Statens budget 2018 Rambeslutet

SAMMANFATTNING 2017/18:FiU1

vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat med det finanspolitiska ramverket som grund för den ekonomiska politiken.

Utskottet konstaterar att utvecklingen för de offentliga finanserna har vänt efter en femårsperiod med underskott. Det strukturella sparandet har stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde. Trots de högre utgifter som uppstod till följd av det mycket stora antalet personer som sökte asyl i Sverige under hösten 2015 har de offentliga utgifterna vuxit betydligt långsammare än BNP. Prognosen för de offentliga finanserna har reviderats upp för 2017 och 2018 jämfört med den tidigare prognosen som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen. Utskottet delar regeringens bedömning att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016 och konstaterar liksom regeringen att den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet som föreslås gälla fr.o.m. 2019. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag på utgiftstak för 2020 och konstaterar att den föreslagna nivån gör det möjligt att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner.

Utskottet ställer sig också bakom både regeringens förslag om att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och förslaget om att fastställa ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ett skuldankare, till 35 procent av BNP fr.om. 2019. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att en uppdaterad skrivelse till riksdagen om det finanspolitiska ramverket innehåller en beskrivning av både principerna för uppföljningen och regeringens åtagande gentemot riksdagen när det gäller uppföljningen.

Utskottet delar regeringens bedömning om att det finns utmaningar och problem som behöver lösas. Sverige ska vara ett land som håller ihop, och utskottet står bakom regeringens bedömning om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska ligga fast och att ett samhälle för trygghet och hållbar utveckling och minskade orättvisor ska fortsätta att byggas genom investeringar i samhällsbygget för fler jobb, en stärkt välfärd och en ökad trygghet.

Utskottet delar regeringens bedömning att målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Utskottet noterar att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt behöver mer göras, särskilt för de som inte gått ut gymnasieskolan och de som är födda utanför Europa. Utskottet delar regeringens syn att det behövs fler och enklare vägar till jobb, kompetenshöjande åtgärder och särskilda insatser för att utrikes födda kvinnor ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och välkomnar regeringens förändringar av gällande subventionerade anställningar där ett flertal stödformer ersätts med ett nytt anställningsstöd – introduktionsjobb. Utskottet ser också positivt på regeringens särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete, som t.ex. omläggningen av regelverket för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och

2017/18:FiU1 SAMMANFATTNING

införandet av utbildningsplikt för alla nyanlända invandrare. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner.

Utskottet delar regeringens syn att investeringar i utbildning och kompetens ger förutsättningar för människor i hela landet att utbilda sig och stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för omställning och välkomnar regeringens utbyggnad av Kunskapslyftet.

I likhet med regeringen anser utskottet att det ska gå att hitta en bostad i Sverige när man får jobb eller en studieplats. Utskottet står därför bakom regeringens fortsatta arbete med att genomföra det s.k. 22-punktsprogrammet för att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet och effektivisera plan- och byggprocessen.

Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa. Därför välkomnar utskottet regeringens utvidgning av det s.k. växa-stödet till att även omfatta aktiebolag och handelsbolag, för att på så sätt underlätta för enmansföretag att ta steget att anställa.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola, och för att elever ska lära sig mer måste ojämlikheten i skolsystemet brytas. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att tillföra ökade medel till kommunsektorn, göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet samt förlänga skolplikten.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Utskottet välkomnar regeringens förstärkning av klimat- och miljöarbetet med åtgärder för ett renare hav, skydd av dricksvatten, en levande och giftfri stadsmiljö och ett främjande av fossilfria resor och transporter. Utskottet delar regeringens bedömning om att ett reduktionspliktssystem är ett långsiktigt och effektivt styrmedel som bör införas utan onödigt dröjsmål.

Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige ska vara ett ledande välfärdsland och välkomnar att regeringen avsätter ytterligare resurser till skolan, vården och omsorgen. Välfärden ska vara generell, omfatta alla och komma alla till del. Därför är det också glädjande att regeringen bl.a. investerar i ett jämställt föräldraskap, barn, pensionärer och sjuka genom att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Utskottet delar vidare regeringens hållning om att Sverige ska vara ett land där alla är trygga och säkra oavsett var de bor och välkomnar regeringens kraftiga tillskott till myndigheter som t.ex. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket.

Reservationer

I betänkandet finns 10 reservationer (M, SD, C, L och KD)

2017/18:FiU1	INNEHÅLLSFÖRTECKNING
	5. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 1 (KD) ......................................................................................	188
	6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
	budget, punkt 2 (M)............................................................................	193
	7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
	budget, punkt 2 (SD) ..........................................................................	196
	8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
	budget, punkt 2 (C).............................................................................	199
	9. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
	budget, punkt 2 (L) .............................................................................	202
	10. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
	budget, punkt 2 (KD)..........................................................................	205
	Bilaga 1
	Förteckning över behandlade förslag..........................................................	209
	Propositionen ..........................................................................................	209
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18 .......................................	213
	Bilaga 2
	Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018 .................	223
	Bilaga 3
	Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018 .........	233
	Bilaga 4
	Regeringens lagförslag ...............................................................................	237
	Bilaga 5
	Utskottets lagförslag ...................................................................................	357
	Bilaga 6
	Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och
	inkomstberäkningar 2019–2020..................................................................	360
	Bilaga 7
	Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och
	inkomstberäkningar 2019–2020..................................................................	364
	Del 2 av betänkandet
	Yttranden från andra utskott (bilaga 8–20)
	Tabeller
	Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi .....................................................	18
	Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världsekonomin ....................................................	20
	Tabell 1.3 Försörjningsbalans i svensk ekonomi ..........................................	21
	Tabell 1.4 Prognosjämförelse .......................................................................	24
	Tabell 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för
	avstämning mot målet för det finansiella sparandet......................................	33
	Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen .........................................	33
	Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen ..............	36
	Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen ...............................	37
	Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt
	regeringen .....................................................................................................	38
	Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare..................................	39
	Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)...........................................	51
	Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M) ....................................................	51
	Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M) ..............................................................	52
	Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M) .................................	52

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2017/18:FiU1

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.

d) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

e) Övriga utgifter i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2018, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 9, 13 och 14 samt avslår motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

f) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen

a) antar regeringens förslag i bilaga 4 till

1.lag om skatt på flygresor,

2.lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,

3.lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2017/18:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

4.lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

5.lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

6.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

7.lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

8.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

9.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

10.lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

11.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

12.lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,

13.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med den ändringen att 10 kap. 10 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5,

14.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

15.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

16.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),

17.lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen,

18.lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat, med den ändringen att förslaget om ändring i 1 kap. 2 § ska utgå ur lagförslaget,

19.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), med den ändringen i 26 kap. 23 § andra stycket att orden "första stycket" ska införas efter uttrycket "11 kap. 7 §",

20.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

21.lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

22.lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

23.lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

24.lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

25.lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

26.lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

27.lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

28.lag om ändring i lagen (2017:404) om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

29.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Efter en något dämpad ekonomisk utveckling i omvärlden 2016 bedömer
	regeringen att BNP-tillväxten i världsekonomin ökar till 3,5 procent 2017 och
	3,6 procent 2018, främst baserat på stigande efterfrågan och starkare
	förtroende bland hushåll och företag. Osäkerhetsfaktorer i prognosen utgörs
	bl.a. av resultatet av brexit-förhandlingarna, inriktningen på den amerikanska
	regeringens ekonomiska politik och säkerhetspolitik samt risken för en
	inbromsning i den kinesiska ekonomin. I Sverige bidrar en fortsatt hög
	efterfrågan på bostäder, i kombination med kapacitetsbegränsningar i
	byggsektorn, till osäkerhet i prognosen.

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi

Procentuell förändring. Utfall för 2016, prognos för 2017–2020.

	2016	2017	2018	2019	2020
BNP1	3,2	3,1	2,5	2,0	2,3
BNP-gap2	–0,2	0,8	1,0	0,8	0,6
Sysselsatta, 15–74 år	1,5	2,3	1,2	0,6	0,5
Arbetade timmar	1,7	2,0	1,3	0,6	0,6
Produktivitet	1,0	1,5	1,4	1,4	1,4
Arbetslöshet3	6,9	6,6	5,9	5,9	5,9
Timlön4	2,4	2,7	3,0	3,2	3,4
KPI, årsgenomsnitt	1,0	1,6	1,7	2,1	2,5
KPIF5, årsgenomsnitt	1,4	1,8	1,7	1,9	2,0
Reporänta, årsgenomsnitt	–0,5	–0,5	–0,3	0,0	0,6

1 Fasta priser, referensår 2016.

2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 3 I procent av arbetskraften, 15–74 år.

4 Nominell löneutveckling. Mätt enligt konjunkturlönestatistiken (prognos även för 2016). 5 Mått på underliggande inflation.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Som framgår av tabell 1.1 räknar regeringen med att BNP-tillväxten i Sverige minskar från 3,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018, för att minska ytterligare något 2019. Prognosen för 2017 respektive 2018 är högre än vad som presenterades i 2017 års ekonomiska vårproposition. Den främsta anledningen till revideringen för 2017 är en starkare tillväxt av investeringar, framför allt i bostadsbyggande. En något starkare tillväxt av hushållens konsumtion bidrar också. Regeringen bedömer att de aviserade och föreslagna åtgärderna i budgetpropositionen ökar tillväxten i offentlig konsumtion, vilket bidrar till upprevideringen av BNP-tillväxten för 2018.

Regeringen har reviderat ned prognosen för arbetslösheten för 2018–2020, till följd av en fortsatt konjunkturuppgång och de aviserade och föreslagna åtgärderna i budgetpropositionen. Timlönerna bedöms stiga långsammare 2017–2019 än vad som redovisades i vårpropositionen, vilket främst beror på att de avtalade löneökningarna för bl.a. industrisektorn blev lägre än förväntat. Den lägre löneökningstakten bidrar även till att regeringen reviderat ned sin prognos för reporäntan för 2019 och 2020.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Utvecklingen i världsekonomin

Regeringen konstaterar att konjunkturuppgången i omvärlden fortsätter, även om den globala tillväxten är lägre än den i genomsnitt har varit under 2000- talet. Tillväxten i de avancerade ekonomierna stärktes under inledningen av 2017. Enligt regeringen förefaller den ekonomiska utvecklingen inte ha påverkats nämnvärt av den förhöjda politiska osäkerheten i Europa och USA. BNP-tillväxten i euroområdet var jämförelsevis snabb under första halvåret 2017, och den förväntas fortsätta i stadig takt under andra halvåret. Regeringen bedömer att en starkare efterfrågan från omvärlden och stigande kapacitetsutnyttjande bidrar till en något starkare handels- och investeringsutveckling i euroområdet. Under 2018 bedöms BNP-tillväxten avta något. Penningpolitiken i euroområdet förväntas fortsätta att vara expansiv eftersom löner och priser endast bedöms öka i måttlig takt.

Regeringen konstaterar att den brittiska ekonomin hittills har utvecklats bättre än vad de flesta bedömare hade väntat sig efter landets beslut att lämna EU. Den expansiva penningpolitiken har bidragit till att mildra de negativa ekonomiska effekterna av ökad osäkerhet, och en försvagning av pundet understödjer exportsektorn. BNP-tillväxten har dock mattats av något under det första halvåret 2017 till följd av en svagare utveckling av hushållens konsumtion. Även osäkerheten om utgången i brexit-förhandlingarna väntas bidra till en lägre tillväxt 2017 och 2018.

I USA har BNP-tillväxten stärkts efter en svag inledning på året och väntas blir högre 2017 och 2018 jämfört med 2016. Investeringarna har ökat under senare tid, och förtroendet bland hushåll och företag ligger fortfarande på höga nivåer. Ekonomin bedöms vara nära fullt resursutnyttjande. Trots detta har inflationen vänt ned något sedan början av 2017, och löneökningstakten är förhållandevis måttlig. Den påbörjade normaliseringen av penningpolitiken med höjd styrränta väntas dock fortsätta.

Återhämtningen i flera av de framväxande ekonomierna understöds av ökad efterfrågan från Kina och de avancerade ekonomierna. Kinas ekonomi har under 2016 och i inledningen av 2017 stimulerats av en expansiv penning- och finanspolitik. Ökade bostads- och infrastrukturinvesteringar har lett till ökad import, vilket i sin tur har bidragit till uppgången i världshandeln. Samtidigt har bostadspriser och kreditgivning i landet ökat. De kinesiska myndigheternas avisering om att finansiell stabilitet kommer att prioriteras högre framöver innebär sannolikt att politiken blir något mindre expansiv. Det väntas i sin tur bidra till en viss avmattning i BNP-tillväxten 2017 och 2018. Regeringen bedömer att BNP-tillväxten i Ryssland stärks under 2017 och 2018, främst drivet av stigande oljepriser och ökad inhemsk konsumtion. Regeringen väntar sig även en viss återhämtning i Brasilien, där penningpolitiska stimulanser bidragit till att öka efterfrågan. BNP-tillväxten väntas dock bli jämförelsevis dämpad de närmaste åren, eftersom politisk osäkerhet väntas ha negativ effekt på utvecklingen.

2017/18:FiU1 1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världsekonomin

Procentuell förändring, fasta priser om inget annat anges. Utfall för 2016, prognos för 2017–2020.

	2016	2017	2018	2019	2020
Euroområdet	1,8	2,0	1,8	1,6	1,5
USA	1,5	2,1	2,2	2,0	2,0
Kina	6,7	6,6	6,2	6,0	5,8
Världen1	3,1	3,5	3,6	3,7	3,8
Svensk exportmarknad2	3,0	5,0	4,5	4,3	4,3

1PPP-vägd, dvs. BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden (IMF).

2 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Tabell 1.3 visar försörjningsbalansens utfall 2016 och regeringens prognos för perioden 2017–2020. I detta avsnitt kommenteras utvecklingen för 2017 och 2018. BNP-tillväxten har de senaste åren främst drivits av investeringar samt av hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Regeringen bedömer att tillväxten dämpas något 2018, till följd av en lägre investeringstakt. Det förklaras av att nivån på investeringarna nu är hög, vilket ger en snabbt ökande kapitalstock.

Regeringen bedömer att hushållens konsumtion stärks baserat på låga räntor, ett högt hushållssparande, höga förtroendeindikatorer och en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Den kommunala konsumtionen bedöms växa starkt 2017, eftersom behovet av kommunala tjänster väntas öka som en följd av den demografiska utvecklingen. Den statliga konsumtionen väntas krympa något under 2017, bl.a. till följd av minskade kostnader relaterade till migration. Förslagen i budgetpropositionen väntas bidra till ökad statlig konsumtion 2018.

Bostadsinvesteringarna bedöms öka även 2017, till följd av ett fortsatt behov av bostäder, för att sedan plana ut på en hög nivå framöver då resursutnyttjandet i byggsektorn blir alltmer ansträngt. Industrin bedöms kunna möta omvärldens efterfrågan utan omfattande nyinvesteringar, och de offentliga investeringarna bedöms fortsätta öka 2017 men utvecklas långsammare 2018. Sammantaget väntar sig regeringen att investeringarna i hela ekonomin växer i en långsammare takt framöver, när ökningen i bostadsbyggandet dämpas.

Exporten utvecklades svagt under första halvåret 2017, särskilt exporten av tjänster. Enligt regeringen har dock förutsättningarna för varuexporten förbättrats. Under andra halvåret 2017 och för 2018 bedöms den fortsätta gynnas av en global investeringsuppgång i framför allt Europa. Då importen väntas växa måttligt innebär det att nettoexporten förväntas ge ett positivt bidrag till BNP 2017 och 2018.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2017/18:FiU1

Tabell 1.3 Försörjningsbalans i svensk ekonomi

	Mdkr		Procentuell förändring, fasta priser
	2016	2016	2017	2018	2019	2020
Hushållens konsumtion	1 949	2,4	2,4	2,9	3,0	3,0
Offentlig konsumtion	1 144	2,9	0,7	1,4	0,3	0,7
Fasta bruttoinvesteringar	1 055	5,3	7,1	2,7	2,5	2,8
Lagerinvesteringar1	25	4,6	–0,1	–0,2	0,0	0,0
Export	1 943	3,5	2,9	3,9	3,3	3,8
Import	1 741	3,8	2,6	3,5	3,7	4,1
BNP	4 375	3,2	3,1	2,5	2,0	2,3
BNP, kalenderkorrigerad		2,9	3,4	2,6	2,0	2,0

1Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Arbetsmarknad

Baserat på indikatorer såsom antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner bedöms efterfrågan på arbetskraft vara stark även i fortsättningen. Den starka konjunkturutvecklingen och regeringens åtgärder bedöms medföra att arbetslösheten fortsätter att minska, till 5,9 procent 2018. Regeringen bedömer att antalet sysselsatta fortsätter att öka under andra halvåret 2017 och även under 2018. Arbetskraftsdeltagandet har ökat sedan 2010, särskilt bland utrikes födda, och bedöms framöver stabiliseras på en internationellt sett hög nivå. Arbetskraftsdeltagandet är totalt sett lägre bland kvinnor än bland män, även om skillnaden har minskat eftersom kvinnors arbetskraftsdeltagande ökat. Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män väntas dock inte fortsätta minska, vilket förklaras av att befolkningen främst väntas öka bland utomeuropeiskt födda och att arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre bland kvinnor än män i denna grupp.

Resursutnyttjande

Enligt regeringen tyder indikatorer på att resursutnyttjandet har stigit under senare år och att det är högre än normalt. BNP-gapet bedöms vara nära 1 procent av potentiell BNP både 2017 och 2018. Andelen företag som enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer rapporterar om brist på arbetskraft är runt 40 procent, och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att bristen på arbetskraft inom den offentligt sektorn är stor. Regeringen bedömer att de höga bristtalen indikerar att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är högre än normalt.

Löner, inflation och ränta

Den totala löneökningstakten 2017 och 2018 väntas bli lägre än genomsnittet 1993–2016, baserat på de avtal som omförhandlats under avtalsrörelsen 2017. Samtidigt väntas det stigande resursutnyttjandet på arbetsmarknaden påverka

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större
	löneökningar 2018. Inflationstakten ökade under 2016 och första halvåret
	2017, främst drivet av högre priser på tjänster och till viss del även högre
	energipriser. Ett starkt efterfrågeläge förväntas öka företagens möjligheter att
	höja sina priser även 2018, men enligt regeringen motverkas de positiva
	effekter detta kan ha på inflationen av att energipriserna väntas öka i lägre takt.
	Sammantaget leder det till en något lägre inflationstakt 2018, mätt med KPIF
	(konsumentprisindex rensat för ränteförändringar). Reporäntan förväntas stiga
	i långsam takt.

Utvecklingen efter 2018

Regeringens bedömning av utvecklingen 2019–2020 bestäms av utbudsfaktorer, såsom den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Vidare antas att inga nya störningar påverkar ekonomin under perioden och att inga regeländringar genomförs utöver de som föreslås och aviseras i budgetpropositionen för 2018.

Potentiell BNP bedöms av regeringen växa med 2,2 procent 2019 och 2020. Det är en något lägre ökningstakt än åren dessförinnan, vilket främst beror på den demografiska utvecklingen. Samtidigt bedöms jämviktsarbetslösheten minska något fram till 2020. Under de närmaste åren träder många nyanlända in på arbetsmarknaden, och ett ökat arbetskraftsutbud skapar förutsättningar för en högre sysselsättning på längre sikt. Det ökade arbetskraftsutbudet väntas bidra till en högre jämviktsarbetslöshet under en period.

I de avancerade ekonomierna väntas BNP 2019 och 2020 växa i linje med den genomsnittliga tillväxttakten 1993–2016, medan tillväxten i de framväxande ekonomierna bedöms bli lägre än genomsnittet. Det beror i huvudsak på en något lägre tillväxt i Kina jämfört med tidigare år. Regeringen bedömer att svensk exportmarknad växer med 4,3 procent under 2019 och 2020, dvs. 1 procentenhet lägre än den genomsnittliga tillväxttakten 1993– 2016.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förväntas bli lägre 2019 och 2020, eftersom den offentliga konsumtionen givet oförändrade regler i finanspolitiken förväntas utvecklas relativt svagt. En penningpolitik som fortsätter att vara expansiv och låga räntor väntas dock bidra till att hålla uppe efterfrågan och resursutnyttjandet. Sysselsättningen väntas växa med i genomsnitt drygt 0,5 procent per år 2019 och 2020. Andelen sysselsatta i befolkningen i åldern 15–74 år väntas stabiliseras på drygt 68 procent. Arbetslösheten förväntas kvarstå på 5,9 procent 2019 och 2020, givet de åtgärder som regeringen hittills genomfört och som aviseras i budgetpropositionen.

Inflationen, mätt med KPIF, bedöms av regeringen nå 2 procent 2020 eftersom det stigande resursutnyttjandet ger möjlighet för företagen att successivt höja sina priser. Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. De låga styrräntorna i omvärlden

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

antas resultera i att reporäntan höjs i jämförelsevis långsam takt för att under 2020 i genomsnitt uppgå till 0,6 procent.

Risker och alternativa utvecklingsscenarier

Regeringen redogör för några faktorer som skulle kunna leda till en utveckling som skiljer sig från regeringens prognos. Internationellt utgörs de i huvudsak av resultatet av brexit-förhandlingarna, inritningen på den amerikanska regeringens ekonomiska politik och säkerhetspolitik samt risken för inbromsning i den kinesiska ekonomin. Även den europeiska banksektorn utgör en källa till osäkerhet. Därtill kan ändrade förväntningar om penningpolitiken leda till en snabb och kraftig korrigering av tillgångspriser, med minskad konsumtion och minskade investeringar som följd.

Det finns flera osäkra faktorer när det gäller utvecklingen i den svenska ekonomin. Konsumtionsutvecklingen skulle kunna bli starkare än i prognosen om hushållens sparande minskar. Även hushållens höga skuldsättning och stigande bostadspriser kan påverka konsumtionen. Bostadsinvesteringarna kan utvecklas starkare än väntat, detta eftersom efterfrågan på bostäder fortfarande är hög och byggföretagen enligt konjunkturbarometern ser arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ökat byggande. Prognosen för hur arbetslösheten utvecklas är också osäker; bl.a. är det svårt att bedöma i vilken takt nyanlända får arbete.

Regeringen redovisar två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. I det första alternativscenariot antas att en åtstramning av penningpolitiken i USA sker snabbare än väntat och leder till låga räntor och stigande riskpremier. Det skulle sammantaget medföra att tillväxten i omvärlden blir lägre än i huvudscenariot. I sin tur skulle det medföra en lägre svensk exportefterfrågan och därmed dämpa BNP-tillväxten. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i scenariot bli lägre 2018 och 2019 och arbetslösheten bli något högre.

I det andra alternativscenariot antas att uppgången i euroområdet blir starkare än i huvudscenariot. Enligt regeringen är det möjligt att den expansiva penningpolitiken, i kombination med en starkare efterfrågan, kan leda till en starkare investeringsutveckling än vad som antagits i prognosen. Svensk exporttillväxt skulle stärkas och BNP-tillväxten bli högre. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i scenariot bli högre 2018 och 2019 och arbetslösheten lägre än i huvudscenariot.

Jämförelser med andra bedömningar

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos för den svenska ekonomin med Konjunkturinstitutets (Konjunkturuppdatering augusti 2017) och Riksbankens (Penningpolitisk rapport september 2017) bedömningar. Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser publicerades cirka sex respektive två veckor före regeringens prognos. Riksbankens prognos avser 2017–2019, medan

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Konjunkturinstitutets avser 2017–2018. Som framgår av tabellen räknar
	Konjunkturinstitutet med en något lägre BNP-tillväxt än vad regeringen räknar
	med 2017 och 2018, medan Riksbanken räknar med en något högre tillväxt.
	Konjunkturinstitutet har ungefär samma bedömning av arbetslösheten 2017
	men beräknar att den stiger mer 2018, jämfört med regeringens bedömning.
	Riksbanken räknar inte med att arbetslösheten kommer att sjunka lika mycket
	under 2017 och 2018. Enligt regeringen kan en förklaring till skillnaden i
	arbetslöshetsprognoserna vara att effekterna av de åtgärder som föreslås och
	aviseras i budgetpropositionen inte beaktats i de andra prognoserna.
	Tabell 1.4 Prognosjämförelse
	Årlig procentuell förändring
		2016	2017	2018	2019
	BNP, årlig procentuell förändring
	Regeringen	3,2	3,1	2,5	2,0
	Konjunkturinstitutet	3,2	3,0	2,2
	Riksbanken	3,2	3,2	2,7	2,0
	Inflation (KPIF), årsgenomsnitt
	Regeringen	1,4	1,8	1,7	1,9
	Konjunkturinstitutet	1,4	1,9	1,7
	Riksbanken	1,4	2,0	1,9	2,1
	Arbetslöshet, procent av arbetskraften
	Regeringen	6,9	6,6	5,9	5,9
	Konjunkturinstitutet	6,9	6,6	6,4
	Riksbanken	6,9	6,7	6,5	6,5
	Reporänta
	Regeringen	–0,5	–0,5	–0,3	0,0
	Konjunkturinstitutet	–0,5	–0,5	–0,25
	Riksbanken	–0,5	–0,5	–0,4	0,0

Anm.: Regeringens prognos presenterades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 4 augusti och Riksbankens den 7 september.

1.2 Kompletterande information

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet bedömer i sin prognos från oktober 2017 att oväntat starka utfall för näringslivets fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtion bidrar till att BNP-tillväxten för 2017 revideras upp till 2,8 procent jämfört med juniprognosen (men revideras ned med 0,2 procentenheter jämfört med augustiuppdateringen). Den expansiva finanspolitiken, i kombination med justeringen av de fasta bruttoinvesteringarna, bidrar till att prognosen för BNP-tillväxten för 2018 revideras upp till 2,7 procent. Prognosen för arbetslösheten revideras ned för 2018 till 6,3 procent. Prognosen för inflationen (KPIF) för 2017 uppgår till 2,0 procent 2017, en

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Enligt kommissionen förväntas tillväxten i Sverige fortsätta vara stark 2017
	och 2018 för att därefter avta något 2019. BNP väntas växa med 3,2, 2,7 och
	2,2 procent för åren 2017–2019. Den inhemska efterfrågan, och då framför allt
	investeringar från byggsektorn, bedöms främst ligga bakom den starka
	tillväxten. Investeringarna väntas emellertid komma att avta, och en förstärkt
	aktivitet i den globala ekonomin bedöms i större utsträckning bidra till den
	svenska tillväxten.
	Kommissionen konstaterar att gynnsamma ekonomiska förutsättningar
	bidrog till en sysselsättningsnivå på 81,2 procent i Sverige 2016, den högsta
	nivån i EU. Som en följd av en akut brist på utbildad arbetskraft kommer
	nedgången i arbetslöshet sannolikt att bromsas, enligt kommissionens
	bedömning. Arbetslösheten väntas fortsätta att minska från 6,9 procent 2016
	till 6,3 procent 2019.
	Inflationen förväntas förbli strax under 2 procent över prognoshorisonten
	som en följd av en försvagad krona och lägre energipriser.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 22 augusti 2017. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

BNP steg med 1,3 procent under det andra kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet och med 3,1 procent jämfört med andra kvartalet 2016. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) andra beräkning av nationalräkenskap- erna för andra kvartalet 2017. Enligt den första beräkningen, som publicerades i juli 2017 och som ligger till grund för regeringen prognos, steg BNP med 1,7 procent under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet 2017, och med 4,0 procent jämfört med andra kvartalet 2016. Det var främst export och fasta bruttoinvesteringar som bidrog till uppgången. Den faktiska BNP-ut- vecklingen för helåret 2016 reviderades upp med 0,1 procentenheter till 3,3 procent. (Källa: SCB, publicerat den 13 september 2017.)

Inflationstakten, mätt enligt konsumentprisindex (KPI), steg till 2,1 procent i september, en ökning med 0,1 procent från augusti. Inflationstakten mätt enligt det underliggande inflationsmåttet KPIF (dvs. KPI rensat för ränteförändringar) var i september 2,3 procent, vilket är en oförändrad inflationstakt jämfört med augusti. (Källa: SCB, publicerat den 12 oktober 2017.)

Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) var 5 052 000 personer sysselsatta i september 2017 (inte säsongsrensat), vilket är en ökning med 136 000 personer jämfört med september 2016. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 68,1 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 6,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med september 2016. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var 95 000 personer arbetslösa, vilket är 9 000 fler jämfört med september 2016. Andelen arbetslösa ungdomar uppgick i september till 16,1 procent, 1,1 procentenheter högre än i september 2016.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Säsongsrensade och utjämnande data visar på en fortsatt ökning av både antalet och andelen sysselsatta. (Källa: SCB, publicerat den 19 oktober 2017.)

Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar att 359 263 personer var inskrivna som öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i september 2017, vilket är 1 650 personer fler jämfört med samma period i fjol. Antalet inskrivna inrikes födda har under året minskat med 7,5 procent till 151 298 personer, medan antalet inskrivna födda utanför Europa ökade med 9,9 procent till 169 854 personer. Enligt Arbetsförmedlingen var 7,4 procent av den s.k. registerbaserade arbetskraften arbetslös, 0,1 procentenheter lägre än september 2016. Arbetslösheten bland inrikes födda uppgick till 3,9 procent, medan den var 22,1 procent bland utrikes födda. Andelen arbetslösa i åldern 18–24 år uppgick till 10,4 procent, 1,3 procentenheter lägre än i fjol. I september varslades 2 547 personer om uppsägning, en minskning med 1 500 personer jämfört med september 2016. Antalet nyanmälda lediga platser var 102 000 i september 2017, mot 104 000 samma månad förra året. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerat den 10 oktober 2017.)

Hushållskonsumtionen ökade med 3,2 procent under augusti 2017 jämfört med motsvarande månad 2016, i kalenderkorrigerade tal. Enligt säsongsrensade uppgifter ökade hushållskonsumtionen med 0,4 procent under perioden juli–augusti 2017. (Källa: SCB, publicerat den 9 oktober 2017.)

Enligt SCB:s småhusbarometer steg huspriserna med nästan 3 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med andra kvartalet. På årsbasis steg huspriserna med nästan 9 procent. (Källa: SCB, publicerat den 12 oktober 2017.)

Tillväxttakten för hushållens lån uppgick till 7,1 procent i september 2017, en oförändrad tillväxttakt jämfört med augusti. Totalt ökade hushållens lån med 263 miljarder kronor i september jämfört med motsvarande månad 2016. Bostadslånen uppgick till 3 057 miljarder kronor i september, en ökning med 204 miljarder kronor jämfört med i fjol. Det innebär att bostadslånens årliga tillväxttakt i september uppgick till 7,3 procent. (Källa: SCB, publicerat den 26 oktober 2017.)

Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet ökade med 5,2 procent i september 2017 jämfört med motsvarande månad förra året, i kalenderkorrigerade tal. Produktionsutvecklingen inom byggsektorn ökade med 5,9 procent, tjänstesektorn med 5,9 procent och industrisektorn med 3,6 procent, på årsbasis och i kalenderkorrigerade tal. (Källa: SCB, publicerat den 6 november 2017.)

Antalet nyregistrerade bilar uppgick till 33 226 i oktober 2017, en ökning med 0,1 procent jämfört med oktober i fjol. (Källa: SCB, publicerat den 2 november 2017.)

Enligt Konjunkturinstitutet sjönk konjunkturbarometern, som visar det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin, från 113,9 i september till 113,3 i oktober. Det är sjunde månaden i rad som indikatorn överstiger 110, dvs. indikerar betydligt starkare tillväxt än normalt i svensk ekonomi. Den marginella nedgången förklaras av tillverkningsindustrin vars

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	konfidensindikator backade något från den högstanivå som uppmättes i
	september. Industriföretagen är fortfarande nöjda med orderstockarna, och
	produktionskapaciteten har byggts ut ytterligare. Kapaciteten anses trots det
	inte vara tillräcklig, och det främsta hindret för ökad produktion uppges vara
	brist på maskin- och anläggningskapacitet. Indikatorerna för samtliga övriga
	sektorer steg och hushållens förtroende för ekonomin ökade. (Källa:
	Konjunkturinstitutet, publicerat den 27 oktober 2017.)

1.3 Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen i propositionen redovisar en prognos över ekonomins utveckling tillsammans med en utvärdering av olika bedömares prognoser för BNP-tillväxten i enlighet med budgetlagen (9 kap. 3 § och 9 kap. 5 §). Utskottet konstaterar att den prognos som presenteras i propositionen över den ekonomiska utvecklingen också är den som oppositionspartierna baserar sina alternativa beräkningar på.

Förbättrade utsikter i omvärlden

Utskottet noterar att konjunkturen i världsekonomin har stärkts, där utsikterna för euroområdet och flera framväxande ekonomier har förbättrats under 2017. Utskottet kan även notera att Europeiska kommissionen räknar med att ekonomin i euroområdet är på väg att växa i den snabbaste takten på tio år. Under 2018 väntas tillväxtutsikterna dämpas något i de avancerade ekonomierna och fortsätta att stärkas i de framväxande ekonomierna. Enligt regeringens bedömning uppgår den globala BNP-tillväxten till 3,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018, främst drivet av ökad efterfrågan och starkare förtroende bland hushåll och företag. Utskottet konstaterar att prognosen är i linje med vad andra bedömare räknar med.

Som en liten öppen ekonomi påverkas Sverige i hög grad av konjunkturutvecklingen i omvärlden. Utskottet noterar regeringens bedömning om att svensk exportmarknad kommer att växa med 5 procent 2017 och 4,5 procent 2018, för att sedan avta något till 4,3 procent under 2019 och 2020, vilket är en procentenhet lägre än den genomsnittliga tillväxttakten 1993–2016.

Stark svensk ekonomi

Utskottet konstaterar att BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren. För 2016 uppgick BNP-tillväxten till 3,3 procent, och enligt regeringens prognos uppgår BNP-tillväxten för 2017 till 3,1 procent, främst drivet av investeringar samt hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Prognosen för BNP-tillväxten 2017 är högre än vad som presenterades i 2017 års ekonomiska vårproposition, vilket till stor del beror på starkare tillväxt i investeringar i bostadsbyggande. Även

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer indikerar ett mycket starkt läge i svensk ekonomi och att hushållens förtroende för ekonomin ökat.

För 2018 väntas BNP-tillväxten avta något till 2,5 procent som en följd av lägre investeringstakt och åren närmast därefter till 2,0–2,3 procent då bidraget från nettoexporten väntas minska något och utvecklingen av den offentliga konsumtionen dämpas.

Baserat på indikatorer såsom antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner bedömer regeringen att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara stark. Antalet sysselsatta väntas öka under 2017 och 2018, och arbetslösheten bedöms av regeringen minska från 6,6 procent 2017 till 5,9 procent under respektive år 2018–2020. Utskottet noterar att andelen arbetslösa i september uppgick till 6,2 procent enligt Arbetsförmedlingens arbetskraftsundersökning.

Resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, bedöms av regeringen vara högre än normalt 2017 och det bedöms stiga ytterligare något under 2018. Regeringens prognos bygger i enlighet med praxis på en oförändrad politik, och resursutnyttjandet förväntas under 2019–2020 gradvis balanseras eftersom den offentliga konsumtionen utvecklas relativt svagt. Det höga resursutnyttjandet väntas bidra till att företagen successivt kan höja sina priser och enligt regeringens bedömning bidra till att inflationen, mätt med KPIF, går från ett årsgenomsnitt på 1,8 procent 2017 till 2,0 procent 2020.

Utskottet noterar att regeringens prognos för BNP-utvecklingen i stort sett ligger i linje med de bedömningar som gjorts av andra efter det att budgetpropositionen överlämnades. Regeringen är något mer positiva i sin bedömning av BNP-utvecklingen 2017 (3,1 procent jämfört med 2,8–2,9 procent), medan andra bedömare prognostiserar en starkare utveckling under 2018 (2,7–2,9 procent jämfört med 2,5 procent). Regeringens prognos för arbetslösheten för 2017 är i linje med andra bedömares, men något lägre för 2018 (5,9 procent jämfört med 6,3–6,5 procent). Prognosen för inflationsutvecklingen 2017 och 2018 är i huvudsak i linje med andra bedömares.

Utskottet kan notera att den årliga tillväxttakten av hushållens bostadslån uppgick till 7,3 procent i september, vilket var en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti, enligt SCB:s finansmarknadsstatistik. Utskottet noterar även att SCB:s småhusbarometer visar på en ökning i huspriser med nästan 9 procent under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla osäkerheten i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Det finns ett antal faktorer som kan leda till att utvecklingen blir en annan än den som nu prognostiseras, t.ex. det pågående arbetet med utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien, innehållet i den amerikanska regeringens ekonomiska politik och den aviserade omställningen i Kinas ekonomi. Dessutom utgör den höga och ökande skuldsättningen hos svenska hushåll och stigande bostadspriser en

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.1 Propositionen

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens övergripande inriktning

I propositionen framhålls att en ansvarsfull finanspolitik under de tre senaste åren i kombination med tillväxten i svensk ekonomi har gjort det möjligt både att vända det stora underskottet på 60 miljarder kronor 2014 till ett stort överskott och att finansiera angelägna samhällsinvesteringar. Sverige och svensk ekonomi är enligt regeringen i en styrkeposition, och det är nu dags att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del i hela landet. Med starka statsfinanser och med allt fler som arbetar kan regeringen nu gå vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg vill regeringen bygga ett hållbart samhälle där ingen lämnas efter och ingen heller hålls tillbaka. Den generella och gemensamt finansierade välfärden är en central del i denna modell. Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Enligt regeringen ska skattepolitiken skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Tack vare stärkta offentliga finanser och en förväntat god BNP-tillväxt beräknas den offentliga sektorns skuldkvot minska i snabb takt, och regeringen konstaterar att statsskuldskvoten är på sin lägsta nivå sedan 1977. Regeringen bedömer att det finansiella sparandet 2018 ligger i nivå med överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen anser regeringen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel som föreslås gälla fr.o.m. 2019.

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen under året redovisa för riksdagen hur målet för det finansiella sparandet uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetpolitiska åtgärder.

I tabell 2.1 redovisas utfall och regeringens prognos för det finansiella sparandet, de indikatorer som ligger till grund för analysen av måluppfyllelsen och de indikatorer som används för att bedöma budgetutrymmet mot målet för det finansiella sparandet i ett framåtblickande perspektiv. Indikatorerna i tabellen utgår från antagandet om oförändrade regler, dvs. fr.o.m. 2019 ingår inga nya regeländringar eller förslag utöver de som föreslås och aviseras i propositionen.

Det genomsnittliga finansiella sparandet uppgick till 0,2 procent av BNP 2007–2016. Enligt regeringen förklaras den låga nivån delvis av den utdragna

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade skattesänkningar som den förra regeringen genomförde. Sjuårsindikatorn visar att det finansiella sparandet understeg målnivån 2016 men den förbättras med 0,4 procent av BNP till 2017. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016 och framåt.

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfallsdata för 2016 och prognoser för 2017–2020

	2016	2017	2018	2019	2020
Finansiellt sparande	0,9	1,0	0,9	1,0	1,5
Bakåtblickande tioårssnitt	0,2
Sjuårsindikatorn	0,2	0,6
Strukturellt sparande	1,0	0,8	0,6	0,7	1,1
BNP-gap	–0,2	0,8	1,0	0,8	0,6

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Utgiftstaket för staten – uppföljning och förslag

Enligt 9 kap. 3 § ska regeringen i budgetpropositionen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § budgetlagen för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	936 879	980 680	1 001 593	1 022 548
därav Minskning av anslagsbehållningar	–	−8 479	−5 134	−4 698
Utgifter för ålderspensionssystemet vid	299 062	308 661	318 871	328 877
sidan av statsbudgeten
Takbegränsade utgifter	1 235 941	1 289 351	1 320 474	1 351 435
Budgeteringsmarginal	38 059	47 649	76 526	119 565
Budgeteringsmarginal i procent av
takbegränsade utgifter	3,1	3,7	5,8	8,8
Utgiftstak för staten	1 274 000	1 337 000	1 397 000	1 471 000
Utgiftstak för staten i procent av
potentiell BNP	27,8	28,0	28,1	28,4

Anm.: Prognos för 2017.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftstak riksdagen beslutat om fram till 2019 och regeringens förslag till utgiftstakets nivå 2020 tillsammans med prognosen för

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	de takbegränsade utgifterna. Regeringen bedömer att budgeterings-
	marginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i
	prognoserna över utgiftsutvecklingen 2017–2019. Regeringen bedömer också
	att budgeteringsmarginalen blir något större 2017 jämfört med den prognos
	som redovisades i 2017 års ekonomiska vårproposition, medan den för 2018
	och 2019 blir något mindre. Regeringen anger att detta främst förklaras av de
	reformer som föreslås i propositionen.
	I propositionen lämnar regeringen i enlighet med 2 kap. 2 § budgetlagen
	förslag till nivå på utgiftstaket för staten för det tredje tillkommande året.
	Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2020 ska uppgå till 1 471
	miljarder kronor. Då regeringen i 2016 års ekonomiska vårproposition första
	gången redovisade en bedömning av nivån för 2020 utgjorde den i det
	närmaste samma andel av potentiell BNP som utgiftstaket för 2019. Förslaget
	till nivå innebär att utgiftstakets andel av potentiell BNP växer från 27,8
	procent till 28,4 procent 2017–2020.
	Efter att hänsyn tagits till regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens
	minsta storlek vid budgeteringstillfället medger förslaget till utgiftstak enligt
	regeringen att de takbegränsade utgifterna 2020 blir ca 100 miljarder kronor
	högre än vad som prognostiseras i dagsläget. Utrymmet för möjliga
	utgiftsökningar motsvarar ca 1,9 procent av BNP 2020 konstaterar regeringen.
	Samtidigt betonar man att reformer på utgiftssidan kan göras först efter
	avstämning mot överskottsmålet och de inkomstförstärkningar som kan
	komma att krävas.
	Förslaget innebär en större årlig ökning av utgiftstaket än den
	genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes –
	5,3 procent jämfört med 3,1 procent. Till följd av ökningstakten ökar även
	budgeteringsmarginalens storlek relativt snabbt och uppgår 2020 till 8,8
	procent av de takbegränsade utgifterna. Regeringen konstaterar att en
	budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle
	kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på
	utgiftssidan under mandatperioden begränsades. Om det under de kommande
	åren bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer kan
	genomföras på budgetens utgiftssida. Samtidigt betonar regeringen att
	förekomsten av ett utrymme under utgiftstaket i sig inte betyder att det
	kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.
	Med anledning av tillkännagivandet som riksdagen riktade till regeringen
	våren 2017 om att utgiftstakets nivå bör sättas så att det återfår sin styrande
	effekt (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349) konstaterar regeringen att nya
	bedömningar av utgiftstakets nivå normalt lämnas i vårpropositionen, varför
	regeringen avser att återkomma i frågan i 2018 års ekonomiska vårproposition.
	Avslutningsvis föreslår regeringen i propositionen att de sedan tidigare
	beslutade utgiftstaken för 2018 och 2019 höjs med 5 miljarder kronor
	respektive år till följd av tekniska justeringar.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Ändringar i det budgetpolitiska ramverket

Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska vårproposition, i enlighet med Överskottsmålskommitténs (SOU 2016:67) förslag, att nivån på överskottsmålet bör ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel och att det budgetpolitiska ramverket bör kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. I vårpropositionen redogjorde regeringen också närmare för motiven bakom bedömningarna och för remissinstansernas synpunkter. I budgetpropositionen hänvisas till att finansutskottet vid behandlingen av vårpropositionen välkomnade regeringens bedömningar (bet. 2016/17:FiU20 s. 71) och att utskottet i betänkandet framhöll att det medelfristiga perspektivet även i fortsättningen är helt centralt i den statliga budgetprocessen. En förstärkt uppföljning och utvärdering av överskottsmålet förutsatte enligt utskottet en tydlig redovisning i budgetpropositionen av budgeteffekter av regeringens förslag. Regeringen refererar också till att utskottet välkomnade regeringens avsikt att överlämna en skrivelse om det finanspolitiska ramverket i vilken gällande regler och riktlinjer presenteras samlat.

I propositionen föreslår regeringen att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019. Regeringen hänvisar till de skäl som anfördes i 2017 års ekonomiska vårproposition om att ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP innebär att den offentliga finansiella nettoförmögenheten och skulden inte förväntas nå kritiska nivåer ens under relativt negativa scenarier, varken under det närmaste decenniet eller på längre sikt. Finanspolitiken kommer därmed att vara långsiktigt hållbar. Statsskulden och Maastrichtskulden kommer även med detta överskottsmål att ligga på nivåer som fortfarande gör det möjligt att aktivt motverka en djup konjunkturavmattning. Regeringen bedömer att förslaget även går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU.

De grundläggande motiven för överskottsmålet, långsiktig offentligfinansiell hållbarhet och stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme, är i grunden kopplade till skuld och förmögenhetsnivåer, snarare än till det finansiella sparandet. Den offentliga skuldsättningen är avgörande för den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Av den anledningen finns det skäl att ge den offentliga skulden en mer framträdande roll i ramverket. I propositionen föreslår regeringen därför att ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) fastställs till 35 procent av bruttonationalprodukten fr.o.m. 2019. En sådan nivå på Maastrichtskulden ger enligt regeringen en mycket god marginal till EU:s skuldgräns och de kritiska gränser för skulden som har identifierats i internationella studier inom detta område. Skuldankaret är dock inget operativt mål, utan ska ses som en riktlinje och som ett komplement till överskottsmålet.

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2018–2020

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens inkomster och utgifter, statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder.

Regeringens prognos visar att inkomsterna i statens budget väntas öka med ca 9 procent och utgifterna med ca 5 procent under perioden 2018–2020. Statens budget visar under samma period ett överskott, dvs. ett negativt lånebehov, vilket bidrar till en lägre statsskuld (se tabell 2.3). Statsskulden fortsätter att minska både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2020 beräknas statsskuldskvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till knappt 20 procent. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under prognosperioden. År 2020 beräknas bruttoskulden, med nu aviserad politik, uppgå till ca 32 procent av BNP. Referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt är 60 procent.

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

	2018	2019	2020
Inkomster i statens budget	1 042 901	1 095 786	1 139 033
därav Inkomster av försåld egendom	5 000	5 000	5 000
Utgifter i statens budget	998 584	1 024 234	1 049 898
därav Statsskuldsräntor	11 355	25 655	22 155
Riksgäldskontorets nettoutlåning	6 548	−3 014	5 195
Kassamässig korrigering	0	0	0
Statens budgetsaldo	44 317	71 552	89 135
Statsskuld vid årets slut	1 182 513	1 109 639	1 020 162
Statsskuld i procent av BNP	24,5 %	22,2 %	19,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I propositionen redovisar regeringen en dekomponering av prognosen för utgiftsförändringarna när det gäller de takbegränsade utgifterna som visar att utgiftsökningarna 2018–2020 framför allt väntas följa av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (+46 miljarder kronor) och av makroekonomiska förändringar (+48 miljarder kronor).1 Till följd av makroekonomiska föränd- ringar väntas bl.a. utgifterna för ålderspensionssystemet och biståndet öka. Förändringar av volymer i transfereringssystemen väntas minska utgifterna med sammanlagt 22 miljarder kronor 2018–2020. De takbegränsade utgifterna beräknas öka till följd av pris- och löneomräkning med 13 miljarder kronor under samma period.

1 Någon dekomponering av utgiftsförändringarna på statens budget, dvs. inklusive utgiftsområde 26 och exklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas inte i propositionen.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

I tabell 2.4 redovisas inkomsterna i statens budget fördelat på olika inkomstslag. Enligt regeringen väntas samtliga skattebaser bidra till ökningen av inkomsterna på statens budget.2

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen

Miljoner kronor

	2018	2019	2020
Direkta skatter på arbete	657 127	677 967	700 318
Indirekta skatter på arbete	581 913	605 005	629 102
Skatt på kapital	255 613	265 423	284 443
Skatt på konsumtion och insatsvaror	580 892	606 232	632 989
Övrigt	15 255	15 164	11 655
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 090 800	2 169 790	2 258 506
Avgående poster, skatter till andra sektorer	−998 581	−1 037 648	−1 077 375
Statens skatteintäkter	1 092 220	1 132 142	1 181 131
Periodiseringar	−6 990	8 183	−771
Statens skatteinkomster	1 085 230	1 140 325	1 180 360
Övriga inkomster	−42 328	−44 539	−41 327
Inkomster i statens budget	1 042 901	1 095 786	1 139 033

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I tabell 2.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Den gradvisa förstärkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande förklaras huvudsakligen av utvecklingen i staten. Från och med 2018 beräknas det finansiella sparandet i staten successivt stärkas till följd av att den aktiva finanspolitiken är något mindre omfattande än det utrymme som enligt regeringen ges utifrån den s.k. automatiska budgetförstärkningen. Tillsammans med att utgifterna för migration och integration successivt väntas minska medför detta att det finansiella sparandet i staten förstärks t.o.m. 2020.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet förväntas i stort sett uppvisa balans hela perioden fram t.o.m. 2020. Kommunsektorns finansiella sparande bedöms vara negativt under samma period, men samtidigt uppfylla balanskravet med god marginal. Kommunsektorns inkomster ökar i en något långsammare takt 2018–2020 jämfört med tidigare, och det beror främst på att sysselsättningens tillväxt dämpas och att statsbidrag kopplade till migration minskar. Enligt regeringen gör de ökade statsbidrag som man föreslår i propositionen det möjligt för kommunsektorn att öka konsumtionen i takt med de demografiskt drivna behovens utveckling 2018–2020 utan att höja kommunalskatten.

2 Någon redovisning av effekten på statens budget (kassamässigt) av de budgetpolitiska åtgärder som föreslås på inkomstsidan finns inte i propositionen. Den redovisning som finns för vart och ett av förslagen (tabell 6.30) utgår från effekten på det finansiella sparandet av förslagen. I tabell 7.9 redovisas förändringar av skatteintäkter (periodiserat) till följd av regeländringar; där särredovisas inte de förslag som presenteras i budgetpropositionen. Vilken inkomsttitel eller inkomsttyp som påverkas av respektive förslag framgår inte av tabellerna.

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

	2018	2019	2020
Offentlig sektors inkomster	2 357 519	2 444 616	2 546 712
Offentlig sektors utgifter	2 315 155	2 392 124	2 468 490
Finansiellt sparande	42 364	52 492	78 222
Staten	57 105	71 147	95 810
Ålderspensionssystemet	457	222	3 426
Kommunsektorn	−15 198	−18 878	−21 013
Finansiellt sparande i procent av BNP	0,9 %	1,0 %	1,5 %
Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2017

Enligt 9 kap. 1 § budgetlagen ska regeringen följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas i förhållande till beräknade och beslutade belopp, och i budgetpropositionen förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall för det innevarande budgetåret.

Enligt prognosen för 2017 väntas inkomsterna i statens budget att bli ca 5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2017. I förhållande till prognosen i 2017 års vårproposition väntas inkomsterna bli 14 miljarder kronor högre. Högre kapitalvinster och utdelningsinkomster för hushållen tillsammans med högre skatteinkomster på konsumtion och insatsvaror förklarar till stor del skillnaden.

Utgifterna i statens budget bedöms bli ca 16 miljarder kronor lägre än det som ursprungligen anvisades. Med beaktande av vår- och höständringsbudgetarna bedöms utgifterna bli ca 38 miljarder kronor lägre. De utgiftsområden med de största sammantagna avvikelserna är utgiftsområde 8 Migration (+6 miljarder kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–4 miljarder kronor), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–6 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3 miljarder kronor), utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (–5 miljarder kronor) samt utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (–8 miljarder kronor).

Statens budgetsaldo 2017 beräknas till ett överskott på 24 miljarder kronor, vilket kan sättas i relation till de 7 miljarder kronor som prognosticerades i budgetpropositionen för 2017.

Regeringen har reviderat upp prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2017 till 46 miljarder kronor. I förhållande till prognosen som redovisades i budgetpropositionen för 2017 innebär det att prognosen reviderats upp med 58 miljarder kronor, och i förhållande till prognosen i 2017 års ekonomiska vårproposition handlar det om en upprevidering med 12 miljarder kronor. Regeringen anger att det i huvudsak är intäkterna från skatt på kapitalvinster och konsumtion som beräknas bli högre än i de föregående beräkningarna.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 2.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Regeringen konstaterar att både Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet bedömer att det finansiella sparandet utvecklas i linje med regeringens prognos för 2017 och att prognoserna är relativt samstämmiga även för 2018. Justerat för skillnader i de båda myndigheternas prognoser till följd av olika antaganden om åtgärder visar deras prognoser på ett svagare finansiellt sparande, vilket i huvudsak förklaras av en försiktigare bedömning av skatteintäkter. EU-kommissionen beräknar att det finansiella sparandet 2017 och 2018 blir lägre än de inhemska bedömarnas beräkning. Skillnaderna i prognoserna beror framför allt på olika förväntningar om den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på aktiemarknaden och inflationsutvecklingen. När det gäller regeringens bedömning av det strukturella sparandet är skillnaderna i vissa fall större i förhållande till andra bedömare, vilket dels beror på olika prognoser för BNP- gapet, dels på olika beräkningsmetoder.

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

	2017	2018	2019	2020
Finansiellt sparande
Regeringen	1,0	0,9	1,0	1,5
Konjunkturinstitutet	0,9	1,0	1,0	0,8
Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder	0,9	1,1	1,9	2,5
Ekonomistyrningsverket	1,2	0,9	1,4	2,1
Riksbanken	0,9	0,7	0,8
EU-kommissionen	0,4	0,7
OECD	1,0	1,0
IMF	–0,3	–0,2	0,0	0,3
Strukturellt sparande
Regeringen	0,8	0,6	0,7	1,1
Konjunkturinstitutet	0,4	0,5	0,5	0,5
Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder	0,4	0,7	1,4	2,1
Ekonomistyrningsverket	0,1	0,4	1,1	1,9
EU-kommissionen	0,4	0,8
OECD	0,1	0,0
IMF	–0,7	–0,6	–0,2	0,2

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutet 2017-08-04, Konjunkturinstitut exkl. åtgärder 2017- 06-20, Ekonomistyrningsverket 2017-09-06, Riksbanken 2017-09-07, EU-kommissionen 2017-05-11, OECD 2017-06-07 och IMF 2017-04-18.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringens inriktning för den ekonomiska politiken

Regeringen vill föra en politik som bidrar till en hållbar utveckling och som minskar klyftorna i samhället. Sverige ska vara ett land som håller ihop. Arbetslösa och nyanlända ska komma i arbete eller utbildning. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. En växande befolkning, med fler barn och äldre, kräver enligt regeringen gemensamt finansierade investeringar i sjukvården, äldreomsorgen, förskolan och skolan. På så sätt framtidssäkras välfärden. Sverige ska vara ledande i klimat- omställningen. Regeringen anser inte att det är kommande generationers ansvar att hantera dagens miljöproblem. Ambitionen är att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Samhällsbygget ska vara rättvist och Sveriges fram- gångar ska komma alla till del, i hela landet. Ojämlikhet ska bekämpas. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen också för pensionärer, barn- familjer och studenter. Regeringen anser att Sverige behöver framtids- investeringar i samhällsbygget – inte skattesänkningar och nedskärningar. Politiken ska vidare inriktas på att skapa ett Sverige som är tryggt.

Fler ska komma i arbete

Målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 vägleder regeringens ekonomiska politik. Sedan regeringen tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Arbetsmarknaden bedöms fortsätta att utvecklas starkt. Men fortfarande har alltför många svårt att få ett arbete, särskilt de som är födda utanför Europa eller inte gått ut gymnasieskolan. Regeringen anser därför att vägarna till jobb måste blir fler och enklare. Färre, enklare och mer kraftfulla stöd bedöms bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa med stöd och därigenom minska arbetslösheten. Regeringen avser därför att ersätta vissa tidigare stöd med ett nytt och enhetligt särskilt anställningsstöd – introduktionsjobb. För att skapa fler och enklare vägar till jobb föreslås satsningar inom vissa näringar, t.ex. inom skogsbruket. Taket i lönebidragen föreslås höjas stegvis för att ytterligare stärka möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen vill genomföra ytterligare reformer för utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov och föreslår därför att Kunskapslyftet byggs ut med ytterligare ca 18 000 utbildningsplatser. Samtidigt avskaffas traineejobben.

För att rekrytera fler till studier vill regeringen höja bidragsdelen inom studiemedlet med ca 300 kronor per studiemånad.

Kommunerna föreslås få ökade medel för att bättre kunna möta utbildningsbehovet bland nyanlända. Särskilda insatser föreslås för att öka nyanlända och utrikes födda kvinnors möjligheter att lära sig svenska, bl.a. undervisning i svenska under föräldraledigheten och utökat stöd för utrikes födda kvinnors företagande. Så kan enligt regeringen den arbetskraftsbrist som håller tillbaka svensk tillväxt avhjälpas och Sveriges konkurrenskraft stärkas.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Enligt regeringen ska det gå att hitta en bostad när man får ett jobb eller en studieplats. För att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet vill regeringen fortsätta arbetet med det tidigare beslutade bostadspaketet och det s.k. 22- punktsprogrammet. Regeringen har också för avsikt att arbeta för att effektivisera plan- och byggprocessen. Investeringsstödet för att stimulera byggandet av äldre- och trygghetsboenden föreslås utökas enligt tidigare beslut.

Framgångsrika och innovativa företag i hela landet är enligt regeringen en förutsättning för Sveriges välfärd. Fler och växande företag skapar jobb. Alla regioner ska därför ges möjlighet att växa och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Regeringen vill bl.a. att socialförsäkringsskyddet för företagare utvidgas så att fler vågar starta företag. För att få fler företag i de glest befolkade delarna av landet vill regeringen att mervärdesskatten på bl.a. förevisning av naturområden utanför tätort sänks.

För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget och anställa vill regeringen utvidga det s.k. växa-stödet till att även omfatta aktiebolag och handelsbolag. Regeringen anser också att förutsättningarna för unga, små företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner måste bli bättre, varför en förändring av beskattningen av personaloptioner föreslås.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

Regeringens mål är att Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola. Alla ska ges goda möjligheter att rustas för vidareutbildning, arbetsmarknaden och samhällslivet. Alla skolor ska vara bra skolor. Enligt regeringen har redan 11 miljarder kronor investerats i en mer jämlik kunskapsskola 2017, och sedan regeringen tillträdde har 20 000 fler anställts i skolväsendet. Medel har också tillförts för bl.a. höjda lärarlöner, och för att säkerställa att alla elever får stöd i tid har medel avsatts för en läsa-skriva-räkna-garanti. För att målet om en jämlik kunskapsskola ska nås krävs enligt regeringen ytterligare åtgärder. Utifrån Skolkommissionens förslag vill regeringen att det införs ett statligt stöd för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Resurserna ska gå till just det de är avsedda för och viktas därför med hänsyn till elevernas förutsättningar. Andra åtgärder som regeringen vill genomföra är en förlängning och en förstärkning av Läslyftet samt en förlängning av skolplikten genom att förskoleklassen görs obligatorisk.

Regeringen vill också genomföra ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan, bl.a. genom att förstärka den pedagogiska utbildningen och genom att återinföra grundläggande behörighet till högskolan för elever på yrkesprogrammen.

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Målet för miljöpolitiken är att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. En central del i det moderna

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	samhällsbygget är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder och
	därigenom visa globalt ledarskap. Enligt regeringen har de största satsningarna
	i svensk historia på miljö och klimat gjorts sedan regeringen tillträde hösten
	2014. Ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag har införts. Regeringens
	bedömning är att avståndet till att uppnå Sveriges klimatmål med enbart
	inhemska åtgärder till 2020 har minskat. För att uppnå målet vill regeringen
	ytterligare förstärka klimat- och miljöarbetet; man föreslår bl.a. ett s.k.
	industrikliv, i form av stöd till innovativa processer för att minska industrins
	utsläpp av växthusgaser, och en förstärkning av det s.k. Klimatklivet. För att
	minska utsläppen från transportsektorn vill regeringen införa ett
	reduktionspliktssystem, en premie för elcyklar och lättare elfordon samt ett
	bonus–malus-system. Åtgärderna ska stimulera användningen av elfordon och
	hållbara transporter.
	Regeringen föreslår att det införs en skatt på flygresor för att bidra till målet
	att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer.
	Regeringens mål är 100 procent förnybar energiproduktion 2040 samt 50
	procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Arbete med att
	uppnå målet fortsätter, och ytterligare medel föreslås avsättas för
	energieffektivisering inom industrin, stöd till kommuner för etablering av
	vindkraftverk samt ett fortsatt och utökat investeringsstöd för solceller.
	Regeringen föreslår också att medel avsätts för insatser som syftar till att
	förbättra havs- och vattenmiljön.
	Välfärden ska stärkas
	Regeringen vill att den generella välfärden ska fortsätta att utvecklas. Alla ska
	bidra efter förmåga och alla ska få del av det växande välståndet. Enligt
	regeringen främjar en väl utformad gemensamt finansierad generell
	välfärdssektor en god ekonomisk utveckling samtidigt som den utjämnar
	livsvillkoren och bidrar till en ökad jämställdhet. Den generella välfärden
	utgör en helt central del i den svenska modellen, och en väl utbyggd barn- och
	äldreomsorg av god kvalitet bedöms som centralt för kvinnors livsvillkor.
	Behoven av välfärdstjänster bedöms öka som en följd av att vi lever allt
	längre och föder allt fler barn. För att möta det ökande behovet vill regeringen
	förstärka resurserna till skolan, vården och omsorgen, bl.a. genom att avsätta
	medel till skolan för att i större utsträckning än tidigare fördela resurserna efter
	elevernas socioekonomiska bakgrund. För 2019 och 2020 föreslås att de
	generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs permanent med
	5 respektive 10 miljarder kronor.
	Resurserna i välfärden ska komma brukarna, eleverna och barnen till del.
	Vinstjakten som incitament hör enligt regeringen inte hemma i
	välfärdssektorn.
	Vården ska vara trygg, behovsanpassad och jämlik i hela landet. Genom
	bl.a. ökade medel till förlossningsvård, barnhälsovård, psykisk hälsa och

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

psykiatri vill regeringen skapa bättre förutsättningar för en mer jämlik vård i hela landet.

För att förbättra samordningen inom vården och för att korta köerna föreslås att en patientmiljard införs. Svensk hälso- och sjukvård bedöms hålla en hög kvalitet samtidigt som det på vissa håll råder brist på arbetskraft. Därför vill regeringen att ytterligare medel avsätts för sjukvårdens personal. Medlen ska t.ex. användas för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor.

Den ekonomiska familjepolitiken framhålls som en grundläggande del i den svenska modellen. För att förbättra villkoren för familjer med barn föreslås ett flertal åtgärder, bl.a. en höjning av barnbidraget, studiebidraget och underhållsstödet. Regeringen vill också att det skapas förutsättningar för kommuner att kunna erbjuda avgiftsfri simskola för barn och avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommarlovet, och föreslår att medel avsätts för det.

En konsekvens av det jobbskatteavdrag som infördes av den förra regeringen är att pension i flera fall beskattas hårdare än lön. Det bedöms som både principiellt fel och fördelningspolitiskt dåligt. Regeringen avser därför att sluta klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt ut till 2020. För 2018 föreslås ändringar som innebär att skillnaden i beskattning försvinner för inkomster upp till ca 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensionärernas ekonomiska situation föreslås förbättringar i bostadstillägget.

I propositionen framhålls att personer med sjuk- och aktivitetsersättning varken får jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre, och de bedöms ofta ha en låg ekonomisk standard. I syfte att förbättra den ekonomiska situationen för dessa personer vill regeringen införa en skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessutom föreslås att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs fr.o.m. 1 juli 2018.

Socialförsäkringarna bedöms vara en central del i den svenska modellen. De ger trygghet och motverkar ekonomisk utsatthet. Regeringen föreslår att taket i sjukförsäkringen höjs.

Regeringen föreslår vidare att det införs en skattereduktion för fackföreningsavgifter, vilket också bedöms stärka den svenska modellen.

Sverige ska vara tryggt

Sverige ska vara ett land där alla kan vara trygga oavsett var de bor. För att öka tryggheten och bekämpa den alltmer komplexa brottsligheten föreslås att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården tillförs ökade medel. Trafikverket föreslås också få utökade medel för en ökad trygghet och säkerhet på järnvägsstationer.

I propositionen anförs att Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land. Sveriges gränser ska vara säkra. För att stoppa illegal handel med narkotika och vapen vill regeringen att Tullverket tillförs ökade medel.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Som en följd av det säkerhetspolitiska läget föreslås att totalförsvarets
	förmåga stärks genom en resursförstärkning på 2,7 miljarder kronor årligen
	fr.o.m. 2018.
	En hörnsten i svensk säkerhetspolitik är enligt regeringen att bygga
	samverkan med andra länder och organisationer. Därför föreslås att
	biståndsramen höjs till 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket
	bedöms innebära en betydande förstärkning.

Granskning och ekonomisk styrning

I kapitel 11 i budgetpropositionen lämnar regeringen sin syn på EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och sina bedömningar med anledning av de rekommendationer och bedömningar som Finanspolitiska rådet framfört i sin årliga rapport 2017. I ett avsnitt redovisar regeringen också det arbete man bedrivit i syfte att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige

Den europeiska terminen är ett ramverk som används inom EU för att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. I november 2017 inleddes den sjunde europeiska terminen.

Inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen riktas landsspecifika rekommendationer till medlemsländerna. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor antog formellt de landspecifika rekommendationerna den 11 juni 2017. Sverige rekommenderades att ta itu med risker kopplade till hushållens skuldsättning, framför allt genom att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på bostadslån eller genom att höja fastighetsskatten, och att främja bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden, bl.a. genom att införa större flexibilitet i hyressättningen och genom att se över beskattningen av kapitalvinster.

Regeringen delar Europeiska kommissionens bedömning att hushållens ökade skuldsättning utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten. Ett flertal åtgärder har enligt regeringen vidtagits; t.ex. har bolånetak, höjda riskvikter för bolån, skärpta kapitalkrav och amorteringskrav införts. Ökade amorteringar väntas komma att minska skuldsättningen och förbättra hushållens motståndskraft mot störningar. På förslag av Finansinspektionen skärps amorteringskravet ytterligare. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att förtydliga Finansinspektionens möjligheter att vidta ytterligare makrotillsynsåtgärder. Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen av hushållens skuldsättning noga, och regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Regeringen delar rådets bedömning om att utformningen av skattesystemet kan påverka hushållens skuldsättning. Samtidigt framhålls vikten av att upprätthålla stabila och förutsebara regler för så betydelsefulla beslut som köp av bostad. Behovet av åtgärder på området måste enligt regeringen ses långsiktigt och hanteras varsamt. Regeringen framhåller också att den tidigare statliga fastighetsskatten ersattes med det nuvarande systemet med fastighetsavgift då skatten av många ansågs vara orättvis och därför saknade folkligt stöd. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden har reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ändrats.

Regeringen delar också rådets bedömning om att det finns stora utmaningar på den svenska bostadsmarknaden. Flera åtgärder har vidtagits för att öka utbudet och ytterligare åtgärder planeras, vilket beskrivs närmare i propositionen.

När det gäller hyressättningssystemet är regeringens bedömning att en övergång till en hyressättning som i högre grad styrs av efterfrågan inte leder till att fler bostäder som ekonomiskt svaga hushåll kan efterfråga blir tillgängliga.

Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2017 lämnade Finanspolitiska rådet sin rapport om svensk finanspolitik till regeringen. I rapporten redovisar rådet sina bedömningar och rekommendationer. Regeringen delar flera av rådets bedömningar, t.ex. att överskottsmålet inte nåtts under delar av perioden 2006–2015, att nivån på överskottsmålet ska sänkas och ett skuldankare införas, att risken är låg för en finanspolitiskt ohållbar utveckling till 2030, att en högre pensionsålder stärker arbetsutbudet och bidrar till att förbättra finanspolitikens hållbarhet och att situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för personer födda utanför Europa och personer med kort utbildning.

Däremot delar regeringen inte rådets bedömning om att den aktiva finanspolitiken inte är väl avvägd. Regeringen framhåller att det strukturella sparandet stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde, vilket anses vara en åtstramande politik. Vidare bedöms det för närvarande finnas få tecken på överhettning i ekonomin som motiverar en ytterligare åtstramning. Regeringen delar inte heller rådets bedömning om att det strukturella sparandet ligger tydligt under vad gällande överskottsmål kräver, eller att regeringen 2017 försvagar de offentliga finanserna. Enligt regeringens beräkningar uppvisar de offentliga finanserna överskott fr.o.m. 2015 och framåt, och både det finansiella och det strukturella sparandet bedöms ligga i linje med överskottsmålet. Regeringen framhåller vidare att det finns marginaler i förhållande till både överskottsmålet och utgiftstaket för att hantera eventuella oförutsedda utgiftsökningar utan att riskera att bryta mot det finanspolitiska ramverket.

När det gäller utgiftstaket anser rådet att det på några års sikt är historiskt högt och att det därför inte utgör något stöd för överskottsmålet. Rådet anser

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	att regeringen bör redogöra för vad den anser vara en lämplig utgiftsutveckling
	och ett rimligt skatteuttag de kommande fyra åren. Enligt regeringen betyder
	ett ledigt utrymme under utgiftstaket i sig inte att det finns ett utrymme för
	reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan
	kommer även fortsättningsvis att genomföras först efter avstämning mot
	överskottsmålet och de eventuella inkomstförstärkningar som kan komma att
	krävas.
	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen
	Arbetet med utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten bedrivs med
	utgångspunkt i regeringens behov av att styra olika verksamheter för att
	genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden samt
	regeringens och riksdagens behov av att följa upp genomförandet av och
	måluppfyllelsen i verksamheten.
	Regeringen konstaterar att man vidtagit flera åtgärder för att utveckla
	resultatredovisningen av statens insatser, både vad gäller myndigheternas
	redovisning till regeringen och regeringens redovisning till riksdagen. De
	senaste årens utvecklingsarbete har tagit fasta på att synliggöra resultat och att
	arbeta med rätt information på rätt plats och därmed göra
	resultatredovisningen mer stringent. Regeringen hänvisar till finansutskottets
	uttalanden bl.a. om att det är rimligt att utvecklingsarbetet inriktas mot att
	koncentrera resultatredovisningen till att beskriva och bedöma resultat av
	statliga insatser i förhållande till de mål riksdagen beslutat.
	I propositionen beskriver regeringen att man inför budgetpropositionen
	2018 bedrivit ett utvecklingsarbete inom områdena internationell samverkan
	(utgiftsområde 5), funktionshinderspolitiken (utgiftsområde 9), migration
	(utgiftsområde 8) och miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) för att åstad-
	komma en utvecklad resultatinformation. Det har bl.a. handlat om utvecklade
	resultatindikatorer, förlängda tidsserier, förbättrad resultatanalys, ökad läsbar-
	het, tydligare koppling mellan olika avsnitt och redovisning av resultat i
	förhållande till anslagsutveckling. Med grund i Ekonomistyrningsverkets
	(ESV) rapport Resultatuppföljning av statens budget (ESV 2017:46) kommer
	regeringen att fortsätta sitt arbete med att utveckla resultatanalyser, resultat-
	styrning och resultatredovisning. I budgetpropositionen har regeringen i syfte
	att göra den s.k. härledningstabellen mer transparent fr.o.m. denna proposition
	för vart och ett av förslagen till anslag specificerat vad som är nya beslut (till
	skillnad från tidigare beslutade och aviserade beslut) och vad som är över-
	föringar mellan anslag.
	ESV har utrett konsekvenserna av att slopa det generella kravet på
	delårsrapport för myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen
	(2006:1228). Mot bakgrund av utredningen och för att förenkla för
	myndigheterna har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om
	årsredovisning och budgetunderlag som innebär att kravet på delårsrapport
	slopas. Regeringen har också beslutat om ändringar i anslagsförordningen för

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

att förtydliga reglerna om redovisning mot anslag vad gäller utgifter för avhjälpande av miljöskador på mark, vattenområden eller grundvatten. Vidare har ESV beslutat om ändringar i föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag för att åstadkomma en mer överskådlig och enhetlig redovisning av statens garantier och utlåning.

Intern styrning och kontroll samt internrevision

ESV har i rapporten Redovisning över den statliga internrevisionen och myndigheternas interna styrning och kontroll (ESV 2017:14) redovisat en samlad bedömning av att den statliga internrevisionen fungerar väl. ESV påpekar dock att av de 69 myndigheter som ska inrätta internrevision har nio myndigheter haft en halv årsarbetskraft eller mindre för internrevision under 2016. ESV menar att det finns en risk att tiden inte räcker till för att genomföra internrevisionsuppdraget på det sätt som god internrevisions- och internrevisorssed kräver. Regeringen bedömer, främst mot bakgrund av ESV:s rapport, att internrevisionen i allt väsentligt fungerar tillfredsställande i staten som helhet men är angelägen om att myndigheterna tilldelar internrevisionen tillräckliga resurser för att den ska kunna utföra sitt uppdrag.

I propositionen framhåller regeringen att man ser mycket allvarligt på den senaste tidens händelser som tyder på en bristande intern styrning och kontroll hos vissa myndigheter. Regeringen är också mycket angelägen om att myndigheter vidtar åtgärder för att motverka korruption och andra oegentligheter i förvaltningen och framhåller att Statskontoret bl.a. inrättat ett nätverk mot korruption.

Tillkännagivande om åtgärder för att förenkla skattesystemet

Riksdagen har i ett tillkännagivande förklarat att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen (bet. 2016/17:SkU27, rskr. 2016/17:257). Regeringen anför i budget- propositionen att den snabba samhällsutvecklingen ställer allt större krav på lagstiftarens förmåga att anpassa lagstiftningen så att reglerna blir verkningsfulla och rättssäkra. Att samtidigt se till att regelverket är möjligt att förstå och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för företagen som tillämpar reglerna är avgörande för legitimiteten och förtroendet för skattesystemet. Regeringen överväger därför alltid noggrant möjligheterna till förenklingar i varje enskilt lagstiftningsarbete.

Regeringen konstaterar att det vid utformningen av skatteregler ofta uppstår målkonflikter mellan önskemålet att åstadkomma förenklingar och andra principer och värden. I vissa fall kan de skäl som talar för ett förslag såsom behovet av att värna skatteintäkterna och att motverka skattefusk och skatteundandragande, eller avsikten att skapa goda villkor för företag väga så tungt att reglerna får anses motiverade trots att de medför en viss ökad komplexitet av skattesystemet. Förslagen i budgetpropositionen om

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

utvidgning av växa-stödet och lättnader i beskattningen av personaloptioner innebär viss ökad komplexitet, men förenklar vardagen för företagen genom att det dels blir billigare för aktiebolag och handelsbolag att anställa en första person, dels underlättar för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner.

För att förenkla för företag med mycket liten omsättning infördes den 1 januari 2017 en omsättningsgräns för mervärdesskatt. Åtgärden innebär att det är frivilligt för företag att registrera sig för mervärdesskatt om företagets omsättning understiger 30 000 kronor per år. Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att göra en strukturell översyn av hela mervärdesskattelagen (dir. 2016:58). Målsättningen är dels att regelverket ska få en tydligare struktur och bli mer överskådligt, dels att det strukturellt och begreppsmässigt ska stämma bättre överens med EU:s mervärdesskattedirektiv. I budgetpropositionen aviseras även en översyn av kupongskattelagen. Dagens reglering är mycket föråldrad vilket skapar oklarhet och osäkerhet för många företag. Reglerna behöver bl.a. anpassas till EU-rätten i flera avseenden. Syftet med översynen av kupongskattelagen är att ta fram förslag till ett effektivt, modernt och förutsägbart regelverk som är förenligt med EU-rätten. Genom dessa ytterligare åtgärder ökar regeringen takten för att göra det enklare för företagen, samtidigt som regeringen beaktar de motstående intressen som också måste värnas.

Regeringen anser att tillkännagivandet härmed är slutbehandlat.

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna presenterar motionärerna en samsyn kring den ekonomiska politiken i form av alliansgemensamma riktlinjer. Det görs i partimotionerna 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M), 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C), 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).

Alliansen sätter människan i centrum, och politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa sin egen väg och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det krävs en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete.

Alliansen ser i huvudsak fem områden där regeringen styr Sverige i fel riktning. För det första lever en av sju svenskar i arbetsför ålder på bidrag i stället för arbete. För det andra måste finanspolitiken utformas utifrån den högkonjunktur som nu råder och de risker som byggs upp. För det tredje har Sverige flera problem som hotar den långsiktiga förmågan att skapa jobb och välstånd. Produktivitetsutvecklingen har varit svag under det senaste decenniet

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

och bostadsbristen skapar problem. Skolresultaten och kunskapsnivåerna i den svenska skolan är otillräckliga. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. För det fjärde minskar en alltmer utbredd otrygghet tilltron till samhället och till varandra. För det femte måste samhället hålla ihop. Med stora grupper som står långt från arbetsmarknaden riskerar Sverige att glida isär. Alla barn och vuxna måste få samma chans att lyckas. Det kräver att välfärdens kärna – skola, vård, omsorg och rättsstat – är av så hög kvalitet att den ger alla möjlighet till trygghet och utveckling. Dessutom måste flit, ambition, studier och hårt arbete alltid löna sig.

Alliansen välkomnar överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Alliansen vill se permanenta budgetförstärkningar på motsvarande 0,2 procent av BNP, eller 10 miljarder kronor, fr.o.m. 2018. Alliansens utgiftstak är betydligt lägre än regeringens, och minskar som andel av BNP.

Alliansen vill få fler i arbete genom stärkta drivkrafter och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen, bör därför införas.

RUT-avdraget ska utvecklas så att fler jobb med enklare kvalifikationer blir möjliga. Taket i RUT-avdraget bör tredubblas och RUT-avdraget vidgas till fler tjänster.

Arbetsförmedlingen bör läggas ned i sin nuvarande form. Andra, mer framgångsrika, matchningsaktörer bör ta vid för att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare ska bli mer effektiv. Det är fortfarande viktigt att det lönar sig att arbeta vid låga inkomster i Sverige. Drivkrafterna att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap måste värnas. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenörskap.

För att företag ska kunna växa måste tillgången på kompetens och kapital vara god. För att förbättra tillgången på kompetens krävs en bättre fungerande bostadsmarknad. Ett genomgripande regelförenklingsarbete hör till det som bör genomföras. De byggsubventioner som regeringen infört bör avskaffas. Bättre regler för personaloptioner i tillväxtföretag krävs.

Systemet för arbetskraftsinvandring bör ses över i syfte att förenkla och snabba på internationella rekryteringar. Tillgången på kapital är också en nyckelfråga för att företag ska kunna växa. En av flera åtgärder är fond-i-fond- lösningar som bör användas brett för att effektivisera det offentliga riskkapitalet. Alliansen vill vidare se över och förenkla regelverken för att främja delningsekonomin.

Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande. Den svenska fordonsflottan ska bli mer hållbar och utsläppen från transportsektorn minska. Nya styrmedel för att minska användningen av gifter

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

i vardagen krävs också. Därtill måste krafttag tas för att värna havsmiljön. Sverige måste arbeta oförtröttligt på den internationella arenan för att bidra till de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås.

Tryggheten är en förutsättning för människors frihet och välmående. När tryggheten utmanas både på hemmaplan och i omvärlden krävs kraftfulla åtgärder. Alliansen har krävt en snabb ökning av antalet poliser och skärpta straff för grova brott. Samtidigt måste samhällets förebyggande insatser utvecklas och Sveriges försvar stärkas.

Alliansen står för en trygg och tillgänglig välfärd. Skola, vård och omsorg måste värnas och utvecklas. En mångfald av aktörer är en förutsättning för valfrihet. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av vård, skola och omsorg är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Alliansen vill införa ett nytt ramverk för kvalitet i välfärden. All kommunal och fristående välfärdsverksamhet ska kräva tillstånd och styras med tydliga kvalitetskrav och sanktionsmöjligheter.

Alliansens mål för skolan är att Sverige inom tio år ska ligga på topp tio i PISA-mätningarna. För att nå dit bör antalet timmar i skolbänken öka, fler karriärlärartjänster införas och mer resurser tillföras till utsatta skolor och svaga elever. Dessutom bör lärarutbildningen reformeras med ökat fokus på kunskap och inlärning. Alliansen vill stärka sjukvården och förkorta vårdköerna. Incitament för landstingen att stärka vårdgarantin måste återinföras. Äldreomsorgen ska präglas av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande.

Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och inte ställer upp byråkratiska hinder för arbetskraftsinvandring. För att uppfylla ett sådant åtagande krävs genomgripande reformer som skapar hållbara förutsättningar för migration och integration på både kort och lång sikt. På kort sikt måste det först och främst säkerställas att mottagandet fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostadsmarknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

Moderaternas riktlinjer

I partimotion 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att även om den nuvarande högkonjunkturen följer det normala mönstret i många delar, avviker den också i vissa avseenden från tidigare högkonjunkturer. På flera områden syns stora brister, t.ex. att

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

arbetslösheten för utomeuropeiska invandrare är kvar på över 20 procent, samtidigt som penningpolitiken och finanspolitiken är expansiv. Motionärerna kritiserar regeringen som i budgetpropositionen föreslår ofinansierade åtgärder på 40 miljarder kronor 2018 och konstaterar att det är den största medvetna försvagningen av de offentliga finanserna sedan det nuvarande finanspolitiska ramverket infördes. Man ifrågasätter regeringens argument att ungefär lika mycket sparas, dvs. att de offentliga finanserna visar ett överskott på 0,9 procent av BNP.

Av tabell 2.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 10 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för åren 2018–2020, vilket motsvarar ett starkare finansiellt sparande i procent av BNP på ca 0,2 procentenheter för vart och ett av åren.

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Offentlig sektors inkomster	−25 132	−24 575	−27 529
Offentlig sektors utgifter	−35 133	−34 647	−37 541
Finansiellt sparande	+10 001	+10 072	+10 012
Staten	+12 205	+12 846	+12 686
Ålderspensionssystemet	−1 947	−2 157	−2 057
Kommunsektorn	−257	−617	−617
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	1,1 %	1,2 %	1,7 %

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.8. Effekterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för bl.a. en jobbstimulans i försörjningsstödet, mer undervisningstid i lågstadiet, utökad lovskola och obligatorisk läxhjälp. Samtidigt avvisar man gratis tandvård från 22 till 23 år och regeringens förslag till läsa-skriva-räkna-garanti.

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Kommunernas inkomster	+2 822	+3 082	+1 532
Kommunal inkomstskatt	−2 557	−2 917	−2 717
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utg.omr. 25	+5 379	+5 999	+4 249
därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Utgifter	+3 079	+3 699	+2 149
Finansiellt sparande i kommunsektorn	−257	−617	−617
Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Moderaternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.9. Det är 52 miljarder
	kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre
	än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det
	utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Centerpartiet,
	Liberalerna och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket
	kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva
	ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP.
	Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna
	skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva
	åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i
	välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.
	Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)
	Miljoner kronor
	Avvikelse från regeringens förslag
		2018	2019	2020
	Takbegränsade utgifter	−34 780	−34 504	−37 498
	Budgeteringsmarginal	−17 220	−42 496	−68 502
	Utgiftstak för staten	−52 000	−77 000	−106 000

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

I tabell 2.10 redovisas effekterna av inkomster och utgifter i statens budget i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Till följd av att man vill sänka skatten ytterligare med 22 miljarder kronor för de som arbetar är inkomsterna lägre än i regeringens förslag. Samtidigt vill man se lägre utgifter på många utgiftsområden jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Inkomster i statens budget	−22 575	−21 588	−24 812
därav Inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−34 780	−34 504	−37 498
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+12 205	+12 916	+12 686
Statsskuld vid årets slut	−12 205	−25 121	−37 807

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

Av tabell 2.11 framgår inkomsterna i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Ytterligare sänkta skatter för de som arbetar förklarar till stor

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

del varför de direkta skatterna på arbete beräknas bli lägre i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Skatten på kapital beräknas till ett lägre belopp än i regeringens budgetförslag, vilket förklaras av att motionärerna avvisar en höjd beskattning på investeringssparkonto. Eftersom motionärerna vill att livsmedelsmomsen ska höjas från 12 procent till 14 procent är beräkningen av skatteinkomsterna på konsumtion och insatsvaror högre än i regeringens förslag. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om en flygskatt, vilket även det ingår i beloppet för skatt på konsumtion och insatsvaror.

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020
Direkta skatter på arbete	−27 582		−29 122		−31 222
Indirekta skatter på arbete	+1	735	+461			−93
Skatt på kapital	−698		−147		−207
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+1	643	+4	543	+4	233
Offentliga sektorns skatteintäkter	−24 832		−24 205		−27 229
Avgår skatter från andra sektorer	+2	557	+2 917		+2 717
Statens skatteintäkter	−22 275		−21 288		−24 512
Periodiseringar		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster	−22 275		−21 288		−24 512
Övriga inkomster	−300		−300		−300
Inkomster i statens budget	−22 575		−21 588		−24 812

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion anförs att högkonjunkturen bör användas för reformer. För att lösa problemen med integrationen och trygghetsutmaningen och förbättra välfärden krävs ett målinriktat arbete.

Det ska alltid löna sig att arbeta

I motionen föreslås reformer som varaktigt ökar sysselsättningen och pressar ned utanförskapet. Skatten ska sänkas ytterligare för de som arbetar genom ett nytt jobbskatteavdrag. För att sänka skatten för alla som jobbar, med särskild förstärkning för dem med låga inkomster, satsas 22 miljarder kronor per år.

Moderaterna har som mål att ingen lärare eller sjuksköterska ska betala statlig skatt. Det första steget tas genom att brytpunkten för statlig skatt höjs från dagens knappa 38 000 kronor per månad till 43 000 kronor per månad. Vidare bör det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre förstärkas ytterligare. Dessutom bör detta avdrag gälla redan från 64 års ålder.

Motionärerna vill se en genomgripande bidragsreform för att stärka arbets- linjen och göra det mer lönsamt att arbeta för de som står längst ifrån jobb. Ett

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	bidragstak bör införas i försörjningsstödet och etableringsersättningen. Social-
	tjänstlagen bör skärpas så att alla kommuner ställer krav på motprestation,
	normalt på heltid, för den som får försörjningsstöd. Jobbstimulansen i
	försörjningsstödet bör förstärkas från 25 till 40 procent. En jobbstimulans bör
	införas för asylsökande som går från bidrag till arbete.
	Det är viktigt att värna a-kassans roll som omställningsförsäkring, och tiden
	för a-kassa bör därför förkortas. Nivån på taket i a-kassan, samt ersättningens
	avtrappning, bör tydligt uppmuntra till att söka och skaffa jobb.
	Aktivitetsstödet bör upphöra vid arbetslöshet längre än tre år. Även
	sjukförsäkringen bör reformeras så att den i högre utsträckning stöder
	återgången till arbete, genom att avtrappningen av sjukpenningen ökas och en
	karensdag införs vid övergången från sjuklön till sjukpenning.
	Motionärerna anser att man bör få full tillgång till svenska bidrag och
	ersättningar enbart genom eget arbete, eller genom permanent och laglig
	bosättning i Sverige.
	Ökade jobbchanser för alla
	En ny förenklad anställning – inträdesjobb – för nyanlända och unga upp till
	23 år utan gymnasieexamen bör införas. För att ta till vara sysselsättnings-
	potentialen i RUT-sektorn ska taket tredubblas och RUT-avdraget breddas till
	nya tjänster.
	Subventionerade anställningar är en viktig väg in för nyanlända och
	arbetslösa eftersom de sänker arbetsgivarnas kostnader för att anställa. Dagens
	subventioner fungerar för dåligt och är för krångliga och administrativt
	tungrodda. Nystartsjobben är det stöd som fungerar bäst i dag, och därför vill
	Moderaterna att fler företag ska kunna använda dem.
	Arbetsförmedlingen bör läggas ned till förmån för en struktur där andra
	aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. En bortre parentes
	för den statliga arbetsmarknadspolitiken bör införas och kommunerna ta över
	huvudansvaret för personer som varit arbetslösa under en längre tid.
	Motionärerna vill göra det möjligt för alla människor att skaffa sig en
	utbildning som motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan för att skapa fler
	chanser till jobb. Fler ska kunna skaffa sig en relevant gymnasial
	yrkesutbildning. En valfrihetsreform bör genomföras i vuxenutbildningen där
	den studerande fritt ska få välja att läsa inom kommunal eller annan regi. Det
	bör finnas bättre möjligheter att finansiera högre utbildning senare i livet.
	För att förbättra rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden och ge
	fler möjlighet att få ett arbete bör turordningsreglerna reformeras. En
	turordning som i högre grad är baserad på kompetens gör det möjligt för
	arbetsgivare att behålla dem som är bäst lämpade för arbetsuppgifterna, vilket
	stärker företagens konkurrenskraft.

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Mer kunskap i skolan för ett växande Sverige

Det behövs mer kunskap i skolan och nolltolerans mot dåliga skolor. Skolor som trots hjälp inte lyckas lyfta resultaten ska oavsett huvudman övergå till statligt huvudmannaskap under en övergångsperiod. Vid behov läggs skolan ned. Vidare bör ett aktivt skolval införas i samtliga kommuner. Fler ska kunna lära sig mer i skolan och undervisningstiden ska öka, som ett första steg med en timme per dag i lågstadiet. Undervisningen i matematik bör öka med en timme i veckan på högstadiet. Det bör införas lovskola och läxhjälp till dem som riskerar att halka efter. Högre lön för skickliga lärare ska ges genom en utbyggnad av karriärtjänstsystemet och en utökad satsning på fler förstelärare i utanförskapsområden. Motionärerna förordar en ökning av den lärarledda utbildningstiden på lärarutbildningen. En viktig utgångspunkt när det gäller förskolan är att den ska vara mer än bara barnomsorg och ha höga ambitioner för att ge barnen pedagogisk utveckling och en bra kunskapsmässig grund att stå på inför skolstarten.

En trygg välfärd och bättre sammanhållning

Kommunernas ekonomi kommer att befinna sig under betydande press under kommande år. Motionärerna vill därför se en satsning för att stärka kommunerna när det gäller integrationsinsatser, skola, socialtjänst, välfärd och bostäder.

Fler i arbete skapar bäst förutsättningar för en trygg välfärd och bättre sammanhållning. De största utmaningarna inom hälso- och sjukvården handlar om snabbt växande vårdköer, som i ett första steg ska halveras. Det behövs en utvecklad kömiljard. En nationell primärvårdsreform behöver genomföras. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av hälso- och sjukvården är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Det ska finnas tydliga och enhetliga kvalitetskrav på alla offentliga och privata utförare. En generell tillståndsplikt för alla utförare i välfärden bör införas.

Att stärka äldres rätt till ett värdigt liv handlar i grunden om att säkra äldres trygghet och välbefinnande. Bland det som framhålls i motionen finns ett måltidslyft i äldreomsorgen.

För barn till föräldrar som får försörjningsstöd eller som är långtidsarbetslösa bör rätten till förskola utökas till 30 timmar i veckan.

Tillväxt i hela landet

Människor och företag över hela landet ska ges möjligheter att växa och utvecklas, vilket kräver fortsatta ansträngningar. Svenska företag ska möta väl fungerande institutioner och regelverk, minskat krångel, ett gott innovationsklimat, tillgång till arbetskraft och kompetens samt trygga och effektiva system för infrastruktur och energi. Det finns fortfarande stora behov av både utökad kapacitet och förstärkt underhåll av såväl järnväg som väg.

Regeringens politik med höjda skatter gör det svårare att leva i många delar av Sverige. Moderaterna vill t.ex. öka skattenedsättningen för lantbruksdiesel

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Sverigedemokraternas	budgetalternativ	jämfört	med	regeringens

budgetförslag. Det finansiella sparandet i procent av BNP ligger någon tiondel högre än regeringens alternativ 2018 och 2019 och är detsamma som regeringens 2020.

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Offentlig sektors inkomster	−23 640	−37 973	−36 526
Offentlig sektors utgifter	−27 561	−38 880	−37 795
Finansiellt sparande	+3 921	+907	+1 269
Staten	+3 024	+905	+375
Ålderspensionssystemet	+897	+2	+894
Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	1,0 %	1,1 %	1,5 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.13. Det finansiella sparandet i kommunsektorn är detsamma som i regeringens budgetförslag. Motionärerna reglerar effekten av sänkt skatt för pensionärer och anser att statsbidragen till kommunerna bör sänkas till följd av de lägre migrationsrelaterade utgifterna för kommunerna.

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Kommunernas inkomster	−2 182	−6 366	−9 126
Kommunal inkomstskatt	+21 465	+25 624	+27 261
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	+200	±0
Statsbidrag inom utg.omr. 25	−23 647	−32 190	−36 387
därav ekonomiska regleringar	−23 586	−31 988	−36 250
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Utgifter	−2 182	−6 366	−9 126
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.14. Utgiftstaket för 2018 och 2019 är ca 56 respektive 101 miljarder kronor lägre än de beslutade utgiftstaken dessa år och ca 144 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020

Takbegränsade utgifter	−48	129	−64 702		−64 162
Budgeteringsmarginal	−7	720	−36	576	−79	624
Utgiftstak för staten	−55 849		−101	278	−143	786

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

I tabell 2.15 redovisas effekterna av inkomster och utgifter i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Inkomsterna i statens budget är lägre än i regeringens budgetförslag, och det förklaras bl.a. av att motionärerna vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare och avskaffa den s.k. pensionärsskatten. Samtidigt förordar man lägre utgifter framför allt på utgiftsområdena 8 Migration, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och när det gäller förslag om en reformerad arbetsförmedling. Budgetsaldot blir därmed något högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Inkomster i statens budget	−45 105	−63 797	−63 787
därav Inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−48 129	−64 702	−64 162
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+3 024	+905	+375
Statsskuld vid årets slut	−3 024	−3 929	−4 305

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

Av tabell 2.16 framgår inkomsterna i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. De direkta skatterna på arbete är lägre än i regeringens budgetförslag till följd av bl.a. den sänkta skatt för låg- och medelinkomsttagare som motionärerna förordar. Den höjning av momsen på restaurang- och cateringtjänster som motionärerna vill införa avspeglar sig i högre beräknade skatteinkomster på konsumtion och insatsvaror.

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020

Direkta skatter på arbete	−30 846		−25 698		−24 154
Indirekta skatter på arbete	−2 542		−19 184		−18 713
Skatt på kapital	−125		+1	072	+935
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+13	358	+9	493	+9	327
Offentliga sektorns skatteintäkter	−20 525		−34 687		−32 975
Avgår skatter från andra sektorer	−21 470		−25 994		−27 693
Statens skatteintäkter	−41 995		−60 681		−60 668
Periodiseringar		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster	−41 995		−60 681		−60 668
Övriga inkomster	−3 110		−3 116		−3 119
Inkomster i statens budget	−45 105		−63 797		−63 787

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sverigedemokraterna vill tillföra mer resurser till områden som är centrala för att medborgaren ska se relevans i samhällskontraktet. De akuta behov som finns inom vård och rättsväsen ska mötas, utan att sabotera för de goda krafter som bär upp samhället genom hårt och idogt arbete. Därtill måste situationen för landets pensionärer förbättras.

Vård och omsorg

Motionärerna anser att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell kvalitet. Förutsättningar för detta finns, men vården befinner sig under hård press. Personalen är överbelastad, och var tredje patient tvingas vänta på att få vård längre än vårdgarantins 90 dagar. Motionärerna förordar därför en nationell sjukvårdsreform där patientens rätt står i centrum. Det ska vara tydligt vad patienten har rätt att vänta sig av vården och möjligt att fritt kunna välja offentligt finansierad sjukvård och få behandling i tid.

Vårdgarantin ska förkortas, och senast 2021 ska vårdköerna vara borta. Patientansvarig läkare bör återinföras, vilket bidrar till kontinuitet för patienten. För äldre patienter bör det införas ett snabbspår på akuten samt kostnadsfri vård. Därutöver vill motionärerna se en utökad hemsjukvård, stärkt barn- och ungdomspsykiatri och obligatorisk hälsokontroll av nyanlända.

Sjukvårdspersonalen är en av välfärdens viktigaste yrkesgrupper, och det är angeläget att förbättra deras arbetssituation. De vårdanställda ska få stöd för vidareutbildning. De bör ha större inflytande över sitt schema och ha rätt till heltid och deltid. I ljuset av gängrelaterade våldsdåd anser motionärerna vidare att personalens trygghet måste säkras genom att säkerhetsklassade vårdplatser inrättas.

Motionärernas utgångspunkt är att Sveriges välfärdsinstitutioner, inklusive sjukvården, i första hand finns till för svenska medborgare. Därför bör

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

personer som beviljats uppehållstillstånd kvalificera sig t.ex. genom arbete i minst två år för att få full tillgång till sjukvården. Motionärerna anser att icke- medborgare som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta inte ska ha full rätt till det svenska välfärdssystemet.

Trygghet, lag och ordning

I motionen framhålls att en stat som inte upprätthåller lag och ordning är en stat i sönderfall. I Sverige finns flera utsatta områden där anställda inom polisen, ambulanssjukvården, räddningstjänsten och andra viktiga samhällsfunktioner inte kan utföra sina uppgifter på ett normalt sätt. Grovt kriminella har tagit hela bostadsområden som gisslan, och vanliga familjer är de som drabbas hårdast. Motionärerna vill bana väg för de goda och konstruktiva krafterna. För att åstadkomma detta krävs det att fler poliser finns tillgängliga när medborgarna behöver dem, att resurserna finns för att utreda brott snabbt och effektivt och att det finns en styrning som säkrar polisernas arbetsvillkor.

Motionärernas målsättning är att 7 000 nya poliser ska anställas, och de vill skapa incitament för fler poliser att stanna kvar i yrket. Som ett led i att samhället återtar kontrollen över förlorade områden bör beredskapspolisen återinföras och jourdomstolar inrättas. Konsekvenserna av att begå brott måste vara kännbara och motionärerna föreslår därför skärpta straff, bl.a. för attacker mot blåljuspersonal.

Terrorism och extremism utgör ett allt större hot, både i omvärlden och i Sverige. Det behövs krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens allra viktigaste uppgifter. Resurserna för Säkerhetspolisen bör därför öka. Dessutom vill motionärerna se ökade medel till Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten. Motionärerna anser att försvarsanslagen bör höjas. En trygg defensiv linje motverkar anspänningen i Östersjöområdet. För att möjliggöra en alliansfri linje krävs en svensk upprustning och helst ett försvarsförbund med Finland, anser motionärerna.

Migration och internationellt bistånd

Motionärerna anser att svensk migrationspolitik i decennier har präglats av ett stort och svagt kontrollerat mottagande av asylsökande, vilket följts av kostsamma bidragssatsningar och fruktlösa integrationsprojekt. Motionärerna vill lägga grunden för en långsiktigt hållbar politik. De förespråkar att asyl ska beviljas i det första säkra område en asylsökande når. Systemet med temporära uppehållstillstånd bör göras permanent, bidragen för asylsökande stramas åt och asylboenden återförstatligas, vilket enligt motionärerna skulle innebära en påtaglig besparing. Motionärerna förordar även en förändring av nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett s.k. blåkortssystem som möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft, kompletterat med ett system för arbetskraftsinvandring för bristyrken.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Mot bakgrund av det stora antalet flyktingar i världen vill motionärerna
	även öka satsningar på internationell flyktinghjälp. För varje satsad krona går
	det att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är
	möjligt i Sverige. Den flyktingpolitik som i dag bedrivs med
	flyktingmottagning i Sverige är därför varken klok, rättvis eller human, menar
	motionärerna.
	Arbetsmarknadspolitik och skatt på arbete
	I motionen framhålls att arbetslösheten är hög trots att Sverige befinner sig i
	en högkonjunktur. Motionärerna konstaterar att en stor grupp arbetssökande
	inte når upp till kraven på svensk arbetsmarknad. Samtidigt står de svenska
	företagen inför problem med kompetensförsörjning. Motionärerna anser att
	problemet inte helt kan lösas genom utbildning och inte heller genom sänkta
	trösklar till arbetsmarknaden. De vill därför se nya lösningar.
	Arbetsförmedlingen måste reformeras eftersom resultaten uteblir.
	Verksamheten behöver ersättas av andra aktörer som mer effektivt kan
	genomföra utbildning och matchningsarbete. Det offentliga systemet måste
	anpassas till företagen, och unga människor måste ges möjlighet att bestämma
	över sin framtid. Motionärerna vill därför införa yrkesinriktade
	lärlingsutbildningar och skapa en ny anställningsform, lärlingsanställning.
	Förutom detta bör bl.a. undantagen i turordningsreglerna utökas.
	Sverige har enligt motionärerna ett förhållandevis högt skatteuttag på
	arbetsinkomster. Därtill börjar skatter tas ut från tämligen låga inkomstnivåer.
	Sänkta skatter ökar drivkraften för arbete och ökar den individuella friheten. I
	sitt budgetalternativ föreslår motionärerna därför sänkta inkomstskatter för
	låg- och medelinkomsttagare på 20 miljarder kronor per år, genom en ökning
	av det första inkomstintervallet. Motionärerna anser att regeringens
	marginalskattehöjningar för höginkomsttagare är ineffektiva och att de inte tar
	hänsyn till Sveriges internationella konkurrenskraft. Motionärerna föreslår
	därför att utfasningen av jobbskatteavdraget för de högre inkomsterna tas bort.
	Därutöver vill motionärerna att skiktgränserna för statlig inkomstskatt
	återställs enligt tidigare uppräkningspraxis.
	Motionärerna anser att äldre behöver ges positiva incitament att frivilligt
	stanna kvar på arbetsmarknaden. Den s.k. särskilda löneskatten för äldre bör
	därför avskaffas, och det borde vara möjligt för äldre att arbeta deltid efter
	pensionsåldern. Motionärerna motsätter sig höjningen av den särskilda
	inkomstskatten för personer som är bosatta utomlands, eftersom en sådan skatt
	slår extra hårt mot pensionärer. Motionärerna vill även utvidga dagens RUT-
	avdrag till att omfatta näst intill samtliga tjänster som utförs i eller i
	angränsning till bostaden.
	Övriga skatteförslag
	Motionärerna förordar en nedtrappning av ränteavdraget till 25 procent över
	en femårsperiod. Motionärerna anser vidare att en skatteväxling mellan moms

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

och arbetsinkomster vore gynnsam för Sverige, eftersom det skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen. Motionärerna vill därför återställa momsen på restaurang- och cateringtjänster och på hämtmat.

Motionärerna säger nej till regeringens förslag om en höjning av skatten på investeringssparkonton då det skapar osäkerhet kring en sparform som många ser som ett alternativt pensionssparande.

Näringsliv, miljö, infrastruktur och samhällsplanering

Motionärerna prioriterar ett gott näringslivsklimat. Energipolitiken ska vara både miljö- och industrivänlig. Motionärerna vill se ett flertal reformer när det gäller infrastruktur och transporter. Flyget bedöms som viktigt ur många hänseenden, och motionärerna motsätter sig regeringens förslag om flygskatt. De motsätter sig också införandet av en kilometerskatt. Järnvägen anses orsaka stora merkostnader på grund av bristande funktionalitet och eftersatt underhåll. Därför förordas en marknadspott för investeringar, som användas för att bygga bort flaskhalsar som står i vägen för investeringar i näringslivet.

Balans mellan miljömål och andra samhällsintressen ska sökas och fokus vridas till miljöfrågor inom Sveriges gränser och vårt närområde. Trots goda förutsättningar har den s.k. självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit, så att vi endast producerar hälften av det vi konsumerar. För att ändra på detta vill motionärerna bl.a. att skatten på drivmedel sänks till dansk nivå. Motionärerna vill även genomföra insatser för skogsbruket och utveckla svenskt vattenbruk, dvs. fiskodling. Motionärerna är kritiska till att införa en kemikalieskatt, eftersom de anser att det skulle leda till att jobb i Sverige går förlorade. Motionärerna vill även att skattereduktionen på biodrivmedel avskaffas, då det kan ifrågasättas om åtgärden når sitt syfte.

För att komma till rätta med bostadsbristen förordar motionärerna dels en nollvision för asyl- och anhörighetsinvandring, dels en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Motionärerna vill införa kulturell planering, avskaffa lagen om eget boende (EBO-lagen) och ta fram en nationell handlingsplan för att identifiera otrygga områden. Motionärerna vill även minska byråkratin vid byggprocesser, bygga fler äldreboenden och studentboenden samt höja bostadsbidraget.

Socialförsäkring och socialpolitik

Motionärerna anser att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och motionärerna vill därför att den s.k. pensionärsskatten avskaffas helt. De vill även att garantipensionen och bostadstillägget ska höjas. Motionärerna vill också underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och är därför avvisande till att rätten till assistansersättning måste omprövas för alla efter två år.

Motionärerna anser att uppdelningen av föräldrapenningen mellan föräld- rarna görs bäst av föräldrarna själva. Kvoteringen av föräldraförsäkringen bör därför slopas. Motionärerna vill även genomföra ett flertal åtgärder som syftar

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	till att stödja barnfamiljer, bl.a. återinföra vårdnadsbidraget. Motionärerna
	anser att arbetslöshetsförsäkringen är så central att den bör betraktas som en
	del av de generella socialförsäkringssystemen. Staten bör därför ta över
	ansvaret för arbetslöshetsförsäkringen och den bör vara obligatorisk, helt
	skattefinansierad och ha ett högre tak. En höjning av barnbidraget avvisas.
	Skola och utbildning, kultur och sammanhållning
	Motionärerna anser att ett fungerande utbildningsystem är en direkt
	förutsättning för kultur, demokrati och hela kunskapssamhället. Motionärerna
	presenterar en rad åtgärder för grundskola, gymnasium och högre utbildning
	för att lotsa unga människor in i samhället och in på arbetsmarknaden. En
	förberedelseskola för nyanlända skolungdomar och karriärtjänster för lärare
	förordas.
	Kulturen anses vara kittet som binder samman det svenska
	majoritetssamhället. Målet är att hela Sverige ska samlas, medborgarskapet
	uppvärderas och medborgarandan stärkas. Motionärerna vill bl.a. se
	”kulturlotsar”, ett Sverigecenter och en Sverigesamling. Reformerna syftar till
	att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas
	utveckling och invånares relation till sitt lokala kulturarv samt synliggöra och
	tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv.

Centerpartiets riktlinjer

I partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I avsnittet redovisas också partimotion 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) som i yrkande 11 framför ett behov av att verka för en ny skattereform. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att problemen växer i svensk ekonomi mitt i en stark, internationellt driven högkonjunktur. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, och det finns en klyvning mellan orter som vunnit på strukturomvandling och global uppgång och orter som ställts utanför. I det läget menar motionärerna att regeringen bedriver en oansvarig löftespolitik som minskar det strukturella sparandet och förstärker obalanserna och riskerna för överhettning. Motionärerna förespråkar sparsamhet i högkonjunktur både för att ha resurser att mota nästa kris och för att inte förstärka riskerna för överhettning som kan leda till en ny kris. Centerpartiets finansiella sparande är 10 miljarder kronor högre för vart och ett av åren 2018–2020 än vad som blir fallet med regeringens politik, vilket framgår av tabell 2.17.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020

Offentlig sektors inkomster	−31 080	−33 373	−36 209
Offentlig sektors utgifter	−41 092	−43 382	−46 718
Finansiellt sparande	+10 012	+10 009	+10 509
Staten	+11 838	+11 768	+12 199
Ålderspensionssystemet	−1 826	−1 759	−1 690
Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	1,1 %	1,2 %	1,7 %
Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

De effekter som Centerpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.18. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag, vilket framför allt beror på att motionärerna vill ge dem lägre statsbidrag än vad regeringen vill. Centerpartiet förordar generella statsbidrag framför riktade, varför statsbidragen från andra utgiftsområden än utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner är lägre i deras förslag.

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Kommunernas inkomster	−12 384	−13 015	−13 179
Kommunal inkomstskatt	−3 333	−3 194	−3 139
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0		±0
Statsbidrag inom utg.omr. 25	+7 010	+8 724	+11	354
därav ekonomiska regleringar	+10	+724	+1	354
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	−16 061	−18 545	−21 394
Utgifter	−12 384	−13 015	−13 179
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0		±0

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

Centerpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.19. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020

Takbegränsade utgifter	−39 585	−41 947	−45 269
Budgeteringsmarginal	−12 415	−35 053	−60	731
Utgiftstak för staten	−52 000	−77 000	−106	000

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

I tabell 2.20 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Till följd av att motionärerna bl.a. vill se sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare och förordar ett s.k. ingångsavdrag är inkomsterna lägre än i regeringens budgetförslag. Samtidigt anser man att utgifterna på många utgiftsområden bör sänkas jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Inkomster i statens budget	−27 747	−30 179	−33 070
därav Inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−39 585	−41 947	−45 269
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+11 838	+11 768	+12 199
Statsskuld vid årets slut	−11 838	−23 607	−35 806

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

Av tabell 2.21 framgår inkomsterna i statens budget med Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De direkta och indirekta skatterna är lägre än i regeringens budgetförslag, framför allt till följd av att man vill se sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare och förordar ett s.k. ingångsavdrag. Genom att motionärerna vill införa bl.a. en ytterligare miljödifferentierad fordonsskatt, en sopförbränningsskatt, en skatt på plastpåsar och en kemikalieskatt på kläder beräknas skatten på konsumtion och insatsvaror till ett högre belopp jämfört med regeringens förslag.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020

Direkta skatter på arbete	−16 378		−15 438		−15 768
Indirekta skatter på arbete	−19 536		−22 296		−21 967
Skatt på kapital	+2	270	+2	925	+930
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+2	766	+1	672	+849
Offentliga sektorns skatteintäkter	−31 155		−33 710		−36 529
Avgår skatter från andra sektorer	+3	311	+3	138	+3 066
Statens skatteintäkter	−27 844		−30 572		−33 463
Periodiseringar		±0		±0	±0
Statens skatteinkomster	−27 844		−30 572		−33 463
Övriga inkomster		+97	+393		+393
Inkomster i statens budget	−27 747		−30 179		−33 070

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken

Centerpartiet vill att det genomförs kraftfulla strukturreformer, kombinerat med ordning och reda i statens finanser. Den kraftiga beskattningen av arbete i Sverige förvärrar enligt motionärerna tudelningen på arbetsmarknaden och bromsar välstånd och tillväxt. Skattesystemet behöver vara bättre utformat för att möta de problem Sverige står inför, varför motionärerna förordar en skattereform för ett mer transparent, enklare och enhetligare system. Det viktigaste en skattereform har att uppnå är att minska skatten på arbete, öka konkurrenskraften och trygga välfärdens framtida finansiering. Lägre skatter på arbete bedöms som grundläggande för att fler människor ska kunna jobba. Om fler personer har ett arbete att gå till ökar också skatteintäkterna till välfärden.

Jobb och företagande

I motionen framhålls att första prioritet bör vara att bryta klyvningen på arbetsmarknaden mellan dem som har ett arbete och dem som inte har något arbete. Trots ett mycket starkt konjunkturläge är utanförskapet fortfarande högt, särskilt bland nyanlända och personer med kort utbildning. För att bryta denna klyvning vill motionärerna se ansvarsfulla reformer med inriktning på jobb och företagande. Efterfrågan på arbetskraft måste fortsätta att stärkas, genom att fler företag startas och växer. Motionärerna vill därför att kostnaderna för att anställa ska sänkas, att reglerna för att starta och driva företag ska förenklas och att åtgärder ska vidtas så att det blir billigare att investera i växande företag. Reformer som förordas för att fler ska komma in på arbetsmarknaden är inträdesjobb, ingångsavdrag och sommarjobbsavdrag. Genom reformerna slopas arbetsgivaravgifterna för olika grupper, och därmed sänks kostnaderna för att anställa. RUT-avdraget bör också enligt motionärerna byggas ut genom att inkludera fler tjänster och höja taket.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Matchningen på arbetsmarknaden behöver enligt motionärerna fungera
	bättre än i dag. Arbetsförmedlingen bedöms inte ha lyckats med sitt uppdrag,
	varför motionärerna vill att den avvecklas och ersätts med en
	arbetsförmedlarpeng där fristående ideella och privata aktörer hjälper till att
	förmedla jobb. Motionärerna ser också problem med dagens subventionerade
	anställningar bl.a. i form av det stora antalet stöd och administrativt krångel.
	Därför förordas färre och enklare regler med större träffsäkerhet och mer
	kostnadseffektivitet. Motionärerna vill bl.a. att extratjänsterna avskaffas och
	ersätts av matchningsanställningar och att nystartsjobben utvecklas och
	ersätter instegsjobb, särskilt anställningsstöd och förstärkt anställningsstöd.
	Även utbudet av arbetskraft måste enligt motionärerna fortsätta att stärkas.
	Det ska alltid löna sig att arbeta. Därför vill motionärerna att skatten på låga
	inkomster sänks och att trygghetssystemen utformas på ett sätt som
	uppmuntrar till arbete. Regeringens höjning av a-kassan bedöms inte vara en
	ansvarsfull prioritering. Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras genom ett
	höjt tak, en snabb och likformig avtrappning och ett lägre långsiktigt
	ersättningstak. En bortre tidsgräns bör införas i aktivitetsstödet och
	jobbstimulansen i det ekonomiska biståndet utökas. Motionärerna vill att
	utfasningen av jobbskatteavdraget tas bort och att regeringens sänkningar av
	skiktgränserna återställs. Vikten av att fler arbetar längre framhålls i motionen,
	och mot den bakgrunden vill motionärerna att det förstärkta
	jobbskatteavdraget tillgängliggörs för personer över 64 år och att den särskilda
	löneskatten för äldre avskaffas.
	I motionen anförs att det är de små och växande företagen som stått för fyra
	av fem nya jobb på 2000-talet. För att svensk ekonomi och arbetsmarknad ska
	stå stark även i framtiden behövs ett konsekvent arbete med att sänka skatte-
	kilar och minska regelhindren för att små och medelstora företag ska kunna
	växa och anställa. Motionärerna vill bl.a. att ingen arbetsgivaravgift ska
	betalas när ett företag väljer att anställa sin första medarbetare, att kravet på
	aktiekapital sänks, att reglerna och beskattningen av personaloptioner för-
	enklas och sänks utöver vad regeringen föreslår och att reglerna för
	investeringsavdrag kraftigt förenklas. Centerpartiet vill också att en ny
	företagsform införs för riktigt små företag där en schablonmässigt beräknad
	skatt ska utgå i stället för inkomstskatt, egenavgift och mervärdesskatt.
	Regeringens förslag om en höjd beskattning av sparande på investerings-
	sparkonto avvisas.
	Miljö och klimat
	Världen och Sverige bedöms stå inför stora miljöutmaningar, såsom
	klimatförändringar, spridning av giftiga kemikalier och nedskräpning av
	haven. Centerpartiets drivkraft är att uppnå resultat för miljön.
	I motionen framhålls att utsläppen av växthusgaser har slutat att minska
	sedan 2014. För att vända den utvecklingen förordas ett brett reformprogram
	med kraftfulla styrmedel. Centerpartiet förordar en grön skatteväxling, där

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

skatten på utsläpp höjs genom att förorenaren betalar och intäkterna används till att sänka skatterna på arbete och företagande. En grön bilbonus införs för att snabba på omställningen till icke fossildrivna bilar. Regeringens förslag bedöms ha brister, vilket i kombination med regeringens saktfärdighet anses ha bromsat omställningen av fordonsflottan. Motionärerna vill också att det införs miljölastbilspremier, reduktionsplikt för att få ned koldioxidutsläppen, förbättrade förutsättningar för såväl stor- som småskalig produktion av förnybar energi, ökade investeringar i laddinfrastruktur och energilagring, avfallsförbränningsskatter och kemikalieskatter. För att snabbare ställa om den tunga trafikens och lantbrukets arbetsmaskiner från fossilbränsle vill motionärerna att det införs en klimatbonus. I stället för regeringens förslag om en flygskatt vill motionärerna att det införs ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för alla flygplan som tankas i Sverige. Det bedöms som ett mer klimat- och konstadseffektivt sätt att minska flygets klimatpåverkan.

För att rädda haven och skydda tillgången till dricksvatten vill motionärerna att det avsätts en s.k. blå miljard för rent dricksvatten och förbättrad havsmiljö, utöver de medel som regeringen föreslår.

Tillväxt och utveckling i hela landet

Oavsett var i landet man bor ska man ha likvärdiga möjligheter att leva, arbeta, driva företag och känna trygghet. Enligt motionärerna behöver politiken utformas med en insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, varför en närodlad politik förordas, där beslut fattas så nära människor som möjligt.

En väl fungerande infrastruktur bedöms vara en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Därför bör ett ökat underhåll av järnvägen, ökade och tidigarelagda investeringar i transportinfrastrukturen med hjälp av alternativa finansieringslösningar, och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad prioriteras. De resurser som avsätts för infrastruktur ska fördelas över hela landet, för att värna hela landets utveckling. Motionärerna anser att regeringens förslag om en kilometerskatt är skadlig för den regionala tillväxten och därför inte bör genomföras.

Andra reformer som förordas för att skapa världens modernaste landsbygd är bl.a. avskrivning av studielån på landsbygden, undantag från krav på bygglov för företagslokaler på landsbygden och slopad arbetsgivaravgift för mjölkbönder.

I motionen framhålls vidare att det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion. Motionärerna vill därför att det utreds hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras.

Trygghet i hela landet

En av statens viktigaste uppgifter är enligt motionärerna att garantera människor säkerhet och trygghet. Sverige bedöms i grunden vara ett tryggt och

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	säkert land, men den oro som sprider sig måste tas på allvar. Det kräver en
	lokalt närvarande polis och ett rättsväsen som står rustat för att hantera
	kriminalitet. Det bedöms också behövas mer effektiva insatser mot grov
	brottslighet, vardagsbrott och våld mot kvinnor. Motionärerna vill bl.a. se fler
	poliser och höjda polislöner och vill att det avsätts ytterligare medel för detta,
	utöver vad regeringen föreslår. Ökade resurser bör också avsättas för att stärka
	rättskedjan. För att bekämpa inhemsk och utländsk terrorism vill motionärerna
	att det bl.a. tillförs ytterligare medel till polisen.
	Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik
	Det nya säkerhetspolitiska läget bedöms ställa krav på en skärpning av den
	svenska försvarsförmågan. Motionärerna vill att försvaret ska finnas i hela
	landet och vara tränat för att kunna agera i alla väderförhållanden som finns i
	vårt land och där vi gör insatser. Med det förändrade säkerhetspolitiska läget
	vill motionärerna också se en intensifiering av totalförsvarsplaneringen och ett
	utvecklat och fördjupat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Enligt
	motionärerna ska säkerhet byggas solidariskt tillsammans med andra.
	Migration och integration
	Motionärerna anser att Sveriges integrationspolitik har djupa brister och att det
	behövs snabba och effektiva reformer som förbättrar mottagningskapaciteten.
	Det anses vara av största vikt att alla som kommer till Sverige får möjlighet
	att på riktigt komma in i det svenska samhället, en väg som enligt motionärerna
	går genom arbetsmarknaden och möjligheten att komma i arbete. Mottagandet
	måste fokusera mer på att hjälpa människor in i samhället, genom skola och
	arbete, i stället för att sikta in sig på människors tillgång till bidrag.
	Motionärerna vill bl.a. att samhällsorientering görs obligatorisk, att
	utbildningen för nyanlända barn stärks och att kravet på lärarlegitimation
	slopas för att öka utbudet av lärare. Motionärernas reformer inom ramen för
	jobb och företagande framhålls också som åtgärder för en förbättrad
	integration.
	Kommunerna bedöms vara nyckelaktörer i den svenska migrations-
	politiken, varför ansvaret för mottagande och etablering bör flyttas från staten
	till kommunerna. För att minska kostnaderna för mottagandet vill
	motionärerna bl.a. att etableringslån införs genom att vissa ersättningar görs
	om till lån och att fler välfärdsförmåner görs arbetsbaserade för nyanlända.
	Motionärerna anser att Arbetsförmedlingens etableringsansvar misslyckats
	och vill därför att ansvaret på sikt förs tillbaka till kommunerna.
	Välfärd
	I motionen anförs att vården och omsorgen ska hålla hög kvalitet och finnas
	tillgänglig för alla i hela landet. Skillnaderna i tillgång till sjukvård bedöms i
	dag som alltför stora. Nyckeln är enligt motionärerna att bejaka
	entreprenörskap och möjliggöra små vårdenheter. Fler fristående utförare

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

framställs som avgörande för öka tillgängligheten där uttag av vinst bedöms som en förutsättning.

För att korta köer och skapa förutsättningar för bättre tillgänglighet vill motionärerna att det införs en tillgänglighetsmiljard i stället för regeringens patientmiljard. Motionärerna vill också att det tillförs ytterligare medel för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa.

I motionen anförs ett flertal reformer för att utbildning ska leda till jobb. Motionärerna vill bl.a. att det införs en vuxenutbildningspeng, fler platser på yrkeshögskolan och en utökning av karriärtjänster. Motionärerna vill också att undervisningstiden i matematik på högstadiet utökas och att studiemedelssystemet görs mer flexibelt vid studier högre upp i åldrarna.

För en tryggare ålderdom vill motionärerna bl.a. se sänkt skatt för pensionärer och en höjning av garantipensionen.

Tydliga tidpunkter för kontroll och avstämning bedöms vara fundamentala delar av en väl fungerande sjukförsäkring, varför den bortre tidsgränsen bör återinföras. För att stärka incitamenten att återgå till arbete bör också ytterligare en karensdag införas.

Riktade statsbidrag bör i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella bidrag. Enligt motionärerna minskar det byråkratin och ökar effektiviteten och förutsägbarheten för Sveriges lokalpolitiker.

En bättre bostadsmarknad

Möjligheten för människor att bo är enligt motionärerna en förutsättning för tillväxt i hela landet. Trots det lider i dag nästan hela Sverige av bostadsbrist. Ett grundläggande problem bedöms vara att det byggs för lite. Motionärerna anser att det befintliga tillståndet inte utnyttjas effektivt och att prisregleringen av hyror skapar köer samtidigt som den minskar incitamenten att bygga fler bostäder. Därför vill motionärerna se omfattande regelförenklingar och förbättrad marktillgång, successivt införa en friare hyressättning, se ett mer energieffektivt byggande och fortsätta arbetet för att värna den finansiella stabiliteten. Motionärerna vill att de statliga byggsubventionerna slopas.

Liberalernas riktlinjer

I partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I avsnittet redovisas också partimotion 2017/18:3193 av Jan Björklund m.fl. (L) med ett yrkande om skattepolitikens inriktning. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anför att man till skillnad från regeringen som lånar i högkonjunktur presenterar en budget som skapar arbete, betonar välfärdens kärna och tar ansvar för statsfinanserna. Av tabell 2.22 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Liberalernas budgetalternativ jämfört med

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 10 miljarder kronor
	högre än vad regeringen redovisar för åren 2018–2020, vilket motsvarar ett
	starkare finansiellt sparande i procent av BNP på ca 0,2 procentenheter för vart
	och ett av åren.
	Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (L)
	Miljoner kronor
	Avvikelse från regeringens förslag
		2018	2019	2020
	Offentlig sektors inkomster	−15 265	−15 848	−15 287
	Offentlig sektors utgifter	−25 490	−26 108	−25 830
	Finansiellt sparande	+10 225	+10 260	+10 543
	Staten	+9 745	+9 590	+10 073
	Ålderspensionssystemet	+480	+670	+470
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
	Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	1,1 %	1,3 %	1,7 %

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

De effekter som Liberalernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.23. Kommunernas inkomster är högre än i regeringens budgetförslag för 2018. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för att skapa förutsättningar för bl.a. en förlängd skolplikt för nyanlända elever och för fler undervisningstimmar i grundskolan. Samtidigt avvisar man ett antal riktade statsbidrag på andra utgiftsområden, vilket sammanlagt leder till att kommunernas inkomster 2019 och 2020 är lägre än i regeringens budgetförslag.

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Kommunernas inkomster	+1 074	−738	−1 762
Kommunal inkomstskatt	+1 878	+1 838	+2 208
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utg.omr. 25	+3 310	+3 647	+5 148
därav ekonomiska regleringar	±0	+200	+200
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	−4 114	−6 223	−9 118
Utgifter	+1 074	−738	−1 762
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

Liberalernas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.24. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020

Takbegränsade utgifter	−26 941	−27 430	−27 858
Budgeteringsmarginal	−25 059	−49 570	−78	142
Utgiftstak för staten	−52 000	−77 000	−106	000

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

I tabell 2.25 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Till följd av att motionärerna vill se bl.a. en höjd brytpunkt för statlig skatt, avskaffad värnskatt och slopad avtrappning av jobbskatteavdraget beräknas inkomsterna till ett lägre belopp än i regeringens budgetförslag. Samtidigt förordar man minskade utgifter på många utgiftsområden jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Inkomster i statens budget	−17 143	−17 686	−17 495
därav Inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−26 888	−27 276	−27 568
därav Statsskuldsräntor	+53	+154	+290
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+9 745	+9 590	+10 073
Statsskuld vid årets slut	−9 745	−19 335	−29 408

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

Av tabell 2.26 framgår inkomsterna i statens budget med Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De direkta skatterna på arbete beräknas till ett lägre belopp till följd av att motionärerna bl.a. förordar en höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt. Genom att man vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler beräknas skatteinkomsterna för kapital bli högre jämfört med regeringens förslag. Även skatteinkomsterna på konsumtion och insatsvaror är

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att man förordar en skatt på plastpåsar och att man avvisar ett förslag om sänkt moms på naturguider.

Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020
Direkta skatter på arbete	−19 332		−19 732		−19 982
Indirekta skatter på arbete	−133			+7	+107
Skatt på kapital	+1	680	+1	898	+2	740
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+2	920	+2	369	+2	228
Offentliga sektorns skatteintäkter	−14 865		−15 458		−14 907
Avgår skatter från andra sektorer	−1 878		−1 828		−2 188
Statens skatteintäkter	−16 743		−17 286		−17 095
Periodiseringar		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster	−16 743		−17 286		−17 095
Övriga inkomster	−400		−400		−400
Statsbudgetens inkomster	−17 143		−17 686		−17 495

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

Liberalernas riktlinjer för den ekonomiska politiken

I Liberalernas budgetmotion anförs att det är högkonjunktur och att många människor får det allt bättre, men också att det inte är högkonjunktur för alla i Sverige. Tvärtom växer klyftorna mellan den som har jobb och den som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kommit hit, mellan bostadsområden och landsändar. Det handlar nu om att skapa möjligheter, reparera tryggheten och försvara friheten.

Skapa möjligheter

Skolan ska göra klassresor möjliga med hjälp av kunskap, förväntningar och studiero. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för det offentliga skolväsendet. Kvaliteten och valfriheten ska värnas och det fria skolvalet försvaras. Medel avsätts för en skolkommission för ökad studiero och införandet av skriftliga ordningsomdömen. Skolstarten bör ske vid sex års ålder även i Sverige. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och den tidigare förskoleklassen blir den första av tio årskurser i grundskolan. För att ge nyanlända elever chans att nå kunskapsmålen är det rimligt att förlänga skolplikten för dessa och ge dem som behöver mer tid att läsa svenska möjlighet till det. Medel bör föras till kommunerna för att öka kvaliteten, öka undervisningen, se till att nyanlända elever kommer ikapp och säkerställa att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna.

Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Motionärerna förordar högre lön åt skickliga lärare och en reformerad lärarutbildning som ska göra läraryrket attraktivt. För att minska lärarnas arbetsbörda bör en ny yrkeskategori, lärarassistenter, införas. Lärare och

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

rektorer som söker sig till tjänster i skolor i utanförskapsområden ska ges bättre löne- och arbetsvillkor.

Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. En försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning, med s.k. branschlärlingar där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, bör genomföras.

Det behövs en stark vuxenutbildning för dem som vill förbättra sina grundkunskaper, specialisera sig inom ett yrke eller förbereda sig för högskolestudier. Alla ska ha rätt till komvux. Motionärerna vill införa en yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med ett stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande.

Egen försörjning är nyckeln till frihet och en bättre framtid. Det första steget in på arbetsmarknaden är det viktigaste. Nyanlända och unga upp till 23 år som saknar fullständig gymnasieutbildning ska kunna få ett inträdesjobb.

Det krävs ökade drivkrafter att gå från bidrag till jobb. Jobbstimulansen i försörjningsstödet bör därför utökas från 25 till 40 procent. Motprestation för försörjningsstöd bör bli obligatoriskt i kommunerna. Kraven på att delta i etableringsinsatser måste stärkas.

Skatter och arbetsmarknadspolitik

Liberalerna ser behov av en skattereform där inriktningen ska vara att skatter på jobb och sysselsättning sammantaget tydligt sänks. Jämfört med nästan alla andra länder har Sverige både höga marginalskatter redan vid medelhöga inkomster och de högsta marginalskatterna på de högsta inkomsterna. I motionen förordas en höjning av brytpunkten från dagens ca 36 000 kronor per månad till 43 000 kronor per månad. Därmed återställs principen från 1990 års skattereform om att maximalt 15 procent av löntagarna ska betala statlig skatt. Det andra steget i den statliga inkomstskatten, den s.k. värnskatten, bör avskaffas. Avtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50 000 kronor återställs.

Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet på bostadsmarknaden samtidigt som skattepolitiken måste bidra till att dämpa och stabilisera en exceptionell prisutveckling. Motionärerna vill att taket för uppskov av reavinster i samband med fastighetsförsäljning ska avskaffas permanent. Räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen bör avskaffas. Motionärerna förordar att åtgärderna finansieras genom att ränteavdraget sänks från 30 till 20 procent under en tioårsperiod.

Skattereglerna ska underlätta för nystartade och snabbväxande företag – i dag och i framtiden. För att göra personaloptioner enkla att använda bör det inte finnas någon storleksbegränsning på programmet eller behov av att värdera optionerna när de ställs ut. Motionärerna avvisar regeringens skattehöjning på investeringssparkonton.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget bör justeras ned med två
	år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Löneskatten
	för äldre bör slopas.
	En grön skatteväxling med lägre skatt på jobb och höjningar av olika former
	av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter bör genomföras.
	Miljöbilsbonusen bör utformas som en förhöjd skatt på bilar med negativ
	klimatpåverkan. En dubbdäcksavgift bör införas och en regional anpassning
	av reseavdraget genomföras. Förslaget innebär att reseavdraget görs mer
	generöst i kommuner där kollektivtrafiken kan antas vara mindre väl utbyggd,
	medan avdraget stramas åt i kommuner där möjligheten att använda
	kollektivtrafiklösningar betraktas som större. Nedsättningen av energi- och
	koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet slopas. Liberalerna
	avvisar regeringens förslag om en flygskatt. Sverige bör driva på för en
	europeisk flygskatt.
	Taket för RUT bör tredubblas och RUT-avdraget vidgas till att omfatta fler
	tjänster. Motionärerna vill att subventionsgraden för RUT höjs från 50 till 75
	procent för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år.
	Det krävs en ny arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen i dess
	nuvarande form måste läggas ned. Fokus ligger i dag på arbetssökande som
	inte behöver myndighetens hjälp, när alla resurser egentligen behöver läggas
	på att rusta dem som står längst från arbetsmarknaden för jobb och
	sysselsättning. Det behövs en ny myndighet som prioriterar de grupper som
	har det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av t.ex. låg
	utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden. Det handlar framför allt
	om nyanlända, unga och personer med funktionsnedsättning. Dessutom bör
	myndigheten hantera frågor kring nyanländas etablering.
	Flera anställningsstöd slås samman till en ny anställningssubvention,
	nystartsjobb plus, med ett lönetak på 18 000 kronor i månaden.
	I motionen förordas ett nytt sysselsättningsmål med huvudmålet att Sverige
	ska ha 70 procents sysselsättning i åldrarna 15–74 år 2025. För att skapa fler
	jobb krävs att politiken inriktas på de grupper där sysselsättningsgraden främst
	kan öka. Olika förslag att öka sysselsättningen bland grupper med högst
	förgymnasial utbildning nämns i motionen (utöver vad som redovisats ovan),
	t.ex. snabbare nedtrappning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
	och moderna turordningsregler baserade på kompetens. Fler reformer kommer
	att behövas fram till 2025.
	Den svenska bostadsmarknaden behöver fler bostäder, vilket kan bli
	verklighet genom enklare regler, mindre krångel och kortare planprocesser.
	Regeringens bygg- och bostadssubventioner avvisas.
	För att bryta trenden mot ökad sjukfrånvaro krävs en rad åtgärder.
	Motionärerna vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs, att
	en femtonde karensdag införs och att sjukpenningen på fortsättningsnivå
	betalas ut tidigare än i dag.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Reparera tryggheten

De grundläggande uppgifterna i samhället måste fungera. Dit hör en rättsstat som människor kan lita på. Lika viktigt är det att alla människor känner att det går att klara sin egen försörjning – och att det finns ett skyddsnät när det behövs.

Motionärerna framhåller att den samlade nära vården och primärvården bör stärkas för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Medel bör satsas på ett primärvårdslyft, med krav på landstingen att bygga ut primärvården för att göra det möjligt att lista sig hos en specifik allmänläkare, och på barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare bör medel avsättas för karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Kömiljarden bör återinföras för att öka tillgången till vård. Vårdbiträdena ska återinföras i vården, vilket ger en bättre användning av vårdens resurser och gör att fler människor får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

För att ge barnfamiljer med lägre inkomster en stärkt ställning på bostadsmarknaden bör bostadsbidraget för barnfamiljer höjas.

Det är centralt att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag, och en laga-mat-garanti för hemtjänsten bör införas. Reformer bör genomföras för att förbättra ekonomin för ekonomiskt svaga pensionärer. Motionärerna vill höja ersättningsgraden i bostadstillägget för ålderspensionärer liksom taket för hur höga boendekostnader som kan ersättas.

Det behövs en nystart för att svensk polis ska fungera bättre – i hela Sverige. Anslaget till Polismyndigheten behöver öka för att möjliggöra en förstärkning med 5 000 poliser inom sju år. Utbyggnaden behöver få genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Utbyggnaden av antalet poliser ska åtföljas av en ökning av antalet civila utredare och andra civilanställda. En generell lönesatsning på landets poliser görs. Under en övergångstid ska staten öronmärka bidrag till kommuner så att fler ordningsvakter kan anställas i kommunal regi. Vidare bör Tullverkets brottsbekämpande förmåga stärkas liksom arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Motionärerna vill också se rejält höjda ambitioner i arbetet mot hedersförtryck.

Försvara friheten

Motionärerna vill ha ett samhällsklimat där människor får vara som de är, men också bli något annat om de vill. Jämställdhet handlar om att alla ska ha samma frihet att välja sitt eget liv. Flera förslag i motionen stärker jämställdheten och öppnar upp för entreprenörskap i kvinnodominerade sektorer. Motionärerna vill satsa på karriärtjänster för kvinnodominerade yrkesgrupper, såsom lärare och specialistsjuksköterskor.

Ingen ska behöva vara rädd för att bli utsatt för våld i hemmet eller av en närstående. Mer resurser bör läggas på arbetet mot våld mot barn, och landets kvinnojourer bör ges långsiktiga och rimliga ekonomiska villkor.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020

Offentlig sektors inkomster	−5 914	−10 564	−14 626
Offentlig sektors utgifter	−16 405	−21 065	−25 089
Finansiellt sparande	+10 491	+10 501	+10 462
Staten	+10 782	+13 194	+12 473
Ålderspensionssystemet	−888	−2 855	−2 171
Kommunsektorn	+597	+162	+161
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	1,1 %	1,3 %	1,7 %

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.28. Kristdemokraterna avvisar stora delar av de höjningar av det generella statsbidraget som regeringen genomfört 2017, och föreslagit och aviserat för 2018–2020. Motionärerna anser att medlen behöver styras till mer angelägna områden. På det sättet behålls och förstärks välfärdens resurser samtidigt som skattetrycket kan sänkas. Kristdemokraterna vill att skatten på pension och arbete ska vara lika och att kommuner och landsting inte ska drabbas av skattebortfall till följd av en sådan förändring.

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Kommunernas inkomster	−3 456	−6 266	−8 339
Kommunal inkomstskatt	+22 011	+22 060	+22 987
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utg. omr. 25	−25 467	−28 326	−31 326
därav ekonomiska regleringar	+200	+200	+200
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Utgifter	−4 053	−6 428	−8 500
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+597	+162	+161

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.29. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vänder man sig mot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019	2020
Takbegränsade utgifter	−38 707	−44 002	−49 175
Budgeteringsmarginal	−13 293	−32 998	−56	825
Utgiftstak för staten	−52 000	−77 000	−106	000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

I tabell 2.30 redovisas effekterna på inkomster och utgifter i statens budget i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Till följd av att motionärerna vill ha både lägre skatter, bl.a. dubbla jobbskatteavdrag för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa och en bred skattesänkning för alla hushåll, och lägre utgifter inom flera utgiftsområden jämfört med regeringens förslag blir budgetsaldot högre än i regeringens förslag. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens budgetförslag.

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018	2019		2020
Inkomster i statens budget	−27 925	−32 624		−37 613
därav Inkomster av försåld egendom	±0		±0		±0
Utgifter i statens budget	−37 707	−44 817		−49 086
därav Statsskuldsräntor	±0		±0		±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	+1 000	+1	000	+1	000
Kassamässig korrigering	±0		±0		±0
Statens budgetsaldo	+9 782	+12	194	+11	473
Statsskuld vid årets slut	−9 782	−21 976		−33 449

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

Av tabell 2.31 framgår inkomsterna i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De skattesänkningar som Kristdemokraterna vill se i form av bl.a. ett dubbelt jobbskatteavdrag för flera grupper och en bred skattelättnad för alla hushåll förklarar till stor del varför de direkta skatterna på arbete blir lägre än i regeringens budgetförslag. Den höjning av momsen med 1 procentenhet som man förordar innebär att skatten på konsumtion och insatsvaror blir ca 19 miljarder kronor högre jämfört med regeringens budgetförslag. Skatten på kapital beräknas bli högre än i regeringens budgetförslag till följd av den avtrappning av ränteavdragen som förordas.

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

	2018		2019		2020
Direkta skatter på arbete	−25 926		−30 205		−34 288
Indirekta skatter på arbete	−349		−970		−1 348
Skatt på kapital	+1	521	+1	755	+2	178
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+18	641	+18	649	+18	538
Offentliga sektorns skatteintäkter	−6 112		−10 771		−14 919
Avgår skatter från andra sektorer	−21 712		−21 753		−22 594
Statens skatteintäkter	−27 825		−32 524		−37 513
Periodiseringar		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster	−27 825		−32 524		−37 513
Övriga inkomster	−100		−100		−100
Inkomster i statens budget	−27 925		−32 624		−37 613
Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga kan tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit. Motionärerna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. Motionärerna menar att en väl fungerande ekonomisk politik ger resurser att satsa på välfärden, dvs. en god vård och omsorg och en bra skola. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilka enligt motionärerna är grunden för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra. Kristdemokraterna förespråkar en hållbar flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet, en väl fungerande integration, ett generöst bistånd som når fram och en politik som främjar handel och ökade möjligheter till rörlighet över gränserna. Sverige bör enligt motionärerna vara ett föregångsland när det gäller miljö- och klimatpolitiken genom effektiva miljöåtgärder.

Fler jobb och mer företagande

Att ha ett arbete eller en annan meningsfull sysselsättning att gå till är enligt Kristdemokraterna av största vikt för varje enskild person. Arbete har också en avgörande betydelse för möjligheten att bygga trygga familjer. Arbetsmarknadspolitik handlar därför om förvaltarskap och om att se till att alla får en chans att utveckla sina förmågor.

Motionärerna anser att en av Sveriges mest angelägna utmaningar är att lösa tudelningen på arbetsmarknaden. Att på olika sätt stötta dem som står långt från arbetsmarknaden i deras strävan att få ett arbete och en egen försörjning anses mycket viktigt, och en grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Motionärerna vill kombinera de inträdesjobb man vill införa med ett dubbelt
	jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden
	– nyanlända, unga och personer som t.ex. på grund av arbetslöshet eller
	sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden. Motionärerna vill också
	avskaffa löneskatten för äldre.
	Motionärerna motsätter sig regeringens inriktning på den ekonomiska
	politiken som man menar minskar människors frihet och möjlighet att själva
	välja hur man vill använda sina pengar och också får negativa effekter på
	arbetskraftsdeltagande och jobbskapande. Med färre som arbetar blir det enligt
	motionärerna ännu svårare att över tid upprätthålla välfärden.
	Motionärerna anser att arbetsmarknadspolitiken behöver en grundlig reno-
	vering och vill att Arbetsförmedlingens egen arbetsmarknadsutbildning av-
	skaffas, att Arbetsförmedlingens anslag till förberedande utbildning halveras,
	att det skapas fler platser inom yrkesvuxutbildningen, att Arbetsförmedlingens
	förvaltningsanslag minskas med 10 procent och att de moderna beredskaps-
	jobben och snabbspåren avvecklas. Motionärerna kritiserar regeringens avsikt
	att slå ihop flera olika arbetsmarknadsprogam och kalla det för introduktions-
	jobb och menar att det inte löser problemet med de ineffektiva arbets-
	marknadsprogrammen. Motionärerna konstaterar att subventionerade anställ-
	ningar kommer att behövas också i framtiden och vill att trygghets- och löne-
	bidragsanställningarna för personer med funktionsnedsättning utökas.
	Ett gott företagsklimat är enligt motionärerna nyckeln till att möta framtida
	utmaningar och öka resurserna till den gemensamma välfärden. Det behövs en
	näringspolitik som är inriktad på att underlätta för företag att växa och anställa.
	En grundförutsättning för detta är att företag har råd och möjlighet att anställa.
	Det behöver också bli enklare att bli och vara företagare genom enklare regler,
	ökad tillgång till riskkapital och konkurrenskraftiga skatter. Motionärerna vill
	också att sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter
	reformeras så att marknaderna kan växa till. Detta vill man åstadkomma
	genom att öppna upp för nya tjänstesektorer och genom att bredda RUT-
	avdraget.
	Skattesänkningar för jobb, sparande och givmildhet
	Kristdemokraterna förespråkar en inriktning på skattepolitiken med skatte-
	sänkningar som uppmuntrar till jobb och som riktar sig till barnfamiljer och
	pensionärer som halkat efter. Förutom de förslag man har på sänkta skatter för
	framför allt pensionärer, barnfamiljer och de som har svårt att komma in på
	arbetsmarknaden, vill man också se en bred skattesänkning för alla hushåll på
	sammanlagt ca 11 miljarder kronor från 2018. Genom att avvisa flera av
	regeringens utgiftsökningar och inkomstminskningar som anses mindre
	lämpliga finns det enligt motionärerna utrymme för detta. Brytpunkten för den
	statliga inkomstskatten behöver också höjas och jobbskatteavdraget för de som
	tjänar över 50 000 kronor i månaden återställas. Eftersom motionärerna anser
	att sparande och investeringar ska främjas motsätter man sig en höjd skatt på

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

investeringssparkonto. Motionärerna ser också mycket allvarligt på att regeringen tagit bort möjligheten att göra skatteavdrag för den som skänker pengar till välgörande ändamål, och de vill därför att gåvoskatteavdrag återinförs. Motionärerna eftersträvar en blocköverskridande överens- kommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdraget och vill att avtrapp- ningen påbörjas redan under nästa budgetår. Att införa en flygskatt och kompensera regionala flygplatser för detta avvisas.

Stärk familjerna

Motionärerna anser att den ekonomiska politiken bör användas för att stödja goda mellanmänskliga relationer. Det handlar främst om att minska den politiska styrningen för att ge både det civila samhället och familjer möjlighet att utvecklas och fatta egna beslut. Det offentliga bör ge stöd, men påtvingade politiska lösningar menar motionärerna hämmar tilliten och riskerar att skada mer än att hjälpa.

Motionärerna konstaterar att barnfamiljernas disponibla inkomst under de senaste 20 åren har varit svagare än andra hushålls. Därför behöver deras ekonomi stärkas, varför motionärerna vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar. En sådan konstruktion stärker drivkrafterna till arbete, vilket motionärerna tycker är en fördel eftersom den enskilt viktigaste faktorn för ett hushålls välfärd är om de vuxna i hushållet förvärvsarbetar eller inte.

Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken och barnomsorgen utformas. Motionärerna anser att ökad psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem och att det därför är nödvändigt med reformer som stärker elevhälsan, föräldrastödet samt barn- och ungdomspsykiatrin. Motionärerna vill också prioritera de familjer som lever i ekonomisk utsatthet genom ett höjt bostadsbidrag, en barnomsorgspeng och minskade barngrupper i förskolan.

En hälso- och sjukvård i världsklass

Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik tar sin utgångspunkt i varje människas absoluta och okränkbara värde. De som har störst behov ska också ges företräde till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Motionärerna vill se ökad valfrihet och makt till den enskilde och menar att en mångfald av utförare skapar positiva effekter. Att införa ett s.k. vinsttak för privata aktörer är därför ett reellt hot mot hela välfärden eftersom det i praktiken skulle innebära ett nästan totalt stopp för möjligheterna att långsiktigt driva och utveckla dessa verksamheter. I stället vill motionärerna se ändamålsenliga kvalitetskrav och uppföljning.

Enligt motionärerna är förtroendet för vården lägre i Sverige än i jämförbara länder, och tillgängligheten upplevs dessutom som låg. Vården är inte jämlik och det finns brister med överbeläggningar, patientsäkerhet och vårdköer. Samtidigt håller svensk hälso- och sjukvård mycket hög klass i ett globalt perspektiv. Att det finns brister och hög kvalitet samtidigt kräver enligt

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	motionärerna en politik som både stärker det som fungerar väl och vågar
	ompröva invanda föreställningar och strukturer. I partimotionen presenteras
	en reformagenda som enligt motionärerna gör att det välfärdssvek som den
	nuvarande regeringen står för kan vändas till ett välfärdslöfte. För att
	förverkliga detta vill man se en vårdplatsgaranti inom sjukhusvården som,
	genom prestationsbaserad ersättning till landstingen, kommer att ge fler
	tillgängliga vårdplatser. Dessutom vill man att den s.k. kömiljarden återinförs.
	Motionärerna vill stärka primärvården genom ökad tillgänglighet, en skarpare
	vårdgaranti och genom att återinföra patientansvariga läkare. Staten bör ta
	huvudansvaret för sjukvården för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård
	i hela landet. Att personer med mycket omfattande stödbehov inte längre får
	det stöd de har rätt till enligt lagen om stöd och service till vissa
	funktionshindrade (LSS), vilket var avsikten när lagen infördes 1994, anser
	motionärerna också måste åtgärdas.
	Att åldras i trygghet och värdighet
	Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett
	angeläget mål för Kristdemokraterna. Äldres vård och omsorg måste präglas
	av självbestämmande och valfrihet, och motionärerna anser att ett utökat
	självbestämmande behöver prägla såväl boende som hemsänd mat och
	färdtjänst. Motionärerna vill se en ökad tillgång till äldreboenden genom en
	prestationsbaserad ersättning till de kommuner som klarar att anvisa platser
	inom tre månader och genom en äldreboendegaranti för den som fyllt 85 år.
	För att klara det löftet behövs det enligt motionärerna fler och olika typer av
	äldreboenden, vilket man menar kan åstadkommas med stimulansbidrag till
	kommunerna.
	Motionärerna betonar att en sammanhållen seniorpolitik inte bara får
	handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, de äldre som en viktig resurs
	och ett välfungerande samspel mellan generationerna är också viktiga
	beståndsdelar i Kristdemokraternas seniorpolitik. Därför vill motionärerna se
	fler möjligheter för äldre på arbetsmarknaden och förbättra pensionärernas
	ekonomi genom att bl.a. ta bort skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst
	och pensionsinkomst, införa ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer över 64
	år samt förbättra bostadstillägget för pensionärer.
	Fler poliser för ökad trygghet och ett starkare försvar
	Motionärerna anser att tryggheten måste öka och komma alla till del. Det
	kräver en polis och ett rättsväsen som fungerar, är mer synligt och lokalt
	förankrat. Tilliten hotas när människor utsätts för brott som inte klaras upp,
	vilket är resultatet av dagens resurs- och organisationsbrister. Utvecklingen
	behöver brytas, och på kort sikt ser motionärerna att lösningen är fler poliser
	och ett förstärkt rättsväsen. På längre sikt behövs också bredare förebyggande
	insatser. Motionärerna vill att 10 000 fler poliser anställs till 2025 och

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

SOU 2017:78 En sammanhållen budgetprocess

Kommittén har haft i uppdrag att analysera och ta ställning till vilka slags lagförslag som ska behandlas inom ramen för budgetprocessen och hur detta ska regleras i lag. I uppdraget ingick även att analysera hur förslag till budgetrelaterade tillkännagivanden ska behandlas i budgetprocessen och hur förslag som väcks inom riksdagen utanför den ordinarie budgetprocessen och som har en tydlig påverkan på statens budget ska hanteras, samt att se över i vilken utsträckning dessa frågor kan regleras i lag. Kommittén föreslår förändringar av vissa bestämmelser i riksdagsordningen och att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 september 2018.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos över offentliga finanser från den 10 oktober 2017 beräknas det finansiella sparandet till 0,6 procent av BNP 2018, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,9 procent av BNP. KI:s prognos utgår från regeringens finanspolitik som den föreslagits i budgetpropositionen för 2018. För 2019 och 2020 beräknas det finansiella sparandet till 1,3 respektive 1,0 procent av BNP, vilket är 0,3 respektive 0,5 procentenheter lägre än vad regeringen beräknar. Enligt KI försvagar budgeten för 2018 det strukturella sparandet med 40 miljarder kronor, eller 0,8 procent av potentiell BNP. Det strukturella sparandet beräknas till 0 procent 2018, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,6 procent. KI anser att det strukturella sparandet är lägre än den nivå som är förenlig med både det nuvarande och det nya föreslagna överskottsmålet och konstaterar att den underfinansierade budgeten innebär att finanspolitiken förstärker högkonjunkturen. För att nå det nya överskottsmålet behöver finanspolitiken därför vara åtstramande 2019.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 26 oktober 2017 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande på 1,2, 0,9, 1,0 respektive 0,9 procent av BNP för 2017–2020, vilket för 2017–2019 är något högre jämfört med den prognos som redovisades i september. Prognosen för 2020 redovisas för första gången. I rapporten konstaterar Riksbanken att omfattningen av regeringens åtgärder redan var känd i september och då innefattades i prognosen, varför prognosen inte ändrats nämnvärt. Sammansättningen av åtgärderna blev dock lite annorlunda mot vad som antogs i septemberprognosen. Tyngdpunkten ligger nu mer på stimulanser till hushållen och något mindre på offentlig konsumtion. Riksbanken konstaterar att konjunkturen i dagsläget är stark och att skatteintäkterna bedöms öka även nästa år och att de offentliga finanserna väntas visa överskott även 2018.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	finanserna vänts till överskott, samtidigt som angelägna samhällsinvesteringar
	har kunnat genomföras. Det betyder att åtgärder för att minska arbetslösheten,
	stärka välfärden, öka den ekonomiska jämlikheten och främja investeringar i
	bostadsbyggande, infrastruktur och klimatanpassning har kommit till stånd.
	Det är reformer som utskottet anser ha varit mycket angelägna.
	Sammansättningen av de offentliga utgifterna och intäkterna har sedan 2014
	därmed ändrats så att de gynnar tillväxt, sysselsättning och en bättre
	fördelning. Utskottet håller med regeringen om att styrkan i svensk ekonomi
	nu ska användas ansvarsfullt och rättvist så att de ekonomiska framgångarna
	kommer alla till del, i hela landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen
	nu går vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat med det
	finanspolitiska ramverket som grund för den ekonomiska politiken.
	Utskottet noterar att statsskuldskvoten i slutet av 2017 beräknas uppgå till
	sin lägsta nivå sedan 1977 och att de offentliga finanserna visat överskott
	sedan 2015. Regeringens förslag till budget innebär att 40 miljarder kronor
	eller drygt 1 procent av BNP används för att betala av på statsskulden 2018,
	vilket utskottet anser vara en stram och ansvarsfull finanspolitik. Det är enligt
	utskottet också ansvarsfullt att i det här starka ekonomiska läget ta itu med de
	utmaningar som finns i samhället. Därför välkomnar utskottet regeringens
	finanspolitiska inriktning med viktiga strukturreformer för att stärka den
	svenska modellen och avvisar oppositionspartiernas respektive förslag till
	inriktning på finanspolitiken eftersom de inte gör den prioriteringen. Sverige
	ska vara ett land i arbete och sammanhållning, i jämlikhet och hållbar
	utveckling. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringens samlade
	politik bidrar till en mer jämlik fördelning och konstaterar att man runt om i
	världen pekar på den svenska modellen som en förebild för att lyckas
	kombinera hög sysselsättning, hög tillväxt och hög jämlikhet.
	Offentliga finanser och budgetpolitiska mål
	Utskottet konstaterar att utvecklingen för de offentliga finanserna har vänt
	efter en femårsperiod med underskott, vilket som mest uppgick till
	60 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP 2014. Förbättringen beror dels
	på den starka utvecklingen i svensk ekonomi, dels på att regeringen sedan den
	tillträdde fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Utskottet noterar att de
	offentliga utgifterna vuxit betydligt långsammare än BNP, trots de högre
	utgifter som uppstod till följd av det mycket stora antalet personer som sökte
	asyl i Sverige under hösten 2015.
	Utskottet noterar att prognosen för de offentliga finanserna har reviderats
	upp för 2017 och 2018 jämfört med prognosen i 2017 års ekonomiska
	vårproposition. I huvudsak är det intäkterna från skatt på kapitalvinster och
	konsumtion som beräknas bli högre. De åtgärder som föreslås i
	budgetpropositionen för 2018 medför att utgifterna revideras upp men i mindre
	utsträckning än inkomsterna. I takt med att de åtgärder som aviseras i
	budgetpropositionen genomförs 2019 och 2020 belastas sparandet i staten,

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

vilket medför att prognosen för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn successivt revideras ned i förhållande till vårpropositionen.

Oppositionspartierna framför att regeringen i rådande konjunkturläge bedriver en för expansiv finanspolitik. Utskottet ställer sig i det sammanhanget bakom det regeringen anför i propositionen som ett svar på Finanspolitiska rådets rapport 2017, dvs. att det strukturella sparandet har stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde och att detta enligt gängse kriterier bör anses vara en åtstramande finanspolitik. Utskottet delar också regeringens syn att det för närvarande finns få tecken på överhettning i ekonomin som motiverar ytterligare åtstramning.

Regeringens bedömning är att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016. Utskottet delar den bedömningen. Utskottet konstaterar liksom regeringen att den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet, en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, som regeringen i propositionen föreslår ska gälla fr.o.m. 2019.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak för 2020 och konstaterar att den föreslagna nivån gör det möjligt att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner. Samtidigt vill utskottet liksom vid flera tillfällen tidigare betona att ett ledigt utrymme under utgiftstaket inte i sig betyder att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna, utan att reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas. Utskottet noterar i det här sammanhanget att budgeteringsmarginalen 2020 är 8,8 procent av de takbegränsade utgifterna, dvs. 5,8 procentenheter högre än den minsta säkerhetsmarginal som enligt regeringen bör finnas. Utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer enligt utskottet också att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som de närmaste åren behöver tas i anspråk för oförutsedda utgifter, t.ex. volymförändringar i transfereringssystemen. För 2018 och 2019 föreslår regeringen att utgiftstaket till följd av tekniska justeringar fastställs till 1 337 respektive 1 397 miljarder kronor, vilket utskottet ställer sig bakom. Med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om att sätta utgiftstak så att de återfår sin styrande effekt (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349) noterar utskottet att regeringen i propositionen anger att man har för avsikt att återkomma i den frågan i 2018 års ekonomiska vårproposition.

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Utskottet ställer sig bakom både regeringens förslag om att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och förslaget om att

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	fastställa ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade
	bruttoskuld (ett skuldankare) till 35 procent av BNP fr.om. 2019.
	I det här sammanhanget vill utskottet påminna om sitt ställningstagande
	med anledning av 2017 års ekonomiska vårproposition då regeringen
	aviserade förslagen (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr.
	2016/17:349). Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning om
	betydelsen av att eftersträva ett brett politiskt stöd för eventuella förändringar
	för att värna stabiliteten i det finanspolitiska ramverket. Utskottet vidhåller
	denna uppfattning. Mot bakgrund av att regeringen inte föreslår någon
	lagreglering när det gäller uppföljningen av skuldankaret, och därmed inte
	heller någon reglering av regeringens skyldigheter i förhållande till riksdagen
	i det avseendet, vill utskottet betona vikten av att en uppdaterad beskrivning
	av både principerna för uppföljningen och regeringens åtagande gentemot
	riksdagen när det gäller uppföljningen. Med detta sagt står utskottet
	fortfarande bakom den process för uppföljning av skuldankaret som
	regeringen beskrev i 2017 års ekonomiska vårproposition.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska vara ett land i arbete, sammanhållning, jämlikhet och hållbar utveckling. Utskottet vill se ett säkert och tryggt samhälle för alla. Som regeringen framhåller finns det utmaningar och problem som behöver lösas. Fler måste komma i arbete, skolresultaten måste förbättras, fler måste få sjukvård i tid och fler brott måste klaras upp. Byggandet är på en historiskt hög nivå men samtidigt letar många fortfarande efter bostad. För att möta dessa utmaningar behöver Sverige fortsätta att investera i samhällsbygget för fler jobb, en stärkt välfärd och en ökad trygghet: investeringar och reformer som ger alla möjlighet att delta på arbetsmarknaden och minskar klyftorna, ökar tilliten och stärker ekonomin. Sverige ska vara ett land som håller ihop, och utskottet står bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska ligga fast och att ett samhälle för trygghet, hållbar utveckling och minskade orättvisor ska fortsätta att byggas.

Alla som kan ska jobba

Utskottet delar regeringens bedömning att målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Utskottet noterar att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt, med en sysselsättning som fortsätter att öka och allt fler som deltar i arbetskraften. Sedan 2014 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Samtidigt behöver mer göras, särskilt för de som inte gått ut gymnasieskolan och de som är födda utanför Europa. Utskottet delar regeringens syn att det behövs fler och enklare vägar till jobb, kompetenshöjande åtgärder och särskilda insatser för att utrikes födda kvinnor

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Även arbetsmarknadsutskottet lyfter i sitt yttrande till finansutskottet fram att vägarna till jobb måste bli fler och enklare. Regeringens förslag till förändringar av gällande subventionerade anställningar, där ett flertal stödformer ersätts med ett nytt anställningsstöd – introduktionsjobb, välkomnas av arbetsmarknadsutskottet. Enligt arbetsmarknadsutskottet kan färre, enklare och mer kraftfulla stöd förväntas bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa med stöd och därigenom göra det lättare för grupper med svag ställning att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet ser också positivt på regeringens särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete, som t.ex. omläggningen av regelverket för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och införandet av utbildningsplikt för alla nyanlända invandrare. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

Allianspartierna argumenterar för sänkta ingångslöner som ett sätt för bl.a. nyanlända invandrare med låg utbildning att lättare komma in på arbetsmarknaden genom s.k. inträdesjobb. Liksom arbetsmarknadsutskottet anser finansutskottet att sänkta ingångslöner riskerar att öka lönespridningen och att ett samhälle med ökande klyftor kommer att resultera i sämre förutsättningar för social rörlighet och omställning på arbetsmarknaden. Finansutskottet anser i likhet med regeringen att Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen utgår dessutom ifrån att det är parterna på arbetsmarknaden som huvudsakligen sköter lönebildningen. Det skulle vara ett kraftfullt avsteg från partsmodellen att i riksdagen stifta lag om lägre löner än de som parterna kommit överens om.

Finansutskottet anser att investeringar i utbildning och kompetens ger förutsättningar för människor i hela landet att utbilda sig och stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för omställning under hela livet. Genom att investera i utbildning skapas också bättre förutsättningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation. Därför välkomnar utskottet regeringens förslag om att bygga ut Kunskapslyftet. Det är också glädjande att regeringen avser att höja bidragsdelen inom studiemedlet, vilket förväntas få fler att vilja studera.

En bättre etablering uppnås också genom regeringens förslag om att införa en möjlighet för utrikes födda kvinnor att lära sig svenska under föräldraledigheten och om att utöka stödet för deras företagande.

Utskottet kan konstatera att den politik som förts under de senaste åren med bl.a. statliga investeringsbidrag har lett till att bostadsbyggandet ökat, för att 2017 nå rekordnivåer. Byggandet av nya bostäder har inte varit så högt på flera decennier. Trots det har många ändå svårt att hitta en bostad. I likhet med regeringen anser utskottet att det ska gå att hitta en bostad i Sverige när man får jobb eller en studieplats. Utskottet står därför bakom regeringens fortsatta arbete med att genomföra det s.k. 22-punktsprogrammet för att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet och effektivisera plan- och byggprocessen.

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Programmet ligger också i linje med de rekommendationer som regeringen fått
	av Europeiska kommissionen inom ramen för den europeiska
	planeringsterminen. Kommissionen anser att hushållens ökade skuldsättning
	utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten, en bedömning som
	utskottet i likhet med regeringen delar. Utskottet kan också notera att ett flertal
	åtgärder har vidtagits för att minska riskerna, som t.ex. bolånetak, höjda
	riskvikter för bolån, skärpta kapitalkrav och amorteringskrav. Utskottet
	noterar att regeringen fortsätter att följa utvecklingen av hushållens
	skuldsättning noga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle
	krävas, vilket utskottet välkomnar.
	Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en
	förutsättning för att hela landet ska växa. Därför välkomnar utskottet
	regeringens förslag om att utvidga det s.k. växa-stödet till att även omfatta
	aktiebolag och handelsbolag, för att på så sätt underlätta för enmansföretag att
	ta steget att anställa. Utskottet är också positivt till förslaget om att ändra
	beskattningen av personaloptioner, så att möjligheten att behålla
	nyckelpersoner förbättras. Regeringens förslag om	att	utvidga
	socialförsäkringsstödet för företagare kan enligt utskottet också förväntas leda
	till att fler vågar starta företag.
	Samtliga oppositionspartier anser att regeringens politiska prioriteringar är
	felaktiga och att de i flera avseenden riskerar att förstärka problemen i
	samhället. Regeringens reformer bedöms försvåra och fördyra jobbskapande.
	Flera av oppositionspartierna föreslår att politiken i stället ska inriktas på att
	få fler i arbete genom lägre skatter, stramare bidragsnivåer och
	skattesubventioner för enskilda företag och hushåll som delvis ska finansieras
	av en höjd mervärdesskatt. Utskottet delar inte den inriktningen på politiken
	utan anser i likhet med regeringen att staten ska fortsätta att understödja
	jobbtillväxten genom en väl avvägd finanspolitik med åtgärder inom
	regeringens jobbagenda och med fokus på ett brett kunskapslyft, fler och
	enklare vägar till arbete, investeringar i klimat, infrastruktur och bostäder samt
	en aktiv närings- och innovationspolitik. Utskottet noterar också att
	Konjunkturinstitutets bedömning är att offentliga investeringar är det mest
	effektiva sättet att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. Den inriktning
	på politiken som Sverigedemokraterna föreslår bygger i stort på att
	integrationspolitiken slopas helt. Det är ett synsätt som utskottet tydligt tar
	avstånd ifrån.
	Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola
	För att elever ska lära sig mer måste ojämlikheten i skolsystemet brytas. Alla
	skolor ska vara bra skolor. Stora investeringar har gjorts för en mer jämlik
	kunskapsskola och fler än 20 000 har anställts i skolan sedan regeringen
	tillträdde, men i likhet med regeringen anser utskottet att det krävs mer för att
	regeringens mål om en jämlik kunskapsskola ska nås. Utskottet välkomnar
	därför regeringens förslag om att politiken ska inriktas	på	att stärka

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att tillföra ökade medel till kommunsektorn, göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och förlänga skolplikten. Det finns därför inte skäl att tillstyrka motionärernas förslag, som förordar en annan politik för skolan.

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Därigenom visar Sverige globalt ledarskap, vilket är en central del i det moderna samhällsbygget. Utskottet kan notera att regeringen har genomfört de största satsningarna på miljö och klimat i svensk historia. Sverige är nu närmare att nå klimatmål 2020 med enbart inhemska åtgärder. Utskottet noterar att Sverige rankas som överlägset bäst i EU när det gäller klimatarbetet men vill, i likhet med regeringen, framhålla att ambitionerna behöver höjas ytterligare om vi tillsammans ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens förstärkning av klimat- och miljöarbetet med åtgärder för ett renare hav, skydd av dricksvatten, en levande och giftfri stadsmiljö och ett främjande av fossilfria resor och transporter. I trafikutskottets yttrande till finansutskottet framhålls att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som politiken står inför och att det är viktigt att prioritera arbetet med att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Regeringens förslag om ett reduktionspliktssystem bedöms vara ett långsiktigt och effektivt styrmedel som bör införas utan onödigt dröjsmål. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning. Finansutskottet delar också regeringens bedömning att det behövs skatteförändringar för att minska utsläppen från vägtransportsektorn och flyget. Regeringens förslag om att förstärka Klimatklivet och införa ett industrikliv, ett stöd till innovativa projekt och ny teknik för att minska utsläpp av växthusgaser, är enligt utskottets mening viktiga kostnadseffektiva åtgärder som förstärker klimatarbetet. Utskottet kan konstatera att den politik som regeringen vill föra innebär en ambitionshöjning i den klimatomställning som krävs för att långsiktigt hållbara utsläppsnivåer ska uppnås och anser därför att det inte finns skäl att tillstyrka motionärernas förslag.

Välfärden ska stärkas

Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska vara ett ledande välfärdsland. Alla ska bidra och alla ska få ta del av det växande välståndet. Utskottet kan konstatera att regeringen har genomfört omfattande satsningar på välfärden, t.ex. har pengar avsatts för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsens utvärdering av dessa medel visar att satsningen gett över 5 000 fler årsarbetskrafter i äldreomsorgen. I likhet med regeringen vill utskottet framhålla vikten av att fortsätta investera i välfärden. Med en växande befolkning kommer behoven av välfärdstjänster att öka. Utskottet kan

2017/18:FiU1	2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	också notera att regeringen avsätter ytterligare resurser till skolan, vården och
	omsorgen, bl.a. höjs det generella statsbidraget till kommuner och landsting.
	Ökade resurser tillförs också för att korta köerna och förbättra samordningen
	och arbetsvillkoren inom sjukvården. Förlossningsvården tillförs 1 miljard
	kronor nästa år, och stora satsningar görs på psykiatri och primärvård. Totalt
	förstärks vården med ca 5,5 miljarder 2018. Utskottet ser positivt på
	regeringens fortsatta investeringar i välfärden och anser inte att det finns skäl
	att tillstyrka motionärernas förslag, som också i varierande grad vill se
	investeringar i sjukvården. Utskottet delar vidare regeringens syn att välfärden
	ska vara generell, omfatta alla och komma alla till del. Därför är det också
	glädjande att regeringen investerar i t.ex. ett jämställt föräldraskap, barn,
	pensionärer och sjuka genom att bl.a. höja barnbidraget, sänka skatten för
	pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.
	Sverige ska vara tryggt
	Utskottet delar regeringens bedömning om att Sverige ska vara ett land där
	alla är trygga och säkra oavsett var de bor. Fler brott ska förhindras och fler
	brott ska klaras upp och den illegala handeln ska stoppas. Som regeringen
	framhåller är det också angeläget att hedersvåldet bekämpas. Mot den
	bakgrunden välkomnar utskottet regeringens kraftiga tillskott till myndigheter
	som t.ex. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården	och
	Tullverket. Utskottet kan också notera att totalförsvaret stärks i enlighet med
	den överenskommelse som gjorts mellan regeringspartierna, Moderaterna och
	Centerpartiet, vilket utskottet ser positivt på. Den inriktning som regeringen
	föreslår ligger också i linje med vad flera av oppositionspartierna föreslår om
	än med varierande belopp, varför utskottet inte finner anledning att tillstyrka
	motionärernas förslag.
	Redovisning av sysselsättningseffekter
	I propositionen skriver regeringen, med anledning av Finanspolitiska rådets
	rapport, att den bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa detaljerade
	siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer. Det skulle enligt regeringen
	riskera att ge en missvisande bild av effekterna, varför den i stället beskriver
	effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag. I detta sammanhang vill
	utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen beslutade i juni
	2017 om att redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och
	aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349).
	Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med anledning
	av tillkännagivandet.
	Tillkännagivande om åtgärder för att förenkla skattesystemet
	I propositionen redovisar regeringen, med anledning av ett tillkännagivande
	från riksdagen, att den alltid noggrant överväger möjligheterna	till

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska fastställa överskottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019. Enligt 11 kap. 18 § riksdagsordningen (RO) ska beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda fastställas i rambeslutet. Regeringen föreslår också att det finanspolitiska ramverket kompletteras med ett s.k. skuldankare på 35 procent av BNP fr.o.m. 2019. Skuldankaret är en ny komponent i det finanspolitiska ramverket och bör ses som en riktlinje och ett komplement till överskottsmålet. Bestämmelsen i RO reglerar inte vilken beslutsform som ska användas i fall som detta, men skuldankarets nära koppling till överskottsmålet talar för att de båda fastställs i rambeslutet. Frågorna om överskottsmål och skuldankare behandlas närmare i kapitel 2.

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna; dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaken för staten 2018 och 2019 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje och tillkommande budgetåret 2020 (punkt 3). Regeringen föreslår att nivån på utgiftstaken fastställs till 1 337, 1 397 och 1 471 miljarder kronor för 2018–2020 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna överensstämmer med den bedömning av nivån för 2020 som gjordes i 2017 års ekonomiska vårproposition och med beslutade nivåer för 2018 och 2019, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om ett höjt grundavdrag för pensionärer. Tekniska justeringar görs t.ex. när en förändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna. För att behålla takets stramhet görs därför en teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2020 innebär att nivån ökar med 74 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Det innebär en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen sedan utgiftstaket infördes 1997. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser 1997–2019 uppgår till 3,1 procent, medan motsvarande ökning för 2020 uppgår till 5,3 procent. Som en följd av utgiftstakets ökningstakt ökar även budgeteringsmarginalens storlek relativt snabbt och uppgår 2020 till 8,8 procent av de takbegränsade utgifterna.

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive budgetmotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2018–2020

Miljoner kronor

	2018		2019		2020
Regeringens förslag till utgiftstak	1 337	000	1 397	000	1 471	000
Avvikelse från regeringen
Moderaterna	−52 000		−77 000		−106 000
Sverigedemokraterna	−55 849		−101 278		−143 786
Centerpartiet	−52 000		−77 000		−106 000
Liberalerna	−52 000		−77 000		−106 000
Kristdemokraterna	−52 000		−77 000		−106 000

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § i riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 8) föreslår regeringen att utgifterna för 2018 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 3.2.

De föreslagna utgiftsramarna beräknas sammantaget öka med ca 14 miljarder kronor 2018 jämfört med 2017, inklusive Vårändringsbudget för 2017 och Höständringsbudget för 2017.

I förslaget till utgiftsramar för 2018 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för utgiftsramarna ligger också regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volym- antaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkning av främst förvaltningsanslagen. Andra faktorer som påverkar utgiftsramarna för 2018 är förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU och tidsför- skjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. olika investeringar i transportinfrastruktur och olika EU-finansierade program.

De beloppsmässigt största förändringarna av utgiftsramarna 2018 jämfört med 2017 finns inom

•utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1,9 miljarder kronor

•utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 3,1 miljarder kronor

•utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 6,2 miljarder kronor

•utgiftsområde 8 Migration, – 23,7 miljarder kronor

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

•utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 7,3 miljarder kronor

•utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, –4,6 miljarder kronor

•utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 5,2 miljarder kronor

•utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, –7,1 miljarder kronor

•utgiftsområde 15 Studiestöd, 1,9 miljarder kronor

•utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 4,9 miljarder kronor

•utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, 1,9 miljarder kronor

•utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, 5,8 miljarder kronor

•utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., –5,1 miljarder kronor

•utgiftsområde 27 Avgifter till Europeiska unionen, 9,9 miljarder kronor.

De förslag som lämnas i propositionen om att ge Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården förstärkta resurser medför att utgifterna inom utgiftsområde 4 beräknas öka 2018, jämfört med föregående år.

I enlighet med totalförsvarsöverenskommelsen lämnas förslag om att stärka totalförsvaret från 2018, varför utgifterna inom utgiftsområde 6 beräknas öka 2018, jämfört med föregående år.

Förslag om att höja biståndsramen till 1 procent av BNI beräknas öka utgifterna inom utgiftsområde 7 för 2018, jämfört med föregående år.

Inom utgiftsområde 8 föreslås att medel flyttas till utgiftsområde 13. Där- utöver föreslås att anvisade medel minskas som en följd av färre ärenden i migrationsdomstolen och fortsatt effektiviseringsarbete på Migrationsverket. Förslagen beräknas minska utgifterna inom utgiftsområde 8 för 2018, jämfört med föregående år.

Inom utgiftsområde 9 föreslås ett flertal reformer bl.a. inom förlossnings- vård, psykisk ohälsa, höjd schablonersättning för assistansersättning och höjt tandvårdsbidrag. Därutöver föreslås anslagsökningar för läkemedels- förmånerna. Förslagen ökar utgifterna inom utgiftsområdet för 2018, jämfört med föregående år.

Regeringens förslag om ett höjt tak i sjukförsäkringen, höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen och höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas öka utgifterna inom utgiftsområde 10 för 2018, jämfört med föregående år. Varför utgiftsramen ändå minskar 2018 jämfört med 2017 framgår inte på ett tydligt sätt i propositionen.

Förslag om ett höjt barnbidrag och studiebidrag ökar utgifterna inom utgiftsområde 12 för 2018, jämfört med föregående år.

Förslag om statsbidrag till kommuner för mottagande av personer som vidarebosätts i Sverige och förslag om att flytta medel från utgiftsområde 13

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	till utgiftsområde 14 beräknas medföra att utgifterna inom utgiftsområde 13
	minskar 2018, jämfört med föregående år.
	Ramen för utgiftsområde 15 ökar 2018 jämfört med föregående år, bl.a.
	som en följd av regeringens förslag om att höja bidragsdelen inom
	studiemedlen och en förväntad ökning av antalet studiemedelsberättigade
	eftersom bl.a. yrkesvux föreslås byggas ut.
	Regeringen föreslår ett flertal åtgärder för att stärka likvärdigheten och
	kunskapsutvecklingen, öka kvaliteten i gymnasieskolan, utöka antalet
	utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och höja kvaliteten i yrkesvux.
	Förslagen beräknas öka utgifterna 2018 inom utgiftsområde 16, jämfört med
	föregående år.
	Inom utgiftsområde 20 ökar utgifterna 2018 jämfört med föregående år som
	en följd av regeringens föreslagna reformer, bl.a. förstärkning och förlängning
	av det s.k. klimatklivet, investeringsstöd för gröna städer och premie vid köp
	av exempelvis elcyklar och elmopeder.
	Regeringens förslag om att sänka skatten för pensionärer medför att
	kommunsektorns inkomster beräknas minska. Kommunsektorn kompenserar
	för detta genom en ökning av det generella statsbidraget, vilket i huvudsak
	förklarar varför utgiftsramen för utgiftsområde 25 ökar 2018, jämfört med
	föregående år. En del av den ökade ramen förklaras också av förslag om
	statsbidrag för kommunernas arbete med långtidsarbetslösa.
	Det framgår inte med någon tydlighet av propositionen varför utgiftsramen
	för statsskuldsräntor minskar mellan 2017 och 2018 eller varför utgiftsramen
	för avgiften till Europeiska unionen ökar med nästan 10 miljarder kronor
	mellan 2017 och 2018.

Motionerna

Moderaterna

Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Moderaternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 35 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till utgiftsramar. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 20 utgiftsområden, högre ramar för 3 utgiftsområden och oförändrade ramar för 4 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–9,4 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–8,5 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,1 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor ), utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–3,4 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,3 miljarder kronor)

100

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–2,6 miljarder kronor).

Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen och att man vill se en ökad avtrappning av sjukpenningen och införa ytterligare en karensdag. Motionärerna vill sänka ersättningsnivån i arbetslöshets- försäkringen, införa en tidsbegränsning av aktivitetsstödet och ersätta befintliga subventionerade anställningsstöd med ett stöd, vilket främst förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Ramen för utgiftsområde 25 ökar bl.a. till följd av att motionärerna vill att det införs en jobbstimulans i försörjningsstödet, mer undervisningstid i lågstadiet, utökad lovskola och obligatorisk läxhjälp samtidigt som gratis tandvård från 22 till 23 år och läsa- skriva-räkna-garantin avvisas. Motionärerna vill att byggsubventionerna ska avskaffas, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 förklaras av att motionärerna vill se en långsammare återgång till 1 procent av BNI inom biståndet, jämfört med regeringen. Motionärerna avvisar regeringens klimatinvesteringar, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 20. Den lägre ramen för utgifts- område 16 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till ett antal av regeringens satsningar t.ex. ”Samverkan för bästa skola”.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 48 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till ramar. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 13 utgiftsområden, högre ramar för 11 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–23,6 miljarder kronor), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–15,4 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–10,5 miljarder kronor), utgiftsområde 8 Migration (–5,8 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,3 miljarder kronor), utgiftsområde 11 Ekonomisk trygg- het vid ålderdom (+4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+4 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+3,5 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,4 miljarder kronor), utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–3,2 miljarder kronor) och utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,6 miljarder kronor).

101

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	Ramen för utgiftsområde 25 minskar i huvudsak som en följd av att
	motionärerna reglerar effekten av bl.a. sänkt skatt för pensionärer och avvisar
	regeringens stöd med anledning av flyktingsituationen. Som en följd av
	Sverigedemokraternas politik på det migrationspolitiska området minskas
	anslaget för kommunersättning vid flyktingmottagande, och etablerings-
	ersättning till vissa nyanlända dras in som helhet, vilket i huvudsak förklarar
	den minskade ramen för utgiftsområde 13. Motionärerna vill se minskade
	kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och vill att
	instegsjobb och nystartsjobb avvecklas, vilket i huvudsak förklarar den lägre
	ramen för utgiftsområde 14. Även ramen för utgiftsområde 8 minskas som en
	följd av att motionärerna vill se en stramare migrationspolitik. Motionärerna
	avvisar regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den
	minskade ramen för utgiftsområde 18. Den högre ramen för utgiftsområde 11
	förklaras främst av att motionärerna vill se en höjd garantipension och höjt
	bostadstillägg för pensionärer. Motionärerna förordar höjningar av
	försvarsanslagen, bl.a. anskaffning av materiel och anläggningar, vilket till
	stor del förklarar den ökade ramen för utgiftsområde 6. Motionärerna vill se
	ytterligare förstärkningar inom vård och omsorg, varför ramen för
	utgiftsområde 9 ökar. Motionärerna avvisar regeringens klimatinvesteringar
	och skydd av värdefull natur, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för
	utgiftsområde 20. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 förklaras främst av
	att motionärerna avvisar regeringen höjning av barnbidraget och
	flerbarnstillägget. Motionärerna vill ha ytterligare fler poliser och skärpta
	straff, vilket i huvudsak förklarar den högre ramen för utgiftsområde 4.
	Centerpartiet
	Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018
	framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018
	jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.
	Centerpartiets förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 40
	miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens
	förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 22 utgiftsområden, högre ramar
	för 2 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden.
	Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till
	ramar för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–12 miljarder
	kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-
	nedsättning (–8,8 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg (–7,8 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
	kommuner (+7 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder
	kronor), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–3,7
	miljarder kronor) och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–2,4
	miljarder kronor).

102

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Den lägre ramen för utgiftsområde 14 förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring, en tidsgräns i aktivitetsstödet, ett avskaffande av arbetsmarknadsutbildningarna, ett avskaffande av extratjänsterna som ersätts med matchningsanställningar samt färre och enklare anställningsstöd.

Motionärerna vill att det införs en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och i aktivitetsstödet, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 10. Den högre ramen för utgiftsområde 25 förklaras till stor del av att motionärerna vill ersätta riktade statsbidrag med generella statsbidrag. Motionärerna avvisar stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och minskar investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder, vilket främst förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar även statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling samt ersätter vissa riktade stöd till kommunsektorn genom att göra dem generella inom utgiftsområde 25, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 16. Ramen för utgiftsområde 20 minskar bl.a. som en följd av att motionärerna avvisar regeringens s.k. klimatkliv.

Liberalerna

Liberalernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Liberalernas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 27 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 17 utgiftsområden, högre ramar för 8 utgiftsområden och oförändrade ramar för 2 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–12 miljarder kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–6,2 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–3,9 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+3,3 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,1 miljarder kronor) och utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,8 miljarder kronor).

Motionärerna vill att ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program ska avvecklas, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen och vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska återinföras. Motionärerna avvisar regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar också regeringens förslag till utbyggnad av vuxenutbildning och höjning av studiemedel, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 15. Ramen för utgiftsområde 25

103

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	ökar i huvudsak som en följd av att motionärerna tillför medel för att skapa
	förutsättningar för en förlängd skolplikt för nyanlända elever och för fler
	undervisningstimmar i grundskolan. Motionärerna avvisar regeringens
	klimatinvesteringar, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde
	20. Motionärerna vill se ytterligare fler poliser och höja polisernas löner, vilket
	i huvudsak förklarar den högre ramen för utgiftsområde 4.
	Kristdemokraterna
	Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för
	2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslaget till
	utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.
	Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 39
	miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens
	förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 17 utgiftsområden, högre ramar
	för 8 utgiftsområden och oförändrade ramar för 2 utgiftsområden.
	Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till
	ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–25,5 miljarder
	kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+8,7
	miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–8,1
	miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde
	10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–3,9 miljarder
	kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–3,8 miljarder kronor), utgiftsområde
	20 Allmän miljö- och naturvård (–3,6 miljarder kronor) och utgiftsområde 12
	Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+2,8 miljarder kronor).
	Ramen för utgiftsområde 25 minskar i huvudsak som en följd av att
	motionärerna reglerar effekten på kommunsektorns skatteintäkter av en sänkt
	skatt för pensionärer. Motionärerna vill se ytterligare reformer inom vård och
	omsorg, bl.a. förstärkt primärvård, återinförd kömiljard och fler
	sjukvårdsplatser, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 9.
	Motionärerna avvisar regeringens arbetsmarknadspolitiska program, vilket i
	huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Motionärerna säger
	nej till regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den lägre
	ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar regeringens höjning av
	taket i sjukförsäkringen och vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen
	återinförs, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 10. Den lägre
	ramen för utgiftsområde 15 förklaras bl.a. av att motionärerna vill att
	pensionsrätten för studiemedel slopas. Motionärerna avvisar även flera av
	regeringens miljö- och klimatreformer, vilket förklarar den lägre ramen för
	utgiftsområde 20. Den högre ramen för utgiftsområde 12 förklaras i huvudsak
	av att motionärerna vill se en stärkt pensionsrätt för barnår.

104

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2017/18:FiU1

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2018

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M		SD	C	L	KD

1	Rikets styrelse	14 531	−171	−636		−423	−100	−251
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	16 286	−101		−12	−329	−157	−240
3	Skatt, tull och exekution	11 399	+45	+354		−142	+9	−51
4	Rättsväsendet	45 777	+361	+2	650	+938	+2 824	+150
5	Internationell samverkan	2 009	±0	+1	011	−64	−12	−46
6	Försvar och samhällets krisberedskap	53 836	±0	+4	000	−3	+1 187	+540
7	Internationellt bistånd	42 985	−3 423	+250		±0	±0	+9
8	Migration	15 748	−576	−5 797		−45	−349	+1 513
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	77 696	−1 457	+3	548	−7 825	+1 115	+8 732
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och	102 615	−9 402	+2	774	−8 795	−6 214	−3 946
	funktionsnedsättning
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 636	−400	+4	145	−785	−357	+1 538
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	94 586	−284	−3 221		−1 303	+473	+2 757
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	25 600	−355	−15 449		−405	+1 299	−932
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	74 084	−8 513	−10 509		−11 995	−11 977	−8 142
15	Studiestöd	24 353	−1 437	−575		−1 522	−3 919	−3 812
16	Utbildning och universitetsforskning	77 966	−2 593	+468		−3 731	−643	+1 372
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	15 880	−1 222	−530		−902	−667	−823
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt	6 952	−4 055	−4 350		−4 057	−4 079	−4 137
	konsumentpolitik
19	Regional tillväxt	3 922	−42		±0	−507	−613	−496
20	Allmän miljö- och naturvård	10 773	−3 287	−3 440		−2 430	−3 108	−3 570
21	Energi	3 588	−1 235	−905		−150	−900	−683

105

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

	Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
			förslag
				M	SD	C	L	KD

	22	Kommunikationer	56 419	−386	+2 000	−1 469	−1 454	−606
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 254	−790	+90	−42	−1 011	−798
	24	Näringsliv	7 371	−838	−350	−610	−1 598	−1 318
	25	Allmänna bidrag till kommuner	111 385	+5 379	−23 647	+7 010	+3 310	−25 467
	26	Statsskuldsräntor m.m.	11 355	±0	±0	±0	+53	±0
	27	Avgiften till Europeiska unionen	39 511	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa utgiftsområden		1 000 515	−34 780	−48 129	−39 585	−26 888	−38 707
	Minskning av anslagsbehållningar		−8 479	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa utgifter		992 036	−34 780	−48 129	−39 585	−26 888	−38 707
	Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		6 548	±0	±0	±0	±0	+1 000
	Kassamässig korrigering		0	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa		998 584	−34 780	−48 129	−39 585	−26 888	−37 707

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

106

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

fackföreningsavgift beräknas minska intäkterna av skatt på arbete med ca 1,3 miljarder kronor 2018.

Förslag om att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring väntas öka intäkterna av skatt på kapital med ca 0,8 miljarder kronor 2018.

Intäkterna från mervärdesskatten väntas minska med 0,3 miljarder kronor 2018 som en följd av regeringens förslag om en sänkning av mervärdesskatten på förevisning av naturområden från 25 procent till 6 procent.

När det gäller punktskatter beräknas de komma att öka med mellan 1 och 3 miljarder kronor per år som en följd av de regeländringar som föreslås och aviseras i propositionen. Det handlar bl.a. om en skatt på flygresor och förändringar av fordonskatten där ett bonus–malus-system införs.

Restförda och övriga skatter beräknas öka med ca 2,7 miljarder kronor mellan 2017 och 2018, vilket främst förklaras av förslaget om ett förändrat avgiftsuttag för resolutionsavgiften.

Övriga inkomster

Posten Övriga inkomster innefattar inkomsttyperna 2000–8000. År 2018 beräknas dessa uppgå till –42,3 miljarder kronor. Jämfört med 2017 ökar avräkningarna i anslutning till skattesystemet, vilket innebär att posten Övriga inkomster sammantaget ökar från –41,4 till –42,3 miljarder kronor mellan 2017 och 2018.

Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) beräknas uppgå till ca 31 miljarder kronor 2018, vilket är en ökning med 2,7 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras av att inkomster från statens aktieinnehav beräknas bli högre.

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljning av olika slags statlig egendom, framför allt aktier i statligt ägda bolag. För 2018 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor.

Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2018 beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till 0,8 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2017.

Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) avser vissa avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter som utgör merparten av inkomsterna. För 2018 beräknas inkomsterna till 11,9 miljarder kronor, en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2017, vilket förklaras av att inkomsterna från statliga pensionsavgifter förväntas öka.

Bidrag m.m. från EU (inkomsttyp 6000) består av bidrag från olika EU- fonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Inkomsterna för 2018 beräknas sammantaget uppgå

109

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	till 12,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 1,7 miljarder kronor
	jämfört med 2017.
	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) består
	dels av tillkommande inkomster, dels av avräkningar i anslutning till
	skattesystemet. Statliga och kommunala myndigheters kompensation för
	betald mervärdesskatt utgör den största delen av avräkningarna. Sammantaget
	beräknas inkomsttypen uppgå till –103,7 miljarder kronor 2018, vilket innebär
	en ökning med –5,4 miljarder kronor jämfört med 2017.
	Under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på
	skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa
	med utgifter. Från och med 2016 redovisas och budgeteras inga sådana utgifter
	på budgetens inkomstsida.
	I propositionen lämnar regeringen förslag om försäljning av fastigheter
	under 2018 som bedöms påverka statens övriga inkomster. Kostnaderna för att
	lösa lånen på fastigheterna och de direkta försäljningskostnader som
	uppkommer för staten föreslås avräknas från försäljningsintäkterna innan
	dessa redovisas mot inkomsttitel.

Motionerna

Moderaterna

Moderaternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 5 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Moderaternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 22,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 27,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att det införs ett nytt jobbskatteavdrag med förstärkning för låga inkomster och ett utökat jobbskatteavdrag för äldre. Motionärerna vill också att skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 1,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna avisar regeringen förslag om växa-stöd. De högre inkomsterna motverkas till viss del av att motionärerna vill att det införs s.k. inträdesjobb. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket främst förklaras av att motionärerna vill se en sänkt uppskovsränta. Motionärerna avvisar regeringens förslag om en höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto. Inkomsterna från skatt på konsumtion är ca 1,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av att motionärerna vill att mervärdesskatten på livsmedel höjs från 12 procent till 13 procent 2018. Motionärerna avvisar regeringens förslag på flygskatt, höjd koldioxidskatt i värmesektorn, indexering av miljöskatter och överfinansiering av bonus–malus. Reformerna ökar sammantaget inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från restförda och

110

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,07 miljarder kronor högre än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta. Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna vill se en sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen och i socialförsäkringen.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 45,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 30,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att skatten sänks för låg- och medelinkomsttagare, att utfasningen av jobbskatteavdraget vid högre inkomster slopas och att uppräkningen av skiktgränsen återställs enligt tidigare uppräkningspraxis. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 2,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Motionärerna vill att den särskilda löneskatten för äldre slopas och att den allmänna löneavgiften slopas för småföretag, vilket i huvudsak förklarar de lägre inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 13,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster samt slopade skattelättnader för drivmedel. Motionärerna vill också att kemikalieskatten slopas och avvisar regeringens förslag om en flygskatt. Inkomsterna från restförda och övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta.

Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 3,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre intäkter.

Centerpartiet

Centerpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

111

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	I Centerpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är
	inkomsterna ca 27,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.
	Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 16,4
	miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att
	motionärerna vill se en sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare samt av
	att motionärerna avvisar regeringens sänkningar av skiktgränsen och
	avtrappning av jobbskatteavdraget. Inkomsterna från direkta skatter på arbete
	(inkomsttyp 1200) är ca 19,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.
	De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill införa ett
	ingångsavdrag, där arbetsgivaravgiften tas bort för den först anställda, och att
	den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Inkomsterna från skatt på kapital
	(inkomsttyp 1300) är ca 2,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.
	Skatteintäkterna på företagsvinsterna ökar därför att det s.k. ingångsavdraget
	påverkar företagens kostnader och därmed också vinsten. Motionärerna
	avvisar bl.a. regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto, vilket
	leder till minskade inkomster. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på
	kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion
	(1400) är ca 2,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras
	i huvudsak av att motionärerna vill se en ytterligare miljödifferentierad
	fordonsskatt och att det införs en sopförbränningsskatt. Inkomsterna från
	restförda och övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,3 miljarder kronor lägre
	än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar
	förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta. Övriga inkomster i
	statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,2
	miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att
	motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre
	intäkter. Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet är
	ca 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag och förklaras av att
	kväveoxidavgiften görs om till en skatt.
	Liberalerna
	Liberalernas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i
	yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av
	inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.
	I Liberalernas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är
	inkomsterna ca 17,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.
	Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 19,3
	miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras
	i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd brytpunkt för statlig
	inkomstskatt, en avskaffad värnskatt och en sänkt gräns för jobbskatteavdraget
	för äldre. Motionärerna säger nej till avtrappat jobbskatteavdrag och avvisar
	regeringens förslag om att slopa skattefrihet för förmån av privat hälso- och
	sjukvård. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca
	0,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna

112

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en slopad särskild löneskatt för äldre och av ett flertal reformer som ger indirekta effekter på arbetsgivaravgifterna. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 1,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras främst av att motionärerna vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler. Ökningen motverkas till viss del av att motionärerna vill se en avskaffad uppskovsränta och avvisar regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 2,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att det införs en skatt på plastbärkassar, läckagesskatt, slopad gruppregistrering av moms och slopad nedsättning av koldioxidskatt i jordbruket. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en flygskatt. Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre intäkter.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 5 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Kristdemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 27,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 25,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se skattesänkning för alla, att skillnaden i beskattning för lön och pension avskaffas och att jobbskatteavdrag breddas t.ex. genom att omfatta fler. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en slopad särskild löneskatt för äldre. Motionärerna säger nej till regeringens s.k. växa- stöd. Sammantaget minskar det inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 1,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler. Ökningen motverkas till viss del av att motionärerna avvisar regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 18,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att mervärdesskatten höjs med 1 procentenhet på samtliga nivåer. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en flygskatt.

113

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2017/18:FiU1

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L		KD

1100	Direkta skatter på arbete	657 127	−27 582	−30 846	−16 378	−19 332	−25 926
1111	Statlig inkomstskatt	60 807	−2 415	−1 880	−2 916	−18 010	+186
1115	Kommunal inkomstskatt	726 025	−2 557	+21 465	−3 333	+1 878	+22	011
1120	Allmän pensionsavgift	123 119	±0	+5	+22	±0	−299
1130	Artistskatt	0	±0	±0	±0	±0		±0
1140–1150 Skattereduktioner		−252 823	−22 610	−50 436	−10 151	−3 200	−47 824
1200	Indirekta skatter på arbete	581 913	+1 735	−2 542	−19 536	−133	−349
1210	Arbetsgivaravgifter	564 779	+1 735	−656	−18 210	+2 267	+2	141
1240	Egenavgifter	12 809	±0	±0	−365	+100	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−38 689	±0	+4	−11	±0		+10
1270	Särskild löneskatt	48 668	±0	−1 890	−950	−2 500	−2 600
1280	Nedsättningar	−6 077	±0	±0	±0	±0		±0
1290	Tjänstegruppliv	423	±0	±0	±0	±0		±0
1300	Skatt på kapital	255 613	−698	−125	+2 270	+1 680	+1	521
1310	Skatt på kapital, hushåll	69 434	−1 280	+70	−603	−1 390	−490
1320	Skatt på företagsvinster	129 636	+182	+518	+3 043	−1 330	−277
1330	Kupongskatt	7 261	±0	±0	±0	±0		±0
1340	Avkastningsskatt	4 350	±0	−790	±0	±0		±0
1350	Fastighetsskatt	32 664	+400	+77	−170	+4 400	+2	288
1360	Stämpelskatt	12 268	±0	±0	±0	±0		±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	580 892	+1 643	+13 358	+2 766	+2 920	+18	641
1410 Mervärdesskatt		450 560	+4 070	+11 246	+161	+1 020	+16	034
1420	Skatt på alkohol och tobak	26 537	±0	±0	±0	±0	+790

115

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

	Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
			förslag
				M	SD	C	L	KD

	1430	Energiskatt	47 591	−900	+2 366	+423	+90	−62
	1440	Koldioxidskatt	23 322	−317	+2 726	−180	+960	+533
	1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 332	−1 080	+20	+679	+480	+1 346
	1470	Skatt på vägtrafik	21 365	−130	±0	+1 683	+400	±0
	1480	Övriga skatter	7 186	±0	−3 000	±0	−30	±0

1500	Skatt på import	6 813
1600	Restförda och övriga skatter	15 255
1700	Avgående poster, skatter till EU	−6 813
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 090 800
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−998 581
Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 092 220
1900	Periodiseringar	−6 990
1000	Statens skatteinkomster	1 085 230
Övriga inkomster (kassamässigt)		−42 328
2000	Inkomster av statens verksamhet	30 834
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000
4000	Återbetalning av lån	766
5000	Kalkylmässiga inkomster	11 873
6000 Bidrag m.m. från EU		12 910
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−103 712
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på	0
skattekonto
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		1 042 901

±0	±0	±0	±0	±0
+70	−370	−277	±0	±0
±0	±0	±0	±0	±0
−24 832	−20 525	−31 155	−14 865	−6 112
+2 557	−21 470	+3 311	−1 878	−21 712
−22 275	−41 995	−27 844	−16 743	−27 825
±0	±0	±0	±0	±0
−22 275	−41 995	−27 844	−16 743	−27 825
−300	−3 110	+97	−400	−100
−300	−3 110	−200	−400	−100
±0	±0	±0	±0	±0
±0	±0	±0	±0	±0
±0	±0	±0	±0	±0
±0	±0	±0	±0	±0
±0	±0	+297	±0	±0
±0	±0	±0	±0	±0
−22 575	−45 105	−27 747	−17 143	−27 925

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

116

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	inkomster. Även av fördelningspolitiska skäl finns det anledning att införa en
	skattelättnad för sjukersättning och aktivitetsersättning.
	De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av året har rätt till
	skattereduktion. Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat
	skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen
	om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder,
	uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av
	förvärvsinkomster i Sverige.
	Underlaget för skattereduktionen utgörs av sjukersättning och
	aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under
	beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt
	inkomstskattelagen.
	En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut
	enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och
	aktivitetsersättning ska på begäran av den skattskyldige medräknas i
	underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i
	Sverige.
	Skattereduktionen knyts till kommunalskattesatsen och prisbasbeloppet.
	Grundavdraget beaktas inte. För den del av underlaget som inte överstiger 2,53
	prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till 4,5 procent av underlaget
	multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. För den del av
	underlaget som överstiger 2,53 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till 2,5
	procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal
	inkomstskatt.
	De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret
	har rätt till skattereduktionen med en tolftedel av den skattereduktion som
	skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela
	beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är
	obegränsat skattskyldiga. Om de skattskyldigas överskott av
	förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som
	uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige ska dock
	denna begränsning inte tillämpas.
	Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning ska räknas av
	efter skattereduktion för sjöinkomst, allmän pensionsavgift och arbetsinkomst
	men före skattereduktion för underskott av kapital, hushållsarbete och
	mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen för sjukersättning och
	aktivitetsersättning ska räknas av mot kommunal inkomstskatt. En hänvisning
	till skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning görs i lagen
	(1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
	Skattetabellerna som ligger till grund för preliminärskatteavdrag ska ta
	hänsyn till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning som
	betalas ut av Försäkringskassan. Den som begär att utländsk ersättning ska
	medräknas i underlaget för skattereduktion för sjukersättning och
	aktivitetsersättning ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i
	inkomstdeklarationen.

118

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Att införa den föreslagna skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas minska statens skatteintäkter med 0,48 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018.

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta höjs med 5 procentenheter från 20 till 25 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med ca 0,37 miljarder kronor årligen från och med 2018.

Ändrad beräkning av bilförmån

Någon ändring av reglerna om beräkning av bilförmån med anledning av bonusdelen av bonus–malus-systemet behövs inte eftersom nedsättningen av förmånsvärdet enligt befintliga regler om permanent nedsättning för vissa miljöanpassade bilar i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter en bonus medför.

Vid beräkning av förmånsvärdet för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen tillkomma som ytterligare en post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet. Till följd av detta ska prisbasbeloppsdelen sänkas från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp vid beräkning av bilförmån för dessa bilar.

Vid beräkning av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska nybilspriset sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil.

Förmån av betald trängselskatt och väg-, bro- och färjeavgift ska inte ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet. Den anställde ska anses ha fått förmånen först månaden efter den då förmånen kommit den anställde till del.

Offentliga sektorns intäkter bedöms öka med 84 miljoner kronor 2018 till följd av förslagen.

Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

För att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner ska lättnader i beskattningen av personaloptioner införas. Förmån av personaloption ska inte tas upp till beskattning om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag från vilket personaloptionen förvärvas som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter.

Med personaloption avses en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Med företag avses svenska aktiebolag eller motsvarande utländska bolag som har fast driftställe

119

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	i Sverige och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska
	samarbetsområdet (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett
	skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Med koncern
	avses en koncern av sådant slag som anges i årsredovisningslagen. Med
	intjänandetid avses perioden från tidpunkten då personaloptionen förvärvas
	och tre år framåt.
	Optionsinnehavaren ska utnyttja optionen för förvärv av andel i det företag
	från vilket personaloptionen har förvärvats tidigast efter intjänandetiden och
	senast tio år efter tidpunkten då personaloptionen förvärvades.
	Under det räkenskapsår som närmast föregår det år personaloptionen
	förvärvas ska medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara
	lägre än 50, och företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till
	högst 80 miljoner kronor. Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena
	beräknas sammantaget för alla företag i koncernen.
	Ett eller flera offentliga organ får inte direkt eller indirekt kontrollera 25
	procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget när
	personaloptionen förvärvas. Ingen andel i företaget får vara upptagen till
	handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om företaget ingår i en
	koncern gäller kraven för varje företag i koncernen.
	Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse
	än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller
	stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,
	uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller tillhandahållande av
	tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Om
	företaget ingår i en koncern gäller kravet sammantaget för alla företag i
	koncernen.
	Företaget får inte ha bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av
	det år då verksamheten påbörjades när personaloptionen förvärvas. Om
	företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon
	annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då
	den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade
	verksamheten påbörjades före verksamheten i företaget. Om företaget ingår i
	en koncern gäller kravet för varje företag i koncernen.
	Företaget får inte när personaloptionen förvärvas vara: skyldigt att upprätta
	kontrollbalansräkning, föremål för företagsrekonstruktion, på obestånd eller
	föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare beslut från Europeiska
	kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre
	marknaden. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet för varje företag i
	koncernen.
	Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt
	att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte
	överstiga 3 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Värdet på
	optionsinnehavarens personaloption tillsammans med värdet på övriga
	personaloptioner, som också innebär rätt att förvärva andelar i företaget och

120

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Om företaget ingår i en koncern ska belopps- kraven tillämpas sammantaget för alla företag som ingår i koncernen.

Värdet på en personaloption ska anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som optionen ger rätt att förvärva. Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner av företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner. Om det inte har genomförts någon sådan transaktion, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde.

Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet på anställning för något av företagen som ingår i koncernen. Kravet på arbetstid gäller sammantaget för alla företag i koncernen.

Optionsinnehavaren ska under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Om optionsinnehavaren under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden får ersättning inom socialförsäkringssystemet, ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning. Med inkomstbasbelopp avses det inkomstbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken som gäller för det år då personaloptionen förvärvas. Som ersättning avses inte kostnadsersättning eller belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst till följd av reglerna om förbjudet lån eller 3:12-reglerna. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet på ersättning sammantaget för alla företag i koncernen.

Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, under något av de två åren närmast före det år då personaloptionen förvärvas eller under året då personaloptionen förvärvas fram t.o.m. tidpunkten för förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget som motsvarar mer än 5 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Om företaget ingår i en koncern gäller begränsningen om kontroll över andelar för varje företag i koncernen.

Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens utgång, ska förmån av personaloption inte tas upp till beskattning. Detta gäller under förutsättning att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i det överlåtande företaget tidigast ett år från tidpunkten då optionen förvärvades, att villkoren för det företag från vilket personaloptionen har förvärvats, för personaloptionen och för optionsinnehavaren är uppfyllda fram till tidpunkten för utnyttjandet, att fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga villkor, och att det

121

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan rörelse än undantagen verksamhet. Detta gäller dock inte om en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det övertagande företaget eller de övertagande företagen och personerna eller närstående till dem direkt eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller under något av de två föregående åren.

En eller flera fysiska personer tillsammans anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag enligt aktiebolagslagen till personen eller personerna tillsammans, om personen eller personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag.

Arbetsgivaren får inte göra avdrag för sådan förmån av personaloption som inte ska tas upp av den anställde.

Förslaget innebär att lättnader i beskattningen av personaloptioner införs i vissa fall. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 0,21 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018 och varaktigt.

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård

Skattefriheten bör slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta bör även avdragsförbudet slopas för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands bör skattefriheten bestå.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med angivna ändringar. Regeringen avser att under 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 1,17 miljarder kronor per år. För 2018 är den beräknande effekten hälften så stor, dvs. 0,59 miljarder kronor.

Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift

En skattereduktion för fackföreningsavgifter bör återinföras. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Det kommande förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 2,67 miljarder kronor årligen från och med 2019. För 2018 bedöms minskningen uppgå till hälften, 1,34 miljarder kronor, till följd av att skattereduktionen bör införas från halvårsskiftet.

Ett förändrat reseavdragssystem

Det nuvarande systemet för reseavdrag bör ses över. Syftet är att i högre grad gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030 och minska skattefelet kopplat till reseavdragen.

122

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Skyldighet för före detta arbetsgivare att betala socialavgifter

Reglerna i socialavgiftslagen (2000:980) och skatteförfarandelagen (2011:1244) förtydligas så att det framgår att skyldigheten för en svensk arbetsgivare att betala arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift i vissa fall också ska gälla för en före detta anställd. Avsikten är att tydliggöra att även en före detta arbetsgivare under vissa förutsättningar kan bli ansvarig för att betala socialavgifter.

Utvidgat växa-stöd till den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag

Definitionen av begreppet enmansföretag utvidgas till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Aktiebolag ska anses bedriva verksamhet med högst en anställd om avgifts- eller löneskattepliktig ersättning inte har betalats till någon annan än en delägare eller närstående till delägare i bolaget efter den 31 december 2016, eller den senare dag då verksamheten startades, och fram till dess en nedsättningsberättigad anställning påbörjas i verksamheten. En sådan anställning kan påbörjas tidigast den 1 april 2017.

Handelsbolag ska anses bedriva verksamhet utan anställda om någon avgiftspliktig ersättning inte har betalats ut under den nämnda tidsperioden. För att ett företag med verksamhet utomlands ska betraktas som ett enmansföretag krävs att företaget inte har betalat ut ersättning till någon person, med undantag för delägare eller närstående till delägare i aktiebolaget, på ett sådant sätt att företaget hade varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt i Sverige om ersättningen betalats ut för arbete i Sverige.

Vid bedömningen av om avgiftspliktig ersättning betalas ut ska det bortses från ersättning som sammanlagt under nämnda period uppgår till högst 5 000 kronor till en och samma person.

Företag i intressegemenskap ska ses som en enda arbetsgivare. Med företag i intressegemenskap avses två företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

På samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare betalar aktiebolag och handelsbolag som är enmansföretag och som anställer sin första person endast ålderspensionsavgift under längst tolv kalendermånader i följd på den ersättning som betalas ut till den anställde. Nedsättningen är tillfällig och gäller t.o.m. 2021.

En anställning ska inte ge rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt om den anställde är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person. En nedsättning ska inte heller ges om anställningen avser en person som sedan den 1 januari 2017 varit anställd i annan verksamhet som bedrivs direkt eller indirekt av samma arbetsgivare eller någon närstående till denne.

123

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	Nedsättningen ska inte heller ges om arbetsgivaren redan har fått nedsättning
	i en annan verksamhet.
	På samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare gäller som villkor
	för nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt
	att det är fråga om en anställning som avser minst tre månader i följd och som
	omfattar minst 20 timmars arbete per vecka samt att nedsättningen görs på den
	del av lönesumman för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per
	månad. På den lönesumma som överstiger detta belopp görs ingen nedsättning.
	Nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt
	när enmansföretag som är aktiebolag eller handelsbolag anställer en person får
	bara göras, på samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare, om
	nedsättningen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.
	Den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och
	i förekommande fall särskild löneskatt beräknas minska intäkterna med 2,31
	miljarder kronor 2018 och 1,84 miljarder kronor per år under perioden 2019
	till 2021.
	Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
	Ändrad avyttringstidpunkt vid konkurs
	Ett värdepapper som har getts ut av ett utländskt företag som motsvarar ett
	svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska anses avyttrat när
	företaget försätts i konkurs.
	Förslaget innebär i fråga om företag som hör hemma inom EES inte någon
	skillnad i förhållande till hur Skatteverket tillämpar reglerna i dag. När det
	gäller företag i tredjeland innebär förslaget att tidpunkten för när ett
	värdepapper ska anses avyttrat tidigareläggs. För de offentliga finanserna är
	det fråga om dels en engångseffekt där tidpunkten för när avyttringen vid
	konkurs anses ha skett påverkar skatteintäkterna året då förslaget träder i kraft,
	dels en ränteeffekt då statens upplåningsbehov påverkas av engångseffekten
	av förslaget. Engångseffekten förväntas understiga 50 miljoner kronor.
	Effekterna på de offentliga finanserna bedöms vara försumbara efter 2018 och
	varaktigt. Regelförändringarna innebär att skatteinbetalningarna över tid totalt
	sett är oförändrade. Realiserade kapitalförluster skjuts dock till en tidigare
	tidpunkt än vad som tidigare har varit fallet.
	Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i
	kapitalförsäkring
	Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för
	kapitalförsäkring bör beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med
	statslåneräntan ökad med 1 procentenhet.
	Finansdepartementet har remitterat ett förslag med angivna ändringar.
	Regeringen avser att under 2017 återkomma till riksdagen med ett förslag.
	Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2018.

124

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 0,79 miljarder kronor per år.

Översyn av kupongskattelagen

Kupongskattelagen bör ses över. Den ökande internationaliseringen ställer nya krav på regleringens utformning. Kupongskattelagen behöver bl.a. anpassas till EU-rätten i flera avseenden.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Nya skatteregler för företagssektorn

Det bör införas en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn. I nuläget förordas att en sådan ränteavdragsbegränsning utformas som en s.k. ebitregel. Den bör kombineras med en justerad bolags- och expansions- fondsskattesats. Det bör även införas ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler). Reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna skulder bör snävas in, och det bör införas skatteregler om finansiella leasingavtal. Vidare bör ett primäravdrag införas genom ändring av reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Vissa förändringar bör också göras i reglerna för periodiseringsfond och säkerhetsreserv. En tillfällig begränsning av underskottsavdrag bör införas.

Regeringen avser att under 2018 återkomma till riksdagen med förslag på de nya skattereglerna för företagssektorn. Reglerna bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Sammantaget bedöms de aviserade skattereglerna för företagssektorn medföra minskade skatteintäkter med 0,03 miljarder kronor för 2018 vid införandet den 1 juli 2018 och ökade skatteintäkter med 1,56 miljarder kronor varaktigt.

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

Långsiktiga spelregler för hållbara drivmedel

En lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen ska införas.

En reduktionsplikt bör införas i syfte att bidra till att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70 procent jämfört med 2010 senast 2030. Eftersom en reduktionsplikt i nuläget inte kan kombineras med skattenedsättning bör de bränslen som omfattas av plikten beläggas med full skatt. Reduktionsplikten bör kompletteras med fortsatt skattebefrielse, så långt det är möjligt, för höginblandade och rena biodrivmedel samt biogas så att dessa biodrivmedels konkurrenskraft gentemot deras fossila motsvarigheter kan behållas.

Reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser per energienhet från reduktionspliktiga drivmedel, dvs. bensin (dock inte alkylatbensin) och dieselbränsle (dock inte dieselbränsle som har

125

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	försetts med märk- och färgämnen enligt lagen om skatt på energi), om dessa
	drivmedel innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel. Reduktionsplikten
	avser den energimängd som motsvarar de volymer av drivmedlen som
	skattskyldighet har inträtt för under ett kalenderår enligt lagen om skatt på
	energi. Reduktionsplikten ska uppfyllas genom inblandning av biodrivmedel.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda
	föreskrifter om hur reduktionsplikten ska uppfyllas och om beräkning av den
	reduktionspliktiga energimängden.
	Den som enligt lagen om skatt på energi i egenskap av upplagshavare eller
	varumottagare är skattskyldig för ett reduktionspliktigt drivmedel har
	reduktionsplikt och ska anmäla det till tillsynsmyndigheten senast två veckor
	efter det att reduktionsplikten började.
	Den som har reduktionsplikt ska för varje kalenderår se till att utsläppen
	från den reduktionspliktiga energimängden jämfört med utsläppen från
	motsvarande energimängd fossil bensin eller fossilt dieselbränsle minskar med
	minst 2,6 procent för bensin och med minst 19,3 procent för dieselbränsle
	fr.o.m. den 1 juli 2018, med minst 2,6 procent för bensin och med minst 20
	procent för dieselbränsle fr.o.m. den 1 januari 2019, med minst 4,2 procent för
	bensin och med minst 21 procent för dieselbränsle fr.o.m. den 1 januari 2020.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda
	föreskrifter om beräkning av växthusgasutsläpp och av koldioxidekvivalenter.
	För att nå reduktionspliktens syfte att bidra till att minska
	växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70
	procent jämfört med 2010 senast 2030 bör reduktionsnivån för 2030 ligga på
	40 procent. Reduktionsnivåerna för åren efter 2020 bör ses över i regelbundna
	kontrollstationer i syfte att se till att reduktionsnivån och lagstiftningen bidrar
	kostnadseffektivt och klimateffektivt till målet och ger förutsättningar för
	klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.
	Den som har reduktionsplikt ska senast den 1 april varje år redovisa till
	tillsynsmyndigheten i vilken utsträckning och hur reduktionsplikten har
	uppfyllts under det föregående kalenderåret. Överlåtelse och förvärv av en
	utsläppsminskning ska framgå av redovisningen. Regeringen eller den
	myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter om redovisning
	av reduktionsplikt.
	Tillsynsmyndigheten ska ta ut en förseningsavgift av den som har
	reduktionsplikt och inte redovisar hur reduktionsplikten har uppfyllts senast
	den 1 april varje år. Avgiften får vara högst 5 000 kronor. Tillsynsmyndigheten
	får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut avgiften om det finns synnerliga
	skäl. Tillsynsmyndigheten ska ta ut en reduktionspliktsavgift av den som har
	reduktionsplikt och inte har uppfyllt plikten för ett kalenderår. Avgiften får
	vara högst 7 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter som i fråga om
	minskade växthusgasutsläpp kvarstår för att reduktionsplikten ska vara
	uppfylld. Tillsynsmyndigheten får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut
	avgiften om det finns synnerliga skäl. Om en förseningsavgift eller en
	reduktionspliktsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska

126

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

avgiften lämnas för indrivning. Indrivningen får verkställas enligt utsökningsbalken. Regeringen får utfärda ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften och reduktionspliktsavgiften.

En förutsättning för att införa ett reduktionspliktssystem som ett långsiktigt styrmedel är att bensin och dieselbränsle beskattas på ett sådant sätt som inte innebär att statligt stöd i EU-rättslig mening anses ges för de andelar av motorbränslet som framställts av biomassa. Reduktionsplikten bör därför inte kombineras med skattebefrielse för dessa andelar.

Punktskatt på bensin och omärkt dieselbränsle bör även i fortsättningen tas ut i form av energiskatt respektive koldioxidskatt, uttryckt i kronor per volymenhet (liter respektive kubikmeter). Vid bestämmandet av koldioxidskattesatserna på bensin och omärkt dieselbränsle bör hänsyn tas till det genomsnittliga innehållet av beståndsdelar som framställts av biomassa i bensin respektive i dieselbränsle som bedöms bli en följd av reduktionspliktssystemet, och en justering av bränslets emissionsfaktorer bör göras för att bättre spegla reella utsläpp. Schablonen för hur stor andel av bensin respektive dieselbränsle som utgörs av biomassa bör uppdateras inför ikraftträdandet av de reduktionsnivåer i pliktsystemet som föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2020.

Rätten till avdrag i punktskattedeklarationen ska slopas för energiskatt och koldioxidskatt på de beståndsdelar av bensin och dieselbränsle som framställts av biomassa. Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som bensin ska sänkas med 0,09 kronor per liter, dvs. från 2,66 kronor per liter till 2,57 kronor per liter. Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som omärkt dieselbränsle ska sänkas med 1 101 kronor per kubikmeter, dvs. från 3 292 kronor per kubikmeter till 2 191 kronor per kubikmeter. Energiskatten ska sänkas med 0,21 kronor per liter, dvs. från 4,08 kronor per liter till 3,87 kronor per liter på bensin och med 307 kronor per kubikmeter från 2 648 till 2 341 kronor per kubikmeter omärkt dieselbränsle, miljöklass 1. Motsvarande sänkningar uttryckt i kronor per liter respektive kronor per kubikmeter ska göras av energi- och koldioxidskatterna för bensin och omärkt dieselbränsle som tillhör övriga miljöklasser. Samtliga sänkningar av energi- och koldioxidskattesatserna anges i förhållande till den skattenivå som genom gällande indexeringsregler för energi- och koldioxidskatterna på bensin och dieselbränsle kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Energiskatte- och koldioxidskattesatserna för samtliga bränslen ska framgå av lagen om skatt på energi. Detta innebär att de energiskatte- och koldioxidskattesatser på märkt dieselbränsle, gasol, naturgas samt kol och koks som ska anges i lagen om skatt på energi är de som enligt gällande indexeringsregler kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Indexomräkning av energiskatte- och koldioxidskattesatserna på samtliga bränslen ska för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår göras genom en förordning som regeringen ska utfärda med stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi.

127

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Befrielsen från energiskatt ska ökas för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85) från 92 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Befrielsen från energiskatt ska ökas för höginblandad Fame från 63 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. För motorbränsle som utgör bensin eller dieselbränsle och som till mer än 98 volymprocent framställts av biomassa ska 100 procent befrielse från koldioxidskatt och 100 procent befrielse från energiskatt medges för den andel av bränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Den ökade skattebefrielsen för E85 och höginblandad Fame som likställer dessa biodrivmedel med ED95 och HVO100 ska träda i kraft den 1 januari 2018. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Den sammanlagda effekten av förändringarna bedöms vara att skatteintäkterna minskar med 0,51 miljarder kronor 2018.

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon

Det nya bonus–malus-systemet ska omfatta alla nya lätta fordon. Med nya fordon avses fordon av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare. I begreppet lätta fordon inkluderas personbilar klass I och II samt lätta bussar och lätta lastbilar med en totalvikt på maximalt 3 500 kilogram. Motorcyklar bör inte inordnas i systemet.

För bensin- och dieseldrivna lätta fordon föreslås ett förhöjt koldioxidbelopp under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Koldioxidbeloppet ska då vara summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp t.o.m. 140 gram och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 140 gram. Från år fyra och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. För fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol tas inget förhöjt koldioxidbelopp ut, vilket innebär att dessa fordon för samtliga år de är i trafik har ett koldioxidbelopp på 11 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Någon viktdifferentiering av beskattningen föreslås inte.

Ingen höjning av fordonsskatten görs för befintliga lätta fordon i det koldioxidbaserade systemet. Nuvarande gräns för när koldioxidbeloppet tas ut vid blandad körning och nuvarande belopp på 22 respektive 11 kronor som ingår vid beräkningen av koldioxidbeloppet lämnas därmed oförändrade. Fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon i bonus–malus-systemet justeras genom att nuvarande bränslefaktor görs om till ett bränsletillägg. Befintliga lätta dieselfordon behåller nuvarande utformning av bränslefaktor.

Den femåriga fordonsskattebefrielsen för fordon med bättre miljöegenskaper slopas. De hänvisningar, dels om att uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret, dels om vilket koldioxidutsläppsvärde som ska användas för alternativ-

128

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

bränslefordonen, som tidigare fanns på flera ställen i vägtrafikskattelagen samlas i en ny paragraf.

Om det finns flera uppgifter om ett fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, eller vid viktad/blandad körning, ska det högsta värdet av dessa beaktas vid bestämmande av fordonsskatt. Om det för andra fordon, dvs. de som enbart kan drivas med bensin eller diesel, finns flera uppgifter om blandad körning i vägtrafikregistret, ska det högsta värdet av dessa beaktas vid bestämmande av fordonsskatt.

Fordonsskatten för motorcyklar samt personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet lämnas oförändrad.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. Den femåriga skattebefrielsen gäller fortfarande för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018. För fordon som blir skattepliktiga för första gången före den 1 januari 2020 ska, i stället för vad som sägs i 1 kap. 6 b § om det högsta värdet, det lägsta värdet beaktas vid bestämmande av fordonsskatt. En utvärdering bör göras i ett tidigt skede efter att bonus–malus-systemet trätt i kraft.

Sammantaget bedöms förslagen öka skatteintäkterna 2018 med 0,45 miljarder kronor (halvårseffekt), 1,34 miljarder kronor 2019 och 2,22 miljarder kronor 2020.

Indexering av miljöskatter

För kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår ska det göras en årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på naturgrus och lagen om skatt på avfall motsvarande den allmänna prisutvecklingen med ett tillägg av 2 procentenheter. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Den årliga omräkningen av skattesatserna ska även beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Detta sker genom ett tillägg av 2 procentenheter till KPI-omräkningen. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska betalas för påföljande kalenderår.

En årlig omräkning av skattesatserna, inkluderat det högsta belopp som skatt betalas med, i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska betalas för påföljande kalenderår.

Indexeringen bedöms sammantaget innebära en offentligfinansiell bruttoeffekt på 60 miljoner kronor och en offentligfinansiell nettoeffekt på 50 miljoner kronor 2019. Effekterna av indexeringen förväntas öka något för

129

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

efterföljande år. I reala termer innebär KPI-indexering inga förändringar av skatteintäkterna. För naturgrusskatten och avfallsskatten innebär förslagen ökade skatteintäkter på 4,2 respektive 2,7 miljoner kronor realt, netto.

Höjd koldioxidskatt i värmesektorn

Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) tas ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. För bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion höjs koldioxidskatten från 80 procent till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån.

Förslaget bedöms innebära att skatteintäkterna ökar med sammanlagt 0,08 miljarder kronor per år.

Skattenedsättning på energiskatt på el för värmeföretag

Dagens regler om en nedsatt energiskattenivå om 0,5 öre per kilowattimme utvidgas till att även gälla för el som förbrukas vid framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar. Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme ska också gälla för s.k. hjälpförbrukning av el som skett i samband med produktionen av värme och kyla för leverans till såväl datorhallar som vissa andra ändamål, bl.a. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Den lägre skattenivån för energiskatt på el som förbrukats för vissa externa leveranser av värme eller kyla uppnås genom återbetalning. Skattenedsättningarna för el och bränsle som förbrukats för framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål tas upp som en stödordning i lagen om skatt på energi. Stödmottagare i dessa fall är den aktör som förbrukat el eller bränsle för framställningen av värme eller kyla. För återbetalning av skatt på såväl el som bränsle sätts en gräns om 2 000 kronor per kalenderkvartal för sådan förbrukning som skett för framställningen av värme eller kyla inom stödordningen. Endast belopp som överstiger denna gräns återbetalas. Vid beräkningen av återbetalning, när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål, ska en fördelning av de insatta energimängderna göras proportionellt i förhållande till respektive energislag. Fördelningen av såväl bränslen som el får dock väljas fritt. I likhet med andra stödmottagare ska aktörerna lämna vissa uppgifter för att få del av skattenedsättningen. Kraven på uppgiftslämnande begränsas så att de endast får betydelse om nedsättningen för den enskilda stödmottagaren inom stödordningen under ett kalenderår uppgår till minst 50 000 euro. En stöd- mottagare får inte heller vara ett företag utan rätt till statligt stöd.

Sammantaget bedöms förslagen leda till en offentligfinansiell bruttoeffekt på –0,04 miljarder kronor per år och en nettoeffekt på –0,03 miljarder kronor per år.

130

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Sänkt skatt på datorhallar och andra förändringsförslag på elskatteområdet

Möjligheten att köpa el utan energiskatt mot lämnande av försäkran tas bort. Den som är skattskyldig och förbrukar el för sådant ändamål som avses i 11 kap. 9 § första stycket 1–5 lagen (1994:1776) om skatt på energi får även i fortsättningen göra skatteavdrag för egen elförbrukning för dessa ändamål. Den som inte är skattskyldig men som förbrukar el för dessa ändamål ges i stället möjlighet till återbetalning av skatten.

Likalydande villkor som förekommer i flera återbetalningsbestämmelser flyttas från dessa paragrafer för att i stället samlas i två nya paragrafer med gemensamma återbetalningsbestämmelser. I den ena paragrafen behandlas villkor som hör samman med reglerna för statliga stöd medan den andra innehåller villkor som är gemensamma för flera återbetalningsregler och berör den administrativa hanteringen av återbetalningar. Motsvarande ändring för villkor som rör statliga stöd görs även för avdrag på energiskatt på el. Möjligheten till kvartalsvis återbetalning av energiskatt på el i 11 kap. lagen om skatt på energi ersätts med en möjlighet till månadsvis återbetalning. För nya återbetalningar införs en återbetalningsgräns som innebär att återbetalning endast medges för den del av återbetalningsbeloppet som under kalenderåret överstiger 2 000 kronor. Det ska framgå direkt av lagen om skatt på energi att beskattningsmyndigheten får bevilja månatlig återbetalning om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för ned- sättningsberättigande ändamål. Denna nivå innebär en lättnad för dem som förbrukar el som landström, i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller i datorhall.

Möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på el utvidgas till att omfatta ytterligare förbrukningsändamål. Det rör sig om elför- brukning för de ändamål som föreslås omfattas av återbetalnings- bestämmelsen, 11 kap. 13 a §, dvs. elförbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, i huvudsak för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer, vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, eller i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter. Förbrukningsgränsen för godkännande som frivilligt skattskyldig ska framgå direkt av lagen om skatt på energi. Som frivilligt skattskyldig får den godkännas som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar el per kalenderår för de i bestämmelsen uppräknade ändamålen.

Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme som gäller för förbrukning i datorhallar utvidgas genom att kravet på att anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar sänks till 20 procent av den tidigare nivån, dvs. den sammanlagda installerade effekten i anläggningen behöver endast uppgå till

131

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

minst 0,1 megawatt. Återbetalningen av energiskatt på el som förbrukas i datorhall regleras i en ny separat paragraf i stället för gemensamt med förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

Sammantaget bedöms förslagen leda till en offentligfinansiell bruttoeffekt på -0,21 miljarder kronor per år och en nettoeffekt på –0,16 miljarder kronor per år.

Skatt på flygresor

En punktskatt på flygresor införs. Skatt på flygresor (flygskatt) ska betalas till staten. Skatt på flygresor ska betalas för kommersiella flygresor och för flyg- resor med svenskt statsflyg. Privatflyg omfattas inte av lagen om skatt på flyg- resor. Inte heller omfattas bruksflyg (aerial works), fraktflyg, militärflyg, annan stats statsflyg, ambulansflyg, eftersöknings- och räddningsflyg, huma- nitärt flyg, tull- och polisflyg eller skolflyg av lagens tillämpningsområde.

Skatteplikt ska gälla för flygresor med flygplan som är godkända för transport av fler än tio passagerare. Flygskatt ska tas ut för passagerare som reser i flygplan från en flygplats i Sverige. Resor med helikoptrar ska inte omfattas av lagen om skatt på flygresor.

Flygskatt ska inte betalas för barn under två år, passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång, flygande personal som är i tjänst under flygningen eller transit- och transferpassagerare.

Olika skattenivåer ska tillämpas beroende på flygresans slutdestination. Skatt ska tas ut med 60 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 1 till lagen, med 250 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till lagen och med 400 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i övriga länder. Skatten bör inte differentieras utifrån vilken serviceklass passageraren reser i.

En årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på flygresor ska göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska tas ut för påföljande kalenderår.

Det flygföretag som utför flygningen ska vara skattskyldigt. Skattskyldigheten inträder när ett flygplan med beskattningsgrundande passagerare lyfter från en flygplats i Sverige.

Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska vara tillämpliga på skatten på flygresor, vilket bl.a. innebär att Skatteverket blir beskattningsmyndighet. Ett skattskyldigt flygföretag ska vara registrerat hos Skatteverket och deklarera en gång per månad. Några nya bestämmelser är inte nödvändiga för att Skatteverket ska få tillgång till uppgifter från Transportstyrelsen eller någon annan myndighet för kontroll av eller beslut om flygskatt. Någon ändring är

132

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

inte nödvändig i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för att möjliggöra behandling i beskattningsdatabasen av uppgifter som behövs inom Skatteverket för handläggning av flygskatten. Det bör inte införas någon skyldighet för en skattskyldig fysisk person som inte är bosatt i Sverige, eller en skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe i Sverige, att företrädas av en representant som är godkänd av Skatteverket.

Ett införande av en skatt på flygresor innebär att skatteintäkterna ökar. Som en följd av de justeringar som regeringen har föreslagit i förhållande till betänkandets förslag justeras de offentligfinansiella effekterna jämfört med utredningen till preliminärt 1,03 miljarder kronor 2018 och 1,37 miljarder kronor för efterföljande år (exklusive indexering), beaktat indirekta effekter på mervärdesskatt och bolagsskatt.

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar

Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen följer av 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt följer energiskattesatsen på elektrisk kraft av 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av skattesatserna i syfte att realvärdesäkra dem. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i LSE, i förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. För bensin och dieselbränsle görs för 2017 och framåt även en årlig omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av bruttonationalprodukten.

Skattesatserna läggs fast i den förordning som regeringen enligt reglerna i LSE ska utfärda före november månads utgång 2017. Regeringens förslag i denna proposition om att samordna beskattningen av bensin och dieselbränsle med reduktionspliktssystemet innebär dock bl.a. att nya skattesatser för samtliga bränslen läggs fast i 2 kap. 1 § LSE. Dessa nya skattesatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Detta innebär alltså att de omräknade skattesatserna på bränslen endast kommer att tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder under perioden den 1 januari–30 juni 2018. I de fall då skattskyldighet inträder fr.o.m. den 1 juli 2018 gäller de skattesatser som framgår av den föreslagna lydelsen i 2 kap. 1 § LSE. Energiskattesatsen på elektrisk kraft fr.o.m. den 1 juli 2017 följer av 11 kap. 3 § LSE. För energiskattesatsen på elektrisk kraft sker beräkningen av 2018 års skattesats utifrån den faktiska förändringen i KPI under perioden juni 2016 till juni 2017. Index har under perioden ökat med 1,72 procent. En mervärdes-skatteeffekt tillkommer om priset på elektrisk kraft i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Jämfört med den energiskattesats på elektrisk kraft som gäller fr.o.m. den 1 juli 2017 medför indexomräkningen av energiskattesatsen på elektrisk kraft för 2018 en höjning för hushåll och tjänstesektor med 0,6 öre per kilowattimme (kWh) (0,75 öre

133

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	inklusive mervärdesskatt). I vissa kommuner i norra Sverige är skattenivån för
	hushåll och tjänstesektor nedsatt med 9,6 öre per kWh jämfört med
	normalnivån.
	Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter
	Redovisningsskyldighetens inträde samt vissa andra förfarandefrågor på
	punktskatteområdet
	Huvudregeln är att punktskatter ska redovisas i punktskattedeklarationen för
	den redovisningsperiod då redovisningsskyldigheten inträder. När det gäller
	energiskatt på elektrisk kraft införs en särskild bestämmelse om att skatten i
	vissa fall ska redovisas för redovisningsperioden som inleds en månad efter
	utgången av den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder. Detta gäller
	dock inte om redovisningsperioden är beskattningsår.
	Hänvisningen i bestämmelsen i skatteförfarandelagen om registrering av
	lagerhållare för vissa tobaksprodukter ändras så att den omfattar alla sådana
	lagerhållare.
	Generella bestämmelser om att ansökningar om återbetalning av och
	kompensation för punktskatt ska undertecknas införs för huvuddelen av alla
	ansökningar.
	Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av eller
	kompensation för punktskatt att lämna uppgift som verket behöver för att
	kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en
	ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. En
	dokumentationsskyldighet införs för den sökande i samband med en ansökan
	om återbetalning eller kompensation.
	Om varor som flyttas under ett uppskovsförfarande inte når angiven
	destination och ingen oegentlighet som innebär att varorna släpps för
	konsumtion har konstaterats under flyttningen, ska i vissa fall en oegentlighet
	anses ha begåtts i Sverige och varorna beskattas här. Skatteverket får i dessa
	fall besluta om skatt för den som har ställt säkerhet för flyttningen.
	Beskattningsår ska vid sådana beslut definieras som vid motsvarande beslut
	om oegentlighetsbeskattning.
	En mottagare av varor som avsänds från en sådan liten vinproducent som i
	sitt hemland har beviljats undantag från vissa bestämmelser i
	uppskovsförfarandet ska underrätta Skatteverket skriftligen om mottagandet
	av varorna. Vissa förtydliganden görs vidare om villkoren för flyttning av
	sådana varor under uppskovsförfarandet. Det klargörs även att
	uppskovsflyttningar av vin som omfattas av de särskilda bestämmelserna om
	små vinproducenter omfattas av bestämmelserna om transportkontroll. En
	förare är därmed skyldig att se till att det följedokument för flyttning av
	vinprodukter som föreskrivs för dessa fall följer med transporten och
	tillhandahålls Tullverket vid en transportkontroll.
	Ett utrymme som används som eller är avsett att användas som bostad får
	inte godkännas som skatteupplag.

134

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Uppgift om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi får i vissa fall lämnas ut till enskilda.

Skatteverket får möjlighet att förelägga någon annan än den som är föremål för kontroll att lämna uppgifter som behövs för att kontrollera att riktiga och fullständiga uppgifter har lämnats i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna 2018 till 2021 med ungefär 1 miljon kronor och beräknas som skillnaden mellan nuvärdet av betalnings-strömmen före och efter lagändringen.

Höjt transporttillägg

Nivån för transporttillägg höjs från 20 procent till 40 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka aktuella bestämmelser inte har iakttagits.

Det finns i nuläget inget behov av att införa olika nivåer av transporttillägg. Några förändringar av reglerna för transporttillägg behöver inte göras med anledning av förändringar i synen på skattetillägg i förhållande till Europakonventionen.

Sammantaget bedöms förslaget stärka de offentliga finanserna med 1 miljon kronor 2018, liksom för åren därefter.

Slopad reklamskatt för annonsörer i periodiska publikationer

Reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas.

Förslaget medför minskade skatteintäkter för staten. Skattebortfallet för 2018 beräknas brutto uppgå till 15 miljoner kronor och netto till 12 miljoner kronor. För 2019 och åren därefter har ett reformsteg redan aviserats i budgetpropositionen för 2016, som innebär minskade skatteintäkter om 10 miljoner kronor per år. För 2019 och åren därefter behöver i denna proposition därför endast 4 miljoner kronor netto avsättas för slopandet.

Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)

Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den 1 januari 2011 ske en årlig indexomräkning av tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna bestäms genom att de i LTS angivna skattebeloppen multipliceras med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan konsumentprisindex i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller cigaretter ska omräkningen endast avse styckeskatten. Konsumentprisindex har mellan juni 2014 och juni 2017 ökat med 2,31 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak i motsvarande mån

135

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Beskattning av betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

Bestämmelser om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige bör införas. Utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige och som bedriver viss verksamhet här bör omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag, registreringsskyldighet, F-skatt och uppgiftsskyldighet på samma sätt som svenska företag som bedriver motsvarande verksamhet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringen bedömer därför att de samlade offentligfinansiella effekterna av Skatteverkets förslag uppgår till ca 420 miljoner kronor per år.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Moderaterna

Skatt på arbetsinkomster

I motionen framhålls att det alltid ska löna sig att arbeta, för alla. Därför vill motionärerna att skatten ska sänkas ytterligare för de som arbetar genom att jobbskatteavdraget utökas med 22 miljarder kronor.

För att fler ska välja att stanna kvar i arbetslivet lite längre förstärker Moderaterna det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre, en åtgärd som gör det mer lönsamt att arbeta efter 65 år och som visat stora jobbskapande effekter tidigare. På sikt ska inga sjuksköterskor och lärare betala statlig inkomstskatt. Som ett steg mot detta höjer Moderaterna brytpunkten för statlig inkomstskatt med 6 miljarder kronor till 2020, från dagens knappa 38 000 kronor per månad till drygt 43 000 kronor per månad (–2 miljarder kronor 2018, –4 miljarder kronor 2019 och –6 miljarder kronor 2020).

Taket i RUT-avdraget tredubblas till 75 000 kr per år och person. Avdraget breddas till tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder utanför hemmet och flytt av bohag inom bostaden, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt planering av trädgård (–0,73 miljarder kronor per år 2018–2020).

Moderaterna föreslår att företag med maximalt 250 anställda inkluderas i systemet för personaloptioner i stället för den nu liggande utredningens förslag om 50 anställda. Moderaterna vill att gränsen för bruttotillgångar ska uppgå till maximalt 350 miljoner kronor samt ta bort utredningens förslag om tidsgränser för hur länge företaget har funnits (–0,6 miljarder kronor per år 2018–2020).

Vidare avvisas regeringens förslag på sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning, skattereduktion för fackföreningsavgift, slopad

137

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård, höjd särskild inkomstskatt för utlandsbosatta och ändrad beräkning av bilförmån.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Moderaterna avvisar regeringens förslag på utvidgat växa-stöd till den först anställda.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Moderaterna vill att uppskovstaket slopas och att uppskovsräntan sänks. På sikt vill man se över möjligheten att all beskattning skjuts upp till utträdet från bostadsrätten och villamarknaden. Moderaterna vill även se över hur reavinstbeskattningen långsiktigt kan sänkas för att undvika inlåsningseffekter och överväga att ta bort uppskovsräntan helt (–0,5 miljarder kronor 2018, –0,6 miljarder kronor 2019 och –0,7 miljarder kronor 2020).

Den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas till 2 procent av taxeringsvärdet för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter (+0,2 miljarder kronor per år från 2018).

Moderaterna avvisar regeringens förslag på höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Moderaterna vill införa ett skatteavdrag för företag som klimatkompenserar genom att investera i olika typer av klimatåtgärder, exempelvis CDM (clean development mechanism) eller EU:s system med handelsrätter (–15 miljoner kronor per år).

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

Konkurrenskraften i jord- och skogsbruket behöver värnas och stärkas genom sänkta kostnader, minskat regelkrångel och färre särkrav. Moderaterna föreslår därför en ökad nedsättning av koldioxidskatten på diesel i jordbruket. Moderaterna avsätter 140 miljoner kronor per år för att utöka den nedsatta dieselskatten för jordbruket med 50 öre per liter utöver regeringens nivå.

Moderaterna säger nej till avståndsbaserad vägslitageavgift, även kallad lastbilsskatt, som regeringen avser att införa.

Moderaterna vill på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den som regeringen har infört.

Ett teknik- och kostnadsneutralt bonus–malus-system bör införas där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga koldioxidutsläpp får högre fordonsskatt.

Moderaterna vill avskaffa regeringens överindexering av drivmedelsskatter och satsar 800 miljoner kronor 2018 för att avskaffa överindexeringen.

Utformningen av kemikalieskatten fungerar som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den föreslagna.

138

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Regeringens förslag på indexering av miljöskatter, höjd koldioxidskatt i värmesektorn, skatt på flygresor och överfinansiering av bonus–malus- systemet avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

I dag är vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, undantagna från mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral, och därför föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas (+320 mil- joner kronor 2018, 340 miljoner kronor 2019 och 360 miljoner kronor 2020).

För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör den reducerade momsen höjas från 12 procent till 14 procent, vilket bedöms stärka de offentliga finanserna med ca 3,3 miljarder kronor 2018 då momsen höjs till 13 procent.

Moderaterna avvisar regeringens förslag på sänkt moms för naturguider.

Övriga skattefrågor

Sveriges skattesystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda individer själva lämnar in. Skattetillägg är en administrativ avgift som påförs den som undanhåller skatt, och som uppgår till 40 procent av den undanhållna inkomstskatten och 20 procent av annan undanhållen skatt. Konsekvenserna för den som väljer bort att betala skatt ska vara tydliga. Moderaterna höjer skatte- och tulltilläggen med 450 miljoner kronor per år.

Moderaterna avvisar regeringens förslag på skattetillägg vid rättelse på eget initiativ.

Sverigedemokraterna

Skatt på arbetsinkomster

Sverigedemokraterna motsätter sig höjningen av den särskilda inkomstskatten för individer som är bosatta utomlands (SINK) från 20 procent till 25 procent. Skatten slår särskilt hårt mot många pensionärer som uppburit sin pension från arbete i offentlig sektor, eller som får tjänstepension från privat sektor, och på ålderns höst väljer att tillbringa tid utomlands (–0,4 miljarder kronor per år från 2018).

Sverigedemokraterna vill utvidga dagens RUT-avdrag till att omfatta nästintill samtliga tjänster som utförs i eller i angränsning till bostaden. Sverigedemokraterna avser även att höja taket på avdraget till 50 000 kronor per år för personer under 65 år samt till 100 000 kronor per år för personer över 65 år (–0,2 miljarder kronor per år från 2018).

Det första inkomstintervallet i jobbskatteavdraget ökas för att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare (–20 miljarder kronor per år från 2018).

Marginalskatterna ska sänkas (–5,5 miljarder kronor 2018, –5,8 miljarder kronor 2019 och –6 miljarder kronor 2020).

Ett ROT-avdrag öronmärks för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

139

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Sverigedemokraternas budget syftar till att främst bemöta de akuta behov som finns inom vård och rättsväsen utan att samtidigt sabotera för de goda krafter som bär upp samhället genom hårt och idogt arbete. Det är också vår plikt att förbättra situationen för landets pensionärer. Sverigedemokraterna vill slopa den särskilda löneskatten för äldre som arbetar (–1,1 miljarder kronor 2018, –0,9 miljarder kronor 2018 och 0,8 miljarder kronor 2020).

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Regeringens straffbeskattning på vanligt folks småsparande genom en höjning av schablonbeloppet för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring är olycklig ur flera perspektiv. Sverigedemokraterna säger därför nej till den föreslagna skattehöjningen.

Sverigedemokraterna vill trappa ned ränteavdragen från nuvarande 30 till 25 procent under en femårsperiod (+0,8 miljarder kronor 2018, +1,9 miljarder kronor 2019 och +3,3 miljarder kronor 2020).

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

Följden av kemikalieskatten blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär mindre intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt, vilket enligt allt sunt förnuft kommer att göra Sverige fattigare. Sverigedemokraterna säger nej till kemikalieskatten (–2,3 miljarder kronor 2018 och –2 miljarder kronor per år 2019 och 2020).

Flera rapporter pekar ut vissa av de alternativ som åtnjuter skattenedsättning i Sverige som orsakande högre växthusgasutsläpp än de fossila drivmedel de ersätter. Den svenska skattenedsättningen är ur detta perspektiv både orimlig och kontraproduktiv och bör omedelbart avskaffas. Eftersom skattenedsättningen innebär stöd till biodrivmedel som enligt vetenskapliga rapporter ökar utsläppen relativt deras fossila motsvarighet samt eftersom skattenedsättningen ändå kommer att upphöra 2020, tar Sverigedemokraterna bort den fr.o.m. budgetåret 2018 (+5,8 miljarder kronor 2018, +2,4 miljarder kronor 2019 och +2,8 miljarder kronor 2020).

Sverigedemokraterna säger nej till flygskatten (–1 miljard kronor 2018 och –1,4 miljarder kronor per år 2019 och 2020).

Mot bakgrund av att svenska och danska bönder verkar på en gemensam europeisk marknad föreslår Sverigedemokraterna att återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk ska höjas till dansk nivå.

Sverigedemokraterna motsätter sig införandet av en kilometerskatt.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Sverigedemokraterna återställer momssatserna på restaurang- och cateringtjänster samt på hämtmat och använder i stället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomsttagare. Sverigedemokraterna föreslår även en parlamentarisk utredning om att ytterligare växla skatter mellan konsumtion och arbetsinkomster som främst tar sikte på fördelningspolitiska effekter (+11,2 miljarder kronor 2018, +9,6 miljarder kronor 2019 och +10 miljarder kronor 2020).

140

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Centerpartiet

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Den kraftiga beskattningen av arbete i Sverige förvärrar tudelningen på arbetsmarknaden och bromsar välstånd och tillväxt. Det finns därför ett behov av att återigen göra en grundlig skattereform, med ett mer transparent, enklare och enhetligare system.

Det förhöjda grundavdraget förstärks 2018 för inkomster mellan 120 000 kr och 360 000 kr och dessutom proportionellt över hela inkomstskalan med 3 700 kr (–4,6 miljarder kronor 2018). Ytterligare sänkningar åren därefter med totalt samma belopp som regeringen föreslår.

Centerpartiet vill införa en bred skattesänkning som stimulerar arbetsutbudet i hela ekonomin, men som främst riktar sig till de med de allra lägsta inkomsterna. Avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas.

Centerpartiet motsätter sig fortfarande de redan genomförda sänkningarna av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Att ta bort utfasningen av jobbskatteavdraget och återställa de av regeringen genomförda sänkningarna av skiktgränserna beräknas, på kort sikt, medföra ett inkomstbortfall på drygt 6 miljarder kronor.

Skatten för äldre sänks i flera steg, genom att det förhöjda grundavdraget förstärks, i syfte att stärka pensionärernas ekonomi. Dessutom slopas den särskilda löneskatten för äldre som arbetar, och det förstärkta jobbskatteavdraget tillgängliggörs för personer som är över 64 år. Sammantaget väntas dessa förslag leda till en offentligfinansiell kostnad om 750 miljoner kronor 2018.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar förlängs och taket höjs till 13 000 kr, och förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar höjs (–63 miljoner kronor 2018). För att stärka den skattemässiga miljöstyrningen av tjänstebilar föreslås att förmånsvärdet för bilar som inte klassificeras som miljöbilar höjs (+1,6 miljarder kronor 2018).

Parkerings- och trängselskatter avskaffas som skattebefriad förmån.

I Storbritannien får företag med upp till 250 anställda och upp till 30 miljoner brittiska pund, motsvarande ungefär 350 miljoner kronor, i bruttotillgångar ta del av Storbritanniens motsvarighet till förbättrade personal-optionsregler. Centerpartiet anser att åtminstone de gränser Storbritannien använder för optionsbeskattning ska gälla även i Sverige. Därtill bör fler branscher kunna använda kvalificerade personaloptioner. Slutligen bör det inte finnas en gränsregel om att endast företag som är sju år eller yngre får använda kvalificerade personaloptioner (–700 miljoner kronor 2018).

Centern avvisar vidare regeringens förslag på sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård och återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift.

141

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Centerpartiet föreslår att avdrag för övriga utgifter avskaffas. Detta väntas medföra en förstärkning av de offentliga finanserna med 800 miljoner kronor 2018.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Centern avvisar regeringens förslag på utvidgat växa-stöd till den först anställda (+2,01 miljarder kronor 2018, +1,65 miljarder kronor per år 2019 och 2020).

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Centern säger nej till regeringens förslag på höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (–790 miljoner kronor per år från 2018).

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs, s.k. ingångsföretag, för riktigt små företag med högst 250 000 kronor i omsättning. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässigt beräknad skatt, baserad på omsättningen, med en skattesats på 25 procent (–600 miljoner kronor per år från 2018).

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

För Centerpartiet är grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, företagande och investeringar. Centerpartiet föreslår därför att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel för fordon som används i gruvindustriell verksamhet slopas (+300 miljoner kronor per år från 2018), att återbetalningen av kväveoxidavgiften helt fasas ut under kommande två år och att avgiften därmed görs om till en skatt (+214 miljoner kronor 2018).

För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet föreslår Centerpartiet att en punktskatt på förbränning av avfall ska införas. En sådan skatt bör omfatta allt avfall, exklusive farligt avfall, och utformas på ett sätt som garanterar att kostnaden tydliggörs för den som först lämnar ifrån sig avfallet (+641 miljoner kronor 2018).

För att öka den närproducerade elproduktionen vill Centerpartiet slopa skatten på solenergi som produceras för eget bruk och införa en möjlighet till skatteavdrag för den som är bosatt i en lägenhet men är andelsägare i en mikro- produktionsanläggning.

142

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Undantaget från energiskatt är inte anpassat för nationell sjöfartsnäring, bilfärjor och pendelbåtar, vilket hämmar omställningen från fossila drivmedel till förnybar el inom sjötrafiken. Centerpartiet föreslår därför att nedsättningen av energiskatten på el även ska gälla för mindre fartyg.

Centerpartiet föreslår att en kemikalieskatt på kläder och skor ska införas. Skatten föreslås uppgå till 75 kronor per kilo för kläder och skor som innehåller ett farligt beskattningsämne. Skatten ökas till 100 kronor per kilo om tre beskattningsbara ämnen förekommer eller om innehållet är okänt. Skatten väntas inbringa 220 miljoner kronor per år.

Centerpartiet föreslår att den utsläppsbaserade delen av fordonsskatten ska förstärkas och att grundbeloppet ska sänkas. Vidare föreslås att fordonsskatten förlängs genom att det år från vilket bilar befrias från fordonsskatt låses vid 1987 (+13 miljoner kronor 2018).

I dag är elektricitet för busstrafik skattepliktig, till skillnad från kollektivtrafik på spår, såsom järnväg, pendeltåg, tunnelbana och spårvagn, där elektriciteten är skattebefriad. För att påskynda introduktionen av eldrivna bussar i kollektivtrafiken föreslår Centerpartiet att elburen kollektivtrafik ska skattebefrias. Sedan 2011 finns i lagen om skatt på energi en möjlighet till nedsättning av energiskatten för el för större fartyg vars bruttodräktighet, ett jämförelsetal för fartygs storlek, överstiger 400. Centern anser att nedsättningen av energiskatten på el även bör gälla för mindre fartyg. Dessa båda förslag beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad om 30 miljoner kronor.

Centerpartiet anser att de åkerier som aktivt väljer att ställa om sina transporter till minskade koldioxidutsläpp med fossilfria drivmedel ska premieras. För att stimulera en omställning till mer fossilfria drivmedel vill Centerpartiet därför införa en klimatbonus som kan dras av mot vinsten för den som kan visa att man minskat koldioxidutsläppen genom sin tankning (–120 miljoner kronor 2018).

För att stimulera en ökad användning av förnybar metangas, s.k. biogas, föreslår Centerpartiet vidare att naturgasen som används i transportsektorn ska beskattas enligt samma princip som för bensin och diesel, med koldioxidskatt efter innehåll av fossilt kol, och med energiskatt efter energiinnehåll (+170 miljoner kronor 2018).

Istället för regeringens ineffektiva flygskatt vill Centerpartiet införa ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle för alla flygplan som tankas i Sverige (–1 miljard kronor 2018, –1,4 miljarder kronor 2019 och – 1,42 miljarder kronor 2020).

Vidare föreslår Centerpartiet att återbetalningen av dieselskatten höjs med 50 öre (–0,19 miljarder kronor 2018, –0,29 miljarder kronor per år 2019 och 2020).

Centerpartiet säger nej till en kilometerskatt.

143

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Momsen på biobesök höjdes i januari 2017. Detta gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut. Centerpartiet vill skyndsamt se en utredning av en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att återställa den tidigare mervärdesskattesatsen.

Övriga skattefrågor

Centerpartiet vill höja skatte- och tulltilläggen för den som lämnar felaktiga uppgifter i sin skatte- eller tulldeklaration. Det beräknas leda till en ökad intäkt på 340 miljoner årligen.

För att finansiera andra prioriterade satsningar föreslås att försenings- avgifterna enligt skatteförfarandelagen höjs. Detta väntas medföra intäkter om 50 miljoner kronor 2018.

Liberalerna

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att skatterna på arbete, både på kort och lång sikt, ska sänkas. Det är centralt för att utveckla arbetslinjen, öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin och stärka den svenska konkurrenskraften. Ambitionen måste vara att återgå till den förra skattereformens princip där enbart 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. Liberalerna föreslår därför en kraftig höjning av brytpunkten från dagens cirka 36 000 kronor per månad till 43 000 kronor per månad (–12,6 miljarder kronor 2018).

Liberalerna föreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatten, den s.k. värnskatten, avskaffas. Det är en prioriterad reform för att öka utbytet av att utbilda sig och ta ansvar (–6,1 miljarder kronor 2018).

Liberalerna återställer den avtrappning av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50 000 kronor som trädde i kraft 2016 (–3,4 miljarder kronor 2018).

Liberalerna föreslår att RUT-avdraget vidgas till att omfatta tvättjänster samt hämt- och trygghetstjänster (–60 miljoner kronor 2018). Liberalerna föreslår också att taket i RUT-avdraget höjs till det tredubbla (–130 miljoner kronor 2018).

Liberalerna avvisar regeringens förslag på ändrade regler för personaloptioner. För att göra optionerna enkla att använda bör det inte finnas någon storleksbegränsning på programmet eller behov av att värdera optionerna när de ställs ut. Liberalerna anser att den absoluta huvudparten av onoterade bolag ska omfattas genom att det inte införs några storleksbegränsningar. Ju längre tid som har gått mellan det att optionen ställs ut och den löses in, desto högre del av värdet ska beskattas som kapitalinkomst. Bortom fem till sju år bör hela inkomsten beskattas som kapital.

I syfte att fler ska välja att arbeta kvar länge i arbetslivet införde Alliansen ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre. Liberalerna föreslår nu att åldersgränsen

144

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

justeras ned med två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet genom att de gynnas skattemässigt (–600 miljoner kronor 2018).

Liberalerna föreslår att löneskatten för äldre slopas. Förändringen beräknas försvaga statens finanser med 2,1 miljarder kronor.

Liberalerna välkomnar att regeringen sänker skatten för pensionärerna. Det krävs dock ytterligare skattelättnader för att underlätta vardagen för Sveriges pensionärer. Därför föreslår Liberalerna ett utökat RUT-avdrag för äldre och att subventionsgraden för RUT-avdraget höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång fyllt 80 år (–100 miljoner kronor 2018).

Liberalerna avvisar sänkningen av skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. En sådan skattesänkning, i kombination med regeringens skattehöjningar på arbete, bidrar till att göra det mindre lönsamt att återgå till arbete (+480 miljoner kronor 2018).

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man avser att se över det nuvarande systemet för reseavdrag, vilket Liberalerna välkomnar. Liberalerna vill dock gå fram med ett skarpt förslag om ett nytt reseavdrag redan i höst. Reseavdraget bör dock reformeras för att huvudsakligen inriktas mot de glesare befolkade delarna av landet. Liberalerna föreslår därför en regional anpassning av reseavdraget (+1,4 miljarder kronor 2018).

Regeringen förlänger nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Liberalerna vill gå längre och höjer förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar med 20 procent eller högst 16 000 kronor per år.

Liberalerna avvisar regeringens förslag om att återinföra avdragsrätt för fackföreningsavgiften, och om höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (–1,34 miljarder kronor 2018).

Vidare säger Liberalerna nej till den slopade skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård, och till förslaget om ökad beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige. Förslaget försvagar statens finanser med 590 miljoner kronor för 2018.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Liberalerna föreslår att den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifterna slopas. Detta ökar sammantaget skatteintäkterna 2017 med 500 miljoner kronor, men har även indirekt effekt på intäktssidan.

Liberalerna föreslår bl.a. riktade statsbidrag för karriärtjänster för specialistsjuksköterskor och lärare, inklusive en särskild satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden. Reformen leder till ökade intäkter för staten från arbetsgivaravgifter om sammanlagt 274 miljoner kronor.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Liberalerna avvisar regeringens skattehöjning på investeringssparkonton (–790 miljoner kronor 2018).

Reavinstbeskattningen vid fastighetsförsäljningar ska sänkas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Avskaffandet av taket för uppskov av

145

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	reavinster i samband med fastighetsförsäljning måste permanentas. Samtidigt
	bör räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen avskaffas.
	Sänkt flyttskatt bör kompenseras med en gradvis nedtrappning av
	ränteavdraget. Under en tioårsperiod bör ränteavdraget sänkas från 30 till 20
	procent av räntebeloppet.
	Liberalerna föreslår vidare en höjning av fastighetsskatten för
	kommersiella lokaler med 0,5 procent.
	Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter
	Liberalerna föreslår förändringar av systemet med periodiseringsfonder från
	och med den 1 januari 2019. Förslaget innebär ett införande av en gemensam
	maxgräns för periodiseringar på 30 procent för alla företag. För ett företags
	fem första verksamhetsår höjs avdraget för periodiseringsfonder till 50
	procent. Den sammantagna effekten av förslaget blir att statens intäkter ökar
	med 38 miljoner kronor 2020.
	Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter
	Liberalerna föreslår att förmånsvärdet av bilar som inte är miljöbilar höjs med
	20 procent eller maximalt 16 000 kronor per år. Förändringen beräknas stärka
	statens finanser med sammantaget 600 miljoner kronor för 2018.
	Vidare avvisas också förslaget om att sätta ned förmånsvärdet för
	miljöanpassade bilar (+100 miljoner kronor för 2018).
	Liberalerna föreslår vidare en reformering av miljöbilsbonusen. Enligt
	principen om att förorenaren ska betala föreslås en omvänd miljöbilsbonus.
	Miljöbilsbonusen bör utformas som en förhöjd skatt på bilar med negativ
	klimatpåverkan, i stället för en särskild premie på bilar med låg klimat-
	påverkan (+210 miljoner kronor 2018).
	Liberalerna föreslår dessutom att en dubbdäcksavgift enligt norsk modell
	införs för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck
	medför (+130 miljoner kronor).
	Liberalerna föreslår ett slopande av nedsättningen av energi- och koldioxid-
	skatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet. Dieselsubventionerna inom
	jordbruket bör också successivt avskaffas, och en europeisk flygskatt måste
	införas. Slopandet av nedsättningen av energi- och koldioxidskatten på diesel
	i gruvindustriell verksamhet innebär att statens skatteintäkter ökar med 440
	miljoner kronor.
	Liberalerna är positiva till ett reduktionspliktssystem med krav på
	drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss
	klimatprestanda per år men anser att det bör ha en tydlig styrning mot just tung
	trafik. Sammantaget innebär Liberalernas förslag inom området diesel-
	beskattning att statens finanser stärks med 1 080 miljoner kronor för 2018.
	Liberalerna föreslår att skattefriheten för småskalig elproduktion återställs.
	Detta försvagar statens finanser med 190 miljoner kronor för 2018.
	En ny läckageskatt för jordbruket bör införas. Skatten beräknas stärka
	statens finanser med 300 miljoner kronor jämfört med regeringens proposition.

146

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Regeringens förslag på en flygskatt avvisas. Liberalerna anser att en framtida europeisk flygskatt bör vara utformad på ett sätt så att den inte träffar all flygtrafik lika utan att den i stället främjar flyg med lägre klimat- och miljöpåverkan, t.ex. genom att vara differentierad med avseende på bränsle, flygplansvikt och bullernivåer. Att avvisa införandet av en flygskatt leder till att statens finanser försvagas med 1 020 miljoner kronor 2018.

Liberalerna föreslår att en skatt på plastpåsar införs, som leder till att statens finanser förstärks med sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2018.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Liberalerna avvisar regeringens skattehöjning på e-cigaretter. Utifrån målet att minska tobaksanvändningen i samhället är det inte visat att höjd skatt på tobaksfria alternativ är den mest ändamålsenliga reformen. Förslaget försvagar statens finanser med 30 miljoner kronor för 2018.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Liberalerna avvisar förslag på sänkning av mervärdesskatten på förevisning av naturområden (–320 miljoner kronor 2018).

Reglerna om gruppregistrering av mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn bör slopas. Även möjligheten till gruppregistrering av mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsför- hållanden bör slopas (+400 miljoner kronor 2018).

Kristdemokraterna

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Kristdemokraterna föreslår ett jobbskatteavdrag för föräldrar. Satsningen är omfattande och införandet sker stegvis. Fullt utbyggt 2020 ger skattereduktionen 500 kronor per förälder och månad.

Vidare vill man införa dubbelt jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år, för nyanlända de första fem åren, för personer långt från arbetsmarknaden och för den som tar akademisk examen och börjar jobba före 25. Till detta föreslår Kristdemokraterna dubbelt avdrag för inkomster upp till 18 000 kr och nedtrappning därutöver upp till 26 000 kr och ordinarie avdrag däröver. Dessutom föreslås ett jobbskatteavdrag för 64-åringar.

Jobbskatteavdrag för föräldrar föreslås i form av en fast skattereduktion per förälder eller vårdnadshavare per månad. Reformen införs under tre år med början 2018. Vidare föreslår man ett avdragsgillt bosparande mellan 18 och 34 års ålder upp till en fjärdedels prisbasbelopp per år.

Regeringens förändring av skiktgränserna för statlig inkomstskatt avvisas. Hela skillnaden i beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst som blev en effekt av jobbskatteavdraget ska slopas fr.o.m. den 1 januari 2018. För

den som har en pension på 19 000 kronor sänks skatten med 513 kr.

147

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Kristdemokraterna säger nej till regeringens förslag om sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning (+480 miljoner kronor per år).

Vidare föreslås höjt förmånsvärde på bilar som inte är miljöbilar, höjt tak i reseavdraget och höjd ersättning (+200 miljoner kronor per år 2018–2020).

Kristdemokraterna anser att regeringens förslag på lättnader i beskattning av personaloptioner i vissa fall bör förenklas och göras mer konkurrens- kraftigt samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare.

Taket i RUT-avdraget tredubblas till 75 000 kr per år och person och vidgas till flytt-, tvätt- och trygghetstjänster. Kristdemokraterna vill göra en översyn av möjligheten att bredda avdraget ytterligare för personer över 70 år.

Gåvoskatteavdraget återinförs 2018. Ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor avskaffas. På sikt höjs takbeloppet, och en breddning av avdraget utreds.

Regeringens förslag på återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift, samt på särskild löneskatt för äldre som arbetar, avvisas (+1,34 miljarder kronor 2018, +2,12 miljarder kronor 2019 och +2,28 miljarder kronor 2020).

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Idrottsrörelsen har förmånliga skatteregler för sina föreningar som innebär att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Övriga ideella organisationer borde inkluderas i samma regelverk.

Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag på utvidgat växa-stöd till den först anställda (+1,62 miljarder kronor 2018, +1,44 miljarder kronor per år 2019 och 2020).

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Kristdemokraterna vill utreda en alternativ modell för bosparande, som kan fungera inom systemet för investeringssparkonto. Det ska möjliggöra att insättningarna kan ske i, företrädesvis, fonder. Bosparandet ska kunna ske mellan 18 och 34 års ålder och är avdragsgillt upp till en fjärdedels prisbasbelopp, vilket innebär ca 11 200 kr per år i sparande. En person kan därmed göra avdragsgilla insättningar på drygt 180 000 kr i bosparsystemet. Används sparandet till andra inköp än bostad sker en retroaktiv beskattning. Fullt utbyggt kostar förslaget 2,2 miljarder kronor.

Kristdemokraterna föreslår höjd skatt på kommersiella lokaler med 0,2 procentenheter (+1,9 miljarder kronor per år) samt höjd fastighetsskatt på hyresrättstomter (+400 miljoner kronor per år).

Kristdemokraterna vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. Den ökade kostnad med förslaget

148

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

som uppstår för statskassan kompenseras genom att räntan för uppskovet höjs något, motsvarande statens kreditkostnad.

Sveriges avdragssystem för räntor är sprunget ur en tid av höga räntor och höga marginalskatter. Kristdemokraterna eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden (+1 miljard kronor 2018, +2,3 miljarder kronor 2019 och +4 miljarder kronor 2020).

Kristdemokraterna säger nej till regeringens förslag om höjd skatt på investeringssparkonto.

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

Kristdemokraterna tillbakavisar regeringens förslag om införande av flygskatt och också regeringens förslag att kompensera regionala flygplatser för införandet av skatten.

Kristdemokraterna föreslår att en råvaruskatt på icke återvunna textilier införs på 10 000 kronor per ton. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter på omkring 1,3 miljarder kronor 2018 och ca 1,1 miljarder kronor per år 2019– 2020.

Kristdemokraterna föreslår en ny skatt på plastpåsar i detaljhandeln på 1 krona per påse. Reformen innebär ökade skatteintäkter med 0,8 miljarder kronor 2018.

Vidare föreslås höjt förmånsvärde på bilar som inte är miljöbilar (+1,6 miljarder kronor per år).

Kristdemokraterna inför också en skatt på avfallsförbränning på 100 kronor per ton förbränt avfall (+650 miljoner kronor per år).

För att stärka jordbrukets konkurrenskraft och påskynda omställningen till en klimatneutral produktion föreslår Kristdemokraterna att skatten på diesel som används i jordbruket ska sänkas med 1,34 kronor per liter (–312 miljoner kronor per år).

Kristdemokraterna vill slopa skattebefrielsen på torv och införa en koldioxidskatt på råvaran (+450 miljoner kronor).

Vidare föreslås höjd skatt på avfall (+651 miljoner kronor 2018, +621 miljoner kronor 2019 och +609 miljoner kronor 2020).

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Kristdemokraterna föreslår att skatterna på alkohol och tobak höjs (+990 miljoner kronor 2018, +860 miljoner kronor per år 2019 och 2020).

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Reglerna om gruppregistrering av mervärdesskatt bör avskaffas (+400 miljoner kronor 2018, +320 miljoner kronor 2019 och +340 miljoner kronor 2020).

149

2017/18:FiU1 3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 3.4 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2019

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

Rikets styrelse

14 510

−166

−749

−394

−195

+79

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 703

−26

+247

−301

−108

−356

Skatt, tull och exekution

11 654

+80

+496

−167

+24

−104

Rättsväsendet

47 418

261

228

006

981

+137

Internationell samverkan

2 012

±0

026

−65

−14

−47

Försvar och samhällets krisberedskap

56 057

300

000

097

025

040

Internationellt bistånd

45 684

−3 026

+250

±0

Migration

10 556

−18

−6 946

−79

−352

+469

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

75 775

−1 519

598

−5 983

741

460

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

101 876

−10 357

016

−9 311

−6 795

−3 807

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 279

−400

082

−785

−59

635

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

98 496

−747

−4 123

−1 390

+612

514

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

18 754

−433

−14 140

−760

+357

−954

Arbetsmarknad och arbetsliv

75 419

−11 368

−17 117

−13 744

−11 819

−10 564

Studiestöd

25 659

−1 428

−594

−2 221

−4 334

−4 122

Utbildning och universitetsforskning

80 307

−1 872

+437

−5 769

−2 897

+1 616

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 900

−1 178

−493

−886

−438

−843

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

7 038

−4 190

−4 375

−4 159

−4 272

konsumentpolitik

Regional tillväxt

5 019

−48

±0

−1 513

−1 625

−1 496

Allmän miljö- och naturvård

13 207

−4 297

−4 981

−4 155

−5 241

−4 750

Energi

3 715

−1 290

−930

−127

−972

−684

Kommunikationer

59 487

−389

+1 000

−289

−1 579

−816

152

		3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET						2017/18:FiU1

Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 737	−1 415	+90	−83	−1 616	−1 199
24	Näringsliv	7 493	−978	−534	−594	−1 614	−1 436
25	Allmänna bidrag till kommuner	116 929	+5 999	−32 190	+8 724	+3 647	−28 326
26	Statsskuldsräntor m.m.	25 655	±0	±0	±0	+154	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	43 043	±0	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 032 382	−34 504	−64 702	−41 947	−27 276	−45 817

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

153

2017/18:FiU1 3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 3.5 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2020

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

Rikets styrelse

14 435

−159

−842

−409

−280

+157

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 359

+123

+521

−316

−126

−491

Skatt, tull och exekution

11 816

+80

+589

−226

+35

−163

Rättsväsendet

48 990

612

258

039

376

+137

Internationell samverkan

2 017

±0

043

−66

−14

−48

Försvar och samhällets krisberedskap

58 068

300

000

097

938

440

Internationellt bistånd

47 161

−1 429

+250

±0

Migration

9 571

−254

−6 073

−116

−510

−58

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

75 575

−694

098

−5 631

611

+12

081

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

101 723

−10 661

119

−9 615

−6 945

−3 833

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 034

−400

028

−687

+439

733

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

101 447

−849

−4 062

−1 383

+630

613

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

14 691

−651

−14 275

−997

−410

−1 168

Arbetsmarknad och arbetsliv

77 749

−13 608

−17 927

−14 995

−13 091

−11 977

Studiestöd

27 043

−1 420

−634

−2 246

−3 423

−4 155

Utbildning och universitetsforskning

84 056

−2 783

+552

−7 281

−5 294

472

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 906

−1 129

−390

−905

−461

−640

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

7 052

−5 746

−4 275

−5 725

−5 727

−5 839

konsumentpolitik

Regional tillväxt

5 997

−48

±0

−2 513

−2 625

−2 496

Allmän miljö- och naturvård

14 692

−5 567

−6 371

−4 686

−6 636

−5 850

Energi

3 819

−1 525

−935

−71

−1 489

−676

Kommunikationer

60 833

−391

+1 000

−437

−1 753

−1 112

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 497

−1 465

+90

−151

−1 561

−1 306

154

		3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET						2017/18:FiU1

Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

24	Näringsliv	7 218	−1 083	−539	−303	−1 690	−1 590
25	Allmänna bidrag till kommuner	122 003	+4 249	−36 387	+11 354	+5 148	−31 326
26	Statsskuldsräntor m.m.	22 155	±0	±0	±0	+290	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	44 491	±0	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 049 401	−37 498	−64 162	−45 269	−27 568	−50 086

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

155

2017/18:FiU1 3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2019

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L		KD

1100	Direkta skatter på arbete	677 967	−29 122	−25 698	−15 438	−19 732	−30 205
1111	Statlig inkomstskatt	62 464	−4 625	−1 100	−3 007	−18 730	−3 439
1115	Kommunal inkomstskatt	754 866	−2 917	+25 624	−3 194	+1 838	+22	060
1120	Allmän pensionsavgift	127 861	±0	+370	+56	−10	−307
1130	Artistskatt	0	±0	±0	±0	±0		±0
1140–1150 Skattereduktioner		−267 225	−21 580	−50 592	−9 293	−2 830	−48 519
1200	Indirekta skatter på arbete	605 005	+461	−19 184	−22 296	+7	−970
1210	Arbetsgivaravgifter	586 737	+461	−13 255	−20 103	+2 497	+1	415
1240	Egenavgifter	13 387	±0	−3 930	−370	+100	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−40 175	±0	−219	−23	+10		+15
1270	Särskild löneskatt	50 427	±0	−1 780	−1 800	−2 600	−2 500
1280	Nedsättningar	−5 748	±0	±0	±0	±0		±0
1290	Tjänstegruppliv	377	±0	±0	±0	±0		±0
1300	Skatt på kapital	265 423	−147	+1 072	+2 925	+1 898	+1	755
1310	Skatt på kapital, hushåll	68 133	−1 310	+860	−563	−990	−290
1320	Skatt på företagsvinster	136 396	+763	+930	+3 658	−1 512	−243
1330	Kupongskatt	7 625	±0	±0	±0	±0		±0
1340	Avkastningsskatt	9 473	±0	−790	±0	±0		±0
1350	Fastighetsskatt	31 321	+400	+72	−170	+4 400	+2	288
1360	Stämpelskatt	12 476	±0	±0	±0	±0		±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	606 232	+4 543	+9 493	+1 672	+2 369	+18	649
1410 Mervärdesskatt		471 422	+7 650	+11 149	+161	+900	+16	428
1420	Skatt på alkohol och tobak	26 790	±0	±0	±0	±0	+830
1430	Energiskatt	49 533	−900	+471	+423	+99		−62

156

		3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET						2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

1440	Koldioxidskatt	23 484	−317	+1 263	−310	+960	+547
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 762	−1 510	+20	+542	+230	+906
1470	Skatt på vägtrafik	22 915	−380	±0	+856	+230	±0
1480	Övriga skatter	7 325	±0	−3 410	±0	−50	±0
1500	Skatt på import	7 084	±0	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	15 164	+60	−370	−573	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 084	±0	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 169 790	−24 205	−34 687	−33 710	−15 458	−10 771
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 037 648	+2 917	−25 994	+3 138	−1 828	−21 753
Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 132 142	−21 288	−60 681	−30 572	−17 286	−32 524
1900	Periodiseringar	8 183	±0	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 140 325	−21 288	−60 681	−30 572	−17 286	−32 524
Övriga inkomster (kassamässigt)		−44 539	−300	−3 116	+393	−400	−100
2000	Inkomster av statens verksamhet	30 041	−300	−3 116	−200	−400	−100
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	723	±0	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	13 083	±0	±0	±0	±0	±0
6000 Bidrag m.m. från EU		12 316	±0	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−105 702	±0	±0	+593	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0	±0	±0	±0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		1 095 786	−21 588	−63 797	−30 179	−17 686	−32 624

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

157

2017/18:FiU1 3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Tabell 3.7 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till preliminär inkomstberäkning för 2020

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L		KD

1100	Direkta skatter på arbete	700 318	−31 222	−24 154	−15 768	−19 982	−34 288
1111	Statlig inkomstskatt	64 075	−6 725	−852	−2 985	−19 150	−3 451
1115	Kommunal inkomstskatt	784 036	−2 717	+27 261	−3 139	+2 208	+22	987
1120	Allmän pensionsavgift	132 679	±0	+432	+73	−20	−393
1130	Artistskatt	0	±0	±0	±0	±0		±0
1140–1150 Skattereduktioner		−280 473	−21 780	−50 995	−9 717	−3 020	−53 431
1200	Indirekta skatter på arbete	629 102	−93	−18 713	−21 967	+107	−1 348
1210	Arbetsgivaravgifter	610 069	−93	−12 803	−19 813	+2 697	+1	133
1240	Egenavgifter	14 011	±0	−3 930	−370	+100	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−41 744	±0	−250	−24	+10		+19
1270	Särskild löneskatt	52 329	±0	−1 730	−1 760	−2 700	−2 600
1280	Nedsättningar	−5 899	±0	±0	±0	±0		±0
1290	Tjänstegruppliv	335	±0	±0	±0	±0		±0
1300	Skatt på kapital	284 443	−207	+935	+930	+2 740	+2	178
1310	Skatt på kapital, hushåll	70 412	−1 480	+860	−563	−190	+110
1320	Skatt på företagsvinster	146 398	+873	+795	+1 663	−1 470	−220
1330	Kupongskatt	7 948	±0	±0	±0	±0		±0
1340	Avkastningsskatt	15 682	±0	−790	±0	±0		±0
1350	Fastighetsskatt	31 315	+400	+70	−170	+4 400	+2	288
1360	Stämpelskatt	12 688	±0	±0	±0	±0		±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	632 989	+4 233	+9 327	+849	+2 228	+18	538
1410 Mervärdesskatt		493 881	+7 670	+11 152	+161	+920	+16	455
1420	Skatt på alkohol och tobak	27 053	±0	±0	±0	±0	+830
1430	Energiskatt	51 564	−900	+513	+423	+98		−62

158

		3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET						2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

1440	Koldioxidskatt	23 643	−317	+1 052	−310	+960	+559
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 846	−1 600	+20	+536	+230	+756
1470	Skatt på vägtrafik	24 523	−620	±0	+39	+70	±0
1480	Övriga skatter	7 479	±0	−3 410	±0	−50	±0
1500	Skatt på import	7 410	±0	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	11 655	+60	−370	−573	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 410	±0	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 258 506	−27 229	−32 975	−36 529	−14 907	−14 919
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 077 375	+2 717	−27 693	+3 066	−2 188	−22 594
Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 181 131	−24 512	−60 668	−33 463	−17 095	−37 513
1900	Periodiseringar	−771	±0	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 180 360	−24 512	−60 668	−33 463	−17 095	−37 513
Övriga inkomster (kassamässigt)		−41 327	−300	−3 119	+393	−400	−100
2000	Inkomster av statens verksamhet	31 877	−300	−3 119	−200	−400	−100
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	690	±0	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	13 949	±0	±0	±0	±0	±0
6000 Bidrag m.m. från EU		12 024	±0	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−104 868	±0	±0	+593	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0	±0	±0	±0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		1 139 033	−24 812	−63 787	−33 070	−17 495	−37 613

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

159

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

3.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Sammanlagt har 12 utskott yttrat sig över förslaget till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 och preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019 och 2020. Två utskott, utrikesutskottet och försvarsutskottet, har avstått från att yttra sig.

Tabell 3.8 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om det innehåller avvikande meningar. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i del 2 av betänkandet (bilaga 8–20). Samtliga 12 utskott som yttrat sig tillstyrker regeringens förslag.

Tabell 3.8 Yttranden från andra utskott

Utskott/yttrande Yttrar sig över		Bilaga i	Ställning till	Avvikande
		betänkandet	propositionen meningar
KU (KU1y)	UO 1	Bilaga 8	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
SkU (SkU1y)	Skatter och avgifter,	Bilaga 9	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
	inkomstberäkning
SkU (SkU2y)	UO 3	Bilaga 10	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
JuU (JuU1y)	UO 4	Bilaga 11	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
CU (CU1y)	UO 18	Bilaga 12	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
UU	Avstår
FöU	Avstår
SfU (SfU1y)	UO 8, UO 10, UO 11,	Bilaga 13	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
	UO 12,
	ÅP-systemet, ink.ber.
SoU (SoU1y)	UO 9	Bilaga 14	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
KrU (KrU1y)	UO 17	Bilaga 15	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
UbU (UbU1y)	UO 15, UO 16	Bilaga 16	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
TU (TU1y)	UO 22	Bilaga 17	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
MJU (MJU1y)	UO 20, UO 23	Bilaga 18	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
NU (NU1y)	UO 19, UO 21, UO 24	Bilaga 19	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD
AU (AU1y)	UO 13, UO 14	Bilaga 20	Tillstyrks	M, SD, C, L, KD

Skatteutskottet har i sitt yttrande över skattefrågorna i budgetpropositionen för 2018 (yttr. 2017/18:SkU1y) tillstyrkt regeringens förslag till ändrade regler på olika områden och tillstyrker som en följd av detta att de lagförslag som lagts fram av regeringen antas av riksdagen. Enligt skatteutskottet bör dock två lagtekniska justeringar genomföras. I förslaget till lag om ändring i 26 kap. 23 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) bör orden ”första stycket” skjutas in efter uttrycket 11 kap. 7 § (propositionen s. 141). Vidare bör förslaget om ändring i 1 kap. 2 § lagen (2011:1200) om elcertifikat ges formen av en ändring i lagen (2017:813) om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat (propositionen s. 133). Ändringarna är av så enkel art att det inte behövs något yttrande från Lagrådet.

160

3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

3.9 Kompletterande information

Andra avlämnade propositioner med budgetpåverkan

Proposition 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar

Den 29 juni 2017 överlämnade regeringen proposition 2016/17:216 till riksdagen. I propositionen föreslås att underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. I propositionen föreslås också att det inkomstbelopp som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader ska höjas från 100 000 kronor till 120 000 kronor per år. Vidare föreslås att det belopp för barns inkomster som inte påverkar underhållsstödets storlek ska höjas från 48 000 kronor till 60 000 kronor per år. Enligt propositionen innebär det en ökning av anslaget för underhållsstöd på ca 250 miljoner kronor (prop. 2016/17:216 s. 37). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Riksdagen antog propositionens förslag den 25 oktober 2017 (bet. 2017/18:SfU9, rskr. 2017/18:16). I budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn) har anslagsökningen beräknats på anslaget 1:3 Underhållsstöd. Budgetförslaget behandlas i socialförsäkringsutskottet under hösten (bet. 2017/18:SfU3), och beslut i kammaren planeras till den 12 december 2017.

Proposition 2017/18:6 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

Den 14 september 2017 överlämnade regeringen proposition 2017/18:6 till riksdagen. Förslaget i propositionen innebär att stödet vid växelvist boende införs i bostadsbidraget och avvecklas i underhållsstödet. De pengar som frigörs används till att höja inkomstgränserna och att höja umgängesbidraget inom bostadsbidraget. Enligt propositionen medför förslaget såväl utgiftsökningar som utgiftsminskningar inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Utgifterna för bostadsbidraget beräknas öka med 54, 74 respektive 130 miljoner kronor 2018–2020 medan utgifterna för underhållsstöd minskar med 67, 144 respektive 217 miljoner kronor 2018– 2020 (prop. 2017/18:6 s. 55). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018. Riksdagen antog propositionens förslag den 15 november 2017 (bet. 2017/18:SfU6, rskr. 2017/18:46). I budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn) har anslagsförändringarna beräknats på anslaget 1:3 Underhållsstöd respektive 1:8 Bostadsbidrag. Budgetförslaget behandlas i socialförsäkringsutskottet under hösten (bet. 2017/18:SfU3), och beslut i kammaren planeras till den 12 december 2017.

Proposition 2017/18:28 Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Den 19 oktober överlämnade regeringen proposition 2017/18:28 till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att beskattningen av sparande på

161

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs. Vid beräkningen av
	schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för
	kapitalförsäkring ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan
	ökad med 1 procentenhet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den
	1 januari 2018. Propositionen aviserades i årets budgetproposition och ingår i
	regeringens beräkning av inkomsterna för 2018. Propositionen behandlas i
	skatteutskottet under hösten.

3.10 Utskottets ställningstagande

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Utskottet har i kapitel 2 redogjort för sin syn på regeringens förslag till ändringar i det finanspolitiska ramverket. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i det ramverket.

Utgiftstak för staten 2018, 2019 och 2020

Regeringens förslag till utgiftstak för 2018–2020 är 1 337, 1 397 och 1 471 miljarder kronor. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår utgiftstak som är 52, 77 respektive 106 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens förslag för 2018–2020. Sverigedemokraterna föreslår utgiftstak som är 56, 101 respektive 144 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2018–2020.

De utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet som regeringen föreslår att riksdagen ska fastställa för 2018 och 2019 skiljer sig från dem som riksdagen redan tidigare beslutat. Skillnaden är dock endast hänförlig till tekniska justeringar av utgiftstaket, främst till följd av förslaget om att ytterligare höja grundavdraget för pensionärer fr.o.m. 2018. Förslaget minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting. För att neutralisera denna effekt föreslår regeringen att motsvarande belopp tillförs anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2018. För att behålla utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna föreslås de tidigare beslutade taknivåerna justeras. De tekniska justeringarna innebär en höjning av utgiftstaken med 4,76 miljarder kronor per år för 2018 och 2019 jämfört med de utgiftstak som riksdagen tidigare har beslutat.

Utskottet har i kapitel 2 redogjort för sin syn på regeringens förslag till utgiftstak. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgiftstak för 2018–2020 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag till utgiftstak för samma år.

Utgiftsramar för utgiftsområden 2018

Samtliga utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag till ramar. Utskottet anser att

162

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	för staten föreslås avräknas från försäljningsintäkterna innan dessa redovisas
	mot inkomsttitel.
	Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försäljning av fastigheter.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som regeringen lägger fram.

Regeringskansliet har informerat finansutskottet (dnr 514-2017/18) om att vissa praktiska problem kan uppkomma för arbetsgivare som ska hantera förmån av betald trängselskatt. Beskattningsbeslut för trängselskatt ska fattas senast den 20 i kalendermånaden efter den månad som beslutet avser (11 § lagen [2004:629] om trängselskatt). Brytpunkten för löneadministrationen är enligt Skatteverket normalt mellan dag 5 och 10 i kalendermånaden för att löner ska kunna betalas ut till den 25 i kalendermånaden. Arbetsgivaren skulle behöva få del av beskattningsbesluten för trängselskatt under första veckan i månaden för att hinna beräkna förmånens värde. Arbetsgivare brukar dock få beskattningsbesluten först omkring dag 20 i månaden.

För att arbetsgivare ska kunna göra en riktig värdering av förmån av trängselskatt bör beskattningstidpunkten flyttas fram ytterligare en månad. Motsvarade bör även gälla för förmån av betald infrastrukturavgift.

Av tydlighetsskäl bör beskattningstidpunkten för drivmedel respektive trängselskatt och infrastrukturavgift regleras i var sitt stycke. Ett nytt andra stycke i 10 kap. 10 § inkomstskattelagen bör därför införas som anger att förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.

Ändringen har ingen offentligfinansiell effekt.

Ändringarna är av så enkel art att det inte behövs något yttrande från Lagrådet.

Finansutskottet tillstyrker att regeringens lagförslag antas med den justering av tidpunkten för beskattning av förmån av betald trängselskatt som utskottet föreslår.

Som skatteutskottet föreslår i sitt yttrande till finansutskottet bör också två lagtekniska justeringar genomföras. I förslaget till lag om ändring i 26 kap. 23 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) bör orden ”första stycket” skjutas in efter uttrycket 11 kap. 7 § (propositionen s. 141). Vidare bör förslaget om ändring i 1 kap. 2 § lagen (2011:1200) om elcertifikat ges formen av en ändring i lagen (2017:813) om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat (propositionen s. 133). Även dessa ändringar är av så enkel art att det inte behövs något yttrande från Lagrådet.

164

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	2014/15:FiU1 s. 113. Utskottet har inte ändrat sin uppfattning i denna fråga
	utan står fast vid sin tidigare bedömning av riksdagens behov av en tydligare
	och mer transparent redovisning av budgeteffekter. Mot bakgrund av att
	regeringen i budgetpropositionen för vart och ett av de förslag som presenteras
	på utgiftssidan anger budgeteffekterna på enskilda anslag, förutsätter utskottet
	att regeringen vidareutvecklar redovisningen av budgeteffekter för förslag på
	inkomstsidan så att det framöver också framgår vilken inkomsttitel som berörs
	av inkomstförslagen.
	I sammanhanget kan det påpekas att redovisningen i budgetpropositionen,
	som utgör underlag för riksdagens beslut om utgiftsramarna, tar sin
	utgångspunkt i de takbegränsade utgifterna, vilka är viktiga för uppföljningen
	av de budgetpolitiska målen. Regeringen redovisar de förändringar som sker i
	en härledningstabell i form av beslut om reformer, pris- och löneomräkning,
	makroekonomiska förändringar, volymer, tekniska justeringar och övrigt.
	Tabellen avser dock de takbegränsade utgifterna och således inte enbart statens
	utgifter, vilka riksdagen fattar beslut om. Utskottet anser att redovisningen
	även bör utgå från statens utgifter för att den ska bli tydligare, mer transparent
	och anpassad efter riksdagens behov. Motsvarande otydligheter i
	redovisningen finns även på inkomstsidan. Förändringen av inkomsterna i
	statens budget presenteras i form av intäkter och inte i form av inkomster. För
	en tydligare och mer transparent redovisning som också är anpassad efter
	riksdagens behov bör det finnas en redovisning av förändringar som avser
	statens inkomster.

Ett samlat prioriteringstillfälle

Utskottet har uppmärksammat att regeringen i juni lämnade en proposition till riksdagen med lagförslag om att höja underhållsstödet fr.o.m. den 1 januari 2018. I budgetpropositionen har regeringen sedan föreslagit att 250 miljoner kronor ska anvisas för ändamålet. Utskottet kan inte utesluta att det kan förekomma situationer där förslag med budgetpåverkan behöver lämnas vid sidan av budgetpropositionen. En sådan ordning utgör dock en avvikelse i förhållande till det önskvärda om ett samlat prioriteringstillfälle där regeringens och oppositionens budgetalternativ ställs mot varandra som helheter. Därför vill utskottet liksom tidigare, t.ex. i betänkande 2016/17:FiU1, framhålla betydelsen av att regeringen lämnar lagförslag med budgetpåverkan så att syftet med rambeslutsprocessen och det samlade prioriteringstillfället värnas.

166

2017/18:FiU1	4 BEMYNDIGANDEN OM LÅN OCH ANDRA EKONOMISKA ÅTAGANDEN
	förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna
	anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till
	riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa
	snabbt, och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör
	därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas,
	besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra
	stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det
	ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett
	år i taget. Regeringens avsikt är liksom tidigare att föreslå ändringar av berörda
	anslag som ersätter eventuella medgivna överskridanden.
	Under 2017 har regeringen hittills inte medgivit några överskridanden som
	innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt
	utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i
	årsredovisningen för staten 2017.

Kompletterande information

Enligt Årsredovisningen för staten 2016 (skr. 2016/17:101) beslutade regeringen om sex medgivna överskridanden för 2016, varav fyra utnyttjades: anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 med 102 miljoner kronor, anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 med 12 miljoner kronor, anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. inom utgiftsområde 23 med 31 miljoner kronor samt anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader inom utgiftsområde 24 med 0,5 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande att överskrida anslag som inte avser förvaltningsändamål under 2018 enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203).

170

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

För det femte måste samhället hålla ihop. Med stora grupper som står långt från arbetsmarknaden riskerar Sverige att glida isär.

Alliansen välkomnar överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Alliansens utgiftstak är betydligt lägre än regeringens, och minskar som andel av BNP.

Vi i Alliansen vill få fler i arbete genom stärkta drivkrafter och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. RUT-avdraget ska utvecklas så att fler jobb med enklare kvalifikationer blir möjliga.

Andra, mer framgångsrika, matchningsaktörer än Arbetsförmedlingen bör ta vid för att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare ska bli mer effektiv. Det ska löna sig att arbeta vid låga inkomster i Sverige. Drivkrafterna att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. För att företag ska kunna växa måste tillgången på kompetens och kapital vara god. För att förbättra tillgången på kompetens krävs en bättre fungerande bostadsmarknad.

Vi i Alliansen anser att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande. Krafttag måste tas för att värna havsmiljön. Sverige måste arbeta oförtröttligt på den internationella arenan för att bidra till de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås.

Tryggheten är en förutsättning för människors frihet och välmående. Alliansen har krävt en snabb ökning av antalet poliser och skärpta straff för grova brott. Samtidigt måste samhällets förebyggande insatser utvecklas och Sveriges försvar stärkas.

Alliansen står för en trygg och tillgänglig välfärd. Skola, vård och omsorg måste värnas och utvecklas. En mångfald av aktörer är en förutsättning för valfrihet. Alliansen vill införa ett nytt ramverk för kvalitet i välfärden. Alliansens mål för skolan är att Sverige inom tio år ska ligga på topp tio i PISA-mätningarna. För att nå dit bör antalet timmar i skolbänken öka, fler karriärlärartjänster införas och mer resurser tillföras till utsatta skolor och svaga elever. Dessutom bör lärarutbildningen reformeras. Alliansen vill stärka sjukvården och förkorta vårdköerna. Incitament för landstingen att stärka vårdgarantin måste återinföras. Äldreomsorgen ska präglas av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande.

172

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostads- marknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen (finansplanen s. 229) att den anser att ett tillkännagivande om åtgärder för att förenkla skattesystemet är slutbehandlat med det som redovisas. Vi delar inte den bedömningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen.

Vi moderater grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. För att lösa problemen med integrationen och trygghetsutmaningen och förbättra välfärden krävs ett målinriktat arbete. Vi förordar reformer som varaktigt ökar sysselsättningen och pressar ned utanförskapet. Skatten ska sänkas ytterligare för de som arbetar genom ett nytt jobbskatteavdrag. Moderaterna har som mål att ingen lärare eller sjuksköterska ska betala statlig skatt. Vidare bör det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre förstärkas ytterligare.

Vi vill se en genomgripande bidragsreform för att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att arbeta för de som står längst ifrån jobb. Ett bidragstak bör införas i försörjningsstödet och etableringsersättningen. Socialtjänstlagen bör skärpas så att alla kommuner ställer krav på motprestation för den som får försörjningsstöd. Jobbstimulansen i försörjningsstödet bör förstärkas. Det är viktigt att värna a-kassans roll som omställningsförsäkring, och tiden för a- kassa bör därför förkortas. Även sjukförsäkringen bör reformeras så att den i högre utsträckning stöder återgången till arbete.

Man bör få full tillgång till svenska bidrag och ersättningar enbart genom eget arbete, eller genom permanent och laglig bosättning i Sverige.

Subventionerade anställningar är en viktig väg in för nyanlända och arbetslösa eftersom de sänker arbetsgivarnas kostnader för att anställa. Dagens subventioner fungerar för dåligt och är för krångliga och administrativt tungrodda. Vi moderater vill göra det möjligt för alla människor att skaffa sig en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan för att skapa fler chanser till jobb. Fler ska kunna skaffa sig en relevant gymnasial yrkesutbildning. En valfrihetsreform bör genomföras i vuxenutbildningen där den studerande fritt ska få välja att läsa inom kommunal eller annan regi. För att förbättra rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden och ge fler möjlighet att få ett arbete bör turordningsreglerna reformeras.

Den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. En särskild rehabiliteringskedja bör införas för vissa lättare psykiska diagnoser.

Det bör för medborgarskap i Sverige ställas krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället, liksom på en utbildningsplikt som motsvarar grundskoleutbildning.

Sverige har en nationell polis- och trygghetskris, och fler poliser krävs. Polisen ska ha tillgång till modern utrustning som är anpassad efter respektive

173

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

tjänstgöring. Vi moderater anser att det behöver användas fler verktyg mot brottsligheten. För att fler brott ska motverkas och klaras upp behöver samtliga brottsbekämpande myndigheter inom rättssystemet stärkas. En rad straffskärpningar bör genomföras och den nuvarande mängdrabatten förändras för att höja straffet för den som begått flera brott.

Det försämrade omvärldsläget kräver ökade resurser. Sveriges försvarsbudget behöver byggas ut under en tioårsperiod för att närma sig 2 procent av BNP. Vi moderater vill att Sverige ska gå med i Nato.

Sveriges förmåga att motverka terrorism måste stärkas. Våldsbejakande extremism måste, utöver rättsväsendets insatser, mötas med förebyggande åtgärder och avhopparverksamhet.

Det behövs mer kunskap i skolan och nolltolerans mot dåliga skolor. Vi anser att ett aktivt skolval bör införas i samtliga kommuner. Fler ska kunna lära sig mer i skolan, och undervisningstiden ska öka. Högre lön för skickliga lärare ska ges genom en utbyggnad av karriärtjänstsystemet och en utökad satsning på fler förstelärare i utanförskapsområden. Förskolan ska vara mer än bara barnomsorg och ha höga ambitioner för att ge barnen pedagogisk utveckling.

Kommunernas ekonomi kommer att befinna sig under betydande press under kommande år. Vi moderater vill därför se en satsning för att stärka kommunerna när det gäller integrationsinsatser, skola, socialtjänst, välfärd och bostäder. Fler i arbete skapar bäst förutsättningar för en trygg välfärd och bättre sammanhållning. De största utmaningarna inom hälso- och sjukvården handlar om snabbt växande vårdköer, som i ett första steg ska halveras. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av hälso- och sjukvården är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Det ska finnas tydliga och enhetliga kvalitetskrav på alla offentliga och privata utförare.

Vi moderater anser att människor och företag över hela landet ska ges möjligheter att växa och utvecklas, vilket kräver fortsatta ansträngningar. Svenska företag ska möta väl fungerande institutioner och regelverk, minskat krångel, ett gott innovationsklimat, tillgång till arbetskraft och kompetens samt trygga och effektiva system för infrastruktur och energi. Regeringens politik med höjda skatter gör det svårare att leva i många delar av Sverige. Vi moderater vill t.ex. öka skattenedsättningen för lantbruksdiesel för att minska skillnaden gentemot våra konkurrentländer, och fryser överindexeringen av drivmedelsskatterna 2018.

Moderaterna vill se en blocköverskridande och därmed långsiktigt hållbar överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt som möjliggör en bättre tillgång till bostäder för fler.

För att skapa ett hållbart mottagande och upprätthålla förtroendet för och legitimiteten i asylsystemet behöver asylprocessen präglas av ordning och reda. Det behövs tydliga regelverk som skapar förutsättningar för ett jämnt flyktingmottagande inom EU och korta och rättssäkra processer.

Sverige måste genom både internationellt samarbete och kostnadseffektiva lösningar på hemmaplan bekämpa klimatförändringarna. Med

174

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

patienten måste förbättras, och därför bör patientansvarig läkare återinföras. För äldre patienter bör det införas ett snabbspår på akuten, och viss vård ska vara kostnadsfri. Därutöver bör hemsjukvården utökas och barn- och ungdomspsykiatrin stärkas. Det bör även införas obligatorisk hälsokontroll av nyanlända.

Sjukvårdspersonalen är en av välfärdens viktigaste yrkesgrupper, och det är angeläget att förbättra deras arbetssituation. De vårdanställda ska få stöd för vidareutbildning och de bör ha större inflytande över sitt schema, med rätt till heltid och deltid. I ljuset av gängrelaterade våldsdåd måste personalens trygghet säkras, varför säkerhetsklassade vårdplatser bör inrättas.

Sveriges välfärdsinstitutioner, inklusive sjukvården, ska i första hand finnas till för svenska medborgare. Därför bör personer som beviljats uppehållstillstånd kvalificera sig, t.ex. genom arbete i minst två år, för att få full tillgång till sjukvården. Icke-medborgare som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta ska inte ha full rätt till det svenska välfärdssystemet.

En stat som inte upprätthåller lag och ordning är en stat i sönderfall. I Sverige finns flera utsatta områden där anställda inom polisen, ambulanssjukvården, räddningstjänsten och andra viktiga samhällsfunktioner inte kan utföra sina uppgifter på ett normalt sätt. Grovt kriminella har tagit hela bostadsområden som gisslan, och vanliga familjer är de som drabbas hårdast. Det måste banas väg för de goda och konstruktiva krafterna. För att åstadkomma detta krävs att fler poliser finns tillgängliga när medborgarna behöver dem, att resurserna finns för att utreda brott snabbt och effektivt och att det finns en styrning som säkrar polisernas arbetsvillkor. Målsättningen är att anställa 7 000 nya poliser och stärka incitamenten för att fler poliser ska stanna kvar i yrket. Som ett led i att samhället återtar kontrollen över förlorade områden bör beredskapspolisen återinföras och jourdomstolar inrättas. Konsekvenserna av att begå brott måste vara kännbara, och straffen, bl.a. för attacker mot blåljuspersonal, måste därmed skärpas.

Terrorism och extremism utgör ett allt större hot, både i omvärlden och i Sverige. Det behövs krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens allra viktigaste uppgifter. Resurserna för Säkerhetspolisen bör därför öka. Dessutom bör Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten tillföras mer medel. Även försvarsanslagen bör höjas. En trygg defensiv linje motverkar anspänningen i Östersjöområdet. För att möjliggöra en alliansfri linje krävs en svensk upprustning och helst ett försvarsförbund med Finland.

Svensk migrationspolitik har i decennier präglats av ett stort och svagt kontrollerat mottagande av asylsökande, vilket följts av kostsamma bidragssatsningar och fruktlösa integrationsprojekt. Grunden för en långsiktigt hållbar politik måste läggas. Asyl ska beviljas i det första säkra område en asylsökande når, och systemet med temporära uppehållstillstånd bör göras permanent. Att strama åt bidragen till asylsökande och att återförstatliga asylboenden skulle dessutom innebära en påtaglig besparing. De nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring behöver också förändras. Sverige bör

176

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

införa ett s.k. blåkortssystem som möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft, kompletterat med ett system för arbetskrafts- invandring för bristyrken.

Mot bakgrund av det stora antalet flyktingar i världen behöver satsningarna på internationell flyktinghjälp öka. För varje satsad krona går det att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige. Dagens politik med flyktingmottagning i Sverige är därför varken klok, rättvis eller human.

Trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur är arbetslösheten hög. Arbetsmarknaden är tudelad, där en stor grupp arbetssökande inte når upp till kraven på svensk arbetsmarknad. Samtidigt står de svenska företagen inför problem med kompetensförsörjning. Problemet kan inte helt lösas genom utbildning eller sänkta trösklar till arbetsmarknaden, utan det måste till helt nya lösningar. Arbetsförmedlingen behöver ersättas av aktörer som mer effektivt kan genomföra utbildning och matchningsarbete. Det offentliga systemet måste anpassas till företag, och unga människor ges möjlighet att bestämma över sin framtid. Det bör därför införas yrkesinriktade lärlingsutbildningar och en särskild anställningsform, lärlingsanställning. För att utöka rörligheten på arbetsmarknaden bör bl.a. undantagen i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd utökas. Det krävs även en rad åtgärder för grundskola, gymnasium och högre utbildning. Bland annat behövs en förberedelseskola för nyanlända skolungdomar och karriärtjänster för lärare.

Arbetslöshetsförsäkringen är så central att den bör betraktas som en del av de generella socialförsäkringssystemen. Staten bör därför ta över ansvaret för a-kassan och den bör vara obligatorisk, helt skattefinansierad och ha ett högre tak.

Sverige har ett förhållandevis högt skatteuttag på arbetsinkomster, och skatter börjar tas ut från tämligen låga inkomstnivåer. Sänkta skatter ökar drivkraften för arbete, och genom mer pengar kvar i plånboken ökar den individuella friheten. Inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare bör därför sänkas genom att öka det första inkomstintervallet för när skatt tas ut. Det innebär en skattesänkning på 20 miljarder kronor per år. Vidare är regeringens marginalskattehöjningar för höginkomsttagare ineffektiva. Utfasningen av jobbskatteavdraget för de högre inkomsterna bör därför tas bort och skiktgränserna för statlig inkomstskatt bör återställas enligt tidigare uppräkningspraxis. Dessutom skulle en skatteväxling mellan moms och arbetsinkomster vara gynnsam för Sverige, eftersom det skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen.

Äldre människor behöver ges positiva incitament att frivilligt stanna kvar på arbetsmarknaden. Därför bör den s.k. särskilda löneskatten för äldre avskaffas, och äldre bör få utökade möjligheter att arbeta deltid efter pensionsåldern. Den särskilda inkomstskatten för personer bosatta utomlands bör inte höjas, eftersom en sådan skatt slår extra hårt mot pensionärer. Därtill bör dagens RUT-avdrag utvidgas till att omfatta näst intill samtliga tjänster

177

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

som utförs i eller i angränsning till bostaden. Regeringens förslag om straffbeskattning på vanligt folks småsparande genom en höjning av skatten på investeringssparkonto är olyckligt ur flera perspektiv och bör inte genomföras. Dels blir det mindre lönsamt att spara samtidigt som lånande subventioneras genom ränteavdragen, dels skapas en osäkerhet kring en sparform som många ser som ett alternativt pensionssparande. Den nuvarande utformningen av ränteavdraget är också problematisk och bör trappas ned till 25 procent över en femårsperiod.

Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och det finns varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas. Pensionärsskatten bör därför helt avskaffas. Därutöver bör garantipensionen och bostadstillägget höjas. Situationen för personer med funktionsnedsättning måste underlättas, och regeringen bör se över möjligheten att implementera ett system som inte innebär att alla efter två år måste ompröva sin rätt till assistansersättning. Uppdelningen av föräldrapenningen mellan föräldrarna görs bäst av föräldrarna själva, och kvoteringen av föräldraförsäkringen bör därför slopas. För att föräldrarna själva ska kunna välja att stanna hemma längre med sina barn bör vårdnadsbidraget återinföras. Barnbidraget bör inte höjas eftersom det inte ligger i samhällets intresse att rikta resurser utan behovsprövning.

För att komma till rätta med bostadsbristen behövs dels en nollvision för asyl- och anhörighetsinvandring, dels en långsiktigt hållbar samhällsplanering. För att åstadkomma detta bör det införas kulturell planering, och det bör utvecklas en handlingsplan för att identifiera otrygga områden. Byråkratin vid byggprocesser måste också minska och lagen om eget boende (EBO-lagen) avskaffas.

Ett gott näringslivsklimat bör prioriteras, där såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa. Energipolitiken ska vara både miljö- och industrivänlig. Mycket står och faller med en fungerande infrastruktur: människors vardag, fungerande myndigheter och kommersiell verksamhet. Järnvägen orsakar stora merkostnader på grund av bristande funktionalitet och eftersatt underhåll. Det bör införas en marknadspott för investeringar, som kan användas för att bygga bort flaskhalsar som hindrar investeringar i näringslivet. Regeringens förslag om en flygskatt bör avvisas eftersom flyget är viktigt ur många hänseenden och nyttan med skatten inte står i proportion till de negativa konsekvenserna. Regeringens förslag om en kilometerskatt bör också avvisas. Balans mellan miljömål och andra samhällsintressen ska sökas och fokus vridas till miljöfrågor inom Sveriges gränser och vårt närområde. Trots goda förutsättningar har den s.k. självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit, så att vi endast producerar hälften av det vi konsumerar. För att ändra på detta bör bl.a. skatten på drivmedel sänkas till dansk nivå. Skatte- reduktionen på biodrivmedel bör avskaffas, eftersom det kan ifrågasättas om syftet verkligen nås.

Kulturen är kittet som binder samman det svenska majoritetssamhället. Hela Sverige ska samlas, medborgarskapet uppvärderas och medborgarandan

178

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

kunskapsnivåerna i den svenska skolan är otillräckliga. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. För det fjärde minskar en alltmer utbredd otrygghet tilltron till samhället och till varandra. För det femte måste samhället hålla ihop. Med stora grupper som står långt från arbetsmarknaden riskerar Sverige att glida isär.

Alliansen välkomnar överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Alliansens utgiftstak är betydligt lägre än regeringens, och minskar som andel av BNP.

Vi i alliansen anser att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande. Krafttag måste tas för att värna havsmiljön. Sverige måste arbeta oförtröttligt på den internationella arenan för att bidra till de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås.

180

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och inte ställer upp byråkratiska hinder för arbets-krafts- invandring. På kort sikt måste det först och främst säkerställas att mottagandet fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostads- marknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

Vi i Centerpartiet grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken och förordar en politik med reformer som bryter klyvningen på arbetsmarknaden och som underlättar för små och växande företag att skapa jobb och öka tryggheten i hela landet. Efterfrågan på arbetskraft måste fortsätta att stärkas, kostnaderna för att anställa måste sänkas, reglerna för att starta och driva företag förenklas och åtgärder vidtas så att det blir billigare att investera i växande företag. Därför bör arbetsgivaravgiften slopas när ett företag väljer att anställa sin första medarbetare, kravet på aktiekapital sänkas, reglerna för personaloptioner förenklas och skatten på dem sänkas mer än vad regeringen föreslår och reglerna för investeringsavdrag förenklas kraftigt. En ny företagsform för riktigt små företag bör också införas där en schablonmässigt beräknad skatt utgår i stället för inkomstskatt, egenavgift och mervärdesskatt.

För att fler ska komma in på arbetsmarknaden bör det införas inträdesjobb, ingångsavdrag och sommarjobbsavdrag. Genom reformerna slopas arbetsgivaravgifterna för olika grupper, och därmed sänks kostnaderna för att anställa. RUT-avdraget bör också byggas ut genom att inkludera fler tjänster och höja taket.

Trots regeringens förändringar av dagens subventionerade anställningar är det fortfarande för många stöd och för mycket administrativt krångel. Reglerna måste bli enklare, och stöden måste få en större träffsäkerhet och vara mer kostnadseffektiva. Därför bör extratjänsterna avskaffas och ersättas av matchningsanställningar samtidigt som nystartsjobben utvecklas och ersätter instegsjobb, särskilt anställningsstöd och förstärkt anställningsstöd.

Även utbudet av arbetskraft måste fortsätta att stärkas. Det ska alltid löna sig att arbeta. Skatten på låga inkomster bör därför sänkas och trygghetssystemen utformas på ett sätt som uppmuntrar till arbete. Regeringens höjning av a-kassan är inte en ansvarsfull prioritering. Arbetslöshetsersättningen bör reformeras och ges ett högt tak, en snabb och likformig avtrappning och ett lägre långsiktigt ersättningstak. En bortre tidsgräns bör införas i aktivitetsstödet och jobbstimulansen i det ekonomiska biståndet bör utökas. Utfasningen av jobbskatteavdraget bör tas bort och de

181

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

sänkningar av skiktgränserna som regeringen genomfört bör återställas. Vi inom Centerpartiet anser att det är viktigt att fler arbetar längre varför det förstärkta jobbskatteavdraget bör tillgängliggöras för personer över 64 år och den särskilda löneskatten för äldre avskaffas.

Världen och Sverige står inför stora miljöutmaningar, som t.ex. klimatförändringar, spridning av giftiga kemikalier och nedskräpning av haven. Centerpartiets drivkraft är att uppnå resultat för miljön. En grön skatteväxling bör genomföras, där skatten på utsläpp höjs genom att förorenaren betalar och intäkterna används till att sänka skatterna på arbete och företagande. En grön bilbonus bör också införas. För att snabba på omställningen till icke fossildrivna bilar bör det också införas miljölastbilspremier, reduktionsplikt för att få ned koldioxidutsläppen, förbättrade förutsättningar för såväl stor- som småskalig produktion av förnybar energi, ökade investeringar i laddinfrastruktur och energilagring, avfallsförbränningsskatter och kemikalieskatter. För att snabbare ställa om den tunga trafikens och lantbrukets arbetsmaskiner från fossilbränsle bör en klimatbonus införas. I stället för regeringens förslag om en flygskatt bör det införas ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för alla flygplan som tankas i Sverige. Det är ett mer klimat- och konstadseffektivt sätt att minska flygets klimatpåverkan.

För att rädda haven och skydda tillgången till dricksvatten bör det avsättas en s.k. blå miljard för rent dricksvatten och förbättrad havsmiljö.

Vi inom Centerpartiet anser att man ska ha likvärdiga möjligheter att leva, arbeta, driva företag och känna trygghet oavsett var i landet man bor. Politiken behöver därför utformas med en insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Därför bör politiken bedrivas i form av en s.k. närodlad politik där beslut fattas så nära människor som möjligt.

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Därför bör ett ökat underhåll av järnvägen, ökade och tidigarelagda investeringar i transportinfrastrukturen med hjälp av alternativa finansieringslösningar, och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad prioriteras. De resurser som avsätts för infrastruktur bör fördelas över hela landet, för att värna hela landets utveckling.

Det måste också löna sig bättre för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion. Därför bör det utredas hur ett antal skatter kan regionaliseras.

En av statens viktigaste uppgifter är att garantera människor säkerhet och trygghet. Sverige är i grunden ett tryggt och säkert land, men den oro som sprider sig måste tas på allvar. Därför bör det avsättas medel för fler poliser och högre polislöner. Ökade resurser bör också avsättas för att stärka rättskedjan.

Med det förändrade säkerhetspolitiska läget bör det också ske en intensifiering av totalförsvarsplaneringen och ett utvecklat och fördjupat

182

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra.

Sveriges integrationspolitik har djupa brister, och det behövs snabba och effektiva reformer som förbättrar mottagningskapaciteten. Mottagandet bör fokusera mer på att hjälpa människor in i samhället genom skola och arbete, i stället för att sikta in sig på människors tillgång till bidrag. Därför bör bl.a. samhällsorientering göras obligatorisk, utbildningen för nyanlända barn stärkas och kravet på lärarlegitimation slopas för att öka utbudet av lärare.

Kommunerna är nyckelaktörer i den svenska migrationspolitiken, varför ansvaret för mottagande och etablering bör flyttas från staten till kommunerna. För att minska kostnaderna för mottagandet bör etableringslån införas genom att göra om vissa ersättningar till lån och göra fler välfärdsförmåner arbetsbaserade för nyanlända. Arbetsförmedlingens etableringsansvar har misslyckats, och därför bör ansvaret på sikt föras tillbaka till kommunerna.

Vi i Centerpartiet anser att vården och omsorgen ska hålla hög kvalitet och finnas tillgänglig för alla i hela landet. Skillnaderna i tillgång till sjukvård är i dag alltför stora. Nyckeln är att bejaka entreprenörskap och möjliggöra små vårdenheter. Fler fristående utförare är avgörande för att öka tillgängligheten där uttag av vinst är en förutsättning. För att korta köer och skapa förutsättningar för bättre tillgänglighet bör det införas en tillgänglighetsmiljard i stället för regeringens patientmiljard. Ytterligare medel bör också tillföras för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa.

Vidare behövs ett flertal reformer för att utbildning ska leda till jobb; bl.a. bör det införas en vuxenutbildningspeng, fler platser på yrkeshögskolan och en utökning av karriärtjänster. Undervisningstiden i matematik på högstadiet bör också utökas och studiemedelssystemet bör göras mer flexibelt vid studier högre upp i åldrarna.

För en tryggare ålderdom bör skatten för pensionärer sänkas och garantipensionen höjas.

Tydliga tidpunkter för kontroll och avstämning är fundamentala delar av en väl fungerande sjukförsäkring, varför den bortre tidsgränsen bör återinföras. För att stärka incitamenten att återgå till arbete bör också ytterligare en karensdag införas.

Riktade statsbidrag bör i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella bidrag. Det minskar byråkratin och ökar effektiviteten och förutsägbarheten för Sveriges lokalpolitiker.

Möjligheten för människor att bo är en förutsättning för tillväxt i hela landet. Trots det lider i dag nästan hela Sverige av bostadsbrist. Politiken bör bl.a. inriktas på att förenkla regler för bostadsbyggande och underlätta tillgången till mark. En friare hyressättning bör också införas.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2017/18:3716 och 2017/18:3683, båda av Annie Lööf m.fl., med Centerpartiets förslag till riktlinjer. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

183

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och inte ställer upp byråkratiska hinder för arbetskrafts- invandring. På kort sikt måste det först och främst säkerställas att mottagandet fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostads- marknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

185

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

Vi liberaler grundar våra prioriteringar på de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Det handlar om att skapa möjligheter, reparera tryggheten och försvara friheten.

Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Vi liberaler förordar högre lön åt skickliga lärare och en reformerad lärarutbildning som ska göra läraryrket attraktivt. För att minska lärarnas arbetsbörda bör en ny yrkeskategori, lärarassistenter, införas. Lärare och rektorer som söker sig till tjänster i skolor i utanförskapsområden ska ges bättre löne- och arbetsvillkor.

Det behövs en stark vuxenutbildning för dem som vill förbättra sina grundkunskaper, specialisera sig inom ett yrke eller förbereda sig för högskolestudier. Alla ska ha rätt till komvux. Liberalerna vill införa en yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med ett stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande.

Liberalerna ser behov av en skattereform där inriktningen ska vara att skatter på jobb och sysselsättning sammantaget tydligt sänks. Principen från 1990 års skattereform om att maximalt 15 procent av löntagarna ska betala statlig skatt bör återställas. Det andra steget i den statliga inkomstskatten, den s.k. värnskatten, bör avskaffas. Avtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50 000 kronor återställs.

Taket för RUT bör tredubblas och RUT-avdraget vidgas till att omfatta fler tjänster.

186

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

Skattereglerna ska underlätta för nystartade och snabbväxande företag – i dag och i framtiden.

Åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget bör justeras ned med två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Löneskatten för äldre bör slopas.

En grön skatteväxling med lägre skatt på jobb och höjningar av olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter bör genomföras. Miljöbilsbonusen bör utformas som en förhöjd skatt på bilar med negativ klimatpåverkan.

Det krävs en ny arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form måste läggas ned. Fokus ligger i dag på arbetssökande som inte behöver myndighetens hjälp, när alla resurser egentligen behöver läggas på att rusta dem som står längst från arbetsmarknaden för jobb och sysselsättning. Det behövs en ny myndighet som prioriterar de grupper som har det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Flera anställningsstöd slås samman till en ny anställningssubvention, nystartsjobb plus, med ett lönetak på 18 000 kronor i månaden.

Vi liberaler föreslår ett nytt sysselsättningsmål med huvudmålet att Sverige ska ha 70 procents sysselsättning i åldrarna 15–74 år 2025. För att skapa fler jobb krävs att politiken inriktas på de grupper där sysselsättningsgraden främst kan öka.

Den svenska bostadsmarknaden behöver fler bostäder, vilket kan bli verklighet genom enklare regler, mindre krångel och kortare planprocesser. Regeringens bygg- och bostadssubventioner avvisas.

För att bryta trenden mot ökad sjukfrånvaro krävs en rad åtgärder. Liberalerna vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs, att en femtonde karensdag införs och att sjukpenningen på fortsättningsnivå betalas ut tidigare än i dag.

Den samlade nära vården och primärvården bör stärkas för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Medel bör satsas på ett primärvårdslyft och på barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare bör medel avsättas för karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Kömiljarden bör återinföras för att öka tillgången till vård. Vårdbiträdena ska återinföras i vården.

För att ge barnfamiljer med lägre inkomster en stärkt ställning på bostadsmarknaden bör bostadsbidraget för barnfamiljer höjas.

Det är centralt att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag, och en laga-mat-garanti för hemtjänsten bör införas. Reformer bör genomföras

187

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

för att förbättra ekonomin för ekonomiskt svaga pensionärer. Det behövs en nystart för att svensk polis ska fungera bättre – i hela Sverige. Anslaget till Polismyndigheten behöver öka och utbyggnaden få genomslag i hela Sverige. Utbyggnaden av antalet poliser ska åtföljas av en ökning av antalet civila utredare och andra civilanställda. En generell lönesatsning på landets poliser görs. Under en övergångstid ska staten öronmärka bidrag till kommuner så att fler ordningsvakter kan anställas i kommunal regi. Vidare bör Tullverkets brottsbekämpande förmåga stärkas liksom arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism.

Jämställdhet handlar om att alla ska ha samma frihet att välja sitt eget liv. Liberalerna vill stärka jämställdheten och öppna upp för entreprenörskap i kvinnodominerade sektorer.

LSS-reformen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) var ett stort framsteg i arbetet för full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Det mest uppmärksammade inslaget i reformen var införandet av rätt till personlig assistans, en rätt som bör stärkas.

Valfrihet i välfärden ger människor makt över sina egna liv. Regeringen flaggar för förslag om överskottsbegränsningar i välfärden, vars faktiska konsekvenser är att driva bort välfungerande och populära skolor, äldreboenden och hemtjänstföretag. Liberalerna avvisar ett sådant förslag.

Försvarsförmågan måste öka på flera sätt för att möta en ny och mer bister verklighet. Ambitionen är att försvarsutgifterna till 2026 ska nå 2 procent av BNP. Regeringen måste omedelbart ansöka om Natomedlemskap.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motionerna 2017/18:3193 och 2017/18:3752, båda av Jan Björklund m.fl. (L), med Liberalernas förslag till riktlinjer. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Centerpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

5.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1, bifaller delvis motionerna

188

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 1 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:3193 av Jan Björklund m.fl. (L) och

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna en samsyn kring riktlinjerna för den ekonomiska politiken och en gemensam väg framåt för Sverige.

Alliansen sätter människan i centrum, och politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa sin egen väg och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Vi i Alliansen ser i huvudsak fem områden där regeringen styr Sverige i fel riktning. För det första lever en av sju svenskar i arbetsför ålder på bidrag i stället för arbete. För det andra måste finanspolitiken utformas utifrån den högkonjunktur som nu råder och de risker som byggs upp. För det tredje har Sverige flera problem som hotar den långsiktiga förmågan att skapa jobb och välstånd. Produktivitetsutvecklingen har varit svag under det senaste decenniet och bostadsbristen skapar problem. Skolresultaten och kunskapsnivåerna i den svenska skolan är otillräckliga. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. För det fjärde minskar en alltmer utbredd otrygghet tilltron till samhället och till varandra. För det femte måste samhället hålla ihop. Med stora grupper som står långt från arbetsmarknaden riskerar Sverige att glida isär.

Alliansen välkomnar överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Alliansens utgiftstak är betydligt lägre än regeringens, och minskar som andel av BNP.

189

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

lösningar som bör användas brett för att effektivisera det offentliga riskkapitalet.

Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och inte ställer upp byråkratiska hinder för arbetskrafts- invandring. På kort sikt måste det först och främst säkerställas att mottagandet fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostads- marknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga kan tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. En väl fungerande ekonomisk politik skapar ökade resurser för bättre vård och omsorg och en bättre skola med ett fördjupat kunskapsuppdrag. Den ska också skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. Familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning ska stärkas. En väl fungerande ekonomisk politik ger resurser till en god vård och omsorg och en bra skola med ett fördjupat kunskapsuppdrag.

190

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera på lång sikt är att det råder ordning och reda i den statliga och offentliga ekonomin. Genom att ta det finanspolitiska ramverket på allvar kommer Sverige att stå starkare när nästa kris kommer. Därför är en expansiv politik i högkonjunktur en riskabel politik, och i stället krävs en politik som är rädd om statens finanser och värnar skattebetalarna.

En av Sveriges mest angelägna utmaningar är att lösa tudelningen på arbetsmarknaden. De som står långt från arbetsmarknaden behöver stöttas i sin strävan att få ett arbete och en egen försörjning. Det måste löna sig att gå från utanförskap till arbete. Det skulle kunna genomföras genom ett dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, dvs. nyanlända, unga och personer som t.ex. på grund av arbetslöshet eller sjukdom varit borta länge från arbetsmarknaden. Att kombinera detta med en förenklad anställningsform för nyanlända och unga utan gymnasieexamen skulle bidra till att fler får värdefulla erfarenheter för att kunna gå vidare i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken behöver helt läggas om så att ineffektiva arbetsmarknadsprogram som inte löser de faktiska problemen avskaffas. Yrkesvuxutbildningar ska ersätta icke fungerande utbildningar hos Arbetsförmedlingen, och myndighetens förvaltningsanslag behöver dras ned.

Ett gott företagsklimat är nyckeln till att möta framtida utmaningar och att öka resurserna till den gemensamma välfärden. En grundförutsättning för att underlätta för företag att växa och anställa är att de ska ha råd och möjlighet att anställa. Det behövs också enklare regler, ökad tillgång till riskkapital och konkurrenskraftiga skatter. Genom breddat RUT-avdrag och förbättrade förutsättningar för nya tjänstesektorer kan nya marknader uppstå och växa sig starka.

Skattepolitiken behöver inriktas på skattesänkningar som uppmuntrar till jobb och som riktar sig till barnfamiljer och pensionärer som halkat efter. Ett jobbskatteavdrag för föräldrar bör införas liksom ett jobbskatteavdrag för personer över 64 år. Skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst behöver tas bort, och inte heller ska det finnas en särskild löneskatt för äldre. Det är också möjligt att genomföra en bred skattesänkning för samtliga hushåll genom att prioritera bland statens utgifter och inkomster. För att förstärka inkomsterna i statens budget kan momsen höjas med 1 procentenhet. Vidare behövs en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdraget, en nedtrappning som bör kunna påbörjas redan under nästa år och att ränteavdraget också begränsas genom att taket sänks till 75 000 kronor från dagens 100 000 kronor.

Familjer och det civila samhället behöver stärkas utan påtvingade politiska lösningar som hämmar tilliten och riskerar att skada mer än hjälpa. Förutom ett jobbskatteavdrag för föräldrar, behöver familjer som lever i utsatthet prioriteras, t.ex. genom höjda bostadsbidrag och genom en barnomsorgspeng som ger möjlighet till omsorg om egna barn i hemmet. Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken och barnomsorgen utformas. Därför är det bl.a. nödvändigt med reformer som stärker elevhälsan,

191

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

föräldrastödet och barn- och ungdomspsykiatrin. Det måste vara möjligt att göra skatteavdrag för den som skänker pengar till välgörande ändamål.

Förtroendet för vården är lägre i Sverige än i andra jämförbara länder, och tillgängligheten är låg. Vården är inte jämlik och det finns brister med överbeläggningar, patientsäkerhet och vårdköer. Kombinationen av brister och en erkänt hög kvalitet i svensk hälso- och sjukvård kräver en politik som både stärker det som fungerar väl och vågar ompröva invanda föreställningar och strukturer. För att återupprätta välfärdslöftet gentemot medborgarna behöver resurser avsättas till en prestationsbaserad vårdplatsgaranti inom sjukhusvården och kömiljarden återinföras. Primärvården måste stärkas genom ökad tillgänglighet, en skarpare vårdgaranti och genom att återinföra systemet med patientansvarig läkare. För att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet bör staten ta huvudansvaret för sjukvården. En mångfald av utförare behövs för ökad valfrihet och makt till den enskilde. Något vinsttak för privata aktörer ska inte införas. I stället behövs ändamålsenliga kvalitetskrav och uppföljning.

Samhället behöver byggas så att alla kan åldras i trygghet och värdighet. Äldres vård och omsorg måste präglas av självbestämmande och valfrihet. Den som fyllt 85 år ska ha en lagstadgad rätt att få flytta till ett anpassat boende, och en prestationsbaserad ersättning bör införas till de kommuner som klarar att anvisa platser inom tre månader. För att klara ett sådant löfte till de äldre behövs fler och olika typer av äldreboenden. Detta kan åstadkommas med stimulansbidrag till kommunerna.

Tryggheten måste öka och komma alla till del. Det kräver en polis och ett rättsväsen som fungerar, är mer synligt och lokalt förankrat. Medborgarnas tillit till rättssamhället hotas när människor utsätts för brott som inte klaras upp. För att bryta den utvecklingen behöver resurserna förstärkas. Polisen behöver resurstillskott för att med uthållighet kunna stävja utvecklingen särskilt vad gäller gängrelaterad brottslighet. Fram till 2025 behöver 10 000 fler poliser anställas och deras arbetsvillkor förbättras. Den svenska försvars- förmågan måste anpassas till en alltmer orolig värld, och förstärkningen av försvarsanslagen behöver gå långt utöver den ram som den nuvarande försvarsöverenskommelsen garanterar.

För att fördjupa skolans kunskapsuppdrag behöver tillgången på speciallärarkompetens öka, antalet karriärlärartjänster öka och mer resurser tillföras skolor i utsatta områden. Det behövs också insatser för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt och drabbas av psykisk ohälsa.

Den migrationspolitiska utgångspunkten ska vara att värna asylrätten och att Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd. Asylprövningen ska samtidigt vara rättssäker. Den som saknar skyddsskäl och får nej på sin asylansökan ska också lämna landet. Familjens betydelse och barns rätt till sina föräldrar är grundläggande, varför rätten till familjeåterförening måste stärkas.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2017/18:3798 av Andreas Carlsson m.fl. med Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den

192

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

e)Övriga utgifter i statens budget 2018

= utskottet

f)Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 i enlighet med Moderaternas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom det som anförs i Moderaternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Moderaternas inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50 samt motionerna

2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1 och 4, 2017/18:3295 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1, 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7, 2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 2, 9 och 12, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40, 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–6 och 2017/18:3863 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8,

bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och motion 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 7–19 och

avslår motionerna

2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:929 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:1281 av Pål Jonson (M),

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1, 2017/18:1333 av Edward Riedl (M),

2017/18:1348 av Edward Riedl (M),

2017/18:1629 av Johan Nissinen (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4, 2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2,

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

194

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5,

2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

e)Övriga utgifter i statens budget 2018

= utskottet

f)Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom det som anförs i Sverigedemokraternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Sverigedemokraternas inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50 samt motionerna

2017/18:929 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 och 2017/18:3887 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) yrkande 18, bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och motionerna 2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4 och 2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD), 2017/18:1281 av Pål Jonson (M),

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1, 2017/18:1333 av Edward Riedl (M),

2017/18:1348 av Edward Riedl (M),

2017/18:1629 av Johan Nissinen (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3, 2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

197

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

d) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

e)Övriga utgifter i statens budget 2018

= utskottet

f)Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i Centerpartiets budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Centerpartiets inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50 samt motionerna

2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3,

2017/18:3685 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 75, 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3758 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 3,

bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och avslår motionerna

2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:929 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:1281 av Pål Jonson (M),

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,

200

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

2017/18:1333 av Edward Riedl (M), 2017/18:1348 av Edward Riedl (M),

2017/18:1629 av Johan Nissinen (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4, 2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2,

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3, 2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 7, 9, 10, 13, 26, 31 och 35,

2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1 och 4, 2017/18:3295 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1, 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7, 2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 20, 2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 2, 9 och 12, 2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 15,

2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–7, 20 och 21, 2017/18:3628 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3640 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2, 2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3–5, 18 och 51,

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–19, 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 7, 2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del,

2017/18:3766 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 28, 29, 38 och 45, 2017/18:3767 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40, 2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 32 och 37, 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–6, 2017/18:3842 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5, 2017/18:3863 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 och

2017/18:3887 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) yrkande 18.

h)Övriga inkomster i statens budget 2018

= utskottet

i)Ålderspensionssystemets utgifter 2018

= utskottet

j)Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019 och 2020

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2019 och 2020 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 7.

Därmed bifaller riksdagen motion

201

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

d) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

e)Övriga utgifter i statens budget 2018

= utskottet

f)Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2018 i enlighet med Liberalernas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom det som anförs i Liberalernas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Liberalernas inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50 samt motionerna

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3, 2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 7, 9, 10, 13, 26, 31 och 35,

2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 20,

2017/18:3628 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del,

bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och avslår motionerna

203

2017/18:FiU1 RESERVATIONER

c) Utgiftstak för staten 2018–2020

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 285 miljarder kronor för 2018, 1 320 miljarder kronor för 2019 och 1 365 miljarder kronor 2020.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, bifaller delvis motionerna

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2 och 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och

avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motion 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

d) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5,

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5.

e) Övriga utgifter i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 9 och 14 samt motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 13.

f) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 i enlighet med Kristdemokraternas förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom det som anförs i Kristdemokraternas budgetmotion om att regeringen ska återkomma med

206

RESERVATIONER 2017/18:FiU1

lagförslag i överensstämmelse med Kristdemokraternas inkomstberäkning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50 samt motionerna

2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 15,

2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–7, 20 och 21, 2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3–5, 18 och 51, 2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 7,

2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3766 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 28, 29, 38 och 45, 2017/18:3767 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del,

2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 32 och 37 samt 2017/18:3842 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,

bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och avslår motionerna

2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:929 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:1281 av Pål Jonson (M),

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1, 2017/18:1333 av Edward Riedl (M),

2017/18:1348 av Edward Riedl (M),

2017/18:1629 av Johan Nissinen (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4, 2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,

2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 7, 9, 10, 13, 26, 31 och 35,

2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–19, 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3, 2017/18:3685 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 75, 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del,

207

2017/18:FiU1	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	15.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 besluta om lån i
		Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som
		används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning
		uppgår till högst 39 900 000 000 kronor (avsnitt 10.2).
	16.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 besluta om krediter för
		myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive
		tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 13 800 000 000 kronor
		(avsnitt 10.2).
	17.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018, med de
		begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen
		(2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål
		får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte
		hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda
		utgiftstaket för staten (avsnitt 10.7).
	18.	Riksdagen antar förslaget till lag om skatt på flygresor (avsnitt 3.1 och
		6.21).
	19.	Riksdagen antar förslaget till lag om reduktion av växthusgasutsläpp
		genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen
		(avsnitt 3.2 och 6.15).
	20.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om
		skatt på annonser och reklam (avsnitt 3.3 och 6.25).
	21.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om
		avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.4 och 6.3).
	22.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om
		särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.5 och 6.4).
	23.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
		(1994:200) (avsnitt 3.6 och avsnitt 6.27).
	24.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
		tobaksskatt (avsnitt 3.7 och 6.23).
	25.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
		alkoholskatt (avsnitt 3.8 och 6.23).
	26.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi (avsnitt 3.9, 6.15, 6.19, 6.20 och 6.23).
	27.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om
		skatt på naturgrus (avsnitt 3.10 och 6.17).
	28.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om
		punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror
		och energiprodukter (avsnitt 3.11, 6.23 och 6.24).
	29.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om
		skatt på avfall (avsnitt 3.12 och 6.17).
	30.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229) (avsnitt 3.13, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 och 6.11).
	31.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen
		(2000:980) (avsnitt 3.14 och 6.6).

210

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2017/18:FiU1

32.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.15 och 6.23).

33.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 3.16 och 6.16).

34.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (avsnitt 3.17 och avsnitt 6.15).

35.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat (avsnitt 3.18 och 6.20).

36.1.Riksdagen antar förslagen till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.19, 3.20, 6.3, 6.6 och 6.23).

Förslaget behandlas i den del som avser förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen med ikraftträdande den 1 januari 2018.

36.2.Riksdagen antar förslagen till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.19, 3.20, 6.3, 6.6 och 6.23).

Förslaget behandlas i den del som avser förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen med ikraftträdande den 1 januari 2019.

37.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.21, 6.18 och 6.19).

38.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 3.22 och 6.10).

39.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 3.23 och 6.17).

40.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.24, 6.19 och 6.20).

41.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.25, 6.19, 6.20 och 6.25).

42.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.26 och 6.18).

43.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.27 och 6.6).

44.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:404) om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.28, 6.20 och 6.23).

45.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.29 och 6.21).

211

2017/18:FiU1	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	46.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:405) om
		ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen
		(2011:1244) (avsnitt 3.30, 6.20, 6.21 och 6.23).
	47.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:410) om
		ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
		på energi (avsnitt 3.31, 6.19 och 6.20).
	48.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi (avsnitt 3.32 och 6.15).
	49.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om
		reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i
		bensin och dieselbränslen (avsnitt 3.33 och 6.15).
	50.	Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om
		reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i
		bensin och dieselbränslen (avsnitt 3.34 och 6.15).
	51.	Riksdagen godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning
		överlåter fastigheten Stockholm Silvieberg 3 i Stockholm (avsnitt 7.4).
	52.	Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en
		försäljning enligt 51 får avräkna dels det belopp som behövs för att
		lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta
		försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4).
	53.	Riksdagen godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning
		överlåter fastigheten Stockholm Lysbomben 1 i Stockholm (avsnitt
		7.4).
	54.	Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en
		försäljning enligt 53 får avräkna dels det belopp som behövs för att
		lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta
		försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4).
	55.	Riksdagen godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning
		överlåter fastigheten Stockholm Smyrna 5 i Stockholm (avsnitt 7.4).
	56.	Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en
		försäljning enligt 55 får avräkna dels det belopp som behövs för att
		lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta
		försäljningskostnader som uppkommer (avsnitt 7.4).
	57.	Riksdagen godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning
		överlåter del av fastigheterna Järnvägen 100:1 i Boden, Gullbergsvass
		703:6 i Göteborg, Stora Älberg 2:2 i Hallsberg, Järnvägen 1:1 i Malmö,
		Butängen 2:1 i Norrköping och Ånge 30:1 i Ånge samt fastigheterna
		Brynäs 92:4 i Gävle och Tågordningen 1 i Stockholm (avsnitt 7.4).
	58.	Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en
		försäljning enligt 57 får avräkna dels det belopp som behövs för att

lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4).

212

2017/18:FiU1	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	3.	Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för
		2018 enligt förslaget i kapitel 18.8 i motionen och tillkännager för
		regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med
		lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.
	4.	Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i
		statens budget för 2019 och 2020 enligt förslaget i kapitel 18.9 i
		motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
	5.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och
		övriga utgifter för 2018 enligt förslaget i kapitel 18.6 i motionen.
	6.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på
		utgiftsområden för 2019 och 2020 enligt förslaget i kapitel 18.7 som
		riktlinje för regeringens budgetarbete.

2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen beslutar att 3 § f lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska tas bort.

2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utfasning av subventioner av fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och bredda RUT-reformen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användningen av handelsgödsel som måste minska och införandet av en läckageskatt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omvänd miljöbilsbonus och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjt förmånsvärde för bilar som inte är miljöbilar och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt begränsa reseavdraget där det finns en fungerande kollektivtrafik i

214

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2017/18:FiU1

förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort dieselsubventioner i gruvnäringen och jordbruket och tillkännager

detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att skydda våra hav inklusive hållbart fiske och införandet av en

läckageskatt och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en plastpåseavgift och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en läckageskatt samt ta bort dieselsubventioner i jord- och skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja

framväxten av fler RUT-jobb och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att fler ska arbeta längre och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på arbete för alla som jobbar, med tyngdpunkt på låga inkomster, och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3193 av Jan Björklund m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattepolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3295 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa regeringens överindexering av drivmedelsskatter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med reduktionsplikt för fordonsflottan i syfte att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.

215

2017/18:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L):

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbdäcksavgift och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som

jobbar, med tyngdpunkten på låga inkomster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa Inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka omfattningen av RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag som examenspremie för två år och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbskatteavdrag för personer över 64 år och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa

jobbskatteavdraget så att det inte reduceras vid månadsinkomster kring 50 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort den särskilda löneskatten för äldre arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.

216

2017/18:FiU1	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	4.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på
		utgiftsområden för 2019–2020 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje
		för regeringens budgetarbete.
	5.	Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för
		2018 enligt förslaget i bilaga C i motionen och tillkännager för
		regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med
		lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.
	6.	Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i
		statens budget för 2019–2020 enligt förslaget i bilaga D i motionen
		som riktlinje för regeringens budgetarbete.
	7.	Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt för personer med
		sjukersättning och aktivitetsersättning, vilket beskrivs i kapitel 6.3 i
		budgetpropositionen.
	8.	Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd särskild inkomstskatt för
		utomlands bosatta, vilket beskrivs i kapitel 6.4 i budgetpropositionen.
	9.	Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad beräkning av
		bilförmån, vilket beskrivs i kapitel 6.5 i budgetpropositionen.
	10.	Riksdagen avslår regeringens förslag om lättnader i beskattningen av
		personaloptioner i vissa fall, vilket beskrivs i kapitel 6.6 i
		budgetpropositionen.
	11.	Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad skattefrihet för förmån
		av privat hälso- och sjukvård, vilket beskrivs i kapitel 6.7 i
		budgetpropositionen.
	12.	Riksdagen avslår regeringens förslag om återinförande av
		skattereduktion för fackföreningsavgift, vilket beskrivs i kapitel 6.8 i
		budgetpropositionen.
	13.	Riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgat Växa-stöd, vilket
		beskrivs i kapitel 6.9 i budgetpropositionen.
	14.	Riksdagen avslår regeringens förslag om ett bonus–malus-system för
		nya lätta fordon, vilket beskrivs i kapitel 6.16 i budgetpropositionen.
	15.	Riksdagen avslår regeringens förslag om skatt på flygresor, vilket
		beskrivs i kapitel 6.21 i budgetpropositionen.
	16.	Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på
		förevisning av naturområden, vilket beskrivs i kapitel 6.27 i
		budgetpropositionen.
	17.	Riksdagen avslår regeringens förslag om skattetillägg vid rättelse på
		eget initiativ, vilket beskrivs i kapitel 6.30 i budgetpropositionen.
	18.	Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt för sparande på
		investeringssparkonto och i kapitalförsäkring.
	19.	Riksdagen avslår regeringens förslag om indexering av miljöskatter.

2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa reklamskatten och tillkännager detta för regeringen.

218

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2017/18:FiU1

2017/18:3767 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt dieselskatt inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i avsnitt 4–21 i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2018–2020 enligt förslaget i tabell 3 i motionen.

3.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2018 enligt förslaget i tabell 15 i motionen.

4.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2019 och 2020 enligt förslaget i tabell 16 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 enligt förslaget i tabell 42 i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.

6.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2019 och 2020 enligt förslaget i tabell 43 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med reduktionsplikt för fordonsflottan i syfte att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och tillkännager detta för

regeringen.

40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att ett teknik- och kostnadsneutralt bonus– malus-system införs och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och

tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på arbete för alla som jobbar, med tyngdpunkt på låga inkomster, och tillkännager detta för regeringen.

221

2017/18:FiU1	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	2.	Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka
		marginalskatterna och tillkännager detta för regeringen.
	3.	Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det
		förhöjda jobbskatteavdraget bör ges till personer som fyllt 64 år, i
		stället för dagens 65 år, och att man på sikt bör öka skattereduktionen
		ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
	4.	Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka
		skatten för pensionärer så att det lönar sig att ha jobbat och tillkännager
		detta för regeringen.
	5.	Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
		tredubbla det nuvarande taket för RUT-avdrag till 75 000 kronor per år
		och person och tillkännager detta för regeringen.
	6.	Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga
		RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3842 av Aron Modig m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaden i beskattning av pension och arbete ska slopas och

tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3863 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatteavdrag för klimatkompensering och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3887 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att noga utreda villkoren för en reduktionsplikt i enlighet med EU:s direktiv och tillkännager detta för regeringen.

222

2017/18:FiU1

BILAGA 2

Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018

Utskottets förslag till utgiftsramar 2018

Tusental kronor

Utgiftsområde		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag

1	Rikets styrelse	±0	14 531 335
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	±0	16 285 547
3	Skatt, tull och exekution	±0	11 399 384
4	Rättsväsendet	±0	45 776 783
5	Internationell samverkan	±0	2 009 032
6	Försvar och samhällets krisberedskap	±0	53 835 520
7	Internationellt bistånd	±0	42 985 209
8	Migration	±0	15 748 230
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	±0	77 696 041
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	±0	102 615 229
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	±0	34 635 669
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	±0	94 586 418
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	±0	25 600 209
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	±0	74 083 840
15	Studiestöd	±0	24 352 692
16	Utbildning och universitetsforskning	±0	77 965 638
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	±0	15 879 752
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt	±0	6 951 648
	konsumentpolitik
19	Regional tillväxt	±0	3 921 525
20	Allmän miljö- och naturvård	±0	10 772 788
21	Energi	±0	3 588 354
22	Kommunikationer	±0	56 418 505
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	±0	19 253 779
24	Näringsliv	±0	7 370 651
25	Allmänna bidrag till kommuner	±0	111 385 385
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	11 355 200
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	39 510 631
Summa utgiftsområden		±0 1 000 514 994
Minskning av anslagsbehållningar		±0	−8 479 386
Summa utgifter		±0	992 035 608
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		±0	6 548 487
Kassamässig korrigering		±0	0
Summa		±0	998 584 095

223

2017/18:FiU1 BILAGA 2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

Utskottets förslag till inkomstberäkning 2018

Tusental kronor

Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag
1100	Direkta skatter på arbete	±0	657 127 381
1110	Inkomstskatter	±0	786 831 728
1111	Statlig inkomstskatt	±0	60 806 690
1115	Kommunal inkomstskatt	±0	726 025 038
1120	Allmän pensionsavgift	±0	123 118 767
1121	Allmän pensionsavgift	±0	123 118 767
1130	Artistskatt	±0	341
1131	Artistskatt	±0	341
1140–1150 Skattereduktioner		±0	−252 823 455
1141	Allmän pensionsavgift	±0	−123 087 036
1142	Fackföreningsavgift	±0	−1 335 000
1144	Fastighetsavgift	±0	−248 218
1151	Sjöinkomst	±0	−54 368
1153	Jobbskatteavdrag	±0	−112 556 627
1154	Husavdrag	±0	−15 051 403
1155	Gåvor till ideell verksamhet	±0	0
1156	Övriga skattereduktioner	±0	−490 803

1200	Indirekta skatter på arbete	±0	581 913 420
1210	Arbetsgivaravgifter	±0	564 778 746
1211	Sjukförsäkringsavgift	±0	76 986 676
1212	Föräldraförsäkringsavgift	±0	46 015 124
1213	Arbetsskadeavgift	±0	3 539 625
1214	Ålderspensionsavgift	±0	186 096 088
1215	Efterlevandepensionsavgift	±0	12 388 687
1216	Arbetsmarknadsavgift	±0	46 115 049
1217	Allmän löneavgift	±0	189 723 897
1218	Ofördelade avgifter	±0	0
1219	Nedsatta avgifter	±0	3 913 600
1240	Egenavgifter	±0	12 809 175
1241	Sjukförsäkringsavgift	±0	260 631
1242	Föräldraförsäkringsavgift	±0	642 267
1243	Arbetsskadeavgift	±0	83 265
1244	Ålderspensionsavgift, netto	±0	4 979 283
1245	Efterlevandepensionsavgift	±0	291 683
1246	Arbetsmarknadsavgift	±0	41 652
1247	Allmän löneavgift	±0	4 347 295
1248	Ofördelade avgifter	±0	0

224

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018		BILAGA 2	2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag
1249	Nedsatta avgifter	±0	2 163 099
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	±0	−38 689 001
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	±0	−38 689 001
1270	Särskild löneskatt	±0	48 667 764
1271	Pensionskostnader, företag	±0	39 213 089
1272	Pensionskostnader, staten	±0	3 976 975
1273	Förvärvsinkomster	±0	4 180 665
1274	Egenföretagare	±0	1 297 035
1275	Övrigt	±0	0
1280	Nedsättningar	±0	−6 076 699
1282	Arbetsgivaravgifter	±0	−3 913 600
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	±0	−2 086 429
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	±0	−76 670
1290	Tjänstegruppliv	±0	423 435
1291	Tjänstegruppliv	±0	423 435
1300	Skatt på kapital	±0	255 612 596
1310	Skatt på kapital, hushåll	±0	69 434 494
1311	Skatt på kapital	±0	86 762 685
1312	Skattereduktion kapital	±0	−17 351 660
1313	Expansionsmedelsskatt	±0	23 469
1320	Skatt på företagsvinster	±0	129 635 828
1321	Skatt på företagsvinster	±0	129 635 828
1322	Skattereduktioner	±0	0
1330	Kupongskatt	±0	7 261 050
1331	Kupongskatt	±0	7 261 050
1340	Avkastningsskatt	±0	4 349 813
1341	Avkastningsskatt, hushåll	±0	139 273
1342	Avkastningsskatt, företag	±0	4 123 315
1343	Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande	±0	87 225
1350	Fastighetskatt	±0	32 663 881
1351	Fastighetsskatt, hushåll	±0	687 105
1352	Fastighetsskatt, företag	±0	13 336 740
1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll	±0	15 076 358
1354	Kommunal fastighetsavgift, företag	±0	3 563 678
1360	Stämpelskatt	±0	12 267 530
1361	Stämpelskatt	±0	12 267 530
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	±0	580 892 265
1410	Mervärdesskatt	±0	450 559 840
1411	Mervärdesskatt	±0	450 559 840

225

2017/18:FiU1	BILAGA 2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
			regeringen	förslag
	1420	Skatt på alkohol och tobak	±0	26 536 952
	1421	Skatt på tobak	±0	12 040 562
	1422	Skatt på etylalkohol	±0	4 280 599
	1423	Skatt på vin	±0	5 935 551
	1424	Skatt på mellanklassprodukter	±0	146 743
	1425	Skatt på öl	±0	4 139 045
	1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	±0	−5 548
	1430	Energiskatt	±0	47 591 485
	1431	Skatt på elektrisk kraft	±0	24 248 589
	1432	Energiskatt bensin	±0	11 242 912
	1433	Energiskatt oljeprodukter	±0	11 786 884
	1434	Energiskatt övrigt	±0	313 100
	1440	Koldioxidskatt	±0	23 321 585
	1441	Koldioxidskatt bensin	±0	7 517 589
	1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	±0	15 192 968
	1443	Koldioxidskatt övrigt	±0	611 028
	1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		±0	4 331 590
	1451	Svavelskatt	±0	12 202
	1452	Skatt på råtallolja	±0	0
	1453	Särskild skatt mot försurning	±0	52 462
	1454	Skatt på bekämpningsmedel	±0	148 677
	1455	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	±0	−13
	1456	Avfallsskatt	±0	272 617
	1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	±0	53 060
	1458	Övriga skatter	±0	155 791
	1459	Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter	±0	324 794
	1461	Kemikalieskatt	±0	2 232 000
	1462	Skatt på flygresor	±0	1 080 000
	1470	Skatt på vägtrafik	±0	21 364 841
	1471	Fordonsskatt	±0	14 741 278
	1472	Vägavgifter	±0	959 927
	1473	Trängselskatt	±0	2 728 000
	1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	±0	2 935 636
	1480	Övriga skatter	±0	7 185 972
	1481	Systembolaget AB:s överskott	±0	210 119
	1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	±0	4 919 682
	1483	Skatt på spel	±0	15 847
	1484	Lotteriskatt	±0	1 573 455
	1485	Lotteriavgifter	±0	31 500

226

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018		BILAGA 2	2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag
1486	Skatt på annonser och reklam	±0	182 769
1488	Lokalradioavgifter	±0	137 900
1489	Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv	±0	8 700
1491	Avgifter för telekommunikation	±0	106 000
1492	Försäljningsskatt på motorfordon	±0	0
1500	Skatt på import	±0	6 812 759
1511	Tullmedel	±0	6 775 649
1512	Sockeravgifter	±0	37 110
1600	Restförda och övriga skatter	±0	15 254 541
1610	Restförda skatter	±0	−4 709 091
1611	Restförda skatter, hushåll	±0	−1 736 713
1612	Restförda skatter, företag	±0	−2 972 378
1620	Övriga skatter, hushåll	±0	5 545 281
1621	Omprövningar aktuellt beskattningsår	±0	−240 144
1622	Omprövningar äldre beskattningsår	±0	1 000 000
1623	Anstånd	±0	1 000 000
1624	Övriga skatter	±0	3 571 355
1625	Skattetillägg	±0	145 071
1626	Förseningsavgifter	±0	68 999
1630	Övriga skatter företag	±0	−519 196
1631	Omprövningar aktuellt beskattningsår	±0	−1 656 270
1632	Omprövningar äldre beskattningsår	±0	400 000
1633	Anstånd	±0	−1 000 000
1634	Övriga skatter	±0	138 226
1635	Skattetillägg	±0	1 223 495
1636	Förseningsavgifter	±0	375 353
1640	Intäkter som förs till fonder	±0	14 937 547
1641	Insättningsgarantiavgifter	±0	1 571 813
1642	Avgifter till Kärnavfallsfonden	±0	3 750 611
1644	Batteriavgifter	±0	3 626
1645	Kväveoxidavgifter	±0	568 441
1647	Resolutionsavgift	±0	9 043 056
Totala skatteintäkter		±0	2 097 612 962
1700	Avgående poster, skatter till EU	±0	−6 812 759
1710	EU-skatter	±0	−6 812 759
1711	EU-skatter	±0	−6 812 759
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		±0	2 090 800 203
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	±0	−998 580 690
1810	Skatter till andra sektorer	±0	−998 580 690

227

2017/18:FiU1	BILAGA 2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
			regeringen	förslag
	1811	Kommunala inkomstskatter	±0	−744 148 022
	1812	Avgifter till AP-fonder	±0	−254 432 668
	Statens skatteintäkter (periodiserat)		±0	1 092 219 513
	1900	Periodiseringar	±0	−6 990 001
	1910	Uppbördförskjutningar	±0	19 500 389
	1911	Uppbördsförskjutningar	±0	19 500 389
	1920	Betalningsförskjutningar	±0	−26 179 266
	1921	Kommuner och landsting	±0	3 875 024
	1922	Ålderpensionssystemet	±0	546 016
	1923	Företag och hushåll	±0	−29 283 127
	1924	Kyrkosamfund	±0	−1 337 697
	1925 EU		±0	20 518
	1930	Anstånd	±0	−311 124
	1931	Anstånd	±0	−311 124
	1000	Statens skatteinkomster	±0	1 085 229 512
	Övriga inkomster (kassamässigt)		±0	−42 328 335
	2100	Rörelseöverskott	±0	2 202 771
	2110	Affärsverkens inlevererade överskott	±0	224 200
	2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	±0	13 200
	2116	Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning	±0	211 000
	och inleverans av motsvarighet till statlig skatt
	2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	±0	0
	2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott	±0	378 571
	2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets	±0	28 571
	garantiverksamhet
	2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	±0	0
	2127	Inlevererat överskott av övriga myndigheter	±0	350 000
	2130	Riksbankens inlevererade överskott	±0	1 600 000
	2131	Riksbankens inlevererade överskott	±0	1 600 000
	2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	±0	273 000
	2210	Överskott av fastighetsförvaltning	±0	273 000
	2215	Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning	±0	273 000
	2300	Ränteinkomster	±0	1 352 040
	2320	Räntor på näringslån	±0	−879
	2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	±0	12
	2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån	±0	0
	2322	Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet	±0	−993
	2323	Räntor på övriga näringslån	±0	0
	2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	±0	102
	2340	Räntor på studielån	±0	38 000

228

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018		BILAGA 2	2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag
2341	Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier	±0	0
och garantilån för studerande
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	±0	38 000
2343	Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988	±0	0
2390	Övriga ränteinkomster	±0	1 314 919
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets	±0	0
rationalisering
2392	Räntor på intressemedel	±0	0
2394	Övriga ränteinkomster	±0	63 419
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	±0	1 251 500
2400	Inkomster av statens aktier	±0	15 200 000
2410	Inkomster av statens aktier	±0	15 200 000
2411	Inkomster av statens aktier	±0	15 200 000
2500	Offentligrättsliga avgifter	±0	9 908 650
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	±0	958 156
2522	Fastställande av åldersgränser för framställning i film	±0	0
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	±0	3 468 200
2526	Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor	±0	0
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning	±0	28 000
2528	Avgifter vid bergsstaten	±0	22 000
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	±0	372 650
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	±0	2 383
2532	Avgifter vid Kronofogdemyndigheten	±0	1 460 000
2534	Avgifter vid Transportstyrelsen	±0	1 282 000
2535	Avgifter för statliga garantier	±0	0
2537	Miljöskyddsavgifter	±0	132 652
2539	Täktavgift	±0	0
2541	Avgifter vid Tullverket	±0	0
2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen	±0	3 061
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	±0	542 000
2551	Avgifter från kärnkraftverken	±0	260 000
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	±0	475 506
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen	±0	20 350
2557	Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret	±0	2 551
2558	Avgifter för årlig revision	±0	161 223
2559	Avgifter för etikprövning av forskning	±0	30 102
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	±0	20 816
2562	CSN-avgifter	±0	667 000
2600	Försäljningsinkomster	±0	62 000

229

2017/18:FiU1	BILAGA 2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
			regeringen	förslag
	2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	±0	62 000
	2625	Utförsäljning av beredskapslager	±0	0
	2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	±0	0
	2700 Böter m.m.		±0	1 135 407
	2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	±0	101 000
	2712	Bötesmedel	±0	862 000
	2713	Vattenföroreningsavgift m.m.	±0	1 041
	2714	Sanktionsavgifter m.m.	±0	122 448
	2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll	±0	48 918
	2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	±0	700 080
	2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	±0	700 080
	2000	Inkomster av statens verksamhet	±0	30 833 948
	3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	±0	0
	3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader	±0	0
	och maskiner
	3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	±0	0
	3200	Övriga inkomster av markförsäljning	±0	0
	3211	Övriga inkomster av markförsäljning	±0	0
	3300	Övriga inkomster av försåld egendom	±0	5 000 000
	3311	Inkomster av statens gruvegendom	±0	0
	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	±0	5 000 000
	3000	Inkomster av försåld egendom	±0	5 000 000
	4100	Återbetalning av näringslån	±0	470
	4120	Återbetalning av jordbrukslån	±0	300
	4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	±0	300
	4130	Återbetalning av övriga näringslån	±0	170
	4131	Återbetalning av vattenkraftslån	±0	0
	4132	Återbetalning av lån avseende såddfinansiering	±0	0
	4136	Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet	±0	70
	4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens	±0	0
	jordbruksverk
	4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	±0	0
	4139	Återbetalning av lokaliseringslån	±0	100
	4300	Återbetalning av studielån	±0	493 000
	4311	Återbetalning av statens lån för universitetsstudier	±0	0
	4312	Återbetalning av allmänna studielån	±0	0
	4313	Återbetalning av studiemedel	±0	493 000
	4500	Återbetalning av övriga lån	±0	273 000
	4516	Återbetalning av utgivna startlån och bidrag	±0	0

230

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018		BILAGA 2	2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
		regeringen	förslag
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	±0	109 000
4526	Återbetalning av övriga lån	±0	164 000
4000	Återbetalning av lån	±0	766 470
5100	Avskrivningar och amorteringar	±0	87 000
5120	Avskrivningar på fastigheter	±0	87 000
5121	Amortering på statskapital	±0	87 000
5130	Uppdragsmyndigheters komplementkostnader	±0	0
5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader	±0	0
5200	Statliga pensionsavgifter	±0	11 786 000
5211	Statliga pensionsavgifter	±0	11 786 000
5000	Kalkylmässiga inkomster	±0	11 873 000
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	±0	10 039 450
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	±0	7 642 400
6111	Gårdsstöd	±0	7 500 000
6113	Övriga interventioner	±0	138 000
6114	Exportbidrag	±0	0
6115	Djurbidrag	±0	0
6116	Offentlig lagring	±0	0
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för	±0	4 400
jordbruket
6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	±0	2 397 050
6123	Europeiska utvecklings och garantifonden –	±0	0
garantisektionen 2000–2006
6124	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för	±0	−7 300
landsbygdsutveckling 2007–2013
6125	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för	±0	2 404 350
landsbygdsutveckling 2014–2020
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	±0	199 557
6213	Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013	±0	−34 443
6214	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–	±0	234 000
2020
6300	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	±0	1 407 900
6313	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	±0	0
2007–2013
6314	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	±0	1 407 900
2014–2020
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	±0	956 000
6413	Bidrag från Europeiska socialfonden 2007 – 2013	±0	0
6414	Bidrag från Europeiska socialfonden 2014 – 2020	±0	956 000
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	±0	71 000

231

2017/18:FiU1	BILAGA 2 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Inkomsttitel		Avvikelse från	Utskottets
			regeringen	förslag
	6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	±0	71 000
	6900	Övriga bidrag från EU	±0	236 250
	6911	Övriga bidrag från EU	±0	236 250
	6912	Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn	±0	0
	6000 Bidrag m.m. från EU		±0	12 910 157
	7100 Tillkommande skatter		±0	10 456 577
	7110	EU-skatter	±0	6 792 241
	7112	Tullmedel	±0	6 755 243
	7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	±0	36 998
	7114	Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för	±0	0
	sockersektorn
	7120	Kommunala utjämningsavgifter	±0	3 664 336
	7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	±0	3 664 336
	7200	Avräkningar	±0	−114 168 487
	7210	Intäkter som förs till fonder	±0	−14 937 546
	7211	Intäkter som förs till fonder	±0	−14 937 546
	7220	Kompensation för mervärdesskatt	±0	−99 230 941
	7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	±0	−32 987 551
	7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	±0	−66 243 390
	7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	±0	−103 711 910
	8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på	±0	0
	skattekonto
	9000	Löpande redovisade skatter m.m.	±0	0
	Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		±0	1 042 901 177

232

2017/18:FiU1

BILAGA 3

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018

Reservanternas förslag till utgiftsramar 2018

Tusental kronor

Utgiftsområde		Regeringens				Avvikelse från regeringen
		förslag
				M		SD		C		L	KD
1	Rikets styrelse	14 531 335	−171 000		−635 800		−422 660		−100 000		−251 150
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	16 285 547	−101 000			−12 000	−328 890		−157 050		−240 000
3	Skatt, tull och exekution	11 399 384	+45	000	+354 000		−141 990		+9	000	−51 000
4	Rättsväsendet	45 776 783	+361	300	+2	650 000	+938	300	+2 824 000		+150 000
5	Internationell samverkan	2 009 032		±0	+1	011 000	−63 660		−12 000		−46 000
6	Försvar och samhällets krisberedskap	53 835 520		±0	+4	000 000	−3 000 +1 187 000				+540 000
7	Internationellt bistånd	42 985 209	−3 423 000		+250 000			±0		±0	+8 500
8	Migration	15 748 230	−575 600		−5 796 676		−45 030		−349 000		+1 513 000
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	77 696 041	−1 457 000		+3	548 000	−7 825 220		+1 115 000		+8 732 000
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	102 615 229	−9 402 100		+2	774 000	−8 795 180		−6 214 000		−3 946 000
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 635 669	−400 000		+4	145 000	−785 080		−357 000		+1 538 000
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	94 586 418	−283 500		−3 220 687		−1 303 000		+473 000		+2 757 000
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	25 600 209	−354 863		−15 448 671		−405 355		+1 299 000		−932 300
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	74 083 840	−8 512 800		−10 508 603		−11 994 796		−11 977 400		−8 141 933
15	Studiestöd	24 352 692	−1 436 740		−575 000		−1 521 900		−3 918 784		−3 812 000
16	Utbildning och universitetsforskning	77 965 638	−2 592 672		+468 000		−3 730 943		−643 000		+1 372 000
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	15 879 752	−1 221 860		−530 282		−901 694		−667 000		−823 000
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt	6 951 648	−4 055 400		−4 350 000		−4 056 999		−4 079 000		−4 137 000
	konsumentpolitik

233

2017/18:FiU1	BILAGA 3 RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
			förslag
				M	SD	C	L	KD
	19	Regional tillväxt	3 921 525	−42 000	±0	−507 000	−613 000	−496 000
	20	Allmän miljö- och naturvård	10 772 788	−3 287 000	−3 440 000	−2 430 120	−3 108 000	−3 570 000
	21	Energi	3 588 354	−1 235 000	−905 000	−150 130	−900 000	−683 000
	22	Kommunikationer	56 418 505	−385 800	+2 000 000	−1 469 010	−1 454 000	−605 800
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 253 779	−790 000	+90 000	−41 720 −1 011 000		−797 500
	24	Näringsliv	7 370 651	−838 000	−350 000	−610 410	−1 598 000	−1 317 517
	25	Allmänna bidrag till kommuner	111 385 385	+5 379 000	−23 646 600	+7 010 000	+3 310 000	−25 467 000
	26	Statsskuldsräntor m.m.	11 355 200	±0	±0	±0	+53 000	±0
	27	Avgiften till Europeiska unionen	39 510 631	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa utgiftsområden		1 000 514 994	−34 780 035	−48 129 318	−39 585 487	−26 888 234	−38 706 700
	Minskning av anslagsbehållningar		−8 479 386	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa utgifter		992 035 608	−34 780 035	−48 129 318	−39 585 487	−26 888 234	−38 706 700
	Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		6 548 487	±0	±0	±0	±0	+1 000 000
	Kassamässig korrigering		0	±0	±0	±0	±0	±0
	Summa		998 584 095	−34 780 035	−48 129 318	−39 585 487	−26 888 234	−37 706 700

234

RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018 BILAGA 3 2017/18:FiU1

Reservanternas förslag till inkomstberäkning 2018

Tusental kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M		SD		C	L			KD

1100	Direkta skatter på arbete	657 127 381	−27 582 000	−30 846 000		−16 378 000		−19 332 000	−25 925 730
1111	Statlig inkomstskatt	60 806 690	−2 415 000	−1 880 000		−2 916 000		−18 010 000	+186		000
1115	Kommunal inkomstskatt	726 025 038	−2 557 000	+21 465	000	−3 333 000		+1 878 000	+22	011	000
1120	Allmän pensionsavgift	123 118 767	±0	+5	000	+22	000	±0	−298 730
1130	Artistskatt	341	±0		±0		±0	±0			±0
1140–1150 Skattereduktioner		−252 823 455	−22 610 000	−50 436 000		−10 151 000		−3 200 000	−47 824 000
1200	Indirekta skatter på arbete	581 913 420	+1 735 000	−2 542 000		−19 536 000		−133 000	−348 600
1210	Arbetsgivaravgifter	564 778 746	+1 735 000	−656 000 −18 210 000				+2 267 000	+2	141	400
1240	Egenavgifter	12 809 175	±0		±0	−365 000		+100 000	+100		000
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−38 689 001	±0	+4	000	−11 000		±0		+10	000
1270	Särskild löneskatt	48 667 764	±0	−1 890 000		−950 000		−2 500 000	−2 600 000
1280	Nedsättningar	−6 076 699	±0		±0		±0	±0			±0
1290	Tjänstegruppliv	423 435	±0		±0		±0	±0			±0
1300	Skatt på kapital	255 612 596	−698 200	−125 000		+2 270 000		+1 680 000	+1	521	000
1310	Skatt på kapital, hushåll	69 434 494	−1 280 000	+70	000	−603 000		−1 390 000	−490 000
1320	Skatt på företagsvinster	129 635 828	+181 800	+518	000	+3 043 000		−1 330 000	−277 000
1330	Kupongskatt	7 261 050	±0		±0		±0	±0			±0
1340	Avkastningsskatt	4 349 813	±0	−790 000			±0	±0			±0
1350	Fastighetsskatt	32 663 881	+400 000	+77	000	−170 000		+4 400 000	+2	288	000
1360	Stämpelskatt	12 267 530	±0		±0		±0	±0			±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	580 892 265	+1 643 000	+13 358	000	+2 766 000		+2 920 000	+18	641	000
1410 Mervärdesskatt		450 559 840	+4 070 000	+11 246	000	+161 000		+1 020 000	+16	034	000
1420	Skatt på alkohol och tobak	26 536 952	±0		±0		±0	±0	+790		000
1430	Energiskatt	47 591 485	−900 000	+2 366	000	+423 000		+90 000		−62 000
1440	Koldioxidskatt	23 321 585	−317 000	+2 726	000	−180 000		+960 000	+533		000

235

2017/18:FiU1	BILAGA 3 RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2018

	Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
			förslag
				M	SD		C		L	KD

	1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 331 590	−1 080 000	+20 000	+679	000	+480	000	+1 346 000
	1470	Skatt på vägtrafik	21 364 841	−130 000	±0	+1 683 000		+400	000	±0
	1480	Övriga skatter	7 185 972	±0	−3 000 000		±0	−30 000		±0
	1500	Skatt på import	6 812 759	±0	±0		±0		±0	±0
	1600	Restförda och övriga skatter	15 254 541	+70 000	−370 000	−277 000			±0	±0
	1700	Avgående poster, skatter till EU	−6 812 759	±0	±0		±0		±0	±0
	Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 090 800 203	−24 832 200	−20 525 000	−31 155 000		−14 865 000		−6 112 330
	1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−998 580 690	+2 557 000	−21 470 000	+3 311 000		−1 878 000		−21 712 270
	Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 092 219 513	−22 275 200	−41 995 000	−27 844 000		−16 743 000		−27 824 600
	1900	Periodiseringar	−6 990 001	±0	±0		±0		±0	±0
	1000	Statens skatteinkomster	1 085 229 512	−22 275 200	−41 995 000	−27 844 000		−16 743 000		−27 824 600
	Övriga inkomster (kassamässigt)		−42 328 335	−300 000	−3 110 000	+97 000		−400 000		−100 000
	2000	Inkomster av statens verksamhet	30 833 948	−300 000	−3 110 000	−200 000		−400 000		−100 000
	3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000	±0	±0		±0		±0	±0
	4000	Återbetalning av lån	766 470	±0	±0		±0		±0	±0
	5000	Kalkylmässiga inkomster	11 873 000	±0	±0		±0		±0	±0
	6000 Bidrag m.m. från EU		12 910 157	±0	±0		±0		±0	±0
	7000	Avräkningar m.m. i anslutning till	−103 711 910	±0	±0	+297 000			±0	±0
	skattesystemet
	8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på	0	±0	±0		±0		±0	±0
	skattekonto
	Inkomster i statens budget (kassamässigt)		1 042 901 177	−22 575 200	−45 105 000	−27 747 000		−17 143 000		−27 924 600

236

2017/18:FiU1

BILAGA 5 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:813) om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2011:1200) om elcertifikat i stället för lydelsen enligt lagen (2017:813) om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2017:813

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

I denna lag betyder

1.förnybar el: elektricitet som produceras av förnybara energikällor eller

torv,

2.förnybar energikälla: biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vatten- kraft, vindkraft och vågenergi,

3.anläggning: elproduktionsanläggning med en eller flera produktions- enheter bakom samma mätpunkt,

4.elcertifikat: bevis som har utfärdats enligt denna lag eller av en annan stat enligt en sådan internationell överenskommelse som avses i 5 §, och som innehåller uppgift om att förnybar el har producerats,

5.kvotplikt: skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el,

6.beräkningsår: det kalenderår som föregår den annullering som enligt 4 kap. 11 § sker den 1 april,

7.elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el i en elanvändares uttags- punkt,

8.elintensiv industri: företag eller del av ett företag som utgör en egen verk- samhet eller verksamhetsgren, där det

a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process där det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet,

b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process där det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller

c) bedrivs verksamhet för vilken	c) bedrivs verksamhet för vilken
avdrag får göras för skatt på elektrisk	avdrag eller återbetalning får göras
kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5	för skatt på elektrisk kraft enligt 11
lagen (1994:1776) om skatt på energi,	kap. 9 § första stycket 2, 3 eller 5 eller
	13 a § första stycket 2, 3 eller 4 lagen
	(1994:1776) om skatt på energi,

9. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins

– sammanlagda omsättning, det vill säga intäkter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna uttag, som ingår i företagets normala

358

2017/18:FiU1

BILAGA 6

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019–2020

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar 2019–2020

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Avvikelse från	Avvikelse från	Utskottets	Utskottets
		regeringen 2019	regeringen 2020	förslag 2019	förslag 2020

1	Rikets styrelse	±0	±0	14 510	14 435
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	±0	±0	16 703	17 359
3	Skatt, tull och exekution	±0	±0	11 654	11 816
4	Rättsväsendet	±0	±0	47 418	48 990
5	Internationell samverkan	±0	±0	2 012	2 017
6	Försvar och samhällets krisberedskap	±0	±0	56 057	58 068
7	Internationellt bistånd	±0	±0	45 684	47 161
8	Migration	±0	±0	10 556	9 571
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	±0	±0	75 775	75 575
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	±0	±0	101 876	101 723
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	±0	±0	34 279	34 034
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	±0	±0	98 496	101 447
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	±0	±0	18 754	14 691
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	±0	±0	75 419	77 749
15	Studiestöd	±0	±0	25 659	27 043
16	Utbildning och universitetsforskning	±0	±0	80 307	84 056
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	±0	±0	15 900	15 906
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	±0	±0	7 038	7 052

360

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020 BILAGA 6					2017/18:FiU1

Utgiftsområde		Avvikelse från	Avvikelse från	Utskottets	Utskottets
		regeringen 2019	regeringen 2020	förslag 2019	förslag 2020

19	Regional tillväxt	±0	±0	5 019	5 997
20	Allmän miljö- och naturvård	±0	±0	13 207	14 692
21	Energi	±0	±0	3 715	3 819
22	Kommunikationer	±0	±0	59 487	60 833
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	±0	±0	19 737	19 497
24	Näringsliv	±0	±0	7 493	7 218
25	Allmänna bidrag till kommuner	±0	±0	116 929	122 003
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0	25 655	22 155
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0	43 043	44 491
Summa utgiftsområden		±0	±0	1 032 382	1 049 401

361

2017/18:FiU1 BILAGA 6 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020

Utskottets förslag till preliminär inkomstberäkning 2019–2020

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Avvikelse från	Avvikelse från	Regeringens	Regeringens
		regeringen	regeringen	förslag	förslag
		2019	2020	2019	2020
1100	Direkta skatter på arbete	±0	±0	677 967	700 318
1111	Statlig inkomstskatt	±0	±0	62 464	64 075
1115	Kommunal inkomstskatt	±0	±0	754 866	784 036
1120	Allmän pensionsavgift	±0	±0	127 861	132 679
1130	Artistskatt	±0	±0	0	0
1140–1150 Skattereduktioner		±0	±0	−267 225	−280 473
1200	Indirekta skatter på arbete	±0	±0	605 005	629 102
1210	Arbetsgivaravgifter	±0	±0	586 737	610 069
1240	Egenavgifter	±0	±0	13 387	14 011
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	±0	±0	−40 175	−41 744
1270	Särskild löneskatt	±0	±0	50 427	52 329
1280	Nedsättningar	±0	±0	−5 748	−5 899
1290	Tjänstegruppliv	±0	±0	377	335
1300	Skatt på kapital	±0	±0	265 423	284 443
1310	Skatt på kapital, hushåll	±0	±0	68 133	70 412
1320	Skatt på företagsvinster	±0	±0	136 396	146 398
1330	Kupongskatt	±0	±0	7 625	7 948
1340	Avkastningsskatt	±0	±0	9 473	15 682
1350	Fastighetsskatt	±0	±0	31 321	31 315
1360	Stämpelskatt	±0	±0	12 476	12 688
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	±0	±0	606 232	632 989
1410 Mervärdesskatt		±0	±0	471 422	493 881

362

	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020 BILAGA 6					2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Avvikelse från	Avvikelse från	Regeringens	Regeringens
		regeringen	regeringen	förslag	förslag
		2019	2020	2019	2020
1420	Skatt på alkohol och tobak	±0	±0	26 790	27 053
1430	Energiskatt	±0	±0	49 533	51 564
1440	Koldioxidskatt	±0	±0	23 484	23 643
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		±0	±0	4 762	4 846
1470	Skatt på vägtrafik	±0	±0	22 915	24 523
1480	Övriga skatter	±0	±0	7 325	7 479
1500	Skatt på import	±0	±0	7 084	7 410
1600	Restförda och övriga skatter	±0	±0	15 164	11 655
1700	Avgående poster, skatter till EU	±0	±0	−7 084	−7 410
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		±0	±0	2 169 790	2 258 506
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	±0	±0	−1 037 648	−1 077 375
Statens skatteintäkter (periodiserat)		±0	±0	1 132 142	1 181 131
1900	Periodiseringar	±0	±0	8 183	−771
1000	Statens skatteinkomster	±0	±0	1 140 325	1 180 360
Övriga inkomster (kassamässigt)		±0	±0	−44 539	−41 327
2000	Inkomster av statens verksamhet	±0	±0	30 041	31 877
3000	Inkomster av försåld egendom	±0	±0	5 000	5 000
4000	Återbetalning av lån	±0	±0	723	690
5000	Kalkylmässiga inkomster	±0	±0	13 083	13 949
6000 Bidrag m.m. från EU		±0	±0	12 316	12 024
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	±0	±0	−105 702	−104 868
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	0	0
Inkomster i statens budget (kassamässigt)		±0	±0	1 095 786	1 139 033

363

2017/18:FiU1

BILAGA 7

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019–2020

Reservanternas förslag till preliminär fördelning av utgifter per utgiftsområde 2019

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens			Avvikelse från regeringen
		förslag
				M		SD		C	L		KD

1	Rikets styrelse	14 510	−166		−749		−394		−195		+79
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	16 703		−26	+247		−301		−108	−356
3	Skatt, tull och exekution	11 654		+80	+496		−167		+24	−104
4	Rättsväsendet	47 418	+1	261	+3	228	+1	006	+2 981	+137
5	Internationell samverkan	2 012		±0	+1	026		−65	−14		−47
6	Försvar och samhällets krisberedskap	56 057	+3	300	+5	000	+1	097	+6 025	+1	040
7	Internationellt bistånd	45 684	−3 026		+250			±0	±0		+9
8	Migration	10 556		−18	−6 946			−79	−352	+469
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	75 775	−1 519		+3	598	−5 983		+2 741	+9	460
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	101 876	−10 357		+3	016	−9 311		−6 795	−3 807
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 279	−400		+4	082	−785		−59	+1	635
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	98 496	−747		−4 123		−1 390		+612	+3	514
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	18 754	−433		−14 140		−760		+357	−954
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	75 419	−11 368		−17 117		−13 744		−11 819	−10 564
15	Studiestöd	25 659	−1 428		−594		−2 221		−4 334	−4 122
16	Utbildning och universitetsforskning	80 307	−1 872		+437		−5 769		−2 897	+1 616
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	15 900	−1 178		−493		−886		−438	−843

364

	RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020						BILAGA 7	2017/18:FiU1

Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	7 038	−4 190	−4 375	−4 159	−4 159	−4 272
19	Regional tillväxt	5 019	−48	±0	−1 513	−1 625	−1 496
20	Allmän miljö- och naturvård	13 207	−4 297	−4 981	−4 155	−5 241	−4 750
21	Energi	3 715	−1 290	−930	−127	−972	−684
22	Kommunikationer	59 487	−389	+1 000	−289	−1 579	−816
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 737	−1 415	+90	−83	−1 616	−1 199
24	Näringsliv	7 493	−978	−534	−594	−1 614	−1 436
25	Allmänna bidrag till kommuner	116 929	+5 999	−32 190	+8 724	+3 647	−28 326
26	Statsskuldsräntor m.m.	25 655	±0	±0	±0	+154	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	43 043	±0	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 032 382	−34 504	−64 702	−41 947	−27 276	−45 817

365

2017/18:FiU1 BILAGA 7 RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020

Reservanternas förslag till preliminär fördelning av utgifter per utgiftsområde 2020

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens

Avvikelse från regeringen

förslag

Rikets styrelse

14 435

−159

−842

−409

−280

+157

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 359

+123

+521

−316

−126

−491

Skatt, tull och exekution

11 816

+80

+589

−226

+35

−163

Rättsväsendet

48 990

612

258

039

376

+137

Internationell samverkan

2 017

±0

043

−66

−14

−48

Försvar och samhällets krisberedskap

58 068

300

000

097

938

440

Internationellt bistånd

47 161

−1 429

+250

±0

Migration

9 571

−254

−6 073

−116

−510

−58

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

75 575

−694

098

−5 631

611

+12

081

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

101 723

−10 661

119

−9 615

−6 945

−3 833

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 034

−400

028

−687

+439

733

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

101 447

−849

−4 062

−1 383

+630

613

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

14 691

−651

−14 275

−997

−410

−1 168

Arbetsmarknad och arbetsliv

77 749

−13 608

−17 927

−14 995

−13 091

−11 977

Studiestöd

27 043

−1 420

−634

−2 246

−3 423

−4 155

Utbildning och universitetsforskning

84 056

−2 783

+552

−7 281

−5 294

472

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 906

−1 129

−390

−905

−461

−640

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

7 052

−5 746

−4 275

−5 725

−5 727

−5 839

Regional tillväxt

5 997

−48

±0

−2 513

−2 625

−2 496

Allmän miljö- och naturvård

14 692

−5 567

−6 371

−4 686

−6 636

−5 850

366

	RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020						BILAGA 7	2017/18:FiU1

Utgiftsområde		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

21	Energi	3 819	−1 525	−935	−71	−1 489	−676
22	Kommunikationer	60 833	−391	+1 000	−437	−1 753	−1 112
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 497	−1 465	+90	−151	−1 561	−1 306
24	Näringsliv	7 218	−1 083	−539	−303	−1 690	−1 590
25	Allmänna bidrag till kommuner	122 003	+4 249	−36 387	+11 354	+5 148	−31 326
26	Statsskuldsräntor m.m.	22 155	±0	±0	±0	+290	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	44 491	±0	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 049 401	−37 498	−64 162	−45 269	−27 568	−50 086

367

2017/18:FiU1 BILAGA 7 RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020

Reservanternas förslag till preliminär inkomstberäkning 2019

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

1100	Direkta skatter på arbete	677 967	−29 122	−25 698	−15 438	−19 732	−30 205
1111	Statlig inkomstskatt	62 464	−4 625	−1 100	−3 007	−18 730	−3 439
1115	Kommunal inkomstskatt	754 866	−2 917	+25 624	−3 194	+1 838	+22 060
1120	Allmän pensionsavgift	127 861	±0	+370	+56	−10	−307
1130	Artistskatt	0	±0	±0	±0	±0	±0
1140–1150 Skattereduktioner		−267 225	−21 580	−50 592	−9 293	−2 830	−48 519
1200	Indirekta skatter på arbete	605 005	+461	−19 184	−22 296	+7	−970
1210	Arbetsgivaravgifter	586 737	+461	−13 255	−20 103	+2 497	+1 415
1240	Egenavgifter	13 387	±0	−3 930	−370	+100	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−40 175	±0	−219	−23	+10	+15
1270	Särskild löneskatt	50 427	±0	−1 780	−1 800	−2 600	−2 500
1280	Nedsättningar	−5 748	±0	±0	±0	±0	±0
1290	Tjänstegruppliv	377	±0	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	265 423	−147	+1 072	+2 925	+1 898	+1 755
1310	Skatt på kapital, hushåll	68 133	−1 310	+860	−563	−990	−290
1320	Skatt på företagsvinster	136 396	+763	+930	+3 658	−1 512	−243
1330	Kupongskatt	7 625	±0	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	9 473	±0	−790	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	31 321	+400	+72	−170	+4 400	+2 288
1360	Stämpelskatt	12 476	±0	±0	±0	±0	±0

368

	RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020						BILAGA 7	2017/18:FiU1

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L	KD

1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	606 232	+4 543	+9 493	+1 672	+2 369	+18 649
1410 Mervärdesskatt		471 422	+7 650	+11 149	+161	+900	+16 428
1420	Skatt på alkohol och tobak	26 790	±0	±0	±0	±0	+830
1430	Energiskatt	49 533	−900	+471	+423	+99	−62
1440	Koldioxidskatt	23 484	−317	+1 263	−310	+960	+547
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 762	−1 510	+20	+542	+230	+906
1470	Skatt på vägtrafik	22 915	−380	±0	+856	+230	±0
1480	Övriga skatter	7 325	±0	−3 410	±0	−50	±0
1500	Skatt på import	7 084	±0	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	15 164	+60	−370	−573	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 084	±0	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 169 790	−24 205	−34 687	−33 710	−15 458	−10 771
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 037 648	+2 917	−25 994	+3 138	−1 828	−21 753
Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 132 142	−21 288	−60 681	−30 572	−17 286	−32 524
1900	Periodiseringar	8 183	±0	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 140 325	−21 288	−60 681	−30 572	−17 286	−32 524
Övriga inkomster (kassamässigt)		−44 539	−300	−3 116	+393	−400	−100
2000	Inkomster av statens verksamhet	30 041	−300	−3 116	−200	−400	−100
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	723	±0	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	13 083	±0	±0	±0	±0	±0
6000 Bidrag m.m. från EU		12 316	±0	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−105 702	±0	±0	+593	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0	±0	±0	±0	±0

369

RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020 BILAGA 7 2017/18:FiU1

Reservanternas förslag till preliminär inkomstberäkning 2020

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			M	SD	C	L		KD

1100	Direkta skatter på arbete	700 318	−31 222	−24 154	−15 768	−19 982	−34 288
1111	Statlig inkomstskatt	64 075	−6 725	−852	−2 985	−19 150	−3 451
1115	Kommunal inkomstskatt	784 036	−2 717	+27 261	−3 139	+2 208	+22	987
1120	Allmän pensionsavgift	132 679	±0	+432	+73	−20	−393
1130	Artistskatt	0	±0	±0	±0	±0		±0
1140–1150 Skattereduktioner		−280 473	−21 780	−50 995	−9 717	−3 020	−53 431
1200	Indirekta skatter på arbete	629 102	−93	−18 713	−21 967	+107	−1 348
1210	Arbetsgivaravgifter	610 069	−93	−12 803	−19 813	+2 697	+1	133
1240	Egenavgifter	14 011	±0	−3 930	−370	+100	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−41 744	±0	−250	−24	+10		+19
1270	Särskild löneskatt	52 329	±0	−1 730	−1 760	−2 700	−2 600
1280	Nedsättningar	−5 899	±0	±0	±0	±0		±0
1290	Tjänstegruppliv	335	±0	±0	±0	±0		±0
1300	Skatt på kapital	284 443	−207	+935	+930	+2 740	+2	178
1310	Skatt på kapital, hushåll	70 412	−1 480	+860	−563	−190	+110
1320	Skatt på företagsvinster	146 398	+873	+795	+1 663	−1 470	−220
1330	Kupongskatt	7 948	±0	±0	±0	±0		±0
1340	Avkastningsskatt	15 682	±0	−790	±0	±0		±0
1350	Fastighetsskatt	31 315	+400	+70	−170	+4 400	+2	288
1360	Stämpelskatt	12 688	±0	±0	±0	±0		±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	632 989	+4 233	+9 327	+849	+2 228	+18	538
1410 Mervärdesskatt		493 881	+7 670	+11 152	+161	+920	+16	455

371

2017/18:FiU1	BILAGA 7 RESERVANTERNAS FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNINGAR 2019–2020

	Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
			förslag
				M	SD	C	L	KD

	1420	Skatt på alkohol och tobak	27 053	±0	±0	±0	±0	+830
	1430	Energiskatt	51 564	−900	+513	+423	+98	−62
	1440	Koldioxidskatt	23 643	−317	+1 052	−310	+960	+559
	1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		4 846	−1 600	+20	+536	+230	+756
	1470	Skatt på vägtrafik	24 523	−620	±0	+39	+70	±0
	1480	Övriga skatter	7 479	±0	−3 410	±0	−50	±0
	1500	Skatt på import	7 410	±0	±0	±0	±0	±0
	1600	Restförda och övriga skatter	11 655	+60	−370	−573	±0	±0
	1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 410	±0	±0	±0	±0	±0
	Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		2 258 506	−27 229	−32 975	−36 529	−14 907	−14 919
	1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 077 375	+2 717	−27 693	+3 066	−2 188	−22 594
	Statens skatteintäkter (periodiserat)		1 181 131	−24 512	−60 668	−33 463	−17 095	−37 513
	1900	Periodiseringar	−771	±0	±0	±0	±0	±0
	1000	Statens skatteinkomster	1 180 360	−24 512	−60 668	−33 463	−17 095	−37 513
	Övriga inkomster (kassamässigt)		−41 327	−300	−3 119	+393	−400	−100
	2000	Inkomster av statens verksamhet	31 877	−300	−3 119	−200	−400	−100
	3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0	±0
	4000	Återbetalning av lån	690	±0	±0	±0	±0	±0
	5000	Kalkylmässiga inkomster	13 949	±0	±0	±0	±0	±0
	6000 Bidrag m.m. från EU		12 024	±0	±0	±0	±0	±0
	7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−104 868	±0	±0	+593	±0	±0
	8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0	±0	±0	±0	±0
	Inkomster i statens budget (kassamässigt)		1 139 033	−24 812	−63 787	−33 070	−17 495	−37 613

372	Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

2017/18:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive
	utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda
	ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas
	fram i reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut...............................................................		8
Redogörelse för ärendet ................................................................................		15
Ärendet och dess beredning........................................................................		15
Utskottets överväganden...............................................................................		17
1 Den ekonomiska utvecklingen...................................................................		17
1.1	Propositionen........................................................................................	17
1.2	Kompletterande information.................................................................	24
1.3	Utskottets bedömning...........................................................................	28
2 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ................		31
2.1	Propositionen........................................................................................	32
2.2	Motionerna ...........................................................................................	48
Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska
politiken......................................................................................................		48
Moderaternas riktlinjer ...............................................................................		50
Sverigedemokraternas riktlinjer .................................................................		57
Centerpartiets riktlinjer...............................................................................		64
Liberalernas riktlinjer .................................................................................		71
Kristdemokraternas riktlinjer......................................................................		78
2.3	Kompletterande information.................................................................	85
2.4	Utskottets ställningstagande .................................................................	87
3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens
budget ...........................................................................................................		96
3.1	Utgiftstak för staten ..............................................................................	97
3.2	Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018 ................................................	98
3.3	Övriga utgifter i statens budget ..........................................................	107
3.4	Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018............................	108
3.5	Ändringar i skatte- och avgiftsregler ..................................................	117
3.6	Ålderspensionssystemets utgifter 2018 ..............................................	150
3.7	Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019 och
2020..........................................................................................................		150
3.8	Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster ...........	160
3.9	Kompletterande information...............................................................	161
3.10 Utskottets ställningstagande .............................................................		162
4 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden......................		167
4.1	Bemyndiganden om upplåning...........................................................	167
4.2	Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar...........	168
4.3	Myndigheternas räntekontokrediter....................................................	168
4.4	Bemyndigande att överskrida ramanslag............................................	169
Reservationer ..............................................................................................		171
1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 1 (M).........................................................................................	171
2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 1 (SD) .......................................................................................	175
3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 1 (C)..........................................................................................	179
4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 1 (L)..........................................................................................	184

2017/18:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	osäkerhetsfaktor som kan leda till en annan utveckling än den som nu
	prognostiseras.

2017/18:FiU1	3 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET
	Kristdemokraterna vill vidare genomföra en höjning av momsen (+14,65
	miljarder kronor 2018, +15,2 miljarder kronor 2019 och +15,3 miljarder
	kronor 2020).