|
|
Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att det genom ändringar i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Förslaget innebär att avgiften för lov, förhandsbesked och anmälan ska reduceras med en femtedel per påbörjad överskriden vecka. Det tydliggörs också när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (V).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan
Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2017/18:KU7y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:210 och avslår motion
2017/18:4084 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V).
Reservation (V)
Stockholm den 29 maj 2018
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Roger Hedlund (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Johanna Haraldsson (S), Mikael Eskilandersson (SD), Nooshi Dadgostar (V), ClasGöran Carlsson (S), Åsa Eriksson (S) och Christina Örnebjär (L).
Riksdagen har genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett förslag om reduktion av bygglovsavgiften när tidsfristen för handläggningen överskrids, och i ytterligare ett tillkännagivande efterfrågat ett förslag som innebär att incitament eller sanktioner kopplas till kommunernas handläggningstider för anmälningsärenden (bet. 2014/15:CU10 punkt 14, rskr. 2014/15:180, och bet. 2015/16:CU3 punkt 2, rskr. 2015/16:18).
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utvärdera byggnadsnämndernas tillämpning av bestämmelserna om tidsfrister i plan- och bygglagen (2010:900). I uppdraget ingick att verket skulle, oberoende av utvärderingens resultat, lämna ett förslag till ett system med sanktioner som är tillämpligt när föreskrivna tidsfrister inte hålls. Uppdraget redovisades i april 2017 i rapporten Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner (Rapport 2017:4). Rapporten har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslaget i
bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslaget
finns i bilaga 1.
I betänkandet behandlas den redovisning av hanteringen av tillkännagivandena som regeringen gör i propositionen.
Civilutskottet beslutade den 26 april 2018 att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionen, i de delar som rör konstitutionsutskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottet beslutade att lämna ett yttrande, vilket justerades den 17 maj 2018 (yttr. 2017/18:KU7y). Yttrandet finns i bilaga 3.
Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen och avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionen.
Jämför reservationen (V).
Bakgrund
I plan- och bygglagen finns bestämmelser om tidsfrister för handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked och om den avgift som byggnadsnämnden får ta ut i sådana ärenden. I plan- och byggförordningen (2011:338) finns motsvarande bestämmelser om anmälningsärenden.
Byggnadsnämnden ska handlägga dessa ärenden skyndsamt och meddela beslut i ärenden om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden, och i anmälningsärenden inom fyra veckor från den tidpunkt då samtliga behövliga uppgifter kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärenden om lov och förhandsbesked, får tiden dock förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. När det gäller anmälningsärenden får nämnden meddela sitt beslut inom åtta veckor från det att fristen började löpa, om frågan är av större vikt eller av principiell betydelse.
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för dessa beslut. Byggnadsnämndens avgift får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Avgiften ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott.
Propositionen
I propositionen föreslås ändringar i plan- och bygglagen som innebär att ett system införs med avgiftsreduktion när tidsfrister överskrids för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt anmälningsärenden. Det övergripande syftet med tidsfristerna är enligt regeringen att uppnå en effektiv byggprocess, vilket anges vara av stor betydelse för att möta behovet av nya bostäder.
Enligt regeringens förslag ska byggnadsnämnden meddela beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från den dag ansökan kom in till nämnden eller den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från sökanden på hans eller hennes initiativ. Om nämnden inom tre veckor från den dag ansökan kom in eller den senare dag då ytterligare underlag kom in har förelagt sökanden att avhjälpa en brist i ansökan, räknas tidsfristen från den dag då bristen avhjälptes. Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den ursprungliga tidsfristen förlängas en gång med högst tio veckor.
Byggnadsnämnden ska meddela sitt beslut om startbesked i ett anmälningsärende inom fyra veckor från den dag anmälan kom in till nämnden eller den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från anmälaren på hans eller hennes initiativ. Om nämnden inom tre veckor från den dag anmälan kom in eller den senare dag då ytterligare underlag kom in har förelagt anmälaren att avhjälpa en brist i anmälan, räknas tidsfristen från den dag då bristen avhjälptes. Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den ursprungliga tidsfristen förlängas en gång med högst fyra veckor.
Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden från länsstyrelsen eller en domstol, ska en ny tidsfrist löpa från den dagen då ärendet kommer tillbaka till nämnden.
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan för startbesked, ska avgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka som nämnden överskrider den tidsfrist som gäller för att meddela beslut respektive besked i ärendet. Det gäller dock inte om nämnden beslutat att ärendet inte ska avgöras förrän en fråga om expropriationstillstånd har avgjorts eller ett pågående planbeslut har avslutats.
Härutöver föreslås att sökanden ska få information om bl.a. den tidsfrist som gäller för beslut och att avgiftsreduktion sker om fristen överskrids. I propositionen redogör regeringen också för att Boverket fått i uppdrag att genomföra ett antal kompetenssatsningar, att det görs särskilda satsningar på bl.a. ingenjörsutbildningar och att kommunernas möjligheter att samarbeta med varandra inom plan- och byggområdet ska bli större. Regeringen anser att systemet med avgiftsreduktion bör utvärderas efter tre år.
Regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivanden om reduktion av bygglovsavgiften och reglering av kommuners handläggningstider för anmälningsärenden
Riksdagen uttalade under våren 2015 i ett tillkännagivande att regeringen borde låta utarbeta ett förslag om en komplettering av plan- och bygglagen med regler om reduktion av bygglovsavgiften och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10, rskr. 2014/15:180). I betänkandet anförde utskottet bl.a. följande:
Bakgrunden till att de nuvarande tidsfristerna för handläggning av bygg-lovsansökningar infördes i den nya plan- och bygglagen var att byggnads-nämnderna i många kommuner ansågs ha dragit ut oacceptabelt länge på tiden med avgöranden i ärenden om lov och förhandsbesked. I det utredningsarbete som låg till grund för lagstiftningen undersöktes hur motsvarande lovfrågor hanterades i andra europeiska länder. I Byggprocessutredningens betänkande (SOU 2008:68) konstaterade utredaren att flera länder har tidsfrister i lovärenden som innebär att tillståndet anses vara beviljat om fristen inte hålls eller som medför nedsatt avgift i dessa fall.
– – –
Utredaren ansåg att en ordning som innebär att ett tidsöverskridande bör betraktas som ett bifall till den sökta åtgärden skulle bli vanskligt att införliva i den svenska förvaltningsrätten. Däremot ansåg utredaren att det var fullt genomförbart både rättspolitiskt och rent lagtekniskt att introducera ett system med reducerade avgifter för sökanden om byggnadsnämnden överskrider de föreskrivna tiderna. Utredaren pekade emellertid på att det övergripande kravet på enkelhet i beslutssystemets uppbyggnad kan vara en avhållande faktor för att introducera ett system med reducerade avgifter. Utredarens slutsats blev att det inte var nödvändigt att koppla några sanktioner till de nya tidsfristerna eftersom det övergripande målet om en ökad effektivitet i beslutsprocessen ändå skulle kunna uppnås genom förslaget om en lagreglerad tidsfrist.
Utskottet kan konstatera att de nya reglerna med tidsfrister för handläggningen av bygglovsansökningar nu har tillämpats under närmare fyra år. Det har ännu inte gjorts någon utvärdering av vilket genomslag reglerna har fått, men uppgifter tyder på att handläggningen fortfarande tar alltför lång tid i många kommuner och att reglerna om tidsfrister inte efterlevs. Utskottet anser därför att det finns skäl att nu närmare överväga möjligheten att koppla en sanktion till bestämmelserna om tidsfrister för handläggningen av bygglovsansökningar. Enligt utskottets mening bör det införas en ordning som innebär att bygglovsavgiften reduceras om byggnadsnämnden inte meddelar sitt beslut inom den tidsfrist som finns angiven i lagen. Inriktningen bör givetvis vara att utforma ett system med reducerade avgifter som inte strider mot det övergripande kravet på enkelhet i beslutssystemets uppbyggnad.
Utskottet anser att regeringen bör låta utarbeta ett förslag om en komplettering av PBL med regler om reduktion av bygglovsavgiften och därefter återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan. Övervägandena bör även omfatta övriga ärenden om lov och förhandsbesked där en tidsfrist gäller.
Under hösten 2015 uttalade riksdagen i ett tillkännagivande att regeringen skulle vidta nödvändiga åtgärder för att koppla någon form av incitament eller sanktioner till reglerna om kommuners handläggningstider för anmälningsärenden (bet. 2015/16:CU3, rskr. 2015/16:18). I betänkandet, som bl.a. behandlade det då ännu inte genomförda förslaget om tidsfrister i anmälningsärenden, anförde utskottet följande:
Utskottet anser att det för en enskild är angeläget att ett anmälningsärende hanteras så fort som möjligt och att en reglerad handläggningstid för anmälningsärenden bör bidra till snabbare handläggning och ökad förutsägbarhet i fråga om tidsåtgången. Detta är positivt för den enskilde och eliminerar en kostnadskrävande osäkerhetsfaktor i planprocessen.
– – –
Liksom motionärerna anser utskottet att någon form av incitament eller sanktioner bör kopplas till de kommande reglerna om kommuners tidsfrister för att handlägga ett anmälningsärende. Sådana incitament eller sanktioner kan antas bidra till att tidsfristerna kommer att efterlevas. Detta gäller särskilt eftersom det förekommer uppgifter om stora variationer i handläggningstiderna för anmälningsärenden mellan olika kommuner i landet.
Genom förslagen i den proposition som behandlas i detta betänkande anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:4084 yrkar Nooshi Dadgostar m.fl. (V) att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna konstaterar att såväl Lagrådet som många remissinstanser har riktat kritik mot förslaget. De anser att ett system med avgiftsreduktion inte kommer att uppnå det angivna syftet, utan tvärtom kan komma att leda till en ineffektivare byggprocess med följden att färre bostäder byggs.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet har yttrat sig om hur regeringens lagförslag förhåller sig till den kommunala självstyrelsen och regeringsformens proportionalitetsprincip samt den nya förvaltningslagens (2017:900) bestämmelser om handläggningstider.
Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringens förslag om ett system med avgiftsreduktion påverkar den kommunala självstyrelsen. En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Den proportionalitetsprövning som ska göras innefattar en skyldighet att undersöka om det syfte som regleringen tar sikte på kan uppnås på ett sätt som är mindre ingripande för det kommunala självbestämmandet än det som föreslås. Om det finns olika möjligheter att nå samma mål, bör med hänsyn till den kommunala självstyrelsen den reglering väljas som lägger minst band på självbestämmanderätten.
Med anledning av Lagrådets synpunkt att någon proportionalitets-bedömning inte har gjorts i lagrådsremissen betonar konstitutionsutskottet vikten av att Lagrådets synpunkter beaktas i lagstiftningsprocessen. Konstitutionsutskottet noterar dock att regeringen i propositionen har bemött Lagrådets invändningar. Den analys som regeringen har gjort där uppfyller enligt konstitutionsutskottets mening kraven på en sådan avvägning mellan olika intressen som föreskrivs i 14 kap. 3 § regeringsformen. Konstitutionsutskottet anser inte heller att det har framkommit någon anledning att avstyrka förslaget på den grunden att det skulle stå i strid med proportionalitetsprincipen i den nämnda bestämmelsen.
Sammanfattningsvis anser konstitutionsutskottet att regeringens lagförslag inte strider mot regeringsformen. Konstitutionsutskottet konstaterar även att bestämmelserna i den nya förvaltningslagen inte hindrar att avvikande bestämmelser införs i speciallagstiftning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att effektivisera de rutiner som bör tillämpas vid handläggningen i byggnadsnämnderna och att skapa incitament för att förkorta handläggningstiderna.
Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att ett system med avgiftsreduktion framstår som ett relativt enkelt sätt att skapa incitament för att hålla föreskrivna handläggningstider. Det kräver inte att en tillsynsmyndighet inrättas eller en särskild ordning för prövningen av reducerad avgift. Det är i stället fråga om en offentligrättslig metod för att bestämma en avgift när en i lag bestämd tidsfrist överskrids. Vidare är konsekvensen av att tiderna inte hålls förutsebara. I likhet med regeringen anser utskottet att den omständigheten att ett system med avgiftsreduktion är en nyhet i svensk rätt inte utgör hinder mot att införa ett sådant system.
Utskottet anser också att de kompetenssatsningar som regeringen redogör för och kommunernas ökade möjlighet till samverkan bör öka förutsättningarna för att kommunerna ska kunna tillgodose det behov av kompetens som finns på plan- och byggområdet.
Eftersom tidsfristen enligt förslaget inte ska börja löpa förrän en komplett ansökan har kommit in från sökanden anser utskottet att det inte finns någon egentlig möjlighet för en sökande att förhala processen. Enligt utskottet bör inte heller förslaget leda till irrationella prioriteringar från byggnadsnämndernas sida, med hänsyn till det krav om skyndsam handläggning som redan finns i plan- och bygglagen. Det är dock angeläget att det kontrolleras att reformen inte får oönskade negativa konsekvenser. Utskottet välkomnar därför den utvärdering efter tre år som regeringen förutskickar i propositionen.
I likhet med konstitutionsutskottet anser utskottet att förslaget inte strider mot regeringsformens proportionalitetsbedömning och inte heller mot andra delar av regeringsformen.
Av dessa skäl och vad som i övrigt anförs i propositionen bör riksdagen anta regeringens lagförslag och avslå motionen.
Utskottet delar regeringens bedömning att riksdagens tillkännagivanden genom de lämnade förslagen är tillgodosedda.
av Nooshi Dadgostar (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4084 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och
avslår proposition 2017/18:210.
Ställningstagande
I likhet med Lagrådet och flera remissinstanser ifrågasätter jag om förslaget på ett effektivt sätt tillgodoser de angivna syftena, bl.a. eftersom Boverkets rapport visar att endast en minoritet av kommunerna har svårt att hinna med att handlägga sina ärenden på utsatt tid. Det finns redan bestämmelser om frister och skyndsam handläggning och därmed ingen anledning för en kommun att dra ut på ett beslut mer än nödvändigt. Eftersom orsakerna till långa handläggningstider i stället handlar om ärendets komplexitet, hög arbetsbelastning m.m., vore det mer ändamålsenligt att exempelvis tillföra kommunerna mer resurser än att införa bestämmelser som riskerar att leda till att kommunerna höjer sina avgifter för att kompensera inkomstbortfall.
Jag ifrågasätter också varför ett reduktionssystem, ett nytt inslag i svensk rätt, ska införas på plan- och byggområdet när problemet med långa handläggningstider också finns inom andra delar av offentlig förvaltning.
Jag anser vidare att förslaget innebär ett oacceptabelt ingrepp i kommunernas rätt att via avgift finansiera delar av byggnadsnämndernas verksamhet. Det riskerar att leda till underfinansiering och ytterligare kompetensförsörjningsproblem för byggnadsnämnder som redan i dag har svårt att rekrytera och behålla personal, i synnerhet i mindre kommuner.
Jag befarar att den typ av reglering som föreslås i propositionen riskerar att leda till irrationella prioriteringar i samband med kommunernas handläggning och att systemet skapar incitament för den sökande att förhala processen.
Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
2017/18:4084 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan.
Bilaga 2
Bilaga3
Konstitutionsutskottets yttrande 2017/18:KU7y
