|
|
En ny ordning för redovisningstillsyn
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar för en ny ordning för redovisningstillsyn. Av lagtekniska skäl föreslår dessutom utskottet en mindre lagändring.
I regeringens proposition föreslås en ny ordning för tillsyn över den regelbundna finansiella rapportering som ska lämnas av emittenter av överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Det ska inte längre finnas något lagstadgat krav på att en börs ska övervaka regelbunden finansiell information som offentliggörs av emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad som börsen driver. I stället föreslås att det ska införas en möjlighet till uppdelat ansvar för redovisningstillsyn, på så sätt att uppgiften att övervaka emittenters regelbundna finansiella information får överlämnas till ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Finansinspektionen, som behörig myndighet, ska ha kvar det yttersta ansvaret genom sin befogenhet att besluta om ingripanden vid eventuella överträdelser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:242 En ny ordning för redovisningstillsyn.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En ny ordning för redovisningstillsyn
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
En ny ordning för redovisningstillsyn |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med den ändringen att 23 kap. 15 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:242 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 7 juni 2018
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingemar Nilsson (S), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S) och Per Åsling (C).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2017/18:242 En ny ordning för redovisningstillsyn föreslår regeringen ändringar i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Regeringens förslag har sin grund i förslag som Finansinspektionen lämnat till regeringen i juni 2017 i promemorian En ny ordning för redovisningstillsyn.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet, och regeringen har följt Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Av lagtekniska skäl har utskottet gjort en mindre ändring av regeringens lagförslag i 23 kap. 15 § lagen om värdepappersmarknaden. Utskottets lagförslag redovisas i bilaga 3.
Bakgrund
Redovisningstillsyn
Varför behövs redovisningstillsynen?
Redovisningstillsyn innebär att granska att regelbunden finansiell information som offentliggörs av emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad uppfyller de krav som ställs i redovisningsregler och att vidta lämpliga åtgärder när en regelöverträdelse upptäcks. Syftet med redovisningstillsynen är att bidra till en konsekvent tillämpning av de redovisningsregler som gäller för respektive emittent och att motverka att emittenterna offentliggör felaktig eller missvisande finansiell information. Tillsynen ska även säkerställa en harmoniserad tillämpning av redovisningsreglerna på alla reglerade marknader inom EES. Tillsynen ska bidra till investerarskydd och förtroende för kapitalmarknaden.
Regleringen av tillsynen
Regleringen av redovisningstillsynen har sin grund i öppenhetsdirektivet[1] som reglerar bl.a. vilken information som ska offentliggöras av de företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.
Öppenhetsdirektivets regler om offentliggörande och tillsyn över regelbunden finansiell information har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden. De emittenter som omfattas av bestämmelserna i lagen om offentliggörande av regelbunden finansiell information är de emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Dessa emittenter är skyldiga att offentliggöra en årsredovisning och, i förekommande fall, en koncernredovisning. De ska även offentliggöra en halvårsrapport.
Ansvaret för tillsynen
Enligt öppenhetsdirektivet ska varje medlemsstat utse en central behörig myndighet med uppgift att övervaka att direktivets bestämmelser efterlevs (artikel 24.1). Tillsynen är organiserad enligt principen om hemlandstillsyn, vilket innebär att det för varje emittent ska finnas en central behörig myndighet i ett land inom EES som har huvudansvaret för tillsynen.
I Sverige är det Finansinspektionen som är central behörig myndighet. Enligt nuvarande ordning för redovisningstillsyn ansvarar emellertid börserna för den löpande övervakningen av regelbunden finansiell information som offentliggörs av emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på den reglerade marknad som respektive börs driver. För närvarande finns det två börser: Nasdaq Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. Eftersom börserna endast övervakar den finansiella informationen som offentliggörs av emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på respektive börs, är det Finansinspektionen som sköter den löpande övervakningen av emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat och vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES men utanför Sverige. För närvarande innebär detta att Finansinspektionen sköter den löpande övervakningen avseende sex emittenter.
Finansinspektionen utövar också tillsyn över den övervakning av finansiell information som börserna utför. För att underlätta inspektionens arbete i detta avseende ska börsen regelbundet rapportera om sin övervakning till inspektionen.
Tillsynsverksamheten finansieras genom avgifter som den börs som ansvarar för redovisningstillsynen tar ut enligt det noteringsavtal som börsen ingår med respektive emittent. Finansinspektionens verksamhet med löpande redovisningstillsyn över de sex svenska emittenter vars överlåtbara värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige finansieras genom årliga avgifter med stöd av lagen om värdepappersmarknaden.
Tillsynens innebörd
En emittent ska vid offentliggörandet av den regelbundna finansiella informationen samtidigt lämna informationen till börsen. Om börsen finner att de bestämmelser som gäller för upprättandet av regelbunden finansiell information har överträtts, ska börsen anmäla detta till Finansinspektionen. En anmälan behöver dock inte göras om emittenten på börsens uppmaning offentliggjort rättad eller kompletterad information.
Även om en överträdelse anmäls till Finansinspektionen kan börsen gå vidare och bedöma om överträdelsen ska föranleda disciplinåtgärder. Möjligheten till disciplinåtgärder regleras i det noteringsavtal som en emittent ingår med börsen när emittentens värdepapper upptas till handel på den reglerade marknad som drivs av börsen. Vissa överträdelser prövas av börsens disciplinnämnd, som vid allvarligare överträdelser t.ex. kan besluta om vite.
Även om det är börserna som ansvarar för den löpande övervakningen av den regelbundna finansiella informationen, är det Finansinspektionen som är central behörig myndighet enligt öppenhetsdirektivet och som därmed har det yttersta ansvaret för redovisningstillsynen. Om den regelbundna finansiella informationen inte har upprättats i enlighet med de bestämmelser som gäller för emittenten, får Finansinspektionen t.ex. förelägga en emittent att göra en rättelse. Finansinspektionen får också meddela emittenten en erinran. En erinran kan förenas med en sanktionsavgift. En erinran ska inte beslutas om en överträdelse är ringa eller ursäktlig eller om en börs eller en reglerad marknad i ett annat land inom EES vidtar tillräckliga åtgärder mot emittenten.
En ny ordning för redovisningstillsyn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om en ny ordning för redovisningstillsyn samt utskottets lagförslag i bilaga 3.
Propositionen
Nytt ansvar för tillsynen
Den nuvarande ordningen för redovisningstillsyn, där ansvaret för tillsynen delas mellan Finansinspektionen och börserna, har föranlett kritik från Internationella valutafonden som ansett att tillsynsorganen inte är tillräckligt oberoende i förhållande till de emittenter som övervakas. Det har även ifrågasatts om Sverige lever upp till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens riktlinjer om tillsyn över finansiell information. Vidare har övervakningen ansetts brista i enhetlighet. De börser som ansvarar för den löpande redovisningstillsynen har hemställt om en lagändring så att börserna inte längre ska ansvara för övervakningen av noterade bolags finansiella rapportering. Regeringen föreslår därför att en ny ordning för redovisningstillsyn ska införas och att börserna inte längre ska ansvara för övervakningen av regelbunden finansiell information.
I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få besluta att överlämna uppgiften att övervaka emittenternas information till ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Ett överlämnande omfattar övervakning av den regelbundna finansiella information som emittenter med Sverige som hemmedlemsstat offentliggör i enlighet med regleringen i lagen om värdepappersmarknaden. Finansinspektionen föreslås dock även i fortsättningen bära det yttersta ansvaret för tillsynen i egenskap av central behörig myndighet.
Övervakningsorganet
Av propositionen framgår att Finansinspektionen, om förslaget genomförs, avser att uppdra åt en ny nämnd – Nämnden för svensk redovisningstillsyn – att utföra övervakningen. Nämnden ska vara ett organ inom Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.
Riksgäldskontoret och Stockholms tingsrätt har pekat på att det är oklart om den föreslagna ordningen innebär en tillräckligt oberoende och fristående granskning av dem som står under nämndens tillsyn. Andra remissinstanser har anfört att en myndighet bör bära hela ansvaret för tillsynen eller att Finansinspektionen bör utse ledamöterna i övervakningsorganet. Regeringens bedömning är dock att den ordning som föreslås är transparent och ger goda förutsättningar för organet att rekrytera och upprätthålla nödvändig kompetens, samtidigt som nämndens oberoende i förhållande till de emittenter som övervakas säkerställs. Den föreslagna ordningen har stora likheter med den som gäller i Tyskland och som anses uppfylla kravet på oberoende. Vidare kommer Finansinspektionen i rekryteringen av ledamöter till nämnden att ges möjlighet att framföra invändningar mot kandidater.
Övervakningsorganets ärendehandläggning
Regeringen föreslår att ett övervakningsorgan som fått i uppgift att utföra redovisningstillsyn i sin handläggning av tillsynsärenden ska tillämpa bestämmelser i förvaltningslagen om
– jäv
– när man får lämna uppgifter muntligt
– kommunikation
– dokumentation av uppgifter
– dokumentation av beslut
– motivering av beslut
– underrättelse om innehållet i beslut
– rättelse av skrivfel och liknande
– när en myndighet får ändra ett beslut
– när en myndighet ska ändra ett beslut.
Övervakningsorganets beslut ska dock enligt regeringens förslag inte kunna överklagas.
Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att övervakningsorganets ställningstaganden i ärenden, även om de inte är bindande, kan få faktiska verkningar för emittenterna. Lagrådet anser därför att det inte är givet att besluten inte ska kunna överklagas och att frågan bör övervägas ytterligare. Regeringen bedömer dock att de ställningstaganden som kan bli aktuella för övervakningsorganet, antingen ett överlämnande av ärendet till Finansinspektionen eller en uppmaning att publicera en särskild rättelse, inte är av sådant slag att de bör kunna överklagas. Det är enligt regeringen tillräckligt att Finansinspektionen, efter att ett ärende överlämnats dit, kan göra en egen bedömning och att inspektionens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Insyn i övervakningsorganets verksamhet
Regeringen föreslår att övervakningsorganet regelbundet ska rapportera till Finansinspektionen om sin övervakning av regelbunden finansiell information. Regeringen föreslår vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet, omfattningen och fullgörandet av rapporteringen. Däremot bör organet inte omfattas av regler om handlingsoffentlighet.
Sekretess
Regeringen föreslår att den som är eller har varit knuten till ett övervakningsorgan för regelbunden finansiell information som anställd eller uppdragstagare inte obehörigen ska få röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.
Regeringen föreslår att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som ger Finansinspektionen möjlighet att förse organet med uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för affärs- eller driftsförhållanden hos den som inspektionens verksamhet avser, om uppgifterna behövs för att övervakningsorganet ska kunna fullgöra sina uppgifter. Motsvarande sekretessbrytande bestämmelse finns i dag till förmån för en börs som ska fullgöra uppgifter enligt lagen om värdepappersmarknaden eller annan författning.
Bemyndigande att meddela föreskrifter
I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur övervakningen av emittenters regelbundna finansiella information ska bedrivas.
Skyldighet att lämna information till övervakningsorganet
Regeringen föreslår att en emittent som offentliggör års- och koncernredovisningar samt halvårsrapporter samtidigt ska lämna informationen till ett övervakningsorgan, om övervakningen överlämnats till ett sådant organ.
Ingripanden mot emittenter
Den nuvarande lagstiftningen innehåller en bestämmelse om att Finansinspektionen får besluta om en sanktionsavgift, men innan dess måste den som man avser att ta ut avgiften av ha delgetts en upplysning om att frågan om sanktionsavgift har tagits upp av Finansinspektionen, och detta ska ha gjorts inom sex månader från det att överträdelsen ägde rum. I regeringens nuvarande förslag ska denna bestämmelse inte gälla för sanktionsavgifter som beslutas med anledning av att den regelbundna finansiella informationen inte har upprättats i enlighet med de bestämmelser som gäller för emittenten. Förslaget medför en återgång till den ordning som gällde före den 1 januari 2016.
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och anser att det inte bör göras någon skillnad på bristande offentliggörande och avvikelse från regelverket vad gäller kravet på delgivning inom sex månader. Regeringen anser dock att det finns skäl att göra skillnad på de två typerna av överträdelser, eftersom ett offentliggörande ska ske inom vissa tidsfrister och det då är enklare att upptäcka en överträdelse än vid en granskning av det materiella innehållet som kan ta längre tid.
Flera remissinstanser har anfört att erinran enbart ska meddelas för allvarliga överträdelser. Regeringen gör dock bedömningen att det skulle innebära en för hög tröskel om erinran enbart skulle ges vid allvarliga överträdelser och att möjligheten att meddela erinran därför inte bör ändras.
Regeringen bedömer att Finansinspektionen även i fortsättningen ska avstå från att ingripa mot en emittent om en börs eller en reglerad marknad i ett annat land inom EES vidtar tillräckliga åtgärder mot emittenten.
Finansiering av tillsynsverksamheten
Regeringen föreslår att emittenter som omfattas av regleringen ska bekosta Finansinspektionens verksamhet som avser redovisningstillsyn och att detta ska ske genom årliga avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifterna.
Regeringen föreslår vidare att ett övervakningsorgan ska få ta ut skäliga avgifter av emittenterna för att bekosta övervakningen, om denna överlämnats till ett sådant organ. Regeringen bedömer att organet bör fortsätta övervakningen även om en emittent inte betalar avgiften till organet. Om emittenten inte betalar avgiften kan organet i stället vidta rättsliga åtgärder för att få betalt.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Nuvarande bestämmelser ska dock fortfarande gälla för övervakning av sådan finansiell information som har offentliggjorts före ikraftträdandet.
Konsekvenser
Regeringen menar att ett bevarande av dagens ordning inte är ett alternativ till den ordning som nu föreslås, detta mot bakgrund av de brister som konstaterats i den nuvarande ordningen för redovisningstillsyn, och då de börser som ansvarar för tillsynen har hemställt om att fråntas ansvaret för denna. Ett annat alternativ hade varit att Finansinspektionen ensam skulle ansvara för den svenska tillsynen, vilket skulle ge effektivitetsvinster. Regeringen bedömer dock att det förslag som lämnas är det mest ändamålsenliga alternativet, bl.a. då inkluderandet av ett övervakningsorgan kan skapa delaktighet, regelefterlevnad och ge verksamheten god förankring i näringslivet. Regeringen anser även att ordningen uppfyller kravet på oberoende.
Konsekvenser för emittenter
Regeringen bedömer att den föreslagna ordningen med ett uppdelat ansvar för redovisningstillsyn, där verksamheten finansieras genom avgifter från de emittenter som står under tillsyn, kan leda till ökade kostnader för emittenterna. Regeringen bedömer samtidigt att en enhetlig, harmoniserad och välfungerande redovisningstillsyn bör gynna emittenterna genom att kostnaderna för finansiering på värdepappersmarknaden minskar.
Konsekvenser för börser
Regeringen bedömer att förslaget att ta bort kravet på att en börs ska övervaka finansiell information innebär en administrativ lättnad för de svenska börserna. Genom att kravet tas bort blir också konkurrensförutsättningarna mer lika de förutsättningar som gäller för marknadsoperatörer utanför Sverige.
Konsekvenser för investerare
Regeringen bedömer att den föreslagna ordningen för redovisningstillsyn gynnar investerarskyddet, bl.a. genom förbättrade förutsättningar för en oberoende och enhetlig tillsyn.
Konsekvenser för staten
Den föreslagna ordningen möjliggör för Finansinspektionen att överlämna viss övervakning av emittenters finansiella information till ett särskilt organ. Samtidigt kan den nya ordningen komma att leda till att inspektionen får handlägga fler disciplinärenden, eftersom det kan antas att börserna inte kommer att vidta disciplinära åtgärder på samma sätt som tidigare. Regeringen gör bedömningen att förslaget – när övervakningen överlämnats till ett övervakningsorgan – kommer att ta i anspråk lika stora resurser hos Finansinspektionen som redovisningstillsynen kräver i dag.
Finansinspektionens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om antalet ingripanden mot emittenter ökar något, kan leda till överklaganden som medför en ökad belastning på rättsväsendet. Regeringen gör dock bedömningen att ökningen kan förväntas vara ytterst marginell och att det därför inte finns anledning att tillföra förvaltningsdomstolarna ytterligare resurser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag med en mindre, lagteknisk ändring. Efter att regeringen beslutade propositionen har 23 kap. 15 § lagen om värdepappersmarknaden ändrats i ett annat hänseende genom SFS 2018:543, som träder i kraft den 1 juli 2018, vilket bör beaktas vid utformningen av paragrafen. Utskottets förslag framgår av bilaga 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:242 En ny ordning för redovisningstillsyn:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
|
Lydelse enligt SFS 2018:543 |
Utskottets förslag
|
23 kap.
15 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,
2. hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,
3. vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,
4. löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
|
5. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 12 och 13 §§, och |
5. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 12 § och 13 § första stycket, och |
6. att information och referensuppgifter för finansiella instrument som ska lämnas till Finansinspektionen enligt artiklarna 22.1 och 27.1 i förordningen om marknader för finansiella instrument i stället ska lämnas till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.