäl att införa något som motsvarar en ägar- och ledningsprövning för kommunal verksamhet.
Vi avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.
|
5. |
Ändrade regler för upphandling inom välfärden, punkt 3 (L, KD) |
av Mats Persson (L) och Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4121 av Jakob Forssmed och Mats Persson (KD, L) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att regelverket för offentlig upphandling tar särskild hänsyn till icke-vinstdrivande ideella aktörer och att regelverket underlättar för ideella aktörer att verka. Vi stöder i grunden förslaget om enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt reserverade kontrakt för vissa tjänster. Däremot anser vi att det finns skäl att följa upp och granska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna då det bedöms som osäkert om ändringarna kommer att förbättra ideella aktörers möjligheter på marknaden i tillräckligt stor utsträckning för att på allvar förbättra förutsättningarna. En utvärdering bör därför genomföras så snart det finns tillräckligt med underlag att tillgå. Den bör ta sikte på konsekvenserna av förslaget om att ”ett fåtal” regler ska gälla för upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet i stället för att undantas helt från LOU. Om utvärderingen visar att förändringen inneburit små eller inga förbättringar för sektorn bör det på nytt övervägas om upphandlingar under tröskelvärdet av de välfärdstjänster som nämns i propositionen kan undantas helt från LOU.
När det gäller regeringens förslag om reserverade upphandlingar och kontrakt anser vi att intentionerna är goda men att det kan finnas problem med den EU-stipulerade treårsgränsen på kontraktets längd. Det riskerar att minska kontinuiteten och försämra verksamhetens långsiktighet. Därför är det viktigt att de föreslagna bestämmelserna utvärderas, och om det visar sig att regeln behöver ändras bör regeringen driva frågan i EU-sammanhang.
Regeringen bör också skyndsamt återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan genomföras inom ramen för dagens lagstiftning, eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas.
Vi tillstyrker motion 2017/18:4121 av Jakob Forssmed och Mats Persson (KD, L) yrkandena 1–4.
|
6. |
Värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer, punkt 4 (S, MP, V) |
av Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Ulla Andersson (V), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkande 2 och
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Syftet med regeringens förslag om att införa tillståndskrav är bl.a. att hindra oseriösa aktörer med bristfällig kompetens från att etablera sig på marknaden och säkerställa att de som verkar där har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att bedriva verksamheten. Att minska oseriösa aktörers möjlighet att bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet är dessutom viktigt för allmänhetens tilltro till sektorn som helhet.
Som regeringen anför innebär den utökade tillståndsplikten dock en prövning av omständigheter och faktorer som utföraren även utan någon förändring måste kunna hantera för att bedriva verksamheten på ett godtagbart sätt. Vi delar regeringens bedömning att det därför bör vara möjligt, även för mindre utförare, att utan någon större administrativ börda ansöka om tillstånd och leva upp till kraven för att beviljas tillstånd. Vi anser att den utökade tillståndsplikten är angelägen både ur ett brukar- och ett medborgarperspektiv och att de höjda kraven för företagen är proportionerliga i förhållande till intresset av att införa förslagen.
På samma sätt som förslaget om utökad tillståndsplikt medför förslaget att det ska krävas insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten en viss ökad administrativ belastning för de enskilda aktörerna. I likhet med regeringen anser vi att denna belastning bör kunna hanteras av såväl större som mindre aktörer. Mot bakgrund av att det rör sig om skattefinansierad verksamhet som riktar sig till skyddsvärda grupper anser vi att förslagen är angelägna och därför även att konsekvenserna av dessa krav är proportionerliga i förhållande till intresset av att införa dem.
Vi delar också regeringens bedömning att förslagen generellt sett kommer att bidra till att förbättra konkurrensvillkoren inom välfärdssektorn, genom att förhindra att oseriösa aktörer eller aktörer med bristfälliga förutsättningar etablerar sig eller verkar inom sektorn. Därigenom blir också villkoren på marknaden mer likvärdiga, vilket skapar förutsättningar för en sund konkurrens.
Vi avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):
1.Riksdagen avslår propositionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likabehandling och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare sanktionsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om myndigheternas befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att även offentligt drivna välfärdsverksamheter som bedrivs inom skollagen, LSS eller SoL ska vara föremål för likvärdiga tillståndskrav och en likvärdig ledningsprövning som den som föreslås i denna proposition och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att kravet på ekonomiska förutsättningar inte medför otillbörliga hinder för små aktörer att etablera sig på välfärdsområdet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta tillstånds- och tillsynsansvaret när det gäller fristående förskolor och fritidshem från kommunerna till Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna hos Inspektionen för vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C):
1.Riksdagen avslår proposition 2017/18:158.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att även offentligt drivna välfärdsverksamheter ska vara föremål för en likvärdig ledningsprövning som den som föreslås i proposition 2017/18:158 och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav inte medför hinder för nya aktörer att etablera sig inom välfärden och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:4121 av Jakob Forssmed och Mats Persson (KD, L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av effekten av de nya reglerna för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster under tröskelvärdet och hur dessa har påverkat den idéburna sektorns möjligheter att delta i upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ifall utvärderingen visar små eller inga förbättringar för den idéburna sektorn bör regeringen på nytt överväga en ordning där upphandlingar under tröskelvärdet av de välfärdstjänster som anges i propositionen helt undantas från LOU i enlighet med förslaget från utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) och med förslag på hur detta kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utvärdera förslaget att reservera upphandlingar av vissa tjänster i LOU och särskilt effekten av den föreslagna treårsregeln och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU4y
Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU6y
