|
|
Associationsrätt
Sammanfattning
Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag som minskar kraven på hållbarhetsrapportering för företag.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden som gäller bl.a. revisionsplikt för små företag, lagstiftning för sociala företag, budplikt och sänkt aktiekapital. Sju motionsyrkanden bereds i förenklad ordning. I de fallen hänvisar utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under valperioden.
I betänkandet finns tre reservationer (S, MP, V, KD). I en reservation
(S, MP, V) föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen. I betänkandet finns också ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Tretton yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Hållbarhetsrapportering, punkt 1 (S, MP, V)
3.Sänkt krav på aktiekapital, punkt 5 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Hållbarhetsrapportering |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3344 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 5.
Reservation 1 (S, MP, V)
|
2. |
Revision |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1143 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1.
Reservation 2 (V)
|
3. |
Sociala företag |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1614 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
|
4. |
Regelverket för budplikt |
Riksdagen avslår motion
2017/18:2792 av Marta Obminska (M).
|
5. |
Sänkt krav på aktiekapital |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.
Reservation 3 (KD)
|
6. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:471 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:479 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1,
2017/18:715 av Anders Österberg (S),
2017/18:2869 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C) yrkande 5,
2017/18:3472 av Kristina Yngwe (C) yrkande 4,
2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 7 och
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 11.
Stockholm den 30 november 2017
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Thomas Finnborg (M), Eva Sonidsson (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V) och Johanna Haraldsson (S).
I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden i olika associationsrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna avser bl.a. minskade krav på hållbarhetsrapportering, revisionsplikt för små företag, lagstiftning för sociala företag, budplikt och sänkt aktiekapital. Sju yrkanden bereds i förenklad ordning, och utskottet hänvisar i dessa fall till ställningstaganden som gjorts tidigare under valperioden.
Utskottet behandlar de olika frågor som aktualiseras i motionerna under skilda rubriker.
Motionsyrkandena finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag och tillkännager detta för regeringen.
Jämför reservation 1 (S, MP, V).
Motionen
I kommittémotion 2017/18:3344 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag.
Gällande rätt
Genom de lagändringar som föreslogs i proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy infördes krav på att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Lagändringarna, som infördes i årsredovisnings-lagstiftningen, trädde i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016 (bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Rapporteringskravet bygger på EU:s s.k. ändringsdirektiv (2014/95/EU). Vid dess genomförande föreslog regeringen att rapporteringskravet skulle kopplas till de gränsvärden som definierar stora företag enligt redovisningsdirektivet (2013/34/EU). Det innebär att den svenska regleringen omfattar fler företag än vad ändringsdirektivet kräver. De företag som omfattas av rapporteringskravet enligt den svenska regleringen uppfyller fler än ett av följande villkor: medelantalet anställda är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 250, balansomslutningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 175 miljoner kronor och nettoomsättningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor. Även stora företag som är moderföretag i en koncern ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett noterat företag, ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett försäkringsbolag eller ett finansiellt holdingföretag och koncernen uppfyller fler än ett av de ovannämnda villkoren.
I direktivet finns en uppräkning av de delar som en hållbarhetsrapport ska innehålla. I årsredovisningslagstiftningen återges motsvarande uppräkning. Regeringen bedömde att ytterligare preciseringar inte borde göras och framhöll att det finns skäl att avstå från förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda.
Regeringen anger i propositionen att reformen bör följas upp och utvärderas när den varit i kraft en tid.
Tidigare behandling
I betänkande 2016/17:CU2 behandlade utskottet proposition 2015/16:193 jämte ett antal följdmotioner med motsvarande innebörd som det nu aktuella motionsyrkandet. Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och avslog samtliga motioner. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2016/17:25).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att hållbarhetsrapportering fyller en funktion för att öka tillgängligheten till information om företagens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsfrågorna får därigenom en mer framträdande roll och konsumenter och investerare får mer information om företagen och deras utveckling. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att i svensk lagstiftning föreskriva att fler företag ska omfattas av rapporteringskravet än vad EU-direktivet kräver. Den överreglering som har genomförts i svensk rätt leder till ökad regelbörda och ökade kostnader för företagen, vilket på sikt riskerar att försvaga den svenska konkurrenskraften. På förslag av utskottet har riksdagen ställt sig bakom ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda (bet. 2015/16:CU6). De lagändringar som nyligen antagits när det gäller vilka företag som ska omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering går i motsatt riktning mot denna ambition och medför i stället en ökning av regelbördan. Utskottet anser därför att svensk lagstiftning bör ändras och anpassas till EU-direktivets krav.
Utskottet anser vidare att lagstiftningen, så långt det är möjligt, inte bör göra skillnad mellan noterade moderbolag och onoterade moderbolag när det gäller hållbarhetsrapportering på koncernnivå. Enligt utskottet finns det också anledning att tydliggöra vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhets- rapporteringen.
Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om revisionsplikt för mindre aktiebolag
Jämför reservation 2 (V).
Motionen
I partimotion 2017/18:1143 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur en revisionsplikt för mindre aktiebolag kan utformas.
Gällande rätt
Sedan 2010 har små företag en möjlighet att välja om bolaget ska ha en revisor eller inte (prop. 2009/10:204, bet. 2009/10:CU28, rskr. 2009/10:368). Ett privat aktiebolag ska ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor om bolaget uppfyller fler än ett av följande kriterier: fler än tre anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Utrymmet för att på nationell nivå reglera revisionskravet begränsas av EU-rätten (rådets direktiv 2013/34/EU).
Tidigare behandling
Utskottet behandlade motioner om minskad revisionsplikt våren 2017 i betänkande 2016/17:CU6. Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2016/17:133).
Pågående arbete
Riksrevisionen har påbörjat en granskning av den reform som innebar att revisionsplikten avskaffades för mindre aktiebolag. Resultatet av granskningen kommer att publiceras i en rapport i december 2017. Syftet med rapporten är att undersöka om de effekter som regeringen avsåg med reformen för berörda aktiebolag har infriats och om reformen har medfört oavsedda effekter för de berörda myndigheterna Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet är det angeläget att minska de administrativa bördorna för företagen. Som redovisats ovan har utskottet som ett led i detta arbete nyligen föreslagit ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande. Det kan vidare konstateras att effekterna av den lagstiftning som trädde i kraft 2010 och som undantog små företag från revisionsplikten är föremål för granskning av Riksrevisionen och en rapport kommer att publiceras inom kort.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionen. Riksdagen bör avslå yrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nationell lagstiftning för sociala företag.
Motionen
I motion 2017/18:1614 begär Cecilie Tenfjord-Toftby (M) ett tillkännagivande om att regeringen bör ta fram en nationell lagstiftning för sociala företag. Motionären anför att avsaknaden av ett nationellt regelverk medför praktiska och juridiska problem för kommuner som överväger att stödja sådana företag.
Bakgrund
Den 25 februari 2016 beslutade regeringen om en treårig satsning där totalt 60 miljoner kronor tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag (A2016/00424/A). Tillväxtverket fick i uppdrag att i samråd med Arbetsförmedlingen utarbeta och genomföra ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer. Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.
I regeringens budgetproposition 2017/18:1, i den del som avser utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (s. 39), anför regeringen att de arbetsintegrerande sociala företagen bedriver ett värdefullt arbete när det gäller att stärka och skapa arbetsställen för personer som har varit arbetslösa under en längre tid. Regeringen anser att det fortfarande är angeläget att dessa företag ges goda förutsättningar för att göra detta även i framtiden. För att skapa ytterligare förutsättningar för att tillvarata och samarbeta med företagen kommer Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen att undersöka möjligheten att skapa ett kvalitetssäkringssystem för de arbetsintegrerande sociala företagen. En sådan kvalitetssäkring skulle enligt regeringen göra det enklare för bl.a. Arbetsförmedlingen att använda de arbetsintegrerande sociala företagen för fler insatser inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket.
Utskottets ställningstagande
Det av regeringen aviserade uppdraget till Tillväxtverket och Arbets-förmedlingen att undersöka möjligheterna att skapa ett kvalitetssäkringssystem för de arbetsintegrerande sociala företagen syftar bl.a. till att det ska bli enklare för olika aktörer att samarbeta med sådana företag.
Utskottet anser mot den bakgrunden att motionsyrkandet inte bör leda till något initiativ från riksdagen. Riksdagen bör avslå yrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att reglerna om budplikt på aktiemarknaden ska ses över.
Motionen
I motion 2017/18:2792 begär Marta Obminska (M) ett tillkännagivande om en ändring eller ett förtydligande i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.
Gällande rätt
I lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden finns regler om hur en budgivare ska agera vid ett offentligt uppköpserbjudande. Lagen, som trädde i kraft den 1 juni 2006, genomför ett EG-direktiv. I lagen finns regler om budplikt som innebär att den som förvärvar aktier i ett svenskt noterat aktiebolag i sådan utsträckning att det sammanlagda innehavet motsvarar minst 30 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget ska vara skyldig att erbjuda sig att förvärva även resterande aktier i bolaget (3 kap. 1 §). Budplikten syftar till att skydda minoritetsaktieägare om en aktieägare tar kontrollen över ett företag. Tillsyn av lagen utövas av Finansinspektionen som kan lämna besked om budplikt föreligger eller inte och även besluta om dispens från budplikt. Enligt 7 kap. 10 § får Finansinspektionen överlåta hanteringen av dessa frågor till ett organ med representativa företrädare för näringslivet. Finansinspektionen har meddelat föreskrifter som innebär att Aktiemarknadsnämnden (AMN) fattar beslut i dessa frågor. Ett beslut fattat av AMN får överklagas till Finansinspektionen.
Tidigare behandling
Ett i huvudsak överensstämmande motionsyrkande om översyn av reglerna om budplikt har tidigare behandlats av utskottet i betänkande 2008/09:CU14. Utskottet ansåg att det inte fanns tillräckligt underlag för att ta ställning till om det finns anledning att överväga en ändring av reglerna och avslog motionen. Riksdagen följde utskottets förslag (riksdagens prot. 2008/09:60).
Utskottets ställningstagande
Utskottet
Utskottet gör ingen annan bedömning i frågan om behovet av ändrad lagstiftning än vid den tidigare behandlingen. Motionsyrkandet bör därför avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att aktiekapitalet ska sänkas till 25 000 kronor.
Jämför reservation 3 (KD).
Motionen
I motion 2017/18:3747 yrkande 10 begär Penilla Gunther m.fl. (KD) ett tillkännagivande om att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor vid start av aktiebolag.
Gällande rätt
Enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) ska aktiekapitalet i privata aktie-bolag uppgå till minst 50 000 kronor. En lagändring som innebar en sänkning av minsta aktiekapital från 100 000 kronor till 50 000 kronor gjordes 2010 (prop. 2009/10:61, bet. 2009/10:CU12, rskr. 2009/10:188).
Tidigare behandling
Utskottet behandlade likalydande motionsyrkanden i betänkande 2016/17:CU6. Utskottet föreslog ett tillkännandegivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2016/17:133).
Pågående arbete
Med anledning av riksdagens tillkännagivande höll Justitiedepartementet i september 2017 ett samrådsmöte med företrädare för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten och Bolagsverket. Syftet med mötet var att bl.a. diskutera konsekvenserna av aktiekapitalsänkningen som genomfördes 2010, särskilt vad gäller användningen av aktiebolag för brottslig verksamhet, och vilka konsekvenser en ytterligare sänkning kan få.
Inom EU har det pågått förhandlingar om ett direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar (s.k. SUP-bolag). Av kommissionens arbetsprogram för 2018 framgår att kommissionen kommer att återkalla förslaget med hänsyn till det lagstiftningspaket om bolagsrätt som kommissionen avser att lägga fram i slutet av november 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står fast vid sitt ställningstagande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag om en sänkning av kravet på aktiekapital till 25 000 kronor i enlighet med det tillkännagivande som riksdagen har beslutat om. Utskottet kan även konstatera att det inom Regeringskansliet har inletts ett analysarbete i denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå att riksdagen tar ett initiativ med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Jämför det särskilda yttrandet (C).
I motioner från 2017 års allmänna motionstid har väckts förslag om minskad administration i små företag, ingångsföretag, åtgärder mot oseriösa näringsidkare, franchising, statliga revisorer och åtgärder för att främja kvinnors inflytande i näringslivet. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkande 2016/17:CU6 som avsåg motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag samtliga motionsyrkanden (rskr. 2016/17:133). Utskottet står fast vid sina senaste ställningstaganden, och det finns inte heller andra skäl att åter behandla motionerna i vanlig ordning. Motionerna avstyrks därför.
|
1. |
av Johan Löfstrand (S), Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Eva Sonidsson (S), Emma Hult (MP), Leif Nysmed (S), Nooshi Dadgostar (V) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion
2017/18:3344 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L) yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att företagens arbete med hållbarhetsrapportering skapar förändringar i riktning mot en mer hållbar global ekonomi och att detta arbete i hög grad är företagsdrivet. Allt fler företag ser affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och renommé med att informera om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Redan innan den aktuella lagstiftningen om krav på hållbarhetsrapportering trädde i kraft arbetade många svenska företag aktivt med hållbarhetsfrågor och rapporterade om dessa. Vi anser att de utökade krav som genomfördes 2016 i årsredovisningslagstiftningen bidrar till att stödja och stärka företagens hållbarhetsarbete. Att såsom motionärerna föreslår begränsa kretsen företag till den nivå som direktivet föreskriver skulle enligt vår mening inte bidra till någon vidareutveckling på området. Det föregriper också den utvärdering som regeringen har angett bör ske när lagstiftningen har varit i kraft en tid. I motsats till motionärerna anser vi att svenska företags ställning och konkurrenskraft stärks, bl.a. genom ett ökat förtroende hos konsumenter och investerare. När det gäller förtydliganden av vilka frågor som ska belysas genom hållbarhetsrapporteringen gör vi ingen annan bedömning än den som utskottet gjort tidigare, dvs. att någon ytterligare precisering inte bör göras. Det finns inte heller skäl att frångå de krav som införts när det gäller rapportering på koncernnivå.
Mot bakgrund av det ovan anförda är det vår uppfattning att riksdagen inte bör frångå sitt tidigare ställningstagande när det gäller hållbarhetsrapportering. Motionsyrkandet bör därför avslås.
|
2. |
av Nooshi Dadgostar (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1143 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag som genomfördes 2010 har bidragit till att den ekonomiska brottsligheten har ökat. Ekobrottsmyndigheten har nyligen granskat effekterna av den avskaffade revisionsplikten på den ekonomiska brottsligheten. I den rapport som myndigheten publicerade i juni 2016 framgår att nästan hälften av de granskade bolagen bedöms ha använts som brottsverktyg. De aktiebolag som valt att inte ha någon revisor är också överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet. Det är främst avsaknaden av insyn som gör att dessa bolag används som brottsverktyg. Jag anser därför att det finns anledning att återinföra en revisionsplikt som en brottsförebyggande åtgärd och även överväga hur den lämpligen bör utformas.
Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Caroline Szyber (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 10.
Ställningstagande
Jag anser att trösklarna till företagande måste sänkas för att möjliggöra att fler människor kan starta och utveckla företag och därigenom skapa arbete för sig och för andra människor. Många företagare saknar de medel som krävs för att kunna bilda ett aktiebolag eller har svårt att göra avsättningar av sina löpande inkomster till den grundplåt som aktiekapitalet utgör. Det är därför viktigt att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram ett lagförslag som innebär att aktiekapitalet sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor.
Vad som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
M
Motioner som bereds förenklat, punkt 6 (C)
Utskottet har efter förenklad beredning avstyrkt de motionsförslag som finns i förslagspunkt 6. När det gäller partimotion 2017/18:3683 och kommittémotion 2017/18:3789 vill jag hänvisa till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för mitt parti i betänkande 2016/17:CU6. Jag vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att på nytt ge uttryck för en avvikande uppfattning i en reservation.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge svenska myndigheter i uppdrag att i tolkning av regelverk säkerställa att svensk konkurrenskraft inte drabbas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att säkerställa att olika regelverk harmoniseras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en spärrfunktion hos Bolagsverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en ny revisionsplikt kan utformas för mindre aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell lagstiftning för sociala företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ändring eller förtydligande i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verkningsfulla incitament bör utvecklas för att utjämna könsfördelningen i bolagsstyrelser och fördela den ekonomiska makten och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reducera kravet på hållbarhetsrapportering till företag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om statliga revisorer kan träda in då revisorer hotats så allvarligt att de inte vågar fullfölja sitt uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheten att införa en ny företagsform, ingångsföretag, och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor vid start av aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor i ledningsgrupper, styrelser och som chefer och tillkännager detta för regeringen.