|
|
Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i atomansvarighetslagen.
Lagändringarna innebär att ansvarsbeloppet för reaktorinnehavare vid atomolyckor höjs. Innehavare av reaktorer i Sverige blir ansvariga upp till ett belopp om 1 000 miljoner s.k. särskilda dragningsrätter (vilket motsvarar ca 1 200 miljoner euro eller 11,8 miljarder svenska kronor) om det vid reaktorn inträffar en atomolycka, dvs. en händelse eller serie händelser som leder till atomskador. Vad som räknas som atomskada lämnas oförändrat, liksom regeln om att reaktorinnehavarnas skadeståndsansvar är strikt. Reaktorinnehavarna blir även skyldiga att ha en ansvarsförsäkring för samma belopp. Ändringarna innebär sammantaget att reaktorinnehavare i högre utsträckning än i dag får ta ansvar för kärnkraftens risker.
Ett ökat ansvar för reaktorinnehavarna medför att det s.k. särskilda statsansvaret, som innebär att staten i sista hand ska ersätta skador upp till 6 miljarder kronor, förlorar sin betydelse för atomolyckor vid reaktorer. Det särskilda statsansvaret för sådana olyckor upphävs därför.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns en reservation (V).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:244 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagstiftningens framtida utformning
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:244.
|
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4137 av Hamza Demir m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation (V)
Stockholm den 29 maj 2018
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Johanna Haraldsson (S), Mikael Eskilandersson (SD), Nooshi Dadgostar (V), ClasGöran Carlsson (S), Åsa Eriksson (S) och Christina Örnebjär (L).
Den 10 juni 2016 träffade Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en ramöverenskommelse på energiområdet. Enligt en av punkterna i överenskommelsen ska ansvaret vid radiologiska olyckor utökas till 1 200 miljoner euro i linje med riksdagens beslut 2010 med anledning av proposition 2009/10:173 Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar (bet. 2009/10:CU29, rskr. 2009/10:360).
Promemorian Ett utökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare togs fram i Regeringskansliet för att göra det möjligt att uppfylla den del av energiöverenskommelsen som avser ett utökat ansvar vid radiologiska olyckor. Promemorian har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bakgrund
Regler om ansvar och ersättning för atomskador finns i atomansvarighetslagen (1968:45). Sverige är part till 1960 års Pariskonvention om skadeståndsansvar på atomenergins område, som utarbetats inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Sverige är även part till 1963 års tilläggskonvention till Pariskonventionen. De nu gällande reglerna i atomansvarighetslagen bygger på dessa internationella bestämmelser.
I juni 2010 godkände riksdagen 2004 års ändringsprotokoll till Paris- och tilläggskonventionen och beslutade också bl.a. om en ny lag, lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, som ska ersätta atomansvarighetslagen (prop. 2009/10:173, bet. 2009/10:CU29, rskr. 2009/10:360).
Den nya lagen bygger liksom den tidigare på strikt ansvar, dvs. ansvaret är oberoende av vållande. Till skillnad från tidigare innebär den nya lagen att ansvaret är obegränsat för innehavare av svenska kärntekniska anläggningar, vilket möjliggörs av 2004 års ändringar av Paris- och tilläggskonventionen. Innehavare av reaktorer ska dessutom finansiera skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro. Finansieringen ska ske genom en ansvarsförsäkring, eller genom att annan ekonomisk säkerhet ställs, som vid varje tidpunkt täcker ersättningsansvaret upp till det angivna beloppet.
Den nya lagen träder i kraft och den svenska ratificeringen av 2004 års ändringsprotokoll sker när regeringen bestämmer. Detta kan till följd av ett EU-beslut om samtida deposition av tillträdesdokument ske först när samtliga berörda EU-medlemsstater är klara att tillträda protokollet om ändring av Pariskonventionen. Så är ännu inte fallet.
Propositionen
Regeringen konstaterar i propositionen att ikraftträdandet av den nya lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor samt ratificeringen av Pariskonventionens ändringsprotokoll har försenats av skäl som Sverige inte råder över. Regeringen förklarar dock att även om det i nuläget inte finns förutsättningar att sätta den nya lagen i kraft, kan kraven på reaktorinnehavare i den nu gällande atomansvarighetslagen höjas utan att övriga ändringar som följer av den reviderade Pariskonventionen görs i detta skede. Ansvars- och försäkringsbeloppen i atomansvarighetslagen framstår enligt regeringen som låga vid en internationell jämförelse. Regeringen anser mot den bakgrunden att det är lämpligt att ansvaret för reaktorinnehavare vid radiologiska olyckor utökas också i Sverige.
Mot den bakgrunden föreslår regeringen ett utökat ansvar för reaktorinnehavare vid atomolyckor genom en höjning av det nuvarande ansvarsbeloppet om 300 miljoner s.k. särskilda dragningsrätter. Enligt förslaget blir innehavare av reaktorer i Sverige ansvariga upp till ett belopp om 1 000 miljoner särskilda dragningsrätter (vilket motsvarar ca 1 200 miljoner euro eller 11,8 miljarder svenska kronor) om det vid reaktorn inträffar en atomolycka, dvs. en händelse eller serie händelser som leder till atomskador. Vad som räknas som atomskada lämnas oförändrat, liksom regeln om att reaktorinnehavarnas skadeståndsansvar är strikt. Reaktorinnehavarna blir även skyldiga att ha en ansvarsförsäkring för samma belopp.
Som skäl för det föreslagna ansvarsbeloppet motsvarande ca 1 200 miljoner euro hänvisar regeringen till att det är nivån som parterna enades om i 2016 års energiöverenskommelse. Regeringen påpekar dessutom att enligt nuvarande lydelse av Pariskonventionen får konventionsparterna endast kräva skadeståndsansvar i samma utsträckning som anläggningsinnehavarna kan teckna försäkring för, vilket i dagsläget är 1 200 miljoner euro.
Ett ökat ansvar för reaktorinnehavarna medför att det s.k. särskilda statsansvaret, som innebär att staten i sista hand ska ersätta skador upp till 6 miljarder kronor, förlorar sin betydelse för atomolyckor vid reaktorer. Regeringen föreslår därför att det särskilda statsansvaret för sådana olyckor upphävs.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar att ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav innebär att reaktorinnehavare i högre utsträckning än i dag får ta ansvar för kärnkraftens risker, vilket står i överensstämmelse med den miljörättsliga principen att förorenaren betalar. Om en atomolycka skulle inträffa vid en reaktor ökar också möjligheterna för de skadelidande att få ersättning direkt från den ansvariga verksamhetsutövarens försäkringsbolag. I avvaktan på att den nya lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor kan träda i kraft bör därför kraven på reaktorinnehavare i atomansvarighetslagen höjas till den högsta nivån som den nuvarande lydelsen av Pariskonventionen medger.
Med det sagda och av de skäl som i övrigt anförs i propositionen anser utskottet således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.
Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslaget.
Lagstiftningens framtida utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om lagstiftningens framtida utformning. Utskottet hänvisar till innehållet i de lagändringar som utskottet har ställt sig bakom.
Jämför reservationen (V).
Motionen
I kommittémotion 2017/18:4137 av Hamza Demir m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen dels bör beräkna kostnaderna för en eventuell olycka vid respektive reaktor i Sverige (yrkande 1), dels bör återkomma med förslag på ersättningsnivåer som täcker de faktiska kostnaderna vid en sådan olycka (yrkande 2). Motionärerna anser att ersättningsnivåerna bör baseras på uträkningar av de faktiska kostnaderna vid en olycka och att ett ansvarsbelopp motsvarande ca 1 200 miljoner euro inte framstår som tillräckligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens lagförslag om en höjning av det nuvarande ansvarsbeloppet för reaktorinnehavare om 300 miljoner särskilda dragningsrätter till 1 000 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande ca 1 200 miljoner euro, bl.a. med hänvisning till att det är den högsta nivån som den nuvarande lydelsen av Pariskonventionen medger. Den aktuella höjningen av ansvarsbeloppet ska gälla i avvaktan på att den nya lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor med sitt obegränsade skadeståndsansvar kan träda i kraft. Utskottet anser mot den bakgrunden att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen, och motionsyrkandena bör därför avslås.
av Nooshi Dadgostar (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4137 av Hamza Demir m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag har tidigare i betänkandet ställt mig bakom regeringens lagförslag om ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare vid atomolyckor. Det finns dock skäl att skärpa regleringen ytterligare framöver.
Utifrån den miljörättsliga principen att förorenaren betalar anser jag i likhet med den svenska miljörörelsen att ett ansvarsbelopp motsvarande ca 1 200 miljoner euro ter sig långt ifrån tillräckligt. Så länge vi har kärnkraft i Sverige måste landets invånare kunna känna en trygghet i att staten ställer höga krav på reaktorinnehavarna.
Det är angeläget att 2010 års lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor med sitt obegränsade skadeståndsansvar kan träda i kraft så snart som möjligt, och regeringen bör därför aktivt verka för att detta sker. I avvaktan på att den nya lagen träder i kraft bör regeringen beräkna kostnaderna för en eventuell olycka vid respektive reaktor i Sverige. Regeringen bör därefter, i den utsträckning Sveriges internationella åtaganden då medger det, återkomma med förslag på ersättningsnivåer som täcker de faktiska kostnaderna vid en sådan olycka. Det som nu anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:244 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45).
2017/18:4137 av Hamza Demir m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beräkna kostnaderna för en eventuell olycka vid respektive reaktor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på ersättningsnivåer som täcker de faktiska kostnaderna vid en eventuell olycka vid en reaktor och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
