EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.2.2017
COM(2016) 864 final
2016/0380 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RĂ DETS DIREKTIV
om gemensamma regler för den inre marknaden för el
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
{SWD(2016) 410} {SWD(2016) 411} {SWD(2016) 412} {SWD(2016) 413}
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FĂRSLAGET
⹠Motiv och syfte med förslaget Politisk bakgrund
Förslagen till en omarbetning av direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el, förordningen om elmarknaden och förordningen om inrÀttandet av en
BÄde Europeiska rÄdet2 och Europaparlamentet3 har vid upprepade tillfÀllen betonat att en vÀl fungerande inre energimarknad Àr det bÀsta verktyget för att garantera överkomliga energipriser och trygg energiförsörjning, och för att möjliggöra integration och utveckling av större volymer el framstÀlld frÄn förnybara energikÀllor pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Konkurrenskraftiga priser Àr viktigt för att uppnÄ tillvÀxt och konsumentvÀlfÀrd i Europeiska unionen, och dÀrför stÄr de i centrum för EU:s energipolitik. Den nuvarande marknadsmodellen för elmarknaderna bygger pÄ bestÀmmelserna i det tredje energipaketet4, som antogs 2009. Dessa bestÀmmelser har senare kompletterats med lagstiftning mot marknadsmissbruk5 och genomförandelagstiftning om regler för elhandel och nÀtdrift6. EU:s
1
2
3
4
5
Meddelande frÄn kommissionen till Europaparlamentet, rÄdet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: En ramstrategi för en motstÄndskraftig energiunion med en framÄtblickande klimatpolitik (COM(2015) 080 final).
Resultatet av rÄdets 3429:e möte (transport, telekommunikation och energi) den 26 november 2015 (14632/15), resultatet av rÄdets 3472:a möte (transport, telekommunikation och energi) den 6 juni 2016 (9736/16).
Europaparlamentets resolution av den 13 september 2016: En ny marknadsmodell för energimarknaderna (P8 T A(2016) 0333).
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphÀvande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55) (nedan kallat eldirektivet). Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tilltrÀde till nÀt för grÀnsöverskridande elhandel och om upphÀvande av förordning (EG) nr 1228/2003 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 15) (nedan kallad elförordningen). Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrÀttande av en byrÄ för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 211, 14.8.2009, s. 1) (nedan kallad
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet pÄ grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet pÄ grossistmarknaderna för energi (EUT L 363, 18.12.2014, s. 121).
| SV | 2 | SV |
inre energimarknad bygger pÄ vÀletablerade principer, sÄsom rÀtten till tillgÄng för tredje part till elsystemen, fritt val av leverantörer för konsumenterna, robusta regler om Ätskillnad, undanröjande av hinder för grÀnsöverskridande handel, marknadstillsyn som utförs av oberoende tillsynsmyndigheter pÄ energiomrÄdet samt
Det tredje energipaketet har inneburit pĂ„tagliga framsteg för konsumenterna. Det har lett till ökad likviditet pĂ„ de europeiska elmarknaderna och avsevĂ€rt ökad grĂ€nsöverskridande handel. Konsumenterna i mĂ„nga medlemsstater kan nu dra nytta av fler valmöjligheter. Ăkad konkurrens bland annat pĂ„ grossistmarknaderna har bidragit till att hĂ„lla grossistpriserna under kontroll. Nya konsumentrĂ€ttigheter som införts genom det tredje energipaketet har klart förbĂ€ttrat konsumenternas stĂ€llning pĂ„ energimarknaderna.
Den senaste utvecklingen har medfört genomgripande förÀndringar pÄ de europeiska elmarknaderna. Andelen el frÄn förnybara energikÀllor
6
7
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet pÄ grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 543/2013 av den 14 juni 2013 om inlÀmnande och offentliggörande av uppgifter pÄ elmarknaderna och om Àndring av bilaga I till Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 714/2009 (EUT L 163, 15.6.2013, s. 1). Kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om faststÀllande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (EUT L 197, 25.7.2015, s. 24). Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om faststÀllande av nÀtföreskrifter med krav för nÀtanslutning av generatorer (EUT L 112, 27.4.2016, s. 1). Kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om faststÀllande av nÀtföreskrifter för anslutning av förbrukare (EUT L 223, 18.8.2016, s. 10). Kommissionens förordning (EU) 2016/1447 av den 26 augusti 2016 om faststÀllande av nÀtföreskrifter med krav för nÀtanslutning av system för högspÀnd likström och likströmsanslutna kraftparksmoduler (EUT L 241, 8.9.2016, s. 1). Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 september 2016 om faststÀllande av riktlinjer för förhandstilldelning av kapacitet (EUT L 259, 27.9.2016, s. 42). Andra riktlinjer och nÀtföreskrifter har godkÀnts av medlemsstaterna och vÀntar pÄ att antas.
Se kommissionens meddelande Fullbordande av den inre marknaden för el och utnyttjande av offentliga ingrepp pÄ bÀsta sÀtt (C(2013) 7243 final, 5.11.2013).
| SV | 3 | SV |
Det aktuella initiativet för utformning av elmarknaden syftar sÄledes till att anpassa de nuvarande marknadsreglerna till nya marknadsrealiteter genom att göra det möjligt att föra över el dit dÀr den bÀst behövs och nÀr den behövs som mest genom prissignaler utan snedvridning, samtidigt som man ger konsumenterna ökad makt, skördar största möjliga fördelar för samhÀllet genom grÀnsöverskridande konkurrens och ger de rÀtta signalerna och incitamenten för att driva pÄ de investeringar som behövs för att minska koldioxidutslÀppen i energisystemet. Man kommer ocksÄ att prioritera lösningar för energieffektivitet och bidra till mÄlet att bli vÀrldsledande inom energiproduktion frÄn förnybara energikÀllor och dÀrmed bidra till unionens mÄl att skapa arbetstillfÀllen och tillvÀxt och attrahera investeringar.
Anpassning av marknadsregler
GÀllande marknadsregler grundar sig pÄ den produktionsteknik som varit dominerande under det senaste Ärtiondet, dvs. centraliserade, storskaliga kraftverk för fossila brÀnslen med begrÀnsat deltagande frÄn konsumenternas sida. Reglerna mÄste anpassas eftersom intermittent el frÄn förnybara energikÀllor kommer att spela en allt större roll i produktionsmixen i framtiden och eftersom konsumenterna bör ges möjlighet att delta pÄ marknaden om de sÄ önskar. Kortfristiga elmarknader som möjliggör grÀnsöverskridande handel med el frÄn förnybara energikÀllor Àr nyckeln till en framgÄngsrik integrering av sÄdan el pÄ marknaden. Detta beror pÄ att största delen av produktionen av el frÄn förnybara energikÀllor kan berÀknas exakt endast strax före den faktiska produktionen (beroende pÄ vÀderrelaterade osÀkerhetsfaktorer). Skapande av marknader som möjliggör deltagande med kort varsel innan den faktiska leveransen Àger rum (s.k. intradags- eller balansmarknader) Àr ett avgörande steg för att göra det möjligt för producenter av el frÄn förnybara energikÀllor att sÀlja sin energi pÄ rÀttvisa villkor, och det kommer ocksÄ att öka likviditeten pÄ marknaden. Kortfristiga marknader kommer att skapa nya affÀrsmöjligheter för deltagare att erbjuda energilösningar som reserv under perioder med stor efterfrÄgan och brist pÄ förnybar energiproduktion. Detta omfattar en möjlighet för konsumenterna (att anpassa sin efterfrÄgan, s.k. efterfrÄgeflexibilitet), systemansvariga för lagringssystem eller flexibla producenter. Medan variation kan vara mycket kostsam i smÄ regioner, kan aggregering av intermittent produktion över större omrÄden hjÀlpa konsumenterna att spara betydande summor. Integrerade kortfristiga marknader saknas dock fortfarande.
Bristerna i de nuvarande marknadsarrangemangen minskar energisektorns attraktivitet för nya investeringar. Ett ÀndamÄlsenligt sammanlÀnkat, marknadsbaserat energisystem dÀr priserna följer marknadens signaler kommer att stimulera till nödvÀndiga investeringar i produktion och överföring av el pÄ ett effektivt sÀtt och sÀkerstÀlla att de görs dÀr de behövs mest pÄ marknaden, varigenom behovet av statligt planerade investeringar minskar.
Nationella marknadsregler (t.ex. pristak) och statliga ingripanden hindrar för nÀrvarande priserna frÄn att Äterspegla situationer dÀr det rÄder brist pÄ el. Dessutom avspeglar priszoner inte alltid en faktisk elbrist om de Àr dÄligt utformade och i stÀllet följer politiska grÀnser. Den nya marknadsutformningen syftar till att förbÀttra prissignalerna sÄ att de fungerar som drivkraft för investeringar i omrÄden dÀr sÄdana behövs allra mest, och pÄ ett sÀtt som Äterspeglar nÀtbegrÀnsningar och centrum för efterfrÄgan snarare Àn nationella grÀnser. Prissignaler bör ocksÄ möjliggöra en lÀmplig ersÀttning för flexibla resurser (bl.a. efterfrÄgeflexibilitet och lagring) eftersom dessa resurser Àr beroende av ersÀttning för kortare tidsperioder (t.ex. moderna gasvÀrmeverk som endast anvÀnds vid toppbelastning, eller minskning av efterfrÄgan frÄn industrin vid efterfrÄgetoppar eller stor pÄfrestning pÄ systemet). Effektiva prissignaler sÀkerstÀller ocksÄ en effektiv dirigering av befintliga produktionsanlÀggningar. Det Àr dÀrför absolut nödvÀndigt att se över alla befintliga regler
| SV | 4 | SV |
som snedvrider prisbildningen (t.ex. regler om prioriterad dirigering för vissa anlÀggningar) för att aktivera och fullt ut utnyttja den flexibilitetspotential som efterfrÄgesidan kan erbjuda.
Konsumenterna i centrum pÄ energimarknaden
Genom att fullstÀndigt integrera industrin, nÀringslivet och hushÄllen som konsumenter i energisystemet kan man undvika betydande kostnader för reservproduktion, som konsumenterna annars skulle fÄ betala i slutÀnden. Det ger ocksÄ konsumenterna möjlighet att dra nytta av prissvÀngningar och tjÀna pengar genom att delta pÄ marknaden. Att fÄ konsumenterna att delta aktivt Àr dÀrför en nödvÀndig förutsÀttning för att energiomstÀllningen ska kunna skötas framgÄngsrikt och kostnadseffektivt.
En ny giv för energikonsumenterna Ă€r ett centralt Ă„tagande inom ramen för energiunionen. De nuvarande marknadsreglerna ger dock inte alltid konsumenterna möjlighet att dra nytta av dessa nya möjligheter. Ăven om konsumenterna kan producera och lagra el och hantera sin energianvĂ€ndning lĂ€ttare Ă€n nĂ„gonsin, hindrar slutkundsmarknadens nuvarande utformning dem frĂ„n att dra full nytta av dessa möjligheter.
I de flesta medlemsstater har konsumenterna föga eller inget incitament att Ă€ndra sina konsumtionsvanor med anledning av prisĂ€ndringar pĂ„ marknaderna, eftersom prissignaler i realtid inte förs vidare till slutkonsumenterna. Paketet för marknadens utformning Ă€r en möjlighet att leva upp till detta Ă„tagande. Mer transparenta prissignaler i realtid kommer att uppmuntra konsumenterna att delta, antingen individuellt eller genom aggregering, och göra elsystemet mer flexibelt och dĂ€rmed underlĂ€tta omstĂ€llningen till el frĂ„n förnybara energikĂ€llor. Förutom att den tekniska utvecklingen erbjuder stora möjligheter till energibesparingar för hushĂ„ll innebĂ€r den ocksĂ„ att apparater och system sĂ„som smarta vitvaror, elfordon, eluppvĂ€rmning, luftkonditionering och vĂ€rmepumpar i isolerade byggnader och fjĂ€rrvĂ€rme och fjĂ€rrkyla automatiskt kan följa prissvĂ€ngningar och i stor skala ge ett viktigt och flexibelt bidrag till elnĂ€tet. För att ge konsumenterna möjlighet att dra ekonomisk fördel av dessa nya möjligheter mĂ„ste de ha tillgĂ„ng till Ă€ndamĂ„lsenliga smarta system och till elleveransavtal med dynamiska priser som Ă€r kopplade till spotmarknaden. Utöver konsumenternas möjligheter att anpassa sin konsumtion till prissignaler hĂ„ller nya tjĂ€nster pĂ„ efterfrĂ„gesidan pĂ„ att vĂ€xa fram dĂ€r nya marknadsaktörer erbjuder sig att förvalta ett antal konsumenters elanvĂ€ndning genom att betala dem en ersĂ€ttning för deras flexibilitet. Ăven om sĂ„dana tjĂ€nster redan uppmuntras i befintlig
I mÄnga medlemsstater följer elpriserna inte tillgÄng och efterfrÄgan utan regleras av offentliga myndigheter. Prisreglering kan hÀmma utvecklingen av effektiv konkurrens, avhÄlla frÄn investeringar och hindra framvÀxten av nya marknadsaktörer. Kommissionen Ätog sig dÀrför i den strategiska ramen för energiunionen8 att fasa ut reglerade priser under sjÀlvkostnadspris och att uppmuntra medlemsstaterna att upprÀtta en fÀrdplan för utfasning av alla reglerade priser. Den nya marknadsutformningen syftar till att sÀkerstÀlla att leveranspriserna Àr fria frÄn alla former av offentliga ingripanden, och att undantag görs endast i vederbörligen motiverade fall.
Snabbt sjunkande teknikkostnader innebÀr att allt fler konsumenter kan minska sina energirÀkningar genom att anvÀnda teknik av typen takmonterade solpaneler och batterier.
8Se meddelandet En ramstrategi för en motstÄndskraftig energiunion med en framÄtblickande klimatpolitik (COM(2015) 080 final).
| SV | 5 | SV |
Egenproduktion hindras dock fortfarande av bristen pÄ gemensamma regler för prosumenter. LÀmpliga bestÀmmelser kan undanröja dessa hinder, t.ex. genom att garantera konsumenternas rÀtt att producera energi för eget bruk och sÀlja överskott till nÀtet, med hÀnsyn tagen till kostnaderna och fördelarna för systemet som helhet (t.ex. lÀmpligt bidrag till nÀtkostnaderna).
Lokala energisamhÀllen kan vara ett effektivt sÀtt att hantera energifrÄgor i lokala samhÀllen som anvÀnder den el de producerar antingen direkt eller för (fjÀrr)vÀrme och kylning, med eller utan anslutning till distributionssystem. För att sÀkerstÀlla att sÄdana initiativ kan utvecklas fritt krÀver den nya marknadsutformningen att medlemsstaterna inför lÀmpliga rÀttsliga ramar för sÄdan verksamhet.
Idag Àr mer Àn 90 % av de intermittenta förnybara elkÀllorna anslutna till distributionsnÀt. Integreringen av lokal produktion i elnÀten har i praktiken bidragit till en betydande höjning av nÀttarifferna för hushÄllskonsumenter. Dessutom har skatterna och avgifterna för att finansiera nÀtutbyggnad och investeringar i förnybar energi ökat drastiskt. Den nya marknadsutformningen och översynen av direktivet om förnybara energikÀllor gör det möjligt att ÄtgÀrda dessa brister, som kan fÄ oproportionerligt stora följder för vissa privata konsumenter.
NÀtkostnaderna kan minskas avsevÀrt om systemansvariga för distributionssystem ges möjlighet att hantera en del av de utmaningar som hÀnger samman med intermittent produktion mer lokalt (t.ex. genom styrning av lokala flexibilitetsresurser). Eftersom mÄnga systemansvariga för distributionssystem emellertid ingÄr i vertikalt integrerade företag som ocksÄ Àr verksamma i leveransledet Àr lagstadgade garantier nödvÀndiga för att garantera de systemansvarigas neutralitet i deras nya funktioner, t.ex. nÀr det gÀller datahantering och vid anvÀndning av flexibilitet för att hantera lokala överbelastningar.
En annan viktig drivkraft för konkurrens och konsumentdeltagande Àr information. Kommissionens tidigare samrÄd och undersökningar har visat att konsumenterna klagar över bristen pÄ öppenhet pÄ elmarknaderna, vilket minskar deras förmÄga att dra nytta av konkurrensen och delta aktivt pÄ marknaderna. Konsumenterna kÀnner sig inte tillrÀckligt informerade om alternativa leverantörer och tillgÄngen pÄ nya energitjÀnster, och de klagar pÄ att erbjudanden och förfaranden för att byta leverantör Àr komplicerade. Reformen kommer ocksÄ att sÀkerstÀlla dataskydd eftersom en ökad anvÀndning av ny teknik (t.ex. smart mÀtning) kommer att generera en mÀngd energidata med högt kommersiellt vÀrde.
Eftersom den nya marknadsutformningen sÀtter konsumenterna i centrum pÄ energimarknaden Àr det viktigt att övervÀga hur det kan sÀkerstÀllas att de mest utsatta i samhÀllet skyddas och att det totala antalet energifattiga hushÄll inte ökar ytterligare. Mot bakgrund av stigande nivÄer av energifattigdom samt bristande klarhet om det lÀmpligaste sÀttet att ta itu med konsumenternas sÄrbarhet och energifattigdomen omfattar förslaget till ny marknadsutformning ett krav pÄ att medlemsstaterna vederbörligen och regelbundet ska övervaka energifattigdom pÄ grundval av principer som faststÀlls pÄ
Trygg elförsörjning
En trygg elförsörjning Àr oumbÀrlig i moderna samhÀllen som Àr mycket beroende av el och internetdrivna system. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att bedöma om det europeiska elsystemet kan erbjuda tillrÀcklig produktion och flexibilitet för att sÀkerstÀlla en tillförlitlig elförsörjning i
| SV | 6 | SV |
alla lÀgen (resurstillrÀcklighet). Att sÀkerstÀlla försörjningstrygghet Àr inte endast en nationell skyldighet utan en grundpelare för europeisk energipolitik9. Detta beror pÄ att försörjningstryggheten i ett fullt sammanlÀnkat och synkroniserat nÀt med vÀlfungerande marknader kan organiseras mer effektivt och konkurrenskraftigt Àn pÄ rent nationell grund. NÀtstabiliteten i enskilda medlemsstater Àr ofta starkt beroende av elflöden frÄn grannlÀnder, och potentiella problem med försörjningstryggheten pÄverkar dÀrför vanligtvis en hel region. Det mest effektiva sÀttet att ÄtgÀrda otillrÀcklig produktion pÄ nationell nivÄ bestÄr dÀrför ofta av regionala lösningar, som ger medlemsstaterna möjlighet att utnyttja produktionsöverskott i andra lÀnder. DÀrför bör det införas en samordnad europeisk tillrÀcklighetsbedömning grundad pÄ en gemensamt överenskommen metod för att fÄ en realistisk bild av eventuella produktionsbehov, med beaktande av integreringen av elmarknaderna och potentiella flöden frÄn andra lÀnder. Om den samordnade tillrÀcklighetsbedömningen visar att kapacitetsmekanismer behövs i vissa lÀnder eller regioner bör dessa mekanismer utformas pÄ ett sÄdant sÀtt att snedvridningarna av den inre marknaden minimeras. För att undvika risken för splittrade nationella kapacitetsmekanismer som skapar nya hinder pÄ marknaden och undergrÀver konkurrensen bör det dÀrför faststÀllas tydliga och transparenta kriterier som minimerar snedvridningar av den grÀnsöverskridande handeln, maximerar anvÀndningen av efterfrÄgeflexibilitet och minskar pÄverkan pÄ utfasningen av fossila brÀnslen10.
StÀrkt regionalt samarbete
Den nÀra sammanlÀnkningen mellan EU:s medlemsstater via det gemensamma transeuropeiska nÀtet Àr unik i vÀrlden och en stor tillgÄng nÀr det gÀller att effektivt hantera energiomstÀllningen. Utan denna möjlighet att förlita sig pÄ produktions- eller förbrukningsresurser frÄn andra medlemsstater skulle kostnaderna för energiomstÀllningen öka vÀsentligt för konsumenterna. I dag förekommer systemdrift över grÀnserna mycket mer Àn tidigare. Detta beror pÄ ökningen av intermittent och decentraliserad produktion tillsammans med en nÀrmare integration av marknaderna, sÀrskilt pÄ korttidsmarknaderna. Detta innebÀr ocksÄ att tillsynsmyndigheters och nÀtoperatörers nationella ÄtgÀrder kan ha en omedelbar effekt pÄ andra
Det faktum att vissa sammanlÀnkningar anvÀnds endast till 25 % av sin kapacitet, ofta pÄ grund av icke samordnade nationella begrÀnsningar, och att medlemsstaterna inte har kunnat enas om lÀmpliga priszoner, visar att det behövs mer samordning mellan systemansvariga för överföringssystem och tillsynsmyndigheter. FramgÄngsrika exempel pÄ frivilligt och obligatoriskt samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem, tillsynsmyndigheter och regeringar har visat att regionalt samarbete kan förbÀttra marknadens funktion och minska kostnaderna betydligt. PÄ vissa omrÄden, t.ex. nÀr det gÀller den marknadskopplingsmekanism som genomförts i hela EU, har samarbetet mellan systemansvariga för överföringssystem redan blivit obligatoriskt, och systemet med majoritetsbeslut för vissa frÄgor har visat sig framgÄngsrikt pÄ omrÄden dÀr frivilligt samarbete (dvs. varje systemansvarig för överföringssystem har vetorÀtt) inte har lett till effektiva lösningar pÄ regionala problem. Med avstamp i detta framgÄngsrika exempel bör obligatoriskt samarbete utvidgas till andra omrÄden i regelverket. För detta ÀndamÄl skulle systemansvariga för överföringssystem kunna fatta beslut inom s.k. regionala operativa centrum om frÄgor dÀr fragmenterade och icke samordnade nationella ÄtgÀrder kan ha en negativ inverkan pÄ marknaden och konsumenterna
9
10
Se artikel 194.1 b i
Se i detta sammanhang Àven förslaget till Europaparlamentets och rÄdets förordning om riskberedskap inom elsektorn, som tar upp riskerna för försörjningstryggheten för el i samband med hanteringen av krissituationer.
| SV | 7 | SV |
(t.ex. nÀr det gÀller systemdrift, kapacitetsberÀkning för sammanlÀnkningar, försörjningstrygghet och riskberedskap).
Anpassning av tillsynen till regionala marknader
Det förefaller lÀmpligt att Àven anpassa tillsynen till de nya realiteterna pÄ marknaden. Alla viktiga regleringsbeslut fattas för nÀrvarande av nationella tillsynsmyndigheter, Àven i de fall dÀr det finns ett behov av en gemensam regional lösning. Acer har fungerat vÀl nÀr det gÀller att tillhandahÄlla ett forum för samordning av nationella tillsynsmyndigheter med motstridiga intressen, men dess huvudsakliga funktion Àr i dagslÀget begrÀnsad till samordning, rÄdgivning och övervakning. Marknadsaktörerna samarbetar i allt större utstrÀckning över grÀnserna och fattar beslut i vissa frÄgor som rör nÀtdrift och elhandel med kvalificerad majoritet pÄ regional nivÄ eller t.o.m. pÄ unionsnivÄ11, men det finns ingen motsvarighet till dessa regionala beslutsförfaranden pÄ tillsynssidan. Tillsynen Àr dÀrför fragmenterad vilket innebÀr en risk för motstridiga beslut och onödiga förseningar. En förstÀrkning av Acers befogenheter i de grÀnsöverskridande angelÀgenheter som krÀver ett samordnat regionalt beslut skulle bidra till ett snabbare och effektivare beslutsfattande i grÀnsöverskridande angelÀgenheter. De nationella tillsynsmyndigheterna skulle fatta beslut om dessa angelÀgenheter inom ramen för Acer genom majoritetsomröstning, sÄ de skulle fortsÀtta att delta fullt ut i processen.
Entso för els roll bör ocksÄ definieras bÀttre för att stÀrka dess samordnande roll och göra dess beslutsprocess mer transparent.
Förtydligande av formuleringar
Slutligen kommer omarbetningen av elförordningen, förordningen om Acer och eldirektivet att anvÀndas för att göra nÄgra redaktionella förtydliganden av vissa befintliga regler och omformulera nÄgra av dem för att göra de mycket tekniska bestÀmmelserna i de tre rÀttsakterna mer begripliga, utan att Àndra sakinnehÄllet i bestÀmmelserna.
âąFörenlighet med andra bestĂ€mmelser och förslag pĂ„ omrĂ„det
Initiativet om utformning av marknaden Àr starkt kopplat till andra lagstiftningsförslag pÄ energi- och klimatomrÄdet som lÀggs fram parallellt. Det rör sig bl.a. om initiativ för att förbÀttra EU:s energieffektivitet, ett paket om förnybar energi och det övergripande initiativet om styrnings- och rapporteringsmekanismer för energiunionen. Alla dessa initiativ syftar till att genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs för att nÄ mÄlet i form av en konkurrenskraftig, sÀker och hÄllbar energiunion. Syftet med att samla de olika initiativen, som bestÄr av flera pÄtryckningsmedel i form av bÄde lagstiftningsÄtgÀrder och andra ÄtgÀrder, Àr att sÀkerstÀlla största möjliga samstÀmmighet mellan de olika, men nÀra sammankopplade, politiska förslagen.
Ăven om det aktuella förslaget Ă€r inriktat pĂ„ att uppdatera marknadsregler i syfte att göra en övergĂ„ng till ren energi ekonomiskt fördelaktig verkar dessa bestĂ€mmelser i synergi med EU:s bredare klimat- och energipolitiska ramverk. Dessa kopplingar förklaras nĂ€rmare i kommissionens konsekvensbedömning12.
Förslaget Àr nÀra knutet till förslaget till ett omarbetat direktiv om förnybar energi genom att det tillhandahÄller en ram för att uppnÄ mÄlet för 2030 nÀr det gÀller förnybar energi, och Àven
11
12
Se t.ex. artikel 9 i kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om faststÀllande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (EUT L 197, 25.7.2015, s. 24).
[OP: Please insert Link to Impact Assessment]
| SV | 8 | SV |
omfattar principer som gĂ€ller stödordningar för förnybar energi, vilket skulle göra dem mer marknadsorienterade, kostnadseffektiva och regionala vad tillĂ€mpningsomrĂ„det betrĂ€ffar i de fall dĂ€r medlemsstaterna vĂ€ljer att ha kvar stödordningar. Dessa Ă„tgĂ€rder som syftar till att integrera förnybara energiformer pĂ„ marknaden, bl.a. bestĂ€mmelser om dirigering, marknadsrelaterade hinder för egenförbrukning och andra regler för marknadstilltrĂ€de â som tidigare ingick i direktivet om förnybar energi â har nu integrerats i elförordningen och eldirektivet.
Förslaget till förordning om styrningen av energiunionen kommer att bidra till att sÀkerstÀlla politisk samstÀmmighet genom att rationalisera medlemsstaternas planerings- och rapporteringsskyldigheter sÄ att de pÄ ett bÀttre sÀtt stödjer uppnÄendet av de energi- och klimatmÄl som faststÀlls pÄ
Förslaget till förordning om riskberedskap inom elsektorn kompletterar det hÀr förslaget och Àr sÀrskilt inriktat pÄ statliga ÄtgÀrder för att hantera krissituationer inom elsektorn och för att förebygga kortsiktiga risker för elsystemet.
Det aktuella förslaget Àr nÀra förbundet med kommissionens konkurrenspolitik pÄ energiomrÄdet. Det tar framför allt hÀnsyn till resultaten av kommissionens branschutredning om kapacitetsmekanismer och sÀkerstÀller full överensstÀmmelse med kommissionens statsstödspolitik inom energisektorn.
âąFörenlighet med unionens politik inom andra omrĂ„den
Förslaget syftar till att genomföra de viktigaste mÄlen för energiunionen, sÄsom de definieras i En ramstrategi för en motstÄndskraftig energiunion med en framÄtblickande klimatpolitik. Som redan nÀmnts överensstÀmmer paketets innehÄll ocksÄ med det engagemang som unionen nyligen Ätagit sig pÄ global nivÄ för att nÄ de ambitiösa klimatmÄl som faststÀlldes genom den överenskommelse som nÄddes i Paris vid FN:s 21:a partskonferens (COP 21). Det aktuella förslaget stÀrker och kompletterar det förslag till översyn av EU:s system för handel med utslÀppsrÀtter som lades fram i juli 2015.
Dessutom, eftersom Àndringen av elmarknadens utformning syftar till att göra Europas energimarknad mer konkurrenskraftig och tillgÀnglig för ny energiteknik, bidrar förslaget ocksÄ till uppnÄendet av unionens mÄl att skapa sysselsÀttning och tillvÀxt. Genom att erbjuda marknadsmöjligheter för ny teknik kommer förslaget att frÀmja spridningen av en rad tjÀnster och produkter som ger europeiska företag den fördel som ligger i att ligga först i den globala övergÄngen till ren energi.
2. RĂTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
âąRĂ€ttslig grund
Den rÀttsliga grunden för de föreslagna ÄtgÀrderna Àr artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt
| SV | 9 | SV |
Detta initiativ bygger ocksÄ pÄ en heltÀckande uppsÀttning rÀttsakter som har antagits och uppdaterats under de senaste tvÄ Ärtiondena. Med mÄlet att skapa en inre energimarknad har EU antagit tre pÄ varandra följande lagstiftningspaket mellan 1996 och 2009 i det övergripande syftet att integrera marknader och avreglera nationella el- och gasmarknader. Dessa bestÀmmelser omfattar ett brett spektrum av aspekter, frÄn marknadstilltrÀde till transparens, konsumentrÀttigheter och tillsynsmyndigheters oberoende för att bara nÀmna nÄgra.
Med gÀllande lagstiftning och den allmÀnna utvecklingen mot ökad integration av energimarknaderna i Ätanke bör det aktuella initiativet dÀrför ocksÄ ses som en del av en pÄgÄende insats för att sÀkerstÀlla integrerade och effektivt fungerande europeiska energimarknader.
Den senaste tidens uppmaningar frÄn Europeiska rÄdet13 och Europaparlamentet till insatser pÄ
âąSubsidiaritetsprincipen
De föreslagna Àndringarna av bestÀmmelserna i förordningen om elmarknaderna, direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el och förordningen om inrÀttande av en europeisk byrÄ för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter Àr nödvÀndiga för att uppnÄ syftet med en integrerad elmarknad inom EU, och kan inte uppnÄs lika effektivt pÄ nationell nivÄ. SÄsom anges nÀrmare i utvÀrderingen av de omarbetade rÀttsakterna14 har erfarenheterna visat att isolerade nationella strategier har lett till förseningar i genomförandet av den inre energimarknaden, vilket leder till suboptimala och oförenliga lagstiftningsÄtgÀrder, onödig dubblering av ingripanden och förseningar nÀr det gÀller att ÄtgÀrda ineffektivitet pÄ marknaden. InrÀttandet av en inre energimarknad som erbjuder konkurrenskraftig och hÄllbar energi för alla kan inte uppnÄs pÄ grundval av splittrade nationella regler i frÄga om handel med energi, drift av det gemensamma nÀtet och en viss grad av produktstandardisering.
Den ökande sammanlÀnkningen av EU:s elmarknader krÀver nÀrmare samordning mellan nationella aktörer. Nationella politiska ingripanden inom elsektorn har direkt inverkan pÄ angrÀnsande medlemsstater pÄ grund av det ömsesidiga energiberoendet och sammanlÀnkningarna av nÀten. Det blir allt svÄrare att pÄ nationell nivÄ sÀkerstÀlla elnÀtets stabilitet och en effektiv drift av detsamma eftersom ökningen av bÄde grÀnsöverskridande handel, decentraliserad produktion och konsumentdeltagande ökar risken för spridningseffekter. Ingen stat kan effektivt agera pÄ egen hand, och konsekvenserna av unilaterala ÄtgÀrder har blivit mer uttalade med tiden. Denna allmÀnna princip gÀller hela spektrumet av ÄtgÀrder som införs genom det aktuella förslaget, vare sig det handlar om energihandel, driften av nÀtet eller konsumenternas faktiska deltagande.
Eftersom gemensamma regionala problem som krÀver ett samordnat beslut ofta har betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda medlemsstater har tidigare erfarenheter visat att frivilligt samarbete, Àven om det Àr nyttigt inom mÄnga omrÄden för samarbete mellan medlemsstaterna, ofta inte lyckats lösa tekniskt komplicerade konflikter med betydande
13
14
I februari 2011 stÀllde Europeiska rÄdet upp mÄlet att fullborda den inre energimarknaden senast 2014 och att utveckla sammanlÀnkade nÀt för att bryta vissa medlemsstaters isolering senast 2015. I juni 2016 efterlyste Europeiska rÄdet ocksÄ en strategi för den inre marknaden pÄ energiomrÄdet med handlingsplaner som ska föreslÄs av kommissionen och som ska genomföras senast 2018.
[PublikationsnyrĂ„n: lĂ€gg till lĂ€nk till konsekvensbedömning â utvĂ€rderingsavsnittet].
| SV | 10 | SV |
fördelningsmÀssiga effekter mellan medlemsstaterna15. Befintliga frivilliga initiativ, sÄsom det pentalaterala energiforumet, Àr ocksÄ begrÀnsade i geografiskt hÀnseende eftersom de endast tÀcker delar av EU:s elmarknad och inte nödvÀndigtvis sammanför alla lÀnder som Àr fysiskt mest sammanlÀnkade.
För att illustrera med ett konkret exempel kan icke samordnade nationella strategier rörande principerna för distributionstariffer snedvrida den inre marknaden i en omfattning som innebÀr att incitament att delta pÄ marknaden kommer att vara mycket olika nÀr det gÀller decentraliserade produktions- eller energilagringstjÀnster. DÄ ny teknik införs och allt mer handel med energitjÀnster bedrivs över grÀnserna har EU:s ÄtgÀrder ett betydande vÀrde genom att sÀkerstÀlla lika villkor och effektivare marknadsresultat för alla berörda parter.
Acers samordnande funktion har anpassats till den nya utvecklingen pÄ energimarknaderna, sÄsom det ökade behovet av samordning i samband med större grÀnsöverskridande energiflöden och den ökade produktionen av energi i form av intermittent el frÄn förnybara energikÀllor
Acers nya uppgifter kommer att krÀva en förstÀrkning av byrÄns personal, men samtidigt kommer Acers samordnande roll att leda till minskad börda för de nationella myndigheterna, vilket frigör resurser pÄ nationell nivÄ. Det föreslagna tillvÀgagÄngssÀttet kommer att förenkla regleringsförfarandena (t.ex. genom införande av direkt godkÀnnande inom Acer i stÀllet för 28 separata godkÀnnanden). En samordnad utveckling av metoder (t.ex. vad gÀller tillrÀcklighetsbedömningen) kommer att minska arbetsbördan för de nationella myndigheterna och eliminera merarbete pÄ grund av potentiella problem som orsakas av icke samordnade nationella lagstiftningsÄtgÀrder.
âąProportionalitetsprincipen
De politiska val som omfattas av elförordningen, eldirektivet och förordningen om Acer har till syfte att anpassa utformningen av elmarknaden till den allt större andelen decentraliserad produktion och till den tekniska utveckling som pÄgÄr.
De föreslagna reformerna Àr strikt inriktade pÄ vad som Àr absolut nödvÀndigt för att uppnÄ de nödvÀndiga framstegen pÄ den inre marknaden och lÄter medlemsstater, nationella tillsynsmyndigheter och nationella aktörer behÄlla maximalt med befogenheter och ansvar.
15Se t.ex. diskussionen om hantering av överbelastning i Centraleuropa, dÀr divergerande nationella intressen har lett till betydande förseningar pÄ vÀgen mot större marknadsintegration.
| SV | 11 | SV |
Alternativ som innebÀr en mer lÄngtgÄende harmonisering, t.ex. genom att föreslÄ en enda oberoende europeisk energitillsynsmyndighet, en enda integrerad europeisk systemansvarig för överföringssystem eller enklare förbud mot statliga ingripanden utan möjligheter till undantag, har konsekvent lÀmnats utan beaktande i konsekvensbedömningen. I stÀllet syftar förslagen till vÀl avvÀgda lösningar som begrÀnsar medlemsstaternas regleringsmöjligheter endast om ett samordnat agerande entydigt medför fler fördelar för konsumenten.
De alternativ som valts syftar till att skapa lika villkor bland alla produktionstekniker och till att undanröja snedvridningar av marknaden bl. a. för att förnybara energikÀllor ska kunna konkurrera pÄ lika villkor pÄ energimarknaden. Dessutom skulle alla marknadsaktörer ha ett ekonomiskt ansvar för att hÄlla systemet i balans. Hinder för tjÀnster som erbjuder större flexibilitet i nÀtet, t.ex. efterfrÄgeflexibilitetstjÀnster, kommer att undanröjas. Vidare ska ÄtgÀrderna syfta till att skapa en mer likvid kortfristig marknad, sÄ att prissvÀngningar korrekt kan avspegla elbrist och erbjuda tillrÀckliga incitament för ett flexibelt nÀt.
I slutkundsledet kommer medlemsstaterna ocksÄ att uppmanas att successivt fasa ut allmÀn prisreglering, till att börja med priser under sjÀlvkostnadspris. Utsatta konsumenter kan skyddas av prisreglering under en övergÄngsperiod. För att ytterligare öka konkurrensen kommer anvÀndningen av uppsÀgningsavgifter att begrÀnsas för att uppmuntra till leverantörsbyte. PÄ samma sÀtt ska överordnade principer sÀkerstÀlla att energirÀkningar Àr tydliga och lÀtta att förstÄ, och
I linje med utvecklingen av grÀnsöverskridande handel med el och den gradvisa marknadsintegrationen kommer den institutionella ramen att anpassas i linje med behovet av ytterligare regleringssamarbete och nya arbetsuppgifter. Acer ska ges ytterligare uppgifter, sÀrskilt i den regionala driften av energisystemet, dock utan att det inkrÀktar pÄ de nationella tillsynsmyndigheternas centrala roll för energiregleringen.
Alla alternativ kontrollerades ingÄende i den konsekvensbedömning som Ätföljer förslaget för att uppfylla kraven pÄ proportionalitet. Det bör noteras i detta sammanhang att de föreslagna strategierna Àr en kompromiss mellan initiativ nedifrÄn och marknadssyrning uppifrÄn. I linje med proportionalitetsprincipen ersÀtter ÄtgÀrderna inte pÄ nÄgot sÀtt den roll som nationella regeringar, nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem har nÀr det gÀller att utföra en rad kritiska uppgifter. Om nÄgot uppmuntras sÄ Àr det nationella tillsynsmyndigheters effektivare regionala samarbete, bÄde formellt och informellt, för att behandla frÄgor som uppkommer i samband med förvaltningen av elsystemet i en omfattning som stÄr i proportion till problemets omfattning.
LĂ„ngt ifrĂ„n att föresprĂ„ka en strategi med âfullstĂ€ndig harmoniseringâ syftar Ă„tgĂ€rderna till att skapa lika villkor för alla marknadsaktörer, sĂ€rskilt nĂ€r marknadsmöjligheter strĂ€cker sig över nationsgrĂ€nser. Slutligen Ă€r en viss standardisering av regler och produkter en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för effektiv elhandel över grĂ€nserna, eftersom beslut om driften av nĂ€tet skulle leda till otillfredsstĂ€llande marknadsresultat om de överlĂ„ts pĂ„ enskilda medlemsstater och tillsynsmyndigheter som agerar isolerat. De direkta erfarenheterna av att utarbeta och anta gemensamma nĂ€t- och handelsregler (nĂ€tföreskrifter och riktlinjer) sedan det tredje energipaketet frĂ„n 2009 har visat att det ligger ett tydligt mervĂ€rde i att tillsynsmyndigheter och nationella myndigheter sitter vid samma bord och enas om gemensamma regler och metoder, bĂ„de pĂ„ hög nivĂ„ och nĂ€r det gĂ€ller tekniska principer.
Det rÄder en allt större skillnad i konkurrensnivÄ mellan slutkunds- och grossistmarknaderna, dÀr slutkundsmarknaderna fortfarande slÀpar efter i frÄga om tjÀnsteutbud och konkreta fördelar för konsumenterna. De föreslagna ÄtgÀrderna omfattar övervakning av
| SV | 12 | SV |
energifattigdom, transparens och tydlig konsumentinformation samt tillgÄng till data och kommer sÄledes inte att begrÀnsa medlemsstaternas befogenheter mer Àn rimligt.
âąVal av regleringsform
Förslaget kommer att Àndra de centrala rÀttsakter som ingick i det tredje energipaketet. Dessa omfattar elförordningen (nr 714/2009) och eldirektivet (2009/72/EG) samt förordningen om inrÀttande av Acer (nr 713/2009). Valet att omarbeta dessa rÀttsakter kommer att öka den rÀttsliga klarheten. En Àndringsakt hade förmodligen visat sig otillrÀcklig för införandet av ett stort antal nya bestÀmmelser. Valet av regleringsform krÀver dÀrför en Àndring av regler som redan antagits och genomförts, som en naturlig utveckling av gÀllande lagstiftning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVĂRDERINGAR, SAMRĂ D MED BERĂRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDĂMNINGAR
âąEfterhandsutvĂ€rderingar/kontroller av Ă€ndamĂ„lsenligheten med befintlig lagstiftning
Kommissionens avdelningar har utvÀrderat den nuvarande lagstiftningsramen (tredje energipaketet) utifrÄn följande fem kriterier: relevans, genomslagskraft, effektivitet, samstÀmmighet och
I utvÀrderingen konstaterades att syftet med det tredje energipaketet, dvs. att öka konkurrensen och undanröja hinder för grÀnsöverskridande konkurrens pÄ elmarknaderna, i det stora hela har uppnÄtts. En aktiv tillÀmpning av lagstiftningen har lett till positiva resultat för elmarknader och konsumenter, och marknaderna Àr generellt mindre koncentrerade och mer integrerade Àn Är 2009. Vad gÀller slutkundsmarknaderna har de nya konsumentrÀttigheter som infördes genom det tredje energipaketet klart förbÀttrat konsumenternas stÀllning pÄ energimarknaderna.
BestÀmmelserna i det tredje energipaketet har dock haft begrÀnsad framgÄng nÀr det gÀller att utveckla den inre elmarknaden pÄ ett antal omrÄden, bÄde pÄ grossist- och slutkundsnivÄ. AllmÀnt taget visade utvÀrderingen att stora vinster fortfarande kan göras genom en förbÀttrad ram för utformning av marknaden, vilket framgÄr av outnyttjade allmÀnna samhÀllsekonomiska vinster och fördelar för konsumenterna. PÄ grossistmarknadsnivÄ kvarstÄr hinder för grÀnsöverskridande handel och sammanlÀnkningskapacitet utnyttjas sÀllan fullt ut. Dessa har bland annat sitt upphov i otillrÀckligt samarbete mellan nationella nÀtoperatörer och tillsynsmyndigheter om gemensam anvÀndning av sammanlÀnkningar. Det nationella perspektivet hos de berörda parterna hindrar fortfarande verkningsfulla grÀnsöverskridande lösningar i mÄnga fall och begrÀnsar slutligen i övrigt gynnsamma grÀnsöverskridande flöden. Bilden Àr inte densamma pÄ alla marknader och inom alla tidsramar dÄ det rÄder varierande grad av integration pÄ dagen före- och intradags- och balansmarknader.
PÄ slutkundsmarknaderna skulle konkurrensen kunna förbÀttras avsevÀrt. Elpriserna varierar fortfarande kraftigt frÄn medlemsstat till medlemsstat av
| SV | 13 | SV |
av avtal, fortsÀtter att utgöra ett betydande ekonomiskt hinder för konsumenternas engagemang. Dessutom tyder det stora antalet klagomÄl som hÀnför sig till fakturering16 pÄ att det fortfarande finns utrymme för att förbÀttra jÀmförbarheten och tydligheten i faktureringsinformationen.
Utöver bristerna nÀr det gÀller att nÄ de ursprungliga mÄl som efterstrÀvades med det tredje energipaketet har en rad nya utmaningar dykt upp som inte förutsÄgs nÀr det tredje energipaketet utarbetades. SÄsom nÀmns ovan inbegriper dessa den mycket kraftiga ökningen av förnybara energikÀllor för elproduktion, ökningen av statliga ingripanden pÄ elmarknaderna för försörjningstrygghetsÀndamÄl och förÀndringar som sker pÄ det tekniska planet. All denna nya utveckling har lett till betydande förÀndringar i det sÀtt pÄ vilket marknaderna fungerar, sÀrskilt under de senaste fem Ären, sÄ att den positiva effekten av reformerna för konsumenterna har dÀmpats och det uppstÄtt en outnyttjad moderniseringspotential. Detta har gett upphov till en lucka i den gÀllande lagstiftningen om hur man ska hantera denna utveckling.
I linje med resultatet av utvÀrderingen och den tillhörande konsekvensbedömningen syftar det aktuella förslaget till att fylla tomrummet och presentera en ram som gör det möjligt att ta hÀnsyn till den tekniska utvecklingen inom sektorn samt till övergÄngen till nya produktions- och konsumtionsmodeller i vÄra energisystem.
âąSamrĂ„d med berörda parter
Som förberedelse inför detta initiativ har kommissionen genomfört flera offentliga samrÄd. SamrÄden var öppna för
Tre samrÄd och deras respektive resultat ska sÀrskilt lyftas fram:
1)Vid ett offentligt samrÄd17 som genomfördes frÄn den 15 november 2012 till den 7 februari 2013, Consultation on generation adequacy, capacity mechanisms, and the internal market in electricity, behandlades frÄgor som rör resurstillrÀcklighet. Syftet var att inhÀmta berörda aktörers Äsikter för att sÀkerstÀlla resurstillrÀcklighet och en trygg elförsörjning pÄ den inre marknaden.
SamrÄdet resulterade i 148 enskilda svar frÄn offentliga organ, nÀringslivet (bÄde frÄn energiproducenter och energikonsumenter) och den akademiska vÀrlden. En detaljerad översikt över svaren pÄ samrÄdet18 samt alla enskilda bidrag och en sammanfattning av resultaten19 har lagts ut pÄ internet.
16
17
18
19
Europeiska kommissionen (2016), Second Consumer market study on the functioning of retail electricity markets for consumers in the EU.
Europeiska kommissionen (2012), Consultation Paper on generation adequacy, capacity mechanisms and the internal market in electricity: https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/20130207_generation_adequacy_consultation_do cument.pdf
https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/Charts_Public%20Consultation%20Reta il%20Energy%20Market.pdf
Europeiska kommissionen (2012), Consultation on generation adequacy, capacity mechanisms, and the internal market in electricity:
| SV | 14 | SV |
2)Ett offentligt samrÄd om slutkundsmarknaderna för el och slutkonsumenterna av el20 genomfördes frÄn den 22 januari 2014 till den 17 april 2014. Kommissionen fick in 237 svar pÄ samrÄdet, varav cirka 20 % frÄn energileverantörer, 14 % frÄn systemansvariga för distributionssystem, 7 % frÄn konsumentorganisationer och 4 % frÄn nationella
tillsynsmyndigheter. Ett stort antal enskilda medborgare deltog ocksÄ i samrÄdet. En fullstÀndig sammanfattning av svaren finns pÄ kommissionens webbplats21.
3)Ett omfattande offentligt samrÄd22 om en ny modell för energimarknaderna genomfördes frÄn den 15 juli 2015 till den 9 oktober 2015.
Kommissionen fick in 320 svar pÄ detta samrÄd. Omkring 50 % av svaren kom frÄn nationella och
âąInsamling och anvĂ€ndning av sakkunnigutlĂ„tanden
Utarbetandet av förslaget till förordning och konsekvensbedömningen baseras pÄ ett omfattande material, som det hÀnvisas till i fotnoterna i konsekvensbedömningen. Materialet omfattar nÀstan 30 undersökningar och modelleringsverktyg, mestadels framtagna av oberoende externa parter, i syfte att bedöma specifika alternativ inom ramen för detta förslag. En fullstÀndig förteckning över dessa finns i bilaga V till konsekvensbedömningen. Studierna omfattar en rad metoder, med fokus pÄ kvantitativa uppskattningar av ekonomiska och sociala lönsamhetsanalyser.
Dessutom har kommissionen genomfört en branschutredning av nationella kapacitetsmekanismer vars preliminÀra resultat snabbt togs med som underlag i den förberedande fasen av det aktuella förslaget23. Resultaten av dessa studier har kompletterat den ovan beskrivna omfattande Äterkopplingen frÄn berörda parter och har pÄ det hela taget gett kommissionen ett omfattande bevisunderlag att grunda de aktuella förslagen pÄ.
âąKonsekvensbedömning
Alla föreslagna ÄtgÀrder understöds av konsekvensbedömningen. NÀmnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande den 7 november 2016. Det sÀtt pÄ vilket synpunkterna frÄn nÀmnden för lagstiftningskontroll har beaktats anges i bilaga I till konsekvensbedömningen.
I konsekvensbedömningen beaktades ett antal ÄtgÀrdsalternativ för varje problemomrÄde. Dessa problemomrÄden och de alternativa sÀtten för att lösa dem anges nedan:
20
21
22
23
European Commission (2014): Consultation on the retail energy market:
https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/Charts_Public%20Consultation%20Reta il%20Energy%20Market.pdf
Europeiska kommissionen (2015): Inledning av ett offentligt samrÄd om en ny marknadsmodell för energimarknaderna (COM(2015) 340 final) https://ec.europa.eu/energy/en/consultations/public-
Interim Report of the Sector Inquiry on capacity Mechanisms, C(2016) 2107 final.
| SV | 15 | SV |
Anpassning av utformningen av marknaden till ökningen av förnybar energi och den tekniska utvecklingen
Konsekvensbedömningen visar att nuvarande regler bör förbÀttras i syfte att skapa lika villkor för alla produktionstekniker och produktionsresurser genom att undanröja befintliga marknadssnedvridningar. Den tar upp regler som leder till diskriminering mellan resurser och som begrÀnsar eller gynnar införandet av viss teknik i elnÀtet. Alla marknadsaktörer skulle ha det ekonomiska ansvaret för obalanser som drabbar nÀtet, och ersÀttningsvillkoren för alla resurser pÄ marknaden skulle regleras pÄ lika villkor. Hinder för efterfrÄgeflexibilitet skulle undanröjas. Det valda alternativet skulle ocksÄ stÀrka kortfristiga marknader genom att föra dem nÀrmare realtid för att skapa maximala möjligheter att tillgodose flexibilitetsbehov och genom att göra balansmarknaderna effektivare. Det valda alternativet omfattar ÄtgÀrder som skulle göra det möjligt att fÄ in alla flexibla decentraliserade resurser för produktion, efterfrÄgan och lagring pÄ marknaden, genom lÀmpliga incitament och en marknadsram som Àr bÀttre anpassad till dem och genom ÄtgÀrder för att skapa bÀttre incitament för systemansvariga för distributionssystem.
En lösning som inte omfattade lagstiftning lĂ€mnades utan beaktande eftersom den gav föga spelrum för att förbĂ€ttra marknaden och sĂ€kerstĂ€lla lika villkor för alla resurser. EU:s nuvarande regelverk Ă€r begrĂ€nsat pĂ„ de berörda omrĂ„dena, eller till och med obefintligt pĂ„ andra omrĂ„den. Dessutom bedömdes frivilligt samarbete inte tillhandahĂ„lla en lĂ€mplig harmoniseringsnivĂ„ eller sĂ€kerhet pĂ„ marknaden. Ăven alternativet att fullstĂ€ndigt harmonisera marknadsreglerna förkastades, eftersom Ă€ndringarna skulle kunna utgöra ett brott mot proportionalitetsprincipen och generellt skulle vara onödiga med hĂ€nsyn till den nuvarande situationen pĂ„ de europeiska energimarknaderna.
Framtida investeringar i produktionskapacitet och icke samordnade kapacitetsmekanismer
Man bedömde olika ÄtgÀrdsalternativ som gÄr utöver referensscenariot och som skiljer sig frÄn varandra vad gÀller graden av anpassning och samordning mellan medlemsstaterna pÄ
Alternativet med en ârenodlad energimarknadâ skulle innebĂ€ra tillrĂ€cklig förbĂ€ttring och sammanlĂ€nkning av de europeiska marknaderna, sĂ„ att de nödvĂ€ndiga prissignalerna sĂ€nds ut för att frĂ€mja investeringar i nya resurser pĂ„ rĂ€tt plats. I ett sĂ„dant scenario krĂ€vs inte lĂ€ngre nĂ„gra kapacitetsmekanismer.
Det valda alternativet bygger pÄ detta scenario med en renodlad energimarknad men utesluter inte möjligheten för medlemsstaterna att anvÀnda kapacitetsmekanismer, dock under förutsÀttning att dessa grundar sig pÄ en gemensam metod för bedömning av resurstillrÀcklighet som med full insyn genomförs via Entso för el och Acer. Dessutom mÄste mekanismerna uppfylla krav pÄ gemensam utformning för bÀttre kompatibilitet mellan nationella kapacitetsmekanismer och harmoniserat grÀnsöverskridande samarbete. Detta alternativ bygger pÄ Europeiska kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för
Ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte omfattar lagstiftning förkastades eftersom befintliga bestÀmmelser i
| SV | 16 | SV |
produktionstillrÀckligheten, skulle vara tvungna att införa kapacitetsmekanismer förkastades eftersom det ansÄgs vara oproportionerligt.
DÄligt fungerande slutkundsmarknader: lÄngsam utbyggnad och lÄg tjÀnstenivÄ
Det rekommenderade alternativet omfattar medlemsstaternas successiva utfasning av allmÀn prisreglering inom en tidsfrist som faststÀlls i
Andra alternativ som övervÀgts men förkastats omfattade följande: en fullstÀndig harmonisering av konsumentlagstiftningen parallellt med ett omfattande konsumentskydd, undantag frÄn prisregleringen pÄ
FörbÀttring av den institutionella ramen och byrÄns roll
Den institutionella ramen för det tredje paketet syftar till att frÀmja samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter och mellan systemansvariga för överföringssystem. Sedan Acer och Entso för el och Entso för gas inrÀttades har de spelat en central roll för framstegen mot en fungerande inre energimarknad. Den senaste utvecklingen pÄ de europeiska energimarknaderna som behandlas i denna konsekvensbedömning och dÀrpÄ följande initiativ om marknadens utformning krÀver dock en anpassning av den institutionella ramen. Dessutom har genomförandet av det tredje paketet ocksÄ belyst omrÄden dÀr det finns utrymme för förbÀttringar nÀr det gÀller den ram som Àr tillÀmplig pÄ Acer och Entso för el och Entso för gas. Vad gÀller alternativen för en reform av den institutionella ramen förkastades ett scenario med oförÀndrade förhÄllanden, eftersom det skulle skapa luckor nÀr det gÀller tillsyn och marknadsövervakning, till följd av nya marknadsbestÀmmelser som införs pÄ andra hÄll i förslaget och den pÄgÄende utvecklingen av sekundÀrrÀtten pÄ
Dessutom övervÀgdes ett
| SV | 17 | SV |
Ett lagstiftningsalternativ som omvandlar Acer till nÄgonting som nÀrmar sig ett alleuropeiskt tillsynsorgan övervÀgdes ocksÄ men förkastades slutligen. För att byrÄn ska kunna spela en sÄdan roll krÀvs det en betydande förstÀrkning av Acers budget och personal, till följd av den starka koncentration av experter som blir nödvÀndig i byrÄn. Det Àr ocksÄ lÀmpligt att bibehÄlla de nationella tillsynsmyndigheternas medverkan i byrÄns beslutsprocess och att inte systematiskt ersÀtta nationella tillsynsmyndigheters majoritetsbeslut med beslut som fattas av direktören.
Lagstiftningsalternativ för att förbÀttra Acer pÄ grundval av den befintliga ramen beaktades ocksÄ. Det alternativ som rekommenderas i konsekvensbedömningen gör det möjligt att anpassa EU:s institutionella ram till elsystemets nya realiteter. I alternativet beaktas Àven det Ätföljande behovet av ytterligare regionalt samarbete och behovet av att fylla befintliga och förvÀntade regleringsluckor pÄ energimarknaden, och dÀrmed möjliggöra flexibilitet genom en kombination av ansatser nedifrÄn och uppifrÄn.
För att fylla den befintliga regleringsluckan vad gÀller nationella tillsynsmyndigheters regleringsfunktioner pÄ regional nivÄ skulle de politiska initiativen inom ramen för detta alternativ innehÄlla ett flexibelt regionalt regelverk för att stÀrka de nationella tillsynsmyndigheternas regionala samordning och beslutsfattande. Detta alternativ innebÀr att man inför ett system dÀr de nationella tillsynsmyndigheternas beslut och övervakningen av vissa frÄgor samordnas regionalt (t.ex. av regionala operativa centrum och andra organ inom ramen för de föreslagna initiativen till utformning av marknaden) och dÀr Acer ges en roll för att skydda EU:s intresse.
GrundlÀggande rÀttigheter
Detta förslag kan pÄverka flera av de grundlÀggande rÀttigheter som faststÀlls i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna, i synnerhet följande: rÀtten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), rÀtten till skydd av personuppgifter (artikel 8), förbudet mot diskriminering (artikel 21), rÀtten till socialt stöd (artikel 34), tillgÄng till tjÀnster av allmÀnt ekonomiskt intresse (artikel 36), införandet av en hög nivÄ av miljöskydd (artikel 37) och rÀtten till ett effektivt rÀttsmedel (artikel 47).
Detta beaktas sÀrskilt i ett antal bestÀmmelser om konsumentskydd, energifattigdom, skydd av utsatta kunder, tillgÄng till tjÀnster av allmÀnt ekonomiskt intresse, dataskydd och skydd av privatlivet.
En sammanfattning av konsekvensbedömningen finns pÄ kommissionens webbplats24 tillsammans med det positiva yttrandet frÄn nÀmnden för lagstiftningskontroll.
âąLagstiftningens Ă€ndamĂ„lsenlighet och förenkling
Förslaget kan öka de administrativa kraven, om Àn i begrÀnsad omfattning. Lika villkor för all teknik att fullt ut delta pÄ energimarknaderna skulle t.ex. medföra att denna teknik behöver uppfylla en rad krav pÄ marknadsöverensstÀmmelse som kan skapa en viss administrativ arbetsbörda.
De ÄtgÀrder som planeras för att förbÀttra likviditeten pÄ och integreringen av energimarknaderna kan ocksÄ fÄ vissa effekter pÄ kort sikt för företagen eftersom de skulle behöva anpassa sig till nya arrangemang för energihandeln. Dessa effekter betraktas dock som smÄ jÀmfört med referensscenariot utan ÄtgÀrder, eftersom de ekonomiska vinsterna med reformen i stor utstrÀckning skulle överstiga en eventuell kortfristig eller lÄngfristig administrativ omorganisation.
24[OP: Please insert Link to Impact Assessment]
| SV | 18 | SV |
LikasÄ kommer den successiva utfasningen av reglerade priser pÄ medlemsstatsnivÄ att krÀva att de nationella tillsynsmyndigheterna intensifierar sina insatser för att övervaka marknaderna, sÀkerstÀlla effektiv konkurrens och garantera konsumentskydd. Dessa effekter kan kompenseras genom ökat konsumentdeltagande, vilket pÄ ett naturligt sÀtt skulle frÀmja konkurrensen pÄ marknaden.
De olika aktiviteter som ska utföras enligt den nya institutionella strukturen ska ocksÄ skapa en ny uppsÀttning krav pÄ engagemang pÄ administrativ nivÄ frÄn nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem. Detta omfattar bl.a. deltagande inom Acer och i de beslutsprocesser som leder till överenskommelse om metoder och praxis för en smidig grÀnsöverskridande energihandel.
De administrativa och ekonomiska konsekvenserna för företag och offentliga myndigheter för varje alternativ som övervÀgs beskrivs i detalj i kapitel 6 i konsekvensbedömningen.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget i detta paket har budgetkonsekvenser för resurserna pÄ ByrÄn för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) som beskrivs i finansieringsöversikten till kommissionens förslag om en omarbetning av förordningen om inrÀttande av Acer. I allt vÀsentligt krÀver de nya uppgifter som ska utföras av Acer, sÀrskilt vad gÀller bedömningen av systemets tillrÀcklighet och inrÀttandet av regionala operativa centrum, en infasning av upp till 18 ytterligare heltidsekvivalenter för byrÄn fram till 2020 samt motsvarande ekonomiska resurser.
5.ĂVRIGA INSLAG
âąGenomförandeplaner samt Ă„tgĂ€rder för övervakning, utvĂ€rdering och rapportering
Kommissionen kommer att övervaka hur medlemsstater och andra aktörer genomför och följer de ÄtgÀrder som slutligen ska antas och att vidta ÄtgÀrder om och nÀr sÄ krÀvs. Dessutom kommer kommissionen, sÄsom den redan har gjort i samband med genomförandet av det tredje energipaketet, att tillhandahÄlla vÀgledande dokument som hjÀlp vid genomförandet av de antagna ÄtgÀrderna.
Vad gÀller övervakningen och genomförandet kommer kommissionen att stödjas av Acer. à rlig rapportering frÄn byrÄn, parallella utvÀrderingar som genomförs av kommissionen och rapportering frÄn gruppen för samordning pÄ elomrÄdet Àr en del av det aktuella initiativet. ByrÄn kommer att uppmanas att ytterligare se över sina övervakningsindikatorer för att sÀkerstÀlla deras fortsatta relevans för övervakningen av framstegen mot de mÄl som ligger till grund för dessa förslag, sÄ att de Äterspeglas pÄ ett adekvat sÀtt bland annat i Acers Ärliga marknadsövervakningsrapporter.
Parallellt med de föreslagna initiativen kommer kommissionen att lÀgga fram ett initiativ om styrningen av energiunionen som ska strama upp
En mera omfattande behandling av övervakningsmekanismer och referensindikatorer finns i kapitel 8 i konsekvensbedömningen.
| SV | 19 | SV |
6.REDOGĂRELSE FĂR DE ENSKILDA BESTĂMMELSERNA I FĂRSLAGET
âąFörslag till Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning)
Kapitel I i förslaget till direktiv innehÄller vissa klargöranden av direktivets mÄl och tillÀmpningsomrÄde, och fokuseringen pÄ konsumenter och den inre marknadens betydelse och dess viktigaste principer framhÀvs. Dessutom uppdateras de viktigaste definitionerna som anvÀnds i direktivet.
Kapitel II i förslaget till direktiv faststÀller den allmÀnna principen att medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla att EU:s elmarknad Àr konkurrenskraftig, konsumentinriktad, flexibel och ickediskriminerande. Det betonas att nationella ÄtgÀrder inte oskÀligt bör hindra grÀnsöverskridande flöden, konsumentdeltagande eller investeringar. Vidare fastslÄs principen att leveranspriser ska vara marknadsbaserade, med förbehÄll för motiverade undantag. I kapitlet klargörs ocksÄ vissa principer som avser
Kapitel III i det föreslagna direktivet stÀrker befintliga konsumentrÀttigheter och inför nya rÀttigheter som syftar till att sÀtta konsumenterna i centrum för energimarknaderna, genom att sÀkerstÀlla att de ges ökat inflytande och skyddas bÀttre. Dessutom faststÀlls regler om tydlig faktureringsinformation och om certifierade jÀmförelseverktyg. Kapitlet innehÄller bestÀmmelser som sÀkerstÀller att konsumenterna fÄr möjlighet att fritt vÀlja och byta leverantör eller aggregatorer, har rÀtt till ett avtal med dynamiska priser och har möjlighet att delta i efterfrÄgeflexibilitet, egenproduktion och egenförbrukning av el. Varje konsument ska ha rÀtt att begÀra en smart mÀtare utrustad med en minimiuppsÀttning av funktioner. Det förbÀttrar ocksÄ befintliga regler om konsumenternas möjlighet att dela med sig av sina data med leverantörer och tjÀnsteleverantörer genom att klargöra vilken roll de parter som ansvarar för uppgiftshanteringen har och genom att faststÀlla ett gemensamt europeiskt format som ska utvecklas av kommissionen inom ramen för en genomförandeakt. Syftet Àr ocksÄ att sÀkerstÀlla att energifattigdom ÄtgÀrdas av medlemsstaterna. Dessutom ÄlÀggs medlemsstaterna att faststÀlla ramar för oberoende aggregatorer och för efterfrÄgeflexibilitet enligt principer som gör det möjligt för dem att fullt ut delta pÄ marknaden. Det faststÀlls en ram för lokala energisamhÀllen som kan delta i lokal produktion, distribution, aggregering, lagring och leverans av energi eller i tillhandahÄllandet av energieffektivitetstjÀnster. Det föreskrivs ocksÄ vissa förtydliganden av befintliga bestÀmmelser om smarta mÀtare, gemensamma kontaktpunkter, rÀtt till tvistlösning utanför domstol, samhÀllsomfattande tjÀnster och utsatta konsumenter.
Kapitel IV i förslaget till direktiv föreskriver vissa klargöranden vad gÀller de uppgifter som Äligger systemansvariga för distributionssystem, sÀrskilt avseende deras verksamhet i samband med upphandling av nÀttjÀnster för att sÀkerstÀlla flexibilitet, integrering av elfordon och datahantering. Dessutom klargörs rollen för systemansvariga för distributionssystem nÀr det gÀller lagring och laddningsstationer för elfordon.
Kapitel V i förslaget till direktiv sammanfattar de allmÀnna regler som Àr tillÀmpliga pÄ systemansvariga för överföringssystem, i stor utstrÀckning baserat pÄ befintlig text, med endast nÄgra förtydliganden som rör stödtjÀnster och de nya regionala operativa centrumen.
Kapitel VI i det föreslagna direktivet, som innehÄller bestÀmmelser om Ätskillnad som tagits fram i samband med det tredje energipaketet, förblir oförÀndrat vad gÀller de centrala materiella bestÀmmelserna om Ätskillnad, sÀrskilt med avseende pÄ de tre ordningarna för
| SV | 20 | SV |
systemansvariga för överföringssystem (Ätskilt Àgande, oberoende systemansvarig och oberoende systemansvarig för överföring) samt med hÀnsyn till bestÀmmelserna om utnÀmning och certifiering av systemansvariga för överföringssystem. Det innehÄller endast ett förtydligande om möjligheten för systemansvariga för överföringssystem att Àga lager eller tillhandahÄlla stödtjÀnster.
Kapitel VII i förslaget till direktiv innehÄller bestÀmmelser om inrÀttande, befogenheter och skyldigheter samt bestÀmmelser om hur de oberoende nationella energitillsynsmyndigheterna ska fungera. Förslaget betonar sÀrskilt tillsynsmyndigheternas skyldighet att samarbeta med angrÀnsande tillsynsmyndigheter och Acer om det rör sig om frÄgor av grÀnsöverskridande betydelse, och det uppdaterar förteckningen över tillsynsmyndigheternas uppgifter, bl.a. nÀr det gÀller tillsynen över de nyinrÀttade regionala operativa centrumen.
Kapitel VIII i förslaget till direktiv Àndrar en del allmÀnna bestÀmmelser, bl.a. om undantag frÄn direktivet, utövande av befogenheter som delegeras till kommissionen och till den kommitté som inrÀttats enligt kommittéförfarandet i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.
De nya bilagorna till det föreslagna direktivet innehÄller ytterligare krav om jÀmförelseverktyg, fakturering och faktureringsinformation och Àndrar befintliga krav för smarta mÀtare och spridningen av dessa.
âąFörslag till Europaparlamentets och rĂ„dets förordning om den inre elmarknaden (omarbetning)
I kapitel I i den föreslagna förordningen anges tillÀmpningsomrÄde och syfte och de definitioner av termer som anvÀnds i förordningen. Det betonas hur viktiga icke snedvridna marknadssignaler Àr för att öka flexibiliteten, minska koldioxidutslÀppen och frÀmja innovationen, och de viktigaste definitionerna som anvÀnds i förordningen uppdateras och kompletteras.
Kapitel II i den föreslagna förordningen inför en ny artikel som anger de huvudprinciper som ska respekteras i nationell energilagstiftning för att möjliggöra en fungerande inre elmarknad. Det innehÄller Àven de huvudsakliga rÀttsliga principerna för elhandelsreglerna inom olika tidsramar för handel
Kapitel III i förslaget till förordning beskriver förfarandet för att faststÀlla elomrÄden pÄ ett samordnat sÀtt i linje med den översynsprocess som skapats genom förordning (EU) 2015/1222 om faststÀllande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning25. För att lösa det fortlöpande problemet med betydande nationella begrÀnsningar av grÀnsöverskridande elflöden förtydligas villkoren för sÄdana exceptionella begrÀnsningar, sÀrskilt genom bestÀmmelser som ska sÀkerstÀlla att import och export av el inte begrÀnsas av nationella aktörer av ekonomiska skÀl. Detta kapitel innehÄller dessutom Àndringar av befintliga principer för överförings- och distributionsnÀtstariffer och faststÀller ett förfarande för att successivt sammanjÀmka metoderna för berÀkning av överförings- och
25Kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om faststÀllande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (EUT L 197, 25.7.2015, s. 24).
| SV | 21 | SV |
distributionstariffer. Det omfattar ocksÄ Àndrade bestÀmmelser för anvÀndningen av överbelastningsavgifter.
Kapitel IV i förslaget till förordning anger nya allmÀnna principer för att avhjÀlpa medlemsstaternas resurstillrÀcklighetsproblem pÄ ett samordnat sÀtt. Det faststÀller principer och ett förfarande för utveckling av en europeisk bedömning av resurstillrÀckligheten för att bÀttre kunna avgöra behovet av kapacitetsmekanismer och, om sÄ Àr lÀmpligt, för medlemsstaternas faststÀllande av en standard för tillförlitlighet. Det klargör hur och under vilka förutsÀttningar kapacitetsmekanismer kan införas pÄ ett marknadsförenligt sÀtt. Det förtydligar ocksÄ marknadsförenliga principer för utformningen av kapacitetsmekanismer, inklusive regler för att ta del av kapacitet som finns i en annan medlemsstat och för att anvÀnda sammanlÀnkningar. Det anger hur regionala operativa centrum, nationella systemansvariga för överföringssystem, Entso för el och nationella tillsynsmyndigheter via Acer kommer att delta i utvecklingen av tekniska parametrar för deltagande vad gÀller kapacitet som finns i en annan medlemsstat samt operativa bestÀmmelser för deras deltagande.
Kapitel V i den föreslagna förordningen anger Entso för els uppgifter och skyldigheter och Acers övervakningsuppgifter i detta avseende, och klargör samtidigt Acers skyldighet att agera oberoende och för Europas bÀsta. Det definierar de regionala operativa centrumens uppdrag och anger kriterier och ett förfarande för faststÀllande av systemdriftsregioner som omfattas av varje regionalt operativt centrum samt de samordningsfunktioner som dessa centrum utför. Det faststÀller ocksÄ arbets- och organisationsformer, samrÄdskrav, krav och förfaranden för antagande av beslut och rekommendationer och Àndring av dessa, styrelsens sammansÀttning och ansvarsomrÄden samt ansvarsarrangemang för de regionala operativa centrumen. Kapitlet innehÄller ocksÄ bestÀmmelser om anslutning av kraftvÀrmeenheter som tidigare ingick i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet. BestÀmmelserna om en tioÄrig nÀtutvecklingsplan, ersÀttning mellan systemansvariga för överföringssystem, informationsutbyte och certifiering förblir i stort sett oförÀndrade.
I kapitel VI i den föreslagna förordningen inrÀttas en europeisk enhet för systemansvariga för distributionssystem, faststÀlls ett förfarande för inrÀttande av denna enhet och dess arbetsuppgifter, Àven vad gÀller samrÄd med berörda aktörer. Det innehÄller ocksÄ föreskrifter om samarbete mellan systemansvariga för distributionssystem och systemansvariga för överföringssystem nÀr det gÀller planering och drift av deras nÀt.
I kapitel VII i förslaget till förordning anges kommissionens befintliga befogenheter att anta delegerade akter i form av nÀtföreskrifter eller riktlinjer samt regler för detta. Det omfattar klargöranden vad gÀller nÀtföreskrifters och riktlinjers rÀttsliga natur och antagandet av dessa samt utvidgar deras eventuella innehÄll till följande omrÄden: strukturer för distributionstariffer, regler för tillhandahÄllande av ej frekvensrelaterade stödtjÀnster, regler för efterfrÄgeflexibilitet, energilagring och inskrÀnkning pÄ förbrukningssidan, regler för itsÀkerhet, regler för regionala operativa centrum samt inskrÀnkning av produktion och dirigering av produktion och förbrukning. Det förenklar och effektiviserar förfarandet för utarbetande av elnÀtsföreskrifter och ger de nationella tillsynsmyndigheterna möjlighet att inom Acer besluta om frÄgor som gÀller genomförandet av nÀtföreskrifter och riktlinjer. Dessutom görs den europeiska enheten för systemansvariga för distributionssystem och andra aktörer mer delaktiga i förfarandet för utarbetande av förslag till elnÀtsföreskrifter.
Kapitel VIII i den föreslagna förordningen omfattar slutbestÀmmelserna i förslaget till förordning. Det omfattar de befintliga reglerna för att undanta nya
| SV | 22 | SV |
likströmssammanlÀnkningar frÄn vissa krav i eldirektivet och elförordningen och samtidigt klargöra förfarandet för nationella tillsynsmyndigheters senare Àndringar av dessa undantag.
Bilagan till förslaget till förordning anger i detalj de uppgifter som tilldelas de regionala operativa centrum som inrÀttas genom förordningen.
âąFörslag till Europaparlamentets och rĂ„dets förordning om inrĂ€ttandet av en EU- byrĂ„ för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (omarbetning)
Generellt föreslÄs reglerna om Acer anpassas till den gemensamma strategi för EU:s decentraliserade byrÄer som Europaparlamentet, Europeiska unionens rÄd och Europeiska kommissionen enats om (den gemensamma strategin)26. BegrÀnsade avvikelser frÄn den gemensamma strategin Àr dock motiverade för Acers del i det hÀr skedet.
Kapitel I i den föreslagna förordningen beskriver Acers roll, mÄl och uppgifter och typen av akter som byrÄn kan anta, och föreskriver bestÀmmelser om samrÄd och övervakning. Förteckningen över uppgifter har uppdaterats sÄ att den omfattar de uppgifter inom övervakning av grossistmarknaden och grÀnsöverskridande infrastruktur som tilldelats Acer efter antagandet av förordningen.
Vad gÀller antagandet av elnÀtsföreskrifter ges Acer större ansvar för att utarbeta och för kommissionen lÀgga fram de slutliga förslagen till en nÀtföreskrift, samtidigt som man behÄller Entso för els roll som teknisk expert. Förslaget omfattar Àven att systemansvariga för distributionssystem ska vara formellt företrÀdda pÄ
För uppgifter pÄ regional nivÄ som endast gÀller ett begrÀnsat antal nationella tillsynsmyndigheter införs ett regionalt beslutsförfarande. I detta syfte ska direktören avge ett yttrande om huruvida frÄgan huvudsakligen Àr av regional betydelse. Om tillsynsnÀmnden hÄller med om att detta Àr fallet bör en regional underkommitté till tillsynsnÀmnden utarbeta beslutet i frÄga, som slutgiltigt ska antas eller förkastas av tillsynsnÀmnden sjÀlv. I annat fall ska tillsynsnÀmnden fatta beslut utan ingripande av en regional underkommitté.
I kapitlet faststÀlls Àven ett antal nya uppgifter för Acer nÀr det gÀller samordning av vissa funktioner som rör de regionala operativa centrumen inom byrÄn, tillsynen över nominerade elmarknadsoperatörer och godkÀnnande av metoder och förslag som rör produktionstillrÀcklighet och riskberedskap.
Kapitel II i förordningen innehÄller organisatoriska bestÀmmelser om styrelsen, tillsynsnÀmnden, direktören, överklagandenÀmnden samt, som en ny bestÀmmelse, regler om byrÄns arbetsgrupper. Samtidigt som flera enskilda bestÀmmelser anpassas till den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade byrÄer eller till rÄdets nya omröstningsregler bibehÄlls de viktigaste inslagen i den rÄdande förvaltningsstrukturen, sÀrskilt tillsynsnÀmnden.
Denna avvikelse frÄn den gemensamma strategin i Acers fall Àr berÀttigad av följande skÀl:
De viktigaste mÄlen för EU:s elpolitik, dvs. försörjningstrygghet, ett rimligt elpris och minskade koldioxidutslÀpp, kan mest effektivt uppnÄs genom en integrerad europeisk elmarknad. Följaktligen blir infrastrukturen för elöverföring alltmer sammanlÀnkad, ökande elvolymer handlas över grÀnserna, produktionskapacitet delas pÄ europeisk nivÄ och överföringssystemet drivs med beaktande av regionala och grÀnsöverskridande aspekter. De
26Se gemensamt uttalande av Europaparlamentet, Europeiska unionens rÄd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byrÄer frÄn den 19 juli 2012.
| SV | 23 | SV |
aktuella lagstiftningspaketen förstÀrker ytterligare dessa trender, som vÀntas leda till effektivitetsvinster som gynnar europeiska konsumenter.
En förutsÀttning för skapandet av en inre elmarknad Àr att öppna upp sektorn för konkurrens. Liksom inom andra sektorer av ekonomin har öppnandet av elmarknaden förutsatt nya regler, sÀrskilt vad gÀller överförings- och distributionssystemen och myndigheternas tillsyn. För detta ÀndamÄl har oberoende tillsynsmyndigheter införts. Dessa enheter har ett sÀrskilt ansvar nÀr det gÀller att övervaka de nationella och europeiska regler som Àr tillÀmpliga pÄ elsektorn.
NÀr den grÀnsöverskridande handeln ökar och det regionala och europeiska sammanhanget beaktas i systemdriften har de nationella tillsynsmyndigheterna tvingats att i allt högre grad samordna sin verksamhet med de nationella tillsynsmyndigheterna i andra medlemsstater. Acer har utformats för att fungera som en plattform för detta samspel och har haft denna uppgift sedan byrÄn inrÀttades 2011. TillsynsnÀmnden Àr den avdelning inom Acer dÀr de flesta yttranden, rekommendationer och beslut utarbetas tillsammans med Acers personal. TillsynsnÀmnden bestÄr av företrÀdare pÄ hög nivÄ för de nationella tillsynsmyndigheterna och en företrÀdare för kommissionen som saknar röstrÀtt. De första Ären av byrÄns existens har visat att tillsynsnÀmnden lyckats bidra effektivt till utförandet av byrÄns uppgifter.
Eftersom energimarknaderna fortfarande i stor utstrÀckning regleras pÄ nationell nivÄ Àr de nationella tillsynsmyndigheterna aktörer med en nyckelroll för energimarknaderna. Acers huvudsakliga uppgift Àr inte att genomföra de lagstiftande befogenheter som delegerats till kommissionen, utan att samordna de regleringsbeslut som fattas av oberoende nationella tillsynsmyndigheter. Denna rollfördelning bibehÄlls i det stora hela i detta lagstiftningsförslag. I den nuvarande strukturen har man hittat en finjusterad jÀmvikt mellan de olika aktörerna, med hÀnsyn till sÀrdragen hos den framvÀxande inre energimarknaden. Om jÀmvikten rubbas i detta skede Àventyras genomförandet av de politiska initiativen i lagstiftningsförslagen, vilket skulle utgöra hinder för en ytterligare integrering av energimarknaden som Àr det frÀmsta syftet med detta förslag. Det förefaller dÀrför vara förhastat att överlÄta beslutsbefogenheter till en styrelse som man gör i den gemensamma strategin. DÀrför förefaller det snarare lÀmpligt att behÄlla den nuvarande strukturen, som sÀkerstÀller att de nationella tillsynsmyndigheterna agerar utan nÄgot direkt ingripande frÄn EU:s institutioner eller medlemsstaterna i specifika frÄgor. Samtidigt förutsÀtter tillsynsmyndigheternas övergripande arbete fortfarande
Det föreslÄs inte heller att styrelsemodellen ska anpassas till modellen för en styrelse enligt den gemensamma strategin. ByrÄns styrelse i dess nuvarande sammansÀttning har visat sig vara sÀrskilt effektiv och funktionsduglig under de senaste Ären. ByrÄns verksamhet garanteras av företrÀdare för Europaparlamentet, rÄdet och kommissionen.
Ăven om kommissionen i detta skede inte anser det lĂ€mpligt att anpassa byrĂ„ns förvaltningsstruktur fullt ut till den gemensamma strategin kommer den att fortsĂ€tta att övervaka om de beskrivna avvikelserna frĂ„n den gemensamma strategin fortfarande Ă€r motiverade, och nĂ€sta utvĂ€rdering planeras Ă€ga rum Ă„r 2021. Den utvĂ€rderingen kommer, utöver en bedömning av byrĂ„ns mĂ„l, mandat och uppgifter, dessutom att vara sĂ€rskilt inriktad pĂ„ byrĂ„ns förvaltningsstruktur.
Kapitel III i förslaget till förordning innehÄller finansiella bestÀmmelser. Flera enskilda bestÀmmelser föreslÄs bli anpassade till den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade byrÄer.
| SV | 24 | SV |
Kapitel IV i förslaget till förordning uppdaterar flera enskilda bestÀmmelser i linje med den gemensamma strategin och innehÄller i övrigt i stort sett oförÀndrade bestÀmmelser om personal och ansvar.
| SV | 25 | SV |
2009/72/EG (anpassad) 2016/0380 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RĂ DETS DIREKTIV
om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphÀvande av direktiv
2003/54/EG
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
2009/72/EG (anpassad)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RĂ D HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprĂ€ttandet av Europeiska gemenskapen ⊠om Europeiska unionens funktionssĂ€tt â«, sĂ€rskilt artiklarna 47.2, 55 och 95 ⊠artikel 194.2 â«,
med beaktande av ⊠Europeiska ⫠kommissionens förslag,
efter översÀndande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av yttrandet frÄn Europeiska ekonomiska och sociala kommittén27, med beaktande av yttrandet frÄn Regionkommittén28,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ⊠det ordinarie lagstiftningsförfarandet â«, och
av följande skÀl:
ny
1.Ett antal Àndringar mÄste göras av Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/72/EG29. Av tydlighetsskÀl bör det direktivet arbetas om.
27
28
29
EUT C 211, 19.8.2008, s. 23. EUT C 172, 5.7.2008, s. 55.
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphÀvande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).
| SV | 26 | SV |
2009/72/EG (anpassad) skÀl 1 ny
2.Den inre marknaden för el, som stegvis har genomförts i hela gemenskapen
⊠unionen â« sedan 1999, syftar , genom organiserandet av konkurrenskraftiga elmarknader över nationsgrĂ€nserna, ïŻ till att skapa faktiska valmöjligheter för alla kunder i Europeiska unionen, bĂ„de enskilda och företag, nya affĂ€rsmöjligheter och ökad handel över grĂ€nserna, vilket ska leda till ökad effektivitet, konkurrenskraftiga priser, effektiva investeringssignaler, ïŻ högre kvalitet pĂ„ tjĂ€nsterna och bidra till försörjningstrygghet och hĂ„llbarhet.
2009/72/EG (anpassad) skÀl 2 ny
3.Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om
gemensamma regler för den inre marknaden för el30 och Europaparlamentets och
rĂ„dets direktiv 2009/72/EG ïŻ har i hög grad bidragit till att skapa en sĂ„dan inre marknad för el. Europas energisystem befinner sig dock mitt i en genomgripande omvandling. Det gemensamma mĂ„let att minska koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n energisystemet skapar nya möjligheter och utmaningar för marknadsaktörerna. Samtidigt ger den tekniska utvecklingen möjlighet till nya former av konsumentdeltagande och grĂ€nsöverskridande samarbete. Unionens marknadsregler behöver anpassas till nya förhĂ„llanden pĂ„ marknaden ïŻ.
ny
4.I Europeiska unionens ramstrategi beskrivs visionen om en energiunion med medborgarna som centrum pÄ en marknad, dÀr de aktivt tar ett eget ansvar för energiomstÀllningen och drar nytta av den nya tekniken för att sÀnka energikostnaderna, samtidigt som utsatta konsumenter ocksÄ fÄr skydd.
ny
5.I kommissionens meddelande av den 15 juli 2015 En ny giv för energikonsumenterna31 presenteras kommissionens vision om en slutkundsmarknad som Àr bÀttre anpassad till energikonsumenterna, bland annat genom en bÀttre sammankoppling mellan grossist- och slutkundsmarknaderna. Med hjÀlp av ny teknik och nya innovativa energitjÀnsteföretag bör alla konsumenter kunna delta i energiomstÀllningen och kontrollera sin egen energiförbrukning pÄ ett sÀtt som frÀmjar energieffektiva lösningar, vilket sparar pengar Ät dem sjÀlva och bidrar till att minska den totala energiförbrukningen.
30
31
EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. COM(2015) 339 final av den 15.7.2015.
| SV | 27 | SV |
ny
6.Meddelandet frĂ„n kommissionen av den 15 juli 2015 Inledning av ett offentligt samrĂ„d om en ny marknadsmodell för energimarknaderna32 betonades att övergĂ„ngen frĂ„n produktion i stora centrala kraftverk till decentraliserad produktion frĂ„n förnybara energikĂ€llor och koldioxidsnĂ„la marknader krĂ€ver en anpassning av de nuvarande bestĂ€mmelserna om elhandel och Ă€ndringar av befintliga marknadsroller. I meddelandet underströks ocksĂ„ behovet att organisera elmarknaderna pĂ„ ett mer flexibelt sĂ€tt och till fullo integrera alla marknadsaktörer â inklusive producenter av förnybar energi, nya energitjĂ€nsteleverantörer, energilagring och flexibel efterfrĂ„gan.
ny
7.Utöver de nya utmaningarna behandlar direktivet ocksÄ de kvarstÄende hindren för fullbordandet av den inre marknaden för el. Ett förbÀttrat regelverk mÄste bidra till att lösa de nuvarande problemen med fragmenterade nationella marknader som fortfarande ofta styrs genom omfattande ingripanden i reglerande syfte. SÄdana ingripanden har lett till hinder mot att sÀlja el pÄ lika villkor samt högre kostnader jÀmfört med lösningar som bygger pÄ grÀnsöverskridande samarbete och marknadsbaserade principer.
ny
8.Konsumenterna Àr av avgörande betydelse för att uppnÄ den flexibilitet som krÀvs för att anpassa elsystemet till intermittent och distribuerad produktion av förnybar energi. Den tekniska utvecklingen inom nÀtförvaltning och förnybar produktion har öppnat mÄnga möjligheter för konsumenterna, och en sund konkurrens pÄ slutkundsmarknaderna kommer att vara avgörande för att sÀkerstÀlla ett marknadsstyrt införande av innovativa nya tjÀnster som svarar mot konsumenternas vÀxlande behov och förmÄga, samtidigt som systemets flexibilitet ökar. Konsumenterna fÄr större möjlighet att delta pÄ energimarknaden och att delta pÄ nya sÀtt, och detta bör leda till att de kan dra nytta av den inre marknaden för el och till att unionens mÄl för förnybar energi uppnÄs.
2009/72/EG skÀl 3
9.De friheter som Europeiska unionens medborgare garanteras genom fördraget â bland annat fri rörlighet för varor, etableringsfriheten och friheten att tillhandahĂ„lla tjĂ€nster â kan endast uppnĂ„s pĂ„ en fullstĂ€ndigt öppnad marknad, dĂ€r alla konsumenter fritt kan vĂ€lja handlare och dĂ€r alla handlare kan leverera fritt till sina kunder.
32COM(2015) 340 final av den 15.7.2015.
| SV | 28 | SV |
2009/72/EG skÀl 57
10.Det bör vara av största vikt för medlemsstaterna att verka för fungerande konkurrens och att olika elhandlare utan svÄrighet fÄr tilltrÀde till marknaden samt att frÀmja ny elproduktionskapacitet för att konsumenterna verkligen ska kunna dra full fördel av en liberaliserad inre marknad för el.
2009/72/EG skÀl 8 ny
11.För att trygga konkurrens och elförsörjning till mest konkurrenskraftiga pris bör medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna underlÀtta grÀnsöverskridande tilltrÀde för nya elhandlare som levererar el frÄn olika energikÀllor
samt för nya leverantörer av elproduktion. , lagring och efterfrĂ„geflexibilitet. ïŻ
2009/72/EG skÀl 60
12.Ett annat viktigt mÄl för detta direktiv bör vara att garantera gemensamma bestÀmmelser för en verklig inre marknad för el och ett brett elutbud som Àr tillgÀngligt för alla. Korrekta marknadspriser skulle i detta syfte ge incitament till grÀnsöverskridande sammanlÀnkningar och investeringar i ny elproduktion, samtidigt som de pÄ lÄng sikt skulle leda till priskonvergens.
2009/72/EG skÀl 56
13.Marknadspriserna bör ge de rÀtta incitamenten för utvecklingen av nÀtet och investeringar i ny elproduktion.
2009/72/EG skÀl 22 (anpassad)
14.Det kommer enligt detta direktiv attfinns olika typer av marknadsorganisation pĂ„ den inre marknaden för el. De Ă„tgĂ€rder som medlemsstaterna kan vidta för att sĂ€kerstĂ€lla lika villkor pĂ„ marknaden bör grunda sig pĂ„ överordnade krav av allmĂ€nt intresse. SamrĂ„d bör ske med kommissionen om Ă„tgĂ€rdernas förenlighet med fördraget och gemenskapsrĂ€tten ⊠unionsrĂ€tten â«.
ny
15.För att uppnÄ mÄl av allmÀnt ekonomiskt intresse bör medlemsstaterna behÄlla stor handlingsfrihet nÀr det gÀller att införa skyldigheter att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster för elföretag. Medlemsstaterna bör tillförsÀkra hushÄllskunder och, nÀr medlemsstaterna anser det lÀmpligt, smÄ företag rÀtten att fÄ tillgÄng till el av en bestÀmd kvalitet till priser som kan jÀmföras enkelt och klart samt Àr transparenta och konkurrenskraftiga. Skyldigheter att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster genom
| SV | 29 | SV |
reglering av leveranspriserna utgör dock en fundamentalt snedvridande ÄtgÀrd som ofta leder till ackumulering av tariffunderskott, begrÀnsning av konsumenternas valfrihet, lÀgre incitament för energibesparingar och investeringar i energieffektivitet, lÀgre tjÀnstekvalitet, mindre engagemang och tillfredsstÀllelse hos konsumenterna, begrÀnsning av konkurrensen samt fÀrre innovativa produkter och tjÀnster pÄ marknaden. Följaktligen bör medlemsstaterna anvÀnda andra instrument, sÀrskilt riktade socialpolitiska ÄtgÀrder, för att upprÀtthÄlla rimliga elpriser för hushÄllen. Ingripanden i prissÀttningen bör endast anvÀndas i vissa undantagsfall. En helt avreglerad slutkundsmarknad för el skulle stimulera priskonkurrens och andra typer av konkurrens bland befintliga elhandlare och uppmuntra nya aktörer att komma in pÄ marknaden, och detta skulle öka konsumenternas valmöjligheter och tillfredsstÀllelse.
2009/72/EG skÀl 45 (anpassad)
16.Medlemsstaterna bör tillförsÀkra hushÄllskunder och, nÀr medlemsstaterna anser det lÀmpligt, smÄ företag rÀtten att fÄ tillgÄng till el av en bestÀmd kvalitet till priser som kan jÀmföras enkelt och klart samt Àr transparenta och rimliga. För att sÀkerstÀlla att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna i ⊠unionen ⫠gemenskapen hÄller hög kvalitet bör medlemsstaterna regelbundet underrÀtta kommissionen om alla ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlet med detta direktiv. Kommissionen bör regelbundet offentliggöra en rapport som innehÄller en analys av de nationella ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningarna nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster samt en jÀmförelse av ÄtgÀrdernas effektivitet, i syfte att utfÀrda rekommendationer om vilka nationella ÄtgÀrder som bör vidtas för att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna ska hÄlla hög kvalitet. Medlemsstaterna bör vidta de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att skydda utsatta kunder pÄ den inre marknaden för el. SÄdana ÄtgÀrder kan variera alltefter de sÀrskilda omstÀndigheterna i medlemsstaterna i frÄga och kan inbegripa specifika ÄtgÀrder avseende betalning av elrÀkningar eller mer generella ÄtgÀrder inom socialförsÀkringssystemet. NÀr samhÀllsomfattande tjÀnster Àven tillhandahÄlls smÄ företag, kan ÄtgÀrderna för att sÀkerstÀlla att dessa samhÀllsomfattande tjÀnster tillhandahÄlls vara olika för hushÄllskunder och smÄ företag.
2009/72/EG skÀl 47
17.Medlemsstaterna bör ha möjlighet att utse en sistahandselhandlare. Denne elhandlare kan vara försÀljningsavdelningen i ett vertikalt integrerat företag som Àven fungerar som distributör, under förutsÀttning att detta uppfyller kraven pÄ Ätskillnad i detta direktiv.
2009/72/EG skÀl 48 (anpassad)
18.De Ă„tgĂ€rder som medlemsstaterna vidtar för att uppnĂ„ mĂ„len nĂ€r det gĂ€ller social och ekonomisk sammanhĂ„llning bör bland annat kunna innefatta lĂ€mpliga ekonomiska stimulansĂ„tgĂ€rder, dĂ€r sĂ„ Ă€r lĂ€mpligt med hjĂ€lp av alla tillgĂ€ngliga nationella verktyg och gemenskapsverktyg ⊠unionsverktyg â«. Dessa verktyg kan innefatta ansvarsmekanismer för att sĂ€kerstĂ€lla nödvĂ€ndiga investeringar.
| SV | 30 | SV |
2009/72/EG skÀl 49 (anpassad)
19.Om de ÄtgÀrder som medlemsstaterna vidtar för att fullgöra skyldigheten att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster kan definieras som statligt stöd enligt artikel 87.1⊠107.1 ⫠i fördraget Àr medlemsstaterna enligt artikel 88.3⊠108.3 ⫠i fördraget skyldiga att underrÀtta kommissionen om detta.
2009/72/EG skÀl 52 (anpassad) ny
20.Konsumenterna bör fĂ„ tydlig och begriplig information om sina rĂ€ttigheter i förhĂ„llande till energisektorn. Kommissionen bör ⊠har â«, efter samrĂ„d med berörda intressenter, bland dem medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndigheterna,
konsumentorganisationer och elföretag, faststĂ€llt en lĂ€ttillgĂ€nglig och anvĂ€ndarvĂ€nlig kontrollista för energianvĂ€ndare, dĂ€r konsumenterna fĂ„r praktiska upplysningar om sina rĂ€ttigheter. Alla konsumenter bör fĂ„ denna kontrollista och den bör göras tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten och hĂ„llas uppdaterad ïŻ.
ny
21.Det finns för nÀrvarande flera faktorer som hindrar konsumenterna frÄn att fÄ tillgÄng till, förstÄ och agera utifrÄn de olika kÀllor för marknadsinformation som de har tillgÄng till. Möjligheten att jÀmföra erbjudanden bör dÀrför förbÀttras och olika hinder för byten minimeras i största möjliga utstrÀckning, utan att detta i onödan begrÀnsar konsumenternas valmöjligheter.
ny
22.Kunderna mĂ„ste fortfarande betala en rad avgifter, direkt eller indirekt, nĂ€r de byter energileverantör. SĂ„dana avgifter gör det svĂ„rare att fĂ„ fram vilken produkt eller tjĂ€nst som Ă€r bĂ€st, och de begrĂ€nsar den omedelbara ekonomiska fördelen med ett byte. Ăven om ett avlĂ€gsnande av dessa avgifter kan begrĂ€nsa konsumenternas val genom att produkter som belönar konsumentlojalitet försvinner, skulle en ytterligare begrĂ€nsning av avgifternas anvĂ€ndning troligen leda till nöjdare och mer engagerade kunder och öka konkurrensen pĂ„ marknaden.
ny
23.Oberoende jÀmförelseverktyg i form av t.ex. webbplatser Àr ett effektivt sÀtt för konsumenterna att bedöma fördelarna med olika energierbjudanden pÄ marknaden. Sökkostnaderna blir lÀgre eftersom konsumenterna inte lÀngre behöver samla in information frÄn enskilda elhandlare och tjÀnsteleverantörer. SÄdana verktyg kan erbjuda en bra balans mellan behovet av Ä ena sidan tydlig och kortfattad information och Ä andra sidan fullstÀndig och detaljerad information. Verktygen bör omfatta sÄ mÄnga som möjligt av befintliga erbjudanden och tÀcka marknaden pÄ ett sÄ
| SV | 31 | SV |
fullstÀndigt sÀtt som möjligt i syfte att ge konsumenterna en representativ översikt. Det Àr mycket viktigt att informationen som dessa verktyg tillhandahÄller Àr tillförlitlig, objektiv och transparent.
2009/72/EG skÀl 54
24.Effektiva möjligheter till tvistlösning för alla konsumenter borgar för ett bÀttre konsumentskydd. Medlemsstaterna bör införa snabba och effektiva förfaranden för behandling av klagomÄl.
ny
25.Alla konsumenter bör kunna dra nytta av att delta direkt pÄ marknaden, sÀrskilt genom att anpassa sin förbrukning som svar pÄ marknadssignaler och i gengÀld fÄ lÀgre elpriser eller andra ekonomiska incitament. Fördelarna med detta aktiva deltagande kommer sannolikt att öka över tiden, nÀr elfordon, vÀrmepumpar och andra flexibla belastningar blir mer konkurrenskraftiga. Konsumenterna bör ges möjlighet att delta i alla typer av efterfrÄgeflexibilitet och bör dÀrför kunna vÀlja att ha ett system med smarta mÀtare och ett elavtal med dynamiska priser. Detta bör göra det möjligt för dem att anpassa sin förbrukning till prissignaler i realtid som speglar vÀrdet av och kostnaden för el eller transport under olika tidsperioder, samtidigt som medlemsstaterna bör sÀkerstÀlla att konsumenterna inte i orimlig omfattning exponeras för prisrisker i grossistledet. Medlemsstaterna bör ocksÄ se till att de konsumenter som vÀljer att inte delta aktivt pÄ marknaden inte missgynnas; i stÀllet bör deras vÀlgrundade beslut om de möjligheter som stÄr till buds underlÀttas pÄ det sÀtt som Àr lÀmpligast med tanke pÄ förhÄllandena pÄ den nationella marknaden.
26.Alla kundgrupper (industrikunder, kommersiella kunder och hushÄll) bör ha tilltrÀde till energimarknaderna för att sÀlja flexibilitet och egenproducerad el. Kunderna bör fÄ möjlighet att dra full nytta av aggregering av produktion och leveranser i större omrÄden samt grÀnsöverskridande konkurrens. Sammanslutningar kommer sannolikt att spela en viktig roll som mellanhÀnder mellan kundgrupper och marknaden. Det bör faststÀllas transparenta och rÀttvisa regler för att Àven oberoende sammanslutningar ska kunna fylla denna funktion. För att uppmuntra efterfrÄgeflexibilitet bör produkter definieras pÄ alla organiserade energimarknader, och detta bör ocksÄ gÀlla för stödtjÀnster och kapacitetsmarknader.
27.I den europeiska strategin för utslÀppssnÄl rörlighet33 betonas dels behovet av att fasa ut fossila drivmedel inom transportsektorn och minska dess utslÀpp, sÀrskilt i stadsomrÄden, dels den viktiga roll som elektromobilitet kan spela för att uppnÄ dessa mÄl. Utbyggnaden av elektromobilitet Àr ocksÄ en viktig del av energiomstÀllningen. De marknadsregler som faststÀlls i detta direktiv bör dÀrför bidra till att skapa gynnsamma villkor för elfordon av alla slag. De bör framför allt sÀkerstÀlla ett effektivt införande av allmÀnt tillgÀngliga och privata laddningsstationer för elfordon och en effektiv integrering av laddning av fordon i systemdriften.
33SWD(2016) 244 final.
| SV | 32 | SV |
28.EfterfrÄgeflexibilitet kommer att spela en central roll för att möjliggöra smart laddning av elfordon och dÀrmed en effektiv integrering av dessa fordon i elnÀtet, och detta kommer att fÄ en avgörande betydelse för minskningen av koldioxidutslÀppen frÄn transporter.
29.Konsumenterna bör ha möjlighet att förbruka, lagra och/eller sÀlja egenproducerad el pÄ marknaden. Ny teknik kommer att underlÀtta detta i framtiden. Det finns dock rÀttsliga och kommersiella hinder i form av t.ex. oproportionella avgifter för el som förbrukas internt, skyldighet att mata in egenproducerad el i energisystemet samt administrativa bördor, bl.a. för egenproducenter som sÀljer el till systemet och som mÄste uppfylla kraven för elhandlare etc. Alla dessa faktorer som hindrar konsumenter frÄn att producera el, och frÄn att förbruka, lagra eller sÀlja egenproducerad el pÄ marknaden bör avskaffas, och det bör samtidigt sÀkerstÀllas att egenproducerande konsumenter i rimlig omfattning bidrar till systemets kostnader.
30.Distribuerad energiteknik och konsumentinflytande har gjort smÄskalig energiproduktion och energikooperativ till ett ÀndamÄlsenligt och kostnadseffektivt sÀtt att tillgodose mÀnniskors behov och förvÀntningar i frÄga om energikÀllor, tjÀnster och lokalt deltagande. SmÄskalig energiproduktion utgör en inkluderande möjlighet för alla konsumenter att direkt kunna pÄverka produktion, förbrukning och delning av energi inom ett geografiskt begrÀnsat, gemensamt nÀt som kan vara separat eller anslutet till det allmÀnna distributionsnÀtet. Initiativ för smÄskalig energiproduktion Àr frÀmst inriktade pÄ att tillhandahÄlla överkomlig energi av ett visst slag, t.ex. förnybar energi, för sina medlemmar eller andelsÀgare; de prioriterar alltsÄ inte vinstintresset som traditionella energibolag. Genom att direkt engagera konsumenterna visar dessa initiativ sin potential nÀr det gÀller att pÄ ett integrerat sÀtt underlÀtta införandet av ny teknik och nya förbrukningsmönster, inklusive smarta nÀt och efterfrÄgeflexibilitet. SmÄskalig energiproduktion kan ocksÄ frÀmja energieffektivitet pÄ hushÄllsnivÄ och bidra till kampen mot energifattigdom genom minskad förbrukning och lÀgre tariffer. SmÄskalig energiproduktion möjliggör ocksÄ ett deltagande pÄ energimarknaden för vissa grupper av hushÄll som annars kanske inte hade haft den möjligheten. NÀr sÄdana initiativ har varit framgÄngsrika har de gett ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt mervÀrde för energisamhÀllet som strÀcker sig lÀngre Àn de fördelar som hÀrrör frÄn tillhandahÄllandet av energitjÀnster. Lokala energisamhÀllen bör fÄ lov att verka pÄ marknaden pÄ lika villkor utan att snedvrida konkurrensen. HushÄllskunder bör tillÄtas att frivilligt delta i initiativ för smÄskalig energiproduktion, liksom att lÀmna dem att utan att förlora vare sig tillgÄngen till de nÀt som drivs av initiativen eller sina rÀttigheter som konsumenter. TillgÄng till nÀt som drivs av lokala energisamhÀllen bör ges pÄ rÀttvisa och kostnadsbaserade villkor.
31.Energifakturor och Ă„rliga sammanstĂ€llningar Ă€r viktiga informationskĂ€llor för kunderna. Förutom uppgifter om förbrukning och kostnader kan dessa dokument ocksĂ„ innehĂ„lla annan information som hjĂ€lper konsumenterna att jĂ€mföra sitt nuvarande avtal med andra erbjudanden. Med tanke pĂ„ att tvister som rör fakturor Ă€r en mycket vanlig kĂ€lla till klagomĂ„l frĂ„n konsumenterna â vilket Ă€r en faktor som bidrar till fortsatt lĂ„g konsumenttillfredsstĂ€llelse och svagt konsumentengagemang i energisektorn â mĂ„ste dock fakturor och Ă„rssammanstĂ€llningar göras tydligare och lĂ€ttare att förstĂ„, och fakturorna mĂ„ste innehĂ„lla all information som konsumenterna behöver för att styra sin energiförbrukning, jĂ€mföra erbjudanden och byta elhandlare.
| SV | 33 | SV |
2009/72/EG skÀl 27
32.Medlemsstaterna bör uppmuntra till en modernisering av distributionsnÀt, exempelvis genom införandet av intelligenta nÀt, som bör vara uppbyggda pÄ ett sÀtt som uppmuntrar till decentraliserad produktion och energieffektivitet.
ny
33.Att involvera konsumenterna krÀver lÀmpliga incitament och tekniska lösningar, t.ex. smarta mÀtare. System med smarta mÀtare ökar konsumenternas inflytande, eftersom de dÀrigenom kan fÄ korrekt information i nÀra realtid om sin förbrukning eller produktion av energi, vilket gör att de kan hantera dessa faktorer bÀttre samt delta i och fÄ fördelar av program för efterfrÄgeflexibilitet och andra tjÀnster och minska sina elfakturor. Smarta mÀtare gör det ocksÄ möjligt för systemansvariga för distributionssystem att fÄ en bÀttre överblick över sina nÀt och dÀrmed minska drifts- och underhÄllskostnaderna, och dessa besparingar kan i sin tur leda till lÀgre distributionstariffer för konsumenterna.
| 2009/72/EG skÀl 55 | ||
| ny | ||
| 34. | Det bör vara möjligt att basera Beslut pĂ„ nationell nivĂ„ om ïŻ införandet av system | |
| med smarta mĂ€tare bör kunna baseras ïŻ pĂ„ en ekonomisk bedömning. Om det vid | ||
| en sÄdan bedömning skulle framgÄ att det endast Àr ekonomiskt rimligt och | ||
| kostnadseffektivt med sÄdana mÀtare för konsumenter med en viss elförbrukning bör | ||
| medlemsstaterna ha möjlighet att ta hÀnsyn till detta nÀr de bygger ut systemen med | ||
| smarta mÀtare. | ||
ny
35.Medlemsstater som inte systematiskt inför smarta mÀtare bör göra det möjligt för konsumenterna att, pÄ begÀran och pÄ rÀttvisa och rimliga villkor, installera smarta elmÀtare, genom att medlemsstaterna förser dem med all relevant information. Konsumenter som inte har smarta mÀtare bör ha rÀtt till mÀtare som uppfyller de minimikrav som krÀvs för att de ska kunna fÄ den faktureringsinformation som anges i detta direktiv.
36.För att underlÀtta konsumenternas aktiva deltagande pÄ elmarknaden bör de nationella system med smarta mÀtare som införs av medlemsstaterna vara driftskompatibla, inte utgöra ett hinder för byte av elhandlare, och vara utrustade med ÀndamÄlsenliga funktioner som gör det möjligt för konsumenterna att ha tillgÄng till sina förbrukningsuppgifter i nÀra realtid, anpassa sin energiförbrukning och, i den mÄn den stödjande infrastrukturen tillÄter det, erbjuda sin flexibilitet till nÀtet och till energitjÀnsteföretag, belönas för detta, och minska sina elfakturor.
| SV | 34 | SV |
2009/72/EG skÀl 50 (anpassad) ny
37.Kraven nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster, inklusive samhÀllsomfattande tjÀnster, och de gemensamma miniminormer som Àr en följd av dem mÄste stÀrkas ytterligare för att alla konsumenter, sÀrskilt utsatta konsumenter, ska kunna gynnas av konkurrensen och skÀliga priser. Kraven pÄ allmÀnnyttiga tjÀnster bör definieras pÄ nationell nivÄ och med hÀnsyn till nationella omstÀndigheter; gemenskapslagstiftningen bör emellertid respekteras av medlemsstaterna. Unionsmedborgarna och, nÀr medlemsstaterna finner det lÀmpligt, smÄföretagen bör garanteras allmÀnnyttiga tjÀnster, i synnerhet försörjningstrygghet och rimliga tariffer. En viktig aspekt nÀr det gÀller leverans till konsumenterna Àr tillgÄngen till objektiva
och transparenta förbrukningsuppgifter. Konsumenterna bör sÄledes ha tillgÄng till sina förbrukningsuppgifter och tillhörande priser och servicekostnader sÄ att de kan begÀra in offerter frÄn konkurrenter pÄ grundval av dessa uppgifter. Konsumenterna bör Àven ha rÀtt att fÄ ordentlig information om sin energianvÀndning.
Förskottsbetalningarna bör inte medföra oproportionella nackdelar för anvĂ€ndarna, ïŻ Ă„terspegla den sannolika elförbrukningen och de olika betalningssystemen bör vara
ny
38.Det finns för nÀrvarande ett antal olika modeller för hantering av uppgifter som har utvecklats eller hÄller pÄ att utvecklas i medlemsstaterna efter införandet av system med smarta mÀtare. Oberoende av modell för uppgiftshantering Àr det viktigt att medlemsstaterna inför transparenta regler enligt vilka uppgifter Àr Ätkomliga pÄ ickediskriminerande villkor och som garanterar högsta möjliga
2009/72/EG skÀl 45 (anpassad) ny
39.Medlemsstaterna bör tillförsÀkra hushÄllskunder och, nÀr medlemsstaterna anser det lÀmpligt, smÄ företag rÀtten att fÄ tillgÄng till el av en bestÀmd kvalitet till priser som kan jÀmföras enkelt och klart samt Àr transparenta och rimliga. För att sÀkerstÀlla att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna i gemenskapen hÄller hög kvalitet bör medlemsstaterna
34
35
EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om Àndring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphÀvande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
| SV | 35 | SV |
regelbundet underrÀtta kommissionen om alla ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlet med detta direktiv. Kommissionen bör regelbundet offentliggöra en rapport som innehÄller en analys av de nationella ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningarna nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster samt en jÀmförelse av ÄtgÀrdernas effektivitet, i syfte att utfÀrda rekommendationer om vilka nationella ÄtgÀrder som bör vidtas för att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna ska hÄlla hög kvalitet. Medlemsstaterna bör
vidta de Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga för att skydda utsatta och energifattiga ïŻ kunder pĂ„ den inre marknaden för el. SĂ„dana Ă„tgĂ€rder kan variera alltefter de sĂ€rskilda omstĂ€ndigheterna i medlemsstaterna i frĂ„ga och kan inbegripa sociala eller energipolitiska ïŻ specifikaĂ„tgĂ€rder avseende betalning av elfakturor eller mer
generella Ă„tgĂ€rder inom socialförsĂ€kringssystemet. , investeringar i energieffektivitet för bostĂ€der eller konsumentskydd i form av t.ex. skydd mot bortkoppling ïŻ. NĂ€r samhĂ€llsomfattande tjĂ€nster Ă€ven tillhandahĂ„lls smĂ„ företag, kan Ă„tgĂ€rderna för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa samhĂ€llsomfattande tjĂ€nster tillhandahĂ„lls vara olika för hushĂ„llskunder och smĂ„ företag.
ny
40.EnergitjÀnster Àr grundlÀggande för unionsmedborgarnas vÀlfÀrd. TillrÀcklig uppvÀrmning, kylning, belysning och energi för elapparater Àr grundlÀggande tjÀnster för att garantera en skÀlig levnadsstandard och mÀnniskors hÀlsa. TillgÄng till dessa energitjÀnster ökar ocksÄ de europeiska medborgarnas förmÄga att utnyttja sin potential, och den frÀmjar social delaktighet. Energifattiga hushÄll har inte rÄd med dessa energitjÀnster pÄ grund av en kombination av lÄga inkomster, höga energikostnader och dÄlig energieffektivitet i bostÀderna. Medlemsstaterna bör samla in relevant information för att övervaka antalet hushÄll som befinner sig i energifattigdom. Genom noggranna mÀtningar bör det vara möjligt för medlemsstaterna att identifiera de hushÄll som pÄverkas av energifattigdom för att sedan tillhandahÄlla riktat stöd. Kommissionen bör aktivt stödja genomförandet av bestÀmmelserna om energifattigdom genom att underlÀtta utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna.
2009/72/EG skÀl 53 (anpassad) ny
41.Energifattigdom Ă€r ett vĂ€xande problem i gemenskapen. De medlemsstater som berörs av energifattigdom ïŻ bör dĂ€rför, om de Ă€nnu inte gjort det, utarbeta nationella
handlingsplaner eller andra lĂ€mpliga ramar för att Ă„tgĂ€rda energifattigdomen detta problem ïŻ, varvid syftet bör vara att minska antalet personer som lever i energifattigdom. LĂ„ga inkomster, höga energikostnader och bostĂ€der med lĂ„g energieffektivitet Ă€r relevanta faktorer nĂ€r man tar fram indikatorer för mĂ€tning av energifattigdom. ïŻ Under alla omstĂ€ndigheter bör medlemsstaterna sĂ€kra nödvĂ€ndig energiförsörjning för utsatta och energifattiga ïŻ kunder. En integrerad metod skulle kunna anvĂ€ndas, till exempel inom energi- och ïŻ socialpolitiken, och Ă„tgĂ€rderna skulle kunna vara socialpolitiska eller inrikta sig pĂ„ bĂ€ttre energieffektivitet i bostĂ€der.
| Detta direktiv bör Ätminstone medge en nationell politik till förmÄn för utsatta | och |
| energifattiga ïŻ kunder. |
| SV | 36 | SV |
ny
42.Systemansvariga för distributionssystem mÄste pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt integrera ny elproduktion, i synnerhet produktionsanlÀggningar som anvÀnder förnybara energikÀllor, liksom ny last i form av t.ex. vÀrmepumpar och elfordon. För detta ÀndamÄl bör de systemansvariga för distributionssystem ges möjlighet och uppmuntras att anvÀnda tjÀnster frÄn distribuerade energiresurser i form av t.ex. efterfrÄgeflexibilitet och energilagring, baserat pÄ marknadsförfaranden, för att kunna driva sina nÀt pÄ ett effektivt sÀtt och undvika dyra utbyggnader av nÀten. Medlemsstaterna bör införa lÀmpliga ÄtgÀrder i form av t.ex. nationella nÀtföreskrifter och marknadsregler, och uppmuntra systemansvariga för distributionssystem genom nÀttariffer som inte skapar hinder för flexibilitet eller för förbÀttring av elnÀtets energieffektivitet. Medlemsstaterna bör ocksÄ införa nÀtutvecklingsplaner för distributionssystem för att underlÀtta integreringen av produktionsanlÀggningar som anvÀnder förnybara energikÀllor, frÀmja utvecklingen av lagringsanlÀggningar och elektrifieringen av transportsektorn och ge systemanvÀndarna tillrÀcklig information om planerade utbyggnader och uppgraderingar av nÀtet, eftersom ett sÄdant förfarande för nÀrvarande saknas i de flesta medlemsstater.
2009/72/EG skÀl 26
43.
2009/72/EG skÀl 30
44.NÀr ett slutet distributionssystem anvÀnds för att skapa optimal effektivitet i en integrerad energiförsörjning som krÀver sÀrskilda driftsnormer, eller nÀr ett slutet distributionssystem upprÀtthÄlls i första hand för att anvÀndas av systemets Àgare, bör det vara möjligt att undanta den systemansvarige för distributionssystemet frÄn skyldigheter som skulle utgöra en onödig administrativ börda pÄ grund av det sÀrskilda förhÄllandet mellan den systemansvarige för distributionssystemet och systemets anvÀndare. Industriella och kommersiella platser samt platser dÀr gemensamma tjÀnster tillhandahÄlls, sÄsom tÄgstationer, flygplatser, sjukhus, stora campingplatser
| SV | 37 | SV |
med integrerade anlÀggningar eller kemiska industrianlÀggningar, kan inbegripa slutna distributionssystem pÄ grund av att den verksamhet som bedrivs i dessa anlÀggningar Àr av specialiserad karaktÀr.
2009/72/EG skÀl 8
45.För att trygga konkurrens och elförsörjning till mest konkurrenskraftiga pris bör medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna underlÀtta grÀnsöverskridande tilltrÀde för nya elhandlare som levererar el frÄn olika energikÀllor samt för nya leverantörer av elproduktion.
2009/72/EG skÀl 9
46.Utan effektiv Ă„tskillnad mellan nĂ€tverksamhet och verksamheter som rör produktion och leverans (âeffektiv Ă„tskillnadâ) finns det en inneboende risk för diskriminering, inte bara i samband med nĂ€tdriften utan Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller incitamenten för de vertikalt integrerade företagen att göra de investeringar i nĂ€ten som krĂ€vs.
2009/72/EG skÀl 11
47.Effektiv Ätskillnad kan bara sÀkras genom att man undanröjer incitamentet för vertikalt integrerade företag att diskriminera konkurrenterna i samband med nÀttilltrÀde och investeringar. à tskilt Àgande, vilket innebÀr att nÀtÀgaren utses till systemansvarig och att nÀtÀgaren Àr oberoende av leverans- eller produktionsintressen, Àr helt klart en effektiv och stabil metod för att lösa inbyggda intressekonflikter och sÀkra
försörjningstryggheten. Europaparlamentet hÀnvisar dÀrför i sin resolution av den 10 juli 2007 om utsikterna för den inre gas- och elmarknaden36 till Ätskilt Àgande av överföringsnÀten som det effektivaste verktyget för att frÀmja investeringar i infrastruktur pÄ ett
36EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 206.
| SV | 38 | SV |
2009/72/EG skÀl 12
48.Ett system för Ätskillnad bör effektivt undanröja eventuella intressekonflikter mellan producenter, elhandlare och systemansvariga för överföringssystem för att skapa incitament för nödvÀndiga investeringar och garantera nya marknadsaktörers tilltrÀde inom ramen för ett transparent och effektivt regelverk, samt bör inte skapa ett alltför betungande regelverk för de nationella tillsynsmyndigheterna.
2009/72/EG skÀl 14
49.Eftersom Ätskilt Àgande i en del fall innebÀr att företag mÄste omstruktureras bör de medlemsstater som beslutar att tillÀmpa Ätskilt Àgande beviljas extra tid för att tillÀmpa de relevanta bestÀmmelserna. Med tanke pÄ de vertikala kopplingarna mellan el- och gassektorn bör bestÀmmelserna om Ätskillnad tillÀmpas tvÀrsöver bÄda sektorerna.
2009/72/EG skÀl 15
50.Vid Ätskilt Àgande bör, för att sÀkerstÀlla att nÀtdriften Àr helt oberoende av leverans- och produktionsintressen och förhindra utbyte av konfidentiella uppgifter, inte samma person sitta i styrelsen för bÄde en systemansvarig för överföringssystem eller ett överföringssystem och ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. Av samma skÀl bör samma person inte ha rÀtt att utse medlemmar till en styrelse för en systemansvarig för ett överföringssystem eller ett överföringssystem och inte heller utöva kontroll över eller rÀttigheter gentemot ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag.
2009/72/EG (anpassad) skÀl 16
51.InrÀttandet av systemansvariga eller systemansvariga för överföringssystem vilka Àr oberoende av leverans- eller produktionsintressen bör göra det möjligt för vertikalt integrerade företag att bibehÄlla sitt Àgande av nÀttillgÄngar, samtidigt som en effektiv intresseuppdelning sÀkras, förutsatt att den oberoende systemansvarige (ISO) eller den oberoende systemansvarige för överföring (ITO) utför den systemansvariges samtliga uppgifter samt att detaljerad reglering och omfattande myndighetstillsyn införs.
2009/72/EG (anpassad) skÀl 17
52.NÀr ett företag som den 3 september 2009 Àgde ett överföringssystem ⊠ingick ⫠ingÄr i ett vertikalt integrerat företag bör medlemsstaterna dÀrför ges ett val mellan ÀgarskapsÄtskild systemansvarig för överföringssystemet (TSO) och införande av oberoende systemansvariga eller oberoende systemansvariga för överföring utan leverans- eller produktionsintressen.
| SV | 39 | SV |
2009/72/EG skÀl 18
53.För att till fullo kunna tillvarata aktieÀgarnas intressen i vertikalt integrerade företag bör medlemsstaterna kunna vÀlja mellan att antingen införa Ätskilt Àgande genom direkt avyttring eller genom att dela upp det integrerade företagets aktier pÄ aktier i nÀtföretaget och aktier i det ÄterstÄende leverans- och produktionsföretaget, förutsatt att kraven i samband med Ätskilt Àgande faktiskt har uppfyllts.
2009/72/EG skÀl 19
54.För att införandet av en oberoende systemansvarig eller oberoende systemansvarig för överföring ska vara effektivt bör sĂ€rskilda kompletterande regler antas. Reglerna för den oberoende systemansvarige för överföring ger ett lĂ€mpligt regelverk för att garantera fungerande konkurrens, tillrĂ€ckliga investeringar, tilltrĂ€de för nya aktörer pĂ„ marknaden och integration av elmarknaderna. Effektiv Ă„tskillnad med hjĂ€lp av reglerna för den oberoende systemansvarige för överföring bör bygga pĂ„ dels en pelare av organisatoriska Ă„tgĂ€rder och Ă„tgĂ€rder avseende förvaltningen av systemansvariga för överföringssystem, dels en pelare av Ă„tgĂ€rder avseende investeringar, anslutning av ny produktionskapacitet till nĂ€tet och marknadsintegrering genom regionalt samarbete. Oberoendet för den systemansvarige för överföring bör ocksĂ„ bland annat sĂ€kerstĂ€llas genom vissa âavkylningsperioderâ, under vilka ingen ledningsverksamhet eller annan relevant verksamhet som ger tillgĂ„ng till samma information som den som erhĂ„llits i en ledande stĂ€llning i ett företag utövas inom det vertikalt integrerade företaget. Modellen för effektiv Ă„tskillnad med hjĂ€lp av en oberoende systemansvarig för överföring uppfyller de krav som faststĂ€lldes vid Europeiska rĂ„dets möte den 8 och 9 mars 2007.
2009/72/EG skÀl 21
55.En medlemsstat har rÀtt att vÀlja fullstÀndigt Ätskilt Àgande pÄ sitt territorium. Om en medlemsstat har valt fullstÀndigt Ätskilt Àgande, har ett företag inte rÀtt att vÀlja alternativet med en oberoende systemansvarig eller en oberoende systemansvarig för överföring. Företag som bedriver nÄgot slags produktions- eller leveransverksamhet fÄr dessutom inte direkt eller indirekt utöva kontroll över eller nÄgon rÀttighet gentemot en systemansvarig för överföringssystem frÄn en medlemsstat som har valt fullstÀndigt Ätskilt Àgande.
2009/72/EG skÀl 23
56.NÀr en effektiv Ätskillnad genomförs, bör principen om
| SV | 40 | SV |
eller nÄgon rÀttighet i frÄga om sammansÀttning av och röstning eller beslutsfattande i bÄde organ för systemansvariga för överföringssystem eller överföringssystem och organ för produktionsföretag eller elhandelsföretag. Under förutsÀttning att medlemsstaten i frÄga kan visa att detta krav uppfylls, bör vid Ätskilt Àgande och lösningen med en oberoende systemansvarig tvÄ skilda offentliga organ kunna kontrollera produktion och leverans Ä ena sidan och överföring Ä den andra.
2009/72/EG (anpassad) skÀl 24
57.Effektiv Ă„tskillnad mellan Ă„ ena sidan nĂ€tverksamhet och Ă„ andra sidan leverans och produktion bör gĂ€lla i hela gemenskapen ⊠unionen â«, för bĂ„de gemenskapsföretag
⊠unionsföretag ⫠och
2009/72/EG skÀl 31
58.TillstÄndsförfarandena fÄr inte leda till en administrativ börda som Àr oproportionerlig i förhÄllande till elproducenternas storlek och eventuella inverkan. Obefogat utdragna tillstÄndsförfaranden kan hindra nya aktörer att komma in pÄ marknaden.
2009/72/EG skÀl 34
59.För att den inre marknaden för el ska kunna fungera korrekt behöver energitillsynsmyndigheterna kunna fatta beslut i alla relevanta tillsynsfrÄgor, och de mÄste ocksÄ vara fullstÀndigt oberoende av övriga offentliga eller privata intressen. Detta hindrar inte domstolsprövning och parlamentarisk övervakning enligt medlemsstaternas konstitutionella rÀtt. Vidare fÄr inte den nationella lagstiftarens godkÀnnande av tillsynsmyndigheters budget utgöra ett hinder för budgetmÀssig sjÀlvstÀndighet. Reglerna om tillsynsmyndighetens sjÀlvstÀndiga ansvar för genomförandet av den anslagna budgeten bör tillÀmpas inom ramen för nationell budgetlagstiftning och nationella budgetbestÀmmelser. Samtidigt som medlemsstaterna med hjÀlp av ett lÀmpligt roterande system bidrar till den nationella tillsynsmyndighetens oberoende gentemot politiska eller ekonomiska intressen, bör medlemsstaterna ha möjlighet att vederbörligen beakta de tillgÀngliga personella resurserna och styrelsens storlek.
| SV | 41 | SV |
2009/72/EG skÀl 36
60.De nationella tillsynsmyndigheterna bör kunna faststÀlla eller godkÀnna tariffer eller berÀkningsmetoder för tariffer pÄ grundval av ett förslag frÄn den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet eller pÄ grundval av ett förslag som en systemansvarig och nÀtanvÀndarna kommit överens om. Vid faststÀllandet eller godkÀnnandet bör de nationella tillsynsmyndigheterna se till att överförings- eller distributionstarifferna Àr
2009/72/EG skÀl 37 (anpassad) 1 2009/72/EG skÀl 38
61.Energitillsynsmyndigheterna bör ha befogenhet att fatta bindande beslut avseende elföretag och antingen sjÀlva besluta, eller föreslÄ att en behörig domstol beslutar, om effektiva, proportionerliga och avskrÀckande sanktioner för elföretag som inte fullgör
sina skyldigheter. 1 ⊠I detta syfte bör â« Dessutom bör tillsynsmyndigheterna ⊠ha möjlighet â« ha befogenhet att begĂ€ra in relevant information frĂ„n elföretagen, göra lĂ€mpliga och tillrĂ€ckliga undersökningar samt lösa tvister. ï§ Energitillsynsmyndigheterna bör Ă€ven ges befogenhet att, oavsett tillĂ€mpningen av konkurrensbestĂ€mmelserna, fatta beslut om lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder som sĂ€kerstĂ€ller fördelar för kunderna genom frĂ€mjande av den effektiva konkurrens som Ă€r nödvĂ€ndig för att den inre marknaden för el ska fungera korrekt. Införandet av virtuella elkraftanlĂ€ggningar â dvs. program för frigörande av el varigenom elföretag Ă€r skyldiga att sĂ€lja eller stĂ€lla en viss elvolym till förfogande eller medge Ă„tkomst till en del av sin produktionskapacitet för intresserade elhandelsföretag under en viss tidsperiod â Ă€r en av möjliga Ă„tgĂ€rder för att frĂ€mja effektiv konkurrens och sĂ€kerstĂ€lla att marknaden fungerar korrekt. Energitillsynsmyndigheterna bör Ă€ven ges befogenheter att bidra till att sĂ€kerstĂ€lla en hög standard pĂ„ samhĂ€llsomfattande och allmĂ€nnyttiga tjĂ€nster som stĂ„r i samklang med kraven pĂ„ öppnande av marknaden, skydd för utsatta kunder och ett verkligt effektivt konsumentskydd. Dessa bestĂ€mmelser bör varken pĂ„verka kommissionens befogenheter att tillĂ€mpa konkurrensreglerna, inbegripet granskningen av företagskoncentration med en gemenskapsdimension, eller reglerna för den inre marknaden, sĂ„som den fria rörligheten för kapital. Det oberoende organ till vilket en part som berörs av ett beslut av en nationell tillsynsmyndighet har rĂ€tt att överklaga kan vara en domstol eller annan rĂ€ttslig instans med befogenhet att genomföra en rĂ€ttslig prövning.
2009/72/EG skÀl 37 (anpassad)
62.Energitillsynsmyndigheterna bör ha befogenhet att fatta bindande beslut avseende elföretag och antingen sjÀlva besluta, eller föreslÄ att en behörig domstol beslutar, om effektiva, proportionerliga och avskrÀckande sanktioner för elföretag som inte fullgör sina skyldigheter. Energitillsynsmyndigheterna bör Àven ges befogenhet att, oavsett tillÀmpningen av konkurrensbestÀmmelserna, fatta beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder som sÀkerstÀller fördelar för kunderna genom frÀmjande av den effektiva konkurrens som
| SV | 42 | SV |
Ă€r nödvĂ€ndig för att den inre marknaden för el ska fungera korrekt. Införandet av virtuella elkraftanlĂ€ggningar â dvs. program för frigörande av el varigenom elföretag Ă€r skyldiga att sĂ€lja eller stĂ€lla en viss elvolym till förfogande eller medge Ă„tkomst till en del av sin produktionskapacitet för intresserade elhandelsföretag under en viss tidsperiod â Ă€r en av möjliga Ă„tgĂ€rder för att frĂ€mja effektiv konkurrens och sĂ€kerstĂ€lla att marknaden fungerar korrekt. Energitillsynsmyndigheterna bör Ă€ven ges befogenheter att bidra till att sĂ€kerstĂ€lla en hög standard pĂ„ samhĂ€llsomfattande och allmĂ€nnyttiga tjĂ€nster som stĂ„r i samklang med kraven pĂ„ öppnande av marknaden, skydd för utsatta kunder och ett verkligt effektivt konsumentskydd. Dessa bestĂ€mmelser bör varken pĂ„verka kommissionens befogenheter att tillĂ€mpa konkurrensreglerna, inbegripet granskningen av företagskoncentrationer med en gemenskapsdimension ⊠unionsdimension â«, eller reglerna för den inre marknaden, sĂ„som den fria rörligheten för kapital. Det oberoende organ till vilket en part som berörs av ett beslut av en nationell tillsynsmyndighet har rĂ€tt att överklaga kan vara en domstol eller annan rĂ€ttslig instans med befogenhet att genomföra en rĂ€ttslig prövning.
2009/72/EG skÀl 63 ny
63.Enligt [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tilltrÀde till nÀt för grÀnsöverskridande elhandel(10) kan kommissionen anta
| riktlinjer | eller nĂ€tföreskrifter ïŻ i syfte att uppnĂ„ den harmoniseringsgrad som | ||
| krĂ€vs. | SĂ„dana riktlinjer | eller nĂ€tföreskrifter ïŻ, som utgör bindande | |
genomförandeÄtgÀrder, Àr, Àven med avseende pÄ vissa bestÀmmelser i detta direktiv, ett anvÀndbart hjÀlpmedel som snabbt kan Àndras om det skulle behövas.
ny
64.Medlemsstaterna och energigemenskapens avtalsslutande parter bör ha ett nÀra samarbete om alla frÄgor som rör utvecklingen av en integrerad elhandelsregion och bör inte vidta ÄtgÀrder som Àventyrar den fortsatta integreringen av elmarknaderna eller försörjningstryggheten i medlemsstater och avtalsslutande parter.
65.Detta direktiv bör lÀsas i förening med [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] som faststÀller grundlÀggande principer för den nya marknadsmodellen för elmarknaden som kommer att möjliggöra bÀttre kompensation för flexibilitet, tillhandahÄlla lÀmpliga prissignaler och sÀkerstÀlla utvecklingen av fungerande och integrerade kortfristiga marknader. I [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] faststÀlls ocksÄ nya regler pÄ olika omrÄden, t.ex. kapacitetsmekanismer och samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem.
2009/72/EG skÀl 62 (anpassad)
66.Eftersom mĂ„let för detta direktiv, nĂ€mligen att skapa en fullstĂ€ndigt fungerande inre marknad för el, inte i tillrĂ€cklig utstrĂ€ckning kan uppnĂ„s av medlemsstaterna och det dĂ€rför bĂ€ttre kan uppnĂ„s pĂ„ gemenskapsnivĂ„ ⊠unionsnivĂ„ â«, kan gemenskapen
| SV | 43 | SV |
âŠunionen â« vidta Ă„tgĂ€rder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget ⊠om Europeiska unionen â«. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel gĂ„r detta direktiv inte utöver vad som Ă€r nödvĂ€ndigt för att uppnĂ„ detta mĂ„l.
2009/72/EG skÀl 68
67.Detta direktiv stÄr i överensstÀmmelse med de grundlÀggande rÀttigheter och principer som erkÀnns sÀrskilt i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna.
ny
(68)För att Ästadkomma den grad av harmonisering som krÀvs för att uppnÄ mÄlen med detta direktiv bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget sÄ att den kan ta fram riktlinjer betrÀffande omfattningen av tillsynsmyndigheternas skyldigheter att samarbeta med varandra och med ByrÄn för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrÄn) och faststÀlla detaljerna i förvarandet. Det Àr av sÀrskild vikt att kommissionen anordnar lÀmpliga samrÄd under det förberedande arbetet, inklusive pÄ expertnivÄ, och att dessa samrÄd
utförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bÀttre lagstiftning av den 13 april 201637. För att sÀkerstÀlla lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhÄller Europaparlamentet och rÄdet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tilltrÀde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(69)För att sÀkerstÀlla enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter sÄ att den kan faststÀlla ett gemensamt europeiskt dataformat samt
uppgifter som krÀvs vid byte av elhandlare. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 182/201138.
70.Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gÀlla de bestÀmmelser som utgör en innehÄllsmÀssig Àndring i förhÄllande till det tidigare direktivet. Skyldigheten att införliva de oförÀndrade bestÀmmelserna följer av det tidigare direktivet.
71.I enlighet med medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska förklaring av den 28 september 2011 om förklarande dokument39 har medlemsstaterna Ätagit sig att, i de fall detta Àr berÀttigat, lÄta anmÀlan av införlivandeÄtgÀrder Ätföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhÄllandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med
37
38
39
EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststÀllande av allmÀnna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
| SV | 44 | SV |
avseende pÄ detta direktiv anser lagstiftaren att översÀndandet av sÄdana dokument Àr berÀttigat.
ny
72.Detta direktiv bör inte pÄverka medlemsstaternas skyldigheter nÀr det gÀller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillÀmpning av direktivet som anges i bilaga IV.
2009/72/EG skÀl 67
Med tanke pÄ omfattningen av Àndringarna av direktiv 2003/54/EG Àr det av tydlighets- och rationaliseringsskÀl önskvÀrt att det görs en omarbetning av bestÀmmelserna i frÄga till en enda text i ett nytt direktiv.
2009/72/EG skÀl 5
En trygg elförsörjning Àr av avgörande betydelse för samhÀllsutvecklingen i Europa, för genomförandet av en hÄllbar klimatförÀndringspolitik samt för frÀmjandet av konkurrenskraften pÄ den inre marknaden. I detta syfte bör grÀnsöverskridande sammanlÀnkningar utvecklas ytterligare för att trygga försörjningen frÄn alla energikÀllor till mest konkurrenskraftiga priser för konsumenter och nÀringsliv inom gemenskapen.
2009/72/EG skÀl 59
Ett viktigt mÄl för detta direktiv bör vara att med hjÀlp av ett sammanlÀnkat nÀt över hela gemenskapen utveckla en verklig europeisk inre marknad för el, och tillsynsmyndigheterna bör dÀrför ha som en av sina huvuduppgifter att, i förekommande fall i nÀra samarbete med byrÄn, sköta regleringen av grÀnsöverskridande sammanlÀnkningar och regionala marknader.
2009/72/EG skÀl 7
I kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 med titeln âEn energipolitik för Europaâ framhĂ€vdes betydelsen av att fullborda den inre marknaden för el och skapa lika villkor för alla elföretag i gemenskapen. Kommissionens meddelanden av den 10 januari 2007âOm utsikterna för den inre el- och gasmarknadenâ och âUtredning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europeiska gas- och elsektorerna (slutrapport)â visade att nuvarande regler och Ă„tgĂ€rder inte tillhandahĂ„ller den ram som krĂ€vs för att mĂ„let om en vĂ€lfungerande inre marknad ska kunna uppnĂ„s.
| SV | 45 | SV |
2009/72/EG skÀl 4
Det föreligger för nÀrvarande hinder mot att sÀlja el pÄ lika villkor och utan diskriminering eller nackdelar i gemenskapen. Framför allt finns det Ànnu inte nÄgot
2009/72/EG skÀl 41
Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheten bör uppmuntra utvecklingen av avbrytbara leveransavtal.
2009/72/EG skÀl 6
En vÀlfungerande inre elmarknad bör ge producenterna lÀmpliga incitament att investera i ny elproduktion, ocksÄ i el frÄn förnybara energikÀllor, och dÄ sÀrskilt uppmÀrksamma de mest isolerade lÀnderna och regionerna pÄ gemenskapens energimarknad. En vÀlfungerande marknad bör ocksÄ förse konsumenterna med lÀmpliga ÄtgÀrder för att frÀmja en mer effektiv energianvÀndning, och trygg energiförsörjning Àr en förutsÀttning för detta.
2009/72/EG skÀl 32
Det behövs ytterligare ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla transparenta och
2009/72/EG skÀl 20
I syfte att utveckla konkurrensen pÄ den inre marknaden för el bör stora
2009/72/EG skÀl 51
Konsumenternas intresse bör stÄ i centrum för detta direktiv och tjÀnsternas kvalitet bör höra till elföretagens centrala ansvarsomrÄden. Befintliga konsumentrÀttigheter behöver stÀrkas och tryggas och bör innefatta ökad transparens. Konsumentskyddet bör sÀkerstÀlla att alla
| SV | 46 | SV |
konsumenter inom gemenskapens utökade ansvarsomrÄde kan dra nytta av en konkurrensutsatt marknad. Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheterna, bör se till att konsumentrÀttigheterna tillgodoses.
2009/72/EG skÀl 29
För att undvika att smÄ systemansvariga för distributionssystem fÄr en oproportionerlig ekonomisk och administrativ börda bör medlemsstaterna vid behov kunna undanta berörda företag frÄn krav pÄ rÀttslig Ätskillnad nÀr det gÀller distributionen.
2009/72/EG skÀl 28
NÀr det gÀller smÄ system kan det vara nödvÀndigt att stödtjÀnster tillhandahÄlls av systemansvariga för överföringssystem som Àr sammanlÀnkade med smÄ system.
2009/72/EG skÀl 10
De regler för rĂ€ttslig och funktionell Ă„tskillnad som anges i direktiv 2003/54/EG har emellertid inte medfört nĂ„gon effektiv Ă„tskillnad av systemansvariga för överföringssystem. DĂ€rför uppmanades kommissionen vid Europeiska rĂ„dets möte den 8 â 9 mars 2007 att utarbeta lagförslag för effektiv Ă„tskillnad mellan leverans och produktion, Ă„ ena sidan, och nĂ€tverksamhet, Ă„ andra sidan.
2009/72/EG skÀl 13
Definitionen av begreppet âkontrollâ Ă€r hĂ€mtad frĂ„n rĂ„dets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)40.
2009/72/EG skÀl 43
NÀstan alla medlemsstater har valt att sÀkerstÀlla konkurrensen pÄ elproduktionsmarknaden genom ett transparent tillstÄndsförfarande. Om tillrÀcklig elproduktionskapacitet inte anlÀggs pÄ grundval av tillstÄndsförfarandet, bör dock medlemsstaterna se till att det finns en möjlighet att bidra till att trygga försörjningen genom ett anbudsförfarande eller ett liknande förfarande. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att, för att skydda miljön och gynna nya tekniska lösningar, se till att det finns möjlighet att upphandla ny kapacitet genom ett anbudsförfarande grundat pÄ offentliggjorda kriterier. SÄdan ny kapacitet omfattar bland annat el frÄn förnybara energikÀllor och kraftvÀrmeproduktion.
40EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
| SV | 47 | SV |
2009/72/EG skÀl 33
Genom direktiv 2003/54/EG infördes ett krav pÄ medlemsstaterna att utse tillsynsmyndigheter med sÀrskilda befogenheter. Erfarenheterna visar dock att tillsynens effektivitet ofta hÀmmas av att tillsynsmyndigheterna inte Àr tillrÀckligt sjÀlvstÀndiga gentemot staten, har otillrÀckliga befogenheter och för liten handlingsfrihet. DÀrför uppmanade Europeiska rÄdet vid sitt möte den
2009/72/EG skÀl 38
Harmonisering av de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter bör inbegripa befogenheter att erbjuda elföretagen incitament och befogenheter att faststÀlla effektiva, proportionerliga och avskrÀckande sanktioner för dessa företag eller att föreslÄ en behörig domstol att besluta om sÄdana sanktioner. Dessutom bör tillsynsmyndigheterna ha befogenhet att begÀra in relevant information frÄn elföretagen, göra lÀmpliga och tillrÀckliga undersökningar samt lösa tvister.
2009/72/EG skÀl 61
Tillsynsmyndigheterna bör ocksÄ tillhandhÄlla information om marknaden sÄ att kommissionen kan utöva sin roll som observatör och övervakare av den inre marknaden för el och dess utveckling pÄ kort, medellÄng och lÄng sikt, inklusive aspekter som produktionskapacitet, olika kÀllor för elproduktion, infrastruktur för överföring och distribution, tjÀnsternas kvalitet, grÀnsöverskridande handel, hantering av överbelastning, investeringar, grossist- och konsumentpriser, marknadens likviditet samt miljö- och
effektivitetsförbÀttringar. Nationella tillsynsmyndigheter bör underrÀtta konkurrensmyndigheterna och kommissionen om de medlemsstater dÀr priserna utgör ett hinder för konkurrensen och en vÀl fungerande marknad.
2009/72/EG skÀl 42
Av rÀttvise- och konkurrensskÀl samt indirekt för att skapa arbetstillfÀllen bör industrin och handeln i hela gemenskapen, inbegripet smÄ och medelstora företag, och alla unionsmedborgare som Ätnjuter de ekonomiska fördelarna med den inre marknaden ocksÄ kunna Ätnjuta en hög konsumentskyddsnivÄ, sÀrskilt hushÄllskunder, och, nÀr medlemsstater anser det lÀmpligt, bör smÄföretag ocksÄ kunna komma i Ätnjutande av garantier för tillhandahÄllande av allmÀnnyttiga tjÀnster, sÀrskilt med avseende pÄ försörjningstrygghet och skÀliga tariffer. Dessa kunder bör ocksÄ ha rÀtt till valmöjligheter, rÀttvisa, representation och mekanismer för tvistlösning.
| SV | 48 | SV |
2009/72/EG skÀl 45
Medlemsstaterna bör tillförsÀkra hushÄllskunder och, nÀr medlemsstaterna anser det lÀmpligt, smÄ företag rÀtten att fÄ tillgÄng till el av en bestÀmd kvalitet till priser som kan jÀmföras enkelt och klart samt Àr transparenta och rimliga. För att sÀkerstÀlla att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna i gemenskapen hÄller hög kvalitet bör medlemsstaterna regelbundet underrÀtta kommissionen om alla ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlet med detta direktiv. Kommissionen bör regelbundet offentliggöra en rapport som innehÄller en analys av de nationella ÄtgÀrder som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningarna nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster samt en jÀmförelse av ÄtgÀrdernas effektivitet, i syfte att utfÀrda rekommendationer om vilka nationella ÄtgÀrder som bör vidtas för att de allmÀnnyttiga tjÀnsterna ska hÄlla hög kvalitet. Medlemsstaterna bör vidta de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att skydda utsatta kunder pÄ den inre marknaden för el. SÄdana ÄtgÀrder kan variera alltefter de sÀrskilda omstÀndigheterna i medlemsstaterna i frÄga och kan inbegripa specifika ÄtgÀrder avseende betalning av elrÀkningar eller mer generella ÄtgÀrder inom socialförsÀkringssystemet. NÀr samhÀllsomfattande tjÀnster Àven tillhandahÄlls smÄ företag, kan ÄtgÀrderna för att sÀkerstÀlla att dessa samhÀllsomfattande tjÀnster tillhandahÄlls vara olika för hushÄllskunder och smÄ företag.
2009/72/EG skÀl 46
Respekt för kraven nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster Àr ett grundlÀggande krav i detta direktiv, och det Àr viktigt att det i direktivet anges gemensamma minimikrav som uppfylls av samtliga medlemsstater och som beaktar mÄlen om konsumentskydd, försörjningstrygghet, miljöskydd samt likvÀrdiga konkurrensnivÄer i samtliga medlemsstater. Det Àr viktigt att kraven nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster kan tolkas pÄ nationell grund, med beaktande av nationella omstÀndigheter, om inte annat följer av gemenskapslagstiftningen.
2009/72/EG skÀl 50
Kraven nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster, inklusive samhÀllsomfattande tjÀnster, och de gemensamma miniminormer som Àr en följd av dem mÄste stÀrkas ytterligare för att alla konsumenter, sÀrskilt utsatta konsumenter, ska kunna gynnas av konkurrensen och skÀliga priser. Kraven pÄ allmÀnnyttiga tjÀnster bör definieras pÄ nationell nivÄ och med hÀnsyn till nationella omstÀndigheter; gemenskapslagstiftningen bör emellertid respekteras av medlemsstaterna. Unionsmedborgarna och, nÀr medlemsstaterna finner det lÀmpligt, smÄföretagen bör garanteras allmÀnnyttiga tjÀnster, i synnerhet försörjningstrygghet och rimliga tariffer. En viktig aspekt nÀr det gÀller leverans till konsumenterna Àr tillgÄngen till objektiva och transparenta förbrukningsuppgifter. Konsumenterna bör sÄledes ha tillgÄng till sina förbrukningsuppgifter och tillhörande priser och servicekostnader sÄ att de kan begÀra in offerter frÄn konkurrenter pÄ grundval av dessa uppgifter. Konsumenterna bör Àven ha rÀtt att fÄ ordentlig information om sin energianvÀndning. Förskottsbetalningarna bör Äterspegla den sannolika elförbrukningen och de olika betalningssystemen bör vara
| SV | 49 | SV |
och rÄdets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvÀndning av energi och om energitjÀnster41 kommer i detta hÀnseende att kunna hjÀlpa konsumenterna att reducera sina energikostnader.
2009/72/EG skÀlen 64 och 65
De ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rÄdets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillÀmpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter42.
Kommissionen bör sÀrskilt ges befogenhet att anta de riktlinjer som krÀvs för att den grad av harmonisering ska kunna Ästadkommas som behövs för att syftet med detta direktiv ska kunna uppnÄs. Eftersom dessa ÄtgÀrder har en allmÀn rÀckvidd och avser att Àndra icke vÀsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke vÀsentliga delar, mÄste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
2009/72/EG skÀl 66
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bÀttre lagstiftning43 uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprÀtta egna tabeller som sÄ vitt det Àr möjligt visar överensstÀmmelsen mellan detta direktiv och införlivandeÄtgÀrderna samt att offentliggöra dessa tabeller.
2009/72/EG skÀl 25
En tryggad energiförsörjning Àr absolut nödvÀndig för den allmÀnna sÀkerheten och Àr dÀrför till sin natur förknippad med en effektivt fungerande inre marknad för el och med en integration av medlemsstaternas separata elmarknader. Elförsörjningen till unionens medborgare kan enbart ske genom ett nÀt. Fungerande elmarknader, och framför allt de nÀt och andra tillgÄngar som Àr förknippade med elförsörjningen, har en avgörande betydelse för den allmÀnna sÀkerheten, ekonomins konkurrenskraft och för unionsmedborgarnas vÀlfÀrd. Personer frÄn tredjelÀnder bör dÀrför endast tillÄtas kontrollera ett överföringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem, om de uppfyller de krav pÄ effektiv Ätskillnad som tillÀmpas inom gemenskapen. Utan att det pÄverkar gemenskapens internationella Ätaganden anser gemenskapen att sektorn för överföringssystem för el Àr mycket viktig för gemenskapen och att ytterligare skyddsÄtgÀrder dÀrför behövs nÀr det gÀller att upprÀtthÄlla en tryggad energiförsörjning till gemenskapen i syfte att förhindra hot mot den allmÀnna ordningen och den allmÀnna sÀkerheten i gemenskapen och unionsmedborgarnas vÀlfÀrd. En trygg energiförsörjning till gemenskapen krÀver i synnerhet en bedömning av nÀtdriftens oberoende, nivÄn pÄ gemenskapens och enskilda medlemsstaters beroende av energiförsörjning frÄn
41EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.
42EUT L 184, 17.7.1999, s. 23.
43EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
| SV | 50 | SV |
tredjelÀnder samt av hur bÄde inhemsk och internationell handel och energiinvesteringar behandlas i ett visst tredjeland. Försörjningstryggheten bör dÀrför bedömas mot bakgrund av de faktiska omstÀndigheterna i varje enskilt fall samt de rÀttigheter och skyldigheter som uppkommer enligt internationell rÀtt, sÀrskilt de internationella avtalen mellan gemenskapen och det berörda tredjelandet. Kommissionen uppmanas att vid behov lÀgga fram rekommendationer för förhandlingar om relevanta avtal med tredjelÀnder betrÀffande trygg energiförsörjning till gemenskapen, eller att ta med de nödvÀndiga frÄgorna i andra förhandlingar med dessa tredjelÀnder.
2009/72/EG skÀl 35
För att sÀkerstÀlla effektivt marknadstilltrÀde för alla marknadsaktörer, inklusive nya aktörer, krÀvs
2009/72/EG skÀlen 39 och 40
Den inre marknaden för el har vissa brister nÀr det gÀller likviditet och transparens, vilket hindrar effektiv resursfördelning, riskhantering och etablering av nya företag pÄ marknaden. Det finns ett behov av ökad konkurrens och försörjningstrygghet genom att anslutning av nya kraftverk till elnÀtet underlÀttas i samtliga medlemsstater, sÀrskilt genom att nya marknadsaktörer uppmuntras. Förtroendet för marknaden, dess likviditet och antalet marknadsaktörer behöver öka, och dÀrför mÄste tillsynen av företag verksamma pÄ omrÄdet för elförsörjning stÀrkas. SÄdana krav bör inte pÄverka, och bör vara förenliga med, befintlig gemenskapslagstiftning betrÀffande finansmarknaderna. Tillsynsmyndigheterna för energisektorn och för finansmarknaden behöver samarbeta för att göra det möjligt för varandra att fÄ en överblick över berörda marknader.
Innan kommissionen antar riktlinjer för kraven nÀr det gÀller bevarande av information, bör byrÄn för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, inrÀttad genom Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrÀttande av en byrÄ för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter44, nedan kallad byrÄn, och Europeiska vÀrdepapperstillsynskommittén (EVTK), inrÀttad genom kommissionens beslut 2009/77/EG45, samrÄda och rÄda kommissionen om innehÄllet i dessa riktlinjer. ByrÄn och EVTK bör ocksÄ samarbeta för att ytterligare utreda och ge rÄd i frÄgan om huruvida transaktioner med avtal om leverans av el och elderivat bör omfattas av transparenskrav före eller efter handel och i sÄ fall hur dessa krav bör utformas.
44
45
EUT L 211, 14.8.2009, s. 1. EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
| SV | 51 | SV |
2009/72/EG skÀl 44
Av försörjningstrygghetsskÀl bör balansen mellan tillgÄng och efterfrÄgan pÄ el i varje enskild medlemsstat bevakas, varefter en rapport bör utarbetas om situationen i gemenskapen som helhet med hÀnsyn till sammanlÀnkningskapaciteten mellan omrÄden. Denna övervakning bör göras i tillrÀckligt god tid, sÄ att lÀmpliga ÄtgÀrder hinner vidtas om försörjningstryggheten Àventyras. Det faktum att nödvÀndig nÀtinfrastruktur, bland annat sammanlÀnkningskapaciteten, anlÀggs och underhÄlls bör bidra till en stabil elförsörjning.
UnderhÄll och anlÀggning av nödvÀndig nÀtinfrastruktur, inbegripet sammanlÀnkningskapaciteten och decentraliserad elproduktion, Àr viktiga förutsÀttningar för att garantera en stabil elförsörjning.
2009/72/EG skÀl 58
Medlemsstaterna bör inför inrÀttandet av en inre marknad för el frÀmja integrationen av sina inhemska marknader och samarbetet mellan systemoperatörer pÄ gemenskapsnivÄ och regional nivÄ, vilket ocksÄ bör omfatta de isolerade system som bildar sÄ kallade elöar, som fortfarande existerar i gemenskapen.
2009/72/EG artikel 1 (anpassad)
ny
HĂRIGENOM FĂRESKRIVS FĂLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, TILLĂMPNINGSOMRĂ DE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte och tillÀmpningsomrÄde
I detta direktiv faststĂ€lls gemensamma regler för produktion, överföring, distribution , lagring ïŻ och leverans av el, samt bestĂ€mmelser om konsumentskydd, i syfte att förbĂ€ttra och
| skapa verkligt integrerade, ïŻ integrera konkurrensutsatta | , konsumentorienterade | och |
| flexibla ïŻ elmarknader i gemenskapen⊠unionen â«. | Detta direktiv syftar till | att |
sÀkerstÀlla överkomliga energipriser för konsumenterna, en hög grad av försörjningstrygghet och en smidig övergÄng till ett koldioxidsnÄlt energisystem, med anvÀndning av fördelarna
| med en integrerad marknad ïŻ. Det innehĂ„ller | grundlĂ€ggande | ïŻregler | för ⊠den | |||
| europeiska ⫠elsektorns organisation | och | funktion, | sÀrskilt | regler | om | |
| konsumentinflytande och konsumentskydd, | ïŻĂ¶ppet tilltrĂ€de till | den integrerade | ïŻ | |||
| marknaden, | tredje parts tilltrÀde till överförings- och distributionsinfrastruktur, Ätskillnad | |||||
och oberoende nationella tillsynsmyndigheter pĂ„ energiomrĂ„det.ïŻ kriterier och förfaranden
som ska tillÀmpas för anbud, för beviljande av tillstÄnd och för driften av system. Det faststÀller Àven krav pÄ samhÀllsomfattande tjÀnster och elkonsumenters rÀttigheter och klargör konkurrenskraven.
| SV | 52 | SV |
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
1.kund: grossist eller slutförbrukare av el.
82. grossist: varje fysisk eller juridisk person som köper el i syfte att ÄterförsÀlja den inom eller utanför det system i vilket personen Àr etablerad.
93. slutförbrukare: kund som köper el för eget bruk.
104. hushÄllskund: kund som köper el för sin egen hushÄllsförbrukning och inte för kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet.
115.
industriella kunder samt företag â t.ex. smĂ„ och medelstora företag â ïŻ och grossister, som köper el som inte Ă€r avsedd för egen hushĂ„llsförbrukning.
12. berÀttigad kund: kund som fritt kan vÀlja elhandlare i den mening som avses i artikel 33.
ny
6.aktiv konsument: en konsument eller en grupp av samarbetande konsumenter som förbrukar, lagrar eller sÀljer el som producerats pÄ deras fastigheter, inbegripet genom sammanslutningar, eller som deltar i efterfrÄgeflexibilitet eller system för energieffektivitet, förutsatt att dessa verksamheter inte utgör deras huvudsakliga nÀrings- eller yrkesverksamhet.
7.lokalt energisamhÀlle: en sammanslutning, ett kooperativ, ett partnerskap, en ideell förening eller annan juridisk person som de facto kontrolleras av lokala andelsÀgare eller medlemmar, som i allmÀnhet Àr vÀrdedriven snarare Àn vinstdriven, som Àr verksam inom distribuerad produktion och som bedriver verksamheter motsvarande dem för en systemansvarig för distributionssystem, elhandlare eller sammanslutning pÄ lokal nivÄ, inbegripet över grÀnserna.
2009/72/EG
198. leverans eller handel: försÀljning, inbegripet ÄterförsÀljning, av el till kunder.
329. avtal om leverans av el: ett avtal om leverans av el, men som inte inbegriper ett elderivat.
3310. elderivat: ett finansiellt instrument som anges i en av punkterna 5, 6 eller 7 i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument46 och som avser el.
46Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
| SV | 53 | SV |
ny
11.elavtal med dynamiska priser: ett avtal om leverans av el mellan en elhandlare och en slutförbrukare som Äterspeglar priset pÄ spotmarknaden, inbegripet dagen
12.uppsÀgningsavgift: alla typer av avgifter som en elhandlare eller en sammanslutning debiterar en kund till följd av uppsÀgning av ett avtal om leverans av el eller ett tjÀnsteavtal.
13.avgift för byte av elhandlare: alla typer av avgifter som en elhandlare eller en systemansvarig direkt eller indirekt debiterar en kund för att byta elhandlare, inklusive avgifter för att sÀga upp avtalet.
14.sammanslutning: en marknadsaktör som kombinerar flera kundbelastningar eller producerad el för försÀljning, inköp eller auktionering pÄ alla slags organiserade energimarknader.
15.oberoende sammanslutning: en sammanslutning som inte Àr ansluten till en elhandlare eller nÄgon annan marknadsaktör.
16.efterfrÄgeflexibilitet: förÀndringar i belastningen i frÄga om el frÄn slutförbrukare, jÀmfört med deras normala eller nuvarande konsumtionsmönster, som ett svar pÄ marknadssignaler, inbegripet tidsvarierande elpriser eller ekonomiska incitament, eller som svar pÄ antagandet av slutförbrukarens bud, enskilt eller genom aggregering, om att sÀlja efterfrÄgeminskning
eller
17.traditionell mÀtare: en analog eller elektronisk mÀtare som inte bÄde kan sÀnda och ta emot uppgifter.
18.system med smarta mÀtare: ett elektroniskt system som kan mÀta energiförbrukningen, tillhandahÄlla mer information Àn en traditionell mÀtare samt sÀnda och ta emot uppgifter för
19.driftskompatibilitet: i samband med smarta mÀtare förmÄgan hos tvÄ eller flera energi- eller kommunikationsnÀt,
20.nÀra realtid: i samband med smarta mÀtare den tid, vanligtvis i sekunder, som förflyter mellan insamling av uppgifter och automatisk behandling och vidarebefordran av dessa för anvÀndning eller informationsÀndamÄl.
21.bÀsta tillgÀngliga teknik: i samband med dataskydd och datasÀkerhet i en miljö med smarta mÀtare, det effektivaste och mest avancerade stadium vid utvecklingen av verksamheter och tillhörande metoder som anger en given tekniks praktiska lÀmplighet och som Àr utformat för att förhindra eller minska de risker som rör integritet, personuppgifter och sÀkerhet, för att i princip ge förutsÀttningarna för att uppfylla unionens regelverk för dataskydd.
47Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet pÄ grossistmarknaderna för energi (EUT L 363, 18.12.2014, s. 121).
| SV | 54 | SV |
2009/72/EG ny
522. distribution: transport av el i system med
623. systemansvarig för distributionssystemet: varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för drift och underhÄll och, vid behov, utbyggnad av distributionssystemet inom ett visst omrÄde och, i tillÀmpliga fall, dess sammanlÀnkningar till andra system och för att sÀkerstÀlla att systemet pÄ lÄng sikt kan uppfylla rimliga krav pÄ distribution av el.
2924. styrning av : energieffektivitet /energiefterfrĂ„gan : förhĂ„llandet mellan, Ă„ ena sidan, produktionen av prestanda, tjĂ€nster, varor eller energi och, Ă„ andra sidan, mĂ€ngden tillförd energiïŻ en övergripande eller integrerad metod som syftar till att pĂ„verka elförbrukningens omfattning och den tidpunkt vid vilken elen förbrukas för att dĂ€rigenom minska förbrukningen av primĂ€renergi och toppbelastningar genom att i stĂ€llet för investeringar i ökad produktionskapacitet gynna investeringar i energieffektivitetsĂ„tgĂ€rder eller andra Ă„tgĂ€rder, sĂ„som leveransavtal som kan avbrytas, om det sistnĂ€mnda alternativet Ă€r mest effektivt och ekonomiskt med hĂ€nsyn till de positiva effekterna för miljön och försörjningstrygghets- och distributionskostnadsaspekterna av lĂ€gre energiförbrukning.
| 30 | 25. | energi frĂ„n ïŻ förnybara energikĂ€llor: | energi frĂ„n ïŻ förnybara |
|||
| energikĂ€llor | , sĂ€rskilt ïŻ | ( | vindkraft, solenergi | (termisk och fotovoltaisk solenergi) ïŻ, | ||
| jordvÀrme, | omgivningsvÀrme, vattenkraft, tidvattenenergi, havsenergi, vÄgenergi och | |||||
förnybara brĂ€nslen: biodrivmedel, flytande biobrĂ€nslen, biogas, fasta biobrĂ€nslen och brĂ€nnbart avfall av förnybart ursprung ïŻ, vĂ„g- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas frĂ„n avloppsreningsanlĂ€ggningar och biogaser).
3126. distribuerad produktion: produktionsanlÀggningar som Àr anslutna till distributionssystem.
ny
27.laddningsstation: ett grÀnssnitt dÀr ett elfordon i taget kan laddas eller dÀr ett batteri pÄ ett elfordon i taget kan bytas ut.
2009/72/EG ny
328. överföring: transport av el i sammanlÀnkade system med högspÀnningsnÀt samt nÀt med extra hög spÀnning för tillhandahÄllande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans.
429. systemansvarig för överföringssystemet: varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för drift och underhÄll och, vid behov, utbyggnad av överföringssystemet inom ett visst omrÄde och, i tillÀmpliga fall, dess sammanlÀnkningar till andra system och för att sÀkerstÀlla att systemet pÄ lÄng sikt kan uppfylla rimliga krav pÄ överföring av el.
| SV | 55 | SV |
1830. systemanvÀndare: varje fysisk eller juridisk person som levererar till eller fÄr leveranser frÄn ett överförings- eller distributionssystem.
131. produktion: framstÀllning av el.
232. producent: en fysisk eller juridisk person som framstÀller el.
1333. sammanlĂ€nkning: en överföringsledning som korsar eller överbryggar en elomrĂ„desgrĂ€ns mellan medlemsstater eller, vid grĂ€nsen för EU:s behörighet, mellan medlemsstater och tredjelĂ€nder ïŻ utrustning som anvĂ€nds för sammanlĂ€nkning av elsystem.
1434. sammanlÀnkat system: ett antal överförings- och distributionssystem som kopplas samman med hjÀlp av en eller flera sammanlÀnkningar.
1535. direktledning: antingen en elledning som kopplar samman en enskild produktionsplats med en enskild kund, eller en elledning som kopplar samman en elproducent och en elhandlare sÄ att dessa direkt kan försörja sina egna fastigheter, dotterbolag och berÀttigade kunder.
25.lÄngtidsplanering: planering av investeringsbehovet i frÄga om
2636. litet enskilt system: varje system med en förbrukning pÄ mindre Àn 3 000 GWh under 1996, dÀr mindre Àn 5 % av Ärsförbrukningen erhÄlls genom sammanlÀnkning med andra system.
27.enskilt mikrosystem: varje system med en förbrukning pÄ mindre Àn 500 GWh under 1996 och dÀr det inte finns nÄgon koppling till andra system.
16.ekonomisk rangordning: rangordning av kÀllor som tillhandahÄller elleveranser enligt ekonomiska kriterier.
1737. stödtjĂ€nst: varje tjĂ€nst som behövs för driften av ett överförings- eller distributionssystem ; detta inbegriper balansering och ej frekvensrelaterade stödtjĂ€nster men inte hantering av överbelastning ïŻ.
ny
38.ej frekvensrelaterad stödtjÀnst: en tjÀnst som anvÀnds av en systemansvarig för överförings- eller distributionssystem för spÀnningsreglering i stationÀrt tillstÄnd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet och förmÄga till dödnÀtsstart.
39.regionalt operativt centrum: det regionala operativa centrum som definieras i artikel 32 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2].
2009/72/EG
2040. integrerat elföretag: ett vertikalt eller horisontellt integrerat företag.
2141. vertikalt integrerat företag: ett elföretag eller en grupp av elföretag dÀr samma person(er) direkt eller indirekt har rÀtt att utöva kontroll och dÀr det berörda företaget eller den berörda företagsgruppen bedriver verksamhet inom minst ett av omrÄdena överföring eller distribution och minst ett av omrÄdena produktion eller leverans av el.
| SV | 56 | SV |
2242. anknutet företag: ett anknutet företag enligt betydelsen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/34/EU48 41 i rÄdets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat pÄ artikel 44.2 g [13] i fördraget om sammanstÀlld redovisning [14], och/eller ett intresseföretag enligt betydelsen i artikel 33.1 i samma direktiv och/elleroch ett företag som tillhör samma aktieÀgare.
2343. horisontellt integrerat företag: ett företag som bedriver verksamhet inom minst ett av omrÄdena produktion för försÀljning, överföring, distribution eller leverans av el samt en annan verksamhet utan anknytning till el.
3444. kontroll: rÀttigheter, avtal eller andra medel som, antingen var för sig eller tillsammans och med hÀnsyn till alla faktiska eller rÀttsliga förhÄllanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande pÄ ett företag, sÀrskilt genom
(a)ÀganderÀtt eller nyttjanderÀtt till ett företags samtliga tillgÄngar eller en del av dessa,
(b)rÀttigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande pÄ sammansÀttningen av ett företags organ och dessas voteringar eller beslut.
3545. elföretag: varje fysisk eller juridisk person, med undantag för slutförbrukare, som
bedriver Ätminstone en av följande verksamheter: produktion, överföring, distribution, leverans eller inköp av el och som ansvarar för kommersiella och tekniska arbetsuppgifter eller underhÄll i samband med dessa verksamheter.
24.anbudsförfarande: förfarande genom vilket planerade ytterligare behov och ersÀttningskapacitet tÀcks genom leveranser frÄn ny eller befintlig produktionskapacitet.
2846. tillförlitlighet: bÄde leverans- och försörjningstrygghet i frÄga om el och teknisk sÀkerhet.
ny
47.energilagring: i elsystemet en fördröjning av en producerad elmÀngd till anvÀndningstillfÀllet, antingen som slutlig energi eller omvandlad till en annan energibÀrare.
48Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om Ärsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om Àndring av Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2006/43/EG och om upphÀvande av rÄdets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
| SV | 57 | SV |
2009/72/EG
KAPITEL II
ALLMĂNNA REGLER FĂR ORGANISATIONEN AV
SEKTORN
ny
Artikel 3
Konkurrenskraftig, konsumentinriktad, flexibel och
1.Medlemsstaterna ska se till att deras nationella lagstiftning inte i onödan hindrar grÀnsöverskridande flöden av el, konsumentdeltagande genom bl.a. efterfrÄgeflexibilitet, investeringar i flexibel energiproduktion, energilagring och utbyggnad av elektromobilitet eller nya sammanlÀnkningar, samt att elpriserna Äterspeglar den faktiska efterfrÄgan och det faktiska utbudet.
2.Medlemsstaterna ska se till att det inte finns nÄgra otillbörliga hinder för marknadsintrÀde och marknadsuttrÀde för elproducenter och elhandlare.
2009/72/EG artikel 33 ny
Artikel 433
Fritt val av elhandlare ïŻ
Ăppnande av marknaderna och ömsesidighet
1.Medlemsstaterna ska se till attföljande kunder Ă€r berĂ€ttigade: alla konsumenter har möjlighet att köpa el frĂ„n en elhandlare som de sjĂ€lva valt. ïŻ
a)Fram till den 1 juli 2004, de berÀttigade kunder som avses i artikel
b)FrÄn och med den 1 juli 2004, samtliga
c)FrÄn och med den 1 juli 2007, samtliga kunder.
2. För att undvika bristande jÀmvikt nÀr elmarknaderna öppnas
a)fÄr avtal om leverans av el med en berÀttigad kund inom en annan medlemsstats system inte förbjudas, om kunden anses berÀttigad i bÄda de berörda systemen, och
b)fÄr kommissionen, med beaktande av situationen pÄ marknaden och det gemensamma intresset, i de fall dÀr en transaktion som omfattas av led a vÀgrats pÄ grund av att kunden Àr berÀttigad endast i det ena av de bÄda systemen, ÄlÀgga den vÀgrande parten att verkstÀlla den begÀrda leveransen pÄ begÀran av den medlemsstat dÀr den berÀttigade kunden Àr belÀgen.
| SV | 58 | SV |
ny
Artikel 5
Marknadsbaserade leveranspriser
1.Elhandlarna ska ha rÀtt att sjÀlva faststÀlla priset pÄ den el som de levererar till kunderna. Medlemsstaterna ska vidta lÀmpliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla effektiv konkurrens mellan elhandlarna.
2.Medlemsstaterna ska garantera ett riktat skydd för energifattiga och utsatta kunder pÄ andra sÀtt Àn genom offentliga ingripanden i prissÀttningen pÄ el.
3.Genom undantag frÄn punkterna 1 och 2 fÄr medlemsstater som tillÀmpar offentliga ingripanden i prissÀttningen pÄ el för energifattiga eller utsatta hushÄllskunder den [PublikationsbyrÄn: infoga datumet för detta direktivs ikrafttrÀdande] fortsÀtta med detta fram till den [PublikationsbyrÄn: infoga det datum som infaller fem Är efter detta direktivs ikrafttrÀdande]. SÄdana offentliga ingripanden ska vara av allmÀnt ekonomiskt intresse, vara klart definierade, transparenta,
4.Efter den [PublikationsbyrÄn: infoga det datum som infaller fem Är efter detta direktivs ikrafttrÀdande] fÄr medlemsstaterna fortfarande göra offentliga ingripanden i prissÀttningen för leveranser av el för utsatta hushÄll om detta Àr absolut nödvÀndigt av synnerligen brÄdskande skÀl. SÄdana ingripanden ska uppfylla de villkor som anges i punkt 3.
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmÀla de ÄtgÀrder som vidtagits i enlighet med första stycket inom en mÄnad frÄn den dag dÄ de antogs, och de fÄr tillÀmpa dem omedelbart. AnmÀlan ska Ätföljas av en förklaring till varför andra instrument inte rÀckte till för att hantera situationen och hur förmÄnstagarna och ÄtgÀrdens löptid faststÀllts. AnmÀlan ska anses vara fullstÀndig om kommissionen inom tvÄ mÄnader frÄn det att den mottagit anmÀlan eller mottagit infordrade kompletterande upplysningar inte begÀr ytterligare upplysningar.
Kommissionen fÄr fatta ett beslut om att uppmana de nationella myndigheterna att Àndra eller dra tillbaka ÄtgÀrderna inom tvÄ mÄnader frÄn mottagandet av en fullstÀndig anmÀlan, om den anser att kraven i första stycket inte Àr uppfyllda. Tidsfristen för beslutet kan förlÀngas om sÄvÀl kommissionen som den berörda medlemsstaten samtycker till det.
Ett offentligt ingripande som tillÀmpas i enlighet med denna punkt ska anses vara giltigt sÄ lÀnge som kommissionen inte har fattat nÄgot beslut om att uppmana de nationella myndigheterna att Àndra eller dra tillbaka ÄtgÀrden.
| SV | 59 | SV |
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 632
TilltrÀde för tredje part
1.Medlemsstaterna ska se till att det införs en ordning för tredje parts tilltrĂ€de till överförings- och distributionssystemen grundad pĂ„ offentliggjorda tariffer, som ska gĂ€lla för alla berĂ€ttigade kunder samt tillĂ€mpas objektivt och utan att nĂ„gon diskriminerande Ă„tskillnad görs mellan systemanvĂ€ndarna. Medlemsstaterna ska se till att dessa tariffer, eller de metoder som anvĂ€nts för att berĂ€kna dem, Ă€r godkĂ€nda innan de trĂ€der i kraft i enlighet med artikel 59 37 samt att tarifferna â och metoderna om endast dessa har godkĂ€nts â offentliggörs innan de trĂ€der i kraft.
2.Den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet fÄr vÀgra tilltrÀde till systemet om det saknar nödvÀndig kapacitet. Vederbörligen motiverade skÀl, som sÀrskilt tar hÀnsyn till artikel 3 9 och som grundas pÄ objektiva och tekniskt och ekonomiskt motiverade kriterier, mÄste⊠ska ⫠anges för en sÄdan vÀgran.
Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheterna, ïŻ Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska se till att dessa kriterier tillĂ€mpas konsekvent och att en systemanvĂ€ndare som vĂ€grats tilltrĂ€de har tillgĂ„ng till ett tvistlösningsförfarande. Vid behov, och om tilltrĂ€de till systemet har vĂ€grats, ska tillsynsmyndigheterna ocksĂ„ se till att den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet tillhandahĂ„ller relevant information om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle krĂ€vas för att förstĂ€rka nĂ€tet. Denna information ska alltid tillhandahĂ„llas om tilltrĂ€de till laddningsstationer nekats. ïŻ Den part som begĂ€r sĂ„dan information fĂ„r Ă„lĂ€ggas en rimlig avgift för att tĂ€cka kostnaderna för tillhandahĂ„llande av informationen.
Artikel 734
Direktledningar
1.Medlemsstaterna ska vidta de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att göra det möjligt för
(a)alla elproducenter och elhandlare som Àr etablerade inom deras territorium att leverera till sina egna fastigheter, dotterbolag och berÀttigade kunder genom en direktledning, och
(b)alla berÀttigade kunder inom deras territorium att fÄ leveranser via en direktledning frÄn ett producentföretag och en elhandlare.
2.Medlemsstaterna ska faststÀlla kriterier för beviljandet av tillstÄnd att uppföra direktledningar inom deras territorium. Dessa kriterier ska vara objektiva och ickediskriminerande.
3.Möjligheten att leverera el genom en direktledning enligt punkt 1 ska inte pÄverka möjligheten att ingÄ elavtal i enlighet med artikel 6 32.
4.Medlemsstaterna fÄr göra tillstÄndet att uppföra en direktledning avhÀngigt antingen av att tilltrÀde till systemet har vÀgrats pÄ grundval av artikel 632, eller av att ett tvistlösningsförfarande enligt artikel 60 37 har inletts.
| SV | 60 | SV |
5.Medlemsstaterna fÄr vÀgra att meddela tillstÄnd till en direktledning om ett sÄdant tillstÄnd skulle strida mot ⊠försvÄra ⫠⊠tillÀmpningen av ⫠bestÀmmelserna ⊠om skyldigheten att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster enligt ⫠i artikel 9 3. Vederbörligen motiverade skÀl ska anges för en sÄdan vÀgran.
Artikel 87
TillstÄndsförfarande för ny kapacitet
1.Vid anlÀggning av ny produktionskapacitet ska medlemsstaterna anvÀnda ett tillstÄndsförfarande som ska genomföras enligt objektiva, transparenta och ickediskriminerande kriterier.
2.Medlemsstaterna ska faststÀlla kriterier för beviljandet av tillstÄnd att anlÀgga produktionskapacitet pÄ deras territorium. Vid faststÀllandet av lÀmpliga kriterier ska medlemsstaterna ta hÀnsyn till
(a)sÀkerhet och tillförlitlighet i elsystemet, elinstallationer och tillhörande utrustning,
(b)skydd av folkhÀlsa och allmÀn sÀkerhet,
(c)miljöskydd,
(d)markanvÀndning och lokalisering,
(e)anvÀndningen av allmÀn mark,
(f)energieffektivitet,
(g)typ av primÀrkÀllor,
(h)sökandens specifika egenskaper, t.ex. teknisk, ekonomisk och finansiell förmÄga,
(i)överensstÀmmelse med de ÄtgÀrder som vidtagits i enlighet med artikel 9 3;
(j)produktionskapacitetens bidrag till uppnÄendet av gemenskapens ⊠unionens ⫠övergripande mÄl om att Ätminstone 20 % av gemenskapens ⊠unionens ⫠slutliga energianvÀndning (brutto) Är 2020 ska komma frÄn förnybara energikÀllor, i enlighet
med artikel 3.1 i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om frÀmjande av anvÀndningen av energi frÄn förnybara energikÀllor49, och
(k)(k) produktionskapacitetens bidrag till utslÀppsminskning.
3.Medlemsstaterna ska se till att det finns sÀrskilda tillstÄndsförfaranden för liten decentraliserad produktion och/eller distribuerad produktion, som tar hÀnsyn till deras begrÀnsade storlek och eventuella inverkan.
Medlemsstaterna fÄr faststÀlla riktlinjer för detta sÀrskilda tillstÄndsförfarande. De nationella tillsynsmyndigheterna eller andra behöriga nationella myndigheter, Àven planeringsmyndigheter, ska se över dessa riktlinjer och fÄr rekommendera Àndringar.
Om medlemsstaterna har faststÀllt sÀrskilda förfaranden för beviljande av markanvÀndning för stora nya infrastrukturprojekt som avser produktionskapacitet, ska medlemsstaterna vid behov se till att dessa förfaranden omfattar anlÀggandet av ny produktionskapacitet och att de tillÀmpas pÄ ett
49Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om frÀmjande av anvÀndningen av energi frÄn förnybara energikÀllor (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
| SV | 61 | SV |
4.Förfarandena och kriterierna för beviljande av tillstÄnd ska offentliggöras. Om en ansökan om tillstÄnd avslÄs ska den sökande informeras om skÀlen för avslagsbeslutet. Dessa skÀl ska vara objektiva,
ny
Artikel 9
Skyldighet att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster
2009/72/EG artikel 3.1
1.Medlemsstaterna ska, utan att det pÄverkar tillÀmpningen av punkt 2, pÄ grundval av sin institutionella organisation och med vederbörlig hÀnsyn till subsidiaritetsprincipen, se till att elföretag drivs i enlighet med principerna i detta direktiv för att uppnÄ en konkurrensutsatt, sÀker och miljömÀssigt hÄllbar elmarknad, och de fÄr inte göra nÄgon diskriminerande Ätskillnad mellan dessa företag nÀr det gÀller deras rÀttigheter eller skyldigheter.
2009/72/EG artikel 3.2 (anpassad)
ny
2.Medlemsstaterna fÄr med beaktande fullt ut av tillÀmpliga bestÀmmelser i fördraget, sÀrskilt artikel 86 ⊠106 ⫠i detta, för att tillgodose det allmÀnna ekonomiska intresset ÄlÀgga företag som bedriver verksamhet inom elsektorn att tillhandahÄlla allmÀnnyttiga tjÀnster, vilka kan avse tillförlitlighet, inbegripet försörjningstrygghet, regelbundenhet i leveranserna, kvalitet och pris samt miljöskydd, inbegripet energieffektivitet, energi frÄn förnybara energikÀllor och klimatskydd. Dessa Äligganden ska vara klart definierade, transparenta,
2009/72/EG artikel 3.6 (anpassad)
3.6Om det tillhandahÄlls ekonomisk ersÀttning, annan form av ersÀttning och exklusiva rÀttigheter som en medlemsstat beviljar för uppfyllandet av Äliggandena i punkterna
| SV | 62 | SV |
2 och 3 ⊠punkt 2 eller för tillhandahĂ„llande av samhĂ€llsomfattande tjĂ€nster enligt artikel 27 â«, ska detta ske pĂ„ ett
2009/72/EG artikel 3.15
4.15. Medlemsstaterna ska nÀr de genomfört detta direktiv informera kommissionen om vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att fullgöra förpliktelserna att tillhandahÄlla samhÀllsomfattande och allmÀnnyttiga tjÀnster, inklusive konsument- och miljöskyddsÄtgÀrder, och om ÄtgÀrdernas eventuella inverkan pÄ nationell och internationell konkurrens, oavsett om ÄtgÀrderna krÀver undantag frÄn detta direktiv eller ej. De ska dÀrefter vartannat Är underrÀtta kommissionen om eventuella Àndringar av dessa ÄtgÀrder, oavsett om de krÀver undantag frÄn detta direktiv eller ej.
2009/72/EG artikel 3.14 (anpassad)
5.Medlemsstaterna fÄr besluta att inte tillÀmpa bestÀmmelserna i artiklarna 6, 7 och 8 7, 8, 32 och/eller 34, i den utstrÀckning som tillÀmpningen av dessa, rÀttsligt eller i praktiken, skulle hindra elföretagen frÄn att fullgöra de förpliktelser som Älagts dem i det allmÀnna ekonomiska intresset och i den mÄn som handelns utveckling inte pÄverkas i en sÄdan utstrÀckning att det skulle strida mot ⊠unionens ⫠gemenskapens intressen. Gemenskapens ⊠Unionens ⫠intressen omfattar bland annat konkurrens nÀr det gÀller berÀttigade kunder i enlighet med detta direktiv och artikel 86 ⊠106 ⫠i fördraget.
2009/72/EG
KAPITEL III
PRODUKTION
2009/72/EG
Artikel 8
Anbudsförfarande för ny kapacitet
1.För att trygga försörjningen ska medlemsstaterna se till att det genom ett anbudsförfarande eller ett annat förfarande som Àr likvÀrdigt i frÄga om transparens och
erbjuda ny kapacitet eller ÄtgÀrder för styrning av energieffektiviteten/energiefterfrÄgan. Dessa förfaranden fÄr dock bara anvÀndas om den produktionskapacitet som anlÀggs med tillÀmpning av tillstÄndsförfarandet eller de ÄtgÀrder som vidtas för styrning av energieffektivitet/energiefterfrÄgan inte Àr tillrÀckliga för att sÀkerstÀlla försörjningstryggheten.
| SV | 63 | SV |
2.Medlemsstaterna fÄr för att skydda miljön och gynna nya tekniska lösningar se till att det finns möjlighet att upphandla ny kapacitet genom ett anbudsförfarande grundat pÄ offentliggjorda kriterier. Ett sÄdant anbudsförfarande fÄr gÀlla ny kapacitet eller ÄtgÀrder för styrning av energieffektiviteten/energiefterfrÄgan. Ett anbudsförfarande fÄr dock bara anvÀndas om den produktionskapacitet som anlÀggs med tillÀmpning av tillstÄndsförfarandet eller de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga för att uppnÄ dessa mÄl.
3.NÀrmare uppgifter om ett anbudsförfarande avseende produktionskapacitet och ÄtgÀrder för styrning av energieffektivitet/energiefterfrÄgan ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast sex mÄnader före den sista dagen för inlÀmnande av anbud.
Anbudsspecifikationerna ska göras tillgÀngliga i tillrÀckligt god tid för att alla intresserade företag som Àr etablerade pÄ en medlemsstats territorium ska kunna lÀmna in anbud.
I syfte att sÀkerstÀlla transparens och
anbudsspecifikationerna innehÄlla en detaljerad beskrivning av kontraktsspecifikationerna och det förfarande som ska följas av alla anbudsgivare samt en uttömmande förteckning över de kriterier som ska styra urvalet av anbudsgivare och tilldelningen av kontrakt, inklusive stimulansÄtgÀrder som omfattas av anbudsförfarandet, t.ex. subventioner. Dessa specifikationer fÄr ocksÄ avse de omrÄden som anges i artikel 7.2.
4.I anbudsinfordringar avseende erforderlig produktionskapacitet ska hÀnsyn ocksÄ tas till anbud om elleveranser med lÄngtidsgarantier frÄn befintliga produktionsanlÀggningar, under förutsÀttning att tillÀggskrav kan tillgodoses pÄ detta sÀtt.
5.Medlemsstaterna ska utse en myndighet, ett offentligt organ eller ett enskilt organ vars verksamhet inte omfattar elproduktion, elöverföring, eldistribution eller elleveranser och som kan vara en tillsynsmyndighet enligt artikel 35.1, att ansvara för organisation, övervakning och kontroll av anbudsförfarandet i punkterna
ny
KAPITEL III
KONSUMENTINFLYTANDE OCH KONSUMENTSKYDD
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 103
âŠGrundlĂ€ggande avtalsenliga rĂ€ttigheterâ«
| SV | 64 | SV |
1.4. Medlemsstaterna ska se till att alla kunder har rÀtt att fÄ sin elförsörjning tillhandahÄllen av en elhandlare, under förutsÀttning att denne samtycker, oberoende av vilken medlemsstat elhandlaren Àr registrerad i, sÄ lÀnge elhandlaren följer gÀllande regler för handel och balans. Med avseende pÄ detta ska medlemsstaterna vidta alla ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att se till att administrativa förfaranden inte diskriminerar leveransföretag som redan Àr registrerade i en annan medlemsstat.
5.Medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla
(a)att om en kund under iakttagande av de avtalsenliga villkoren önskar byta elhandlare, den eller de berörda operatörerna genomför detta byte inom tre veckor, och
(b)att kunderna har rÀtt att erhÄlla samtliga relevanta förbrukningsuppgifter.
Medlemsstaterna ska se till att alla kunder garanteras de rÀttigheter som avses i leden a och b pÄ ett
2009/72/EG bilaga I.1 (anpassad)
ny
2.1.Om inte annat följer av ⊠unionsreglerna ⫠gemenskapsreglerna om
konsumentskydd, sĂ€rskilt Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal (1) Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv 2011/83/EU50 ïŻ och rĂ„dets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskĂ€liga villkor i konsumentavtal (2)(51), ska medlemsstaterna ïŻ de Ă„tgĂ€rder som avses i artikel 3 tillförsĂ€kra kunderna följande:
(a)RÀtt till ett avtal med sin elhandlare, i vilket följande anges:
â Elhandlarens namn och adress.
âDe tjĂ€nster som tillhandahĂ„lls, kvalitet pĂ„ de tjĂ€nster som erbjuds och tidpunkt för den ursprungliga inkopplingen.
âDe underhĂ„llstjĂ€nster som tillhandahĂ„lls.
âPĂ„ vilket sĂ€tt aktuell information om tariffer och underhĂ„llskostnader kan erhĂ„llas.
âAvtalets löptid och hur avtalet och tjĂ€nsterna förlĂ€ngs eller sĂ€gs upp samt huruvida det ska vara tillĂ„tet att frĂ„ntrĂ€da ett avtal utan kostnad.
âVillkoren för ersĂ€ttning och Ă„terbetalning om tjĂ€nsterna inte hĂ„ller angiven kvalitet, inbegripet i hĂ€ndelse av inkorrekt eller försenad fakturering.
âHur det tvistlösningsförfarande som avses i artikel 26 led f inleds.
âInformation om konsumentens rĂ€ttigheter, inbegripet behandlingen av klagomĂ„l och all den information som avses i denna punkt, tydligt angiven pĂ„ fakturan eller pĂ„ elföretagets webbplats.
Villkoren ska vara skÀliga och kÀnda pÄ förhand. Information om dem bör under alla omstÀndigheter ges innan avtalet ingÄs eller bekrÀftas. Om avtal ingÄs genom en
50
51
EUT L 304, 22.11.2011, s. 64. EUT L 95, 21.4.1993, s. 29.
| SV | 65 | SV |
mellanhand ska de upplysningar som avses i denna punkt ocksÄ tillhandahÄllas innan avtalet ingÄs.
(b)UnderrÀttelse i god tid om varje avsikt att Àndra avtalsvillkoren och i samband med denna underrÀttelse upplysning om att kunderna har rÀtt att frÄntrÀda avtalet. Elhandlarna ska pÄ ett transparent och lÀttbegripligt sÀtt underrÀtta sina kunder direkt
om varje avgiftshöjning anpassning av leveranspriserna, liksom skĂ€len och villkoren för detta och anpassningens omfattning ïŻ, vid lĂ€mplig tidpunkt som inte
| infaller senare Àn en normal faktureringsperiod efter det att höjningen | trÀtt i kraft | |
| innan anpassningen trĂ€tt i kraft ïŻ. Medlemsstaterna ska se till att | kunder har | |
| möjlighet att frÄntrÀda avtal om de inte godtar de nya villkor | avtalsvillkor eller | |
| anpassningar av leveranspriserna ïŻ som elhandlaren meddelat. | ||
(c)Transparent information om priser, tariffer och standardvillkor för tillgÄng till och utnyttjande av eltjÀnster.
(d)Brett val av betalningssÀtt, som inte fÄr medföra oskÀlig diskriminering mellan olika kunder. Eventuella system för förskottsbetalningar ska vara skÀliga och adekvat
Ă„terspegla den sannolika elförbrukningen. Alla skillnader i avgifter som kan hĂ€nföras till betalningssĂ€tt ska motsvara elhandlarens faktiska kostnader ïŻ villkor och bestĂ€mmelser ska motsvara elhandlarens kostnader för de olika betalningssystemen..
(e)Systemen för förskottsbetalningar ska inte leda till orimliga nackdelar i förhĂ„llande till det genomsnittliga marknadspriset. ïŻ
| (f) | De allmÀnna villkoren | ska vara skÀliga och transparenta. De | allmÀnna |
| villkoren ïŻska meddelas | pĂ„ ett klart och lĂ€ttbegripligt sprĂ„k och fĂ„r inte omfatta | ||
sÄdana hinder för konsumenternas utövande av sina rÀttigheter som inte följer direkt av avtalet, till exempel att avtalen Àr onödigt omfattande. Kunderna ska skyddas mot oskÀliga eller vilseledande försÀljningsmetoder.
e)Möjlighet att byta elhandlare utan kostnad.
(g)f)TillgÄng till transparenta, okomplicerade och billiga förfaranden för behandling av kundernas klagomÄl. Alla kunder ska framför allt ha rÀtt till en god standard pÄ bÄde tillhandahÄllandet av tjÀnster och behandlingen av klagomÄl frÄn sin elhandlares sida. SÄdana förfaranden för tvistlösning utanför domstol ska göra det möjligt att lösa tvister snabbt och rÀttvist, helst inom tre mÄnader, och nÀr det Àr befogat ska de innefatta ett system för Äterbetalning och/eller ersÀttning. Förfarandena bör i möjligaste mÄn följa de principer som anges i kommissionens rekommendation 98/257/EG av den 30 mars 1998 om principer som ska tillÀmpas pÄ de instanser som Àr ansvariga för förfaranden för reglering av konsumenttvister utanför
domstol[3]; Kunderna ska ha rĂ€tt till en god standard pĂ„ bĂ„de tillhandahĂ„llandet av tjĂ€nster och behandlingen av klagomĂ„l frĂ„n elhandlarens sida. Elhandlare ska hantera klagomĂ„l pĂ„ ett enkelt, rĂ€ttvist och snabbt sĂ€tt. ïŻ
(h)Information om sina rÀttigheter nÀr det gÀller samhÀllsomfattande tjÀnster om de har tillgÄng till samhÀllsomfattande tjÀnster enligt de bestÀmmelser som medlemsstaterna antagit i enlighet med artikel 27 3(3).
h)TillgÄng till sina förbrukningsuppgifter och möjlighet att genom uttryckligt avtal och utan kostnad ge registrerade leveransföretag tillgÄng till sina mÀtaruppgifter. Den part som ansvarar för hanteringen av uppgifterna ska vara skyldig att lÀmna ut dessa uppgifter till företaget. Medlemsstaterna ska faststÀlla uppgifternas format och ett
| SV | 66 | SV |
förfarande för elhandlare och konsumenter för att fÄ tillgÄng till uppgifterna. Inga ytterligare kostnader fÄr ÄlÀggas konsumenten för denna tjÀnst.
i)Klar och tydlig information om den faktiska elförbrukningen och faktiska elkostnader tillrÀckligt ofta, sÄ att de kan reglera sin egen elförbrukning. Informationen ska lÀmnas inom en rimlig tidsfrist som beaktar kapaciteten hos kundens mÀtningsutrustning och elprodukten i frÄga. Vederbörlig hÀnsyn ska tas till sÄdana ÄtgÀrders kostnadseffektivitet. Inga ytterligare kostnader fÄr ÄlÀggas konsumenten för denna tjÀnst.
(i)TillrĂ€cklig information om alternativ till bortkoppling i tillrĂ€ckligt god tid före den planerade bortkopplingen. Dessa alternativ kan gĂ€lla möjligheter till stöd för att undvika bortkoppling, alternativa betalningsplaner, rĂ„d om skuldhantering eller anstĂ„nd med bortkoppling, och de bör inte medföra nĂ„gon extra kostnad för kunderna.ïŻ
(j)j) SlutavrÀkning efter varje byte av elhandlare senast sex veckor efter det att bytet skett.
ny
Artikel 11
RĂ€tt till elavtal med dynamiska priser
1.Medlemsstaterna ska se till att alla slutförbrukare pÄ begÀran har rÀtt att fÄ ett elavtal med dynamiska priser med sin elhandlare.
2.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna fÄr fullstÀndig information frÄn elhandlarna om möjligheterna och riskerna med sÄdana elavtal med dynamiska priser.
3.Medlemsstaterna ska, via sina respektive tillsynsmyndigheter, övervaka och Ärligen rapportera, under minst tio Är frÄn det att sÄdana avtal finns tillgÀngliga, om de viktigaste aspekterna i utvecklingen av sÄdana avtal, inklusive marknadserbjudanden, inverkan pÄ konsumenternas fakturor, sÀrskilt nivÄn pÄ prisvolatiliteten, och konsumenternas kÀnslighet för graden av ekonomisk risk.
Artikel 12
RĂ€tt att byta elhandlare och regler om avgifter i samband med byte
1.Medlemsstaterna ska se till att en kund som önskar byta elhandlare har rÀtt att göra detta inom tre veckor, förutsatt att avtalsvillkoren följs.
2.Medlemsstaterna ska se till att kunderna inte debiteras nÄgra avgifter i samband med byte.
3.Genom undantag frÄn punkt 2 fÄr medlemsstaterna besluta att tillÄta att elhandlare tar ut uppsÀgningsavgifter för kunder som sÀger upp leveransavtal med fast löptid före förfallodagen. SÄdana avgifter fÄr endast tas ut om kunderna fÄr en pÄvisbar fördel genom dessa avtal. Dessutom fÄr sÄdana avgifter inte överstiga elhandlarens direkta ekonomiska förluster till följd av att kunden sÀger upp avtalet, inbegripet kostnaden
| SV | 67 | SV |
för eventuella kombinerade investeringar eller tjÀnster som redan tillhandahÄllits kunden som en del av avtalet.
4.Medlemsstaterna ska se till att rÀtten att byta elhandlare beviljas kunderna pÄ ett
Artikel 13
Avtal med en sammanslutning
1.Medlemsstaterna ska se till att om en slutförbrukare önskar sluta avtal med en sammansslutning ska detta arrangemang inte behöva godkÀnnas av slutförbrukarens elhandlare.
2.Medlemsstaterna ska se till att en slutförbrukare som önskar sÀga upp avtalet med en sammanslutning har rÀtt att göra detta inom tre veckor, förutsatt att avtalsvillkoren följs.
3.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukare som sÀger upp ett avtal med fast löptid med en sammanslutning innan avtalet löpt ut inte ÄlÀggs att betala uppsÀgningsavgifter som överstiger den direkta ekonomiska förlusten för sammanslutningen, inbegripet kostnaden för eventuella kombinerade investeringar eller tjÀnster som redan tillhandahÄllits slutförbrukaren som en del av avtalet.
4.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna har rÀtt att erhÄlla alla relevanta uppgifter om efterfrÄgeflexibilitet eller levererad och sÄld el minst en gÄng per Är.
5.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna beviljas de rÀttigheter som avses i punkterna 1, 2, 3 och 4 pÄ ett
Artikel 14
JÀmförelseverktyg
1.Medlemsstaterna ska se till att konsumenterna har kostnadsfri tillgÄng till minst ett verktyg som jÀmför erbjudandena frÄn olika elhandlare och som uppfyller certifieringskriterierna i bilaga I. JÀmförelseverktygen kan drivas av vilken typ av enhet som helst, inbegripet privata företag och offentliga myndigheter eller organ. Konsumenterna ska informeras om att sÄdana verktyg finns tillgÀngliga.
2.Medlemsstaterna ska utse en oberoende myndighet som ansvarar för att certifiera jÀmförelseverktyg och sÀkerstÀlla att certifierade jÀmförelseverktyg fortsÀtter att uppfylla kriterierna i bilaga I.
3.Medlemsstaterna fÄr krÀva att de jÀmförelseverktyg som avses i punkt 1 inkluderar jÀmförelsefaktorer som gÀller den typ av tjÀnster som elhandlarna erbjuder.
4.Det ska vara möjligt att ansöka om certifiering enligt denna artikel, pÄ frivillig och
| SV | 68 | SV |
Artikel 15
Aktiva kunder
1.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna
(a)har rÀtt att producera, lagra, förbruka och sÀlja egenproducerad el pÄ alla organiserade marknader, antingen individuellt eller genom sammanslutningar, utan oproportionellt betungande förfaranden eller avgifter som inte Àr kostnadsbaserade,
(b)omfattas av kostnadsbaserade, transparenta och
2.Den energianlÀggning som krÀvs för den aktiva kundens verksamhet kan förvaltas av en tredje part nÀr det gÀller installation och drift, inbegripet mÀtning och underhÄll.
Artikel 16
Lokala energisamhÀllen
1.Medlemsstaterna ska se till att lokala energisamhÀllen
(a)har rÀtt att Àga, inrÀtta eller hyra gemensamma nÀt och att sjÀlvstÀndigt förvalta dem,
(b)fÄr tillgÄng till alla organiserade marknader, antingen direkt eller genom sammanslutningar eller elhandlare pÄ ett
(c)fÄr en
(d)omfattas av rÀttvisa, proportionella och transparenta förfaranden och kostnadsbaserade avgifter.
2.Medlemsstaterna ska tillhandahÄlla ett regelverk som sÀkerstÀller att
(a)deltagandet i de lokala energisamhÀllena Àr frivilligt,
(b)delÀgare och medlemmar i lokala energisamhÀllen inte förlorar sina rÀttigheter som hushÄllskunder eller aktiva kunder,
(c)delÀgare och medlemmar har rÀtt att lÀmna ett lokalt energisamhÀlle; i sÄdana fall ska artikel 12 tillÀmpas,
(d)artikel 8.3 tillÀmpas pÄ produktionskapacitet som installerats av lokala energisamhÀllen sÄ lÀnge som kapaciteten kan anses vara liten och decentraliserad eller distribuerad,
(e)bestÀmmelserna i kapitel IV tillÀmpas pÄ lokala energisamhÀllen som utför uppgifter motsvarande dem för en systemansvarig för distributionssystem,
(f)lokala energisamhÀllen i tillÀmpliga fall fÄr ingÄ avtal med den systemansvarige för det distributionssystem som deras nÀt Àr anslutet till betrÀffande driften av det lokala energisamhÀllets nÀt,
(g)i tillÀmpliga fall, systemanvÀndare som inte Àr delÀgare eller medlemmar i det lokala energisamhÀllet och som Àr anslutna till ett distributionsnÀt som drivs av det lokala energisamhÀllet omfattas av skÀliga och kostnadsbaserade nÀtavgifter. Om sÄdana systemanvÀndare och de lokala energisamhÀllena inte kan nÄ en överenskommelse
| SV | 69 | SV |
om nÀtavgifterna fÄr bÄda parterna begÀra att tillsynsmyndigheten faststÀller nivÄn pÄ nÀtavgifterna i ett sÀrskilt beslut,
(h)de lokala energisamhÀllena i förekommande fall omfattas av lÀmpliga nÀtavgifter vid anslutningspunkterna mellan det gemensamma nÀtet och distributionsnÀtet utanför energisamhÀllet. SÄdana nÀtavgifter ska redovisas separat för den el som matas in i distributionsnÀtet respektive den el som förbrukas frÄn distributionsnÀtet utanför det lokala energisamhÀllet, i enlighet med artikel 59.8.
Artikel 17
EfterfrÄgeflexibilitet
1.Medlemsstaterna ska se till att de nationella tillsynsmyndigheterna uppmuntrar slutförbrukarna, inklusive sÄdana som erbjuder efterfrÄgeflexibilitet genom sammanslutningar, att tillsammans med producenterna delta pÄ alla organiserade marknader pÄ ett
2.Medlemsstaterna ska se till att systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem vid upphandling av stödtjÀnster behandlar leverantörer av efterfrÄgeflexibilitet, inbegripet oberoende sammanslutningar, pÄ ett
3.Medlemsstaterna ska se till att deras regelverk uppmuntrar deltagande av sammanslutningar pÄ slutkundsmarknaden och att det innehÄller minst följande element:
(a)RÀtten för varje sammanslutning att komma in pÄ marknaden utan medgivande frÄn andra marknadsaktörer.
(b)Transparenta regler som tydligt faststÀller roller och ansvarsomrÄden för alla marknadsaktörer.
(c)Transparenta regler och förfaranden som avser utbyte av uppgifter mellan marknadsaktörer och som sÀkerstÀller enkel tillgÄng till uppgifter pÄ lika och ickediskriminerande villkor och samtidigt till fullo skyddar kommersiella uppgifter.
(d)Sammanslutningar ska inte vara skyldiga att betala ersÀttning till elhandlare eller producenter.
(e)Ett system för konfliktlösning mellan marknadsaktörer.
4.För att sÀkerstÀlla att balanskostnader och balansfördelar som uppkommit genom sammanslutningar fördelas rÀttvist mellan marknadsaktörerna fÄr medlemsstaterna undantagsvis tillÄta utbetalning av ersÀttning mellan sammanslutningar och parter som ansvarar för balansering. SÄdana ersÀttningar ska begrÀnsas till situationer dÀr en marknadsaktör orsakar obalanser för en annan marknadsaktör vilka medför ekonomiska kostnader.
SÄdana ersÀttningar i undantagsfall ska godkÀnnas av de nationella tillsynsmyndigheterna och övervakas av byrÄn.
5.Medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla tillgÄng till och frÀmja deltagande av efterfrÄgeflexibilitet, inbegripet genom oberoende sammanslutningar pÄ alla organiserade marknader. Medlemsstaterna ska se till att de nationella tillsynsmyndigheterna eller, om den nationella lagstiftningen sÄ krÀver, de systemansvariga för överföringssystem och de systemansvariga för
| SV | 70 | SV |
distributionssystem i nÀra samarbete med tjÀnsteleverantörer pÄ efterfrÄgesidan och slutförbrukare faststÀller tekniska krav för efterfrÄgeflexibilitetens deltagande pÄ dessa marknader pÄ grundval av de tekniska kraven för dessa marknader och kapaciteten för efterfrÄgeflexibilitet. SÄdana specifikationer ska inkludera deltagande av sammanslutningar.
Artikel 18
Fakturering och faktureringsinformation
1.Medlemsstaterna ska se till att fakturor uppfyller minimikraven för fakturering och faktureringsinformation enligt bilaga II. De uppgifter som anges pÄ fakturorna ska vara korrekta, tydliga och koncisa, och de ska presenteras pÄ ett sÀtt som underlÀttar konsumenternas jÀmförelser.
2.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna fÄr alla sina fakturor och all faktureringsinformation om elanvÀndning utan kostnad och att fakturorna Àr tydliga, korrekta och lÀtta att förstÄ.
3.Fakturering ska baseras pÄ faktisk förbrukning och göras minst en gÄng per Är. Om slutförbrukaren sÄ begÀr eller om denne valt att fÄ
Denna skyldighet kan fullgöras med hjÀlp av ett system med regelbunden sjÀlvavlÀsning, dÀr slutförbrukaren meddelar elhandlaren de vÀrden som avlÀsts frÄn mÀtaren. Faktureringen fÄr inte baseras pÄ uppskattad förbrukning eller en schablonavgift, utom i fall dÀr slutförbrukaren inte har tillhandahÄllit nÄgon mÀtaravlÀsning för ett visst faktureringsintervall.
4.NÀr slutförbrukarna har mÀtare som möjliggör fjÀrravlÀsning av den systemansvarige ska korrekt faktureringsinformation baserad pÄ faktisk förbrukning tillhandahÄllas minst en gÄng i mÄnaden.
5.Om information betrÀffande fakturering för el och historisk förbrukning finns tillgÀnglig ska medlemsstaterna krÀva att denna, pÄ begÀran av slutförbrukaren, görs tillgÀnglig för en elhandlare eller tjÀnsteleverantör som förbrukaren utsett i enlighet med punkt 3 i bilaga II.
6.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna kan vÀlja elektronisk faktureringsinformation och
7.Medlemsstaterna fÄr föreskriva att informationen i dessa fakturor, pÄ slutförbrukarens begÀran, inte ska anses utgöra en betalningsbegÀran. I sÄdana fall ska medlemsstaterna se till att elhandlarna erbjuder flexibla arrangemang för betalning.
8.Medlemsstaterna ska krÀva att slutförbrukarna pÄ begÀran fÄr information om och uppskattningar av elkostnader, och detta ska tillhandahÄllas inom rimlig tid och i lÀttbegriplig form.
| SV | 71 | SV |
2009/72/EG artikel 3.10 (anpassad)
10.Medlemsstaterna ska vidta ÄtgÀrder för att uppnÄ mÄlen för social och ekonomisk sammanhÄllning samt miljöskydd, vilket vid behov ska inkludera ÄtgÀrder för styrning av energieffektivitet/energiefterfrÄgan och metoder för att bekÀmpa klimatförÀndringar samt försörjningstrygghet. Dessa ÄtgÀrder kan sÀrskilt omfatta lÀmpliga ekonomiska stimulansÄtgÀrder, dÀr sÄ Àr lÀmpligt med hjÀlp av alla tillgÀngliga nationella verktyg och gemenskapsverktyg, för underhÄll och anlÀggning av nödvÀndig nÀtinfrastruktur, inbegripet sammanlÀnkningskapacitet.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 319
âŠSmarta mĂ€tarsystem â«
| 1. | 11. För att frĂ€mja energieffektiviteten | och öka konsumenternas inflytande ïŻ ska | ||
| medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheten | ||||
| starkt rekommendera att elföretagen | och sammanslutningarna ïŻ optimerar | |||
| elförbrukningen, | till exempel | bland annat genom att tillhandahÄlla energiförvaltning, | ||
utveckla innovativa former för prissĂ€ttning eller införa system med driftskompatibla ïŻ smarta mĂ€tare eller intelligenta nĂ€t, om det Ă€r lĂ€mpligt.
ny
2.Medlemsstaterna ska se till att det pÄ deras territorier införs system med smarta mÀtare som hjÀlper kunderna att aktivt medverka pÄ elmarknaden. Detta införande kan bli föremÄl för en
3.Medlemsstater som inför system med smarta mÀtare pÄ sina territorier ska anta och offentliggöra funktionella och tekniska minimikrav för systemen i enlighet med bestÀmmelserna i artikel 20 och bilaga III. Medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla att dessa system med smarta mÀtare Àr driftskompatibla och att de kan anslutas till förvaltningsplattformar för konsumentenergi. I samband med detta ska medlemsstaterna ta vederbörlig hÀnsyn till relevanta tillgÀngliga standarder, inbegripet standarder som möjliggör driftskompatibilitet, bÀsta praxis samt vikten av att det utvecklas en inre marknad för el.
4.Medlemsstater som inför smarta mÀtare ska pÄ ett transparent och ickediskriminerande sÀtt se till att slutförbrukarna bidrar till kostnaderna för införandet. Medlemsstaterna ska regelbundet övervaka införandet pÄ sina territorier för att se hur kostnader och fördelar utvecklas för hela vÀrdekedjan, inklusive de nettofördelar som kommer konsumenterna till del.
5.NÀr bedömningen av införandet av smarta mÀtare utfaller negativt till följd av den
| SV | 72 | SV |
antagandena samt den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen. Medlemsstaterna ska meddela den ansvariga kommissionsavdelningen resultaten av sina uppdaterade ekonomiska bedömningar sÄ snart de Àr tillgÀngliga.
ny
Artikel 20
Funktioner hos smarta mÀtare
Om bedömningen av smarta mÀtare utfaller positivt som ett resultat av den kostnadsnyttoanalys som avses i artikel 19.2, eller om sÄdana mÀtare införs systematiskt, ska medlemsstaterna införa system med smarta mÀtare i enlighet med europeiska standarder, bestÀmmelserna i bilaga III och följande principer:
(a)MÀtsystemen ska korrekt mÀta den faktiska elförbrukningen och ge slutförbrukarna information om den faktiska anvÀndningstiden. Informationen ska göras lÀtt tillgÀnglig och visualiseras för slutförbrukarna utan extra kostnad och i nÀra realtid, för att stödja automatiska program för energieffektivitet, efterfrÄgestyrning och andra tjÀnster.
(b)SÀkerheten hos systemen med smarta mÀtare och för datakommunikationen ska sÀkerstÀllas i enlighet med relevant unionslagstiftning, med vederbörligt beaktande av bÀsta tillgÀngliga teknik för att sÀkerstÀlla högsta möjliga nivÄ av
(c)Integritet och dataskydd för slutförbrukarna ska sÀkerstÀllas i enlighet med unionens lagstiftning om data- och integritetsskydd.
(d)MÀtaroperatörerna ska sÀkerstÀlla att mÀtaren eller mÀtarna hos aktiva kunder som Àr egenproducenter av el kan redovisa den el som tillförs nÀtet frÄn de aktiva kundernas fastigheter.
(e)Om slutförbrukarna sÄ begÀr ska mÀtuppgifter om deras inmatningar och uttag av el göras tillgÀngliga för dem, via ett lokalt standardiserat kommunikationsgrÀnssnitt och/eller fjÀrrÄtkomst, eller för tredje parter som agerar pÄ slutförbrukarnas vÀgnar, i ett lÀttbegripligt format i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 24, och pÄ ett sÀtt som ger slutförbrukarna möjlighet att jÀmföra avtal pÄ likartade grunder.
(f)Slutförbrukarna ska fÄ lÀmplig rÄdgivning och information i samband med installationen av smarta mÀtare, sÀrskilt betrÀffande mÀtarnas fulla potential i frÄga om avlÀsningsmöjligheter och övervakning av energianvÀndningen, och betrÀffande insamling och behandling av personuppgifter i enlighet med unionens lagstiftning om dataskydd.
(g)System med smarta mÀtare ska göra det möjligt för slutförbrukarna att mÀtas och avrÀknas med samma tidsupplösning som obalansperioden pÄ den nationella marknaden.
| SV | 73 | SV |
ny
Artikel 21
RÀtt till smarta mÀtare
1.Om bedömningen av smarta mÀtare utfaller negativt som ett resultat av den kostnadsnyttoanalys som avses i artikel 19.2 och om sÄdana mÀtare inte införs systematiskt ska medlemsstaterna se till att alla slutförbrukare, pÄ begÀran och enligt rÀttvisa och rimliga villkor, har rÀtt till installation eller, i förekommande fall, uppgradering av en smart mÀtare som uppfyller följande krav:
(a)NÀr det Àr tekniskt möjligt ska mÀtaren vara försedd med de funktioner som avses i artikel 20 eller med en minimiuppsÀttning av funktioner som ska faststÀllas och offentliggöras av medlemsstaterna pÄ nationell nivÄ och i enlighet med bestÀmmelserna i bilaga III.
(b)MÀtaren ska vara driftskompatibelt och mÀtinfrastrukturen ska kunna anslutas pÄ lÀmpligt sÀtt till konsumenternas energistyrningssystem i nÀra realtid.
2.NÀr en kund begÀrt en smart mÀtare i enlighet med punkt 1 ska medlemsstaterna eller, om en medlemsstat sÄ föreskrivit, den utsedda behöriga myndigheten
(a)se till att erbjudandet till den slutförbrukare som begÀrt installation av en smart mÀtare uttryckligen anger och tydligt beskriver
â(i) de funktioner och den driftskompatibilitet som kan stödjas av den smarta mĂ€taren och de tjĂ€nster som kan tillhandahĂ„llas, liksom de fördelar som det Ă€r realistiskt att uppnĂ„ genom innehavet av den smarta mĂ€taren vid den givna tidpunkten,
â(ii) eventuella kostnader som ska bĂ€ras av slutförbrukaren,
(b)se till att mÀtaren installeras inom rimlig tid och senast tre mÄnader efter kundens begÀran,
(c)regelbundet, och minst vartannat Är, granska och offentliggöra kostnaderna och följa deras utveckling som ett resultat av den tekniska utvecklingen och eventuella uppgraderingar av mÀtsystemet.
Artikel 22
Traditionella mÀtare
1.I fall dÀr slutförbrukarna inte har smarta mÀtare ska medlemsstaterna se till att de förses med individuella mÀtare av traditionell typ som korrekt mÀter deras faktiska förbrukning.
2.Medlemsstaterna ska se till att slutförbrukarna lÀtt kan lÀsa sina traditionella mÀtare, antingen direkt eller indirekt via ett webbgrÀnssnitt eller via nÄgot annat lÀmpligt grÀnssnitt.
| SV | 74 | SV |
Artikel 23
Hantering av uppgifter
1.Vid faststÀllandet av regler om hantering och utbyte av uppgifter ska medlemsstaterna eller, om en medlemsstat sÄ föreskrivit, de utsedda behöriga myndigheterna ange vilka berÀttigade parter som kan fÄ tillgÄng till uppgifter om
slutförbrukaren, med dennes uttryckliga medgivande, i enlighet med Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2016/67952. Vid tillÀmpningen av detta direktiv ska uppgifter inbegripa mÀt- och förbrukningsuppgifter samt de uppgifter som krÀvs för att en kund ska kunna byta leverantör. BerÀttigade parter ska inbegripa Ätminstone kunder, elhandlare, systemansvariga för överförings- och distributionssystem, sammanslutningar, energitjÀnsteföretag och andra parter som tillhandahÄller energi eller andra tjÀnster till kunderna.
2.Medlemsstaterna ska organisera hanteringen av uppgifter för att sÀkerstÀlla effektiv tillgÄng till och utbyte av uppgifter. Oberoende av vilken modell för uppgiftshantering som tillÀmpas i den enskilda medlemsstaten ska den eller de parter som ansvarar för uppgiftshantering ge varje berÀttigad part, med slutförbrukarens uttryckliga medgivande, tillgÄng till uppgifterna om slutförbrukaren. BerÀttigade parter ska fÄ tillgÄng till de begÀrda uppgifterna samtidigt och pÄ ett ickediskriminerande sÀtt. TillgÄngen till uppgifterna ska vara enkel, och de tillÀmpliga förfarandena ska offentliggöras.
3.Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat sÄ föreskrivit, den utsedda behöriga myndigheten ska godkÀnna och certifiera de parter som hanterar uppgifter för att se till att dessa parter uppfyller kraven i detta direktiv. Utan att det pÄverkar arbetsuppgifterna för dataskyddsombud enligt förordning (EU) 2016/679 fÄr medlemsstaterna besluta att krÀva att de parter som hanterar uppgifter utser övervakningsansvariga som ska ansvara för att övervaka genomförandet av ÄtgÀrder som vidtas av berörda parter för att garantera
4.Inga ytterligare kostnader fÄr ÄlÀggas slutförbrukarna för tillgÄngen till deras uppgifter. Medlemsstaterna ska ansvara för faststÀllandet av relevanta kostnader för de behöriga parternas tillgÄng till uppgifter. Reglerade enheter som tillhandahÄller uppgiftstjÀnster ska inte dra fördel av denna verksamhet.
Artikel 24
Dataformat
1.För att frÀmja konkurrensen pÄ slutkundsmarknaden och undvika onödiga administrativa kostnader för berÀttigade parter ska medlemsstaterna faststÀlla ett gemensamt dataformat och ett transparent förfarande som gör det möjligt för berÀttigade parter att fÄ tillgÄng till de uppgifter som anges i artikel 23.1.
52Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende pÄ behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sÄdana uppgifter och om upphÀvande av direktiv 95/46/EG (allmÀn dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
| SV | 75 | SV |
2.Kommissionen ska genom genomförandeakter som antas i enlighet med det rÄdgivande förfarande som avses i artikel 68 faststÀlla ett gemensamt europeisk dataformat och
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 3 25
âŠGemensamma kontaktpunkter â«
12. Medlemsstaterna ska se till att det inrÀttas gemensamma kontaktpunkter dÀr
âŠkunderna â« konsumenterna kan fĂ„ tillgĂ„ng till all nödvĂ€ndig information om sina rĂ€ttigheter, gĂ€llande lagstiftning och möjligheter till tvistlösning i hĂ€ndelse av en tvist. Dessa kontaktpunkter kan vara en del av allmĂ€nna konsumentupplysningsstĂ€llen.
2009/72/EG (anpassad)
16. Kommissionen ska, efter samrÄd med berörda intressenter, dÀribland medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndigheterna, konsumentorganisationer och elföretag, samt, utifrÄn de framsteg som hittills gjorts, med arbetsmarknadens parter, faststÀlla en klar och kortfattad kontrollista för energianvÀndare, med praktiska upplysningar om energianvÀndarnas rÀttigheter. Medlemsstaterna ska se till att elhandlarna eller de systemansvariga för distributionssystemet i samarbete med tillsynsmyndigheten vidtar nödvÀndiga ÄtgÀrder för att alla deras konsumenter ska fÄ ett exemplar av kontrollistan för energianvÀndare och se till att den finns tillgÀnglig för allmÀnheten.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 3 26
âŠRĂ€tt till tvistlösning utanför domstol â«
13.Medlemsstaterna ska se till att det finns en oberoende mekanism, till exempel i form av en energiombudsman eller ett konsumentorgan, för att sÀkerstÀlla effektiv behandling av klagomÄl och tvistlösning utanför domstol. kunderna har tillgÄng till enkla, rÀttvisa, transparenta, oberoende, ÀndamÄlsenliga och effektiva mekanismer för tvistlösning utanför domstol för lösning av tvister som gÀller rÀttigheter och skyldigheter enligt detta direktiv. Om
en kund Àr en konsument i den mening som avses i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/11/EU53 ska sÄdana mekanismer för tvistlösning utanför domstol uppfylla
53EUT L 165, 18.6.2013, s. 63.
| SV | 76 | SV |
kvalitetskraven i direktiv 2013/11/EU och, om sĂ„ Ă€r motiverat, innehĂ„lla ett system för Ă„terbetalning och/eller ersĂ€ttningïŻ.
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 3 27
âŠSamhĂ€llsomfattande tjĂ€nster â«
1.3. Medlemsstaterna ska inom sitt territorium se till att alla hushÄllskunder, och, nÀr medlemsstaterna anser det lÀmpligt, smÄ företag (det vill sÀga företag som har fÀrre Àn 50 anstÀllda och en Ärlig omsÀttning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner EUR), har rÀtt till samhÀllsomfattande tjÀnster, det vill sÀga rÀtt till elleveranser av en bestÀmd kvalitet till ⊠konkurrenskraftiga ⫠rimliga, lÀtt och tydligt jÀmförbara, transparenta och
2.Första stycket Punkt 1 ska genomföras pÄ ett transparent och
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 3 28
âŠUtsatta kunder â«
1.7. Medlemsstaterna ska vidta lÀmpliga ÄtgÀrder för att skydda slutförbrukarekunder, och de ska sÀrskilt se till att utsatta kunder fÄr tillrÀckligt skydd. Varje medlemsstat ska hÀrvidlag definiera begreppet utsatta kunder, varvid det kan hÀnvisas till energifattigdom och bland annat föreskrivas förbud mot bortkoppling av dessa kunder frÄn elnÀtet i kritiska situationer. Medlemsstaterna ska se till att rÀttigheter och skyldigheter för utsatta kunder respekteras. De ska framför allt vidta lÀmpliga ÄtgÀrder för att skydda slutförbrukare i avlÀgsna omrÄden. De ska sÀkerstÀlla en hög konsumentskyddsnivÄ, sÀrskilt vad gÀller transparens i frÄga om allmÀnna avtalsvillkor, allmÀn information och mekanismer för tvistlösning. Medlemsstaterna ska se till att berÀttigade kunder i praktiken lÀtt kan byta till en ny elhandlare. à tminstone nÀr det gÀller hushÄllskunder ska dessa ÄtgÀrder omfatta dem som anges
ibilaga I.
2.8. Medlemsstaterna ska vidta lÀmpliga ÄtgÀrder, sÄsom att utfÀrda nationella energihandlingsplaner, föreskriva om förmÄner inom socialförsÀkringssystemen för att utsatta kunder ska fÄ den elförsörjning de behöver, eller stödja energieffektivitetsförbÀttringar för att ÄtgÀrda energifattigdom dÀr sÄdan faststÀllts, ocksÄ i samband med ÄtgÀrder mot fattigdom överlag. SÄdana ÄtgÀrder ska inte hindra ett effektivt öppnande av marknaderna enligt vad som föreskrivs i artikel 4 33
| SV | 77 | SV |
eller en vÀlfungerande marknad, och kommissionen ska i förekommande fall underrÀttas i enlighet med bestÀmmelserna i artikel 9.4 punkt 15 i denna artikel. SÄdan underrÀttelse fÄr Àven omfatta ÄtgÀrder som vidtas inom ramen för det allmÀnna socialförsÀkringssystemet.
ny
Artikel 29
Energifattigdom
Medlemsstaterna ska faststÀlla en uppsÀttning kriterier för att mÀta energifattigdom. Medlemsstaterna ska kontinuerligt övervaka antalet hushÄll som lever i energifattigdom och ska vartannat Är rapportera om utvecklingen av energifattigdom och om de ÄtgÀrder som vidtagits för att förebygga denna, till kommissionen inom ramen för lÀgesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 21 i [förordningen om styrningen av energiunionen enligt förslag i COM(2016) 759].
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 4
Ăvervakning av försörjningstryggheten
Medlemsstaterna ska se till att frÄgor som rör försörjningstrygghet övervakas. Vid behov fÄr medlemsstaterna överlÄta denna uppgift till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 35. Denna övervakning ska i synnerhet omfatta balansen mellan tillgÄng och efterfrÄgan pÄ den inhemska marknaden, förvÀntad framtida efterfrÄgan, ytterligare kapacitet som planeras eller hÄller pÄ att anlÀggas, samt nÀtens kvalitet och underhÄllsnivÄ samt ÄtgÀrder för att tÀcka efterfrÄgetoppar och hantera brister i leverans frÄn en eller flera elhandlares sida. De behöriga myndigheterna ska senast den 31 juli vartannat Är offentliggöra en rapport i vilken resultaten av övervakningen av dessa frÄgor och de ÄtgÀrder som vidtagits eller planerats ska anges; rapporten ska dÀrefter genast överlÀmnas till kommissionen.
Artikel 5
Tekniska regler
Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska se till att tekniska sÀkerhetskriterier definieras och att det utarbetas och offentliggörs tekniska regler, i vilka de lÀgsta tekniska konstruktions- och driftkraven för anslutning till systemet av produktionsanlÀggningar, distributionssystem, direktanslutna konsumenters utrustning, sammanlÀnkningar för sammankoppling och direktledningar faststÀlls. Dessa tekniska regler ska sÀkerstÀlla att systemen Àr driftskompatibla, och de ska vara objektiva och ickediskriminerande. ByrÄn fÄr vid behov utfÀrda lÀmpliga rekommendationer för att dessa regler ska bli förenliga med varandra. Dessa regler ska anmÀlas till kommissionen i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande betrÀffande tekniska standarder och föreskrifter och betrÀffande föreskrifter för informationssamhÀllets tjÀnster (16).
| SV | 78 | SV |
Artikel 6
FrÀmjande av regionalt samarbete
1.Medlemsstaterna liksom tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra i syfte att integrera sina inhemska marknader pÄ en eller flera regionala nivÄer, som ett första steg mot skapandet av en helt liberaliserad inre marknad. I synnerhet ska tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna frÀmja och underlÀtta regionalt samarbete mellan de systemansvariga för överföringssystemen, bland annat i grÀnsöverskridande frÄgor, för att skapa en konkurrensutsatt inre marknad för el, verka för att lagar, föreskrifter och tekniska ramar Àr konsekventa och underlÀtta integrationen av de isolerade system som bildar sÄ kallade elöar, som fortfarande existerar i gemenskapen. Det geografiska omrÄde som omfattas av detta regionala samarbete ska omfatta samarbete inom geografiska omrÄden i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 714/2009. Detta samarbete fÄr omfatta andra geografiska omrÄden.
2.ByrÄn ska samarbeta med de nationella tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga för överföringssystemen för att de olika regionernas regelverk ska vara förenliga med mÄlet att skapa en konkurrensutsatt inre marknad för el. Om byrÄn anser att det krÀvs bindande regler för ett sÄdant samarbete ska den utfÀrda lÀmpliga rekommendationer.
3.Medlemsstaterna ska vid genomförandet av detta direktiv se till att de systemansvariga för överföringssystemen har ett eller flera regionalt integrerade system som omfattar tvÄ eller flera medlemsstater för kapacitetstilldelning och för kontroll av sÀkerheten för nÀtet.
4.Om vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen deltar i ett samriskföretag som inrÀttats i syfte att genomföra samarbetet, ska samriskföretaget upprÀtta och genomföra en övervakningsplan med ÄtgÀrder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegrÀnsande beteende. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anstÀllda har för att uppfylla mÄlet att utesluta diskriminering och beteenden som motverkar konkurrens. Planen ska understÀllas byrÄns godkÀnnande. De övervakningsansvariga för de vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen ska oberoende av andra kontrollera att planen följs.
KAPITEL IVVI
DRIFT AV DISTRIBUTIONSSYSTEM
Artikel 30 24
Utseende av systemansvariga för distributionssystemet
Medlemsstaterna ska, för en tid som de sjÀlva bestÀmmer med beaktande av effektivitet och ekonomisk balans, utse eller ÄlÀgga företag som Àger eller Àr ansvariga för distributionssystem att utse en eller flera systemansvariga för distributionssystemet. Medlemsstaterna ska se till att de systemansvariga för distributionssystemet handlar i överensstÀmmelse med artiklarna 25, 26 och 27.
| SV | 79 | SV |
Artikel 31 25
Uppgifter som Äligger de systemansvariga för distributionssystemet
1.Den systemansvarige för distributionssystemet ska sÀkerstÀlla systemets lÄngsiktiga förmÄga att uppfylla rimliga krav pÄ eldistribution, och pÄ affÀrsmÀssiga villkor driva, underhÄlla och utveckla sÀker, tillförlitlig och effektiv eldistribution inom sitt omrÄde, med vederbörlig hÀnsyn till miljön och frÀmjandet av energieffektivitet.
2.Den systemansvarige fÄr inte i nÄgot fall diskriminera mellan systemanvÀndare eller kategorier av anvÀndare av systemet, i synnerhet inte till förmÄn för sina anknutna företag.
3.Den systemansvarige för distributionssystemet ska förse systemanvÀndarna med den information de behöver för effektivt tilltrÀde till och anvÀndning av systemet.
4.En medlemsstat fÄr ÄlÀgga den systemansvarige för distributionssystemet att, dÄ denne avgör inmatningsordningen mellan produktionsanlÀggningar, prioritera anlÀggningar som anvÀnder förnybara energikÀllor eller avfall, eller kraftvÀrmeverk
ienlighet med artikel 11 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] ïŻ.
5.Systemansvariga för distributionssystem ska anskaffa den energi de behöver för att
| tĂ€cka energiförluster | och reservkapacitet | de ej frekvensrelaterade stödtjĂ€nsterna ïŻ |
| inom sina system | i enlighet med | transparenta, |
marknadsbaserade förfaranden, nÀrhelst de har denna funktion. Detta krav ska inte pÄverka anvÀndningen av elektricitet som erhÄllits enligt avtal som ingicks före den
1 januari 2002. SĂ„vida det inte motiveras genom en
6.I det fall de systemansvariga för distributionssystemet ansvarar för balans av eldistributionssystemet ska de av dem faststÀllda reglerna hÀrför, inklusive regler för de avgifter för obalanser i energitillförseln som tas ut av anvÀndarna av deras nÀt, vara objektiva, transparenta och
7.NÀr den systemansvarige planerar en utveckling av distributionsnÀtet ska hÀnsyn tas till sÄdana ÄtgÀrder för styrning av energieffektivitet/energiefterfrÄgan eller distribuerad produktion som kan komma att ersÀtta behovet av att uppgradera eller ersÀtta elkapaciteten.
| SV | 80 | SV |
ny
Artikel 32
Uppgifter som Äligger systemansvariga för distributionssystem vid anvÀndning av
flexibilitet
1.Medlemsstaterna ska tillhandahÄlla den nödvÀndiga rÀttsliga ramen för att tillÄta och uppmuntra systemansvariga för distributionssystem att upphandla tjÀnster för att förbÀttra effektiviteten i driften och utvecklingen av distributionssystemet, inklusive hantering av lokal överbelastning. Den rÀttsliga ramen ska i synnerhet göra det möjligt för de systemansvariga för distributionssystem att upphandla tjÀnster frÄn resurser i form av t.ex. distribuerad produktion, efterfrÄgeflexibilitet eller lagring och att beakta energieffektivitetsÄtgÀrder, vilket kan komma att fullt ut kompensera för behovet av uppgradering eller ersÀttning av elkapacitet och som underlÀttar en effektiv och sÀker drift av distributionssystemet. Systemansvariga för distributionssystem ska upphandla dessa tjÀnster i enlighet med transparenta, ickediskriminerande och marknadsbaserade förfaranden.
Systemansvariga för distributionssystem ska faststÀlla standardiserade marknadsprodukter för de tjÀnster som upphandlas och sÀkerstÀlla ett faktiskt deltagande av alla marknadsaktörer, inklusive förnybara energikÀllor, efterfrÄgeflexibilitet och sammanslutningar. Systemansvariga för distributionssystem ska utbyta all nödvÀndig information och samordna sig med de systemansvariga för överföringssystem i syfte att sÀkerstÀlla ett optimalt utnyttjande av resurser, garantera sÀker och effektiv drift av systemet och underlÀtta marknadsutvecklingen. Systemansvariga för distributionssystem ska fÄ rimlig ersÀttning för upphandlingen av sÄdana tjÀnster sÄ att de Ätminstone fÄr tillbaka motsvarande utgifter, t.ex. för nödvÀndig informations- och kommunikationsteknik.
2.Utvecklingen av ett distributionssystem ska baseras pÄ en transparent plan för utveckling av nÀtet som den systemansvarige för distributionssystemet vartannat Är ska överlÀmna till tillsynsmyndigheten. NÀtutvecklingsplanen ska omfatta planerade investeringar under de kommande
Tillsynsmyndigheten ska samrÄda med alla nuvarande och potentiella systemanvÀndare om nÀtutvecklingsplanen. Tillsynsmyndigheten ska offentliggöra resultatet av samrÄdsprocessen om föreslagna investeringar.
Medlemsstaterna fÄr besluta att inte tillÀmpa denna skyldighet pÄ integrerade elföretag som har fÀrre Àn 100 000 anslutna kunder eller som levererar till enskilda system.
| SV | 81 | SV |
Artikel 33
Integrering av elektromobilitet i elnÀtet
1.Medlemsstaterna ska tillhandahÄlla den nödvÀndiga rÀttsliga ramen för att underlÀtta anslutning av offentligt tillgÀngliga och privata laddningsstationer till distributionsnÀten. Medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla att de systemansvariga för distributionssystem samarbetar pÄ ett
2.Medlemsstaterna fÄr tillÄta att systemansvariga för distributionssystem Àger, utvecklar, förvaltar eller driver laddningsstationer för elfordon endast om följande villkor Àr uppfyllda:
(a)Andra parter har, efter ett öppet och transparent anbudsförfarande, inte uttryckt nÄgot intresse för att Àga, utveckla, förvalta eller driva laddningsstationer för elfordon.
(b)Tillsynsmyndigheten har lÀmnat sitt godkÀnnande.
3.Artiklarna 35 och 56 ska tillÀmpas pÄ systemansvariga för distributionssystem som Àger, utvecklar, driver eller förvaltar laddningsstationer.
4.Medlemsstaterna ska med jÀmna mellanrum eller minst vart femte Är hÄlla ett offentligt samrÄd för att pÄ nytt bedöma det potentiella intresset hos marknadsaktörerna att Àga, utveckla, driva eller förvalta laddningsstationer för elfordon. Om ett offentligt samrÄd visar att tredje parter kan Àga, utveckla, driva eller förvalta sÄdana laddningsstationer ska medlemsstaterna se till att den verksamhet som bedrivs av systemansvariga för distributionssystem pÄ detta omrÄde fasas ut.
Artikel 34
Uppgifter som Äligger systemansvariga för distributionssystem i frÄga om
uppgiftshantering
Medlemsstaterna ska se till att alla berörda parter har
2009/72/EG
Artikel 35 26
à tskillnad av systemansvariga för distributionssystemet
1.Om den systemansvarige för distributionssystemet utgör en del av ett vertikalt integrerat företag ska denne Ätminstone vad avser juridisk form, organisation och beslutsfattande vara oberoende av annan verksamhet utan samband med distribution.
| SV | 82 | SV |
Dessa regler ska inte ge upphov till nÄgon skyldighet att skilja Àgandet av tillgÄngar i distributionssystemet frÄn det vertikalt integrerade företaget.
2.Utöver de krav som faststÀllts i punkt 1 ska den systemansvarige för distributionssystemet, om denne utgör en del av ett vertikalt integrerat företag, med avseende pÄ sin organisation och sitt beslutsfattande vara oberoende av annan verksamhet utan samband med distribution. För att uppnÄ detta ska följande minimikriterier gÀlla:
(a)De personer som ansvarar för ledningen för den systemansvarige för distributionssystemet fÄr inte ingÄ i företagsstrukturer i det integrerade elföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften avseende produktion, överföring eller leverans av el.
(b)LÀmpliga ÄtgÀrder ska vidtas för att se till att de yrkesmÀssiga intressena hos de personer som ansvarar för ledningen för den systemansvarige för distributionssystemet beaktas pÄ ett sÀtt som sÀkerstÀller att dessa personer kan agera sjÀlvstÀndigt.
(c)Den systemansvarige för distributionssystemet ska ha faktisk beslutanderÀtt, oberoende av det integrerade elföretaget, nÀr det gÀller de tillgÄngar som behövs för att trygga drift, underhÄll eller utveckling av nÀtet. För detta ÀndamÄl ska den systemansvarige för distributionssystemet förfoga över de resurser som krÀvs, inbegripet mÀnskliga, tekniska, fysiska och ekonomiska resurser. Detta bör inte hindra förekomsten av lÀmpliga samordningsmekanismer för att sÀkerstÀlla att moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmÀssiga övervakningsrÀttigheter nÀr det gÀller avkastningen pÄ tillgÄngar, som regleras indirekt i enlighet med artikel 3759.6, i ett dotterbolag skyddas. Detta ska sÀrskilt göra det möjligt för moderbolaget att godkÀnna den Ärliga finansieringsplan eller det motsvarande instrument som upprÀttas av den systemansvarige för distributionssystemet och att faststÀlla övergripande grÀnser för dess dotterbolags skuldsÀttningsnivÄer. Det ska inte vara tillÄtet för moderbolaget att ge instruktioner för den dagliga driften eller om enskilda beslut betrÀffande uppförande eller uppgradering av distributionsnÀt, sÄ lÀnge dessa beslut inte överskrider villkoren i den godkÀnda finansieringsplanen eller motsvarande instrument.
(d)Den systemansvarige för distributionssystemet ska upprÀtta en övervakningsplan, dÀr det anges vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att motverka diskriminerande beteende, och se till att det kontrolleras att planen följs. I övervakningsplanen ska anges vilka specifika skyldigheter de anstÀllda har för att uppfylla detta mÄl. Den person eller det organ som ansvarar för att övervakningsplanen följs (nedan kallad den övervakningsansvarige) ska till den tillsynsmyndighet som avses i artikel 3557.1 överlÀmna en Ärlig rapport, som ska offentliggöras, om de ÄtgÀrder som vidtagits. Den övervakningsansvarige ska vara helt oberoende och ha tilltrÀde till all nödvÀndig information om den systemansvarige för distributionssystemet och alla anknutna företag för att utföra sitt uppdrag.
3.Om den systemansvarige för distributionssystemet ingÄr i ett vertikalt integrerat företag ska medlemsstaterna se till att dennes verksamhet övervakas av tillsynsmyndigheterna eller andra behöriga organ, sÄ att den systemansvarige inte kan dra fördel av sin vertikala integration för att snedvrida konkurrensen. Vertikalt integrerade systemansvariga för distributionssystem fÄr i synnerhet inte, i samband med kommunikation och varumÀrkesprofilering, ge upphov till förvirring i frÄga om den separata identitet som leveransdelen av det vertikalt integrerade företaget har.
| SV | 83 | SV |
4.Medlemsstaterna fÄr besluta att inte tillÀmpa punkterna 1, 2 och 3 pÄ integrerade elföretag som har mindre Àn 100 000 anslutna kunder eller levererar till smÄ, enskilda system.
ny
Artikel 36
Ăgande av lagringsanlĂ€ggningar
1.Systemansvariga för distributionssystem ska inte tillÄtas Àga, utveckla, förvalta eller driva energilagringsanlÀggningar.
2.Genom undantag frÄn punkt 1 fÄr medlemsstaterna tillÄta att systemansvariga för distributionssystem Àger, utvecklar, förvaltar eller driver lagringsanlÀggningar endast om följande villkor Àr uppfyllda:
(a)Andra parter har, efter ett öppet och transparent anbudsförfarande, inte uttryckt nÄgot intresse för att Àga, utveckla, förvalta eller driva lagringsanlÀggningar.
(b)Dessa anlÀggningar Àr nödvÀndiga för att de systemansvariga för distributionssystem ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv nÀr det gÀller effektiv, tillförlitlig och sÀker drift av distributionssystemen.
(c)Tillsynsmyndigheten har bedömt behovet av ett sÄdant undantag med beaktande av villkoren i a och b och har lÀmnat sitt godkÀnnande.
3.Artiklarna 35 och 56 ska tillÀmpas pÄ systemansvariga för distributionssystem som Àger, utvecklar, driver eller förvaltar energilagringsanlÀggningar.
4.Tillsynsmyndigheterna ska med jÀmna mellanrum eller minst vart femte Är hÄlla ett offentligt samrÄd för att pÄ nytt bedöma det potentiella intresset hos marknadsaktörerna att investera i, utveckla, driva eller förvalta energilagringsanlÀggningar. Om ett offentligt samrÄd visar att tredje parter kan Àga, utveckla, driva eller förvalta sÄdana anlÀggningar ska medlemsstaterna se till att den verksamhet som bedrivs av systemansvariga för distributionssystem pÄ detta omrÄde fasas ut.
2009/72/EG ny
Artikel 37 27
Skyldighet till konfidentiell behandling för systemansvariga för distributionssystem
Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av artikel 55 30 eller nÄgon annan lagstadgad skyldighet att lÀmna uppgifter ska den systemansvarige för distributionssystemet behandla kommersiellt kÀnsliga uppgifter som denne erhÄller inom ramen för sin affÀrsverksamhet konfidentiellt, och ska förhindra att sÄdana uppgifter om den egna verksamheten som kan vara kommersiellt fördelaktiga röjs pÄ ett diskriminerande sÀtt.
| SV | 84 | SV |
Artikel 38 28
Slutna distributionssystem
1.Medlemsstaterna fÄr föreskriva att de nationella tillsynsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter klassificerar som ett slutet distributionssystem ett system som distribuerar el inom en geografiskt avgrÀnsad industriell eller kommersiell plats eller plats dÀr gemensamma tjÀnster tillhandahÄlls och som inte, utan att det pÄverkar tillÀmpningen av punkt 4, levererar el till hushÄllskunder, sÄvida
(a)driften eller produktionsprocessen hos systemanvÀndarna Àr integrerad av sÀrskilda tekniska skÀl eller sÀkerhetsskÀl, eller
(b)systemet distribuerar el huvudsakligen till Àgaren av eller den driftsansvarige för systemet eller till företag med anknytning till Àgaren av eller den driftsansvarige för systemet.
2.Medlemsstaterna fÄr föreskriva att de nationella tillsynsmyndigheterna undantar den driftsansvarige för ett slutet distributionssystem frÄn
(a)skyldigheten i artikel 31.525.5 att anskaffa energi för att tÀcka energiförluster och
reservkapacitet icke frekvensrelaterade stödtjĂ€nster ïŻ inom sitt system i enlighet med transparenta,
(b)skyldigheten i artikel 6.132.1 att tarifferna, eller de metoder som anvÀnts för att berÀkna dem, Àr godkÀnda innan de trÀder i kraft i enlighet med artikel 59.1 37..
3.Vid beviljandet av undantag enligt punkt 2 ska de gÀllande tarifferna, eller de metoder som anvÀnts för att berÀkna dem, pÄ begÀran av en anvÀndare av det slutna distributionssystemet, ses över och godkÀnnas i enlighet med artikel 59.137.
4.Undantag enligt punkt 2 ska Àven kunna beviljas för tillfÀllig anvÀndning av ett litet antal hushÄll som har anstÀllning hos eller liknande koppling till Àgaren till distributionssystemet och som befinner sig inom det omrÄde som fÄr el levererad genom ett slutet distributionssystem.
ny
5.Slutna distributionssystem ska vid tillÀmpningen av detta direktiv anses vara distributionssystem.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 39 29
Kombinerat systemansvar
Artikel 2635.1 ska inte hindra verksamheten för en systemansvarig med kombinerat ansvar för överförings- och distributionssystem, under förutsÀttning att denne systemansvarige följer artiklarna9 43.1, eller 4413 och 4514, eller avsnitt 3 i kapitel VI kapitel V eller omfattas av artikel 4466.2.
| SV | 85 | SV |
Kapitel IV V
DRIFT AV ĂVERFĂRINGSSYSTEM⊠ALLMĂNNA
BESTĂMMELSER BETRĂFFANDE DEN
SYSTEMANSVARIGE FĂR ĂVERFĂRINGSSYSTEMETâ«
Artikel 40 12
Uppgifter som Äligger de systemansvariga för överföringssystemet (TSO)
1.Varje systemansvarig för överföringssystemet ska ansvara för följande:
(a) Att , i nĂ€ra samarbete med angrĂ€nsande systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, ïŻsĂ€kerstĂ€lla systemets lĂ„ngsiktiga förmĂ„ga att uppfylla rimliga krav pĂ„ överföring av el, att pĂ„ affĂ€rsmĂ€ssiga villkor och med vederbörlig hĂ€nsyn till miljön driva, underhĂ„lla och utveckla sĂ€kra, tillförlitliga och effektiva överföringssystem.
(b)Att sĂ€kerstĂ€lla tillrĂ€ckliga resurser för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahĂ„lla tjĂ€nster ⊠sina skyldigheter â«.
(c)Att bidra till försörjningstryggheten genom lÀmplig överföringskapacitet och systemtillförlitlighet.
(d)Att styra elkraftflödena i systemet, med beaktande av utbyten med andra
sammanlĂ€nkade system. Den systemansvarige ska för detta Ă€ndamĂ„l ansvara för att kraftsystemet Ă€r sĂ€kert, tillförlitligt och effektivt och dĂ€rvid sĂ€kerstĂ€lla att alla nödvĂ€ndiga stödtjĂ€nster, Ă€ven sĂ„dana som styrs av efterfrĂ„gan , liksom energilagring ïŻ, Ă€r tillgĂ€ngliga i den mĂ„n som denna tillgĂ€nglighet Ă€r oberoende av andra överföringssystem med vilket systemet Ă€r sammanlĂ€nkat.
(e)Att förse den systemansvarige för andra system med vilka systemet Àr sammanlÀnkat med tillrÀcklig information för att sÀker och effektiv drift, samordnad utveckling och driftskompatibilitet i det sammanlÀnkade systemet ska kunna sÀkerstÀllas.
(f)Att sÀkerstÀlla att ingen diskriminerande Ätskillnad görs mellan systemanvÀndare eller kategorier av systemanvÀndare, i synnerhet inte till förmÄn för anknutna företag.
(g)Att förse systemanvÀndarna med den information som behövs för att de ska kunna fÄ effektivt tilltrÀde till systemet.
(h)Att inkassera kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för
kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för överföringsnÀten
âŠĂ¶verföringssystem â«i enlighet med artikel 46 13 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2], att bevilja och administrera tredje parts tilltrĂ€de och ge motiverade förklaringar dĂ„ sĂ„dant tilltrĂ€de nekas, vilket ska övervakas av de nationella tillsynsmyndigheterna, varvid de systemansvariga för överföringssystem, dĂ„ de fullgör sina uppgifter enligt denna artikel, frĂ€mst ska underlĂ€tta marknadsintegrationen.
| SV | 86 | SV |
ny
(i)Att upphandla stödtjÀnster frÄn olika marknadsaktörer för att sÀkerstÀlla driftsÀkerheten.
(j)Att anta en ram för samarbete och samordning mellan regionala operativa centrum.
2.Medlemsstaterna fÄr föreskriva att en eller flera av de skyldigheter som anges i punkt 1
3.Vid utförandet av de uppgifter som förtecknas i punkt 1 ska den systemansvarige för överföringssystem beakta de funktioner som utförs av de regionala operativa centrumen och vid behov samarbeta med angrÀnsande systemansvariga för överföringssystem.
4.Vid utförandet av den uppgift som beskrivs i punkt 1 i ska den systemansvarige för överföringssystem sÀkerstÀlla att upphandlingen av balanstjÀnster och, sÄvida inte detta motiveras genom en
(a)Ă€r transparent,
(b)sÀkerstÀller faktiskt deltagande av alla marknadsaktörer och inbegriper förnybara
energikÀllor, efterfrÄgeflexibilitet, energilagringsanlÀggningar och sammanslutningar, i synnerhet genom att omfatta krav pÄ att tillsynsmyndigheterna eller de systemansvariga för överföringssystem i nÀra samarbete med alla marknadsaktörer faststÀller tekniska villkor för deltagande pÄ dessa marknader pÄ grundval av de tekniska kraven för dessa marknader och kapaciteten hos alla marknadsaktörer.
5.Systemansvariga för överföringssystem fÄr bara Àga tillgÄngar som tillhandahÄller stödtjÀnster om villkoren i artikel 54 Àr uppfyllda.
Artikel 15
Inmatningsordning och balans
1.Utan att detta inverkar pÄ leveranser av el som grundas pÄ avtalsförpliktelser, inklusive sÄdana som hÀrrör frÄn anbudsspecifikationerna, ska den systemansvarige för överföringssystemet, nÀr den systemansvarige har denna funktion, ansvara för inmatningsordningen mellan produktionsanlÀggningarna inom sitt omrÄde och bestÀmma hur sammanlÀnkningar till andra system ska utnyttjas.
2.Inmatningsordningen mellan produktionsanlÀggningarna och utnyttjandet av sammanlÀnkningar ska faststÀllas pÄ grundval av kriterier som ska godkÀnnas av de tillsynsmyndigheterna om de Àr behöriga och som mÄste vara objektiva, offentliggjorda och tillÀmpas pÄ ett
| SV | 87 | SV |
3.En medlemsstat ska ÄlÀgga de systemansvariga att, dÄ de avgör inmatningsordningen mellan produktionsanlÀggningar som anvÀnder förnybara energikÀllor, agerar i enlighet med artikel 16 i direktiv 2009/28/EG. De fÄr ocksÄ ÄlÀgga den systemansvarige att, dÄ denne avgör inmatningsordningen mellan produktionsanlÀggningar, ge kraftvÀrmeverk företrÀde.
4.En medlemsstat fÄr med hÀnsyn till försörjningstryggheten bestÀmma att produktionsanlÀggningar som anvÀnder inhemska kÀllor för primÀrenergi ska prioriteras i en utstrÀckning som inte under nÄgot kalenderÄr överstiger 15 % av den totala mÀngd primÀrenergi som behövs för att producera den el som förbrukas i den berörda medlemsstaten.
5.Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska krÀva att de systemansvariga för överföringssystem uppfyller vissa minimikrav i frÄga om underhÄll och utveckling av överföringssystemet, inklusive dess sammanlÀnkningskapacitet.
6.Systemansvariga för överföringssystem ska anskaffa den energi de behöver för att tÀcka energiförluster och reservkapacitet inom sina system i enlighet med transparenta,
7.De regler för balans av elsystemet som faststÀlls av systemansvariga för överföringssystemet ska vara objektiva, transparenta och
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 41 16
Konfidentiell behandling ⊠och transparenskrav â«nĂ€r det gĂ€ller systemansvariga för
överföringssystem (TSO) och Àgare till överföringssystem (TSOW)
1.Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av artikel 5530 eller nÄgon annan lagstadgad skyldighet att lÀmna uppgifter ska varje systemansvarig för och Àgare till överföringssystem behandla kommersiellt kÀnsliga uppgifter som erhÄlls i verksamheten konfidentiellt, och förhindra att sÄdana uppgifter om den egna verksamheten som kan vara kommersiellt fördelaktiga röjs pÄ ett diskriminerande sÀtt. Den ska i synnerhet inte röja kommersiellt kÀnsliga uppgifter för övriga delar av företaget sÄvida inte detta Àr nödvÀndigt för att genomföra en affÀrstransaktion. För att efterlevnaden av reglerna om Ätskillnad av information ska kunna sÀkerstÀllas, ska medlemsstaterna sÀkerstÀlla att överföringssystemets Àgare och övriga delar av företaget inte har gemensamma funktioner, t.ex. gemensam juridisk avdelning, med undantag för rent administrativa funktioner eller
2.Den systemansvarige för överföringssystemet fÄr inte, i samband med anknutna företags försÀljning eller köp av el, missbruka kommersiellt kÀnsliga uppgifter som
| SV | 88 | SV |
erhÄllits frÄn tredje part i samband med tillhandahÄllande av eller förhandlingar om tilltrÀde till systemet.
3.Information som Àr nödvÀndig för en effektiv konkurrens och en vÀlfungerande marknad ska offentliggöras. Denna skyldighet pÄverkar inte kravet att behandla kommersiellt kÀnsliga uppgifter konfidentiellt.
Artikel 4223
Beslutsbefogenhet avseende kopplingen av nya kraftverk till överföringsnÀtet
1.Den oberoende systemansvarige för överföring ⊠systemansvarige för överföringssystem ⫠ska inrÀtta och offentliggöra transparenta och effektiva
| förfaranden för |
och |
| energilagringsanlĂ€ggningar ïŻ till överföringssystemet. Dessa förfaranden | ska |
| understÀllas de nationella tillsynsmyndigheternas godkÀnnande. |
2.Den oberoende systemansvarige för överföring ⊠systemansvarige för
| överföringssystem ⫠ska inte ha rÀtt att | vÀgra | ett nytt | kraftverks | eller en ny |
| energilagringsanlĂ€ggnings ïŻ inkoppling | pĂ„ | grund | av eventuella framtida | |
begrÀnsningar av tillgÀnglig nÀtkapacitet, t.ex. överbelastning i avlÀgsna delar av överföringssystemet. Den oberoende systemansvarige för överföring
⊠systemansvarige för överföringssystem ⫠ska lÀmna nödvÀndig information.
3.Den oberoende systemansvarige för överföring ⊠systemansvarige för överföringssystem ⫠ska inte ha rÀtt att vÀgra en ny anslutningspunkt pÄ grund av att detta leder till ytterligare kostnader som uppstÄr vid nödvÀndig kapacitetsökning i de delar av systemet som ligger nÀrmast anslutningspunkten.
âŠKapitel VI
Ă TSKILLNAD AV SYSTEMANSVARIGA FĂR
ĂVERFĂRINGSSYSTEM â«
âŠAVSNITT 1 Ă TSKILT ĂGANDE â«
Artikel 43 9
âŠĂgarskapsĂ„tskillnad â«av överföringssystem och systemansvariga för
överföringssystem (TSO)
1.Medlemsstaterna ska se till att följande gÀller frÄn och med den 3 mars 2012:
(a)Varje företag som Àger ett överföringssystem ska agera som systemansvarig för överföringssystemet.
(b)Samma person(er) fÄr inte
âdirekt eller indirekt utöva kontroll över ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller nĂ„gon rĂ€ttighet gentemot en systemansvarig för överföringssystem eller ett överföringssystem, eller
| SV | 89 | SV |
âdirekt eller indirekt utöva kontroll över en systemansvarig för överföringssystem eller över ett överföringssystem och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller nĂ„gon rĂ€ttighet gentemot ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet.
(c)Samma person(er) fÄr inte, för en systemansvarig för överföringssystem eller för ett överföringssystem, utse ledamöter till styrelsen, tillsynsorganet eller organ som juridiskt företrÀder företaget, och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller nÄgon rÀttighet gentemot ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet.
(d)Samma person fÄr inte vara ledamot i styrelsen, tillsynsorganet eller organ som juridiskt företrÀder företaget för bÄde ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet och för en systemansvarig för överföringssystem eller ett överföringssystem.
2.De rÀttigheter som avses i punkt 1 b och c ska i synnerhet omfatta
(a)rÀtten att rösta,
(b)befogenheten att utse ledamöter till styrelsen, tillsynsorganet eller organ som juridiskt företrÀder företaget, eller
(c)rÀtten att inneha Àgarmajoriteten.
3.I punkt 1 b ska begreppet âföretag som bedriver produktions- eller leveransverksamhetâ, omfatta det som avses med detta begrepp i Europaparlamentets
och rĂ„dets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas54 och termerna âsystemansvarig för överföringssystemâ och âöverföringssystemâ omfatta âsystemansvarig för överföringssystemâ och âöverföringssystemâ i den mening som avses i det direktivet.
4. Medlemsstaterna fÄr bevilja undantag frÄn punkt 1 b och c till och med den 3 mars 2013, under förutsÀttning att den systemansvarige för överföringssystemet inte ingÄr i ett vertikalt integrerat företag.
4.5. Den skyldighet som avses i punkt 1 a ska anses vara fullgjord dÄ tvÄ eller flera företag som Àger överföringssystem har upprÀttat ett samriskföretag som för de berörda överföringssystemen fungerar som systemansvarig för överföringssystem i tvÄ eller flera medlemsstater. Inget annat företag fÄr ingÄ i samriskföretaget sÄvida det inte har godkÀnts som oberoende systemansvarig i enlighet med artikel 44 13 eller som en oberoende systemansvarig för överföring i enlighet med avsnitt 3kapitel V.
5.6. Vid tillÀmpningen av denna artikel ska, om den person som avses i punkt 1 b, c och d Àr medlemsstaten eller ett annat offentligt organ, tvÄ separata offentliga organ som utövar kontroll över, Ä ena sidan, en systemansvarig för överföringssystemet eller över ett överföringssystem och, Ä andra sidan, över ett företag som bedriver antingen produktions- eller leveransverksamhet, inte anses vara samma person eller samma personer.
6.7. Medlemsstaterna ska se till att varken sÄdana kommersiellt kÀnsliga uppgifter som
avses i artikel 41 16, och som innehas av en systemansvarig för överföringssystem som har ingÄtt i ett vertikalt integrerat företag, eller personal hos en sÄdan
54Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (EUT L 211, 14.8.2009, s.
| SV | 90 | SV |
systemansvarig för överföringssystem överförs till företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet.
7.8. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhör ett vertikalt integrerat företag, fÄr en medlemsstat besluta att inte tillÀmpa punkt 1.
I sÄdant fall ska den berörda medlemsstaten antingen
(a)utse en oberoende systemansvarig i enlighet med artikel 44 13, eller
(b)följa bestÀmmelserna i avsnitt 3 kapitel V.
8.9. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhörde ett vertikalt integrerat företag, och det finns arrangemang som sÀkerstÀller ett mer effektivt oberoende för den systemansvarige Àn bestÀmmelserna i avsnitt 3kapitel V, fÄr medlemsstaterna besluta att inte tillÀmpa punkt 1.
9.10. Innan ett företag godkÀnns och utses till systemansvarig för överföringssystem enligt punkt 89 i denna artikel, ska det certifieras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 1052.4, 52.5 och 52.6 i detta direktiv och i artikel 3 48 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] enligt vilken kommissionen ska kontrollera att befintliga arrangemang klart sÀkerstÀller ett mer effektivt oberoende för den systemansvarige för överföringssystemet Àn bestÀmmelserna i avsnitt 3kapitel V..
10.11. Vertikalt integrerade företag som Àger ett överföringssystem fÄr inte i nÄgot fall hindras frÄn att vidta ÄtgÀrder för att uppfylla villkoren i punkt 1.
11.12. Företag som bedriver nÄgon av funktionerna produktions- eller leveransverksamhet fÄr inte under nÄgra omstÀndigheter kunna direkt eller indirekt ta kontroll över eller utöva nÄgon rÀttighet gentemot ÀgarmÀssigt Ätskilda systemansvariga för överföringssystem i medlemsstater som tillÀmpar punkt 1.
âŠAVSNITT 2
OBEROENDE SYSTEMANSVARIGA â«
Artikel 4413
Oberoende systemansvariga (ISO)
1.Om överföringssystemet tillhör ett vertikalt integrerat företag den 3 september 2009 fÄr medlemsstaterna besluta att inte tillÀmpa artikel 43 9.1 och utse en oberoende systemansvarig (ISO) pÄ förslag av överföringssystemets Àgare (TSOW). En sÄdan utnÀmning ska godkÀnnas av kommissionen.
2.Medlemsstaten fÄr endast godkÀnna och utse en oberoende systemansvarig om följande villkor Àr uppfyllda:
(a)Den sökande har visat att den uppfyller kraven i artikel 43 9.1 b, c och d.
(b)Den sökande har visat att den förfogar över nödvÀndiga ekonomiska, tekniska, fysiska och mÀnskliga resurser för att utföra sina uppgifter enligt artikel 40 12.
(c)Den sökande förbinder sig att genomföra en tioÄrig nÀtutvecklingsplan som övervakas av tillsynsmyndigheten.
(d)Ăverföringssystemets Ă€gare har uppvisat förmĂ„ga att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 5. För detta Ă€ndamĂ„l ska Ă€garen tillhandahĂ„lla samtliga utkast till avtal med det sökande företaget och övriga relevanta enheter.
| SV | 91 | SV |
(e)Den sökande har visat förmÄga att fullgöra sina skyldigheter enligt [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2], inbegripet samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem pÄ europeisk och regional nivÄ.
3.Företag som av tillsynsmyndigheten intygas uppfylla villkoren i artikel 53 11 och punkt 2 i den hÀr artikeln ska av medlemsstaterna godkÀnnas och utnÀmnas till oberoende systemansvariga. Certifieringsförfarandet i antingen artikel 5210 i detta direktiv och artikel 483 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] eller i artikel 53 11 i detta direktiv ska tillÀmpas.
4.Varje oberoende systemansvarig ska ansvara för att bevilja och förvalta tredje parts tilltrĂ€de, inbegripet inkasseringen av avgifter för tilltrĂ€de, kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för överföringsnĂ€ten i enlighet med artikel 46 13 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] samt att driva, underhĂ„lla och utveckla överföringssystemet och att sĂ€kerstĂ€lla att systemet pĂ„ lĂ„ng sikt kan uppfylla rimliga krav genom investeringsplanering. Vid utvecklingen av överföringssystemet ska den oberoende systemansvarige ansvara för planering (inbegripet tillstĂ„ndsförfarande), uppförande och idriftsĂ€ttning av den nya infrastrukturen. I detta syfte ska den oberoende systemansvarige agera som systemansvarig för överföringssystemet i enlighet med detta avsnitt kapitel. Ăverföringssystemets Ă€gare ska inte ansvara för att bevilja och förvalta tredje parts tilltrĂ€de eller för investeringsplanering.
5.Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska överföringssystemets Àgare fullgöra följande skyldigheter:
(a)TillhandahÄlla den oberoende systemansvarige det samarbete och stöd som krÀvs för att denne ska kunna utföra sina uppgifter, i synnerhet all relevant information.
(b)Finansiera de investeringar som den oberoende systemansvarige har beslutat om och som godkÀnts av tillsynsmyndigheten, eller medge att finansieringen görs av nÄgon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige. Finansieringsmetoden ska godkÀnnas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska, innan beslut om godkÀnnande fattas, samrÄda med överföringssystemets Àgare och de andra berörda parterna.
(c)StÄ för skadestÄndsansvar i anslutning till nÀttillgÄngarna, med undantag av den del av ansvaret som avser den oberoende systemansvariges uppgifter.
(d)Ge garantier för att underlÀtta finansieringen av utbyggnad av nÀtet, med undantag av sÄdana investeringar dÀr Àgaren, i enlighet med b, har medgivit att finansieringen görs av nÄgon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige.
6.Den berörda nationella konkurrensmyndigheten ska i nÀra samverkan med tillsynsmyndigheten ges alla relevanta befogenheter för att pÄ ett effektivt sÀtt kunna övervaka att Àgaren av överföringssystemet fullgör sina skyldigheter enligt punkt 5.
Artikel 45 14
à tskillnad av Àgare till överföringssystem (TSOW)
1.Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska Àgare till överföringssystem som ingÄr i vertikalt integrerade företag vara oberoende av annan verksamhet som inte rör överföring, Ätminstone nÀr det gÀller juridisk form, organisation och beslutsfattande.
| SV | 92 | SV |
2.För att sÀkerstÀlla att den Àgare till överföringssystemet som avses i punkt 1 Àr oberoende ska följande minimikriterier gÀlla:
(a)Personer som ansvarar för ledningen av Àgaren till överföringssystemet fÄr inte ingÄ i företagsstrukturer i det integrerade elföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften nÀr det gÀller produktion, distribution eller leverans av el.
(b)LÀmpliga ÄtgÀrder ska vidtas för att se till att de yrkesmÀssiga intressena hos dem som ansvarar för ledningen av Àgaren till överföringssystemet beaktas pÄ ett sÀtt som sÀkerstÀller att dessa personer kan agera sjÀlvstÀndigt.
(c)Ăverföringssystemets Ă€gare ska upprĂ€tta en övervakningsplan, dĂ€r det anges vilka Ă„tgĂ€rder som vidtagits för att motverka diskriminerande beteende, och se till att det kontrolleras att planen följs. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anstĂ€llda har för att uppfylla dessa mĂ„l. Den person eller det organ som ansvarar för att övervakningsplanen följs ska till tillsynsmyndigheten lĂ€mna en Ă„rlig rapport, som ska offentliggöras, om de Ă„tgĂ€rder som vidtagits.
3.Kommissionen fÄr utfÀrda riktlinjer för att sÀkerstÀlla att överföringssystemets Àgare i alla avseenden uppfyller villkoren i punkt 2. Dessa ÄtgÀrder, som avser att Àndra icke vÀsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 46.2.
KAPITEL V Avsnitt 3
OBEROENDE SYSTEMANSVARIG FĂR ĂVERFĂRING (ITO)
Artikel 46 17
TillgÄngar, utrustning, personal och identitet
1.Den oberoende systemansvarige för överföring ska vara utrustad med alla de mÀnskliga, tekniska, fysiska och ekonomiska resurser som Àr nödvÀndiga för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv och bedriva elöverföringsverksamhet, sÀrskilt följande:
(a)TillgÄngar som Àr nödvÀndiga för elöverföringsverksamheten, bl.a. överföringssystem, ska Àgas av den oberoende systemansvarige för överföring.
(b)Personal som Àr nödvÀndig för elöverföringsverksamheten, bl.a. för utförande av alla verksamhetsuppgifter, ska vara anstÀlld hos den oberoende systemansvarige för överföring.
(c)Inhyrning av personal och tillhandahÄllande av tjÀnster till och frÄn andra delar av det vertikalt integrerade företaget ska vara förbjuden. Detta ska dock inte hindra den oberoende systemansvarige för överföring frÄn att tillhandahÄlla tjÀnster till det vertikalt integrerade företaget under förutsÀttning att
tillhandahÄllandet av dessa tjÀnster inte diskriminerar systemanvÀndarna, att de Àr tillgÀngliga för alla systemanvÀndare pÄ samma villkor och inte inskrÀnker, snedvrider eller förhindrar konkurrensen avseende produktion eller leverans, och
âvillkoren för tillhandahĂ„llandet av tjĂ€nsterna har godkĂ€nts av tillsynsmyndigheten.
(d)Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av tillsynsorganets beslut enligt artikel 49 20, ska tillrÀckliga ekonomiska resurser för framtida investeringsprojekt och/eller för ersÀttande av befintliga tillgÄngar göras tillgÀngliga för den oberoende
| SV | 93 | SV |
systemansvarige för överföring i god tid av det vertikalt integrerade företaget efter en vederbörlig begÀran frÄn den oberoende systemansvarige för överföring.
2.Elöverföringsverksamheten ska Ätminstone omfatta följande uppgifter utöver dem som anges i artikel 40 12:
(a)FöretrÀda den oberoende systemansvarige för överföring och hÄlla kontakt med tredje parter och tillsynsmyndigheter.
(b)FöretrĂ€da den oberoende systemansvarige för överföring inom det europeiska nĂ€tverket av systemansvariga för överföringssystem för el (âEntso för elâ).
(c)Bevilja och förvalta tredje parts tilltrÀde pÄ ett
(d)UppbÀra alla avgifter som hÀrrör frÄn överföringssystemet, bl.a. avgifter för tilltrÀde , balansavgifter för stödtjÀnster, t.ex. inköp av tjÀnster (balanskostnader, kompensation
| för energiförluster) | och avgifter för stödtjĂ€nster ïŻ . |
(e)Utföra drift, underhÄll och utveckling av ett sÀkert, effektivt och ekonomiskt överföringssystem.
(f)Planera investeringar för att se till att systemet pÄ lÄng sikt kan tillgodose en rimlig efterfrÄgan och garantera sÀkra leveranser.
(g)InrÀtta lÀmpliga samriskföretag, bl.a. med en eller flera systemansvariga för överföringssystem, elbörser och andra relevanta aktörer, för att söka nÄ mÄlen att vidareutveckla regionala marknader eller underlÀtta liberaliseringen.
(h)TillhandahÄlla alla typer av företagstjÀnster, bl.a. juridiska tjÀnster, redovisnings- och
3.Oberoende systemansvariga för överföringssystem ska organisera sig i en juridisk form enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/101/EG55 rÄdets direktiv 68/151/EEG (19).
4.Den oberoende systemansvarige för överföring fÄr inte i sin företagsprofil, kommunikationer, firmamÀrke och lokaler skapa förvirring i frÄga om det vertikalt integrerade företagets separata identitet eller nÄgon del dÀrav.
5.Den oberoende systemansvarige för överföring fÄr inte dela
6.De oberoende systemansvariga för överförings rÀkenskaper ska revideras av en annan revisor Àn den som reviderar det vertikalt integrerade företaget, eller nÄgon del av detta.
55Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsÄtgÀrder som krÀvs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmÀnnens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsÄtgÀrderna likvÀrdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s.
| SV | 94 | SV |
Artikel 47 18
Oberoende för den oberoende systemansvarige för överföring
1.Utan att det pÄverkar de beslut som fattas av tillsynsorganet enligt artikel 49 20ska den oberoende systemansvarige för överföring ha
(a)faktisk beslutanderÀtt, oberoende av det vertikalt integrerade företaget, nÀr det gÀller de tillgÄngar som Àr nödvÀndiga för att driva, underhÄlla eller utveckla nÀtet, och
(b)befogenhet att anskaffa medel pÄ kapitalmarknaden, sÀrskilt genom lÄn och kapitalökning.
2.Den oberoende systemansvarige för överföring ska agera sÄ att det sÀkerstÀlls att det finns tillrÀckliga resurser för att bedriva överföringsverksamheten korrekt och effektivt samt för att utveckla och upprÀtthÄlla ett effektivt, sÀkert och ekonomiskt överföringssystem.
3.⊠Det vertikalt integrerade företaget och dess ⫠Det vertikalt integrerade företagets dotterbolag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet fÄr inte direkt eller indirekt inneha aktier i den oberoende systemansvarige för överföring. Den oberoende systemansvarige för överföring fÄr varken direkt eller indirekt Àga aktier i nÄgot av det vertikalt integrerade företagets dotterbolag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet eller erhÄlla aktieutdelningar eller andra ekonomiska förmÄner frÄn sÄdana dotterbolag.
4.Den oberoende systemansvarige för överförings övergripande
företagsledningsstruktur och företagsform ska sÀkerstÀlla ett effektivt oberoende för den oberoende systemansvarige för överföring i enlighet med detta kapitel
⊠avsnitt â«. Det vertikalt integrerade företaget fĂ„r inte direkt eller indirekt bestĂ€mma den oberoende systemansvarige för överförings konkurrensbeteende i förhĂ„llande till den oberoende systemansvarige för överförings dagliga verksamhet och nĂ€tförvaltning, eller i förhĂ„llande till den verksamhet som Ă€r nödvĂ€ndig för att utarbeta den tioĂ„riga nĂ€tutvecklingsplanen enligt artikel 51 22.
5.NÀr oberoende systemansvariga för överföring fullgör sina uppgifter enligt artiklarna
⊠40 â« 12 och ⊠46 â« 17.2 i detta direktiv och nĂ€r de följer de skyldigheter som anges i ïŻ artiklarna 14, 15,16, ⊠17 â« och ⊠47 â« i [omarbetningen av
förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] fÄr de inte diskriminera olika personer eller enheter och fÄr inte inskrÀnka, snedvrida eller förhindra konkurrens i produktions- eller leveransverksamhet.
6.Alla kommersiella och ekonomiska förbindelser mellan det vertikalt integrerade företaget och den oberoende systemansvarige för överföring, bl.a. lÄn frÄn den oberoende systemansvarige för överföring till det vertikalt integrerade företaget, ska ske pÄ marknadsvillkor. Den oberoende systemansvarige för överföring ska noggrant notera sÄdana kommersiella och ekonomiska förbindelser och göra dem tillgÀngliga för tillsynsmyndigheten pÄ dennas begÀran.
7.Den oberoende systemansvarige för överföring ska förelÀgga för tillsynsmyndighetens godkÀnnande alla kommersiella och ekonomiska avtal med det vertikalt integrerade företaget.
8.Den oberoende systemansvarige för överföring ska informera tillsynsmyndigheten om de ekonomiska resurser som avses i artikel 4617.1 d och som finns tillgÀngliga för framtida investeringsprojekt och/eller för att ersÀtta befintliga tillgÄngar.
| SV | 95 | SV |
9.Det vertikalt integrerade företaget ska avstÄ frÄn alla handlingar som försvÄrar för eller förhindrar den oberoende systemansvarige för överföring att fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och fÄr inte krÀva att den oberoende systemansvarige för överföring ska begÀra tillstÄnd frÄn det vertikalt integrerade företaget för att fullgöra dessa skyldigheter.
10.Ett företag som har certifierats av tillsynsmyndigheten att det uppfyller kraven i detta kapitel ska godkÀnnas och utses till oberoende systemansvarig för överföring av den berörda medlemsstaten. Certifieringsförfarandet i antingen artikel 5210 i detta direktiv och [artikel 348 i omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] eller i artikel 53 11 i detta direktiv ska tillÀmpas.
Artikel 48 19
Oberoende för den oberoende systemansvarige för överförings personal och
företagsledning
1.Beslut om utnÀmning, förlÀngning, arbetsvillkor, bl.a. löner, och uppsÀgning av personer med ansvar för företagsledning och/eller ledamöter av den oberoende systemansvarige för överförings administrativa organ ska fattas av den oberoende systemansvarige för överförings tillsynsorgan, som utsetts i enlighet med artikel 4920.
2.Identiteten hos och de villkor som reglerar tjÀnsteperioden, dess varaktighet och uppsÀgningen för personer som utsetts av tillsynsorganet för utnÀmning eller förlÀngning sÄsom personer med ansvar för verkstÀllande företagsledning och/eller ledamöter av den oberoende systemansvarige för överförings administrativa organ samt skÀlen till varje beslut att avsluta en sÄdan tjÀnsteperiod ska meddelas tillsynsmyndigheten. Dessa villkor och beslut som avses i punkt 1 ska endast vara bindande om tillsynsmyndigheten inom tre veckor efter underrÀttelsen inte har gjort nÄgra invÀndningar.
Tillsynsmyndigheten fÄr göra invÀndningar mot de beslut som avses i punkt 1
(a)om den hyser tvivel pÄ det yrkesmÀssiga oberoendet hos en utsedd person som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamot av nÄgot administrativt organ, eller
(b)om den, vid ett förtida avbrytande av tjÀnsteperioden, hyser tvivel om det berÀttigade i ett sÄdant förtida avbrytande.
3.Ingen yrkesmÀssig position eller affÀrsförbindelse eller yrkesmÀssigt ansvar eller intresse, vare sig direkt eller indirekt, i eller med det vertikalt integrerade företaget eller nÄgon del av detta, eller med nÄgon annan majoritetsaktieÀgare Àn den oberoende systemansvarige för överföring fÄr utövas under en treÄrsperiod före utnÀmningen av personer med ansvar för företagsledning och/eller ledamöter av den oberoende systemansvarige för överförings administrativa organ, vilka omfattas av denna punkt.
4.Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systemansvarige för överförings anstÀllda fÄr inte yrkesmÀssigt ha nÄgon position, nÄgot ansvar, nÄgot intresse eller nÄgon affÀrsförbindelse, vare sig direkt eller indirekt, i eller med nÄgon annan del av det vertikalt integrerade företaget eller med dess majoritetsaktieÀgare.
| SV | 96 | SV |
5.Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systemansvarige för överförings anstÀllda fÄr inte ha nÄgot intresse eller erhÄlla ekonomiska förmÄner, vare sig direkt eller indirekt, frÄn nÄgon annan del av det vertikalt integrerade företaget Àn den oberoende systemansvarige för överföring. Deras lön fÄr inte bero pÄ det vertikalt integrerade företagets verksamhet eller resultat som inte hÀrrör frÄn den oberoende systemansvarige för överföring.
6.Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i den oberoende systemansvarige för överförings administrativa organ ska garanteras effektiv rÀtt att till tillsynsmyndigheten rikta klagomÄl mot förtida avbrytande av deras tjÀnsteperiod.
7.Efter avslutad tjÀnsteperiod hos den oberoende systemansvarige för överföring fÄr inte personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i nÄgot av dess administrativa organ yrkesmÀssigt ha nÄgon position, nÄgot ansvar, nÄgot intresse eller nÄgon affÀrsförbindelse i eller med nÄgon annan del av det vertikalt integrerade företaget Àn den oberoende systemansvarige för överföring, eller med dess majoritetsaktieÀgare under en period pÄ minst fyra Är.
8.Punkt 3 ska tillÀmpas pÄ majoriteten av de personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i det administrativa organet för den systemansvarige för överföringssystemet.
De personer som ansvarar för företagsledningen och/eller Àr ledamöter i det administrativa organet för den systemansvarige för överföringssystemet och som inte omfattas av punkt 3 fÄr inte ha utövat nÄgon ledningsverksamhet eller nÄgon annan relevant verksamhet i det vertikalt integrerade företaget under minst sex mÄnader före sin utnÀmning.
Första stycket i denna punkt och punkterna
Artikel 49 20
Tillsynsorgan
1.Den oberoende systemansvarige för överföring ska ha ett tillsynsorgan som ansvarar för beslut som kan ha en vÀsentlig inverkan pÄ vÀrdet pÄ aktieÀgarnas tillgÄngar i den oberoende systemansvarige för överföring, sÀrskilt beslut om godkÀnnande av de Ärliga och de mer lÄngsiktiga finansieringsplanerna, den systemansvariges skuldsÀttningsgrad och utdelningar till aktieÀgarna. De beslut som faller inom tillsynsorganets ansvarsomrÄde omfattar inte sÄdana beslut som rör den dagliga verksamheten för den oberoende systemansvarige för överföring och den dagliga förvaltningen av nÀtet eller den verksamhet som Àr nödvÀndig för att utarbeta den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen enligt artikel 5122.
2.Tillsynsorganet ska bestÄ av ledamöter som företrÀder det vertikalt integrerade företaget, ledamöter som företrÀder tredje parts aktieÀgare och, om sÄ föreskrivs i nÄgon medlemsstats lagstiftning, företrÀdare för andra intressenter sÄsom den oberoende systemansvarige för överförings anstÀllda.
3.Artikel 4819.2 första stycket och artikel
Artikel 4819.2 andra stycket b ska tillÀmpas pÄ alla ledamöter i tillsynsorganet.
| SV | 97 | SV |
Artikel 50 21
Ăvervakningsplan och övervakningsansvarig
1.Medlemsstaterna ska se till att den oberoende systemansvarige för överföring upprĂ€ttar och genomför en övervakningsplan dĂ€r det anges vilka Ă„tgĂ€rder som vidtas för att motverka diskriminerande beteende och pĂ„ lĂ€mpligt sĂ€tt se till att planen följs. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anstĂ€llda har för att uppfylla dessa mĂ„l. Ăvervakningsplanen ska understĂ€llas tillsynsmyndighetens godkĂ€nnande. Utan att det pĂ„verkar tillsynsmyndighetens befogenheter ska den övervakningsansvarige oberoende övervaka att planen följs.
2.Tillsynsorganet ska utse en övervakningsansvarig som ska godkÀnnas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten fÄr vÀgra att godkÀnna den övervakningsansvarige endast pÄ grund av bristande oberoende eller yrkesmÀssig kapacitet. Den övervakningsansvarige kan vara en fysisk eller en juridisk person. Artikel
3.Den övervakningsansvarige ska ansvara för följande ÄtgÀrder:
(a)Ăvervaka genomförandet av övervakningsplanen.
(b)Utarbeta en Ärsrapport om de ÄtgÀrder som vidtagits för att genomföra övervakningsplanen och överlÀmna den till tillsynsmyndigheten.
(c)Rapportera till tillsynsorganet och utfÀrda rekommendationer för övervakningsprogrammet och dess genomförande.
(d)UnderrÀtta tillsynsmyndigheten alla betydande övertrÀdelser i frÄga om genomförandet av övervakningsplanen.
(e)Rapportera till tillsynsmyndigheten om kommersiella och ekonomiska förbindelser mellan det vertikalt integrerade företaget och den oberoende systemansvarige för överföring.
4.Den övervakningsansvarige ska förelÀgga tillsynsmyndigheten föreslagna beslut om investeringsplanen eller om enskilda investeringar i nÀtet. Detta ska ske senast nÀr företagsledningen och/eller den oberoende systemansvarige för överförings behöriga administrativa organ överlÀmnar dem till tillsynsorganet.
5.NÀr det vertikalt integrerade företaget under bolagsstÀmman eller genom omröstning bland det utsedda tillsynsorganets ledamöter har motsatt sig antagandet av ett beslut sÄ att detta hindrar eller försenar investeringar, som enligt den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen skulle ha verkstÀllts inom de följande tre Ären, ska den övervakningsansvarige rapportera detta till tillsynsmyndigheten, som dÄ ska vidta ÄtgÀrder i enlighet med artikel 5122.
6.De villkor som reglerar den övervakningsansvariges uppdrag eller anstÀllningsvillkor, inbegripet uppdragets varaktighet, ska understÀllas tillsynsmyndighetens godkÀnnande. Villkoren ska sÀkerstÀlla den övervakningsansvariges oberoende, bland annat genom att förse den övervakningsansvarige med de resurser som krÀvs för uppdragets fullgörande. Under uppdragsperioden fÄr den övervakningsansvarige inte ha nÄgot annat yrkesmÀssigt
| SV | 98 | SV |
uppdrag, ansvar eller intresse, direkt eller indirekt, i eller med nÄgon del av det vertikalt integrerade företaget eller dess majoritetsaktieÀgare.
7.Den övervakningsansvarige ska regelbundet rapportera, antingen muntligt eller skriftligt, till tillsynsmyndigheten och ska ha rÀtt att regelbundet rapportera, antingen muntligt eller skriftligt, till den oberoende systemansvarige för överförings tillsynsorgan.
8.Den övervakningsansvarige fÄr delta i alla möten i den oberoende systemansvarige för överförings företagsledning eller administrativa organ, i tillsynsorganets möten och vid bolagsstÀmman. Den övervakningsansvarige ska delta i alla möten dÀr följande frÄgor diskuteras:
(a)Villkor för tilltrÀde till nÀtet enligt vad som föreskrivs i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] vad avser tariffer, tjÀnster
för tilltrĂ€de för tredje part, kapacitetstilldelning, överbelastningshantering, transparens, balans stödtjĂ€nster ïŻoch sekundĂ€rmarknader.
(b)Projekt som genomförs för att driva, underhÄlla och utveckla överföringssystemet, bl.a. sammanlÀnkningar och investeringar i nÀtanslutningar.
(c)Inköp eller försÀljning av energi som krÀvs för överföringssystemets drift.
9.Den övervakningsansvarige ska övervaka att den oberoende systemansvarige för överföring följer artikel 4116.
10.Den övervakningsansvarige ska ha tillgÄng till alla relevanta uppgifter och till den oberoende systemansvarige för överförings kontor och till all information som Àr nödvÀndig för att fullgöra sin uppgift.
11.Efter tillsynsmyndighetens godkÀnnande fÄr tillsynsorganet sÀga upp den övervakningsansvarige. Tillsynsorganet ska pÄ anmodan av tillsynsmyndigheten sÀga upp den övervakningsansvarige pÄ grund av bristande oberoende eller yrkesmÀssig kapacitet.
12.Den övervakningsansvarige ska ha tillgÄng till den oberoende systemansvarige för överförings kontor utan anmÀlan i förvÀg.
Artikel 51 22
NĂ€tutveckling och befogenhet att fatta investeringsbeslut
1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska varje Ă„r minst vartannat Ă„r ïŻ till tillsynsmyndigheten överlĂ€mna en tioĂ„rig nĂ€tutvecklingsplan som grundar sig pĂ„ befintlig och förutsedd tillgĂ„ng och efterfrĂ„gan efter att ha samrĂ„tt med alla berörda intressenter. Denna nĂ€tutvecklingsplan ska innehĂ„lla effektiva Ă„tgĂ€rder för att garantera systemets Ă€ndamĂ„lsenlighet och sĂ€kra leveranser.
2.Den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen ska sÀrskilt
(a)för marknadsaktörerna ange de viktigaste överföringsinfrastrukturer som behöver byggas ut eller uppgraderas under de kommande tio Ären,
(b)innehÄlla alla investeringar som redan beslutats och faststÀlla nya investeringar som ska verkstÀllas under de kommande tre Ären, och
(c)ange en tidsfrist för alla investeringsprojekt.
| SV | 99 | SV |
3.NÀr den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen utarbetas ska den oberoende systemansvarige för överföring göra rimliga antaganden om utvecklingen av produktionen,
| leveranserna, | energilagringen, ïŻ förbrukningen och utbytet med andra lĂ€nder med |
| beaktande av | investeringsplanerna för regionala och ⊠unionstÀckande ⫠|
gemenskapstÀckande nÀt.
4.Tillsynsmyndigheten ska ha öppna och transparenta samrÄd med alla nuvarande och potentiella systemanvÀndare om den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen. Av personer eller företag som hÀvdar att de Àr potentiella systemanvÀndare fÄr det krÀvas att de underbygger sÄdana pÄstÄenden. Tillsynsmyndigheten ska offentliggöra resultatet av samrÄdsprocessen, sÀrskilt eventuella investeringsbehov.
5.Tillsynsmyndigheten ska undersöka om den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen omfattar alla investeringsbehov som faststÀllts under samrÄdsprocessen och om den
överensstÀmmer med den
⊠unionsomfattande ⫠nÀtutvecklingsplanen ska tillsynsmyndigheten samrÄda med byrÄn. Tillsynsmyndigheten kan krÀva att den systemansvarige för överföringssystemet Àndrar sin tioÄriga nÀtutvecklingsplan.
6.Tillsynsmyndigheten ska övervaka och utvÀrdera genomförandet av den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen.
7.För det fall den systemansvarige för överföringssystemet av nÄgon annan orsak Àn tvingande orsaker som ligger utanför dennes kontroll, inte verkstÀller en investering som enligt den tioÄriga nÀtutvecklingsplanen skulle ha verkstÀllts inom de följande tre Ären, ska medlemsstaterna se till att tillsynsmyndigheten Àr skyldig att vidta minst en av följande ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att investeringen i frÄga görs, om denna investering fortfarande Àr relevant pÄ grundval av den senaste tioÄriga nÀtutvecklingsplanen:
(a)KrÀva att den systemansvarige för överföringssystemet verkstÀller investeringen.
(b)Anordna ett anbudsförfarande som Àr öppet för alla investerare för investeringen.
(c)Förpliktiga den oberoende systemansvarige för överföring att godta en kapitalökning för att finansiera nödvÀndiga investeringar och tillÄta oberoende investerare att delta i kapitalet.
Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter enligt första stycket b fÄr den krÀva att den oberoende systemansvarige för överföring godtar nÄgot eller nÄgra av följande alternativ, nÀmligen
âfinansiering av tredje part,
âkonstruktion av tredje part,
âegen utbyggnad av den nya tillgĂ„ngen i frĂ„ga,
âegen drift av den nya tillgĂ„ngen i frĂ„ga.
Den oberoende systemansvarige för överföring ska lÀmna investerarna all information som behövs för att göra investeringen, ska koppla nya tillgÄngar till överföringsnÀtet och ska allmÀnt pÄ bÀsta sÀtt vinnlÀgga sig om att underlÀtta genomförandet av investeringsprojektet.
| SV | 100 | SV |
Relevanta finansieringsarrangemang ska understÀllas tillsynsmyndighetens godkÀnnande.
8.Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter enligt punkt 7 första stycket ska de relevanta tariffbestÀmmelserna omfatta investeringskostnaderna i frÄga.
âŠAVSNITT 4
UTSEENDE OCH CERTIFIERING AV SYSTEMANSVARIGA FĂR
ĂVERFĂRINGSSYSTEM â«
Artikel 52 10
Utseende och certifiering av systemansvariga för överföringssystem (TSO)
1.Innan ett företag godkÀnns och utses till systemansvarig för överföringssystem ska det certifieras enligt förfarandena i punkterna 4, 5 och 6 i den hÀr artikeln och i artikel 3 48 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2].
2.Ett företag som Àger ett överföringssystem och som av den nationella tillsynsmyndigheten, till följd av nedanstÄende certifieringsförfarande, intygas uppfylla kraven i artikel 43 9, ska av medlemsstaterna godkÀnnas och utses till systemansvarig för överföringssystemet. UtnÀmningen av systemansvariga för överföringssystemet ska anmÀlas till kommissionen och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
3.Systemansvariga för överföringssystemet ska till tillsynsmyndigheten anmÀla planerade transaktioner som kan komma att krÀva en omprövning av huruvida de uppfyller kraven i artikel 439.
4.Tillsynsmyndigheterna ska kontrollera att de systemansvariga för överföringssystemet fortlöpande uppfyller kraven i artikel 439. För att sÀkerstÀlla att kraven uppfylls ska de i följande fall inleda ett certifieringsförfarande:
(a)Efter anmÀlan frÄn den systemansvarige för överföringssystemet i enlighet med punkt 3.
(b)PÄ eget initiativ dÄ de fÄr vetskap om att en planerad förÀndring nÀr det gÀller rÀttigheter gentemot eller inflytande över Àgare av eller systemansvariga för överföringssystemet kan leda till övertrÀdelse av artikel 439, eller dÄ de har anledning att misstÀnka att en sÄdan övertrÀdelse kan ha skett.
(c)Efter en motiverad begÀran frÄn kommissionen.
5.Tillsynsmyndigheterna ska fatta beslut om certifiering av en systemansvarig för överföringssystemet inom fyra mÄnader frÄn den dag dÄ denne inkom med anmÀlan eller kommissionen överlÀmnade sin begÀran. NÀr denna period har löpt ut ska certifieringen anses vara beviljad. Tillsynsmyndighetens uttryckliga eller underförstÄdda beslut ska börja gÀlla först efter det att det förfarande som avses i punkt 6 har fullföljts.
6.Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmÄl anmÀla det uttryckliga eller underförstÄdda beslutet om certifiering av en systemansvarig för överföringssystemet till kommissionen, och förse kommissionen med alla relevanta uppgifter avseende detta beslut. Kommissionen ska agera i enlighet med förfarandet i [artikel 3 48 i omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2].
| SV | 101 | SV |
7.Tillsynsmyndigheterna och kommissionen fÄr begÀra sÄdan information frÄn systemansvariga för överföringssystem och företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet som Àr relevant för fullgörandet av deras skyldigheter enligt denna artikel.
8.Tillsynsmyndigheterna och kommissionen ska behandla kommersiellt kÀnsliga uppgifter konfidentiellt.
Artikel 53 11
Certifiering i förhÄllande till tredjelÀnder
1.Om certifiering begÀrs av Àgaren till eller den systemansvarige för ett överföringssystem som kontrolleras av en eller flera personer frÄn tredjelÀnder, ska tillsynsmyndigheten underrÀtta kommissionen.
Tillsynsmyndigheten ska Àven utan dröjsmÄl underrÀtta kommissionen om eventuella omstÀndigheter som skulle leda till att en eller flera personer frÄn tredjelÀnder fÄr kontroll över ett överföringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem.
2.Den systemansvariga för överföringssystemet ska underrÀtta tillsynsmyndigheten om eventuella omstÀndigheter som skulle leda till att en eller flera personer frÄn tredjelÀnder fÄr kontroll över överföringssystemet eller den systemansvarige för överföringssystemet.
3.Tillsynsmyndigheten ska anta ett utkast till beslut om certifiering av en systemansvarig för överföringssystemet inom fyra mÄnader efter anmÀlan frÄn den systemansvarige för överföringssystemet. Tillsynsmyndigheten ska vÀgra certifiering om det inte visats
(a)att den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 439, och
(b)för tillsynsmyndigheten eller annan behörig myndighet som utsetts av medlemsstaten, att ett beviljande av certifiering inte kommer att Ă€ventyra en trygg energiförsörjning i medlemsstaten och gemenskapen⊠unionen â«. NĂ€r denna frĂ„ga beaktas ska tillsynsmyndigheten eller annan behörig utsedd myndighet ta hĂ€nsyn till
âgemenskapens⊠unionens â« rĂ€ttigheter och skyldigheter med avseende pĂ„ dessa tredjelĂ€nder enligt internationell rĂ€tt, inbegripet avtal med ett eller flera tredjelĂ€nder som gemenskapen⊠unionen ⫠Àr part i och som rör trygg energiförsörjning,
âmedlemsstatens rĂ€ttigheter och skyldigheter med avseende pĂ„ dessa tredjelĂ€nder, enligt avtal som ingĂ„tts med tredjelĂ€nderna i den mĂ„n avtalen överensstĂ€mmer med gemenskapslagstiftningen⊠unionslagstiftningen â«, och
âandra specifika omstĂ€ndigheter och förhĂ„llanden i fallet och i det berörda tredjelandet.
4.Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmÄl anmÀla beslutet till kommissionen, tillsammans med all relevant information betrÀffande beslutet.
5.Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheten eller den utsedda behöriga myndighet som avses i punkt 3 b, innan tillsynsmyndigheten antar ett beslut om certifiering, begÀr ett yttrande frÄn kommissionen om huruvida
(a)den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 439, och
| SV | 102 | SV |
(b)ett beviljande av certifiering kan Ă€ventyra en trygg energiförsörjning till gemenskapen⊠unionen â«.
6.Kommissionen ska behandla den begÀran som avses i punkt 5 sÄ snart den har mottagits. Inom tvÄ mÄnader efter det att begÀran har mottagits ska kommissionen avge sitt yttrande till den nationella tillsynsmyndigheten eller, om begÀran kommit frÄn den utsedda behöriga myndigheten, till den myndigheten.
NÀr kommissionen utarbetar sitt yttrande kan den begÀra in synpunkter frÄn byrÄn, berörd medlemsstat och berörda parter. Om kommissionen framstÀller en sÄdan begÀran ska tvÄmÄnadersperioden förlÀngas med tvÄ mÄnader.
Om kommissionen inte har avgett nÄgot yttrande inom den period som avses i första och andra styckena ska den inte anses ha nÄgra invÀndningar mot tillsynsmyndighetens beslut.
7.NĂ€r kommissionen bedömer huruvida den kontroll som utövas av en eller flera personer frĂ„n tredjelĂ€nder kommer att Ă€ventyra trygg energiförsörjning till gemenskapen⊠unionen â«, ska den beakta
(a)de sÀrskilda omstÀndigheterna i fallet och i det eller de berörda tredjelÀnderna, och
(b)gemenskapens⊠Europeiska unionens ⫠rÀttigheter och skyldigheter med avseende pÄ det eller de tredjelÀnderna enligt internationell rÀtt, inbegripet avtal med ett eller flera tredjelÀnder som gemenskapen⊠unionen ⫠Àr part i och som rör trygg energiförsörjning.
8.Den nationella tillsynsmyndigheten ska anta sitt slutliga beslut om certifieringen inom tvÄ mÄnader efter utgÄngen av den period som avses i punkt 6. NÀr den nationella tillsynsmyndigheten antar sitt slutliga beslut ska den ta största hÀnsyn till kommissionens yttrande. I varje fall ska medlemsstaterna ha rÀtt att vÀgra certifiering nÀr beviljande av certifiering Àventyrar en trygg energiförsörjning i den egna medlemsstaten eller i en annan medlemsstat. NÀr en medlemsstat har utsett en annan behörig myndighet för att bedöma punkt 3 b, kan medlemsstaten krÀva att den nationella tillsynsmyndigheten antar sitt slutliga beslut i överensstÀmmelse med den behöriga myndighetens bedömning. Den nationella tillsynsmyndighetens slutliga beslut och kommissionens yttrande ska offentliggöras tillsammans. Om det slutliga beslutet avviker frÄn kommissionens yttrande ska den berörda medlemsstaten tillhandahÄlla och offentliggöra, tillsammans med beslutet, skÀlen för detta beslut.
9.Inget i denna artikel ska pÄverka medlemsstaternas rÀtt att, i överensstÀmmelse med gemenskapsrÀtten⊠unionsrÀtten ⫠, utöva inhemsk rÀttslig kontroll för att skydda legitima intressen som rör allmÀn sÀkerhet.
10.Kommissionen fÄr anta riktlinjer för det förfarande som ska följas vid tillÀmpningen av denna artikel. Dessa ÄtgÀrder, som avser att Àndra icke vÀsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 46.2.
10.11. Denna artikel, med undantag av punkt 3 a, ska ocksÄ tillÀmpas pÄ medlemsstater som omfattas av ett undantag enligt artikel 6644.
| SV | 103 | SV |
ny
Artikel 54
Ăgande av energilagringsanlĂ€ggningar och tillhandahĂ„llande av stödtjĂ€nster frĂ„n
systemansvariga för överföringssystem
1.Systemansvariga för överföringssystem fÄr inte lov att Àga, förvalta eller driva energilagringsanlÀggningar, och de fÄr inte heller direkt Àga eller indirekt kontrollera tillgÄngar som tillhandahÄller stödtjÀnster.
2.Genom undantag frÄn punkt 1 fÄr medlemsstaterna tillÄta att systemansvariga för överföringssystem Àger, förvaltar eller driver lagringsanlÀggningar eller tillgÄngar som tillhandahÄller ej frekvensrelaterade stödtjÀnster om följande villkor Àr uppfyllda:
(a)Andra parter har, efter ett öppet och transparent anbudsförfarande, inte anmÀlt nÄgot intresse för att Àga, kontrollera, förvalta eller driva sÄdana anlÀggningar som tillhandahÄller lagring och/eller ej frekvensrelaterade stödtjÀnster till den systemansvarige för överföringssystemet.
(b)SÄdana anlÀggningar och ej frekvensrelaterade stödtjÀnster anvÀnds inte för att sÀlja el pÄ marknaden men de Àr nödvÀndiga för att de systemansvariga för överföringssystem ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv nÀr det gÀller effektiv, tillförlitlig och sÀker drift av överföringssystemen.
(c)Tillsynsmyndigheten har bedömt behovet av ett sÄdant undantag med beaktande av villkoren i a och b och har lÀmnat sitt godkÀnnande.
3.Beslutet att bevilja undantag ska anmÀlas till byrÄn och kommissionen tillsammans med relevant information om ansökan och om skÀlen för att bevilja undantag.
4.Varje systemansvarig för överföringssystem ska med jÀmna mellanrum och minst vart femte Är hÄlla ett offentligt samrÄd om nödvÀndiga lagringstjÀnster för att bedöma det potentiella intresset frÄn marknadsaktörernas sida att investera i sÄdana anlÀggningar, och dÄ avsluta sin egen lagringsverksamhet om tredje parter kan tillhandahÄlla tjÀnsten pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt.
2009/72/EG (anpassad)
KAPITEL VII Avsnitt 5
SĂ€rredovisning av olika verksamheter samt transparens i
bokföringen
Artikel 55 30
TillgÄng till rÀkenskaper
1.Medlemsstaterna eller varje behörig myndighet de utser, inklusive de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 5735, ska i den utstrÀckning som krÀvs för att
| SV | 104 | SV |
de ska kunna utföra sina uppgifter ha tillgÄng till elföretagens rÀkenskaper i enlighet med artikel 5631.
2. Medlemsstaterna och varje utsedd behörig myndighet, inklusive tillsynsmyndigheterna, ska behandla kommersiellt kÀnsliga uppgifter konfidentiellt. Medlemsstaterna fÄr föreskriva att sÄdan information offentliggörs om detta Àr nödvÀndigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter.
Artikel 56 31
SĂ€rredovisning
1.Medlemsstaterna ska vidta de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla att elföretagens bokföring genomförs i enlighet med punkterna 2 och 3.
2.Elföretag ska, oberoende av Àgartyp eller juridisk form, upprÀtta, lÄta revidera och offentliggöra sina Ärsredovisningar i enlighet med de bestÀmmelser i nationell
lagstiftning som avser Ärsredovisning för aktiebolag och som har faststÀllts i enlighet med ⊠Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/34/EU56 ⫠rÄdets fjÀrde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat pÄ artikel 44.2 g 57 i fördraget om Ärsbokslut i vissa typer av bolag58.
Företag som inte enligt lag Àr skyldiga att offentliggöra sin Ärsredovisning ska hÄlla en kopia av denna tillgÀnglig för allmÀnheten pÄ sitt huvudkontor.
3.Elföretag ska i sin interna bokföring sÀrredovisa överförings- och distributionsverksamheten var för sig sÄ som de skulle behöva göra om verksamheterna bedrevs av separata företag, för att undvika diskriminering, korssubventionering och snedvridning av konkurrensen. De ska ocksÄ redovisa, eventuellt genom en sammanstÀlld redovisning, andra elverksamheter utan samband med överföring eller distribution. Fram till den 1 juli 2007 ska de sÀrredovisa leveranserna till berÀttigade kunder och leveranserna till
4.Den revision som anges i punkt 2 ska sÀrskilt verifiera att den i punkt 3 angivna skyldigheten att undvika diskriminering och korssubventioner uppfylls.
56
57
58
Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om Ärsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om Àndring av Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2006/43/EG och om upphÀvande av rÄdets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
Rubriken pÄ direktiv 78/660/EEG har anpassats för att ta hÀnsyn till omnumreringen av artiklarna i fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. Den ursprungliga hÀnvisningen gjordes till artikel 54.3 g).
EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.
| SV | 105 | SV |
KAPITEL VIII
ORGANISATION AV TILLTRĂDE TILL SYSTEMET
KAPITEL VII IX
NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 5735
Tillsynsmyndigheternas utnÀmning och oberoende
1.Varje medlemsstat ska utse en nationell tillsynsmyndighet pÄ nationell nivÄ.
2.Punkt 1 ska inte pÄverka utnÀmningen av andra tillsynsmyndigheter pÄ regional nivÄ i medlemsstaterna, förutsatt att det finns en företrÀdare pÄ hög nivÄ för representation och kontakt pÄ gemenskapsnivÄ ⊠unionsnivÄ ⫠i den tillsynsnÀmnd som ingÄr i byrÄn i enlighet med artikel 22.114.1 i [omarbetningen av förordning 713/2009 enligt förslag i COM(2016) 863/2].
3.Genom undantag frÄn punkt 1 kan en medlemsstat utse tillsynsmyndigheter för mindre system pÄ ett geografiskt separat omrÄde vars konsumtion 2008 understeg 3 % av den samlade konsumtionen i den medlemsstat dÀr omrÄdet Àr belÀget. Detta undantag ska inte pÄverka utnÀmningen av en företrÀdare pÄ hög nivÄ för representation och kontakt pÄ gemenskapsnivÄ⊠unionsnivÄ ⫠i den tillsynsnÀmnd som ingÄr i byrÄn i enlighet med [artikel 22.1 14.1 i omarbetningen av förordning 713/2009 enligt förslag i COM(2016) 863/2].
4.Medlemsstaterna ska garantera tillsynsmyndighetens oberoende och sÀkerstÀlla att den utövar sina befogenheter pÄ ett opartiskt och transparent sÀtt. I detta syfte ska medlemsstaterna se till att tillsynsmyndigheten, nÀr den utför de uppgifter som den tilldelas i enlighet med detta direktiv och tillhörande lagstiftning,
(a)Àr juridiskt Ätskild frÄn och funktionellt oberoende av alla andra offentliga och privata organ,
(b)att dess personal och de personer som svarar för dess ledning
i)agerar oberoende av marknadsintressen, och
ii)inte söker eller tar emot direkta anvisningar frÄn nÄgon regering eller annat offentligt eller privat organ nÀr de utför sina tillsynsuppgifter. Detta krav inkrÀktar inte i förekommande fall pÄ ett nÀra samarbete med andra berörda nationella myndigheter eller pÄ de allmÀnna politiska riktlinjer som regeringen utfÀrdat och som inte avser tillsynsskyldigheter och tillsynsbefogenheter enligt artikel 5937.
5.För att bevara tillsynsmyndighetens oberoende stÀllning ska medlemsstaterna i synnerhet se till
| SV | 106 | SV |
(a)att tillsynsmyndigheten kan fatta sjÀlvstÀndiga beslut oberoende av nÄgot politiskt organ och har sÀrskilda Ärliga budgetanslag med sjÀlvstÀndigt ansvar för den anslagna budgetens genomförande och tillrÀckliga personella och ekonomiska resurser för att kunna utföra sina uppgifter,
(b)att ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om sÄdan inte finns, tillsynsmyndighetens högsta ledning utses för en bestÀmd period pÄ mellan fem och sju Är, som ska kunna förnyas en gÄng,
ny
(c)att ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om styrelse saknas, tillsynsmyndighetens högsta ledning utses pÄ grundval av objektiva, transparenta och offentliggjorda kriterier genom ett oberoende och opartiskt förfarande, vilket garanterar att de har nödvÀndig kompetens och erfarenhet för berörda positioner inom den nationella tillsynsmyndigheten, samt att det hÄlls parlamentariska utfrÄgningar,
(d)att det finns bestÀmmelser om intressekonflikter och att sekretesskyldigheterna strÀcker sig lÀngre Àn mandatperioden för ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om styrelse saknas, tillsynsmyndighetens högsta ledning,
(e)att ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om styrelse saknas, tillsynsmyndighetens högsta ledning kan avsÀttas endast pÄ grundval av faststÀllda transparenta kriterier.
2009/72/EG
Med avseende pÄ första stycket b ska medlemsstaterna se till att det finns ett lÀmpligt roterande system för styrelsen eller högsta ledningen. Styrelsens ledamöter eller, om styrelse inte finns, medlemmar av högsta ledningen kan avsÀttas endast om de inte lÀngre uppfyller villkoren i denna artikel eller har gjort sig skyldiga till fel enligt nationell lag.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 5836
Tillsynsmyndighetens allmÀnna mÄl
NÀr tillsynsmyndigheten utför de uppgifter som anges i detta direktiv ska den vidta alla rimliga ÄtgÀrder för att bidra till följande mÄl inom ramen för sina skyldigheter och befogenheter enligt artikel 5937, i förekommande fall i samarbete med andra relevanta
nationella myndigheter, inklusive konkurrensmyndigheter och myndigheter frĂ„n angrĂ€nsande lĂ€nder, inbegripet tredjelĂ€nder ïŻ, och utan att inkrĂ€kta pĂ„ deras behörighet:
(a)I nÀra samarbete med byrÄn, andra medlemsstaters tillsynsmyndigheter och
kommissionen frĂ€mja en konkurrenskraftig, flexibel,ïŻ sĂ€ker och miljömĂ€ssigt hĂ„llbar inre marknad för el i gemenskapen⊠unionen â«, och ett verkligt öppnande
| SV | 107 | SV |
| av marknaden för samtliga kunder och elhandlare i gemenskapen⊠unionen â«, och | |
| se till att det rÄder lÀmpliga villkor för att elnÀten ska kunna fungera effektivt och | |
| tillförlitligt med beaktande av de lÄngsiktiga mÄlen. | |
| (b) | Utveckla konkurrenskraftiga och vĂ€l fungerande regionala grĂ€nsöverskridande ïŻ |
| marknader inom gemenskapen ⊠unionen ⫠för att de mÄl som avses i led a ska | |
| kunna uppnÄs. |
(c)Undanröja restriktioner för elhandeln mellan medlemsstater, utveckla den kapacitet för grĂ€nsöverskridande överföring som rimligen krĂ€vs för att tillgodose efterfrĂ„gan och förbĂ€ttra integreringen av nationella marknader som kan underlĂ€tta för elflödet inom hela gemenskapen⊠unionen â«.
(d)Bidra till att det sÄ kostnadseffektivt som möjligt utvecklas sÀkra, pÄlitliga, effektiva och
tillrĂ€cklighet och, i linje med de allmĂ€nna energipolitiska mĂ„lsĂ€ttningarna, frĂ€mja energieffektivitet och integrering i bĂ„de överförings- och distributionsnĂ€ten av stor- och smĂ„skalig produktion av el frĂ„n förnybara energikĂ€llor och distribuerad produktion och underlĂ€tta driften i förhĂ„llande till andra energinĂ€t för gas eller vĂ€rme ïŻ.
(e) UnderlĂ€tta tilltrĂ€de till elnĂ€tet för ny produktionskapacitet och energilagringsanlĂ€ggningar ïŻ, i synnerhet genom att undanröja hinder som skulle kunna förhindra tilltrĂ€det för nya marknadsaktörer och för el producerad frĂ„n förnybara energikĂ€llor.
(f)SÀkerstÀlla att systemansvariga och systemkunder fÄr lÀmpliga incitament, bÄde pÄ
| kort och lĂ„ng sikt, för att öka systemeffektiviteten | , sĂ€rskilt energieffektiviteten, ïŻ |
| och frÀmja marknadsintegreringen. |
(g)SÀkerstÀlla att kunderna drar nytta av att den inhemska marknaden fungerar effektivt, frÀmja effektiv konkurrens och bidra till att sÀkerstÀlla konsumentskyddet.
(h)Bidra till uppnÄendet av en hög standard pÄ samhÀllsomfattande och allmÀnnyttiga tjÀnster pÄ elförsörjningens omrÄde, bidra till skydd för utsatta kunder, samt bidra till att de processer för utbyte av uppgifter som behövs dÄ kunder byter elhandlare Àr kompatibla.
Artikel 59 37
Tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter
1.Tillsynsmyndigheten ska ha följande skyldigheter:
(a)FaststÀlla eller godkÀnna, enligt transparenta kriterier, överförings- eller distributionstariffer eller ⊠och ⫠metoder för berÀkning av dem.
(b)SÀkerstÀlla att systemansvariga för och, i förekommande fall, Àgare av överförings-
och distributionssystem, liksom elföretag och andra marknadsaktörer ïŻ, fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv , [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2], de nĂ€tföreskrifter som antagits i enlighet med artiklarna 54 och 55 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] och de riktlinjer som antagits i enlighet med artikel 57 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2 ïŻ samt övrig relevant gemenskapslagstiftning ⊠unionslagstiftning â«, inbegripet i frĂ„ga om grĂ€nsöverskridande aspekter.
| SV | 108 | SV |
ny
(c)GodkÀnna produkter och upphandlingsförfaranden för ej frekvensrelaterade stödtjÀnster.
(d)TillÀmpa nÀtföreskrifter och riktlinjer som antagits i enlighet med artiklarna
2009/72/EG ny
(e)c) Samarbeta om grÀnsöverskridande frÄgor med tillsynsmyndigheten eller
tillsynsmyndigheterna i de andra berörda medlemsstaterna och med byrĂ„n, sĂ€rskilt genom att delta i det arbete som bedrivs inom byrĂ„ns tillsynsnĂ€mnd i enlighet med artikel 22 i [omarbetningen av förordning 713/2009 enligt förslag i COM(2016) 863/2]ïŻ.
(f)d)Följa och genomföra de rÀttsligt bindande och relevanta beslut som fattats av byrÄn och kommissionen.
ny
(g)SÀkerstÀlla att sammanlÀnkningskapacitet görs tillgÀnglig i största möjliga utstrÀckning i enlighet med artikel 14 i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2].
2009/72/EG (anpassad)
(h)e) LÀmna in en Ärlig rapport om sin verksamhet och om hur dess skyldigheter har fullgjorts till de berörda myndigheterna i medlemsstaterna, byrÄn och kommissionen. Rapporten ska omfatta de ÄtgÀrder som vidtagits och de resultat som uppnÄtts med avseende pÄ samtliga de uppgifter som rÀknas upp i denna artikel.
(i)f) Förhindra korssubventionering inom verksamhetsgrenarna överföring, distribution och leverans.
(j)g) Ăvervaka de investeringsplaner som de systemansvariga för överföringssystem utarbetar och i sin Ă„rsrapport presentera en bedömning av i vilken mĂ„n dessa
investeringsplaner Àr förenliga med den gemenskapsomfattande
âŠunionsomfattande â« nĂ€tutvecklingsplan som avses i artikel 8.3 b 27.1 b i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] förordning (EG) nr 714/2009, varvid bedömningen fĂ„r innefatta rekommendationer om Ă€ndring av dessa investeringsplaner.
| SV | 109 | SV |
ny
(k)MÀta förmÄgan hos de systemansvariga för överförings- och distributionssystem i förhÄllande till utvecklingen av ett smart nÀt som frÀmjar energieffektivitet och integreringen av energi frÄn förnybara energikÀllor, utifrÄn en begrÀnsad uppsÀttning unionsomfattande indikatorer, och offentliggöra en nationell rapport vartannat Är, inklusive rekommendationer till förbÀttringar om sÄ behövs.
2009/72/EG (anpassad) ny
(l)h) FaststÀlla eller godkÀnna normer och krav pÄ tjÀnsternas och leveransernas kvalitet eller bidra till detta tillsammans med andra behöriga myndigheter samt övervaka efterlevnaden av reglerna för nÀtens sÀkerhet och tillförlitlighet och se över hur reglerna efterlevts tidigare och faststÀlla eller godkÀnna normer och krav pÄ tjÀnsternas och leveransernas kvalitet eller bidra till detta tillsammans med andra behöriga myndigheter.
(m)i) Ăvervaka graden av transparens, ocksĂ„ i grossistpriser, och sĂ€kerstĂ€lla att elföretagen fullgör sina skyldigheter vad gĂ€ller transparens.
(n)j) Ăvervaka graden och effektiviteten av marknadsöppnande och konkurrens pĂ„ grossist- och konsumentnivĂ„, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller elbörser, priser för hushĂ„llskunder, inklusive system för förskottsbetalning, andel kunder som byter elhandlare, andel kunder som kopplas bort frĂ„n elnĂ€tet, avgifterna för och utförandet av underhĂ„llstjĂ€nster och hushĂ„llskundernas klagomĂ„l, samt övervaka eventuell snedvridning eller inskrĂ€nkning av konkurrensen, och tillhandahĂ„lla relevant information, och göra de berörda konkurrensmyndigheterna uppmĂ€rksamma pĂ„ relevanta fall.
(o)k) Ăvervaka förekomsten av begrĂ€nsande avtalsvillkor, dĂ€ribland exklusivitetsklausuler, som kan hindra större
n)Respektera avtalsfriheten, bÄde för avtal som kan avbrytas och för lÄngtidsavtal, förutsatt att dessa stÀmmer överens med gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.
(p)m) Ăvervaka den tid som överförings- och distributionsföretagen behöver för att genomföra sammanlĂ€nkningar och reparationer.
(q)n) Tillsammans med andra relevanta myndigheter bidra till att konsumentskyddsÄtgÀrderna, inklusive ÄtgÀrderna i bilaga I, Àr effektiva och genomförs.
(r)o) Minst en gÄng per Är offentliggöra rekommendationer om leveransavgifternas överensstÀmmelse med artikel 5 3, och vid behov översÀnda dessa rekommendationer till konkurrensmyndigheterna.
(s)p) SÀkerstÀlla tillgÄngen till kundernas förbrukningsuppgifter, tillhandahÄllandet för alternativ anvÀndning av ett lÀttbegripligt harmoniserat format pÄ nationell nivÄ för
| SV | 110 | SV |
förbrukningsuppgifter och omedelbar tillgÄng för alla kunder till sÄdana uppgifter⊠i enlighet med artiklarna 23 och 24 ⫠enligt led h i bilaga I.
(t)q) Ăvervaka genomförandet av regler om uppgifter och skyldigheter för systemansvariga för överföringssystem och distributionssystem, elhandlare och kunder samt andra marknadsaktörer enligt [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] ]förordning (EG) nr 714/2009.
| (u) | r) Ăvervaka investeringarna i produktions- och lagringskapacitet ïŻ med avseende |
| pÄ försörjningstryggheten. |
(v)s) Ăvervaka tekniskt samarbete mellan gemenskapen⊠unionen â« och tredjelĂ€nders systemansvariga för överföringssystemet.
t)Ăvervaka genomförandet av skyddsĂ„tgĂ€rder enligt artikel 42.
(w)Bidra till inbördes överensstÀmmelse av processer för utbyte av uppgifter om de viktigaste marknadsprocesserna pÄ regional nivÄ.
ny
(x)Ăvervaka tillgĂ€ngligheten för webbplatser som tillhandahĂ„ller jĂ€mförelser, inklusive jĂ€mförelseverktyg som uppfyller kriterierna i artikel 14 och bilaga I.
2009/72/EG
2.Om sÄ Àr föreskrivet i en medlemsstat fÄr de övervakningsuppgifter som avses i punkt 1 utföras av andra myndigheter Àn tillsynsmyndigheten. I sÄdana fall ska den information som Àr resultatet av övervakningen göras tillgÀnglig för tillsynsmyndigheten sÄ snart som möjligt.
Utan att inkrÀkta pÄ den specifika behörighet den har och i överensstÀmmelse med principerna om bÀttre lagstiftning ska tillsynsmyndigheten, samtidigt som den bevarar sin sjÀlvstÀndighet, vid behov rÄdgöra med systemansvariga för överföringssystemen och, nÀr sÄ Àr lÀmpligt, nÀra samarbeta med andra relevanta nationella myndigheter nÀr de fullgör de uppgifter som anges i punkt 1.
Eventuella godkÀnnanden som ges av en tillsynsmyndighet eller byrÄn i enlighet med detta direktiv ska inte pÄverka dess vederbörligen motiverade framtida anvÀndning av sina befogenheter enligt denna artikel eller sanktioner som ÄlÀggs av andra berörda myndigheter eller kommissionen.
2009/72/EG (anpassad) ny
3.4. Medlemsstaterna ska sĂ€kerstĂ€lla att tillsynsmyndigheterna fĂ„r befogenheter att kunna utföra de skyldigheter som anges i ⊠denna artikel â«punkterna 1, 3 och 6 pĂ„ ett effektivt och snabbt sĂ€tt. För detta Ă€ndamĂ„l ska tillsynsmyndigheten Ă„tminstone ha befogenheter att
(a)fatta bindande beslut om elföretag,
| SV | 111 | SV |
(b)göra undersökningar av elmarknadernas funktion och att besluta om och införa nödvÀndiga och proportionerliga ÄtgÀrder för att frÀmja effektiv konkurrens och sÀkerstÀlla att marknaden fungerar korrekt; vid behov ska tillsynsmyndigheten ocksÄ ha befogenhet att samarbeta med den nationella konkurrensmyndigheten och tillsynsmyndigheterna för finansmarknaden eller kommissionen nÀr undersökningen gÀller konkurrenslagstiftningen,
(c)begÀra den information frÄn elföretagen som Àr relevant för utförandet av dess uppgifter, bland annat skÀl till vÀgran att ge tredje part tilltrÀde och uppgifter om ÄtgÀrder som krÀvs för att stÀrka nÀtet,
(d)besluta om effektiva, proportionerliga och avskrÀckande sanktioner för elföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv eller enligt relevanta och rÀttsligt bindande beslut som fattats av tillsynsmyndigheterna eller byrÄn, eller att föreslÄ en behörig domstol att besluta om sÄdana sanktioner; detta ska inbegripa befogenhet att besluta om eller att föreslÄ att det beslutas om sanktioner pÄ upp till 10 % av den systemansvariges Ärliga omsÀttning eller pÄ upp till 10 % av det vertikalt integrerade företagets Ärliga omsÀttning för den systemansvarige för överföringssystemet eller det vertikalt integrerade företaget, alltefter omstÀndigheterna, för att de inte uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, och
(e)göra erforderliga undersökningar och relevanta befogenheter vad gÀller instruktioner för tvistlösning enligt punkterna 11 och 12 artikel 60.2 och 60.3.
4.3. Förutom de skyldigheter som tillsynsmyndigheten tilldelas enligt punkterna 1 och 3 ska den, nÀr en oberoende systemansvarig har utsetts enligt artikel 44 13,
(a)övervaka att överföringssystemets Àgare och den oberoende systemansvarige fullgör sina skyldigheter enligt den hÀr artikeln samt besluta om sanktioner dÄ skyldigheterna inte fullgörs i enlighet med punkt 3 4 d,
(b)övervaka förbindelser och kommunikation mellan den oberoende systemansvarige och överföringssystemets Àgare för att sÀkerstÀlla att den oberoende systemansvarige fullgör sina skyldigheter, och sÀrskilt godkÀnna avtal samt agera som tvistlösande myndighet mellan den oberoende systemansvarige och överföringssystemets Àgare vid klagomÄl som lÀmnats av nÄgondera parten i enlighet med punkt 11,
(c)utan att det pÄverkar förfarandet enligt artikel 4413.2 c, för den första tioÄriga nÀtutvecklingsplanen, godkÀnna den investeringsplanering och den flerÄriga
| nĂ€tutvecklingsplan som presenteras | minst vartannat Ă„r ïŻ Ă„rligen av den |
| oberoende systemansvarige, |
(d)se till att tariffer för tilltrÀde till nÀt som tas ut av oberoende systemansvariga inkluderar en ersÀttning till nÀtÀgaren eller nÀtÀgarna som ger en adekvat ersÀttning för anvÀndning av nÀttillgÄngarna samt för eventuella nyinvesteringar dÀri, förutsatt att de gjorts pÄ ett ekonomiskt och effektivt sÀtt,
(e)ha befogenhet att utföra inspektioner, Àven oanmÀlda sÄdana, i lokaler som tillhör överföringssystemets Àgare och de oberoende systemansvariga, och
(f)övervaka anvÀndningen av kapacitetsavgifter som tas ut av den oberoende systemansvarige i enlighet med [artikel 17.216.6 i omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2].
5.Utöver de skyldigheter och befogenheter som tilldelats tillsynsmyndigheten enligt
| punkterna 1 och 34 nÀr en oberoende | systemansvarig för överföring | ||
| ⊠systemansvarig för | överföringssystem ⫠har | utsetts i enlighet med avsnitt 3 i | |
| SV | 112 | SV |
kapitel VIkapitel V, ska tillsynsmyndigheten ha Ätminstone följande skyldigheter och befogenheter:
(a)Besluta om sanktioner enligt punkt ⊠3 d ⫠4 d för diskriminerande beteende till förmÄn för det vertikalt integrerade företaget.
(b)Ăvervaka kommunikationerna mellan den systemansvarige för överföringssystemet och det vertikalt integrerade företaget i syfte att se till att den systemansvarige uppfyller sina skyldigheter.
(c)Agera som tvistlösande myndighet mellan det vertikalt integrerade företaget och den systemansvarige för överföringssystemet vad avser klagomÄl som framförts enligt artikel 60.2punkt 11.
(d)Ăvervaka kommersiella och ekonomiska förbindelser, bl.a. lĂ„n mellan det vertikalt integrerade företaget och den systemansvarige för överföringssystemet.
(e)GodkÀnna alla kommersiella och ekonomiska avtal mellan det vertikalt integrerade företaget och den systemansvarige för överföringssystemet, pÄ villkor att de följer marknadsvillkoren.
(f)BegÀra en motivering av det vertikalt integrerade företaget nÀr det anmÀlts av den övervakningsansvarige enligt artikel 5021.4. SÄdan motivering ska sÀrskilt innehÄlla bevis pÄ att inget diskriminerande beteende har skett till förmÄn för det vertikalt integrerade företaget.
(g)Utföra inspektioner, Àven oanmÀlda sÄdana, i det vertikalt integrerade företagets och den systemansvariges lokaler.
(h)ĂverlĂ„ta den systemansvariges alla eller specifika uppgifter pĂ„ en oberoende systemansvarig som utsetts i enlighet med artikel 4413 nĂ€r den systemansvarige upprepade gĂ„nger inte uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, sĂ€rskilt vid upprepat diskriminerande beteende till förmĂ„n för det vertikalt integrerade företaget.
| 6. | Tillsynsmyndigheterna | ska , utom i fall dÀr byrÄn Àr behörig att faststÀlla och |
| godkÀnna villkor eller metoder för genomförandet av nÀtföreskrifter och riktlinjer | ||
| enligt kapitel VII i [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i | ||
| COM(2016) 861/2] i enlighet med artikel 5.2 i [omarbetningen av förordning | ||
| 713/2009 enligt förslag i COM(2016) 863/2] till följd av att dessa bör samordnas, | ||
| ïŻansvara för att tillrĂ€ckligt lĂ„ng tid i förvĂ€g innan dessa trĂ€der i kraft, faststĂ€lla eller | ||
| godkĂ€nna Ă„tminstone | nationella ïŻ metoder för att berĂ€kna eller faststĂ€lla | |
| villkoren för | ||
(a)anslutning och tilltrÀde till nationella nÀt, inklusive överförings- och distributionstariffer eller deras berÀkningsmetoder; dessa tariffer eller metoder ska utformas sÄ att nödvÀndiga investeringar i nÀten kan göras pÄ ett sÀtt som gör det möjligt att sÀkra nÀtens funktion,
| (b) | tillhandahĂ„llande av balanstjĂ€nster | stödtjĂ€nster ïŻ, vilka ska utföras sĂ„ ekonomiskt |
| som möjligt och ge goda incitament för nÀtanvÀndarna att balansera sin inmatning | ||
| och sitt uttag; balanstjĂ€nsterna | stödtjĂ€nsterna ïŻska tillhandahĂ„llas rĂ€ttvist och | |
| utan diskriminering och bygga pÄ objektiva kriterier, och | ||
(c)tilltrÀde till grÀnsöverskridande infrastruktur, inbegripet förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning.
7.Metoderna eller villkoren som avses i punkt 6 ska offentliggöras.
| SV | 113 | SV |
8.NÀr det gÀller faststÀllande eller godkÀnnande av tariffer eller metoder och av balanstjÀnsterna ska tillsynsmyndigheterna sÀkerstÀlla att de systemansvariga för överförings- och distributionssystemen bÄde pÄ kort och lÄng sikt ges lÀmpliga incitament att öka effektiviteten, frÀmja integrationen av marknaden och sÀkra leveranser samt stödja forskningsverksamheten pÄ omrÄdet.
ny
8.För att öka transparensen pÄ marknaden och förse alla berörda parter med alla nödvÀndiga uppgifter, beslut eller förslag till beslut om de överförings- och distributionstariffer som avses i artikel 60.3 ska tillsynsmyndigheterna förse marknadsaktörerna med den ingÄende metod och de underliggande kostnader som anvÀnds vid berÀkningen av nÀttarifferna i frÄga.
2009/72/EG
9.Tillsynsmyndigheterna ska övervaka hur överbelastningssituationer hanteras inom nationella elnÀt och sammanlÀnkningar och hur reglerna för hantering av överbelastning tillÀmpas. För detta ÀndamÄl ska de systemansvariga för överföringssystemen eller marknadsaktörerna översÀnda sina regler för hantering av överbelastning, inbegripet kapacitetstilldelning, till de nationella tillsynsmyndigheterna. De nationella tillsynsmyndigheterna fÄr begÀra Àndringar av dessa regler.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 60 37
âŠBeslut och klagomĂ„l â«
1.10. Tillsynsmyndigheterna ska ha befogenhet att vid behov begĂ€ra att de systemansvariga för överförings- och distributionssystem Ă€ndrar villkoren, inbegripet de tariffer eller metoder som avses i denna artikel ⊠59 â«, för att sĂ€kerstĂ€lla att de
Àr proportionella och tillÀmpas pÄ ett
2.11. Varje part som har ett klagomÄl mot en systemansvarig för överförings- eller distributionssystemet vad avser den systemansvariges skyldigheter i enlighet med detta direktiv fÄr inge klagomÄlet till tillsynsmyndigheten, som i egenskap av tvistlösande myndighet ska fatta ett beslut inom tvÄ mÄnader frÄn det att klagomÄlet mottagits. Denna period fÄr förlÀngas med tvÄ mÄnader om tillsynsmyndigheten begÀr ytterligare upplysningar. Den förlÀngda perioden fÄr förlÀngas ytterligare om
| SV | 114 | SV |
den klagande samtycker till detta. Ett sÄdant beslut ska vara bindande sÄ lÀnge det inte har upphÀvts vid ett överklagande.
3.12. Varje berörd part som har rÀtt att inge klagomÄl mot ett beslut om metoder som fattats i enlighet med denna artikel ⊠59 ⫠eller, om tillsynsmyndigheten Àr skyldig att samrÄda, mot de föreslagna tarifferna eller metoderna, fÄr senast inom tvÄ mÄnader efter offentliggörandet av beslutet eller förslaget till beslut, eller inom en kortare tidsperiod om medlemsstaterna föreskriver detta, inge ett klagomÄl för behandling. Ett sÄdant klagomÄl ska inte utgöra hinder för verkstÀllighet.
4.13. Medlemsstaterna ska inrÀtta lÀmpliga och effektiva mekanismer för reglering, kontroll och transparens för att förhindra missbruk av en dominerande stÀllning, sÀrskilt om det Àr till konsumenternas nackdel, och underprissÀttning. Dessa mekanismer ska beakta bestÀmmelserna i fördraget, sÀrskilt artikel 102 82.
5.14. Medlemsstaterna ska se till att lÀmpliga ÄtgÀrder, inbegripet administrativa ÄtgÀrder eller straffrÀttsliga förfaranden i enlighet med nationell lagstiftning, vidtas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer nÀr de bestÀmmelser om konfidentialitet som föreskrivs i detta direktiv inte har följts.
6.15. KlagomÄl enligt punkterna 11 2 och 312 ska inte pÄverka rÀtten att överklaga enligt gemenskapsrÀtten ⊠unionsrÀtten ⫠eller den nationella lagstiftningen.
7.16. Tillsynsmyndighetens beslut ska vara fullt motiverade för att medge domstolsprövning. Besluten ska vara tillgÀngliga för allmÀnheten samtidigt som den konfidentiella karaktÀren hos kommersiellt kÀnsliga uppgifter ska bevaras.
8.17. Medlemsstaterna ska se till att det finns lÀmpliga mekanismer pÄ nationell nivÄ som ger den part som berörs av ett beslut fattat av en tillsynsmyndighet rÀtt att överklaga till ett organ som Àr oberoende av de berörda parterna och av nÄgon regering.
Artikel 6138
âŠRegionalt samarbete mellan tillsynsmyndigheter betrĂ€ffande â« Regelverk för grĂ€nsöverskridande frĂ„gor
1. Tillsynsmyndigheterna ska nĂ€ra samrĂ„da och samarbeta med varandra, , och sĂ€rskilt med byrĂ„n, ïŻ och ska bistĂ„ varandra och byrĂ„n med sĂ„dan information som krĂ€vs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta direktiv. NĂ€r det gĂ€ller den information som utbyts ska den mottagande myndigheten sĂ€kerstĂ€lla samma grad av konfidentialitet som den som krĂ€vs av den myndighet som lĂ€mnade informationen.
2.Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta Ätminstone regionalt för att
(a)frÀmja skapandet av operativa arrangemang för att möjliggöra en optimal nÀthantering, frÀmja gemensamma elbörser och fördela grÀnsöverskridande kapacitet, liksom för att möjliggöra en adekvat nivÄ pÄ sammanlÀnkningskapaciteten, inbegripet genom ny sammanlÀnkning, inom regionen och mellan regioner sÄ att en effektiv konkurrens kan utvecklas och leveranssÀkerheten kan förbÀttras, utan diskriminering mellan leveransföretagen i de olika medlemsstaterna,
| SV | 115 | SV |
ny
(b)samordna en gemensam tillsyn över enheter som utför funktioner pÄ regional nivÄ,
(c)samordna, i samarbete med andra berörda myndigheter, den gemensamma tillsynen över nationella, regionala och
2009/72/EG (anpassad) ny
(d)samordna utvecklingen av alla nÀtföreskrifter ⊠och riktlinjer ⫠som gÀller för relevanta systemansvariga för överföringssystem och för andra marknadsaktörer, och
(e)samordna utvecklingen av regler för hanteringen av överbelastning.
3.De nationella tillsynsmyndigheterna ska ha rÀtt att ingÄ samarbetsarrangemang med varandra i syfte att frÀmja tillsynssamarbetet.
4.De ÄtgÀrder som avses i punkt 2 ska vid behov vidtas i nÀra samrÄd med andra berörda nationella myndigheter utan att detta pÄverkar deras specifika befogenheter.
5.
1.De regionala tillsynsmyndigheterna i det geografiska omrÄde dÀr ett regionalt operativt centrum Àr etablerat ska, i nÀra inbördes samordning
(a)godkÀnna centrumets stadgar och arbetsordning,
(b)godkÀnna den Ärliga budgeten,
(c)godkÀnna processen för gemensamt beslutsfattande,
(d)bedöma om det regionala operativa centrumet har den kompetens, de resurser och den opartiskhet som krÀvs för att oberoende kunna utföra sina funktioner och uppgifter, inklusive
(e)se till att centrumet fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv och annan relevant unionslagstiftning, sÀrskilt nÀr det gÀller grÀnsöverskridande frÄgor,
(f)övervaka hur centrumet utfört sina funktioner och Ärligen rapportera till byrÄn om detta.
| SV | 116 | SV |
2.Medlemsstaterna ska sÀkerstÀlla att tillsynsmyndigheterna tilldelas befogenheter som gör det möjligt för dem att utföra de uppgifter som avses i punkt 1 pÄ ett effektivt och snabbt sÀtt. För detta ÀndamÄl ska tillsynsmyndigheterna Ätminstone ha befogenhet att
(a)begÀra information frÄn regionala operativa centrum,
(b)utföra inspektioner, Àven oanmÀlda sÄdana, i lokaler som tillhör regionala operativa centrum,
(c)fatta gemensamma bindande beslut om regionala operativa centrum.
2009/72/EG (anpassad) ny
Artikel 63 39
ĂverensstĂ€mmelse med nĂ€tföreskrifterna och ïŻ riktlinjerna
1.Varje tillsynsmyndighet och kommissionen fÄr begÀra ett yttrande frÄn byrÄn angÄende huruvida ett beslut som fattats av en tillsynsmyndighet överensstÀmmer
| med | nĂ€tföreskrifterna och ïŻ de riktlinjer som avses i detta direktiv eller i |
⊠kapitel VII i ⫠[omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2]förordning (EG) nr 714/2009.
2.ByrÄn ska inom tre mÄnader frÄn dagen för mottagandet av begÀran avge sitt yttrande till den tillsynsmyndighet som har begÀrt det eller till kommissionen och till den tillsynsmyndighet som har fattat det aktuella beslutet.
3.Om den tillsynsmyndighet som har fattat beslutet inte följer byrÄns yttrande inom fyra mÄnader frÄn dagen för mottagandet av yttrandet ska byrÄn informera kommissionen hÀrom.
4.Varje tillsynsmyndighet fÄr informera kommissionen om den anser att ett beslut som fattats av en annan tillsynsmyndighet och som Àr relevant för grÀnsöverskridande
handel inte överensstĂ€mmer med de nĂ€tföreskrifter och ïŻ riktlinjer som avses i detta direktiv eller i ⊠kapitel VII i â« [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2]förordning (EG) nr 714/2009 inom tvĂ„ mĂ„nader rĂ€knat frĂ„n dagen för det beslutet.
5.Om kommissionen, inom tvÄ mÄnader efter att ha informerats av byrÄn i enlighet med punkt 3 eller av en tillsynsmyndighet i enlighet med punkt 4 eller pÄ eget initiativ inom tre mÄnader frÄn dagen för beslutet, finner att det beslut som fattats av
en tillsynsmyndighet ger anledning till allvarliga tvivel betrĂ€ffande dess förenlighet med de nĂ€tföreskrifter ochïŻ riktlinjer som avses i detta direktiv eller i ⊠kapitel VII i â« [omarbetningen av förordning 714/2009 enligt förslag i COM(2016) 861/2] förordning (EG) nr 714/2009, fĂ„r kommissionen besluta att undersöka Ă€rendet ytterligare. Kommissionen ska i sĂ„dana fall uppmana tillsynsmyndigheten och parterna i förfarandet hos tillsynsmyndigheten att yttra sig.
6.Om kommissionen beslutar att undersöka Àrendet ytterligare ska den inom fyra mÄnader frÄn dagen för beslutet fatta ett slutgiltigt beslut om att
(a)inte göra nÄgra invÀndningar mot tillsynsmyndighetens beslut, eller
| SV | 117 | SV |
(b)begÀra att den berörda tillsynsmyndigheten Àndrar eller Äterkallar sitt beslut pÄ grund
av att nĂ€tföreskrifterna och ïŻ riktlinjerna inte har följts.
7.Om kommissionen inte beslutar att undersöka Àrendet ytterligare eller inte fattar nÄgot slutgiltigt beslut inom den tidsgrÀns som faststÀlls i punkt 5 respektive punkt 6 ska det anses att den inte haft nÄgra invÀndningar mot tillsynsmyndighetens beslut.
8.Tillsynsmyndigheten ska följa kommissionens beslut att Äterkalla beslutet inom tvÄ mÄnader, och ska informera kommissionen om detta.
| 9. | Kommissionen fÄr⊠har befogenhet att ⫠anta delegerade akter i enlighet med |
| artikel 67 för att faststĂ€lla ïŻ riktlinjer för det förfarande som ska följas vid | |
| tillÀmpningen av denna artikel. Dessa ÄtgÀrder, som avser att Àndra icke vÀsentliga |
delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 46.2.
Artikel 64 40
Bevarande av information
1.Medlemsstaterna ska krÀva att elhandlare under minst fem Är hÄller relevanta uppgifter om samtliga transaktioner gÀllande elleveransavtal och elderivat med grossister och systemansvariga för överföringssystemet tillgÀngliga för de nationella myndigheterna, inklusive de nationella tillsynsmyndigheterna, de nationella konkurrensmyndigheterna och kommissionen, för fullgörandet av deras uppgifter.
2.Uppgifterna ska innehÄlla information om relevanta transaktioner, sÄsom regler om löptid, tillhandahÄllande och fullgörande samt information om mÀngd, datum och tider för verkstÀllande, transaktionspriser och metoder för att identifiera den berörda grossisten liksom specificerad information om alla elleveransavtal och elderivat som inte fullgjorts.
3.Tillsynsmyndigheten fÄr besluta att göra delar av denna information tillgÀnglig för marknadsaktörer, förutsatt att kommersiellt kÀnslig information om enskilda marknadsaktörer eller individuella transaktioner inte lÀmnas ut. Denna punkt fÄr inte tillÀmpas pÄ information om finansiella instrument som omfattas av direktiv 2004/39/EG.
4. För att sÀkerstÀlla en enhetlig tillÀmpning av denna artikel fÄr kommissionen anta riktlinjer som faststÀller metoder och villkor för bevarande av information liksom form och innehÄll nÀr det gÀller de uppgifter som ska bevaras. Dessa ÄtgÀrder, som avser att Àndra icke vÀsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 46.2.
5.NÀr det gÀller transaktioner avseende elderivat mellan elhandlare, Ä ena sidan, och grossister och systemansvariga för överföringssystemet, Ä andra sidan, ska denna artikel tillÀmpas först nÀr kommissionen har antagit de riktlinjer som avses i punkt 4.
4.6. BestÀmmelserna i denna artikel fÄr inte skapa ytterligare skyldigheter i förhÄllande till de myndigheter som avses i punkt 1 för de enheter som omfattas av direktiv 2004/39/EG.
5.7. Om de myndigheter som avses i punkt 1 behöver tillgÄng till de uppgifter som innehas av enheter som omfattas av direktiv 2004/39/EG, ska de ansvariga myndigheterna enligt det direktivet tillhandahÄlla dem de begÀrda uppgifterna.
| SV | 118 | SV |
2009/72/EG
KAPITEL X
KUNDMARKNADER
2009/72/EG
Artikel 41
Kundmarknader
För att underlÀtta utvecklingen av vÀlfungerande och transparenta kundmarknader för el i gemenskapen, ska medlemsstaterna se till att rollerna och ansvarsomrÄdena för systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för distribution, elhandlare och kunder samt vid behov andra aktörer pÄ marknaden faststÀlls med avseende pÄ avtalsvillkor, Ätaganden mot kunder, regler för utbyte av uppgifter och betalning, ÀganderÀtt till uppgifter och mÀtningsansvar.
Dessa regler ska offentliggöras och utformas i syfte att underlÀtta kundernas och elhandlarnas nÀttilltrÀde och granskas av tillsynsmyndigheterna eller andra relevanta nationella myndigheter.
Större
2009/72/EG
KAPITEL VIIIXI
SLUTBESTĂMMELSER
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 42
SkyddsÄtgÀrder
I hÀndelse av en plötslig kris pÄ energimarknaden eller i fall av hot mot personers, anordningars eller anlÀggningars fysiska trygghet eller sÀkerhet eller mot ett kraftsystems integritet, fÄr en medlemsstat tillfÀlligt vidta nödvÀndiga skyddsÄtgÀrder.
SÄdana ÄtgÀrder ska orsaka minsta möjliga störning av den inre marknadens funktion och fÄr inte vara mer omfattande Àn vad som Àr absolut nödvÀndigt för att avhjÀlpa de plötsliga svÄrigheter som har uppstÄtt.
Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmÄl anmÀla dessa ÄtgÀrder till övriga medlemsstater och till kommissionen, som fÄr besluta att den berörda medlemsstaten ska Àndra eller upphÀva
| SV | 119 | SV |
sÄdana ÄtgÀrder, i den utstrÀckning som de snedvrider konkurrensen och negativt pÄverkar handeln pÄ ett sÀtt som stÄr i strid med det gemensamma intresset.
Artikel 6543
Lika villkor
1.De Ă„tgĂ€rder som medlemsstaterna vidtar för att sĂ€kerstĂ€lla lika villkor i enlighet med detta direktiv ska vara förenliga med fördraget, sĂ€rskilt artikel⊠36 â« 30, och gemenskapslagstiftningen⊠unionslagstiftningen â«.
2.De ÄtgÀrder som avses i punkt 1 ska vara proportionerliga,
3.Kommissionen ska reagera pÄ den anmÀlan som avses i punkt 2 inom tvÄ mÄnader efter anmÀlans mottagande. Denna period ska börja dagen efter det att fullstÀndig information har erhÄllits. Om kommissionen inte handlat inom denna tvÄmÄnadersperiod, ska det anses att kommissionen inte har nÄgra invÀndningar mot de anmÀlda ÄtgÀrderna.
Artikel 66 44
Undantag
1.Medlemsstater somefter det att detta direktiv har trÀtt i kraft kan visa att det har uppstÄtt pÄtagliga problem för driften av deras smÄ, enskilda system fÄr till kommissionen ansöka om undantag frÄn tillÀmpliga bestÀmmelser i kapitlen IV, V och VI samt artiklarna 4, 6, 7 och 8., IV, VI, VII, och VIII, samt kapitel III, till förmÄn för enskilda mikrosystem, i frÄga om renovering, uppgradering och utvidgning av befintlig kapacitet, vilka fÄr beviljas av kommissionen. Kommissionen ska underrÀtta medlemsstaterna om dessa ansökningar innan den fattar beslut, med beaktande av respekten för konfidentialitet. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
2.Artikel 439 ska inte gÀlla Cypern, Luxemburg och/eller Malta. Dessutom ska inte heller artiklarna 6 och 35 26, 32 och 33 gÀlla Malta.
I artikel 43 9.1 b ska begreppet âföretag som bedriver produktions- eller leveransverksamhetâ inte omfatta slutförbrukare som bedriver verksamhet inom produktion och/eller leverans av el, antingen direkt eller genom ett företag som de utövar kontroll över, antingen enskilt eller gemensamt med nĂ„gon annan, förutsatt att slutförbrukarna, inbegripet deras andel av el som produceras i kontrollerade företag, Ă€r nettoförbrukare av el uttryckt i Ă„rligt genomsnitt och förutsatt att det ekonomiska vĂ€rdet av den el som de sĂ€ljer till tredje part Ă€r obetydligt i förhĂ„llande till deras övriga affĂ€rsverksamhet.
Artikel 45
Granskningsförfarande
Om kommissionen i den rapport som avses i artikel 47.6 drar den slutsatsen, mot bakgrund av det sĂ€tt pĂ„ vilket tilltrĂ€de till nĂ€tet faktiskt har genomförts i en medlemsstat â vilket ger upphov till fullt effektivt,
| SV | 120 | SV |
proportion till det mÄl som efterstrÀvas, fÄr den berörda medlemsstaten av kommissionen anhÄlla om befrielse frÄn kravet i frÄga.
Medlemsstaten ska omedelbart underrÀtta kommissionen om denna begÀran och lÀmna all den relevanta information som Àr nödvÀndig för att visa att den slutsats som dragits i rapporten om att effektivt nÀttilltrÀde sÀkerstÀlls kommer att kvarstÄ.
Inom tre mÄnader efter det att kommissionen har underrÀttats ska den ta stÀllning till den berörda medlemsstatens begÀran och vid behov lÀgga fram förslag för Europaparlamentet och rÄdet om att Àndra de relevanta bestÀmmelserna i detta direktiv. Kommissionen fÄr i förslagen om att Àndra direktivet föreslÄ att den berörda medlemsstaten undantas frÄn sÀrskilda krav under förutsÀttning att denna medlemsstat vid behov vidtar lika effektiva ÄtgÀrder.
Artikel 46
Kommitté
1.Kommissionen ska bitrÀdas av en kommitté.
2.NÀr det hÀnvisas till denna punkt ska artiklarna
Artikel 47
Rapportering
1.Kommissionen ska övervaka och se över tillÀmpningen av detta direktiv och ska senast den 4 augusti 2004 och dÀrefter varje Är, överlÀmna en övergripande rapport till Europaparlamentet och rÄdet om de framsteg som gjorts. Rapporten om framsteg ska omfatta Ätminstone följande:
(a)Erfarenheter och framsteg som gjorts nÀr det gÀller att skapa en fullbordad och fullt ut fungerande inre marknad för el och de hinder som kvarstÄr för att uppnÄ detta mÄl, t.ex. i form av dominerande marknadsstÀllning, koncentrationer pÄ marknaden, underprissÀttning och beteenden som motverkar konkurrens samt de effekter detta har i form av snedvridningar pÄ marknaden.
(b)I vilken utstrÀckning kraven pÄ Ätskillnad och sÀrredovisning och tariffering i detta direktiv har lett till att tilltrÀdet till gemenskapens elnÀt blivit rÀttvist och ickediskriminerande och till att likvÀrdiga konkurrensnivÄer har uppnÄtts, samt vilka ekonomiska, miljömÀssiga och sociala följder öppnandet av elmarknaden fÄtt för kunderna.
(c)En analys av frÄgor rörande systemens kapacitetsnivÄ och försörjningstrygghet nÀr det gÀller el i gemenskapen, sÀrskilt den rÄdande och förvÀntade balansen mellan tillgÄng och efterfrÄgan, med beaktande av den fysiska kapaciteten för överföring mellan olika omrÄden.
(d)SÀrskild uppmÀrksamhet kommer att Àgnas de ÄtgÀrder som vidtagits i medlemsstaterna för att tÀcka efterfrÄgetoppar och hantera brister i leveranser frÄn en eller flera elhandlares sida.
(e)Genomförandet av undantaget som föreskrivs i artikel 26.4 i syfte att eventuellt revidera tröskeln.
(f)En allmÀn bedömning av de framsteg som gjorts inom ramen för de bilaterala förbindelserna med de tredjelÀnder som producerar och exporterar eller transporterar el, inbegripet vilka framsteg dessa lÀnder har gjort nÀr det gÀller integration av
| SV | 121 | SV |
marknaden, de sociala och miljömÀssiga konsekvenserna av handel med el och tilltrÀde till nÀten.
(g)Behovet av eventuella harmoniseringskrav som inte Àr kopplade till bestÀmmelserna i detta direktiv.
(h)Det sÀtt pÄ vilket medlemsstaterna i praktiken har genomfört kraven om energimÀrkning i artikel 3.9, och det sÀtt pÄ vilket eventuella rekommendationer frÄn kommissionen i denna frÄga har beaktats.
Rapporten om framsteg fÄr vid behov innehÄlla rekommendationer, sÀrskilt nÀr det gÀller rÀckvidden och villkoren för bestÀmmelserna om mÀrkning, till exempel hur det hÀnvisas till befintliga referenskÀllor och innehÄllet i dessa kÀllor samt sÀrskilt om hur informationen om den inverkan pÄ miljön som elframstÀllning frÄn olika energikÀllor har, Ätminstone nÀr det gÀller utslÀpp av CO2 och radioaktivt avfall, skulle kunna göras tillgÀnglig pÄ ett sÀtt som Àr transparent och lÀttillgÀngligt samt möjliggör jÀmförelser inom gemenskapen, och om hur de ÄtgÀrder som vidtagits i medlemsstaterna för att kontrollera tillförlitligheten hos den information som tillhandahÄllits av elhandlare skulle kunna rationaliseras, och vilka ÄtgÀrder som skulle kunna motverka negativa effekter av dominerande marknadsstÀllning och marknadskoncentration.
2.Vartannat Är ska den rapport om framsteg som avses i punkt 1 Àven omfatta en analys av de olika ÄtgÀrder som vidtagits i medlemsstaterna för att uppfylla skyldigheter nÀr det gÀller allmÀnnyttiga tjÀnster, samt en bedömning av dessa ÄtgÀrders effektivitet och, i synnerhet, deras inverkan pÄ konkurrensen pÄ elmarknaden. Rapporten fÄr vid behov innehÄlla rekommendationer om vilka ÄtgÀrder som bör vidtas pÄ nationell nivÄ för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ de allmÀnnyttiga tjÀnsterna eller för att förhindra en avskÀrmning av marknaden.
3.Kommissionen ska senast den 3 mars 2013 som en del av den allmÀnna översynen förelÀgga Europaparlamentet och rÄdet en detaljerad sÀrskild rapport om i vilken utstrÀckning kraven pÄ Ätskillnad enligt kapitel V med framgÄng har kunnat sÀkerstÀlla fullt och effektivt oberoende för de oberoende systemansvariga för överföring, med faktisk och effektiv Ätskillnad som riktmÀrke.
4.För kommissionens bedömning enligt punkt 3 ska kommissionen sÀrskilt beakta följande kriterier: rÀttvist och
5.NÀr sÄ Àr lÀmpligt och sÀrskilt för det fall det i den detaljerade sÀrskilda rapport som avses i punkt 3 faststÀlls att villkoren enligt punkt 4 inte har sÀkerstÀllts i praktiken, ska kommissionen lÀmna förslag till Europaparlamentet och rÄdet för att sÀkerstÀlla fullt och effektivt oberoende för de systemansvariga för överföringssystemen senast den 3 mars 2014.
6.Kommissionen ska senast den 1 januari 2006 överlÀmna en detaljerad rapport till Europaparlamentet och rÄdet om framstegen nÀr det gÀller att skapa en inre marknad för el. I rapporten ska sÀrskilt redovisas
âförekomsten av
âfungerande tillsyn,
âutvecklingen av infrastrukturen för sammanlĂ€nkning och lĂ€get betrĂ€ffande försörjningstryggheten i gemenskapen,
| SV | 122 | SV |
âi vilken utstrĂ€ckning de fullstĂ€ndiga fördelarna av att marknaden öppnas tillfaller smĂ„ företag och hushĂ„llskunder, sĂ€rskilt i frĂ„ga om kvaliteten pĂ„ de samhĂ€llsomfattande och allmĂ€nnyttiga tjĂ€nsterna,
âi vilken utstrĂ€ckning marknaderna i praktiken Ă€r öppna för verklig konkurrens, inbegripet aspekter som rör dominerande marknadsstĂ€llning, marknadskoncentration, underprissĂ€ttning eller beteende som motverkar konkurrens,
âi vilken utstrĂ€ckning kunderna verkligen byter elhandlare och omförhandlar tariffer,
âprisutveckling, inbegripet leveransavgifterna, i förhĂ„llande till i hur stor utstrĂ€ckning marknaderna öppnas, och
âde erfarenheter som vunnits vid tillĂ€mpningen av detta direktiv vad gĂ€ller det verkliga oberoendet för systemansvariga i vertikalt integrerade företag och huruvida andra Ă„tgĂ€rder utöver funktionellt oberoende och sĂ€rredovisning har utvecklats vilkas effekt Ă€r likvĂ€rdig med rĂ€ttslig Ă„tskillnad.
DÄ det Àr lÀmpligt ska kommissionen lÀgga fram förslag för Europaparlamentet och rÄdet, i synnerhet för att garantera hög kvalitet pÄ de allmÀnnyttiga tjÀnsterna.
DÄ det Àr lÀmpligt ska kommissionen lÀgga fram förslag för Europaparlamentet och rÄdet, i synnerhet för att sÀkerstÀlla fullstÀndigt och faktiskt oberoende för de systemansvariga för distributionssystemet före den 1 juli 2007. Vid behov ska dessa förslag, i överensstÀmmelse med konkurrenslagstiftningen, Àven avse ÄtgÀrder angÄende dominerande marknadsstÀllning, marknadskoncentration och underprissÀttning eller beteende som motverkar konkurrensen.
ny
Artikel 67
Utövande av delegering
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehÄll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 61 och 63 ska ges till kommissionen tills vidare frÄn och med den (PublikationsbyrÄn: för in dagen för ikrafttrÀdande).
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 61 och 63 fÄr nÀr som helst Äterkallas av Europaparlamentet eller rÄdet. Ett beslut om Äterkallelse innebÀr att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gÀlla. Beslutet fÄr verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det pÄverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trÀtt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samrÄda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bÀttre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.SÄ snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rÄdet denna.
| SV | 123 | SV |
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 61 och 63 ska trÀda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rÄdet har gjort invÀndningar mot den delegerade akten inom en period av tvÄ mÄnader frÄn den dag dÄ akten delgavs Europaparlamentet och rÄdet, eller om bÄde Europaparlamentet och rÄdet, före utgÄngen av den perioden, har underrÀttat kommissionen om att de inte kommer att invÀnda. Denna period ska förlÀngas med tvÄ mÄnader pÄ Europaparlamentets eller rÄdets initiativ.
Artikel 68
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska bitrÀdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.NÀr det hÀnvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillÀmpas.
Artikel 69
Rapportering
Kommissionen ska övervaka och se över tillÀmpningen av detta direktiv och, som bilaga till den rapport om tillstÄndet i energiunionen som avses i [artikel 29 i förordningen om styrningen av energiunionen], överlÀmna en övergripande lÀgesrapport till Europaparlamentet och rÄdet.
2009/72/EG (anpassad)
Artikel 49 70
Införlivande
1.Medlemsstaterna ska sĂ€tta i kraft de bestĂ€mmelser i lagar och andra författningar som Ă€r nödvĂ€ndiga för att följa detta direktiv ⊠artiklarna 2, 3, 5, 6.2, 9.2, 10.2, 11â 24, 26, 29,
De ska tillÀmpa dessa bestÀmmelser frÄn och med den ⊠[12 mÄnader frÄn ikrafttrÀdandet, med undantag av artikel 5.3, som de ska tillÀmpa frÄn och med den [ikrafttrÀdandedagen] ⫠3 mars 2011, med undantag av artikel 11, som de ska tillÀmpa frÄn och med den 3 mars 2013.]
NÀr en medlemsstat antar dessa bestÀmmelser ska de innehÄlla en hÀnvisning till detta direktiv eller Ätföljas av en sÄdan hÀnvisning nÀr de offentliggörs. ⊠De ska Àven innehÄlla en uppgift om att hÀnvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphÀvs genom detta direktiv ska anses som hÀnvisningar till detta direktiv. ⫠NÀrmare föreskrifter om hur ⊠Medlemsstaterna ska faststÀlla hur ⫠hÀnvisningen ⊠ska göras och hur uppgiften ska formuleras ⫠ska göras ska varje medlemsstat sjÀlv utfÀrda.
| SV | 124 | SV |
2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlÀmna texten till de centrala bestÀmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrÄde som omfattas av detta direktiv.
Artikel 71 48
UpphÀvande
Direktiv 2003/54/EG ⊠2009/72/EG â« ska upphöra att gĂ€lla ⊠med verkan â« frĂ„n och med den 3 mars 2011 ⊠[12 mĂ„nader frĂ„n ikrafttrĂ€dandet], â« dock utan att det pĂ„verkar medlemsstaternas skyldigheter nĂ€r det gĂ€ller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillĂ€mpning av nĂ€mnda direktivet ⊠som anges i bilaga IV â«.
HĂ€nvisningar till det upphĂ€vda direktivet ska anses som hĂ€nvisningar till det hĂ€r direktivet och ska lĂ€sas i enlighet med jĂ€mförelsetabellen i bilaga II ⊠V â«.
2009/72/EG
Artikel 7250
IkrafttrÀdande
Detta direktiv trÀder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2009/72/EG
Artikel 7351
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
UtfÀrdat i Bryssel den
| PÄ Europaparlamentets vÀgnar | PÄ rÄdets vÀgnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 125 | SV |