|
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2017
Sammanfattning
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 (redog. 2017/18:RR1) till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande. Efter avslutad revision föreslår utskottet att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna.
Utskottet betonar vikten av en fungerande ekonomistyrning vid myndigheten och påminner i det sammanhanget om de kortsiktiga besparingsåtgärder som fick vidtas 2008 till följd av just bristande ekonomistyrning vid myndigheten, och som inte främjade Riksrevisionens verksamhet. Mot bakgrund av den höga personalomsättningen konstaterar utskottet att personal- och kompetensförsörjningen vid Riksrevisionen är central. Samtidigt får arbetet med en ny kompetensförsörjningsstrategi inte överskugga ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att också ta hand om de utvecklingsområden som pekats ut i den senaste medarbetarundersökningen när det gäller ledning och styrning, arbetsbelastning samt kommunikation.
Utskottet har tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018. I kombination med årsredovisningen med sitt ettåriga perspektiv ger den underlag för utskottet att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Enligt utskottet är det viktigt att den djupa uppföljningen inte genomförs för tidigt, då det ofta kan ta flera år innan det går att spåra resultaten av en granskning.
Behandlade förslag
Redogörelse 2017/18:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2017.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2017
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
Tabeller
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2017
Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2015–2017
Tabell 3 Kostnader för extern kompetens 2015–2017
Tabell 4 Resultat inom årlig revision 2015–2017
Tabell 5 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar
Tabell 6 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tabell 7 Kostnader för verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan
Tabell 8 Kostnader för verksamhetsgrenen Internationellt utvecklingssamarbete
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2017 |
Riksdagen lägger redogörelse 2017/18:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 19 april 2018
På finansutskottets vägnar
Elisabeth Svantesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S) och Anette Åkesson (M).
Riksrevisionen ska enligt lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen. Den 20 februari 2018 överlämnade riksrevisorn med administrativt ansvar, Stefan Lundgren, årsredovisningen för 2017 i form av en redogörelse till riksdagen (redog. 2017/18:RR1). I årsredovisningen lämnas ett intygande av riksrevisorn med administrativt ansvar om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn med administrativt ansvar bedömer vidare att myndighetens interna styrning och kontroll är betryggande.
Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen.
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det finansutskottet som svarar för att revision görs av Riksrevisionen. För den uppgiften anlitas revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 16 mars 2018 (dnr 1480-2017/18).
Riksrevisionen har också lämnat in Uppföljningsrapport 2018 till finansutskottet den 3 april 2018. Den är inte något formellt riksdagsärende. Uppföljningsrapporten ger utskottet underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat.
Som ett led i beredningen av ärendet höll finansutskottet en intern utfrågning av riksrevisorerna Helena Lindberg och Ingvar Mattson den 10 april 2018.
Riksrevisionens årsredovisning för 2017
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna.
Redogörelsen
I sitt förord till årsredovisningen konstaterar riksrevisorn med administrativt ansvar, Stefan Lundgren, att de tre nya riksrevisorernas främsta prioritet under 2017 har varit att återupprätta förtroendet för myndigheten.
Enligt förordet har Riksrevisionen under 2017 levererat enligt sitt uppdrag med goda resultat. Den årliga revisionen av 2016 års årsredovisningar slutfördes på utsatt tid och i enlighet med god revisionssed. Inom effektivitetsrevisionen publicerades 37 granskningsrapporter, i huvudsak i enlighet med granskningsplanen 2016/17. Det är något fler granskningar än under tidigare år. Aktivitetsnivån i både det internationella samarbetet och i det internationella utvecklingssamarbetet har höjts under året.
Styrning och kontroll
Enligt redogörelsen åtgärdades under året flera av de brister som funnits i den interna styrningen och kontrollen av myndigheten. En ny arbetsordning har tagits fram för att tydliggöra ansvar och befogenheter inom myndigheten, t.ex. gränsdragningen mellan riksrevisorn med administrativt ansvar och övriga riksrevisorer. Arbetsordningen slår också fast vilken typ av styrande dokument som ska finnas i myndigheten, vad de ska innehålla och hur de ska tas fram. Man har också fattat beslut om interna föreskrifter om allmänna handlingar m.m. och om jäv och oberoende. Dessutom har man sett över riktlinjerna för rekrytering, representation och lönesättning.
En riskanalys har gjorts för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att Riksrevisionens verksamhetsmål inte ska uppnås. Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Vidare visar riskanalysen på några kritiska risker. I årsredovisningen konstateras att kontrollåtgärder har vidtagits för dessa risker.
Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling
Anslagsförbrukningen 2017 på förvaltningsanslaget var ca 330 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på drygt 3,5 miljoner kronor (se tabell 1). Förvaltningsanslaget belastades under året med 0,9 miljoner kronor till följd av utbetald pension till en tidigare riksrevisor.
På Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingsarbete var anslagsförbrukningen 51,4 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten utnyttjades med 1,4 miljoner kronor. Inom biståndsanslaget lämnade Riksrevisionen transfereringar till samarbetspartner som främst utgjordes av kontantbidrag, t.ex. lönekostnader för lokalanställda specialister och kostnader för kompetensutveckling såsom kurser och material. Kontantbidragen uppgick 2017 till 7,7 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2017
Tusental kronor
|
Anslag |
Ingående anslags-sparande |
Anvisade |
Indragning |
Totalt disponibelt belopp |
Årets utfall |
Utgående anslags-sparande |
|
Utgiftsområde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde 7 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
12 766 |
374 200 |
–3 368 |
383 599 |
381 470 |
2 129 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2017.
Verksamhetens kostnader ökade med ca 13 miljoner kronor 2017 (se tabell 2). Ökningen jämfört med 2016 förklaras främst av ökade personalkostnader för tre av de fyra verksamhetsgrenarna.
Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2015–2017
Tusental kronor
|
|
2017 |
2016 |
2015 |
|
Årlig revision |
166 546 |
160 651 |
152 728 |
|
Effektivitetsrevision |
148 114 |
140 904 |
132 216 |
|
Nationellt revisionsorgan |
14 907 |
17 465 |
27 251 |
|
Internationellt utvecklingsarbete |
43 077 |
40 917 |
35 300 |
|
Totalt |
372 644 |
359 409 |
347 074 |
Not: Från och med 2017 har verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan tillkommit. Jämförelsetal för tidigare år har räknats om.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2017.
Kostnaderna för extern kompetens ökade något under 2017 (se tabell 3). Användningen av extern kompetens ökade framför allt inom det internationella utvecklingssamarbetet och avser främst stöd till ledarskapsutveckling.
Verksamhetsgren: Årlig revision
Den årliga revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed, enligt internationella standarder, och revisionsberättelserna ska komma i tid. Riksrevisionen arbetar förebyggande genom att ha en löpande dialog med myndighetsledningarna om de brister man identifierar under granskningen i syfte att undvika väsentliga fel i årsredovisningen.
Tabell 3 Kostnader för extern kompetens 2015–2017
Tusental kronor
|
|
2017 |
2016 |
2015 |
|
Kärnverksamhet |
19 007 |
16 936 |
15 365 |
|
Årlig revision |
8 754 |
8 256 |
9 083 |
|
Effektivitetsrevision |
4 517 |
5 601 |
4 109 |
|
Nationellt revisionsorgan |
443 |
672 |
287 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
5 293 |
2 407 |
1 886 |
|
Verksamhetsutveckling |
1 038 |
1 289 |
8 643 |
|
Stödverksamheten |
15 788 |
14 870 |
9 669 |
|
Kompetensutveckling |
518 |
848 |
157 |
|
Kompetens- och resursförstärkning |
15 270 |
14 022 |
9 512 |
|
Totalt |
35 833 |
33 095 |
33 677 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2017.
Resultat och bedömning
I Riksrevisionens årsredovisning konstateras att myndigheten under 2017 slutförde granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2016 och i samband med det lämnade 231 revisionsberättelser. Sammanlagt 15 myndigheter fick tillsammans 21 modifierade revisionsberättelser. I granskningen av årsredovisningarna för 2016 har Riksrevisionen återigen uppmärksammat oklarheter i frågan om full kostnadstäckning utifrån avgiftsförordningen och i frågan om villkor för bemyndiganden. Riksrevisionen har med anledning av detta lämnat 13 upplysningar. Några modifierade uttalanden i revisionsberättelserna med anledning av uttalandet om ledningens bedömning av intern styrning och kontroll föranleddes inte av granskningen.
Internt utvecklingsarbete
Riksrevisionen har under 2017 tagit flera initiativ inom den årliga revisionen för att digitalisera myndigheten. Enligt årsredovisningen hämmas förutsättningarna för en digitaliserad inhämtning av redovisningsdata av att det saknas standardiserade informationsformat. Samarbetet med Ekonomistyrningsverket för att ta fram en standard för uttag av redovisningsinformation från de granskade myndigheternas ekonomisystem har fortsatt, och under 2017 har man också organiserat centrala uttag av redovisningsdata från Statens servicecenter.
Kvalitetsarbete
Under 2017 kontrollerades nio ansvariga revisorers akter, och kvalitetskontrollen utifrån fastställda kvalitetskriterier visade att revisionen i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med de krav som ställs. Av de nio ansvariga revisorerna var sex nya i sin roll. Avsikten är att en revisionsakt för varje ansvarig revisor ska kontrolleras vart tredje år.
Trots att den externa uppföljningen visar att nio av tio granskade myndigheter helt eller delvis instämmer i att revisionen har varit positiv ser Riksrevisionen ett fortsatt behov av kunskapsöverföring mellan revisorerna.
Kostnader
Den totala kostnaden för den årliga revisionen har ökat med ca 6 miljoner kronor jämfört med 2016 (se tabell 2) till följd av högre lönekostnader inom framför allt den del som avser revisionen av de statliga myndigheterna. Övertidsersättningar i samband med årsredovisningsgranskningen under årets första kvartal och en förändring av kompetensprofilen inom verksamhetsgrenen förklarar utvecklingen. Antalet redovisade timmar är i stort sett oförändrat jämfört med 2016. Kostnaderna för områdesbevakning, metodutveckling och utbildning ligger i stort sett på samma nivå som förra året. Som framgår av tabell 3 ovan har användningen av extern kompetens inom den årliga revisionen inte ökat nämnvärt jämfört med förra året.
Den årliga revisionen är avgiftsbelagd. Intäkterna från revisionen redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Antalet fakturerade timmar 2017 är i stort sett oförändrat jämfört med 2016, medan kostnaderna alltså ökat. I tabell 4 redovisas resultatet av den avgiftsfinansierade årliga revisionen.
Tabell 4 Resultat inom årlig revision 2015–2017
Tusental kronor
|
|
Budget 2017 |
2017 |
2016 |
2015 |
|
Avgiftsintäkter |
150 000 |
152 946 |
153 471 |
156 446 |
|
Kostnader |
149 000 |
154 840 |
149 752 |
152 169 |
|
Årets resultat |
1 000 |
–1 894 |
3 719 |
4 277 |
|
Ackumulerat resultat |
–330 |
–3 224 |
–1 330 |
–5 049 |
Not: Kostnaderna avser nettokostnader för själva revisionen av de statliga myndigheterna.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2017.
Verksamhetsgren: Effektivitetsrevision
Effektivitetsrevisionens omfattning och inriktning bestäms i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Enligt lagen ska granskningen främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Riksrevisionen följer de internationella standarderna (International Standards of Supreme Audit Institutions, Issai) för effektivitetsrevision.
Resultat och bedömning
Under 2017 publicerades 37 granskningsrapporter, vilket är fyra fler än 2016. Under året fattades beslut om att inleda 40 granskningar, och vid årsskiftet pågick 43 granskningar. I årsredovisningen har man klassificerat de publicerade granskningarna efter revisionslagens uppräkning av typ av granskningar: hushållning, resursutnyttjande respektive måluppfyllelse och samhällsnytta (se tabell 5). En publicerad granskning kan bestå av flera typer av granskningar. Riksrevisionen bedömer att granskningarna under året i huvudsak levde upp till bredden i lagens krav och inriktningen i granskningsplanen 2016/17.
Tabell 5 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar
|
Granskning av: |
2017 |
2016 |
|
Hushållning |
11 |
6 |
|
Resursutnyttjande |
14 |
16 |
|
Måluppfyllelse och samhällsnytta |
25 |
27 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2017.
Under året lades åtta granskningar ned, vilket enligt årsredovisningen är i paritet med tidigare år. Att granskningar läggs ned och att de ibland också läggs ned sent i processen har olika förklaringar, t.ex. kan det bero på dataproblem, metodologiska problem eller att revisionsobjektet redan har vidtagit åtgärder. Kostnaden för granskningar som lades ned under 2017 var drygt 11 miljoner kronor, vilket visserligen är en minskning med 5 miljoner kronor jämfört med 2016 men en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2015. Utvecklingen under 2017 visar att jämfört med 2016 har färre timmar lagts ned i granskningar när det visat sig att de inte kunnat ge resultat.
Kvalitetsarbete
Under rubriken Kvalitetsarbete redovisas den process för kvalitetssäkring som Riksrevisionen använder. Den innebär att projektledare och enhetschef har ett kvalitetsansvar. Ämnessakkunniga bidrar också till kvalitetssäkringsarbetet. Ett seminarium hålls tidigt i samband med att frågor, bedömningsgrund och metodval har utarbetats. Vid detta seminarium deltar även två externa referenspersoner. När det finns ett rapportutkast hålls ytterligare ett internt seminarium. Granskningsobjekten får möjlighet att faktagranska rapportutkast. När även dessa synpunkter beaktats fattar ansvarig riksrevisor beslut om granskningsrapport.
Kostnader
Den totala kostnaden för effektivitetsrevision ökade med drygt 7 miljoner kronor jämfört med 2016. En förändrad kompetensprofil inom avdelningen och fler arbetade timmar är förklaringen. Efter en större inledande satsning i samband med omorganisationen 2016 har kostnaden för metodutveckling och utbildning minskat något.
I årsredovisningen konstateras att kostnaden per publicerad granskning är lägre än tidigare (se tabell 6) och att detta främst beror på att det genomsnittliga antalet timmar per granskning minskat. Den successiva minskningen över åren förklaras av en viss produktivitetsökning och att fler granskningar av mer avgränsad karaktär genomförts.
Som framgår av tabell 3 ovan har användningen av extern kompetens inom effektivitetsrevisionen minskat något under 2017.
Tabell 6 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tusental kronor om inte annat anges
|
|
2017 |
2016 |
2015 |
|
Årets avslutade granskningar |
118 488 |
124 119 |
89 543 |
|
varav publicerade |
106 880 |
107 783 |
82 446 |
|
inte resulterat i rapport |
11 608 |
16 336 |
7 097 |
|
Antal publicerade granskningar |
37 |
33 |
22 |
|
Styckkostnad per granskning |
3 202 |
3 761 |
4 070 |
|
inkl. omvärldsbevakning |
3 954 |
4 559 |
5 001 |
|
Antal timmar per granskning |
2 589 |
3 329 |
3 564 |
|
inkl. omvärldsbevakning |
3 262 |
4 038 |
4 515 |
Not: Antalet timmar per granskning grundar sig på redovisade timmar för anställd personal.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2017.
Verksamhetsgren: Nationellt revisionsorgan
Riksrevisionen är nationellt revisionsorgan, vilket bl.a. innebär att myndigheten samverkar i revisionsfrågor nationellt och internationellt. Inom verksamhetsgrenen redovisas även myndighetsövergripande uppgifter.
Resultat och bedömning nationell samverkan
Under rubriken Resultat och bedömning av nationell samverkan redogör Riksrevisionen för att man varje år lämnar en granskningsplan, den årliga rapporten och den s.k. uppföljningsrapporten till riksdagen. Vidare konstateras att myndigheten under året lämnat 37 remissyttranden.
Under året hölls fem sammanträden med Riksrevisionens parlamentariska råd, och betoningen lades på en dialog med rådet om såväl verksamhetens inriktning som myndighetens interna förhållanden. Riksrevisionen hade fyra möten med det vetenskapliga rådet, jämfört med ett möte 2016. Bedömningar av granskningsrapporter var ett genomgående tema vid mötena.
Webbplatsen är en av de främsta kanalerna för att informera om Riksrevisionens uppdrag och arbete och resultaten av myndighetens granskning. Webbplatsen har ca 14 000 besök per vecka. En annan viktig del i den externa kommunikationen är externa kontakter och seminarier, bl.a. tog Riksrevisionen initiativ till ett möte med nya myndighetschefer för att skapa kunskap och kontakt.
Resultat och bedömning internationell samverkan
I internationella sammanhang är Riksrevisionen bl.a. medlem i det internationella samarbetsorganet för nationella revisionsorgan, International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai) och utför åtaganden på EU-nivå, t.ex. när det gäller kontakter med Europeiska revisionsrätten (ECA).
Kostnader
Jämfört med 2016 blev kostnaderna för verksamhetsgrenen lägre 2017. Det är främst kostnaden för övriga avrapporteringar som var lägre på grund av lägre kostnad för den årliga rapporten. Riksrevisionen lämnade inte heller andra rapporter än de instruktionsenliga rapporterna, vilket bidragit till de lägre kostnaderna.
Tabell 7 Kostnader för verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan
Tusental kronor
|
|
2017 |
2016 |
2015 |
|
Internationell samverkan |
10 849 |
10 631 |
15 894 |
|
Övrig avrapportering |
3 159 |
6 221 |
10 871 |
|
Utbyte med Riksrevisionens råd |
740 |
|
|
|
Externa kostnader och seminarium |
152 |
600 |
484 |
|
Summa |
14 900 |
17 452 |
27 249 |
Not: Under 2015 och 2016 redovisades kostnaderna för Riksrevisionens parlamentariska råd under myndighetens ledning och inte inom någon verksamhetsgren.
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2017.
Verksamhetsgren: Internationellt utvecklingssamarbete
Resultat och bedömning
Det internationella utvecklingssamarbetet syftar till att stärka andra länders nationella revisionsorgan, både när det gäller kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella revisionsstandarder. Utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa.
På global nivå fokuserade arbetet på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai-samarbetet. På regional nivå dominerade samarbetet med organisationen för engelsktalande afrikanska länder (Afrosai-E). Bilateralt stödde Riksrevisionen utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision samt handledning i enskilda revisionsteam. Riksrevisionen gjorde också insatser inom utvecklingen av HR, it, ledarskap och kommunikation. Under 2017 vidareutbildades sammanlagt 1 091 medarbetare och chefer (ca 45 procent kvinnor) hos Riksrevisionens samarbetspartner.
Kvalitetsarbete
Under rubriken Kvalitetsarbete presenterar Riksrevisionen sin process för kvalitetsarbetet, från det att ett eventuellt samarbete ska inledas till en utvärdering av uppnådda resultat som görs i slutet av varje projektfas. För övrigt hölls ett årligt samråd med Sida i slutet av 2017 i enlighet med Riksrevisionens instruktion.
Kostnader
Verksamhetskostnaderna har ökat jämfört med 2016 (se tabell 8), och det är främst användningen av extern kompetens (se tabell 3) som har ökat, men även kostnaderna för egen personal och resekostnaderna i samband med missionerna. Under 2017 ökade aktivitetsnivån i det internationella utvecklingssamarbetet påtagligt, och anslaget har utnyttjats till fullo.
Tabell 8 Kostnader för verksamhetsgrenen Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
|
|
2017 |
2016 |
2015 |
|
Internationellt utvecklingsarbete |
40 428 |
38 233 |
35 110 |
|
Metodutveckling |
2 547 |
2 597 |
0 |
|
Summa Verksamhetskostnader |
42 975 |
40 831 |
35 110 |
|
Transfereringar |
8 450 |
4 960 |
5 607 |
|
Summa Anslagsbelastning |
51 425 |
45 790 |
40 717 |
|
varav myndighetsgemensamma kostnader |
10 627 |
14 170 |
12 454 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2017.
Inom utvecklingssamarbetet kompletterar egen verksamhet och transfereringar varandra. Enligt årsredovisningen beror balansen dem emellan på vilka förutsättningar och behov som finns inom respektive projekt. I samarbetet med Afrosai-E svarar transfereringarna för närmare hälften av projektvärdet, vilket beror på att organisationen i viss utsträckning kan rekrytera experter lokalt. Ökningen under 2017 förklaras av att bidragen till Afrosai-E ökade och att Riksrevisionen under 2017 lämnade bidrag för köp av it-utrustning till revisionsmyndigheten i Zimbabwe.
Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Den 31 december 2017 var 314 personer anställda vid myndigheten, och under året uppgick antalet årsarbetskrafter till 274. Jämfört med året innan var det något fler anställda i slutet av 2017 (305 personer anställda 2016) samtidigt som antalet årsarbetskrafter var något lägre (281 årsarbetskrafter 2016). Könsfördelningen på myndigheten har under året varit 58 procent kvinnor och 42 procent män. På kontoret i Jönköping har andelen kvinnor ökat till 70 procent, vilket förklaras av att generationsväxlingen inneburit att flera äldre män ersatts av yngre kvinnor. De senaste tre åren har andelen chefer som är kvinnor ökat från 50 procent till 60 procent. Antalet chefer var 23 stycken 2017, exklusive de tre riksrevisorerna.
Personalomsättningen under 2017 var 15 procent, vilket visserligen är en minskning jämfört med 17 procent 2016 men fortfarande högre jämfört med 2015 då personalomsättningen var 12 procent. Riksrevisionen har de senaste åren verkat för att minska personalomsättningen inom den årliga revisionen, ett arbete man bedömer har haft positiv effekt. Inom effektivitetsrevisionen har personalomsättningen fortsatt att vara hög, vilket påverkar verksamheten negativt, bl.a. genom att granskningsprojekt blir försenade eller att de läggs ned.
Under året var rekrytering en central del av Riksrevisionens arbete med kompetensförsörjning. I huvudsak kan Riksrevisionen rekrytera den kompetens som verksamheten behöver, men det anses vara en utmaning att attrahera erfarna revisorer till den årliga revisionen. I synnerhet är det svårt att rekrytera till verksamhetsorterna Uppsala och Jönköping. Under 2017 godkändes en av fyra revisorer som genomförde revisorsprovet i samarbete med Revisorsinspektionen. Tidigare år, 2015 och 2016, har tre av sex respektive sex av nio revisorer godkänts. Inom några sakområden har det också varit mycket svårt att rekrytera erfarna medarbetare till effektivitetsrevisionen. Ett arbete påbörjades under året för att ta fram en ny kompetensförsörjningsstrategi. Arbetet syftar till att klargöra myndighetens kompetensbehov och formerna för kompetensförsörjning med utgångspunkt i planerad utveckling och inriktning av verksamheten. Under 2017 fortsatte man sin kompetensutveckling för myndighetens chefer.
Sjukfrånvaron under 2017 låg på samma nivå som tidigare år, dvs. på 2,8 procent av total ordinarie arbetstid. På grund av nya långtidssjukrivningar ökade sjukfrånvaron bland kvinnor i gruppen över 50 år. Sjukfrånvaron fortsatte också att öka för tredje året i rad för kvinnor i gruppen 29 år och yngre.
Under våren 2017 gjordes en medarbetarundersökning som ett komplement till den organisatoriska och sociala skyddsronden som genomfördes hösten 2016. Nöjd-medarbetar-index (NMI) blev 53, vilket är ett resultat som ligger under gränsen för nöjd som går vid 55. Generella utvecklingsområden var ledning och styrning, arbetsbelastning och kommunikation. I årsredovisningen anges att man har tagit hand om resultaten inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 16 mars (dnr 1480-2017/18). Enligt externrevisorn har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Enligt revisorernas uppfattning, baserad på revisionen av årsredovisningen, har riksrevisorn med administrativt ansvar i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Som komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Iakttagelserna har diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning. Externrevisorn konstaterar att granskningen huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen och att man när det gäller resultatredovisningen har fokuserat på att göra faktakontroll mot relevanta underlag och specifikationer.
Externrevisorn anser att ändringen av verksamhetsgrensindelningen innebär att redovisning och analys i förhållande till de två föregående åren försvåras eftersom det inte fullt ut är möjligt att räkna om tidigare års utfall till jämförbara siffror. När det gäller den årliga revisionen konstaterar revisorn att det ackumulerade underskottet ökade under året till följd av högre lönekostnader som inte fullt ut har kunnat tas ut i form av högre avigftsintäkter.
En ökning av de gemensamma kostnaderna under året avser främst kostnader för extern kompetens inom det internationella utvecklingssamarbetet och inom stödverksamheten. De ökade kostnaderna inom det internationella utvecklingssamarbetet förklaras, förutom av kostnader för extern kompetens, av kostnader för egen personal, resekostnader och representation i samband med missioner samt ökade transfereringar, t.ex. inköp av it-utrustning för insatsen i Zimbabwe. Fördelningen av de myndighetsgemensamma kostnaderna sker i enlighet med den princip som myndigheten anger, konstaterar revisorn.
Under 2017 har internrevisionen vid myndigheten utfört granskningar inom områden som rekryteringsförfarande, riskhanteringsprocessen, upphandling, kompetensförsörjning inom årlig revision och en kartläggning av intern styrning och kontroll. Internrevisionen har rapporterat att det finns förbättringsmöjligheter inom samtliga granskade områden.
Externrevisorn noterar avslutningsvis att personalsituationen på ekonomienheten varit ansträngd under året och att åtgärder vidtagits för att säkerställa bemanningen. Revisorn har efter granskning av generella it-kontroller lämnat rekommendationer om ändringar av fasta registerdata och behörigheter till redovisningssystemet och konstaterar att det nu pågår en översyn hos myndigheten i syfte att ytterligare dela upp behörighetsrollerna.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018
Riksrevisionens uppföljningsrapport ska ge riksdagen underlag för att bedöma myndighetens resultat, dvs. om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. I inledningen konstateras att rapporten också kan ge andra än riksdagen kunskap om Riksrevisionens granskningar, hur de tas emot och vad de leder till. Med en regelbunden uppföljning får även Riksrevisionen erfarenheter som kan användas internt för att utveckla såväl granskningsarbetet som rapporteringen av granskningarna.
Uppföljningsrapporten består av tre delar. I den första delen redovisas en s.k. djup uppföljning av 18 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under perioden mars 2013–december 2015. I den andra delen redovisas hur berörda organisationer och regeringen har behandlat de modifierade revisionsberättelserna från revisionen 2016. I den tredje och sista delen redovisas resultatet av en översiktlig uppföljning av 21 granskningsrapporter från 2015 och 2016.
I förordet till rapporten konstaterar riksrevisorerna att uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Den djupa uppföljningen gör det tydligt att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna, även om problem i vissa fall också kan kvarstå. Även om det inte alltid är möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de iakttagna förbättringarna visar uppföljningen att Riksrevisionen spelar en viktig roll i arbetet med att förändra och förbättra den statliga verksamheten.
Djup uppföljning av 18 granskningsrapporter
Syftet med den djupa uppföljningen är att, några år efter det att granskningen publicerats, spåra vidtagna eller planerade åtgärder och förbättringar som är ett resultat av granskningen. Resultatet av Riksrevisionens granskningar framgår av den samlade bild som framkommer över tid i flera uppföljningsrapporter. Det innebär att en enskild uppföljningsrapport inte kan ge hela bilden av nyttan med Riksrevisionens granskning och det genomslag som granskningarna får. Urvalet av rapporter för den djupa uppföljningen avser att spegla en jämn spridning av granskningar under den aktuella tidsperioden med en korrigering för att även åstadkomma spridning av granskningar över utskott och ämnen.
Redovisningen disponeras i fyra avsnitt för respektive granskningsrapport: Riksrevisionens granskning, riksdagens behandling av regeringens skrivelse, regeringens och myndigheters åtgärder och avslutande bedömning och kommentarer. I det sista avsnittet redovisas översiktligt om åtgärder vidtagits i enlighet med iakttagelser och rekommendationer och de problem som fortfarande anses kvarstå. Uppgifterna i den djupa uppföljningen har hämtats från offentliga dokument och från kontakter med de granskade organisationerna. Följande granskningsrapporter ingår i årets uppföljningsrapport:
• Statens hantering av riksintressen – ett hinder för bostadsbyggande (2013:21)
• Transparensen i budgetpropositionen (2013:23)
• Bostäder för äldre i avfolkningsorter (2014:2)
• Försvarets omställning (2014:4)
• Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda (2014:6)
• Förvaltning av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet? (2014:10)
• Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar? (2014:12)
• Att gå i pension – varför så krångligt? (2014:13)
• Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (2014:14)
• Swedfund International AB – Är finansieringen av bolaget effektiv för staten? (2014:16)
• Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej (2014:20)
• Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (2014:22)
• Informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen (2014:23)
• Bistånd genom internationella organisationer – UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet (2014:24)
• Specialdestinerade statsbidrag – Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (2014:25)
• Näringspolitikens effekter – Brister i informationen om statliga satsningar (2014:26)
• Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete? (2015:1)
• Den officiella statistiken – en rättvisande bild av samhällsutvecklingen? (2015:3)
Behandlingen av den årliga revisionens revisionsberättelser med modifierade uttalanden
Riksrevisionens årliga revision har granskat årsredovisningarna för omkring 230 myndigheter och övriga organisationer 2016. Granskningen resulterade i att 15 myndigheter och en stiftelse fick revisionsberättelse med modifiering genom reservation, avvikande mening eller genom att Riksrevisionen avstår från uttalande.[1]
I kapitlet redovisas hur de berörda myndigheterna och regeringen har behandlat de modifierade revisionsberättelserna och vilka åtgärder som vidtagits. Den rapportering om åtgärder som de granskade organisationerna har lämnat till regeringen och Riksrevisionen samt regeringens rapportering till riksdagen i budgetpropositionen för 2017 utgör underlag för uppföljningen.
Riksrevisionens årliga revision gör ett inledande uppföljnings- och planeringsarbete inför varje verksamhetsår. Arbetet omfattar bl.a. en riskanalys där information om tidigare års modifieringar i myndigheternas revisionsberättelser ingår i underlaget till riskanalysen. Eftersom den årliga revisionen ska arbeta förebyggande ska fel och brister kommuniceras med de berörda så snart som möjligt. Detta förebyggande arbete, i kombination med att statliga myndigheter över lag har hög kvalitet i årsredovisningarna, minskar enligt Riksrevisionen risken för antalet modifierade revisionsberättelser.
Översiktlig uppföljning av 21 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen
I den översiktliga uppföljningen som görs cirka två år efter publiceringen av en granskning, utgår man från regeringens redovisning av vidtagna respektive aviserade åtgärder i skrivelserna till riksdagen med anledning av granskningsrapporterna och i annan dokumentation. Riksdagens betänkande med anledning av regeringens skrivelse framgår också i den utskottsvisa redovisningen.
Kompletterande information
Anslagssparande på förvaltningsanslaget och utnyttjande av anslagskredit på biståndsanslaget
I 2 kap. 6 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter finns bestämmelserna om anslagssparande. Myndigheterna får använda outnyttjade medel på ett anslag under följande år. Enligt Riksdagsstyrelsens föreskrift 2 kap. 5 § till lagen (RFS 2016:4) ska ett anslagssparande på ett anslag som huvudsakligen avser förvaltningsutgifter som huvudregel inte överstiga 3 procent. Anslagssparandet 2017 på förvaltningsanslaget är 3,5 miljoner kronor, dvs. lägre än 3 procent av tilldelat belopp.
Enligt 2 kap. 5 § i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter får myndigheten tillfälligt överskrida ett anslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 3 procent av det anvisade anslaget. Den utnyttjade anslagskrediten 2017 på biståndsanslaget är 1,4 miljoner kronor, dvs. lägre än 3 procent av anvisat anslag.
Beslut om kontrollåtgärder för verksamhetsrisker
Som ett led i den interna styrningen och kontrollen har en riskinventering gjorts vid myndigheten. För de risker som har ett riskvärde som överstiger sex behöver kontrollåtgärder vitas. Riksrevisorn med administrativt ansvar fattade den 1 februari 2018 beslut om kontrollåtgärder för verksamhetsrisker (dnr 1.2.1-2016-0329). En kritisk risk som noteras är brister i resurser och kontinuitet på ekonomienheten på grund av hög personalomsättning. Rekrytering av chef för ekonomienheten anges som ett första steg för att åtgärda risken. De övriga risker som tas upp handlar om ordning och reda i interna processer och strukturer, t.ex. interna föreskrifter för bisysslor och att skapa en god och långsiktig offentlighetsstruktur.
Administrativa kostnader som belastar anslaget för internationellt utvecklingsarbete
Riksrevisionen disponerar ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Av årsredovisningen för 2017 framgår att av de gemensamma kostnaderna har 10,6 miljoner kronor belastat biståndsanslaget, vilket är 4,4 miljoner kronor mindre jämfört med föregående år. Det betyder att de administrativa kostnaderna utgör 21 procent av biståndsanslaget 2017. Gemensamma kostnader som inte belastar biståndsanslaget är t.ex. pensionskostnader för tidigare riksrevisorer och samverkan med personalorganisationer.
Utrikesutskottet har vid flera tillfällen kommenterat biståndsanslagets bidrag till myndighetens övergripande administrativa kostnader. I betänkande 2016/17:UU2 konstaterades att de administrativa kostnaderna utgjorde 32 procent av anslaget 2015, vilket innebar en ökning från de 18 procent som redovisats 2008. Utrikesutskottet ville att Riksrevisionen skulle utgå från Ekonomistyrningsverkets (ESV) riktlinjer för prissättning för myndigheter. Utrikesutskottet har också hänvisat till finansutskottets tidigare uttalanden om att redovisningen av de administrativa kostnaderna borde skärpas genom att Riksrevisionen i sitt budgetunderlag särredovisar de administrativa kostnaderna för tidigare år och gör en bedömning av vad som kan vara rimligt kommande år (yttr. 2009/10:FiU3y). I årets budgetbetänkande (bet. 2017/18:UU2) konstaterar utrikesutskottet att enligt riksrevisor Helena Lindberg har Riksrevisionen sett över fördelningen av de administrativa kostnaderna på myndighetens olika verksamheter i enlighet med ESV:s riktlinjer. Utrikesutskottet konstaterar att de administrativa kostnaderna 2016 beräknas till ca 20 procent av biståndsanslaget, vilket anses jämförbart med andra myndigheter som bedriver biståndsverksamhet.
Översyn av Riksrevisionen
Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2016 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av vissa frågor om Riksrevisionen. Kommittén antog namnet 2017 års riksrevisionsutredning. Utredningen lämnade ett delbetänkande i slutet av maj 2016, Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (2016/17:URF1), och sitt slutbetänkande i februari 2018, Översyn av Riksrevisionen – slutbetänkande (2017/18:URF2).
Förslagen i delbetänkandet har remissbehandlats, och i oktober 2017 lämnade Riksdagsstyrelsen förslag i en framställning, 2017/18:RS4, som grundar sig på delbetänkandet och remissvaren. I framställningen föreslås bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det föreslås också att krav införs på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget, och konstitutionsutskottet föreslås få besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget. Vidare föreslås att bestämmelser om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen (RF) och förtydligas så att det uttryckligen framgår att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Konstitutionsutskottet har behandlat förslagen i betänkande 2017/18:FiU15. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen antar förslagen om ändringar i RF och riksdagsordningen (RO) som vilande. Behandlingen av förslagen om ändring i Riksrevisionens instruktion och lagen om statlig revision föreslår konstitutionsutskottet ska skjutas upp till riksmötet 2018/19, då dessa har samband med de föreslagna ändringarna i RF och RO som riksdagen slutligen kommer att besluta om under nästa riksmöte. Kammaren beslutade den 11 april 2018 enligt utskottets förslag (rskr. 2017/18:211 och rskr. 2017/18:212).
Förslagen i slutbetänkandet remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går ut den 23 maj 2018. Riksdagsbehandlingen kommer att ske efter riksdagsvalet 2018, och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förtydliga effektivitetsrevisionens uppdrag och att förstärka och förtydliga riksdagens organisation för frågor som gäller Riksrevisionen och dess verksamhet. Enligt utredningens förslag ska beredningen av förslaget till anslag på statens budget för Riksrevisionen flyttas från finansutskottet till konstitutionsutskottet liksom beredningen av Riksrevisionens årsredovisning och upphandlingen av externrevision av myndigheten. För finansutskottets del innebär förändringarna enligt utredningen att ansvaret för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet framträder mer renodlat. Utredningen föreslår också att det parlamentariska rådets ställning görs tydligare. Enligt utredningens förslag ska det vidare föreskrivas i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. att beslut om att lägga ned en granskning ska redovisas och att detta lämpligen görs i årsredovisningen. Utredningen anser också att Riksrevisionens iakttagelser från revisionen bör kunna uppmärksammas i större omfattning. Enligt utredningens bedömning bör det därför årligen anordnas ett seminarium inom riksdagen för att uppmärksamma och belysa Riksrevisionens iakttagelser vad gäller årlig revision och effektivitetsrevision.
Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2008–2017
I en bilaga till slutbetänkandet från utredningen om en översyn av Riksrevisionen (207/18:URF2, bilaga 2) redovisas i en underlagsrapport en översiktlig bild av resultaten av Riksrevisionens granskningsverksamhet inom effektivitetsrevisionen som det framgår av uppföljningsrapporterna.
Inledningsvis konstateras att den uppföljningsmodell som tagits fram och tillämpas inom Riksrevisionens effektivitetsrevision ansluter väl till de standarder och riktlinjer som tagits fram av International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai). Enligt Intosai fyller uppföljningen av revisionens resultat bl.a. ett syfte genom att utgöra ett underlag för att bedöma nyttan med revisionsmyndigheten.
I Riksrevisionens uppföljningsrapporter fram t.o.m. 2017 års rapport har 122 granskningsrapporter varit föremål för djup uppföljning (drygt 40 procent av samtliga beslutade granskningsrapporter fram t.o.m. november 2013). Samtliga dessa har i underlagsrapporten undersökts utifrån följande frågeställningar:
• om de granskade uttryckligen sagt sig ha nytta av granskningen
• om de granskade vidtagit åtgärder
• om det framgår att iakttagelser/rekommendationer tagits om hand
• om det framgår att åtgärder och förbättringar är en direkt följd av Riksrevisionens granskning
• om det framgår att det är svårt att koppla åtgärder och förbättringar till Riksrevisionens granskning
• om det framgår av uppföljningen att de problem som har iakttagits minskat
• om det framgår av uppföljningen att det finns problem som kvarstår
• om det framgår av uppföljningen att inga resultat har uppnåtts för en enskild granskning.
Med den försiktighet som uttrycks i underlagsrapporten, när det gäller t.ex. svårigheten att ur den kronologiskt berättande stilen i uppföljningsrapporten fastslå exakt antal åtgärder eller omfattning av förbättringar av olika slag, konstateras att i ca 20 procent av uppföljningarna framgår att de granskade säger sig ha haft nytta av granskningen. I 25 procent av uppföljningarna går det att mer eller mindre tveklöst koppla Riksrevisionens granskning till de vidtagna åtgärderna eller iakttagna förbättringarna. Samtidigt framgår i 16 procent av uppföljningarna att det är svårt att koppla uppföljningsresultatet till Riksrevisionens granskning. I 40 procent av uppföljningarna framgår det att de problem som iakttagits i granskningarna minskat, samtidigt som det i 50 procent av fallen kvarstår problem. I underlagsrapporten noteras att båda dessa fall kan föreligga i samma uppföljning. Slutligen anses det i 11 procent av uppföljningarna att Riksrevisionens granskning medfört inga eller få märkbara resultat. Orsaken till detta kan t.ex. vara bristfällig tajmning eller att Riksrevisionen inte lämnat några rekommendationer. Den övergripande slutsatsen i underlagsrapporten är att ”Riksrevisionen förefaller ha en viss påverkan på det förbättringsarbete och de förbättringar som sker i den statliga förvaltningen, även om kausaliteten … inte alltid framstår som glasklar”.
Undersökningen av de 122 granskningsrapporterna har kompletterats med fördjupade studier i 38 av dem. I första hand har det handlat om att undersöka vilken typ av åtgärder och förbättringar som har följt på Riksrevisionens granskningsrapporter. Den vanligaste åtgärden som vidtas är att regeringen ger en eller flera myndigheter uppdrag i regleringsbrev eller i annan ordning som kan handla om t.ex. att redovisa åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning, utveckla åtgärder för att förbättra eller effektivisera det interna arbetet och att säkerställa likformig ärendehantering. En annan vanlig åtgärd är att tillsätta en utredning eller att besluta om tilläggsdirektiv till en befintlig utredning. I ett antal fall har granskning lett till översyn och förändring av lagstiftning. Påfallande i dessa fall är enligt underlagsrapporten att lagstiftningsarbetet ännu inte är avslutat vid tiden för uppföljningen (alltså fyra till fem år efter granskningen). De vidtagna åtgärder som redovisas i uppföljningen speglar Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och är ofta administrativa åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för de granskade att uppnå bättre resultat inom sina respektive områden.
I underlagsrapporten framhålls att trots att den djupa uppföljningen av effektivitetsgranskningar genomförs fyra till fem år efter att en granskning publicerats är uppföljningen ”för tidigt ute” för att en slutlig bild av genomslaget ska kunna ges, t.ex. när det gäller granskningar som leder till översyn av lagstiftning. Dessutom påpekas att uppföljningsrapporten 2018 kommer att innehålla granskningar som är yngre än fyra till fem år beroende på en relativt låg produktion under de år som omfattas av djup uppföljning och att resultaten därför ännu inte går att utläsa.
Avslutningsvis nämner man också att den information som uppföljningsrapporten innehåller om den årliga revisionen endast utgör en obetydlig del av den nytta som den årliga revisionen gör när det gäller att förbättra den statliga verksamheten. De modifierade revisionsberättelserna är inte sällan triviala i den meningen att en för sent inkommen årsredovisning per automatik medför en modifierad revisionsberättelse och att en inte obetydlig andel av de modifierade revisionsberättelserna avser just fall med för sent inkomna årsredovisningar.
Seminarium i riksdagen den 26 april 2018 om den finansiella revisionens nytta och relevans
Finansutskottet, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen anordnar tillsammans ett seminarium i riksdagen den 26 april 2018 om den finansiella revisionens nytta och relevans. Seminariet vänder sig till ledare inom både den offentliga och privata sektorn och till de som har ett intresse för revisionens roll i samhället. Vilka frågor ska framtidens revision svara på? och Vad krävs för att infria förväntningarna? är de centrala frågorna på seminariet.
Öppen utfrågning i finansutskottet den 31 maj 2018 om den årliga rapporten och uppföljningsrapporten
I den årliga rapporten som enligt 12 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska överlämnas till riksdagen ska riksrevisorerna samla de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Den årliga rapporten (ÅRA) har brukat överlämnas till riksdagen i slutet av maj och utskottet har behandlat ärendet som ett av de första ärendena under hösten. Vid beredningen har riksrevisorerna kallats till utskottet för en intern utfrågning.
Medan syftet med ÅRA är att samla de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det senaste året är syftet med uppföljningsrapporten (URA) att i kombination med Riksrevisionens årsredovisning ge underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, dvs. om granskningsverksamheten bidragit till en bättre statlig verksamhet. Genom att uppföljningen görs på effektivitetsgranskningar som är fyra eller fem år gamla är det möjligt att bilda sig en uppfattning av resultatet av Riksrevisionens verksamhet som är svår att fånga i årsredovisningen med sitt ettåriga perspektiv eftersom resultaten oftast inte kan spåras förrän flera år efter att en granskning publicerats. Vid utskottets beredning av Riksrevisionens årsredovisning på våren har riksrevisorerna kallats till utskottet och vid det tillfället därför också redogjort för URA.
Med grund i ÅRA 2018 och URA 2018 och för att i högre grad än tidigare vid ett samlat tillfälle uppmärksamma och belysa Riksrevisionens iakttagelser och resultat, utifrån både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen, har utskottet kallat de tre riksrevisorerna till en öppen utfrågning den 31 maj 2018.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis konstaterar utskottet att externrevisorn lämnat en ren revisionsberättelse över Riksrevisionens årsredovisning för 2017. Det innebär att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn med administrativt ansvar använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Under 2017 har Riksrevisionen återgått till att redovisa sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar. Liksom förra året då antalet verksamhetsgrenar ändrades vill utskottet påminna om att en underindelning av verksamheten som är stabil över tiden är att föredra. Därför förutsätter utskottet att antalet verksamhetsgrenar nu är ändamålsenligt för att redovisa Riksrevisionens verksamhet. Utskottet välkomnar att det i årsredovisningen återigen finns både en redovisning av användningen av extern kompetens och konsulter liksom en samlad redovisning av kostnadsutvecklingen i de olika verksamhetsgrenarna. Sedan en instruktion om remissyttranden beslutades av riksrevisorerna i april 2017 har 15 remissyttranden avgivits. Mot bakgrund av att myndigheten fick 98 remissförfrågningar under året och sammanlagt besvarade 37 tyder det enligt utskottet på att den ambition riksrevisorerna har att minska omfattningen på arbetet med remissvar har förutsättningar att kunna realiseras.
I den riskanalys som genomförts på myndigheten inom ramen för processen för intern styrning och kontroll har brister i resurser och kontinuitet på ekonomienheten p.g.a. hög personalomsättning noterats som en kritisk risk. Även externrevisorn har angett att personalsituationen på ekonomienheten varit ansträngd under året. Under våren 2018 kommer en ny ekonomichef att börja och för närvarande rekryteras till flera andra tjänster på ekonomienheten. Utskottet vill i det sammanhanget betona vikten av att ekonomistyrningen fungerar och påminner om de kortsiktiga besparingsåtgärder som fick vidtas 2008 till följd av just bristande ekonomistyrning vid myndigheten, och som inte främjade Riksrevisionens verksamhet (bet. 2009/10:FiU27).
Personalomsättningen inom den årliga revisionen är lika hög som förra året men kontinuiteten i granskningsteamen är något bättre. Samtidigt betyder den pågående digitaliseringen inom statsförvaltningen att man behöver öka kapaciteten för it-revision men det är svårt att rekrytera it-revisorer. Inom effektivitetsrevisionen har personalomsättningen minskat något men den är fortfarande hög och påverkar enligt myndigheten själv verksamheten negativt, t.ex. genom förseningar och att granskningar läggs ned. Personal- och kompetensförsörjningen vid myndigheten är enligt utskottet central, eftersom personalen är den främsta resursinsatsen i Riksrevisionens verksamhet. Utskottet välkomnar att Riksrevisionen satt igång ett arbete med en ny kompetensförsörjningsstrategi men anser att det inte får överskugga ett systematiskt arbetsmiljöarbete på myndigheten för att också ta hand om de utvecklingsområden som pekats ut i den senaste medarbetarundersökningen och som handlar om ledning och styrning, arbetsbelastning samt kommunikation.
Utskottet har tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018. I kombination med årsredovisningen med sitt ettåriga perspektiv ger den underlag för utskottet att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Liksom tidigare vill utskottet betona att den djupa uppföljningen som görs på effektivitetsgranskningar som är fyra till fem år gamla är viktig. De avslutande kommentarerna är särskilt värdefulla för att bilda sig en uppfattning om förbättringar i den statliga verksamheten men också om vilka problem som kvarstår. Eftersom det ofta kan ta flera år innan det går att spåra resultaten av en granskning är det viktigt att den djupa uppföljningen inte genomförs för tidigt. Utskottet noterar i det sammanhanget att Riksrevisionen i årets uppföljningsrapport genomfört djup uppföljning på lite nyare granskningar än vad som tidigare varit fallet. När det gäller den information som uppföljningsrapporten innehåller om den årliga revisionen konstaterar utskottet att det endast utgör en liten del av den nytta som den årliga revisionen gör när det gäller att förbättra den statliga verksamheten, eftersom den största nyttan uppkommer i det förebyggande arbete den årliga revisionens granskning innebär.
Avslutningsvis har utskottet också tagit del av en omfattande undersökning som gjorts av den djupa uppföljningen i uppföljningsrapporterna 2007–2017. Utskottet konstaterar att de slutsatser som dras utifrån årets uppföljning stämmer överens med slutsatserna som dras i det längre perspektivet. Utskottet ser fram emot att diskutera revisionens iakttagelser och dess resultat ytterligare på den offentliga utfrågning med riksrevisorerna som utskottet anordnar den 31 maj 2018.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2017/18:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2017.
Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse
