|
Finansutskottets betänkande
2017/18:FiU21
|
Vårändringsbudget för 2018
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till vårändringsbudget för 2018, med den ändringen att vissa utgiftsramar och anslagsnivåer justerats med anledning av den extra ändringsbudget för 2018 som riksdagen nyligen beslutat om. Förslagen i vårändringsbudgeten innebär att de anvisade medlen ökar med ca 9,5 miljarder kronor 2018. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkännanden av ändrad användning av anslag. De föreslagna ändringarna av beställningsbemyndiganden (som binder upp framtida anslag) uppgår till ca 37 miljarder kronor. På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas minska statens intäkter med 0,01 miljarder kronor fr.o.m. 2018.
Utskottet tillstyrker vidare de två lagförslag som lämnas i propositionen. Det ena lagförslaget innebär att det införs särskilda uppskovsregler vid en betydande samhällsförflyttning (med anledning av flytten av Kiruna m.m.). Utskottet noterar att den varaktiga budgetära effekten av förslaget är försumbar. Det andra lagförslaget innebär vissa kompletterande ändringar av närmast rättelsekaraktär i lagen om statligt stöd till politiska partier. Lagförslaget om uppskovsregler föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018 och lagförslaget om statligt stöd till politiska partier den 15 oktober 2018 respektive den 15 oktober 2019.
En följdmotion avstyrks.
I betänkandet finns en reservation (SD) och ett särskilt yttrande (M, C, L och KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018.
Två yrkanden i en följdmotion.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottets överväganden
Vårändringsbudget för 2018
Propositionen
Motionen
Yttranden från andra utskott
Kompletterande information
Utskottets ställningstagande
Reservation
Vårändringsbudget för 2018 (SD)
Särskilt yttrande
Vårändringsbudget för 2018 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Följdmotionen
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2018
Bilaga 3
Regeringens lagförslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2018
Bilaga 4
Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018
Bilaga 5
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och anslag 2018
Bilaga 6
Regeringens lagförslag
Bilaga 7
Konstitutionsutskottets yttrande 2017/18:KU10y
Bilaga 8
Skatteutskottets yttrande 2017/18:SkU9y
Bilaga 9
Utrikesutskottets yttrande 2017/18:UU5y
Bilaga 10
Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU9y
Bilaga 11
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vårändringsbudget för 2018
|
Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag i enlighet med utskottets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2017/18:99 punkt 28 och avslår motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1.
Godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i regeringens förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 29 och avslår motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Sametinget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 5.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksdagen
a) godkänner att anslaget 1:18 Digitaliseringsmyndigheten under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ändrar namn till 1:18 Myndigheten för digital förvaltning,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
c) godkänner att regeringen förvärvar samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option,
d) bemyndigar regeringen att efter förvärvet av andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag avyttra andelarna i bolaget och från försäljningsintäkterna avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 6–9.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 10.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Riksdagen
a) godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD,
b) bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till IBRD som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 US-dollar,
c) godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 11–13.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 14.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:11 Regionala etikprövningsnämnder under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 15–17.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 18.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Riksdagen
a) godkänner att regeringen förvärvar fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård,
d) godkänner att anslaget 1:19 Elcykelpremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ändrar namn till 1:19 Elfordonspremie,
e) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:19 Elfordonspremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 19–23.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer,
b) bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket under utgiftsområde 22 Kommunikationer besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser under utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 24–26.
Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018
Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2018 enligt regeringens förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 27.
Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 1 och 4.
Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 2 och 3.
Reservation (SD)
Stockholm den 14 juni 2018
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Monica Green (S), Maria Plass (M)*, Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C)*, Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M)*, Mats Persson (L)*, Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD)*, Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Anette Åkesson (M)* och Sven-Olof Sällström (SD).
* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.
Redogörelse för ärendet
Riksdagen kan under budgetåret besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag (9 kap. 4 § regeringsformen). Det är finansutskottet som ansvarar för beredningen av förslag om ändringar i statens budget. Ändringar i statens budget fastställs genom ett enda beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
I Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) föreslår regeringen ändrande inkomster och utgifter för 2018, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkännanden av ändrad användning av anslag.
Dessutom innehåller propositionen två lagförslag med budgetpåverkan. Det ena gäller förslag om särskilda uppskovsregler vid en betydande samhällsförflyttning (med anledning av flytten av Kiruna). Det andra lagförslaget innebär vissa justeringar i lagen om statligt stöd till politiska partier. Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande om lagförslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning. Regeringen har delvis följt Lagrådets synpunkter. När det gäller förslaget om kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier har Lagrådets yttrande inte inhämtats, då regeringen anser att lagändringarna är av sådant slag att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.
Vårändringsbudgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
En följdmotion har lämnats med anledning av propositionen.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag. I bilaga 3 redovisas regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden, och i bilaga 4 redovisas regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning.
Efter överlämnandet av propositionen om vårändringsbudget lämnade regeringen en proposition om en extra ändringsbudget till riksdagen (prop. 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehålls-tillstånd). Denna extra ändringsbudget beslutades av riksdagen den 7 juni 2018 (bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358). Beslutet påverkar vissa utgiftsramar och anslagsnivåer i förhållande till regeringens förslag i vårändringsbudgeten. I bilaga 5 finns utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag, där ändringarna i förhållande till regeringens förslag i vårändringsbudgeten är föranledda av den extra ändringsbudgeten.
I bilaga 6 finns regeringens lagförslag.
Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör övriga utskotts ämnesområden, och därför har finansutskottet gett samtliga övriga 14 utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Konstitutionsutskottet (2017/18:KU10y), skatteutskottet (2017/18:SkU9y), utrikesutskottet (2017/18:UU5y), utbildningsutskottet (2017/18:UbU9y) och miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag) har yttrat sig. Yttrandena finns i bilaga 7–11 i betänkandet. Övriga nio utskott har beslutat att inte lämna något yttrande (justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet).
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner utskottets förslag till utgiftsramar och ändrade anslag. Förslagen innebär att de anvisade medlen ökar med ca 9,5 miljarder kronor 2018.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster 2018. De förslag som lämnas innebär att statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor 2018.
Riksdagen godkänner vidare regeringens förslag om ändrade anslagsändamål.
Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden.
Riksdagen antar regeringens lagförslag om uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning och även lagförslaget om ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier.
Jämför reservationen (SD) och det särskilda yttrandet (M, C, L, KD).
Regeringens budgetförslag framgår av tabellerna i bilagorna 2–4. Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen 2018 ökar med ca 9,5 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till ca 10,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till ca 0,6 miljarder kronor. Sammantaget innebär förslagen en försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande med 9,5 miljarder kronor 2018, varav 4,5 miljarder kronor avser diskretionära åtgärder och 5,0 miljarder kronor avser anslagsökningar till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar utan koppling till nya reformer.
Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslår regeringen tillskott på sammanlagt 2,1 miljarder kronor. Merparten rör ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Vidare tillförs medel för att öka tillgängligheten i vården och för att öka investeringstakten i välfärdsteknik i omsorgen.
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet lämnas förslag om tillskott på 0,2 miljarder kronor, bl.a. för att öka Polismyndighetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism.
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslår regeringen att 0,5 miljarder kronor tillförs till extratjänster och bidrag till sommarjobb i kommunerna. Samtidigt sänks anslaget för nystartsjobb med nästan lika mycket för att anpassa volymerna till efterfrågan.
Resterande 1,4 miljarder kronor av de diskretionära åtgärderna förklaras av en rad åtgärder som regeringen bedömer behöver vidtas inom olika områden. Det handlar främst om stöd till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, ökat stöd till energiteknik, ökade medel till kommunerna för att fler ensamkommande unga ska kunna bo kvar i den kommun där de vistas, ökat stöd till bostadsbyggande, ökade medel för förstärkning av cyberförsvarsförmågan, ökat stöd till vuxenutbildning och åtgärder mot sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling.
Merparten av ökningen till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar finns inom utgiftsområde 8 Migration (5,2 miljarder kronor). Ökningen förklaras av att kommunerna i högre utsträckning än beräknat i budgetpropositionen ansökt om ersättningar från det ersättningssystem som gällde t.o.m. 2017 för kostnader i samband med mottagande av ensamkommande barn och unga. Dessutom krävs offentligt biträde i en större andel av utlänningsärendena än tidigare beräknat.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas minska statens intäkter med 0,01 miljarder kronor fr.o.m. 2018.
De förändringar av beställningsbemyndiganden som regeringen föreslår uppgår sammantaget till 36,9 miljarder kronor. Den största delen av den föreslagna ökningen av statens ekonomiska åtaganden är hänförlig till Sverigeförhandlingens s.k. storstadsavtal om kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande (22,5 miljarder kronor). Inom biståndet leder omplaneringar av fleråriga avtal om bistånd och kapitalhöjningar i utvecklingsbanker till behov av ökade åtaganden med 7,8 miljarder kronor. Vidare anser regeringen att det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola bör kunna beslutas med viss framförhållning i förhållande till skolhuvudmännen, vilket innebär ekonomiska åtaganden för staten om 3,5 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att den bemyndigas att ställa ut statliga garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3,9 miljarder US-dollar.
Nedan redogörs mer ingående för propositionens förslag.
Ändringar avseende statens utgifter
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 1 ökas med 40 miljoner kronor för 2018.
Skälet är att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. behöver tillföras medel till följd av att ändrade växelkurser har lett till att utgifterna för utrikesförvaltningen blivit högre än vad som beräknades i budgetpropositionen.
Regeringen föreslår vidare ett utökat användningsområde för anslaget 3:1 Sametinget. Förändringen innebär att anslaget också ska få användas för statsbidrag till samiska organisationer för deltagande i konsultationer i syfte att stärka samiskt inflytande och delaktighet.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Ramen för utgiftsområde 2 ökas enligt regeringens förslag med 70,7 miljoner kronor för 2018.
Statskontoret har enligt regeringen behov av att öka sin kapacitet för konsekvensanalyser till följd av att flera internationella ramverk som påverkar svensk lagstiftning har ändrats. Anslaget 1:1 Statskontoret ökas därför med 1 miljon kronor.
Beslutet om att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt bedöms ge upphov till kostnadsökningar för Statens överklagandenämnd och därmed även för Kammarkollegiet (som utför vissa uppgifter åt Statens överklagandenämnd). Anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas därför med 1,2 miljoner kronor.
I samband med genomförandet av NIS-direktivet i svensk rätt avser regeringen att utse Finansinspektionen till tillsynsmyndighet för sektorerna bankverksamhet och finansmarknadsinfrastruktur. Av det skälet ökas anslaget 1:11 Finansinspektionen med 3 miljoner kronor.
Anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ökas med 60 miljoner kronor. Bakgrunden är att riksdagen i samband med behandlingen av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016 riktade ett tillkännagivande till regeringen om att i beredningen av statens budget för 2018 pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom Riksbankens kärnområden, penningpolitik och finansiell stabilitet (framst. 2016/17:RB2, bet. 2016/17:FiU23, rskr. 2016/17:231). Regeringen föreslår därför att 60 miljoner kronor avsätts för att finansiera forskning inriktad på dessa områden. Härigenom anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Minskningen av anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten med 2,5 miljoner kronor görs för att delvis finansiera en ökning av anslaget för Lotteriinspektionen (under utgiftsområde 17). Minskningen bedöms inte innebära några verksamhetsmässiga begränsningar.
En samlad organisation för lokal statlig service inrättas den 1 januari 2019 vid Statens servicecenter. För att Statens servicecenter ska kunna göra nödvändiga förberedelser under 2018 anser regeringen att ett nytt anslag på 8 miljoner kronor bör föras upp på statens budget. Anslaget med beteckningen 1:19 ska få användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.
Digitaliseringsmyndigheten som ska inrättas den 1 september 2018 ska ändra namn till Myndigheten för digital förvaltning. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:18 Digitaliseringsmyndigheten ändrar namn till Myndigheten för digital förvaltning och att anslagets ändamål ändras i överensstämmelse med detta.
Förvärv av andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag
År 2001 ingick Staten genom Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet ett avtal med Fysikhuset Fastighets AB och Stiftelsen Fysikhuset med en option om att förvärva samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag. Kommanditbolaget äger fastigheten Kattrumpstullen 1 i Stockholms kommun. På fastigheten bedrivs verksamhet av KTH och Stockholms universitet. Regeringen föreslår nu att den får riksdagens godkännande att utnyttja optionen och att den bemyndigas att efter förvärvet avyttra andelarna i bolaget. Från försäljningsintäkterna bör enligt regeringen få avräknas de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning. I maj 2017 värderade Statens fastighetsverk fastigheten till ca 1 615 miljoner kronor. Restskulden för obligationslånet beräknas vara ca 1 127 miljoner kronor på optionsdagen. Om optionen inte utnyttjas bedöms staten ändå under kommande hyresperiod behöva betala en summa motsvarande obligationslånet, utan att staten äger fastigheten. Regeringen anser därför att optionen bör utnyttjas och ett förvärv ske. Efter förvärvet bör staten avyttra bolaget till en lämplig förvaltare, som det helägda statliga bolaget Akademiska Hus AB. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om de finansiella befogenheter som krävs för genomförandet av förvärvet, inom ramen för de förutsättningar som redovisas i propositionen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Ramen för utgiftsområde 3 ökas enligt regeringens förslag med 75,1 miljoner kronor för 2018.
I syfte att motverka svartarbete och skatteundandragande har regeringen föreslagit att systemet med personalliggare utvidgas till fler branscher fr.o.m. den 1 juli 2018. För att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda kontrollbesök i tillräcklig omfattning anser regeringen att anslaget bör ökas med 7 miljoner kronor. Samtidigt bör Skatteverkets anslag minskas med 3,9 miljoner kronor, för att delvis finansiera det nya anslaget Statens servicecenter under utgiftsområde 2. Detta sammantaget ger en ökning på 3,1 miljoner kronor för anslaget 1:1 Skatteverket.
Anslaget 1:2 Tullverket tillförs 72 miljoner kronor framför allt för att stärka myndighetens förutsättningar att genomföra insatser mot organiserad brottslighet. Vidare behöver Tullverkets anslag ökas till följd av att privatimporten till Sverige av varor i postförsändelser har ökat kraftigt.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 4 ökas med 461,9 miljoner kronor för 2018.
Bakom den utökade ramen ligger bl.a. en föreslagen ökning av anslaget 1:1 Polismyndigheten med 200 miljoner kronor. Regeringen anser att Polismyndighetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism behöver öka och kompetensen om sexualbrott inom myndigheten stärkas.
Utgifterna för Ekobrottsmyndigheten förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2018, främst på grund av oförutsedda it-kostnader. Anslaget 1:4 för myndigheten ökas därför med 20 miljoner kronor. Det finansieras delvis genom att anslaget 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar minskas med 5 miljoner kronor. Den sistnämnda minskningen bedöms enligt regeringen inte påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.
När det gäller ökningen av anslaget 1:5 Sveriges Domstolar med 10,4 miljoner kronor och 1:10 Brottsoffermyndigheten med 10 miljoner kronor hänvisar regeringen bl.a. till att metoo-rörelsen har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Medel tillförs också anslaget Sveriges Domstolar till följd av att regeringen föreslagit att rätten att överklaga de särskilda befogenheterna i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska utökas.
Utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2018. Orsaken är bl.a. en ökad måltillströmning till domstolarna som medför en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden. Anslaget ökas därför med 200,4 miljoner kronor.
Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än beräknat på grund av några enskilda ärenden som leder till stora skadeståndsbelopp. Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas därför med 26 miljoner kronor.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Inom utgiftsområde 5 föreslås inga förändringar av utgiftsramen eller anslagsnivåerna för 2018.
Dock föreslår regeringen ett beställningsbemyndigande att under 2018 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2019 och 2020. Skälet är att regeringen i vissa fall behöver ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd.
Regeringen föreslår också ett utvidgat ändamål för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Enligt förslaget ska anslaget även få användas för informations- och utbildningsinsatser för myndigheter som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Ramen för utgiftsområde 6 ökas med 109,8 miljoner kronor för 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom den utökade ramen ligger främst en föreslagen ökning av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 104 miljoner kronor för att stärka cyberförsvarsförmågan. Förstärkningen är en del av det övergripande arbetet med att stärka den allmänna försvarsförmågan och Försvarsmaktens operativa förmåga. Samtidigt minskas anslaget med 1,2 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2.
Ökningen av anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 7 miljoner kronor görs mot bakgrund av att myndigheten kommer att tilldelas vissa nya uppgifter med anledning av genomförandet av NIS-direktivet i svensk rätt.
Regeringen föreslår också ett förlängt beställningsbemyndigande för anslaget 2:4 Krisberedskap från 2021 till 2023.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 7 minskas med 15 miljoner kronor för 2018.
Bakom ramförändringen ligger dels en minskning av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 43 miljoner kronor, dels en ökning av anslaget 1:2 Sida med 28 miljoner kronor. Anslaget Biståndsverksamhet minskas för att finansiera dels anslagsökningen till Sida, dels en anslagsökning för migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 8. Ökningen av Sidas anslag motiveras enligt regeringen av valutakursförändringar samt högre kostnader i de länder och orter där Sida har fältnärvaro.
Regeringen föreslår också vissa förändringar i bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Fleråriga avtal om åtaganden som var planerade att ingås under 2017 kommer i stället att ingås under 2018. Förskjutningen i tid medför att beställningsbemyndigandet för anslaget Biståndsverksamhet behöver ökas med 6 miljarder kronor för 2018. Dessutom föreslår regeringen medverkan i en kapitalhöjning till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och Internationella finansieringsbolaget (IFC), vilket för Sveriges del innebär en skyldighet att betala in kapital om högst 1,8 miljarder kronor 2020–2025. Sammantaget behöver beställnings-bemyndigandet för anslaget ökas med 7,8 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att den bemyndigas att ställa ut statliga garantier till IBRD som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3,9 miljarder US-dollar (den beslutade garantiramen för IBRD ligger på 2,2 miljarder dollar). IBRD ska bidra till genomförandet av de globala målen och Parisavtalet genom att bistå länder med rådgivning och finansiering. Detta kräver en omfattande finansiering, varför IBRD under de kommande åren behöver upprätthålla stora utlåningsvolymer. IFC har en kompletterande roll till IBRD och ska öka andelen investeringar i konfliktdrabbade länder, där behoven av genomförandet av de globala målen är som störst.
Utgiftsområde 8 Migration
Ramen för utgiftsområde 8 ökas med 5 458 miljoner kronor för 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom ramökningen ligger framför allt en föreslagen höjning av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 4 908 miljoner kronor. Ökningen beror i huvudsak på det tidigare ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Kommunerna hade möjlighet att ansöka om ersättning för tidigare kostnader enligt detta system t.o.m. den 31 december 2017. De ansökningar om ersättning för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och unga som kommit in från kommunerna uppgår till högre belopp än beräknat.
Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 15 miljoner kronor till följd av att regeringen bedömer att Sveriges kärnstöd till FN:s migrationsorganisation (International Organization for Migration, IOM) bör utökas för att tillgodose de behov som finns.
Anslagsökningen med 335 miljoner kronor för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden förklaras främst av att andelen ärenden som kräver biträde har ökat. Vidare har ett underskott uppstått till följd av att anslaget 2017, utöver utnyttjad anslagskredit, överskreds med 87 miljoner kronor.
Anslaget 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. ökas med 200 miljoner kronor. Syftet är att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga som fyllt 18 år och som fortfarande har möjlighet att få stanna i Sverige bo kvar i den kommun där de vistas. Regeringen avser också att göra vissa justeringar i hur medlen fördelas.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 9 ökas med 2 146,7 miljoner kronor för 2018.
Bakom den utvidgade utgiftsramen ligger bl.a. en ökning av anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna med 1 149,1 miljoner kronor till följd av att kostnaderna uppgår till ett högre belopp än vad som tidigare beräknats. Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag.
Vidare tillförs ytterligare 600 miljoner kronor till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård för att möjliggöra anställningar av vårdpersonal inom bristkompetenser och för att förbättra tillgängligheten i vården och korta köerna.
Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökas med 360 miljoner kronor, främst i syfte att ge ett riktat statsbidrag till kommunsektorn för investeringar i välfärdsteknik i omsorgen.
Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 24,1 miljoner kronor bl.a. för att finansiera utbildningsinsatser i syfte att motverka våldsproblematik.
I Socialstyrelsens uppdrag ingår att pröva och bedöma sökande med utbildning från andra länder. Anslaget 8:1 Socialstyrelsen tillförs 10 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för kortare handläggningstider och ökad genomströmning.
Inspektionen för vård och omsorg blir i samband med NIS-direktivets genomförande i svensk rätt tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvårdssektorn, och myndighetens anslag 8:2 ökas därför med 3,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår därutöver ett förlängt beställningsbemyndigande för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd med ytterligare ett år.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ramen för utgiftsområde 10 ökas med 5,7 miljoner kronor för 2018, enligt regeringens förslag.
Då de prognostiserade kostnaderna 2018 för det lagstadgade statliga personskadeskyddet bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats behöver enligt regeringen ytterligare 9 miljoner kronor tillföras anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet.
Anslaget 2:1 Försäkringskassan minskas samtidigt med 3,3 miljoner kronor för att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter under utgiftsområde 2. Minskningen bedöms enligt regeringen inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ramen för utgiftsområde 11 minskas med 0,8 miljoner kronor för 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom minskningen av ramen ligger en föreslagen minskning av anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten med samma summa. Neddragningen görs för att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter under utgiftsområde 2. Minskningen bedöms enligt regeringen inte påverka den verksamhet som finansieras från Pensionsmyndighetens anslag.
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Ramen för utgiftsområde 13 ökas med 70 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom ramökningen ligger bl.a. en föreslagen ökning av anslaget 1:1 Etableringsåtgärder med 15 miljoner kronor i syfte att underlätta för nyanlända och asylsökande att komma in på arbetsmarknaden eller återgå i arbete efter föräldraledighet.
Vidare ökas anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder med 55 miljoner kronor för att utveckla arbetet vid kvinno- och tjejjourerna och för informationsinsatser riktade till nyanlända och andra ungdomar.
Regeringen föreslår också ett utökat beställningsbemyndigande på 15 miljoner kronor för att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag för anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism. Syftet är att ge de bidragsmottagande organisationerna en ökad förutsägbarhet när det gäller vilka bidrag de kan räkna med nästkommande år.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Ramen för utgiftsområde 14 ökas med 37,5 miljoner kronor för 2018, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 7,5 miljoner kronor på grund av att regeringen avser att lämna ett uppdrag till Arbetsförmedlingen och Statens skolverk att samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning.
Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser tillförs sammanlagt 500 miljoner kronor. Antalet extratjänster har ökat i större utsträckning än bedömningen i samband med budgetpropositionen för 2018, vilket medför behov av ytterligare 400 miljoner kronor. Anslaget tillförs vidare 100 miljoner kronor för kommunala sommarjobb till ungdomar. Det finansieras huvudsakligen genom att anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar minskas med 495 miljoner kronor. Minskningen förväntas inte få några konsekvenser för den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom antalet nystartsjobb inte bedöms nå upp till den omfattning som tidigare beräknats.
Det ökade antalet extratjänster medför enligt regeringen också behov av fler beslut om ekonomiska åtaganden för kommande budgetår, varför beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser behöver ökas med 1 255 miljoner kronor jämfört med tidigare beslut.
Regeringen föreslår också ett nytt beställningsbemyndigande på 114 miljoner kronor för anslaget 1:13 Lån till körkort.
Regeringen föreslår vidare att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ökas med 25 miljoner kronor. Regeringen hänvisar till initiativen inom metoo och menar att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Regeringen föreslår också ett utvidgat ändamål för anslaget så att det även får användas för bidrag till myndigheter och statsbidrag till arbetsmarknadens parter för metodutveckling av myndighetsgemensam kontroll.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 15 ökas med 6 miljoner kronor 2018.
Bakom ramökningen ligger en föreslagen ökning av anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden med samma summa. Medlen ska användas till ytterligare riktade informationsinsatser om det s.k. studiestartsstödet samt till riktade informationsinsatser om möjligheten att få lån till B-körkort.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 16 ökas med 144,5 miljoner kronor 2018.
Bakom ramförändringen ligger bl.a. en föreslagen ökning på 19,5 miljoner kronor av anslaget 1:1 Statens skolverk. Medlen ska bl.a. användas för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Statens skolverk för att få fler arbetssökande att övergå i utbildning och för förstärkning av lärares kompetensutveckling i programmering. Det sistnämnda finansieras genom en minskning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet.
Anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen ökas med 15 miljoner kronor på grund av att myndighetens avgifts- och bidragsintäkter minskat till följd av lägre elevantal samtidigt som lokal- och personalkostnaderna för verksamheten förväntas öka.
Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med sammanlagt 40 miljoner kronor. 50 miljoner kronor ska gå till att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan. Samtidigt minskas anslaget med 10 miljoner kronor genom att kompetensutvecklingsinsatser i programmering i stället finansieras från anslaget 1:1 Statens skolverk.
Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 110 miljoner kronor. Ändamålet för anslaget ändras samtidigt så att det även kan användas för att främja utveckling av vuxenutbildning och ökat deltagande i sådan utbildning. Medlen ska användas dels för ytterligare insatser för att få fler personer som är i behov av vuxenutbildning att påbörja studier, dels för att höja kvaliteten inom sfi. Det finansieras delvis genom att anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 40 miljoner kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från det sistnämnda anslaget.
För anslaget 1:18 Praktiknära skolforskning föreslår regeringen ett utökat och förlängt beställningsbemyndigande för att möjliggöra att fler projekt kan genomföras inom skolforskningen.
För att öka jämlikheten och förbättra kunskapsutvecklingen i skolan anvisade riksdagen i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2018 ett nytt anslag för ett riktat stöd till huvudmän för förskoleklass och grundskola, som vid fördelningen viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. För anslaget, som har beteckningen 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling föreslår regeringen nu ett bemyndigande som innebär att regeringen under 2018 för anslaget kan ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 500 miljoner kronor 2019. Skälet är att huvudmännen behöver information om bidragsramarnas storlek inför sin egen budgetprocess, vilket innebär att beslut om bidragsram behöver fattas året innan bidragsåret.
Regeringen föreslår vidare ett utökat ändamål för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet. Anslaget ska även få användas för att täcka ett underskott på ca 19 miljoner kronor på äldreanslaget 3:6 (2017) Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer. Skälet till underskottet är valutakursförändringar och höjda avgifter till det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA).
Också för Anslaget 3:11 Regionala etikprövningsnämnder föreslås ett ändrat ändamål. Anslaget ska även få användas för avvecklingskostnader för dessa nämnder.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 ökas med 187 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom ramförändringen ligger bl.a. en föreslagen ökning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 10 miljoner kronor. Syftet är att bättre uppnå målsättningen att främja barns och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur av hög kvalitet i hela landet.
Vidare ökas anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter med 50 miljoner kronor i syfte att möjliggöra en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor.
Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 15 miljoner kronor. En förstärkning av stödet syftar till att ytterligare stötta en mångfald av aktörer som sprider och visar film runt om i landet.
Anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ökas med 3 miljoner kronor för att säkerställa kvaliteten i verksamheten och en effektiv omlokalisering av verksamheten till Växjö. Det finansieras genom att anslaget 1:1 Statens skolverk under utgiftsområde 16 minskas med motsvarande belopp.
Anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken ökas med 50 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till och kvaliteten i verksamheten vid fritidsgårdar och motsvarande öppen fritidsverksamhet för ungdomar runt om i landet.
Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 10 miljoner kronor. Medlen ska användas till ytterligare insatser för att öka deltagandet i barn- och ungdomsverksamheten inom idrotten.
Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 10 miljoner kronor. Regeringen anser att det finns behov av att nå fler utrikes födda kvinnor med studieförbundens insatser, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget.
Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ökas med 20 miljoner kronor med syftet att regeringens satsning Svenska från dag ett ska kunna nå fler deltagare.
Anslaget 15:1 Lotteriinspektionen ökas med 19 miljoner kronor. Skälet är att myndigheten får nya och utökade uppgifter fr.o.m. den 1 augusti 2018 som en följd av en ny spelreglering. Det finansieras delvis genom att anslaget för Upphandlingsmyndigheten under utgiftsområde 2 minskas med 2,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också ett förlängt beställningsbemyndigande till 2023 för anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Ramen för utgiftsområde 18 ökas med 110 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom ramförändringen ligger främst en föreslagen ökning av anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 95 miljoner kronor i syfte att ytterligare förstärka kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor.
Vidare ökas anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 15 miljoner kronor. Mot bakgrund av det höga söktrycket bedömer regeringen att länsstyrelserna behöver mer resurser för att handlägga och administrera stödet. Vidare ändras ändamålet för anslaget så att en större del av anslaget får användas för merkostnader för att administrera anslaget.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Ramen för utgiftsområde 20 ökas med 55 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Naturvårdsverket minskas med 50 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar. Anslaget tillförs också 8 miljoner kronor från anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande för en nationell satsning på textilier. Sammantaget minskas därmed Naturvårdsverkets anslag med 42 miljoner kronor.
För anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden föreslår regeringen ett utökat beställningsbemyndigande med 415 miljoner kronor. Regeringen har bedömt, baserat på de ansökningar som kommit in till Naturvårdsverket, att ett ökat bemyndigande är nödvändigt för att möjliggöra fleråriga beslut om sanering.
Anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar ökas med 10 miljoner kronor. Regeringen anser att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att främja att företagen klimatkompenserar sina växthusgasutsläpp. För att möjliggöra detta behöver anslagets ändamål utvidgas och ytterligare medel tillföras anslaget. Vidare utökas beställningsbemyndigandet som är kopplat till anslaget med 779 miljoner kronor för att även omfatta tidigare åtaganden som löper fram till 2022 och som har ingåtts med stöd av ett tidigare beslutat bemyndigande.
Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökas med 50 miljoner kronor samtidigt som ändamålet ändras så att anslaget även får användas för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2018 tillfördes Naturvårdsverkets anslag 50 miljoner kronor för att finansiera införandet av ett tillfälligt eco-bonussystem för att ytterligare stimulera till överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Regeringen anser att eco-bonussystemet i stället bör finansieras från anslaget Klimatinvesteringar och att medlen bör överföras från Naturvårdsverkets anslag.
Anslaget 1:19 Elcykelpremie ökas med 45 miljoner kronor och ändrar namn till Elfordonspremie. Regeringen bedömer att försäljningen av eldrivna fordon kommer att öka ytterligare och har även för avsikt att utöka premien till att omfatta eldrivna utombordsmotorer. Sammantaget medför detta behov av ytterligare medel och en ändring av anslagets ändamål.
Förvärv av fastigheten Blaiken i Sorsele kommun
För anslaget 1:20 Industriklivet föreslår regeringen ett utökat beställningsbemyndigande med 220 miljoner kronor. Anslaget används bl.a. för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp, såsom forskning, förstudier och investeringar. Skälet till det utökade bemyndigandet är att ansökningar om flera större projekt som medför utgifter under kommande budgetår väntas under 2018.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att den får förvärva fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet. Fastigheten utgör ett gruvområde som behöver saneras. Reningsverksamheten drivs sedan 2012 av en konkursförvaltare som för närvarande avvecklar sin verksamhet, och fastigheten kommer därefter inte att ha någon ägare. Reningsverksamheten behöver upprätthållas till dess att fastigheten har sanerats för att inte föroreningarna ska spridas. Regeringen anser att staten i detta fall bör förvärva fastigheten för att säkerställa en fortsatt reningsverksamhet av fastigheten. Kostnaden för förvärvet uppgår till 0 kronor. Länsstyrelsen i Västerbottens län har ansökt om bidrag för avhjälpandeåtgärder vid Blaikengruvan om 200 miljoner kronor. Enligt ansökan beräknas det därutöver uppstå kostnader för efterföljande fleråriga vattenreningsåtgärder om sammanlagt ca 100 miljoner kronor. Det som anges i länsstyrelsens ansökan utgör enligt regeringen en indikation på de kostnader som kan uppstå med anledning av förvärvet. Regeringen avser att täcka kostnaderna för de åtgärder som behöver vidtas på fastigheten med befintliga medel på anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden och ingå nödvändiga ekonomiska åtaganden med stöd av det bemyndigande som finns kopplat till anslaget.
Utgiftsområde 21 Energi
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 21 ökas med 172,5 miljoner kronor 2018.
Bakom ramökningen ligger framför allt en föreslagen ökning av anslaget 1:7 Energiteknik med 170 miljoner kronor, bl.a. för att ge länsstyrelserna möjlighet att omhänderta och besluta om ansökningar för solcellsstöd.
Därutöver ökas anslaget 1:1 Statens energimyndighet med 2,5 miljoner kronor. Skälet är att regeringen avser att utse Statens energimyndighet till tillsynsmyndighet för energisektorn i samband med att NIS-direktivet genomförs i svensk rätt. Regeringen föreslår också att beställningsbemyndigandet för anslaget ökas med 170 miljoner kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Ramen för utgiftsområde 21 ökas med 25,5 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Bakom ramförändringen ligger bl.a. en föreslagen ökning av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 16 miljoner kronor. Luftfartsverket bör tillföras medel för åtgärder och investeringar i viss infrastruktur för flygtrafiktjänst. Åtgärderna är motiverade av krav på beredskap och civilt försvar inom transportområdet. Det finns enligt regeringen också behov av att utvidga anslagets ändamål så att anslaget även får användas för sådana investeringar.
Sverigeförhandlingen har under första halvåret 2017 tecknat överenskommelser med kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om satsningar på kollektivtrafik och cykelåtgärder med statlig medfinansiering samt åtaganden om bostadsbyggande. För att regeringen ska kunna godkänna dessa avtal, de s.k. storstadsavtalen, behöver beställningsbemyndigandet som är kopplat till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 14,8 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att den bemyndigas att under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems (Eulynx) och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket besluta om medlemsavgifter på högst 0,5 miljoner kronor per år. Eulynx är ett europeiskt initiativ med tolv infrastrukturförvaltare som syftar till att standardisera gränssnittet för signalsystemen på järnväg. För att kunna använda standarden och få möjlighet att påverka den krävs att staten är medlem i Eulynx.
Regeringen föreslår vidare ett ändrat ändamål för anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser. En skatt på flygresor infördes den 1 april 2018. För att säkerställa att flygskatten inte innebär ökade driftunderskott vid icke statliga flygplatser i Norrland tillfördes anslaget ytterligare medel i samband med budgetpropositionen för 2018. För att tydliggöra att anslaget också får användas för det ändamål för vilket medel tillsköts behöver anslagets ändamål ändras.
Regeringen föreslår ett utökat bemyndigande kopplat till anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm. För att regeringen ska kunna godkänna de s.k. storstadsavtalen inom ramen för Sverigeförhandlingen, behöver beställningsbemyndigandet ökas med 7,7 miljarder kronor för perioden 2019–2057.
Anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 4 miljoner kronor. Orsaken är att regeringen avser att utse Transportstyrelsen till tillsynsmyndighet för transportsektorn i samband med att NIS-direktivet genomförs i svensk rätt.
Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen ökas med sammanlagt 6,5 miljoner kronor. I samband med att det s.k. NIS-direktivet genomförs i svensk rätt avser regeringen att utse Post- och telestyrelsen till tillsynsmyndighet för digital infrastruktur och digitala tjänster. Vidare avser regeringen att utse Post- och telestyrelsen till nationell tillsynsmyndighet för de bestämmelser i förordningen om gränsöverskridande paketleveranstjänster som avser pakettjänstleverantörer.
Slutligen föreslår regeringen ett utökat beställningsbemyndigande för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation. Till följd av att projekt har blivit försenade samtidigt som nya projekt behöver startas behöver bemyndigandet ökas med 55 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ramen för utgiftsområde 23 ökas med 373,2 miljoner kronor 2018, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:8 Statens jordbruksverk ökas med 4 miljoner kronor. Skälet är att myndighetens administrationskostnader väntas öka till följd av ett förslag att utvidga metangasreduceringsstödet.
Anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 1,2 miljoner kronor. Anslaget används bl.a. för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. På grund av försenad handläggning blev de faktiska utbetalningarna av medel från EU-budgeten lägre än beräknat för 2017. Ett visst belopp måste betalas ut före utgången av 2018 för att undvika att Europeiska kommissionen återtar den del av EU-medlen som Sverige tilldelats men inte utnyttjat 2014–2018. Det finansieras genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp, dvs. med 1,2 miljoner kronor. Minskningen bedöms enligt regeringen inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 89,2 miljoner kronor. Orsaken är att försenad handläggning gjorde att de faktiska utbetalningarna av medel från EU-budgeten blev lägre än beräknat för 2017. Ett visst belopp måste betalas ut före utgången av 2018 för att undvika att Europeiska kommissionen återtar den del av EU-medlen som Sverige tilldelats men inte utnyttjat 2014–2018.
Anslaget 1:14 Livsmedelsverket ökas med 10 miljoner kronor. Bakgrunden är att regeringen i samband med att NIS-direktivet genomförs i svensk rätt avser att utse Livsmedelsverket till tillsynsmyndighet för leverans och distribution av dricksvatten.
Vidare ökas anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket med 270 miljoner kronor. I syfte att stärka konkurrenskraften i den svenska biogaskedjan och påskynda omställningen mot förnybara energikällor bör metangasreduceringsstödet utvidgas till att omfatta även andra substrat för rötning. För att möjliggöra detta behöver anslaget tillföras ytterligare medel.
Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier
Den 1 april 2018 trädde lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier i kraft. Riksdagen har genom sitt beslut om statens budget för 2018 beslutat om finansiering av ökade kostnader för Kammarkollegiet med anledning av införandet av den nya lagen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).
Efter riksdagens beslut om den nya lagen har det uppmärksammats att det finns ett behov av ändringar av närmast rättelsekaraktär i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. För att vara förenligt med de beslutade ekonomiska konsekvenserna av den nya lagen bör mandatbidraget i lagen om statligt stöd till politiska partier justeras. Regeringen föreslår därför en justering av storleken på mandatbidraget, som för närvarande är 333 300 kronor. Bidraget justeras till en nivå som motsvarar minskade utgifter för partistödet med 5 250 000 kronor 2018 och 3 000 000 kronor fr.o.m. 2019, dvs. i enlighet med riksdagens beslut om finansiering. Det betyder att mandatbidraget ska vara 318 257 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2018 och 324 704 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2019.
För de partier som får stöd i form av mandatbidrag enligt lagen om statligt stöd till politiska partier innebär förslaget att mandatbidraget i förhållande till nuvarande nivå minskas fr.o.m. den 15 oktober 2018 och därefter ökas fr.o.m. den 15 oktober 2019. Förslaget förväntas i övrigt inte få några konsekvenser av betydelse.
Synpunkter på förslaget har inhämtats under hand från Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden. Något yttrande från Lagrådet har inte inhämtats då regeringen anser att de föreslagna lagändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Ändringar avseende statens inkomster
Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en ändrad beräkning av inkomsterna på statens budget för 2018.
Lagförslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning påverkar inkomsttitel 1311 Skatt på kapital under inkomstgrupp 1310 Skatt på kapital, hushåll. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2018 uppgår inkomsttitel 1311 Skatt på kapital till ca 87 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit efter det senaste riksdagsbeslutet om inkomstberäkningen, såsom exempelvis en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen för hushållens kapitalskatter reviderats ned med 1,4 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning (se nästa avsnitt). Det sistnämnda förslaget påverkar inkomsterna med –10 miljoner kronor.
Lagförslag om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning
I Kiruna kommun och Gällivare kommun pågår samhällsomvandlingar där stora delar av Kiruna respektive större delen av Malmberget flyttas till andra platser. Detta sker på grund av deformationer i marken som är orsakade av den gruvdrift som bedrivs i anslutning till dessa orter. Ett antal personer avyttrar i samband med detta sina bostäder till ett gruvföretag för att därefter förvärva och flytta till nya bostäder. Dessa processer pågår i olika etapper under loppet av flera år och kompliceras bl.a. av att det krävs en relativt omfattande nybyggnation för att möta det behov av bostäder som uppstår. Gruvföretaget har lång framförhållning i förvärvandet av bostäder. Det tar dessutom tid att uppföra nya bostäder. På grund av dessa omständigheter uppkommer för åtskilliga personer långa tidsintervall mellan avyttring av den tidigare bostaden och förvärv av samt bosättning i en ny bostad. Detta omöjliggör enligt regeringen tillämpning av de nuvarande reglerna för uppskov med beskattning av kapitalvinsten, eftersom dessa förutsätter ett tidsmässigt nära samband mellan avyttring, förvärv och ny bosättning, där förvärv inte får ske senare än året efter avyttringen och bosättningen inte får ske senare än den 2 maj andra året efter avyttringen.
Den aktuella situationen i Kiruna kommun och Gällivare kommun är exceptionell i sitt slag. Det är enligt regeringen angeläget att kapitalvinstbeskattningen inte hindrar eller försvårar dessa samhällsomvandlingar i onödan. Det finns därför anledning att göra undantag från uppskovsreglernas bestämmelser om tidsfrister för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad.
Mot den bakgrunden föreslår regeringen att det införs en särskild reglering för uppskov vid avyttring av privatbostäder under åren 2017–2027 på grund av betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter. Enligt förslaget avses med ersättningsbostad även en bostad som förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades, dock inte senare än sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Ett preliminärt uppskov ska återföras till beskattning senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2018. Bestämmelsen om skyldighet att i inkomstdeklarationen lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses återföras med tillämpning av den nya lagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2034. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för avyttringar som har skett under åren 2017–2027.
Regeringen bedömer att förslaget minskar skatteintäkterna med ca 10 miljoner kronor per år 2018–2022 och med ca 2 miljoner kronor per år 2023–2027. Den varaktiga effekten av förslaget är försumbar eftersom kapitalvinsterna så småningom tas upp till beskattning. Kostnaden för förslaget uppkommer då vinst från bostadsförsäljningar inte beskattas vid året för försäljningen utan den skattskyldige får uppskov med beskattning av vinsten till ett senare tillfälle. Ett enskilt år får uppskovet en offentligfinansiell effekt då det påverkar statens nettolånebehov. På längre sikt utgörs effekten av förslaget endast av ränteeffekten av uppbördsförskjutningen. Med dagens låga räntor är den effekten mycket liten.
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget. Yttrandet finns i en bilaga i propositionen. Regeringen har delvis följt Lagrådets synpunkter. Lagrådet anför att uttrycket betydande samhällsförflyttning är så pass centralt för lagens tillämpningsområde att det bör definieras i lagtexten. Regeringen anser emellertid att begreppet i sig självt är tillräckligt tydligt och beskrivande och att det därför är tillräckligt att i motiveringen och i författningskommentaren tydliggöra vad som menas med betydande samhällsförflyttning. Däremot bör det enligt regeringen i lagtexten anges att samhällsförflyttningen ska vara föranledd av planerade yttre omständigheter. Vidare har Lagrådet anfört att frågan om hur schablonintäkten för uppskovsbelopp ska påverka skattskyldiga som överlåter sin privatbostad under tvångsliknande former bör uppmärksammas vid den fortsatta beredningen. Regeringen anser dock att det är en fråga som inte ryms inom ramen för det här lagstiftningsärendet.
I motion 2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkas helt eller delvis avslag på 24 av regeringens totalt 74 förslag till anslagsförändringar. Sammanlagt innebär motionärernas förslag 6,3 miljarder kronor i lägre anslag jämfört med regeringens förslag. Motionärernas förslag framgår av tabellen i bilaga 2.
Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse avvisar motionärerna anslagsökningen till Regeringskansliet.
Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning anser motionärerna att det är samhällsekonomiskt motiverat att behålla det beslutade anslaget för Upphandlingsmyndigheten och avvisar därför regeringens föreslagna neddragning av anslaget.
Vidare inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd avvisar motionärerna en del av regeringens föreslagna neddragning av anslaget till biståndsverksamhet. Enligt motionärerna bör 28 miljoner kronor av regeringens föreslagna neddragning på 43 miljoner kronor ligga kvar på anslaget och öronmärkas för internationell flyktinghjälp genom UNHCR. Samtidigt avvisas regeringens föreslagna anslagshöjning till Sida inom samma utgiftsområde.
Inom utgiftsområde 8 Migration avvisar motionärerna ökningen av anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader på 4,9 miljarder kronor. Motionärerna anser att regeringen satt underbudgetering av de migrationspolitiska utgifterna i system. I stället för ökade anslag vill motionärerna se konkreta åtgärder som omedelbart och varaktigt sänker utgifterna. Motionärerna förespråkar en omprioritering inom befintligt anslag för att frigöra eventuellt nödvändiga medel så att kommunerna kompenseras. Även regeringens föreslagna ökningar av anslaget till offentliga biträden i utlänningsärenden och till anslaget Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.m. avvisas.
Motionärerna avvisar inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering regeringens föreslagna anslagsökning till etableringsåtgärder. Dock godtar motionärerna anslagsökningen för särskilda jämställdhetsåtgärder och anser att särskilt fokus bör läggas på specialistkompetens för hedersproblematik.
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv avvisar motionärerna regeringens föreslagna höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, likaså större delen av höjningen av anslaget Arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Dock accepterar motionärerna det tillskott på 100 miljoner kronor inom sistnämnda anslag som ska gå till sommarjobb för unga. Motionärerna motsätter sig alla former av särlösningar på arbetsmarknaden och avvisar därför beställningsbemyndigandet under anslaget Lån till körkort.
När det gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning avvisar motionärerna regeringens föreslagna höjning av anslaget till Sameskolstyrelsen. Vidare motsätter sig motionärerna neddragningen av anslaget till fortbildning av lärare och förskolepersonal, som regeringen bl.a. gör för att finansiera ökade behov av sfi-undervisning inom vuxenutbildningen.
Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid avvisar motionärerna regeringens samtliga föreslagna anslagshöjningar förutom ökningar av anslagen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor respektive Lotteriinspektionen. De förslag som avvisas är höjningar av anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 10:1 Filmstöd, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:1 Stöd till idrotten, 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Motionärerna anser bl.a. att anslagen redan ligger på en hög nivå och att prioriteringar kan göras inom befintliga ramar. När det gäller föreslagna anslagshöjningar till folkbildning avstyrks de mot bakgrund av att motionärerna inte vill se särlösningar för invandrare.
Vidare avvisar motionärerna inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård regeringens föreslagna höjningar av anslagen till klimatinvesteringar och elfordonspremie. Motionärerna anför bl.a. att det inte finns anledning för staten att tillföra medel till en redan fungerande elcykelmarknad. Också regeringens föreslagna besparing på anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande avvisas.
Inom utgiftsområde 21 Energi avvisar motionärerna regeringens föreslagna höjning av anslaget Energiteknik. Motionärerna anför bl.a. att subventioner till solkraft är en samhällskostnad, då solceller inte kan möta efterfrågan när den är som högst under årets mörkaste och kallaste tid.
Konstitutionsutskottet (2017/18:KU10y), skatteutskottet (2017/18:SkU9y), utrikesutskottet (2017/18:UU5y), utbildningsutskottet (2017/18:UbU9y) och miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag) har yttrat sig över förslagen i propositionen om vårändringsbudget.
Konstitutionsutskottets yttrande är begränsat till de förslag i propositionen och motionen som gäller ändrad ram respektive ändrade anslag för utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt till ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier. Konstitutionsutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandet. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).
Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om att särskilda uppskovsregler ska gälla vid betydande samhällsomvandlingar av den typ som genomförs i Kiruna och Gällivare kommuner. Skatteutskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster på statens budget för 2018. Vidare tillstyrker skatteutskottet regeringens förslag om ändrade anslag till Skatteverket och Tullverket för 2018 och en motsvarande ändring av ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Utrikesutskottets yttrande är begränsat till de förslag i propositionen som gäller bemyndiganden för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7. När det gäller förslaget om bemyndigande för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet under utgiftsområde 5 anser utrikesutskottet att regeringen endast i allmänna ordalag angett att det ibland kan finnas behov av att ingå fleråriga avtal i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd och inte motiverat varför förslaget väckts nu och inte i samband budgetpropositionen. Vad gäller förslaget om ökat bemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 anser utrikesutskottet att regeringen inte motiverat varför beslut om ökat bemyndigande måste tas redan nu. Mot den bakgrunden föreslår utrikesutskottet att finansutskottet tar ställning till om de aktuella förslagen är i överensstämmelse med de riktlinjer som gäller för förslag i ändringsbudget.
Utbildningsutskottets yttrande är begränsat till de förslag i propositionen och motionen som gäller ändrad ram respektive ändrade anslag och bemyndiganden för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen i de berörda delarna och avstyrka motionen i motsvarande del. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande (protokollsutdrag) är begränsat till de förslag i propositionen och motionen som gäller ändrad ram respektive ändrade anslag och bemyndiganden för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt förslaget om att riksdagen godkänner att regeringen förvärvar fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de åtaganden som följer av förvärvet. Miljö- och jordbruksutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen i de berörda delarna och avstyrka motionen i motsvarande del. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).
Extra ändringsbudget för 2018
Drygt en vecka efter det att regeringen överlämnat propositionen Vårändringsbudget för 2018 lämnade regeringen även en extra ändringsbudget till riksdagen (prop. 2017/18:252 Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd). Den sistnämnda propositionen beslutades av riksdagen den 7 juni 2018 (bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358). Den extra ändringsbudgeten ökar ramarna för utgiftsområde 8 Migration med 69 miljoner kronor, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering med 532 miljoner kronor och utgiftsområde 15 Studiestöd med 91 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i tabellen i bilaga 2. Under utgiftsområde 8 påverkas också två anslag, dels anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader (+4,7 miljoner kronor), dels 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden (+29,6 miljoner kronor). Sammanlagt innebär den extra ändringsbudgeten en ökning av utgifterna för 2018 med 0,7 miljarder kronor. De offentliga finanserna försvagas med lika mycket, dvs. 0,7 miljarder kronor.
Som utskottet brukar framhålla är det viktigt att processen för ändringsbudgeten är lika stram som processen för budgetpropositionen. Utgiftstaket och överskottsmålet är de yttre restriktionerna för utgiftsökningar. De takbegränsade utgifterna för 2018 beräknas enligt den ekonomiska vårpropositionen 2018 till 1 282 miljarder kronor inklusive förslagen om anslagsökningar på 9,5 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Utgiftstaket för 2018 är 1 337 miljarder kronor, vilket ger en budgeteringsmarginal på 55 miljarder kronor enligt vårpropositionen. Därutöver minskar budgeteringsmarginalen med 0,7 miljarder kronor till följd av den extra ändringsbudgeten riksdagen beslutade om den 7 juni 2018 (se avsnittet Kompletterande information ovan). Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär en minskning av den offentliga sektorns finansiella sparande med 9,5 miljarder kronor för 2018. Den extra ändringsbudgeten innebär en minskning av det finansiella sparandet med ytterligare 0,7 miljarder kronor 2018. Sammantaget innebär därmed förslagen i de båda ändringsbudgetarna en minskning av det offentliga finansiella sparandet med ca 10,2 miljarder kronor 2018. I procent av BNP blir det finansiella sparandet 0,9 procent och det strukturella sparandet 0,5 procent av BNP 2018, att jämföras med målnivån en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.
I den proposition om vårändringsbudget för 2018 som riksdagen nu har att ta ställning till är inte den extra ändringsbudgeten inräknad i regeringens förslag till nya utgiftsramar och anslagsnivåer. I utskottets förslag i bilaga 5 har därför vissa utgiftsramar och anslagsnivåer justerats med anledning av riksdagsbeslutet om den extra ändringsbudgeten.
Utskottet konstaterar att konstitutionsutskottet, skatteutskottet, utbildningsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag i vårändringsbudgeten, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. I utrikesutskottets yttrande anförs att det i propositionen saknas motiveringar till varför vissa förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden väckts i ändringsbudgeten i stället för i budgetpropositionen. Utrikesutskottet anser därför att finansutskottet bör tar ställning till om vissa förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 7 överensstämmer med de riktlinjer som gäller för förslag i en ändringsbudget.
Med anledning av det utrikesutskottet tar upp i sitt yttrande vill utskottet först framhålla att riksdagen genom att lämna ett bemyndigande om att ingå ett ekonomiskt åtagande förbinder sig att anvisa medel för de betalningar som måste göras när åtagandet infrias i framtiden, vilket innebär att de bör prövas av riksdagen på motsvarande sätt som anslag. Det betyder också att det är viktigt att riksdagen får ett fullödigt beslutsunderlag också när det gäller bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därutöver vill utskottet påminna om att syftet med förslag till ändringar i budgeten enligt förarbetena till riksdagsordningen framför allt är att komplettera den budget som har beslutats av riksdagen med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör som huvudregel beslutas i samband med riksdagens budgetbehandling på hösten. I de undantagsfall regeringen exempelvis föreslår ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter i samband med ändringsbudget bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället.
Utskottet noterar att de nya och ändrade beställningsbemyndiganden som regeringen föreslår i ändringsbudgeten totalt sett uppgår till närmare 37 miljarder kronor, vilket är en hög nivå jämfört med de förslag till bemyndiganden som vanligtvis lämnas i en ändringsbudget. Den största delen av den föreslagna ökningen av statens ekonomiska åtaganden är hänförlig till Sverigeförhandlingens s.k. storstadsavtal, 22,5 miljarder kronor, som påverkar framtida anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Utskottet tillstyrker vidare de två lagförslag som lämnas i propositionen. Det ena lagförslaget innebär att det införs särskilda uppskovsregler vid en betydande samhällsförflyttning (med anledning av flytten av Kiruna m.m.). Utskottet noterar att den varaktiga budgetära effekten av förslaget är försumbar. Det andra lagförslaget innebär vissa kompletterande ändringar av närmast rättelsekaraktär i lagen om statligt stöd till politiska partier. Lagförslaget om uppskovsregler föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018 och lagförslaget om statligt stöd till politiska partier den 15 oktober 2018 respektive den 15 oktober 2019.
Dessutom välkomnar utskottet att regeringen i enlighet med riksdagens tillkännagivande föreslår att anslaget till finansmarknadsforskning under utgiftsområde 2 ökas med 60 miljoner kronor 2018 för att finansiera forskning inriktad på Riksbankens två kärnområden, penningpolitik och finansiell stabilitet.
Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till vårändringsbudget för 2018, med den ändringen att vissa utgiftsramar och anslagsnivåer justerats med anledning av den extra ändringsbudget för 2018 som riksdagen nyligen beslutat om, och avstyrker motionen.
Reservation
av Oscar Sjöstedt (SD) och Sven-Olof Sällström (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och
bifaller delvis proposition 2017/18:99 punkt 28.
Godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i regeringens förslag i bilaga 3 med den ändringen att regeringens föreslagna bemyndigande för anslag 1:13 Lån till körkort inom utgiftsområde 14 avvisas.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och
bifaller delvis proposition 2017/18:99 punkt 29.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
=utskottet
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
=utskottet
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
=utskottet
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
=utskottet
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
=utskottet
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
=utskottet
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
=utskottet
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
=utskottet
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
=utskottet
Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018
=utskottet
Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning
=utskottet
Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier
=utskottet
Ställningstagande
Vi yrkar helt eller delvis avslag på 24 av regeringens totalt 74 förslag till anslagsförändringar. Sammanlagt innebär vårt förslag 6,3 miljarder kronor i lägre anslag jämfört med regeringens förslag.
Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse avvisar vi anslagsökningen till Regeringskansliet.
Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning anser vi att det är samhällsekonomiskt motiverat att behålla det beslutade anslaget för Upphandlingsmyndigheten och avvisar därför regeringens föreslagna neddragning av anslaget.
Vidare inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd avvisar vi en del av regeringens föreslagna neddragning av anslaget till biståndsverksamhet. Enligt vår uppfattning bör 28 miljoner kronor av regeringens föreslagna neddragning på 43 miljoner kronor ligga kvar på anslaget och öronmärkas för internationell flyktinghjälp genom UNHCR. Samtidigt bör regeringens föreslagna anslagshöjning till Sida inom samma utgiftsområde avvisas.
Inom utgiftsområde 8 Migration avvisas regeringens föreslagna höjning av anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader på 4,9 miljarder kronor. Vi anser att regeringen satt underbudgetering av de migrationspolitiska utgifterna i system. I stället för ökade anslag vill vi se konkreta åtgärder som omedelbart och varaktigt sänker utgifterna. Omprioriteringar inom befintligt anslag bör göras för att frigöra eventuellt nödvändiga medel så att kommunerna kompenseras. Även regeringens föreslagna ökningar av anslaget till offentliga biträden i utlänningsärenden och till anslaget Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.m. avvisas.
Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering avvisas regeringens föreslagna anslagsökning till etableringsåtgärder. Dock godtar vi anslagsökningen för särskilda jämställdhetsåtgärder och anser att särskilt fokus bör läggas på specialistkompetens för hedersproblematik.
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv avvisar vi regeringens föreslagna höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, likaså större delen av höjningen av anslaget Arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Dock accepterar vi det tillskott på 100 miljoner kronor inom sistnämnda anslag som ska gå till sommarjobb för unga. Vi motsätter oss alla former av särlösningar på arbetsmarknaden och avvisar därför beställningsbemyndigandet under anslaget Lån till körkort.
När det gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning avvisar vi regeringens föreslagna höjning av anslaget till Sameskolstyrelsen. Vidare motsätter vi oss neddragningen av anslaget till fortbildning av lärare och förskolepersonal, som regeringen bl.a. gör för att finansiera ökade behov av sfi-undervisning inom vuxenutbildningen.
Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid avvisas regeringens samtliga föreslagna anslagshöjningar förutom ökningar av anslagen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor respektive Lotteriinspektionen. De förslag som avvisas är höjningar av anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 10:1 Filmstöd, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:1 Stöd till idrotten, 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Enligt vår uppfattning ligger anslagen redan på en hög nivå, och prioriteringar kan göras inom befintliga ramar. När det gäller föreslagna anslagshöjningar till folkbildning avstyrks de mot bakgrund av att vi inte vill se särlösningar för invandrare.
Vidare avvisar vi inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård regeringens föreslagna höjningar av anslagen till klimatinvesteringar och elfordonspremie. Det finns enligt vår mening ingen anledning för staten att tillföra medel till en redan fungerande elcykelmarknad. Också regeringens föreslagna besparing på anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande avvisas.
Inom utgiftsområde 21 Energi avvisas regeringens föreslagna höjning av anslaget Energiteknik. Vi anser att subventioner till solkraft är en samhällskostnad, då solceller inte kan möta efterfrågan när den är som högst under årets mörkaste och kallaste tid.
Särskilt yttrande
Elisabeth Svantesson (M), Maria Plass (M), Emil Källström (C), Niklas Wykman (M), Mats Persson (L), Jakob Forssmed (KD) och Anette Åkesson (M) anför:
Syftet med en ändringsbudget är enligt förarbetena till riksdagsordningen framför allt att komplettera den budget som beslutats av riksdagen med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. I strid med dessa intentioner innehåller regeringens förslag till vårändringsbudget för 2018 en rad reformer på olika områden. Detta är enligt vår uppfattning olyckligt, då det undergräver principen om en samlad budgetberedning.
Vi inom Alliansen ser regeringens förslag till vårändringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Det är en budget som vilar på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Vi står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens vårändringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om vårändringsbudget för 2018.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning (avsnitt 2.1 och 4.1).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier (avsnitt 2.2 och 5.22).
3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier (avsnitt 2.3 och 5.22).
4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 2.4 och 4.1).
5.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Sametinget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 5.1).
6.Riksdagen godkänner att anslaget 1:18 Digitaliseringsmyndigheten under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ändrar namn till 1:18 Myndigheten för digital förvaltning (avsnitt 5.2).
7.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 5.2).
8.Riksdagen godkänner att regeringen förvärvar samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option (avsnitt 5.2).
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att efter förvärvet av andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag avyttra andelarna i bolaget och från försäljningsintäkterna avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.2).
10.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 5.5).
11.Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD (avsnitt 5.7).
12.Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 US-dollar (avsnitt 5.7).
13.Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC (avsnitt 5.7).
14.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 5.13).
15.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.15).
16.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.15).
17.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:11 Regionala etikprövningsnämnder under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.15).
18.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 5.17).
19.Riksdagen godkänner att regeringen förvärvar fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet (avsnitt 5.18).
20.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18).
21.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18).
22.Riksdagen godkänner att anslaget 1:19 Elcykelpremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ändrar namn till 1:19 Elfordonspremie (avsnitt 5.18).
23.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:19 Elfordonspremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18).
24.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.20).
25.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket under utgiftsområde 22 Kommunikationer besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år (avsnitt 5.20).
26.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.20).
27.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2018 (avsnitt 4.3 tabell 4.1).
28.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.
29.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Följdmotionen
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):
1.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1.1 i motionen.
2.Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1.2 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2018
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/
Anslag (ramanslag)
|
Beslutad ram/anvisat
anslag
|
Förändring
av ram/ anslag
|
Ny ram/
Ny anslags- nivå
|
Avvikelse
(SD)
|
|
1
|
Rikets styrelse
|
14 531 335
|
40 000
|
14 571 335
|
14 531 335
|
|
4:1
|
Regeringskansliet m.m.
|
7 779 310
|
40 000
|
7 819 310
|
–40 000
|
|
2
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning
|
16 285 547
|
70 700
|
16 356 247
|
16 358 747
|
|
1:1
|
Statskontoret
|
96 727
|
1 000
|
97 727
|
|
|
1:2
|
Kammarkollegiet
|
71 923
|
1 200
|
73 123
|
|
|
1:11
|
Finansinspektionen
|
602 798
|
3 000
|
605 798
|
|
|
1:16
|
Finansmarknadsforskning
|
29 913
|
60 000
|
89 913
|
|
|
1:17
|
Upphandlingsmyndigheten
|
94 036
|
–2 500
|
91 536
|
2 500
|
|
1:19
|
Statens servicecenter
|
0
|
8 000
|
8 000
|
|
|
3
|
Skatt, tull och exekution
|
11 399 384
|
75 100
|
11 474 484
|
|
|
1:1
|
Skatteverket
|
7 590 735
|
3 100
|
7 593 835
|
|
|
1:2
|
Tullverket
|
1 862 074
|
72 000
|
1 934 074
|
|
|
4
|
Rättsväsendet
|
45 776 783
|
461 875
|
46 238 658
|
|
|
1:1
|
Polismyndigheten
|
24 516 124
|
200 000
|
24 716 124
|
|
|
1:4
|
Ekobrottsmyndigheten
|
677 008
|
20 000
|
697 008
|
|
|
1:5
|
Sveriges Domstolar
|
5 601 459
|
10 450
|
5 611 909
|
|
|
1:10
|
Brottsoffermyndigheten
|
47 233
|
10 000
|
57 233
|
|
|
1:12
|
Rättsliga biträden m.m.
|
2 354 657
|
200 425
|
2 555 082
|
|
|
1:13
|
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
|
39 987
|
26 000
|
65 987
|
|
|
1:14
|
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
|
24 174
|
–5 000
|
19 174
|
|
|
6
|
Försvar och samhällets krisberedskap
|
53 835 446
|
109 800
|
53 945 246
|
|
|
1:1
|
Förbandsverksamhet och beredskap
|
34 940 784
|
102 800
|
35 043 584
|
|
|
2:6
|
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
|
1 169 221
|
7 000
|
1 176 221
|
|
|
7
|
Internationellt bistånd
|
42 985 209
|
–15 000
|
42 970 209
|
42 970 209
|
|
1:1
|
Biståndsverksamhet
|
41 606 382
|
–43 000
|
41 563 382
|
28 000
|
|
1:2
|
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
|
1 171 090
|
28 000
|
1 199 090
|
–28 000
|
|
8
|
Migration
|
15 748 230
|
5 458 000
|
21 206 230
|
15 763 230
|
|
1:2
|
Ersättningar och bostadskostnader
|
8 101 000
|
4 908 000
|
13 009 000
|
–4 908 000
|
|
1:3
|
Migrationspolitiska åtgärder
|
77 915
|
15 000
|
92 915
|
|
|
1:6
|
Offentligt biträde i utlänningsärenden
|
305 150
|
335 000
|
640 150
|
–335 000
|
|
1:9
|
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl.
|
195 000
|
200 000
|
395 000
|
–200 000
|
|
9
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
|
77 696 041
|
2 146 725
|
79 842 766
|
|
|
1:5
|
Bidrag för läkemedelsförmånerna
|
26 582 000
|
1 149 100
|
27 731 100
|
|
|
1:6
|
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
|
7 096 286
|
600 000
|
7 696 286
|
|
|
4:5
|
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
|
2 517 490
|
360 000
|
2 877 490
|
|
|
4:7
|
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
|
1 508 915
|
24 125
|
1 533 040
|
|
|
8:1
|
Socialstyrelsen
|
658 637
|
10 000
|
668 637
|
|
|
8:2
|
Inspektionen för vård och omsorg
|
684 305
|
3 500
|
687 805
|
|
|
10
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
|
102 615 229
|
5 700
|
102 620 929
|
|
|
1:5
|
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
|
33 068
|
9 000
|
42 068
|
|
|
2:1
|
Försäkringskassan
|
8 732 772
|
–3 300
|
8 729 472
|
|
|
11
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
|
34 635 669
|
–800
|
34 634 869
|
|
|
2:1
|
Pensionsmyndigheten
|
555 769
|
–800
|
554 969
|
|
|
13
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
|
25 600 209
|
70 000
|
25 670 209
|
25 655 209
|
|
1:1
|
Etableringsåtgärder
|
238 430
|
15 000
|
253 430
|
–15 000
|
|
3:1
|
Särskilda jämställdhetsåtgärder
|
334 039
|
55 000
|
389 039
|
|
|
14
|
Arbetsmarknad och arbetsliv
|
74 083 840
|
37 500
|
74 121 340
|
73 713 840
|
|
1:1
|
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
|
8 402 329
|
7 500
|
8 409 829
|
–7 500
|
|
1:3
|
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
|
13 422 023
|
500 000
|
13 922 023
|
–400 000
|
|
1:12
|
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
|
5 756 893
|
–495 000
|
5 261 893
|
|
|
2:1
|
Arbetsmiljöverket
|
763 225
|
25 000
|
788 225
|
|
|
15
|
Studiestöd
|
24 352 692
|
6 000
|
24 358 692
|
|
|
1:8
|
Centrala studiestödsnämnden
|
869 376
|
6 000
|
875 376
|
|
|
16
|
Utbildning och universitetsforskning
|
77 965 638
|
144 500
|
78 110 138
|
78 095 138
|
|
1:1
|
Statens skolverk
|
1 124 218
|
19 500
|
1 143 718
|
|
|
1:4
|
Sameskolstyrelsen
|
40 099
|
15 000
|
55 099
|
–15 000
|
|
1:5
|
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
|
3 685 198
|
40 000
|
3 725 198
|
|
|
1:10
|
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
|
308 985
|
–40 000
|
268 985
|
40 000
|
|
1:13
|
Statligt stöd till vuxenutbildning
|
2 570 034
|
110 000
|
2 680 034
|
–40 000
|
|
17
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid
|
15 879 752
|
187 000
|
16 066 752
|
15 901 752
|
|
1:2
|
Bidrag till allmän kultur-verksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
|
579 284
|
10 000
|
589 284
|
–10 000
|
|
3:1
|
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
|
155 735
|
50 000
|
205 735
|
–50 000
|
|
10:1
|
Filmstöd
|
552 144
|
15 000
|
567 144
|
–15 000
|
|
12:1
|
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
|
40 813
|
3 000
|
43 813
|
|
|
12:3
|
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
|
35 000
|
50 000
|
85 000
|
–50 000
|
|
13:1
|
Stöd till idrotten
|
1 954 311
|
10 000
|
1 964 311
|
–10 000
|
|
14:1
|
Bidrag till folkbildningen
|
4 348 183
|
10 000
|
4 358 183
|
–10 000
|
|
14:3
|
Särskilda insatser inom folkbildningen
|
170 000
|
20 000
|
190 000
|
–20 000
|
|
15:1
|
Lotteriinspektionen
|
50 784
|
19 000
|
69 784
|
|
|
18
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
|
6 951 648
|
110 000
|
7 061 648
|
|
|
1:8
|
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
|
1 300 000
|
95 000
|
1 395 000
|
|
|
1:9
|
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
|
3 200 000
|
15 000
|
3 215 000
|
|
|
20
|
Allmän miljö- och naturvård
|
10 772 788
|
55 000
|
10 827 788
|
10 740 788
|
|
1:1
|
Naturvårdsverket
|
590 938
|
–42 000
|
548 938
|
|
|
1:12
|
Insatser för internationella klimatinvesteringar
|
235 000
|
10 000
|
245 000
|
|
|
1:16
|
Klimatinvesteringar
|
1 590 000
|
50 000
|
1 640 000
|
–50 000
|
|
1:19
|
Elfordonspremie
|
350 000
|
45 000
|
395 000
|
–45 000
|
|
2:1
|
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
|
103 509
|
–8 000
|
95 509
|
8 000
|
|
21
|
Energi
|
3 588 354
|
172 500
|
3 760 854
|
3 590 854
|
|
1:1
|
Statens energimyndighet
|
313 389
|
2 500
|
315 889
|
|
|
1:7
|
Energiteknik
|
975 000
|
170 000
|
1 145 000
|
–170 000
|
|
22
|
Kommunikationer
|
56 418 505
|
26 500
|
56 445 005
|
|
|
1:1
|
Utveckling av statens transportinfrastruktur
|
25 512 794
|
16 000
|
25 528 794
|
|
|
1:12
|
Transportstyrelsen
|
2 139 603
|
4 000
|
2 143 603
|
|
|
2:1
|
Post- och telestyrelsen
|
42 040
|
6 500
|
48 540
|
|
|
23
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
|
19 253 779
|
373 200
|
19 626 979
|
|
|
1:8
|
Statens jordbruksverk
|
621 432
|
4 000
|
625 432
|
|
|
1:12
|
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
|
24 250
|
1 200
|
25 450
|
|
|
1:13
|
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
|
194 000
|
89 200
|
283 200
|
|
|
1:14
|
Livsmedelsverket
|
243 375
|
10 000
|
253 375
|
|
|
1:17
|
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
|
4 357 405
|
–1 200
|
4 356 205
|
|
|
1:19
|
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
|
79 830
|
270 000
|
349 830
|
|
|
Summa anslagsförändring
|
|
9 534 300
|
|
–6 340 000
|
|
|
|
|
|
|
|
