|
|
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen om bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val. Propositionen innehåller förslag till ändringar i bl.a. lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), lagen om värdepappersmarknaden och lagen om värdepappersfonder. Syftet med ändringarna är att förbättra förutsättningarna för fondsparande i Sverige. Förslagen omfattar följande frågor: information om hållbarhetsaspekter i fondförvaltning, möjlighet för fondförvaltare att tillhandahålla investeringssparkonton, möjlighet att förena andelsklasser i fonder med villkor för distribution och valutasäkring samt ändrade kapitaltäckningsregler för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappers-bolag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå ett yrkande i en följdmotion som lämnades med anledning av propositionen.
I betänkandet finns en reservation.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val
Tillhandahållande av hållbarhetsinformation
Tillhandahållande av hållbarhetsinformation, punkt 2 (SD)
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val, punkt 1 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
3. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
4. lag om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto,
5. lag om ändring i lagen (2017:700) om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto,
6. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
7. lag om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
8. lag om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
9. lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
10. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit-institut och värdepappersbolag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:5 punkterna 1–10.
|
2. |
Tillhandahållande av hållbarhetsinformation |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3907 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 9 november 2017
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Anette Åkesson (M) och Larry Söder (KD).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlas regeringens proposition 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val och en följdmotion som kommit in med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. Förslaget i motionen återges i bilaga 1.
Lagrådet har granskat lagförslagen, och regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.
Bakgrund
Den svenska fondmarknaden
Den svenska lagstiftningen på fondområdet är sedan början av 1990-talet anpassad till EU-rätten, bl.a. genom det s.k. UCITS-direktivet.[1] Enligt direktivet får UCITS-fonder som har tillstånd i ett EU-land marknadsföras fritt i samtliga EU-länder. Ett viktigt syfte med den gemensamma regleringen för UCITS-fonder är att skapa en gemensam fondmarknad inom EU.
En svensk UCITS-fond benämns värdepappersfond. Svenska aktiebolag som har tillstånd att driva fondverksamhet, dvs. förvalta en värdepappersfond och handha försäljning och inlösen av andelar, benämns fondbolag. Utländska UCITS-fonder benämns fondföretag i svensk rätt, och utländska fondbolag benämns förvaltningsbolag. En UCITS-fond måste vända sig till allmänheten.
Genom det s.k. AIFM-direktivet[2] regleras även andra typer av fondförvaltare på EU-nivå. Definitionen av en alternativ investeringsfond är vid och omfattar en mängd olika typer av fonder såsom hedgefonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och infrastrukturfonder. Till skillnad från UCITS-direktivet gäller rätten till gränsöverskridande marknadsföring i AIFM-direktivet bara marknadsföring till professionella investerare. Värdepappersfonder och specialfonder har det gemensamt att de är kontraktsrättsliga fonder som inte utgör självständiga rättssubjekt. De kan inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. De kan inte heller bli föremål för konkursförfarande. Fondandelsägarnas rätt till fonden är beskuren och begränsar sig till rätten att få sin andel i fonden inlöst och att i vissa fall få utdelning.
I oktober 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera om det finns behov av ändringar i de näringsrättsliga bestämmelserna för att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft och i så fall föreslå vilka ändringar som ska göras.[3] Uppdraget utvidgades till att även omfatta förslag på åtgärder för att förbättra informationsgivningen och jämförbarheten kring hur fondförvaltare beaktar hållbarhetsaspekter i sin fondförvaltning och förslag på åtgärder för att tydliggöra skillnaden mellan aktivt och passivt förvaltade fonder för investerare. Utredningen, som antog namnet 2014 års fondutredning, lämnade delbetänkandet UCITS V i juni 2015.[4] UCITS står för Undertaking for Collective Investments In Transferable Securities (värdepappersfonder). Delbetänkandet har behandlats i särskild ordning.[5] Uppdraget i övrigt redovisades i slutbetänkandet En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad.[6] De delar i slutbetänkandet som avser hållbarhetsfrågor i fondförvaltningen, investeringssparkonton, andelsklasser med särskilda villkor för distribution och valutasäkring samt kapitaltäckningsregler behandlas i den nu aktuella propositionen. Övriga delar av slutbetänkandet kommer, enligt regeringen, att behandlas vid ett senare tillfälle.
Under beredningen av ärendet har en fråga uppkommit om även AIF-förvaltare[7] bör få föra investeringssparkonton. Regeringskansliet har under hand berett frågan med Skatteverket som enligt regeringen inte haft något att invända mot en sådan möjlighet. En fråga har även uppkommit om Sjunde AP-fonden bör omfattas av de krav på att redovisa information om hållbarhet som föreslås. Regeringskansliet har under hand berett frågan med Sjunde AP-fonden som enligt regeringen inte har något att invända mot att det införs ett sådant krav.
Hållbarhetsaspekter i fondförvaltning
Vad är hållbarhet?
Det saknas en allmänt vedertagen definition av begreppet hållbarhet. Olika uttryck används för att beskriva det arbete som bedrivs inom områden som miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption, och både ”Corporate Social Responsibility” (CSR) och ”Environment, Social and Governance” (ESG) är vedertagna uttryck på området.
Uttrycket hållbar utveckling lanserades 1987 i FN:s rapport Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandkommissionens rapport. I rapporten definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Rapporten identifierar tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och miljömässig. Dessa ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra.
År 2002 erkändes hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. I Sverige har principen bl.a. kommit till uttryck i 1 kap. 2 § regeringsformen och i 1 kap. 1 § miljöbalken.
Utvecklingen på marknaden
När det gäller integrering av miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter i finansiell analys, förvaltningsmetoder, utvärdering och redovisning samt finansiell forskning sker en snabb utveckling både i Sverige och internationellt. Det finns en rad initiativ och metoder för arbete med hållbarhetsfrågor i kapitalförvaltning. Som exempel kan nämnas FN:s ”Principles for Responsible Investments” (PRI) från 2006 och FN:s agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 nya globala mål som gäller fram till 2030 (Agenda 2030) som antogs 2015.
I Sverige har utvecklingen av ESG bland institutionella investerare främjats av att AP-fonderna 2001 fick i uppdrag att ta hänsyn till miljö och etik. År 2015 lanserades Sveriges nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Samma år överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om hållbart företagande, t.ex. i fråga om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn. Sedan 2015 finns också ett nytt mål för finansmarknadspolitiken som innebär att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.
Fondbolagens förening har riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information. Swedish Sustainable Investment Forum, Swesif, är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige, och det har utarbetat den s.k. Hållbarhetsprofilen. Det är ett fondfaktablad som syftar till att tillgodose fondsparares behov av att på ett enkelt och överskådligt sätt få information om hur hållbarhetskriterier tillämpas i förvaltningen av fonden och att möjliggöra jämförbarhet mellan fonder. Den används bl.a. på Pensionsmyndighetens fondtorg.
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Propositionen
Ett nytt krav på hållbarhetsinformation
Enligt regeringens bedömning bör det införas ett krav i lag om att tillhandahålla hållbarhetsinformation. Det förekommer visserligen flera självregleringsinitiativ i fondbranschen, men den hållbarhetsredovisning som sker genom dessa initiativ är i stor utsträckning frivillig och många fondförvaltare lämnar inte någon hållbarhetsrapportering. Regeringen anser därför att det är angeläget att samtliga fondförvaltare tillhandahåller sådan information. Då kan investerare få ett så fullödigt beslutsunderlag som möjligt. Kravet bör utformas så att det ger utrymme för förändringar när det gäller uttrycket hållbarhet och de metoder som används i hållbarhetsarbetet. Regeringen anser inte att det bör införas någon definition av hållbarhet eftersom det skulle kunna riskera att hämma utvecklingen. Uttrycket hållbarhet är föränderligt och utvecklas ständigt.
Utformningen av informationskravet
Regeringen föreslår att fondbolag, förvaltningsbolag och AIF-förvaltare för varje värdepappersfond som bolaget förvaltar respektive varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför till icke-professionella investerare ska lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Informationen ska beskriva
- vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen
- den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet
- uppföljningen av hållbarhetsarbetet.
Informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets, förvaltningsbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats. Därutöver ska information enligt punkt 1 och 2 lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information enligt punkt 3 ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport.
Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen av en fond, ska i stället en uppgift om detta finnas tillgänglig på företagets webbplats och i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Det som ska gälla för fondbolag enligt ovan ska även gälla för Sjunde AP-fonden.
Fondbolag, förvaltningsbolag och vissa AIF-förvaltare får möjlighet att föra investeringssparkonton
Regeringen föreslår att definitionen av investeringsföretag i lagen om investeringssparkonto utvidgas till att omfatta fondbolag och förvaltnings-bolag som hör hemma i en stat inom EES samt svenska och utländska AIF-förvaltare som hör hemma i en stat inom EES och som förvaltar specialfonder. Dessa företag ges därmed möjlighet att föra investeringssparkonton. På ett sådant konto får bara fondandelar och kontanta medel förvaras.
Ett fondbolag, ett förvaltningsbolag och en AIF-förvaltare som för investeringssparkonton ska lämna information om begränsningarna när det gäller vilka investeringstillgångar som får förvaras på investeringssparkontot.
Om ett fondbolag eller en AIF-förvaltare avser att föra investerings-sparkonton, ska tillstånd för portföljförvaltning inte vara en förutsättning för att få tillstånd att ta emot medel med redovisningsskyldighet. För att ett fondbolag som har tillstånd för portföljförvaltning ska kunna få tillstånd för sidoverksamhet ska det inte längre krävas att verksamheten utgör ett led i portföljförvaltningen.
Utökade möjligheter till andelsklasser
I en värdepappersfond får det enligt gällande rätt finnas andelar av olika slag, s.k. andelsklasser. Andelsklasser i en och samma fond får vara förenade med olika villkor för utdelning, avgifter, lägsta teckningsbelopp samt i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses. Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Att andelarna i en fond är uppdelade i andelsklasser innebär således att investerare erbjuds att förvärva andelar som är förenade med olika rättigheter. Den underliggande förmögenhetsmassan är dock fortfarande gemensam och förvaltas med samma placeringsinriktning. Att kunna erbjuda andelar i olika andelsklasser kan vara ett kostnadseffektivt sätt att differentiera en fonds egenskaper i enlighet med efterfrågan på marknaden. Andelsklasser i fonder är i dag en utbredd företeelse i många av EU:s medlemsstater.
Regeringen föreslår att andelsklasser i en och samma värdepappersfond eller specialfond ska få vara förenade med olika villkor även för distribution och valutasäkring. Uppräkningen i lagen om värdepappersfonder av vilka villkor som andelsklasser får vara förenade med ska inte vara uttömmande. Andelsklasser i en och samma fond föreslås även få vara förenade med andra villkor som framgår av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Med hänsyn till den utveckling som sker på området anser regeringen att det bör vara möjligt att införa fler andelsklasser än de som anges i den lagen. Av samma anledning bör det enligt regeringen vara möjligt att i föreskrifter på lägre nivå än lag ställa upp ytterligare krav som bör vara uppfyllda för att en andelsklass ska kunna godkännas.
Regler om kapitaltäckning för fondbolag, AIF-förvaltare och vissa värdepappersbolag
I tillsynsförordningen, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, och lagen om kapitalbuffertar finns krav på att fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning ska tillämpa de regler som enligt dessa författningar gäller för värdepappersbolag med motsvarande verksamhet. Regeringen föreslår att kravet tas bort.
Bestämmelserna om tillsyn på gruppnivå när det gäller fondbolag och AIF-förvaltare ska enligt förslaget ersättas med en upplysning om att det finns bestämmelser om sådan tillsyn i tillsynsförordningen, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Regeringen föreslår också att bestämmelsen i lagen om värdepappersfonder om hur ett fondbolag som är ett moderföretag ska redovisa uppgifter på grundval av gruppens konsoliderade situation tas bort.
I lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag finns krav på att de bestämmelser i tillsynsförordningen som enligt förordningen gäller för värdepappersföretag ska tillämpas även för sådana värdepappersbolag som inte omfattas av förordningens definition av värdepappersföretag. Regeringen föreslår att de kraven tas bort. Definitionen av värdepappersbolag i den lagen och i lagen om kapitalbuffertar ändras för att stämma överens med motsvarande definition i tillsynsförordningen. I lagen om värdepappersmarknaden införs ett krav på att ett värdepappersbolag alltid ska ha en kapitalbas som minst motsvarar startkapitalet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Bestämmelserna i lagen om värdepapper och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om den information om hållbarhet som ska lämnas i årsberättelsen ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2017.
Förslagets konsekvenser
Företag och enskilda
Förslaget kommer enligt regeringens bedömning att innebära ökade informationskrav och därmed ökade pålagor för fondförvaltare, dock av mindre karaktär. För investerare som eftersträvar ett hållbart fondsparande kan förslaget förväntas att ge direkta positiva effekter, eftersom dessa får bättre möjligheter att välja en lämplig fond.
Stat, myndigheter och domstolar
Regeringen bedömer att förslaget inte kommer att påverka skatteintäkterna.
Förslaget att fondförvaltare ska kunna föra investeringssparkonton innebär förmodligen att antalet kontrolluppgifter som avser schablonintäkter för investeringssparkonton ökar. Regeringen anser att de ökade handläggnings-kostnader som följer av det ökade antalet uppgiftslämnare ska finansieras inom befintliga ramar. Förslaget bedöms få konsekvenser för Finansinspektionen, dels genom ett ökat antal ansökningar om tillstånd, dels genom att inspektionen kommer att behöva meddela föreskrifter. Regeringen anser att eventuella ökade kostnader ska hanteras inom Finansinspektionens befintliga ramar.
Förslagen bedöms inte ha någon inverkan på Sveriges domstolar.
Regeringen bedömer att förslagen inte kommer att ha någon inverkan på den kommunala självstyrelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet bedömer att förslagen i propositionen innebär att förutsättningarna för fondsparande i Sverige förbättras. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta lagförslagen.
Tillhandahållande av hållbarhetsinformation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om tillhandahållande av hållbarhets-information.
Jämför reservationen (SD).
Motionen
I kommittémotion 2017/18:3907 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) yrkas avslag på förslaget i de delar som gäller krav på att ett tillhandahållande av hållbarhetsinformation ska regleras i lag. Motionärerna anför att hållbarhetsrapportering utvecklas bäst genom självreglering, vilket redan finns inom branschen, och att en lagreglering snabbt kan bli omodern och i sämsta fall kontraproduktiv.
Motionärerna pekar på att det i dag finns flera internationellt erkända alternativ för hållbarhetsinformation. Som exempel anför de följande initiativ: FN:s ”Principles for Responsible Investments (PRI)” som förtydligar redovisning inom hållbarhet med kapitalförvaltningsfrågor, ”svan-märkningen” som ger en möjlighet för fonder med en tydlig hållbarhetsprofil att få sitt hållbarhetsarbete granskat och i slutändan certifierat, den oberoende organisationen Swedish Sustainable Investment Forum (Swesif) som tillhandahåller information för icke-professionella sparare i form av en ”hållbarhetsprofil” och Morningstar som gör en helhetsbedömning av olika fonders hållbarhetsarbete. Vidare finns nationella branschinitiativ från fondbolagens förening, med förslag på riktlinjer kring korrekta uttryck och icke missvisande formuleringar vid marknadsföring samt krav på en hållbarhetsöversikt där hållbarhetsarbetet beskrivs med konkreta exempel. I dag ges även investerare som söker ett hållbart fondalternativ sett till ESG -standarder fullgoda möjligheter att investera i den breda och växande mängden ”hållbarhetsfonder”. Dessa fonders placeringsstrategi är att ta hänsyn till företagens CSR-program samtidigt som de certifierar sig själva genom exempelvis s.k. ”svanmärkning” eller användandet av ”PRI”-redovisning.
Motionärerna anser därför att det för den genomsnittliga fondspararen redan i dag finns lättillgänglig information och goda möjligheter att investera i fonder på grundval av deras ”hållbarhet”. Den svenska lagstiftningen skulle med detta krav avvika från EU-standarden samtidigt som dessa bolag får en ökad administrativ börda. Med hänsyn till detta ifrågasätter motionärerna hur effektiv en reglering kring hållbarhetsinformationen kan anses vara när den inte är tillämplig på värdpappersbaserade fonder vars hemvist är utanför Sverige. Det skulle leda till en informationsasymmetri där utländska värdepappersfonder får en konkurrensfördel i och med avsaknaden av administrationskrav för att rapportera hållbarhetsinformation. Motionärerna framhåller också att Finansinspektionen i sitt remissvar påtalar att det är oklart vad som avses med begreppet ”hållbarhet”. Motionärerna anser att avsaknaden av kontrollmekanismer för fondernas hållbarhetsinformation i värsta fall kan leda till s.k. greenwashing. Med detta menas att fondförvaltarna felaktigt marknadsför fonder som mer hållbara än vad de egentligen är, i syfte att göra dem mer attraktiva hos sparare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag. Motionsyrkandet bör därför avslås.
av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2017/18:3907 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD).
Ställningstagande
Det finns i dag flera internationellt erkända alternativ för hållbarhetsinformation. Som exempel kan nämnas FN:s Principles for Responsible Investments (PRI) som förtydligar redovisning inom hållbarhet med kapitalförvaltningsfrågor, svanmärkningen som ger en möjlighet för fonder med en tydlig hållbarhetsprofil att få sitt hållbarhetsarbete granskat och i slutändan certifierat, den oberoende organisationen Swedish Sustainable Investment Forum (Swesif) som tillhandahåller information för icke-professionella sparare i form av en hållbarhetsprofil och Morningstar som gör en helhetsbedömning av olika fonders hållbarhetsarbete. Vidare finns nationella branschinitiativ från Fondbolagens förening, med förslag på riktlinjer kring korrekta uttryck och icke missvisande formuleringar vid marknadsföring samt krav på en hållbarhetsöversikt där hållbarhetsarbetet beskrivs med konkreta exempel. I dag ges även investerare som söker ett hållbart fondalternativ sett till ESG-standarder fullgoda möjligheter att investera i den breda och växande mängden hållbarhetsfonder. Dessa fonders placeringsstrategi är att ta hänsyn till företagens CSR-program samtidigt som de certifierar sig själva genom exempelvis s.k. svanmärkning eller användandet av PRI-redovisning.
Vi anser därför att det för den genomsnittliga fondspararen redan i dag finns lättillgänglig information och goda möjligheter att investera i fonder utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Med det krav på lagreglering som regeringen föreslår skulle den svenska lagstiftningen avvika från EU-standarden samtidigt som de berörda bolagen skulle få en ökad administrativ börda. Med hänsyn till detta ifrågasätter vi hur effektiv en reglering av hållbarhetsinformationen kan anses vara när den inte är tillämplig på värdepappersbaserade fonder med hemvist utanför Sverige. Det skulle leda till en informationsasymmetri där utländska värdepappersfonder får en konkurrensfördel i och med avsaknaden av administrationskrav för att rapportera hållbarhetsinformation. Finansinspektionen påtalar i sitt remissvar att det är oklart vad som avses med begreppet hållbarhet. Vi befarar att avsaknaden av kontrollmekanismer för fondernas hållbarhetsinformation i värsta fall kan leda till s.k. greenwashing. Med detta menas att fondförvaltarna felaktigt marknadsför fonder som mer hållbara än de egentligen är, för att göra dem mer attraktiva hos sparare. Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det vi har framfört här.
|
Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val, punkt 1 (V) |
Ulla Andersson (V) anför:
Att ta hänsyn till aspekter som miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning vid finansiell analys, förvaltningsmetoder, utvärdering och redovisning samt inom finansiell forskning är viktiga frågor för Vänsterpartiet. Det är därför positivt att regeringen nu föreslår lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för fondsparande i Sverige när det gäller att göra hållbara val. Propositionen innehåller dock även andra förslag som jag är kritisk till utifrån det presenterade underlaget.
Regeringen föreslår att kravet på att fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd att driva diskretionär förvaltning bl.a. ska tillämpa regelverket om kapitaltäckningskrav tas bort. Enligt förslaget ska bestämmelserna om tillsyn på gruppnivå när det gäller fondbolag och AIF-förvaltare ersättas med en upplysning om att det finns bestämmelser om sådan tillsyn i tillsynsförordningen, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Bestämmelsen i lagen om värdepappersfonder om hur ett fondbolag som är ett moderföretag ska redovisa uppgifter på grundval av gruppens konsoliderade situation ska enligt förslaget tas bort.
Regeringen skriver följande i propositionen: ”Kapitaltäckningsregelverket som i dag gäller för fondbolag är anpassat för de risker som finns i bankverksamhet eller bankliknande verksamhet. Ett fondbolag får emellertid inte driva sådan verksamhet. Fondbolag får inte inneha medel för kunders räkning som innebär att bolaget står i skuld på egen balansräkning och förslaget om ändring i kapitaltäckningsreglerna påverkar därför inte den finansiella stabiliteten.” Enligt min mening saknas en ordentlig analys av hur förslagen påverkar den finansiella stabiliteten.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:700) om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
2017/18:3907 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD):
Riksdagen avslår förslaget i de delar som avser krav på att tillhandahållande av hållbarhetsinformation regleras i lag och därtill knutna bestämmelser i förslagen till lag om värdepappersfonder och lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder (avsnitt 5.3 och 5.4.1).
Bilaga 2
