En grÀnsöverskridande mediepolitik

För upplysning, engagemang och ansvar

SlutbetÀnkande av Medieutredningen

Stockholm 2016

SOU 2016:80

En grÀnsöverskridande mediepolitik

För upplysning, engagemang och ansvar

SlutbetÀnkande av Medieutredningen

Stockholm 2016

SOU 2016:80

SOU och Ds kan köpas frĂ„n Wolters Kluwers kundservice. BestĂ€llningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@wolterskluwer.se

Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer

För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara pĂ„ remiss – hur och varför

StatsrÄdsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara pÄ remiss.

HÀftet Àr gratis och kan laddas ner som pdf frÄn eller bestÀllas pÄ regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Lukasz Lindell

Omslagsfoton: Silke Remmery. CC BY 2.0

Mrhayata. CC BY SA 2.0

ビッグケップゾャパン. CC BY SA 2.0

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016

ISBN 978-91-38-24524-8

ISSN 0375-250X

Till statsrÄdet och chefen för Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en sÀrskild utredare i uppdrag att analysera behovet av nya mediepolitiska insatser nÀr presstödet i dess nuvarande form upphör. Med utgÄngspunkt i analy- sen ska utredaren lÀmna förslag till utformning av nya mediepoli- tiska verktyg.

VerkstÀllande direktören Anette Novak förordnades den 9 mars 2015 som sÀrskild utredare. Utredningen har antagit namnet Medie- utredningen (Ku 2015:01).

Som experter förordnades den 4 maj 2015 rĂ€ttssakkunniga Emma Alskog, kanslirĂ„det Paula Blomqvist, kanslirĂ„det Anders Hektor, Ă€m- nesrĂ„det Pia Kjellander och kanslirĂ„det Martin Persson. Den 10 au- gusti 2015 entledigades Paula Blomqvist frĂ„n uppdraget och i stĂ€llet­ förordnades Ă€mnessakkunnige Daniel Wohlgemuth som expert­. Pia Kjellander entledigades frĂ„n uppdraget den 28 september 2015 och i stĂ€llet förordnades kanslirĂ„det Sofie Berg Cormier som expert. Emma Alskog entledigades frĂ„n uppdraget den 25 april 2016 och i stĂ€llet för- ordnades rĂ€ttssakkunnige Maria Östling och Ă€mnesrĂ„det Filippa Ar- vas Olsson som experter i utredningen.

En referensgrupp med företrÀdare för riksdagens partier har knu- tits till utredningen, liksom en grupp med medieexperter.

DepartementsrÄdet Göran Blomberg anstÀlldes som huvud­ sekreterare i utredningen fr.o.m. den 15 april 2015. Docenten Oscar Westlund var anstÀlld som sekreterare och forskningsledare i utred- ningen fr.o.m. den 15 april 2015 t.o.m. den 7 februari 2016. VerkstÀl- lande direktören Emma Crépin var anstÀlld som sekreterare och kommunikationsansvarig i utredningen fr.o.m. den 7 april t.o.m. den 14 juni 2015 och som kommunikatör fr.o.m. den 1 november 2015

3

t.o.m. den 4 september 2016. Kommunikationschefen Lukasz Lin- dell anstÀlldes som sekreterare och kommunikationsansvarig i utred- ningen fr.o.m. den 11 juni 2015. Departementssekreteraren Sookia Carlsson knöts till utredningen som sekreterare fr.o.m. den 2 juni 2015 och anstÀlldes som sekreterare fr.o.m. den 1 maj 2016. Verk- samhetsansvariga Martina Wagner anstÀlldes som sekreterare fr.o.m. den 1 september 2015 och juristen Anna Dingertz anstÀlldes som sekreterare fr.o.m. den 15 februari 2016.

Utredningen överlĂ€mnade i oktober 2015 delbetĂ€nkandet Medie- borgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (SOU 2015:94).

Utredningen överlÀmnar hÀrmed sitt slutbetÀnkande En grÀnsöver- skridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar

(SOU 2016:80). Utredningens uppdrag Ă€r dĂ€rmed slutfört.

Stockholm i november 2016

Anette Novak

/Göran Blomberg

Sookia Carlsson

Anna Dingertz

Lukasz Lindell

Martina Wagner

4

InnehÄll

Till statsrÄdet och chefen för Kulturdepartementet....................

3

Utredarens förord..................................................................

7

Sammanfattning..................................................................

13

1

Författningsförslag.......................................................

23

1.1

Förslag till

 

 

lag om mediestöd.....................................................................

23

1.2

Förslag till

 

 

mediestödsförordning.............................................................

25

1.3Förslag till

förordning med Àndring i förordning (2010:1062) med

 

instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.............

34

2

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet..............................

37

2.1

Direktiven och arbetets genomförande..................................

37

 

2.1.1

Direktivens tvÄ delar................................................

37

 

2.1.2

Arbetets genomförande...........................................

38

2.2

Medieborgare och medborgare...............................................

42

 

2.2.1

Medieborgare och medborgarjournalister..............

42

 

2.2.2

Medieutredningens medborgarundersökning.......

44

2.3

Medielandskapets balanspunkter...........................................

50

5

InnehÄll SOU 2016:80

3

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden.................

53

3.1

Introduktion.............................................................................

53

3.2

InnehÄllsproducenter..............................................................

54

 

3.2.1

Dagstidningar: Svensk tidningsmarknad under

 

 

 

2000-talet – strukturförĂ€ndringar och ekonomisk

 

 

utveckling..................................................................

54

 

3.2.2

Tidskriftsförlag.........................................................

98

 

3.2.3

Offentligt finansierade mediebolag......................

100

 

3.2.4

Kommersiell tv ......................................................

101

 

3.2.5

Kommersiell radio och nÀrradio............................

101

 

3.2.6

Gratistidningar.......................................................

102

 

3.2.7

NyhetsbyrÄer och bildbyrÄer.................................

106

 

3.2.8

Digitala innehÄllsproducenter ..............................

108

 

3.2.9

Journalister.............................................................

110

3.3

Distributörer..........................................................................

113

 

3.3.1

Distributörer av papperstidningar........................

115

 

3.3.2

Distributörer av bredband.....................................

116

 

3.3.3

Sociala medieplattformar.......................................

121

 

3.3.4

Distributörer av tv och radio.................................

126

 

3.3.5

Nya aktörer pÄ den svenska marknaden...............

129

3.4

AnvÀndarintÀkter för tidningar och tidskrifter...................

131

 

3.4.1

Pappersprenumerationer och lösnummer.............

132

 

3.4.2

Digitala prenumerationer.......................................

141

 

3.4.3

Nya intÀktsströmmar frÄn anvÀndarna.................

152

3.5

FöretagsintÀkter.....................................................................

158

 

3.5.1

AnnonsintÀkter för tidningar och tidskrifter......

166

 

3.5.2

Digitala annonsintÀkter.........................................

169

 

3.5.3

AnnonsintÀkter för tv och radio...........................

174

 

3.5.4

Nya annonskanaler och utmaningar.....................

175

 

3.5.5

Redaktionell samordning

 

 

 

och innehÄllsförsÀljning.........................................

183

 

3.5.6

Kommunikatörer, pr och annonsörers

 

 

 

egna kanaler ...........................................................

186

 

3.5.7

De största investerarna..........................................

194

3.6

Data – den nya valutan...........................................................

196

6

SOU 2016:80

InnehÄll

3.6.1ApplikationsomrÄden med bÀring pÄ

 

 

mediebranschen......................................................

198

 

3.6.2

Om Google och Facebook.....................................

202

 

3.6.3

NÄgra övriga aktörer..............................................

207

 

3.6.4

Medieföretagens dataanvÀndning.........................

208

 

3.6.5

Data, integritet och förtroende.............................

217

3.7

Mediers miljöpÄverkan..........................................................

222

3.8

Avslutning .............................................................................

226

4

TillgÀngliga medier för personer

231

 

med funktionsnedsÀttning..........................................

4.1

Introduktion...........................................................................

231

4.2

Teknik för tillgÀngliggörande...............................................

232

4.3FN:s konvention om rÀttigheter för personer

 

med funktionsnedsÀttning....................................................

237

4.4

Det europeiska samarbetet ...................................................

238

4.5

Funktionshinderspolitiken...................................................

239

4.6

Taltidningar............................................................................

241

4.7

Översyn av stödet till taltidningar.......................................

245

4.8

Myndigheten för tillgÀngliga medier....................................

247

 

4.8.1

Utvecklat uppdrag för

 

 

 

Myndigheten för tillgÀngliga medier....................

251

 

4.8.2

Ökad samordning och kunskapsförmedling........

252

 

4.8.3

Ny huvudman för tidningen 8 sidor......................

253

4.9

De offentligt finansierade medierna.....................................

254

4.10

TillgÀnglighetsfrÄgorna i ett nytt mediestöd.......................

256

5

Mediesituationen för det samiska folket

259

 

och de nationella minoriteterna...................................

5.1

Introduktion...........................................................................

259

5.2

De nationella minoritetssprÄkens utbredning.....................

260

5.3

SprÄk och teknik....................................................................

261

7

InnehÄll

SOU 2016:80

5.4Det samiska folkets och de nationella minoriteternas

medieutbud.............................................................................

263

5.5EuroparÄdets konventioner om nationella minoriteter

och nationella minoritetssprÄk.............................................

271

5.6Presstöd till dagstidningar pÄ nationella

 

minoritetssprÄk......................................................................

274

5.7

Stöd till tidskrifter pÄ nationella minoritetssprÄk...............

277

5.8

De offentligt finansierade medierna.....................................

279

5.9

Utbildningsinsatser...............................................................

281

6

Ny inriktning pÄ mediepolitiken...................................

285

6.1

Det nya medielandskapet......................................................

285

6.2

Statens roll och ansvar...........................................................

288

6.3

Mediepolitikens verktygslÄda...............................................

290

 

6.3.1

Mediepolitikens hemvist i Regeringskansliet ......

291

 

6.3.2

ÅtgĂ€rder i tvĂ„ tempon............................................

292

6.4

Behovet av nya mediepolitiska mÄl.......................................

294

7

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier...............

297

7.1

Presstödet ersÀtts...................................................................

297

 

7.1.1

Det nuvarande presstödets begrÀnsningar...........

298

 

7.1.2

Alternativa lösningar..............................................

299

 

7.1.3

Mediestödssystem i vÄra grannlÀnder...................

300

7.1.4Dialoger med aktörer i det svenska

 

medielandskapet.....................................................

309

7.1.5

En lag och en förordning för mediestödet............

313

7.2 Mediestödslagens innehÄll....................................................

316

7.2.1

AllmÀnna nyhetsmedier.........................................

317

7.2.2

Krav pÄ juridisk person som huvudman...............

319

7.2.3

Oavsett innehÄlls- eller spridningsform...............

320

7.2.4AllmÀnna nyhetsmedier som inte kan fÄ

 

mediestöd................................................................

321

7.2.5

Flera stödformer.....................................................

322

7.2.6

Mediestödets syfte.................................................

323

8

SOU 2016:80

 

InnehÄll

7.2.7

En mediestödsnÀmnd.............................................

324

7.2.8

Mediestödslagens giltighet....................................

325

7.2.9

Sammanfattning.....................................................

325

7.3 Mediestödsförordningens innehÄll.......................................

326

7.3.1

Trösklar för intrÀde i stödsystemet.......................

327

7.3.2LÀgre trösklar för grupper av allmÀnna

 

nyhetsmedier...........................................................

342

7.3.3

Sammanfattning av förordningens trösklar.........

346

7.3.4

Flexiblare stödbelopp.............................................

347

7.3.5

Produktionsstöd.....................................................

349

7.3.6

Distributionsstöd...................................................

366

7.3.7

Innovations- och utvecklingsstöd.........................

368

7.3.8

Fördjupad prövning och Äterbetalning.................

370

7.3.9

Överklagande.........................................................

371

7.3.10

ÖvergĂ„ngsregler.....................................................

373

7.4 NÀrmare om mediestödsnÀmnden.......................................

374

7.4.1

MediestödsnÀmndens hemvist..............................

374

7.4.2MediestödsnÀmndens nÀrmare sammansÀttning.377

7.4.3MediestödsnÀmndens arbetsformer

 

 

och kostnader..........................................................

378

 

7.4.4

Sammanfattning.....................................................

379

7.5

Mediestödssystemets budgetram..........................................

381

7.6

Mediestödets förenlighet med statsstödsreglerna ..............

383

8

Mediepolitiska idéskisser............................................

385

8.1

Introduktion...........................................................................

385

8.2

Ett stÀrkt medialt civilförsvar...............................................

386

8.3

InformationspÄverkan frÄn offentliga verksamheter..........

396

8.4En nationell kraftsamling för

 

medie- och informationskunnighet......................................

403

8.5

SkÀrpta straff för hot mot journalister.................................

412

8.6

StÀrkt anvÀndarskydd............................................................

414

8.7

Möjliggörande infrastruktur.................................................

421

9

InnehÄll

 

 

SOU 2016:80

8.8

Samdistribution av post och tidningar.................................

431

8.9

Finansiering av den nya mediepolitiken...............................

436

9

Konsekvenser av förslagen..........................................

445

9.1

Konsekvenser för medieföretagen........................................

445

9.2

Konsekvenser för staten........................................................

448

9.3

SamhÀllsekonomiska konsekvenser......................................

449

9.4

Konsekvenser för medborgarna............................................

450

10

Författningskommentarer...........................................

453

10.1

Förslag till lag om mediestöd................................................

453

Utredarens efterord............................................................

457

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2015:26............................................

461

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2016:14............................................

473

Bilaga 3 De offentligt finansierade medierna –

 

 

 

frÄgestÀllningar som bör utredas inför nÀsta

 

 

 

tillstÄndsperiod..............................................................

475

10

Utredarens förord

Med tryckfrihet förstÄs varje svensk medborgares rÀtt att, utan nÄgra av myn- dighet eller annat allmÀnt organ i förvÀg lagda hinder, utgiva skrifter, att seder- mera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehÄll, och att icke i annat fall kunna straffas dÀrför, Àn om detta innehÄll strider mot tydlig lag, given att bevara allmÀnt lugn, utan att ÄterhÄlla allmÀn upplysning.

SÄ inleds den svenska Tryckfrihetsförordningen, den av vÄra grundla- gar som Är 2016 firar ett kvarts millennium, betraktad som vÀrldens Àldsta pressfrihetslagstiftning. Ett för dÄtiden oerhört visionÀrt ini- tiativ, som tillkom i en kontext av kungamakt, statlig censur och med enorma samhÀlleliga klyftor mellan en utbildad elit och ett visser­ ligen lÀskunnigt men ofta inte skrivkunnigt folk.

DÄ var spridning av information och Äsikter tÀtt sammanknuten med det skrivna ordet, förmedlat via mÄngfaldigande av papper: vÄrt första egentliga massmedium. Principerna som denna vÄr grundlÀg- gande frihet vilar pÄ bygger Àn i dag pÄ rÀtten att yttra sig via mass- medier: tryckta skrifter, marksÀnd radio eller tv.

I dag, i den digitaliserade eran, har enorma demokratiska möjlig- heter öppnat sig, mobiler och sociala medier sĂ€nker trösklarna för var och en att uttrycka sig och att pĂ„verka. Trots denna positiva ut- veckling, existerar paradoxalt nog Ă€nnu hoten om en tystad befolk- ning. Om olika typer av inskrĂ€nkningar av vĂ„ra friheter. Och om klyftorna. Men de har skiftat karaktĂ€r.

”Kungen” som kan stryka vĂ„ra friheter har inte lĂ€ngre ett natio- nellt kungarike och en tron eller makten att stĂ€nga ett tryckeri. Men dessa nya makthavare kan med en armada hackare eller försĂ„tliga ­algoritmer Ă„stadkomma lika stor skada, eller vĂ€rre. För i dag kan dessa ingrepp mot de konstitutionella rĂ€ttigheterna ske i det för- dolda.

11

Utredarens förord

SOU 2016:80

Medieutredningens arbete inleddes i april 2015. Huvuduppdraget var att stÀrka medborgarnas tillgÄng till allsidig nyhetsförmedling och kritisk granskning; men det skedde mot en mörk fond: minskad anvÀndning av traditionella medier, nedmontering av journalistiken, pÄ ort efter ort, och en likriktning av innehÄllet, i klickjaktens köl- vatten.

De fria, oberoende medieföretagen slet med omstÀllningen: kom- petensvÀxling, effektivisering, teknikskiften och en intensifierad jakt pÄ intÀkter och nya, fungerande affÀrsmodeller.

19 mÄnader har gÄtt och utvecklingen har bara accelererat. Medierna kÀmpar allt intensivare med att försvara sitt vÀrde. Inför

anvÀndarna sÄvÀl som inför marknaden. Och samhÀllseffekterna blir allt tydligare:

––Polariseringen och desinformationen ökar – det Ă€r allt svĂ„rare att skilja sant frĂ„n falskt.

––Fler och fler attraheras av förenklade politiska budskap, halvsan- ningar och ibland rena lögner.

––Allt fĂ€rre kommuner saknar journalistisk nĂ€rvaro.

––NĂ„gra medieföretag befinner sig pĂ„ obestĂ„nd. Andra ser att de drastiska Ă„tgĂ€rder som redan vidtagits inte kommer att rĂ€cka.

Jag har haft privilegiet att fÄ avsÀtta tid för att studera det som hÄller pÄ att hÀnda. Bilden som tonar fram Àr mer komplex Àn vad debatten stundtals gör gÀllande.

Digitaliseringen har visserligen öppnat möjligheter för en mÀngd röster att göra sig hörda, mÄngfalden har aldrig i historien varit större. Men det Àr inte enbart det seriösa, ansvarstagande och analy- serande innehÄllet som fyller de nya arenorna. Den dyra journalisti- ken har fÄtt konkurrens av innehÄllets snabbmat, med följdverk- ningen att allt fÀrre har tid eller lust att betala för innehÄllets morötter och rÄgbröd.

Resultatet Àr i dag vÀlkÀnt: de ansvarstagande medieaktörer som Àgnar sig Ät uthÄllig bevakning av demokratins processer och kritisk granskning av makten har svÄrt att finansiera denna sjÀlvpÄtagna uppgift i allmÀnhetens tjÀnst. DÀrför har Medieutredningen valt att fokusera insatserna pÄ denna specifika del av medielandskapet.

12

SOU 2016:80

Utredarens förord

Även i det hĂ€r segmentet gĂ„r det att skönja nyanser. Det finns ­enstaka företag som ser stabila ut. Det finns driv och energi. Ny kom- petens strömmar till och utvecklingen ser pĂ„ vissa hĂ„ll positiv ut.

Men den samlade bedömningen Àr ÀndÄ att lÀget Àr utomordentligt allvarligt. Marknaden ser vid denna tidpunkt i historien inte ut som om den pÄ egen hand kommer att klara av att finansiera journalistiken framgent.

En tvÀrpolitisk satsning

En utmaning som medieutredare under kulturministern har varit att arbetet antas begrÀnsa sig till den kulturpolitiska delen av regering- ens nuvarande silostruktur. Samtliga förslag som lÀggs mÄste dess- utom vara fullt finansierade, det budgetÄr dÄ förÀndringarna avser trÀda i kraft.

Mediepolitiken Àr emellertid inget isolerat omrÄde. Medier och mediernas roll i demokratin Àr frÄgor som skÀr pÄ tvÀrs igenom en lÄng rad politikomrÄden. Mediepolitikens framgÄng borde stÄ högt upp pÄ hela regeringens agenda.

Om vi inte lyckas stÀrka medielandskapet Àr det inte bara kultur- och medieomrÄdet som drabbas. Det Àr hela den svenska demokratin.

Om vi inte avsÀtter medel nu, riskerar vi ÀndÄ att fÄ betala fram­ över, i form av skattemedel som försvinner i vanstyre och korruption. Ett illavarslande tecken mÀrks redan: Sverige halkar nedÄt i interna- tionella korruptionsindex.1

ÅtgĂ€rder i tvĂ„ tempon

Vissa ÄtgÀrder brÄdskar. Andra krÀver mer tid för att utarbetas och implementeras. Utredningen lÀgger dÀrför fram insatser som kan in- delas i tvÄ kategorier:

––detaljerade förslag, med författningsĂ€ndringar som kan imple- menteras pĂ„ kortare sikt

1  Sveriges korruptionsindex var i genomsnitt 91,62 mellan Ă„ren 1995 och 2015, enligt Transparency International. Sedan 2012 mĂ€rks ett trendbrott med en bottennotering 2014 pĂ„ 87.

13

Utredarens förord

SOU 2016:80

––visionĂ€ra, mer lĂ„ngsiktiga tankar, dĂ€r det krĂ€vs kompletterande beredningsarbete och vidare utredning, ibland inom ramen för andra departement Ă€n Kulturdepartementet.

En ny era krÀver nya mediepolitiska verktyg, somliga som aldrig prö- vats förut. DÀrför behövs juridiska konstruktioner som tillÄter flexi- bilitet, dÀr detaljerna utarbetas sÄ nÀra verksamhetsstyrningen som möjligt.

Utredningen lÀgger Àven fram tankar om behovet av att utreda möjliga vÀgar för en pÄ sikt förstÀrkt finansiering av medieomrÄdet. De nya stödformerna innebÀr en reform av svensk mediepolitik, men för att denna ska fÄ önskvÀrd effekt krÀvs Àven reformer vad gÀller finansieringen. Reformer som krÀver politisk handlingskraft.

Förslaget till nytt mediestöd bygger pÄ en ökning av ramen. Fler aktörer blir stödberÀttigade och för att inte de enskilda stödbelop- pen ska förlora sin verkan krÀvs sÄlunda en tyngre finansiering.

Det finns Àven en principiell bevekelsegrund som kopplar till ba- lansen mellan granskare och granskade. De politiska partierna tar emot olika typer av partistöd som totalt uppgÄr till cirka 1 miljard kronor. Medierna vars uppgift bl.a. Àr att granska den politiska mak- ten bör, för balansens skull, ur ett lÄngsiktigt perspektiv, finansieras i samma höjd.

Gamla beprövade lösningar kan inte appliceras nÀr en sÄ vital del av den svenska demokratin befinner sig i ett sÄ utomordentligt svÄrt lÀge. Det krÀvs visioner och handlingskraft. ExtraordinÀra lÀgen krÀ- ver extraordinÀra insatser. En mediepolitik för framtiden krÀver mod.

Jag önskar att Sverige ska vÄga.

Jag hoppas att vi, nÀr vi ser tillbaka pÄ den hÀr tiden, Àr stolta över de beslut som fattades.

Och jag Àr övertygad om att vi har möjligheten att ta de steg som krÀvs för att den svenska mediepolitiken Äterigen ska bli en interna- tionell förebild.

En mediepolitik för framtiden, som översatt de demokratiska vÀrden vi utvecklat under 250 Är till den digitala eran.

14

SOU 2016:80

Utredarens förord

En mediepolitik för framtiden som bidrar till en mÄngfald av obe- roende medier, som vÀrnar öppenhet och saklighet, som medverkar till att designa ett medielandskap och en demokrati, med upplysning, engagemang och ansvarstagande.

Anette Novak, sÀrskild utredare

15

Sammanfattning

Medieutredningen redovisar i detta slutbetĂ€nkande en analys av den svenska mediemarknaden, med tyngdvikt lagd vid de medier som i hög utstrĂ€ckning producerar och levererar oberoende nyhetsrappor- tering till medborgarna. DĂ€rutöver redovisas utredningens förslag, bedömningar och övriga slutsatser om innehĂ„llet i den mediepolitiska verktygslĂ„dan. SlutbetĂ€nkandet inleds och avslutas med ett förord respektive ett efterord av utredaren. DĂ€remellan omfattar betĂ€nkan- det 8 kapitel samt författningsförslag (kapitel 1) och för­fattnings­­ kommentarer (kapitel 10). InnehĂ„llet i förord, kapitel 2–9 och efter- ord redovisas kortfattat nedan.

Utredarens förord

Smarta mobiltelefoner och sociala medier har sÀnkt trösklarna för medborgarna att föra fram olika perspektiv, en demokratisk möjlig- het. Samtidigt har nya, delvis dolda, hot mot yttrandefriheten upp- stÄtt.

Utvecklingen gÄr mot minskad anvÀndning av traditionella me- dier, journalistiken monteras ner. De traditionella medierna kÀmpar med att försvara sitt vÀrde, polarisering och desinformation ökar, medborgare attraheras av förenklade politiska budskap. NÄgra med- ieföretag befinner sig pÄ obestÄnd, andra mÀrker att insatserna för att skapa en hÄllbar verksamhet inte rÀcker. De ansvarstagande medieak- törer som bevakar demokratin och granskar makten har svÄrt att fi- nansiera denna uppgift i allmÀnhetens tjÀnst. Behovet av statliga stöd kommer att öka. Att stödet behöver vidgas motiveras ocksÄ av balan- sen mellan granskare och granskade: de politiska partierna tar emot

17

Sammanfattning

SOU 2016:80

cirka 1 miljard kronor i olika typer av partistöd. De fria oberoende medierna, vars uppgift bl.a. Àr att granska den politiska makten, bör finansieras i samma höjd.

Mot denna bakgrund diskuterar utredaren behovet av en bredare och tyngre mediepolitisk ansats och presenterar den struktur som slutbetĂ€nkandet bygger pĂ„. ÅtgĂ€rderna har indelats i tvĂ„ kategorier: detaljerade förslag med författningsĂ€ndringar samt mer lĂ„ngsiktiga visionĂ€ra tankar som krĂ€ver vidare utredning och beredning.

En ny era krÀver nya verktyg.

En mediepolitik för framtiden medverkar till att designa ett med- ielandskap och en demokrati som frÀmjar upplysning, engagemang och ansvarstagande.

Kapitel 2 UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

Medieutredningens direktiv har tvĂ„ delar – en analysdel och en för- slagsdel. I kapitlet redovisas hur Medieutredningens arbete har be- drivits i dessa tvĂ„ faser. Ett stort antal dialoger och rundabordssamtal har hĂ„llits under andra halvĂ„ret 2015 och första halvĂ„ret 2016 för att diskutera olika mediepolitika verktyg, vilka har resulterat i viktiga inspel till utredningsarbetet. Utredaren har deltagit i flera panelsam- tal och konferenser. Medieutredningen har dĂ€rtill haft samarbets- partners och andra kontakter till hjĂ€lp för att samla in uppgifter och producera underlag till slutbetĂ€nkandet.

Det medborgarperspektiv som varit en utgÄngspunkt för utred- ningens arbete bÄde i första och andra fasen beskrivs i kapitlet. DÀr- till har Medieutredningen gett Statistiska centralbyrÄn i uppdrag att genomföra en omfattande medborgarundersökning. NÄgra av de centrala resultaten redovisas. Medborgarna har t.ex. ett högt förtro- ende för de medier som ingÄr i den kategori som kan komma ifrÄga för mediestöd. En av fyra svarade att de ibland eller ofta upplever att det sker förÀndringar i nÀrmiljön utan att de har blivit tillrÀckligt in- formerade för att ha en chans att pÄverka. Fyra av tio tar sjÀlva reda pÄ vad som hÀnder i den egna kommunen eller regionen varje dag. De som bor i en kommun som har nyhetsredaktion gör det i större ut- strÀckning Àn de som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion.

18

SOU 2016:80

Sammanfattning

Kapitel 3 Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

I detta kapitel redovisas Medieutredningen analys av den svenska mediemarknaden och dess förskjutningar, samt ett avsnitt fokuserat pÄ hÄllbarhet. Ett hÄllbart framtida medielandskap har all anledning att utöver ekonomiska och sociala hÄllbarhetsfaktorer Àven vÀga in de miljömÀssiga.

Analysen visar att dagstidningsföretagen, som visat sig i hög ut- strÀckning stÄ för produktionen av oberoende nyhetsrapportering, pressas frÄn flera hÄll, sÄvÀl av nationella som internationella konkur- renter. SÄvÀl av sjunkande anvÀndarintÀkter som av att annonsörerna vÀljer andra vÀgar för att nÄ sina mÄlgrupper. Det Àr dessutom en komplex bild: vissa aktörer som har differentierat sina intÀktsström- mar framstÄr starkare Àn de som inte har gjort det. Samtidigt stÄr ett antal aktörer som satsat allt pÄ tidningsrörelsen Ànnu starka, medan andra, som försökt differentiera intÀkterna, Àr kraftigt försvagade.

Om det ÀndÄ generellt kan sÀgas att innehÄllsproducenterna tap- par mark har andra aktörer pÄ medieomrÄdet tagit ett allt större grepp om medborgarnas mediebudgetar, distributörerna: allt frÄn bredbands- och telekomoperatörer till sociala medieplattformar. Den senare kategorin har huggit en stor bit av annonskakan. Samtidigt bygger de sin affÀr pÄ innehÄll andra producerar, nÄgot som i lÀngden Àr ohÄllbart dÄ alla aktörer beror av varandra i medieekologin.

Tidningsföretagen har lÀnge kÀmpat med omstÀllningen, via ned- skÀrningar och andra rationaliseringar samt genom höjda prenumera- tionspriser. PÄ senare Är Àven via försök att skapa nya intÀktsström- mar, ofta via initiativ som nÀrmar sig upplevelseindustrins verksamhet. Strategin mÄnga valt de senaste Ären Àr inriktad pÄ att konvertera pap- perstidningsprenumeranter till digitala abonnenter. Men satsningarna har gÄtt trögare Àn planerat, vissa har redan gett upp dem. Digitala anvÀndarintÀkter verkar emellertid inte vÀga upp de förlorade abonnemangsintÀkterna­. Pappersutgivningen torde upphöra inom en överskÄdlig tid, troligen via inledande frekvensnedgÄngar, en del ak- törer sneglar mot en övergÄng till en gratismodell.

Till detta ska lÀggas det faktum att de sociala mediernas betydelse som samlande arena har tvingat nyhetsmedierna att i allt högre ut- strÀckning dela sitt innehÄll dÀr, vilket resulterat i att de delvis förlo- rat kontrollen över sin egen distribution.

19

Sammanfattning

SOU 2016:80

Ytterligare ett faktum som omkullkastar gamla sanningar Àr den nya valutan som anvÀndardata i olika former utgör. Flera aspekter pÄ detta vida omrÄdet behandlas i kapitlet, allt frÄn hur data bygger vÀrde för medieföretag och andra till problematiseringar gÀllande al- goritmers pÄverkan och integritetsaspekter.

Framtiden ser mörk ut, Àven om det inte gÄr att sÀga nÄgot gene- rellt. De svenska tidningarna befinner sig i olika grad av svÄrigheter beroende pÄ om de Ànnu Àr lönsamma eller inte och om de har en Àgare med stark ekonomisk stÀllning eller inte. Det dessa företag er- bjuder i form av tillförlitligt innehÄll, starkt förtroende hos anvÀn- darna, samlande arenor och en demokratisk vÀrdegrund torde emel- lertid utgöra tillgÄngar i det fortsÀtta omstÀllningsarbetet.

Kapitel 4 TillgÀngligare medier för personer med funktionsnedsÀttning

I kapitlet beskrivs hur alltför fÄ medier Àr tillgÀngliggjorda pÄ ett sÄ- dant sÀtt att alla medborgare kan ta del av dem. Detta trots att tek- nikutvecklingen skapat en mÀngd nya möjligheter vad gÀller automa- tisering, t.ex. olika tjÀnster som omvandlar text till tal, eller tal till text. Samtidigt skapar tekniken nya hinder, exempelvis har den starka utvecklingen mot fler webb-tv-sÀndningar inte Ätföljts av en lika stor ökning nÀr det gÀller textning av programmen. Avsaknaden av stan- darder kan ocksÄ skapa hinder, dÄ olika tekniker inte alltid Àr kompa- tibla.

Den största mediepolitiska satsningen pĂ„ omrĂ„det, taltidningen, fungerar vĂ€l men tillgĂ€ngliggör enbart fysiska dagstidningar och an- vĂ€ndningen minskar. Medieutredningen pekar pĂ„ att det statliga stö- det till taltidningar behöver ses över. Även verksamheten vid Myn- digheten för tillgĂ€ngliga medier bör utvecklas och tydligare inkludera den digitala och sociala medieanvĂ€ndningen i verksamheten till gagn för sĂ„vĂ€l medborgare som nyhetsmedieaktörer.

Ett nytt mediestöd ska inte konservera beroenden av tekniska spridningsformer, utan frĂ€mja en generellt positiv utveckling i med- iebranschen – i linje med vad aktuell teknik medger. Alla innehĂ„lls- och spridningsformer ska vara tillgĂ€ngliggjorda för en sĂ„ stor andel av befolkningen som möjligt.

20

SOU 2016:80

Sammanfattning

Kapitel 5 Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

Medieutredningens utgĂ„ngspunkt Ă€r att mediepolitiken ska upp- muntra en mĂ€ngd röster och initiativ – nya och gamla – till att ta plats och skapa oberoende nyhetsrapportering med nationellt minoritets- perspektiv, pĂ„ de nationella minoritetssprĂ„ken samiska, meĂ€nkieli, finska, jiddisch och romani chib eller pĂ„ svenska, i de kanaler mĂ„l- grupperna vĂ€ljer.

Av kapitlet framgÄr att tillgÄngen till medier pÄ nationella minori- tetssprÄk Àr svag, mÄnga av dessa verksamheter visar inte heller upp en över tid sammanhÄllen leverans. En orsak som lyfts Àr bristen pÄ jour- nalister som behÀrskar de nationella minoritetssprÄken. De offentligt finansierade medierna spelar en oerhört viktig roll för utbudet.

Ett problem som pÄpekas av berörda organisationer Àr hur majo- ritetsmedierna framstÀller det samiska folket och de nationella mi- noriteterna. Det förekommer allt frÄn okunskap till spridning av ste- reotyper och andra fördomar. Teknikutvecklingen har sÀnkt trösklarna för att starta publiceringskanaler vilket i viss mÄn har un- derlÀttat för tidigare svaga röster att göra sig hörda. Det krÀvs aktiva insatser för att förbÀttra existerande digitala översÀttningsverktyg för att de, i dessa till volym smÄ sprÄk, ska kunna leverera tillrÀcklig kvalitet. En vÀsentlig insats för ett nytt mediestöd blir att stimulera nyhetsrapportering med nationellt minoritetsperspektiv, sÄvÀl pÄ de nationella minoritetssprÄken som pÄ svenska. Det nuvarande pres - stödssystemet har inte i nÄgon nÀmnvÀrd utstrÀckning förmÄtt sti- mulera nya initiativ.

Kapitel 6 Ny inriktning pÄ mediepolitiken

Det digitaliserade, globaliserade och individualiserade medieland- skapet skapar behov av en ny inriktning pÄ mediepolitiken. Begrepp som massmedier har förlorat i relevans. DÄ medier kan utgöras av i princip vilken avsÀndare och vilka innehÄlls- och spridningsformer som helst behövs en avgrÀnsning för vad staten bör stötta.

Medieutredningen förordar i det hÀr kapitlet att den nya medie- politiken tar avstamp i de demokratiska vÀrden som ligger till grund för yttrandefriheten. Allas röster Àr lika mycket vÀrda, för att alla har lika vÀrde. Det Àr möjligt att förena den roll staten har som Ä ena si-

21

Sammanfattning

SOU 2016:80

dan upprÀtthÄllare av lag och ordning (hÀr i betydelsen garant för alla medborgares konstitutionella rÀtt till yttrande- och Äsiktsfrihet) och Ä andra sidan den roll staten har som normbildare (för att försvara demokratins grundvalar). Denna normbildande funktion kommer till uttryck pÄ flera olika sÀtt, t.ex. genom signalvÀrdet i vilka brott rÀttsvÀsendet vÀljer att prioritera eller genom hur staten vÀljer att spendera allmÀnna medel.

SÄvÀl formellt fastslagna mediepolitiska mÄl som resultatindika- torer bör revideras, för att gÄ i takt med medieutvecklingen. I arbetet med att utforma nya mediepolitiska mÄl behöver medborgarnas nya roll som medieborgare göra avtryck. LikasÄ bör potentialen i alla innehÄlls- och spridningsformer vÀgas in sÄ att inte nÄgon eller nÄgra enskilda former prioriteras. Betoningen mÄste i stÀllet ligga pÄ det demokratiska syftet.

Kapitel 7 Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

I kapitlet lÀmnar Medieutredningen förslag till nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier. Det nya stödsystemet ska ersÀtta det befint- liga presstödet den 1 januari 2018.

Det nya mediestödet Àr utformat dels i en ny medielag, dels i en förordning. Konstruktionen bygger pÄ viljan att förankra de delar av systemet som behöver vara stabila i riksdagen samt bedömningen att ett nytt stödsystem behöver förÀndras iterativt, vilket möjliggörs via en mer flexibel förordning. En del som behöver vara stabil Àr sam- mansÀttningen av den mediestödsnÀmnd som ska pröva ansökningar om mediestöd. Majoriteten av nÀmndens ledamöter nomineras pÄ personliga mandat av mediebranschen. Ordförande och vice ord­ förande i nÀmnden ska vara eller ha varit ordinarie domare, för att sÀkerstÀlla processens rÀttssÀkerhet.

Stödet kan utges till allmĂ€nna nyhetsmedier som uppfyller vissa villkor. Till dessa hör att det redaktionella innehĂ„llet ska utgöra minst 60 procent av hela innehĂ„llet, att det exklusiva egenproducerade ­redaktionella innehĂ„llet ska utgöra minst 20 procent av hela inne­ hĂ„llet, att mediet ska vara allmĂ€nt tillgĂ€ngligt, riktat till en svensk mĂ„lgrupp, spritt under egen titel med ansvarig utgivare, publiceras eller sĂ€ndas minst 45 gĂ„nger per Ă„r samt ha en god anvĂ€ndarföran­ kring. Inre mĂ„ngfald i betydelsen olika representationer och per-

22

SOU 2016:80

Sammanfattning

spektiv stÀlls som tröskelkrav för stöd. Ett stödberÀttigat medium ska ocksÄ prÀglas av principen om alla mÀnniskors lika vÀrde och den enskilda mÀnniskans frihet och vÀrdighet.

Mediestödet bygger pÄ principen att kvalitativ oberoende nyhets- rapportering kan ske i alla innehÄlls- och spridningsformer. Stödet omfattar incitament för att bevaka bredare omrÄden, detta för att minimera antalet kommuner dÀr medborgarna inte har tillgÄng till journalistik, samt att tillgÀngliggöra innehÄllet för personer med funktionsnedsÀttning. Stödet kan ges som produktionsstöd, distri- butionsstöd samt innovations- och utvecklingsstöd.

Mediestöd fÄr Àven lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som Àr rik- tade till det samiska folket och de nationella minoriteterna, dÄ stÀlls lÀgre villkor för periodicitet och anvÀndarförankring i den breda ­populationen. Mediestöd fÄr Àven under vissa förutsÀttningar lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som utgörs av nyhets- och bildbyrÄer. Ny- startade initiativ stimuleras genom att lÀgre villkor för mediestöd vad gÀller god anvÀndarförankring stÀlls under verksamhetens första Är.

Det nya mediestödet öppnar för fler potentiella stödmottagare, detta krĂ€ver i sin tur en vidgad budgetram. Utredningens förslag Ă€r att anslaget, utöver de 567,1 miljoner kronor som finns i det befint- liga presstödssystemet, ska tillföras ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2018, ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2019 och ytterli- gare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2020. Det innebĂ€r att mediestödet anslagsram för 2020 i sĂ„ fall kommer att vara 732,1 miljoner kronor.

DĂ€rtill föreslĂ„r utredningen att Myndigheten för press, radio och tv ska tillföras 3 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att hĂ€rbĂ€rgera med- iestödsnĂ€mnden och för att nĂ€mnden ska kunna hantera fler kvalita- tiva bedömningar och anlita ett stort antal externa experter för ­beredningen av ansökningar. För att skapa ett större oberoende för mediestödsnĂ€mnden bör dess lĂ„ngsiktiga placering omprövas om el- ler nĂ€r mediebranschens organisationer skapar ett civilrĂ€ttsligt organ i syfte att hĂ€rbĂ€rgera verksamheten.

23

Sammanfattning

SOU 2016:80

Kapitel 8 Mediepolitiska idéskisser

För att uppnÄ syftet med utredningsuppdraget, som enligt direkti- ven handlar om att tillgodose allmÀnhetens behov av allsidig infor- mation och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig oav- sett bostadsort, bör den mediepolitiska verktygslÄdan omfatta en mÀngd ÄtgÀrder. Utöver det direkta mediepolitiska stödet pekar ut- redningen i detta kapitel pÄ en bred flora insatser som skulle kunna vidtas pÄ lÀngre sikt, dÄ fördjupad analys kunnat genomföras och de- taljerade förslag kunnat utarbetas.

En utgĂ„ngspunkt i direktiven Ă€r ”att ge förutsĂ€ttningar för en fri Ă„siktsbildning, fritt utbyte av idĂ©er och reella möjligheter att granska olika företeelser och verksamheter i samhĂ€llet”. För att lyckas med detta behöver mediepolitiken omfatta insatser mot negativ informa- tionspĂ„verkan och mot sanktionsfria hot mot journalister. Men ocksĂ„ för ett stĂ€rkt anvĂ€ndarskydd och en kraftfull och lĂ„ngsiktig satsning pĂ„ höjd medie- och informationskunnighet. Det Ă€r endast genom en upplyst, digitalt och medialt kompetent befolkning som Sverige blir motstĂ„ndskraftigt mot olika destabiliserande krafter.

Direktiven stipulerar att medborgare har rÀtt att fÄ förutsÀtt- ningar för att vara demokratiskt delaktiga, i hela landet. DÄ medie­ anvÀndarna och medierna flyttar över i digitala kanaler bör insatser ske för att Àven medborgare som bor i omrÄden som marknaden inte bedömer lönsamma ska ha funktionell internetaccess. Det handlar dÀrutöver inte bara om var man bor, utan var man Àr. Det bör vidare ske en översyn av Postnords direktiv för att möjliggöra samdistribu- tion mellan post- och tidningsföretag, Àven i icke-lönsamma omrÄden.

Behoven som identifierats pekar pÄ att en mediepolitik för fram- tiden Àr i behov av stÀrkt finansiering. Bedömningen Àr att en utred- ning bör tillsÀttas för att identifiera formerna. Avslutningsvis pekar utredaren pÄ att medieindustrin bör ges nÀringspolitiska stöd av den art som kommer andra industrisegment till gagn.

Kapitel 9 Konsekvenser av förslagen

Kapitlet redovisar konsekvenserna för medieföretagen och staten av att ett befintligt stödsystem – presstöd – ersĂ€tts med ett mediestöd den 1 januari 2018. Vissa konsekvenser för samhĂ€llsekonomin och medborgarna beskrivs ocksĂ„.

24

SOU 2016:80

Sammanfattning

Förslaget till nytt produktionsstöd har bĂ„de vinnare och förlorare bland nuvarande cirka 70 stödmottagande tidningar. I de fall över- gĂ„ngen till det nya stödsystemet innebĂ€r en minskning av stödnivĂ„n med mer Ă€n 20 procent omfattar det nya produktionsstödet en över- gĂ„ngsregel som innebĂ€r att stödet sĂ€nks successivt under tre Ă„r. Det finns ocksĂ„ en möjlighet för enskilda medier att utveckla en journa- listisk verksamhet i kommuner som Ă€r svagt bevakade eller obeva- kade och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bli berĂ€ttigade ett nytt extra produktionsstöd.

Förslaget innebÀr att innebÀr att statens kostnader kommer att öka successivt. Stödbehoven ökar i takt med att medieföretagens ekonomi försÀmras, men Àven som en konsekvens av att fler aktörer kommer att kunna bli berÀttigade till stöd. De ökade kostnaderna, utöver kostnaderna för det nuvarande presstödet, föreslÄs ska finan- sieras genom omfördelningar inom utgiftsomrÄdena 1 och 17.

Utredarens efterord

Medborgarna rör sig mellan den traditionella, passiva rollen som tittare,­ lyssnare och lÀsare till den som producent och distributör av innehÄll. Var och en Àr i den bemÀrkelsen aktiva medier, en maktför- skjutning till individernas fördel. Samtidigt har makten kanske mer Àn nÄgonsin tidigare i historien koncentrerats till ett fÄtal, globala aktörer, en maktförskjutning till medborgarnas nackdel.

Mediepolitiken har aldrig haft en viktigare roll Àn nu. För att lyckas krÀvs bredare ansatser Àn tidigare. Centralt att prioritera Àr ett digitalt och medialt kompetenslyft, att den nya mediepolitiken in- kluderar ÄtgÀrder som för in Sverige i en digital upplysningstid. Den enda egentliga garanten för medborgarnas tillgÄng till kvalitativ, obe- roende information och nyhetsrapportering pÄ lÄng sikt Àr allmÀnhe- tens egen förmÄga att styra undan hoten och utnyttja möjligheterna. Den frÀmjas genom en nationell satsning pÄ medie- och informa- tionskunnighet, genom ett digitalt kompetenslyft. Det Àr om med- borgarna förstÄr vÀrdet i kvalitativa oberoende nyhetsmedier och vÀljer att investera i deras produkter och tjÀnster som en mÄngfald av oberoende, kommersiella medier kan bli lÄngsiktigt hÄllbara. Det Àr bara genom uthÄllig kvalitativ nyhetsrapportering och kritisk gransk- ning av makten som en hÀlsosam demokrati kan sÀkerstÀllas.

25

1 Författningsförslag

1.1Förslag till

lag om mediestöd

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna lag innehÄller bestÀmmelser om statligt stöd till juridiska personer som ger ut allmÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- eller spridningsform (mediestöd).

Med allmÀnna nyhetsmedier avses medier som har ett redaktio- nellt innehÄll bestÄende av regelbunden allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundlÀggande processer och skeenden.

2 § Mediestöd fÄr inte ges till allmÀnna nyhetsmedier som ges ut av myndigheter eller av verksamhet som finansieras genom lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmÀnhetens tjÀnst.

3 § Mediestöd kan ges som produktionsstöd, distributionsstöd samt innovations- och utvecklingsstöd.

4 § Mediestöd syftar till att stÀrka demokratin i Sverige genom att, via allmÀnna nyhetsmedier, frÀmja allmÀnhetens tillgÄng till obero- ende nyhetsförmedling samt möjlighet att ta del av och sjÀlva med- verka till en mÄngfald av perspektiv i en bred samhÀllsdebatt.

27

Författningsförslag

SOU 2016:80

Prövning av ansökan om mediestöd

5 § Ansökningar om mediestöd prövas av en sÀrskild nÀmnd, medie- stödsnÀmnden. Ledamöter nominerade av organisationer som före- trÀder publicister, journalister och medieföretag ska utgöra en majo- ritet i nÀmnden.

Bemyndigande

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela föreskrifter om mediestöd.

Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2018.

28

SOU 2016:80

Författningsförslag

1.2Förslag till mediestödsförordning

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna förordning innehÄller bestÀmmelser om statligt stöd till juridiska personer som ger ut allmÀnna nyhetsmedier oavsett inne- hÄlls- och spridningsform (mediestöd) i enlighet med lagen (2017:00) om mediestöd.

2 § Mediestöd lÀmnas i mÄn av tillgÄng pÄ medel.

AllmÀnna förutsÀttningar för mediestöd

3 § Mediestöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som

1. prĂ€glas av principen om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde och den enskilda­ mĂ€nniskans frihet och vĂ€rdighet,

2. har ett redaktionellt innehĂ„ll som utgör minst 60 procent av hela innehĂ„llet,

3. har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehĂ„ll som utgör­ minst 20 procent av hela innehĂ„llet,

4. har ett redaktionellt innehĂ„ll som prĂ€glas av hög kvalitet och inre mĂ„ngfald,

5. Àr allmĂ€nt tillgĂ€ngliga,

6. sjĂ€lvstĂ€ndigt sprids under egen titel med en ansvarig utgivare, 7. publiceras eller sĂ€nds minst 45 gĂ„nger per Ă„r,

8. Àr riktade till en svensk mĂ„lgrupp, och 9. har en god anvĂ€ndarförankring.

Ett redaktionellt innehÄll kan bestÄ av text, bild, rörlig bild, grafik och ljud.

MediestödsnĂ€mnden fĂ„r i stĂ€llet för vad som anges i första stycket 7 föreskriva om en högre periodicitet om det för en viss kate- gori av digitala allmĂ€nna nyhetsmedier Ă€r uppenbart att periodicite- ten bör vara högre.

29

Författningsförslag

SOU 2016:80

4 § Mediestöd fĂ„r lĂ€mnas till allmĂ€nna nyhetsmedier som Ă€r riktade till det samiska folket och de nationella minoriteterna som uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1–6 och som

1. publiceras eller sĂ€nds regelbundet och minst tio gĂ„nger per Ă„r, 2. Àr riktade till en eller flera svenska mĂ„lgrupper inom det ­samiska

folket och de nationella minoriteterna, och

3. har en god anvĂ€ndarförankring i sina mĂ„lgrupper.

5 § Mediestöd fĂ„r lĂ€mnas till allmĂ€nna nyhetsmedier som utgörs av nyhetsbyrĂ„er eller bildbyrĂ„er och som uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1, 4, 8 och 9.

6 § Mediestöd fĂ„r lĂ€mnas till nystartade allmĂ€nna nyhetsmedier som uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1–8. Stödet fĂ„r lĂ€mnas vid ett tillfĂ€lle per allmĂ€nt nyhetsmedium.

7 § Som villkor för mediestöd fÄr mediestödsnÀmnden stÀlla som krav att det allmÀnna nyhetsmediet Àr anslutet till ett medieetiskt system.

SÀrskilda förutsÀttningar för produktionsstöd

8 § Produktionsstöd fÄr lÀmnas för att tÀcka av mediestödsnÀmnden godkÀnda kostnader som Àr förknippade med utgivningen av ett all- mÀnt nyhetsmedium.

9 § Produktionsstöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som kan visa att verksamheten Àr i behov av ekonomiskt stöd. För allmÀnna nyhetsmedier som ingÄr i eller Àr pÄ vÀg att ingÄ i en koncern fÄr pro- duktionsstöd endast ges om det kan visas att behovet inte Àr en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att det ansökande­ mediets behov inte kan ÄtgÀrdas inom koncernen.

10 § Produktionsstöd baseras pÄ de Ärliga rörelsekostnader som Àr förknippade med utgivningen av det allmÀnna nyhetsmediet. Stödbelopp faststÀlls i relation till dessa kostnader och tillgÄngen pÄ medel. Av tabellen framgÄr de maximala stödbeloppen i olika kost- nadsintervall.

30

SOU 2016:80 Författningsförslag

Kostnadsintervall, tusental kronor

Högsta möjliga stödbelopp, tusental kronor

 

 

0–9 999

2 500

10 000–19 999

4 500

20 000–49 999

10 000

50 000– 99 999

15 000

100 000 och över

25 000

 

 

11 § Ytterligare produktionsstöd fĂ„r lĂ€mnas till allmĂ€nna nyhetsme- dier som har en journalistisk verksamhet i kommuner som Ă€r svagt bevakade eller obevakade. Det ytterligare produktionsstödet för detta Ă€ndamĂ„l fĂ„r uppgĂ„ till högst 500 000 kronor per kommun.

12 § Ytterligare produktionsstöd fĂ„r lĂ€mnas till allmĂ€nna nyhets­ medier som vidtar Ă„tgĂ€rder för att tillgĂ€ngliggöra sitt innehĂ„ll för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Det ytterligare produktions- stödet för detta Ă€ndamĂ„l fĂ„r uppgĂ„ till högst 100 000 kronor

13 § Det sammanlagda produktionsstödet som ett allmĂ€nt nyhets- medium i de tvĂ„ lĂ€gsta kostnadsintervallen i 10 § berĂ€ttigar till enligt 10–12 §§ fĂ„r inte överstiga 75 procent av de rörelsekostnader som Ă€r förknippade med utgivningen av det stödberĂ€ttigade mediet. För all- mĂ€nna nyhetsmedier i det mellersta kostnadsintervallet fĂ„r stödet inte överstiga 60 procent och för allmĂ€nna nyhetsmedier i de tvĂ„ högsta kostnadsintervallen fĂ„r stödet inte överstiga 40 procent.

SÀrskilda förutsÀttningar för distributionsstöd

14 § Distributionsstöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier för distribution av papperstidningar.

15 § Distributionsstöd fÄr lÀmnas för varje exemplar av en pappers- tidning som distribueras av ett distributionsföretag eller, av ett befordringsföretag i lantbrevbÀringsturer eller sÀrskilda tidningsut- delningsturer, dÀr minst tvÄ allmÀnna nyhetsmedier deltar.

16 § Distributionsstöd lÀmnas Ärligen med

31

Författningsförslag

SOU 2016:80

1. 10,30 öre per exemplar för de första 7 miljonerna stödberĂ€tti- gade exemplar,

2. 8,23 öre per exemplar för exemplaren mellan 7 miljoner och 14 miljoner,

3. 6,16 öre per exemplar för exemplaren mellan 14 miljoner och 21 miljoner,

4. 5,16 öre per exemplar för exemplaren över 21 miljoner.

17 § För att fÄ distributionsstöd ska det allmÀnna nyhetsmediet skriftligen förbinda sig att avstÄ frÄn egen distribution i omrÄden med samdistribution och överlÀmna hela distributionsarbetet till ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag i omrÄdet med samdistribution.

18 § TvÄ distributionsföretag fÄr samtidigt svara för stödberÀttigad samdistribution inom ett distributionsomrÄde, om mediestöds- nÀmnden medger det.

19 § Ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag fÄr för- medla distributionsstöd endast om företaget skriftligen förbinder sig att inom sitt verksamhetsomrÄde anordna samdistribution dÀr det finns förutsÀttning för stödberÀttigad samdistribution, att til - lÀmpa en likvÀrdig prissÀttning per distribuerat exemplar och att hÄlla samdistributionen öppen för samtliga allmÀnna nyhetsmedier.

SÀrskilda förutsÀttningar för innovations- och utvecklingsstöd

20 § Innovations- och utvecklingsstöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier­ för insatser som ska syfta till

– utveckling av redaktionellt innehĂ„ll i digitala kanaler, – innovationer och utveckling nĂ€r det gĂ€ller digital publicering

och spridning av det allmĂ€nna nyhetsmediets innehĂ„ll, – utveckling av nya affĂ€rsmodeller.

Stöd fÄr Àven lÀmnas för förstudier inom dessa omrÄden.

21 § Innovations- och utvecklingsstöd fÄr inte lÀmnas till en förstudie­ eller insats som har inletts innan en ansökan om stöd lÀmnats in.

32

SOU 2016:80

Författningsförslag

22 § Innovations- och utvecklingsstöd lÀmnas i form av projekt­ bidrag. Det fÄr beviljas för en insats under högst tre Är och för en för- studie under högst ett Är.

23 § Innovations- och utvecklingsstöd fĂ„r lĂ€mnas för högst 40 pro- cent av kostnaden för insatsen eller förstudien enligt 20 §.

För insatser med sĂ€rskild betydelse för nationella minoriteter enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritets- sprĂ„k eller för barn och unga fĂ„r stöd lĂ€mnas med högst 75 procent av kostnaden för insatsen eller förstudien enligt 20 §.

En insats eller förstudie fĂ„r inte finansieras genom produktions- stöd enligt 10–12 §§ eller av annat statligt stöd.

Ärendenas handlĂ€ggning

24 § MediestödsnÀmnden vid Myndigheten för press, radio och tv prövar frÄgor om mediestöd enligt denna förordning.

25 § Arbetet med stödgivningen ska prÀglas av öppenhet och trans- parens. Den praxis som skapas av mediestödsnÀmnden ska tillgÀng- liggöras för allmÀnheten.

26 § Alla ansökningar om mediestöd ska vara skriftliga och innehÄlla en oberoende företagsekonomisk bedömning och marknadsanalys. Ansökningar om produktionsstöd ska Àven omfatta en plan för hur stödbehovet kan minska och pÄ sikt upphöra. Sökanden ska dÀrut­ över lÀmna de handlingar och uppgifter som mediestödsnÀmnden behöver för att pröva ansökan.

27 § Återkommande ansökningar om produktionsstöd frĂ„n samma allmĂ€nna nyhetsmedium prövas fördjupat vart tredje ansökningstill- fĂ€lle för att minska risken för lĂ„ngsiktigt oförĂ€ndrat stödberoende. Den fördjupade prövningen ska inkludera en uppföljning av den sökandes planer för hur stödbehovet kan minska och pĂ„ sikt upphöra.

28 § Ett beslut om mediestöd fĂ„r förenas med villkor. Dessa ska framgĂ„ av beslutet. I beslutet ska Ă€ven sista dag för redovisning enligt 35 § framgĂ„.

33

Författningsförslag

SOU 2016:80

29 § Beslut om fördelning av produktionsstöd till allmÀnna nyhets- medier som Àr riktade till det samiska folket och de nationella mino- riteterna fattas efter samrÄd med företrÀdare för respektive minori- tetsgrupp.

30 § Beslut om fördelning av ytterligare produktionsstöd enligt 11 § ska föregĂ„s av kvalitativ bedömning av vilka kommuner det handlar om vid ett givet ansökningstillfĂ€lle.

31 § Beslut om fördelning av ytterligare produktionsstöd enligt 12 § ska vid behov fattas efter samrĂ„d med organisationer för personer med funktionsnedsĂ€ttning och med berörda myndigheter.

32 § Beslut om fördelning av stöd för innovation och utveckling enligt 20 § ska föregĂ„s av samrĂ„d med expertis pĂ„ innovations- och utvecklingsomrĂ„det.

Utbetalning

33 § FrÄgan om huruvida allmÀnna nyhetsmedier uppfyller kraven för produktionsstöd ska bedömas med utgÄngspunkt i förhÄllandena under det kalenderÄr som föregÄr det Är för vilket stöd söks. För nyetablerade­ medier och för medier som har en relativt lÄg periodici- tet fÄr uppgifterna avse en kortare tidsperiod.

34 § Produktionsstöd berÀknas för kalenderÄr och betalas ut mÄnads- vis i förskott med en tolftedel av bidraget för varje kalendermÄnad. Distributionsstöd betalas ut mÄnadsvis i efterskott till distributions- företaget eller postbefordringsföretaget. Distributionsföretaget och postbefordringsföretaget tillgodoför det allmÀnna nyhetsmediet dess andel av beloppet.

Redovisning

35 § Den som har tagit emot mediestöd enligt denna förordning ska lÀmna en ekonomisk redovisning av de mottagna medlen till medie- stödsnÀmnden.

34

SOU 2016:80

Författningsförslag

36 § MediestödsnÀmnden ska, med utgÄngspunkt i den redovisning som ska lÀmnas enligt 35 §, kontrollera att mediestödet anvÀnts i överensstÀmmelse med denna förordning.

Hinder mot utbetalning

37 § MediestödsnÀmnden fÄr besluta att beviljat mediestöd tills vidare inte ska betalas ut, om det kan antas att stödet beviljats pÄ grund av felaktiga uppgifter eller att rÀtt till stödet av annan anled- ning saknas.

38 § Mediestöd fÄr inte betalas ut till ett företag som Àr föremÄl för betalningskrav pÄ grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Återbetalning och Ă„terkrav

39 § Den som tagit emot ett mediestöd enligt denna förordning Àr Äterbetalningsskyldig om

1. mottagaren genom att lĂ€mna oriktiga uppgifter eller pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt har förorsakat att stödet har lĂ€mnats felaktigt eller med för högt belopp,

2. stödet av nĂ„got annat skĂ€l har lĂ€mnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,

3. mottagaren har delat ut vinst till det allmĂ€nna nyhetsmediets Ă€gare under samma Ă„r,

4. stödet helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har anvĂ€nts för det Ă€ndamĂ„l som det har beviljats för,

5. mottagaren inte lĂ€mnar sĂ„dan redovisning som avses i 35 §, eller 6. villkor i beslutet om stöd inte har fullföljts.

40 § Om en mottagare av mediestöd Ă€r Ă„terbetalningsskyldig enligt 39 §, ska mediestödsnĂ€mnden besluta att helt eller delvis krĂ€va tillbaka stödet.

Återkrav med anledning av vinstutdelning enligt 39 § 3 ska avse stöd som motsvarar den utbetalade vinsten.

35

Författningsförslag

SOU 2016:80

41 § Om ett belopp som Ă„terkrĂ€vts med stöd av 39 § inte betalas i rĂ€tt tid, ska dröjsmĂ„lsrĂ€nta enligt rĂ€ntelagen (1975:635) tas ut pĂ„ beloppet.

42 § Om det finns sĂ€rskilda skĂ€l, fĂ„r mediestödsnĂ€mnden helt eller delvis efterge ett krav pĂ„ Ă„terbetalning enligt 39 § eller rĂ€nta enligt 41 §.

AvstÀngning frÄn stöd

43 § Om ett allmÀnt nyhetsmedium har lÀmnat oriktiga uppgifter eller pÄ nÄgot annat sÀtt förorsakat att stödet har lÀmnats felaktigt eller med för högt belopp fÄr mediestödsnÀmnden stÀnga av detta frÄn att erhÄlla nytt mediestöd under högst tre Är.

Bemyndigande

44 § Myndigheten för press, radio och tv fÄr meddela föreskrifter om verkstÀlligheten av denna förordning.

Överklagande

45 § Beslut enligt denna förordning fÄr inte överklagas.

Denna förordning trÀder i kraft den 1 januari 2018.

Genom förordningen upphör presstödsförordningen (1990:524) och förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar. Äldre föreskrifter gĂ€ller fortfarande i frĂ„ga om stöd som beviljats före ikrafttrĂ€dandet.

För mottagare av driftsstöd enligt presstödsförordningen som pĂ„ grund av bestĂ€mmelser om produktionsstöd i denna förordning för- lorar mer Ă€n 20 procent av stödnivĂ„n gĂ€ller att stödet successivt ska minskas till den nya nivĂ„n under tre Ă„r.

För mottagare av begrÀnsat driftsstöd enligt presstödsförord- ningen som pÄ grund av bestÀmmelser i denna förordning fÄr högre statligt stöd gÀller att stödet successivt ska ökas till den nya nivÄn under tre Är.

36

SOU 2016:80

Författningsförslag

Nya mottagare av produktionsstöd enligt denna förordning, som inte varit mottagare av driftsstöd enligt presstödsförordningen, ska erhÄlla en tredjedel av det stödbelopp som det allmÀnna nyhets­ mediet Àr berÀttigat till det första Äret, tvÄ tredjedelar av stödet det andra Äret och fullt produktionsstöd det tredje Äret.

37

Författningsförslag

SOU 2016:80

1.3Förslag till

förordning med Àndring i förordning (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv

HÀrigenom föreskrivs att 22 a, 22 b, 22 c, 22 d och 24 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

22 a §

Inom

myndigheten

finns ett

Inom myndigheten finns ett

sÀrskilt beslutsorgan som benÀmns­

sÀrskilt beslutsorgan sombe­nÀmns­

presstödsnÀmnden.

Presstöds­

mediestödsnÀmnden. Mediestöds­

nÀmnden­ har de uppgifter som

nÀmnden har de uppgifter­ som fram-

framgÄr

av pressstödsförord-

gÄr av lag (2017:XXX) om medie­

ningen (1990:524) och förord- stöd och mediestödsförordningen ningen (2016:137) om utveck- (2017:XXX).

lingsstöd till tryckta

allmÀnna

 

 

nyhetstidningar.

 

 

 

 

 

22 b §

 

PresstödsnÀmnden bestÄr av

MediestödsnÀmnden bestÄr

en ordförande, en vice ordfö-

av en ordförande, en vice ordfö-

rande och högst tolv andra leda-

rande och högst nio andra leda-

möter. Ordföranden

och vice

möter. Ordföranden och vice

ordföranden ska vara eller ha

ordföranden ska vara eller ha­

varit­

ordinarie domare.

 

varit­

ordinarie domare.

PresstödsnÀmnden Àr besluts­

MediestödsnÀmnden Àr besluts­

för nÀr ordföranden och minst

för nÀr ordföranden och minst

hÀlften av de andra ledamöterna

hÀlften av de andra ledamöterna

Àr nÀrvarande.

 

Àr nÀrvarande.

38

SOU 2016:80

Författningsförslag

Om ett Àrende Àr sÄ brÄd- skande att presstödsnÀmnden inte hinner sammantrÀda för att behandla det, fÄr Àrendet avgöras genom kontakter mellan ordfö- randen och de andra ledamöterna. Om inte heller detta hinns med eller Àr lÀmpligt, fÄr ordföranden ensam avgöra Àrendet. Ett sÄdant beslut ska anmÀlas vid nÀsta sam- mantrÀde med nÀmnden.

Om ett Àrende Àr sÄ brÄd- skande att mediestödsnÀmnden inte hinner sammantrÀda för att behandla det, fÄr Àrendet avgöras genom kontakter mellan ordfö- randen och de andra ledamöterna. Om inte heller detta hinns med eller Àr lÀmpligt, fÄr ordföranden ensam avgöra Àrendet. Ett sÄdant beslut ska anmÀlas vid nÀsta sam- mantrÀde med nÀmnden.

22 c §

PresstödsnÀmnden ansvarar för sina beslut.

PresstödsnÀmnden ansvarar för sin verksamhet inför myn- dighetens ledning.

MediestödsnÀmnden ansvarar för sina beslut.

MediestödsnÀmnden ansvarar för sin verksamhet inför myn- dighetens ledning.

22 d §

Myndighetens ledning ansva- rar inför regeringen för att pres - stödsnÀmnden tilldelas resurser för sin verksamhet och för att verksamheten bedrivs författ- ningsenligt och effektivt och redovisas pÄ ett tillförlitligt sÀtt.

Myndighetens ledning ansva- rar inför regeringen för att med- iestödsnÀmnden tilldelas resurser för sin verksamhet och för att verksamheten bedrivs författ- ningsenligt och effektivt och redovisas pÄ ett tillförlitligt sÀtt.

 

24 §

Regeringen utser för en

Regeringen utser för en

bestÀmd tid ordförande, tvÄ vice

bestÀmd tid ordförande, tvÄ vice

ordförande samt andra ledamö-

ordförande samt andra ledamö-

ter och ersÀttare i gransknings-

ter och ersÀttare i gransknings-

nÀmnden för radio och tv.

nÀmnden för radio och tv.

39

Författningsförslag

SOU 2016:80

Regeringen utser för

en

Regeringen utser ordförande,

bestÀmd tid ordförande,

vice

vice ordförande samt högst nio

ordförande samt andra ledamö-

andra ledamöter i mediestöds-

ter i presstödsnÀmnden.

 

nÀmnden för en period pÄ högst

 

 

fyra Är. HÀlften av ledamöterna

 

 

ska bytas ut vartannat Ă„r. Samtliga

 

 

ledamöter utöver ordförande och

 

 

vice ordförande utses efter nomi-

 

 

nering av organisationer som före-

 

 

trÀder publicister, journalister och

 

 

medieföretag. MediestödsnÀmndens

 

 

sammansÀttning ska prÀglas av en

 

 

jÀmn könsfördelning och av en

mÄngfald av erfarenheter och per- spektiv.

Denna förordning trÀder i kraft den 1 januari 2018.

40

2UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

2.1Direktiven och arbetets genomförande

2.1.1Direktivens tvÄ delar

Enligt utredningens direktiv (dir. 2015:26) ska en sÀrskild utredare analysera behovet av nya mediepolitiska insatser nÀr presstödet i dess nuvarande form upphör. Utredningen har ocksÄ fÄtt tillÀggsdi- rektiv (dir. 2016:14) om förlÀngd utredningstid, vilket innebÀr att uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2016. Direktiven Äterges i bilaga 1 och 2.

I en första del av uppdraget ska utredaren analysera behovet av nya mediepolitiska insatser nĂ€r presstödet i sin nuvarande form upphör. I enlighet med detta har utredaren lĂ€mnat delbetĂ€nkandet Medie­ borgarna och medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (SOU 2015:94).

Utredaren ska dÀrefter, med utgÄngspunkt i den analys som gjorts, lÀmna förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg. Förslagen bör syfta till att frÀmja möjligheterna för allmÀnheten att ta del av journalistik som prÀglas av mÄngfald, allsidig nyhetsförmed- ling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor. De för- slag som lÀmnas ska vara konkreta, genomarbetade och sÄ lÄngsiktiga som möjligt med tanke pÄ att medieutvecklingen Àr pÄgÄende och kommer att fortsÀtta. Vid utformningen av verktygen, t.ex. nya mediepolitiska­ stöd, ska EU:s konkurrens- och statsstödsregler beaktas. Förslagen som lÀmnas ska vara kostnadseffektiva. I utarbe- tandet av förslagen ska utredaren ha en internationell utblick.

41

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

Inom ramen för uppdraget har utredningen i mars 2016 Ă€ven lĂ€m- nat promemorian De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€ll- ningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod. Promemorian Ă„terges i bilaga 3. Utredningen har vidare lĂ€mnat forskningsantologin

MÀnniskorna, medierna & marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förÀndring (SOU 2016:30).

2.1.2Arbetets genomförande

I linje med direktivens tvĂ„ delar har utredningens arbete bedrivits i tvĂ„ faser. I den första fasen – analysfasen – inhĂ€mtades underlag och utfördes analyser som i enlighet med direktiven redovisats i delbetĂ€n- kandet. Det fokuserar pĂ„ medborgare och medieborgare i relation till mediernas innehĂ„ll, medan analysen av mediemarknaden, dess struk- tur och pĂ„gĂ„ende förskjutningar har förlagts till den andra fasen – förslagsfasen – och redovisas i detta slutbetĂ€nkande. HĂ€r beskrivs Ă€ven utredningens medborgarundersökning, tillgĂ€nglighet till medier för personer med funktionsnedsĂ€ttning, mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna samt en översikt över utveck- lingen vad gĂ€ller desinformationen i det svenska medielandskapet.

Dialoger och rundabordssamtal

Under hela utredningstiden har det varit en strÀvan att ge sÄ mÄnga som möjligt tillfÀlle att komma till tals om de frÄgor som har ingÄtt i uppdraget, samtidigt som slutna möten med branschintressenter har undvikits i syfte att vidmakthÄlla utredningens oberoende.

Under den andra fasen av utredningsarbetet har dialogerna och rundabordssamtalen i första hand handlat om den bredd av mediepo- litiska verktyg som Medieutredningen i enlighet med direktiven identifierat i den första fasen. Följande möten med koppling till för- slagsdelen av uppdraget har hÄllits med företrÀdare för myndigheter, organisationer och medier under andra halvÄret 2015 och första halvÄret 2016:

–Myndigheter och organisationer som Ă€r berörda av frĂ„gor om tillgĂ€ngliga medier för personer med funktionsnedsĂ€ttning: Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier, Myndigheten för press,

42

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

radio och tv, Sveriges Television, Tidningen 8 sidor, Handikapp­ förbunden, Synskadades riksförbund, Hörselskadades riksför- bund, Förbundet Sveriges dövblinda och Dyslexiförbundet.

––Organisationer som företrĂ€der de nationella minoriteterna: ­Judiska centralrĂ„det, Judiska ungdomsförbundet, Riksförbundet Romer i Europa, Svenska Tornedalingars riksförbund, Met Nuoret(Tornedalingarnasungdomsförbund),SverigefinlĂ€ndarnas ­delegation, Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ung- domsförbundet.1

–Kommersiella medier: Tidningsutgivarna (TU), TV4, Sveriges Tidskrifter, Gratistidningarnas förening och Sveriges mediebyrĂ„er.

–Myndigheter vars verksamhet pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r berörd av medie­ omrĂ„det: Statens medierĂ„d, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier, Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen och Sida.

–Myndigheter vars verksamhet pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r berörd av det vidare medieomrĂ„det: Datainspektionen, Åklagarmyndigheten, Justitie­ kanslern, Riksrevisionen och Konsumentverket.

–Nya medieinitiativ: Jnytt.se, Jmini, Älvsbynews/Älvsbyn just nu, Fanzingo, Nyhetsverket, Arjeplogsnytt, Visslan, Content Central, Blank Spot Project, Bjuvsnytt, Community Media Sweden, Älvsbyn just nu och sajten BĂ€ttre stadsdel.

–De offentligt finansierade medierna: Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

–Mottagare av driftsstöd i det nuvarande presstödssystemet: SkĂ„nska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Östran/Nyheterna, Sydöstran, NorrlĂ€ndska Socialdemokraten, Mittmedia, VĂ€rmlands Folkblad, Folkbladet VĂ€sterbotten och FĂ„dagarsgruppen.

–Behovet av jĂ€mförbar statistik i den digitala miljön: Tidnings­ statistik (TS), TNS Sifo, MediemĂ€tning i Skandinavien (MMS), Bonnier News, Expressen och Myndigheten för press, radio och tv.

1 Sametinget var inbjudet men avböjde att delta vid det möte som hölls med de nationella mino- riteterna. Under arbetet med den del av uppdraget som avser mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna har dock Medieutredningen samrÄtt i andra former med bl.a. Sametinget och ungdomsförbundet Såminuorra (se kapitel 5).

43

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

–Distributionen av papperstidningar: Tidningsutgivarna och NTM-koncernen, Prolog, Grafiska Företagen, Postnord och TidningstjĂ€nst AB (TAB).

–Kultur- och fritidsberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

–Globala aktörer: Google och Facebook.

–Andra utredningar vars arbete berör medieomrĂ„det: den norska medieutredningen (Mediemangfoldsutvalget), Utredningen för en nationell biblioteksstrategi, MediegrundlagskommittĂ©n och IntegritetskommittĂ©n.

Mötena har resulterat i viktiga inspel till utredningsarbetet, sÄvÀl muntliga som skriftliga, vid och i anslutning till respektive möte eller vid andra tillfÀllen.

Panelsamtal och konferenser

Den sĂ€rskilda utredaren har deltagit i flera panelsamtal och konfe- renser, sĂ„vĂ€l i Sverige som utomlands. Internationellt bl.a. som talare pĂ„ NxtMedia-konferensen i Trondheim (17 november 2015) samt danska redaktörsdygnet i Svendborg (11–12 maj 2016) och vid en samling av de nordiska mediemyndigheterna i Stockholm (17 mars 2016). I Sverige bland annat via medverkan pĂ„ Mediedagarna i Göteborg (7–8 april 2016), Kungliga bibliotekets serie om yttrande- frihet (19 april 2016), Svensk biblioteksförenings samtal om yttran- defrihet under Almedalsveckan (6 juli 2016) samt Bertil Ohlin­ institutets opinionsbildningskonferens­ (25 maj 2016), som Ă€ven sĂ€ndes pĂ„ SVT Forum.

Kommunikation

Utredningen har haft en webbplats (www.medieutredningen.se) med information om utredningens pÄgÄende arbete och dÀr den sÀrskilda­ utredaren har bloggat vid 23 tillfÀllen och 18 nyheter har publicerats. Alla intresserade har kunna framföra sina Äsikter i en forumfunktion. Vidare har utredningen haft ett Twitterkonto (@

44

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

medieutredning) i syfte att förenkla allmÀnhetens och mediernas kontakt med utredningen. Webbplatsen kommer att vara öppen under ett Är efter att Medieutredningen avslutat sitt arbete.

Externa samarbetspartners och kontakter

Medieutredningen har under den andra utredningsfasen haft samar- betspartners till hjÀlp för att samla in nya uppgifter och producera underlag till kapitel i slutbetÀnkandet. Det gÀller Patrik FÀltström, Crister Mattsson, Jonas Ohlsson, Malin Picha Edwardsson, Gunnar Springfeldt och Jack Werner. Stort tack till alla.

DÀrtill har utredningen haft kontakt med och inhÀmtat uppgifter frÄn ett stort antal myndigheter, branschorganisationer, intresse­ organisationer, de offentligt finansierade medierna, enskilda medie- företag, myndigheter, forskare, sakkunniga, debattörer och medbor- gare. Ett stort tack till alla som pÄ detta sÀtt har bidragit till utredningens arbete.

Forskningsantologin

Medieutredningens forskningsantologi, med utredningens forsk- ningsledare docent Oscar Westlund som redaktör, samlade följande framstĂ„ende medieforskare frĂ„n landets lĂ€rosĂ€ten som författare: Sigurd Allern, Ester Pollack, Lennart Weibull, Gunnar Nygren, Göran Bolin, Jonas Andersson Schwarz, Ester Appelgren, Sara Leckner, Stina Bengtsson, Bengt Johansson, Jonas Ohlsson, Lars Nord, Jenny Wiik, Ulrika Andersson, Anna Roosvall, Gunilla HultĂ©n, Annika Egan Sjölander, Susanne Almgren, Tobias Olsson, Kristoffer Holt, Ingela Wadbring,UlrikaFacht,UllaCarlsson,HelenaFrancke,ÅsaSöderlind, Ola Pilerot, Gullvor Elf och Louise Limberg. Forskarna Ă€r hĂ€r nĂ€mnda i samma ordning som deras kapitel förekommer i forsk- ningsantologin.

Antologin presenterades av Medieutredningen och ett urval av forskarna vid MEG i Göteborg i april 2015.

45

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

EnkÀtstudier

Medieutredningen har genomfört tvĂ„ enkĂ€tstudier, den ena i samar- bete med Svenska Journalistförbundet – om journalisternas situation

– medan den andra Ă€r en medborgarundersökning som genomförts av Statitiska centralbyrĂ„n (SCB) pĂ„ uppdrag av Medieutredningen. Resultatet av den förstnĂ€mnda undersökningen redovisas i kapitel 3 medan den sistnĂ€mnda redovisas i detta kapitel, avsnitt 2.2.2. BĂ„da undersökningarnafinnsatthĂ€mtaisinahelheterpĂ„Medieutredningens webbplats.

2.2Medieborgare och medborgare

PÄ historiskt sett mycket kort tid har medborgarna kraftigt förÀndrat sin medieanvÀndning, sÄvÀl nÀr det gÀller grad av aktivitet och val av plattformar, som nÀr det gÀller sitt förhÄllande till innehÄllet. I utred- ningens delbetÀnkande analyserades de nya rollerna som medie­ borgare och medborgarjournalister. DÀrefter har Medieutredningen genomfört en omfattande medborgarundersökning för att fÄ en bild av medborgarnas upplevda behov av medier och deras upplevelse av tillgÄngen till kvalitativ nyhetsförmedling. Dessa analyser, som redo- visas kortfattat i detta avsnitt, har varit viktiga för att inhÀmta det medborgarperspektiv­somvaritutgÄngspunkteniMedieutredningens arbete.

2.2.1Medieborgare och medborgarjournalister

I takt med digitaliseringen, som bl.a. sĂ€nkt trösklarna för att aktivt medverka till att skapa innehĂ„ll och sprida det, har medborgarna lĂ€mnat den forna passiva mottagarrollen för att i allt högre utstrĂ€ck- ning bli innehĂ„llsproducenter och -distributörer. Medborgarna har blivit det Medieutredningen i delbetĂ€nkandet kallade ”medie­ borgare”. Begreppet lanserades av Sven-Olof Bodenfors och Carina Lindberg GlavĂ„ i ett arbete för intresseorganisationen Utgivarna,

46

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

Ă„ren 2013–2014. Syftet med arbetet var att öka kunskaperna och stĂ€rka förtroendet för ansvarig utgivarrollen och stimulera till publi- cistiskt ansvar i det nya, vidare medielandskapet.2

I Medieutredningens arbete har termen emellertid kommit att anvĂ€ndas i betydelsen ”medborgare som anvĂ€nder medier för att sjĂ€lva producera innehĂ„ll samt sprida innehĂ„ll till andra”. Denna nya aktivare roll rymmer en stor demokratistĂ€rkande potential, dĂ„ Ă€ven allmĂ€nheten nu teoretiskt besitter genomslagskraften hos de forna massmedierna. Det har dĂ€rför varit av sĂ€rskild vikt för utredningen att peka pĂ„ vikten av möjliggörande infrastruktur i hela landet, beho- vet av en god offentlighetskultur och vikten av att höja medie- och informationskunnigheten i hela befolkningen. Var och en behöver i dag den kunskap och de fĂ€rdigheter som förr enbart rymdes i mass- medieföretagen.

En underkategori till dessa medialt aktiva medborgare av sÀrskilt intresse för Medieutredningen har varit s.k. medborgarjournalister. Oavsett om dessas verksamhet Àr en heltidssyssla eller nÄgot som utövas mer sporadiskt skulle medborgarjournalisterna kunna utgöra ett viktigt komplement till de traditionella medierna, inte minst nÀr det gÀller att bredda de redaktionella perspektiven, Àven inom ramen för praktisk anskaffning i samarbete med traditionella medier. HÀr har det ocksÄ skett flera framgÄngsrika initiativ som öppnat för med- skapande.

Dessa medborgarjournalister skulle i sig sjÀlva kunna komma ifrÄga som mottagare för mediestöd. Medieutredningens analys visar emellertid pÄ svÄrigheter nÀr det gÀller att fÄ till stÄnd innehÄlls- och spridningsformer via vilka medieborgare pÄ egen hand bedriver jour- nalistik. Utöver kompetens- och trovÀrdighetsproblematiken hand- lar det om den konstaterade bristen pÄ uthÄllighet i verksamheter av det hÀr slaget. FÄ svenska initiativ har existerat sammanhÄllet över tid, ett faktum som fÄtt utredningen att vÀlja bort denna kategori som direkta stödmottagare.

Utöver förskjutningen frÄn passiva mottagare till att medbor- garna i mÄnga fall sjÀlva utgör medier har utredningen identifierat ett antal viktiga trender, som beskrivits i detalj i delbetÀnkandet. Dessa

2 Begreppet MedIEborgare, dÀr IE stÄr för Individuellt Egenansvar, föreslogs av Bodenfors/ Lindberg GlavÄ bilda en lÄngsiktigt utvecklingsbar plattform för en rad aktiviteter med syfte att förtydliga och lyfta fram det ansvar som bör följa med friheten att publicera som den digi- tala tekniken medför för var och en.

47

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

omfattar bl.a. anvÀndarnas rörelse frÄn traditionella medier till digi- tala och framförallt mobila plattformar. Men ocksÄ om rörelsen frÄn traditionella medier till sociala medier.

För bÄda dessa förskjutningar Àr trenden mer markant i de unga Äldersgrupperna men den mÀrks i samtliga Äldersgruppers nyhetsan- vÀndning, förutom de allra Àldsta. Tydligast Àr rörelsen bort frÄn papperstidningar och tablÄ-tv. En annan trend Àr den sviktande betal- viljan för kvalitativ journalistik.3

En orovÀckande utveckling som konstaterades i delbetÀnkandet Àr de neddragningar av redaktionell nÀrvaro som skapat vita flÀckar i medielandskapet, dÀr medborgarna inte lÀngre har tillgÄng till obero- ende nyhetsrapportering. Ny forskning frÄn Södertörns högskola visar att nedskÀrningarna av dagstidningarnas redaktioner fortsÀtter och att var fjÀrde kommun saknar en nyhetsredaktion. NÀr en lokal- redaktion lÀggs ner, minskar kommunbevakningen. Samtidigt visar en studie att rapporteringen om kommunpolitik ökar nÄgot och att det i första hand Àr lokaltidningarna som stÄr för rapporteringen. I storstÀderna Àr gratistidningarnas roll för kommunrapporteringen större.4

2.2.2Medieutredningens medborgarundersökning

För att ytterligare fördjupa förstĂ„elsen för medborgarnas relation till medier, med tonvikt pĂ„ medier som levererar lokal kvalitativ journa- listik och nyhetsförmedling, gav Medieutredningen SCB i uppdrag att genomföra en bred medborgarundersökning i enkĂ€tform. I under- sökningen HjĂ€lp oss stĂ€rka framtidens medier, som genomfördes under perioden 10 maj–23 juni 2016, ingick 5 000 slumpmĂ€ssigt utvalda­ personer, folkbokförda i Sverige i Ă„ldersgruppen 16 Ă„r och Ă€ldre.

Urvalsramen skapades med hjÀlp av data frÄn SCB:s register över totalbefolkningen och indelades utifrÄn boendeortens storleksklass. Urvalet delades sedan i tvÄ lika stora delar, utifrÄn om den kommun

3Visserligen pekar SCB:s medborgarundersökning pÄ att varannan svensk sÀger sig vara redo att betala, men enkÀtsvar Àr inte alltid liktydigt med praktisk handling. HÀr refereras till sjun- kande upplagor och att lÄngt ifrÄn alla som haft pappersprenumeration tar ett digitalt abonnemang.

4Institutet för mediestudier (2015). Mediestudiers Ă„rsbok – TillstĂ„ndet för journalistiken 2014/2015.

48

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

som urvalspersonen tillhör har nyhetsredaktion respektive inte har det. Den senare indelningen bygger pÄ uppgifter som generöst stÀllts till förfogande av Institutet för mediestudier (Simo). Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola, har lÀmnat vÀrdefulla underlag och synpunkter om undersökningens upplÀgg och resultat.

Andelen svarande i medborgarundersökningen uppgick till 44 procent. Undersökningens resultat i sin helhet finns att hĂ€mta pĂ„ Medieutredningens webbplats. I detta avsnitt redovisas nĂ„gra av de centrala resultaten.

EfterfrÄgan pÄ lokala nyheter

Fyra av tio tar sjĂ€lva reda pĂ„ vad som hĂ€nder i den egna kommunen eller regionen varje dag. De som bor i en kommun som har nyhetsre- daktion i större utstrĂ€ckning (41 procent) Ă€n de som bor i en kom- mun som saknar nyhetsredaktion (34 procent). Inrikes födda följer med mer Ă€n utrikes födda. Unga följer med mindre (16 procent) jĂ€mfört med de som Ă€r 65 Ă„r eller Ă€ldre (51 procent).

EfterfrÄgan pÄ nationella och internationella nyheter

TvĂ„ av tre tar sjĂ€lva reda pĂ„ vad som hĂ€nder i Sverige varje dag, nĂ„got mer Ă€n var femte gör det nĂ„gra gĂ„nger i veckan. NĂ€stan lika mĂ„nga tar sjĂ€lva reda pĂ„ vad som hĂ€nder i vĂ€rlden. Även hĂ€r Ă€r det de yngsta och de utrikes födda som följer med i mindre utstrĂ€ckning. MĂ€n tar i större utstrĂ€ckning reda pĂ„ vad som hĂ€nder dagligen jĂ€mfört med kvinnor.

49

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

TillgÄng till traditionella medier med lokala nyheter

Av de som har tillgÄng till traditionella medier tar 91 procent del av dessa.5 TvÄ av tre som tar del av de lokala nyheterna anser att dessa nyhe- ter Àr av bra kvalitet. De som Àr 50 Är eller Àldre tar del i högre utstrÀckning (96 procent) Àn de som Àr yngre Àn 30 Är (76 procent). Inrikes födda i större utstrÀckning (92 procent) Àn utrikes födda (83 procent).

AnvÀndning av traditionella medier med lokala nyheter

Drygt 60 procent av befolkningen tar del av lokala nyheter genom SVT och/eller lokal morgontidning (se figur 2.1). Det Ă€r vidare en större andel som anvĂ€nder gratistidningar Ă€n nationella morgontid- ningar och kvĂ€llstidningar för lokala nyheter.

Figur 2.1 AnvÀndning av traditionella medier för att ta del av lokala nyheter

KÀlla: Medborgarundersökningen.

Kommentar: Andel i befolkningen 16 Är och Àldre. Flera svar kan anges.

PĂ„ landsbygden och i mindre tĂ€torter Ă€r det vanligare att anvĂ€nda lokal morgontidning för att att ta del av nyheter om den egna kommunen jĂ€mfört med tĂ€torter med fler Ă€n 200 000 invĂ„nare (se

5 Med traditionella medier, som morgontidningar, kvÀllstidningar och gratistidningar, avses i enkÀten dessa medier sÄvÀl i sina fysiska som digitala spridningsformer.

50

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

figur 2.2). I större tÀtorter anvÀnder man i större utstrÀckning gratistidningar och nationella morgontidningar för att ta del av lokala nyheter.

Figur 2.2 AnvÀndning av lokala morgontidningar

KÀlla: Medborgarundersökningen.

Kommentar: Andel i befolkningen 16 Är och Àldre som anvÀnde lokal morgontidning i maj 2016 för att ta del av lokala nyheter, efter storlek pÄ boendeort.

AnvÀndning av icke traditionella medier, andra medier

Knappt hĂ€lften av befolkningen anvĂ€nde andra medier för att ta del av lokala nyheter i förra veckan. Personer som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion anvĂ€nder inte icke traditionella medier i högre utstrĂ€ckning Ă€n de som bor i kommuner med nyhetsredak- tion.6 Yngre anvĂ€nder andra medier för att ta del av lokala nyheter i större utstrĂ€ckning Ă€n Ă€ldre. Var tredje anvĂ€nde Facebook för att ta del av nyheter om den egna kommunen i förra veckan. Kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n. En större andel utrikesfödda (12 procent) anvĂ€nde Youtube för att ta del av lokala nyheter Ă€n inrikes födda (3 procent).

6 Med icke traditionell media menas i enkÀten Facebook, Youtube, Twitter, Instagram, Snapchat men ocksÄ podcasts, bloggar, vloggar och sÄ vidare.

51

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

Förtroendet för medier

SVT och SR, inklusive lokala kanaler, Àr de medier som största andel av befolkningen har mycket stort förtroende för. Inrikes födda har större förtroende för SR Àn utrikes födda.

I kommuner som har nyhetsredaktion Àr det fler som har förtro- ende för nationell morgontidning jÀmfört med de som bor i kom- muner utan nyhetsredaktion. Det Àr vanligare att boende i tÀtort med 200 000 invÄnare eller fler har större förtroende för nationell morgontidning. En tredjedel av befolkningen svarar att de har litet eller inget förtroende för kvÀllstidningar.

Att betala för kvalitativa lokala nyheter

UngefÀr hÀlften av befolkningen svarar att de kan tÀnka sig att betala för kvalitativa lokala nyheter. BÀttre journalistik och ökad lokal rap- portering Àr de frÀmsta anledningarna bakom betalviljan. Medborgare i kommuner dÀr det inte finns nÄgon lokal nyhetsredaktion kan i större utstrÀckning tÀnka sig att betala för kvalitativa nyheter, förut- satt att rapporteringen om den egna kommunen ökade. Personer under 30 Är kan i större utstrÀckning Àn personer över 65 tÀnka sig att betala, om rapporteringen kan anpassas efter egna behov och önske- mÄl.

Var fjÀrde kan tÀnka sig att betala för bÀttre journalistik, fler kvin- nor Àn mÀn. Boende i tÀtort med 200 000 invÄnare eller fler kan i större utstrÀckning tÀnka sig att betala om det blir bÀttre journalistik Àn boende pÄ landsbygden och i tÀtorter med fÀrre Àn 100 000 invÄnare.

Spridning och delning av nyheter

Drygt var femte uppger att de delade eller spred nyheter förra veckan. I gruppen 16-29 Är var det knappt 40 procent. Det Àr Àven vanligare bland utrikes födda att dela eller sprida nyheter (31 procent) jÀmfört med inrikes födda (20 procent). Majoriteten som spred nyheter gjort det via Facebook (71 procent).

52

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

Information om förÀndringar

UngefĂ€r var tredje invĂ„nare upplever att det ibland sker större för- Ă€ndringar i nĂ€rmiljön utan att man blivit tillrĂ€ckligt informerad i förvĂ€g, nĂ€r det Ă€nnu fanns en chans att pĂ„verka (se figur 2.3). Lika stor andel upplever att det hĂ€nder, fast sĂ€llan. Adderar man de som svarar att det ofta hĂ€nder (9 procent) med dem som svarar att det sker ibland Ă€r det 43 procent av invĂ„narna som upplever denna typ av informationsunderskott. Åtta av tio anser att det Ă€r myndigheter som i första hand ansvarar för att informera medborgarna om kom- mande större förĂ€ndringar i nĂ€rmiljön. Inrikes födda mer (80 pro- cent) Ă€n utrikes födda (65 procent). MĂ€n anser i högre utstrĂ€ckning (17 procent) Ă€n kvinnor (10 procent) att det i första hand Ă€r media som ansvarar för denna typ av information.

Figur 2.3 Upplevt informationsunderskott

KÀlla: Medborgarundersökningen.

Kommentar: Hur ofta möts man av större förÀndringar i nÀrmiljön utan att ha blivit tillrÀckligt informerad för att ha en chans att pÄverka? Andelar av befolkningen 16 Är och Àldre.

53

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

SamhÀllsengagemang

Drygt nio av tio uppger att de brukar rösta i allmÀnna val, personer under 30 Är i mindre utstrÀckning Àn personer som Àr 65 Är eller Àldre. Fyra procent uppger att de Àr aktiva i ett politiskt parti, andelen som Àr aktiva i en organisation som verkar i en samhÀllsfrÄga Àr 14 pro- cent. Det finns inget som tyder pÄ att de som saknar tillgÄng till lokal nyhetsredaktion skulle ha ett lÀgre samhÀllsengagemang.

En fjÀrdedel Àr aktiva i olika samhÀllsfrÄgor i sociala medier, yngre personer, under 30 Är, i större utstrÀckning Àn personer över 50 Är. Det Àr ingen skillnad pÄ hur aktiv man Àr om man bor i en kommun som har lokal nyhetsredaktion eller inte. DÀremot Àr personer som Àr aktiva i ett politiskt parti eller organisation mer aktiva i samhÀlls- frÄgor i sociala medier.

2.3Medielandskapets balanspunkter

I delbetÀnkandets efterord beskrivs hur de digitala möjligheterna i medielandskapet öppnar dörrar som hittills i historien varit stÀngda och att det finns en enorm potential i att denna utveckling kan stÀrka demokratin. Samtidigt skapar denna omvÀlvande utveckling nya ojÀm- likheter eller disharmonier. Följande balanspunkter identifierades:

––Balansen mellan granskare och granskade (som belyste hur ned- skĂ€rningarna inom nyhetsmedierna parat med en expansion av ­offentlig sektors kommunikationsverksamheter skapat ett för- Ă€ndrat styrkeförhĂ„llande).

––Balansen mellan öppenhet och integritet (som pekade pĂ„ behovet av att designa för transparens och insyn utan att enskildas integri- tet urholkas).

––Balansen mellan stad och land (som blottlade förskjutningen mot att de urbana miljöernas perspektiv dominerar samt hur bristen pĂ„ journalistik och en fullödig bredbandstĂ€ckning riskerar att utesluta medborgare, bĂ„da faktorer som försvagar mĂ„ngfalden).

54

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

–Balansen mellan offentligt finansierade medieföretag och fria, kommersiella medieföretag (som redovisade hur SR, SVT och UR haft en stabil och svagt ökande intĂ€kt samtidigt som de kom- mersiella medieföretagens intĂ€kter minskar, och att dessa medie­ slag trots allt konkurrerar om mĂ€nniskors tid och engagemang).

–Balansen mellan dominanta aktörer och övriga (som beskrev för- skjutningen mot en mediemarknad med tvĂ„ utvecklingsscenarier, ett för dominanta – med viss hĂ„llbarhet i sikte – och ett för övriga).

–Balansen mellan produktion och distribution (som visade hur styrkeförhĂ„llandena skiftat, nĂ€r lönsamheten nu Ă„terfinns i distri- butionsled: allt fler vill sprida det allt fĂ€rre skapar).

–Balansen mellan nationella och globala medier (som lyfte fram hur de digitala giganternas intĂ€kter vĂ€xer utan att de i motsvarande utstrĂ€ckning bidrar till den svenska demokratin och hur samtliga svenska aktörer i en globaliserad medial kontext Ă€r svaga).

–Balansen mellan medieföretag och medieborgare (som beskrev vikten av att medborgarnas potential att berika medielandskapet och demokratin tas tillvara).

–Balansen mellan information och desinformation (som pekade pĂ„ den allvarliga problematiken med rykten och falska uppgifter som letar sig in i springorna i vĂ„ra medieflöden och medborgarbehovet att kunna skilja ut verifierat, ansvarstagande innehĂ„ll).

–Balansen mellan marknad och publicistik (som lyfte hur det pres- sade ekonomiska lĂ€get riskerar att skapa en situation dĂ€r mark- nadsprioriteringar vĂ€ger tyngre Ă€n publicistiken).

–Balansen mellan staten och medieaktörerna (som problematise- rade statens inblandning i medieomrĂ„det men pekade ut rollen som garant för sund konkurrens samt alla medborgares rĂ€tt till kvalitativ journalistik, Ă€ven pĂ„ platser som uppfattas ointressanta av marknaden).

Dessa balanspunkter har dÀrefter varit en utgÄngspunkt nÀr Medie- utredningen i den andra fasen av utredningsarbetet har genomfört analyser av de strukturella förskjutningarna i medielandskapet, utar-

55

UtgÄngspunkter för slutbetÀnkandet

SOU 2016:80

betat mediepolitiska förslag och bedömningar som bör genomföras pÄ kort sikt samt identifierat andra mediepolitiska tankar om vad som bör genomföras pÄ lÀngre sikt.

56

3Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.1Introduktion

Redan dÄ de första kommersiella internettjÀnsterna började spridas i slutet pÄ 1980- och början pÄ 1990-talen var den rörelse igÄng som skulle mynna i de dramatiska omvÀlvningar mediemarknaden nu gÄr igenom. De forna massmediernas informationsmonopol bröts. AnvÀndarna vÀnde sig frÄn den inaktuella och otympliga papperstid- ningen till realtidsuppdaterade interaktiva och mobila plattformar. Det massmediala urvalet och tonaliteten som skulle passa ett genom- snitt byttes mot en alltmer individualiserad filtrering och ett allt tydligare personligt tilltal. Fragmentiseringen var igÄng och de stora anvÀndarskarorna började splittras. En utveckling som i sin tur resul- terade i att annonsköparna började söka sig till andra alternativ. Med sökmotorerna öppnade sig möjligheten för annonsörerna att inte bara vÀlja en mÄlgrupp utifrÄn Älder eller bostadsort, utan hitta exakt de personer som intresserar sig för en specifik produkt eller tjÀnst: bÀttre trÀffsÀkerhet till kraftigt lÀgre priser. Globaliseringen av annonsmarknaden Àr i dag ett faktum. Automatiseringen av den- samma likasÄ.

Med de sociala medierna kom en andra disruption: innehÄllet som tidigare av de traditionella medierna sÄlts i paketform bröts upp i sina bestÄndsdelar och frikopplades dÀrmed frÄn producenternas varu- mÀrken. NÀr anvÀndarna flyttade till sociala medier, följde de tradi- tionella medierna efter med resultatet att de inte lÀngre fullt ut kon- trollerar sin egen distribution. Sakta men sÀkert blir publicisterna allt mer beroende av de stora sociala medieplattformarna för att nÄ

57

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

medborgarna. En följdeffekt av den utveckling som beskrivs ovan Ă€r att den traditionellt sett sĂ„ höga lönsamheten i mediebranschen flyt- tat frĂ„n innehĂ„llsproducenterna till distributörerna. Medborgare betalar mer Ă€n nĂ„gonsin för möjliggörande medieteknik och tjĂ€nster, men vĂ€ljer i det digitala utbudets överflöd i allt högre utstrĂ€ckning bort de dyra, traditionella medierna. DataanvĂ€ndarnas aktiviteter genererar den nya valutan, de aktörer som har tillgĂ„ng till den kan fortsĂ€tta klĂ€ttra i den nya medieekologins vĂ€rdekedja. FörĂ€ndrings­­ kraften avtar inte, den stora utmaningen – att finna hĂ„llbara affĂ€rs- modeller för framtiden – delas sĂ„vĂ€l av traditionella som nya medie- aktörer.

Medieutredningen tecknar i detta kapitel en bild av detta allt mer komplexa och snabbt skiftande landskap. SÀrskilt fokus Àgnas de marknadsaktörer som regelbundet och uthÄlligt levererar kvalitativ, oberoende nyhetsrapportering.

3.2InnehÄllsproducenter

3.2.1Dagstidningar:

Svensk tidningsmarknad under 2000-talet – strukturförĂ€ndringar och ekonomisk utveckling

Ägarstrukturen pĂ„ den svenska tidningsmarknaden har under 2000- talet kommit att prĂ€glas av stora förĂ€ndringar. Sedan millennieskiftet har 46 av landets för nĂ€rvarande 93 medel- och högfrekventa dagstid- ningar – med andra ord hĂ€lften – fĂ„tt en ny majoritetsĂ€gare, i vissa fall flera gĂ„nger. Den takt med vilken Ă€garstrukturen kommit att förĂ€ndras under de senaste 15 Ă„ren saknar motsvarighet i den svenska presshistorien.

Icke desto mindre prĂ€glas Ă€garsammansĂ€ttningen pĂ„ tidnings- marknaden av en pĂ„taglig stabilitet. År 2016 har det gĂ„tt exakt 20 Ă„r sedan en ny aktör gjorde entrĂ© som Ă€gare av ett större tidningsföretag i Sverige. Det handlade den gĂ„ngen om LO:s försĂ€ljning av Aftonbladet till den norska Schibsted-koncernen (som fastĂ€n debu- tant inom svensk press hade gett ut tidningar i Norge sedan 1860). 2000-talets omfattande Ă€garskiften inom pressen har huvudsakligen

58

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

bestĂ„tt i att sedan lĂ€nge etablerade tidningsĂ€gare – familjer och stif- telser – köpt och sĂ„lt tidningar av varandra. Flera Ă€gare har i denna process valt att lĂ€mnat tidningsmarknaden.

I den hÀr analysen presenteras och diskuteras huvuddragen i strukturutvecklingen pÄ den svenska tidningsmarknaden under 2000-talet. I ett nÀsta steg relateras sedan strukturförÀndringarna pÄ marknaden till tidningsföretagens ekonomiska stÀllning och presta- tioner under samma period. Analysen avslutas med en diskussion kring den framtida utvecklingen för de svenska tidningsföretagen: Vilka Àr till synes bÀst rustade att möta de fortsatta ekonomiska utmaningar som tidningsmarknaden utan tvekan stÄr inför? Och för vilka ser det mörkare ut?

Analysen bygger huvudsakligen pÄ uppgifter och resultat hÀm- tade frÄn tidningsföretagens Ärsredovisningar, samt de Ärliga sam- manstÀllningar av dagspressens strukturella och ekonomiska utveck- ling som görs av presstödsnÀmnden (numera ett sÀrskilt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv). LÀget vad gÀller empi- riska kÀllor har konsekvenser för möjligheterna att genomföra vÀl- grundade analyser av den ekonomiska utvecklingen pÄ tidnings- marknaden. Svenska tidningsföretag sÀrredovisar exempelvis endast undantagsvis intÀkterna frÄn försÀljningen av digitala annonser och prenumerationer i sina Ärsredovisningar.

Det begrÀnsar möjligheterna att bedöma vilka tidningsföretag som lyckats bra respektive mindre bra i den digitala omstÀllningen. I takt med att landets (kvarvarande) tidningskoncerner inte bara har blivit större utan ocksÄ mer tÀtt integrerade och samordnade, har det ocksÄ blivit svÄrare att urskilja intÀkter och resultat för enskilda tid- ningstitlar. Antalet lokala tidningsrörelser med en egen Ärsredovis- ning blir successivt allt fÀrre. I enskilda fall (t.ex. Mittmedia och Nya Wermlands-Tidningen) ingÄr sÄ mÄnga som tio olika lokaltidningar i samma bolag. PÄ flera hÄll drivs dagstidningar med allmÀnt driftsstöd i samma bolag som tidningar utan stöd. Den hÀr utvecklingen inne- bÀr sammantaget att det blir svÄrare att bedöma framtidsutsikterna för enskilda dagstidningar, varför den följande framstÀllningen huvudsakligen kretsar kring den övergripande koncernnivÄn.

59

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Den tredje vĂ„gen – koncernbildningarna tar fart

Ägarkoncentrationen – dvs. den process genom vilket antalet företag pĂ„ en marknad koncentreras till ett minskande antal Ă€gare – Ă€r ingen ny företeelse i den svenska dagspressen. Familjen Hamrin i Jönköping började exempelvis bygga upp sitt nuvarande tidningsbestĂ„nd i Jönköpings lĂ€n – den s.k. Hallpressen – redan under 1930-talet. Familjen Ander i Karlstad la pĂ„ motsvarande sĂ€tt grunden till NWT- koncernen under 1940-talet genom en rad tidningsförvĂ€rv i VĂ€rmland.

ÄgarförĂ€ndringar pĂ„ mediemarknaden bĂ€r i Sverige och i mĂ„nga andra lĂ€nder pĂ„ en sĂ€rskild normativ sprĂ€ngkraft. Ägarkoncentration och andra större maktförskjutningar inom medierna har av vissa kritiker betraktats som hot mot ett pluralistiskt medieutbud och i förlĂ€ngningen demokratins funktionssĂ€tt. MedieĂ€gandets utveckling mot fĂ€rre men större aktörer har ocksĂ„ emellanĂ„t resulterat i politisk oro. År 1974 tillsatte den dĂ„ socialdemokratiska regeringen en utred- ning för att undersöka eventuella Ă„tgĂ€rder mot Ă€garkoncentrationen pĂ„ massmedieomrĂ„det.1 Förslaget om att införa en begrĂ€nsning av Ă€gandet pĂ„ mediemarknaden genomfördes dock aldrig. År 1997 sjö- satte regeringen Persson en likartad utredning, med ett likartat utfall.2 I bĂ„da fallen var det Bonnierkoncernens expansion som för- anledde försöken till politiska Ă„tgĂ€rder mot Ă€garsammansĂ€ttningen pĂ„ mediemarknaden.

Ägarstrukturen inom den svenska dagspressen har alltsĂ„ kunna utvecklas helt efter marknadens egna mekanismer. Vid tiden för mil- lennieskiftet svarade landets Ă„tta största Ă€gargrupperingar för drygt 70 procent av den samlade sĂ„lda tidningsupplagan i Sverige. Det var ungefĂ€r samma andel som 20 Ă„r tidigare.3 1900-talets avslutande decennier innehöll faktiskt relativt fĂ„ tidningsaffĂ€rer i Sverige (Ă€ven om nĂ„gra av dem, som Bonnierkoncernens övertagande av Sydsvenska Dagbladet i Malmö 1994 och Schibsteds förvĂ€rv av Aftonbladet 1996, rönte viss massmedial uppmĂ€rksamhet). Ägarstrukturen­ pĂ„ den

1  Massmediekoncentration: lagförslag och motiv (SOU 1980:28), betĂ€nkande av Massmediekoncentrationsutredningen.

2  Yttrandefriheten och konkurrensen: förslag till mediekoncentrationslag m.m. (SOU 1999:30), betĂ€nkande av MediekoncentrationskommittĂ©n.

3  Sundin, Staffan (1999). MedieĂ€gande, i Facht, Ulrika, Bucht, Catharina. & Carlsson, Ulla (red.) MedieSverige 1999/2000. Nordicom, Göteborgs universitet, s. 59–119.

60

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

svenska tidningsmarknaden följde i slutet av seklet sÄledes huvud- sakligen de lÀns- och partigrÀnser som sedan 1900-talets inledning gett den svenska dagspressen dess distinkta karaktÀr.

Men detta var pĂ„ vĂ€g att Ă€ndras. Under 1900-talets sista Ă„r startade vad som av professorn i massmedieekonomi Karl Erik Gustafsson kom att kallas för ”den andra vĂ„gen” av strukturförĂ€ndringar pĂ„ den svenska tidningsmarknaden (dĂ€r den första vĂ„gen utgjordes av 1950-talets nedlĂ€ggningsvĂ„g av lokala andra- och tredjetidningar – den s.k. tidningsdöden).4 I jĂ€mförelse med tidigare tidningsaffĂ€rer innehöll den andra vĂ„gen tvĂ„ helt nya element. Det första var att lokala konkurrenttidningar med olika politisk fĂ€rg togs över av samma Ă€gare; i nĂ„gra fall, som pĂ„ Gotland (1999) och i Ångermanland (1999), genom intrĂ€det av en ny, extern Ă€gare (Norrköpings Tidningar respektive Mittmedia), i andra fall genom att förstatid- ningen köpte upp den lokala andratidningen, vilket var fallet i exem- pelvis Norrköping (2000), GĂ€vle och Sundsvall (bĂ„da 2003).

Det andra nya inslaget var att tidigare konkurrerande tidnings­ rörelser nu slogs samman i en och samma administrativa och ekono- miska enhet, antingen genom skapandet av en helt ny tidning (vilket var fallet med Tidningen Ångermanland), eller genom bibehĂ„llandet av lokala editioner av en och samma huvudtidning (som i fallet Helsingborgs Dagblad/NordvĂ€stra SkĂ„nes Tidningar). Utvecklingen bröt mot den tidigare praxisen inom dagspressen, som inneburit att tidningsförvĂ€rv inte bara brukat följa partigrĂ€nserna utan ocksĂ„ karakteriserats av en hög grad av ekonomisk och redaktionell oav- hĂ€ngighet för de förvĂ€rvade tidningsrörelserna.

Med det sagt utspelade sig ocksĂ„ den andra strukturvĂ„gens tid- ningsaffĂ€rer huvudsakligen pĂ„ lokal nivĂ„ och med enskilda tidningar och företag som spelpjĂ€ser. Effekterna pĂ„ marknadsstrukturen som helhet var begrĂ€nsade. Men Ă€ven detta var pĂ„ vĂ€g att förĂ€ndras. För kort tid efter att omstruktureringarna pĂ„ lokal nivĂ„ hade satts i rull- ning sĂ„g ytterligare en ny sorts strukturaffĂ€rer dagens ljus. Även om den hĂ€r processen kom att löpa delvis parallellt med de affĂ€rer som nyss berörts, rörde det sig hĂ€r om affĂ€rsuppgörelser med en helt annan karaktĂ€r och en helt annan omfattning. Det finns dĂ€rför skĂ€l att tala om en tredje vĂ„g av strukturaffĂ€rer pĂ„ den svenska tidnings- marknaden – en vĂ„g som alltjĂ€mt rullar.

4  Utvecklingen av svensk dagspress intill 2005, i MĂ„ngfald och rĂ€ckvidd (SOU 2006:8), slutbe- tĂ€nkande av PresstödskommittĂ©n 2004, s. 485–543.

61

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Startskottet för den nya utvecklingslinjen blev bildandet av Gota Media 2003. Koncernen var resultatet av den regelrÀtta fusionen av de tvÄ stiftelseÀgda tidningskoncernerna BorÄs Tidning och Sydost­ press i Kalmar. Det nya företaget positionerade sig över en natt som den tredje största tidningskoncernen i landsorten, med en domine- rande marknadsstÀllning i fyra lÀn.

Gota Media var ett tydligt uttryck för den gradvisa attitydförĂ€nd- ring bland Tidningssveriges företagsledare, som med ledord som ”förvĂ€rv”, ”synergier” och ”stordriftsfördelar” nĂ„dde sin kulmen i den upptrissade budgivningen kring Centerpartiets tidningsgrupp under hösten 2005. Strukturutvecklingen pĂ„ den svenska tidnings- marknaden hade nu gĂ„tt frĂ„n att omfatta begrĂ€nsade lokala uppgö- relser till en nationell kapprustning i miljardklassen. Ytterligare ett för den svenska dagspressen nytt inslag som följde av den tredje vĂ„gens strukturaffĂ€rer var att jakten pĂ„ nya marknadsandelar i flera fall finansierades genom en omfattande skuldsĂ€ttning.

Att denna den tredje vĂ„gen av strukturaffĂ€rer tog sin början just i början av 2000-talet har flera skĂ€l. Ett första viktigt skĂ€l var det fak- tum att de flesta lokala tidningsmarknaderna visade tydliga tecken pĂ„ stagnation, varför externa förvĂ€rv var den enda vĂ€gen mot en ökad tillvĂ€xt.5 Ett andra centralt skĂ€l var förstĂ„s den alltmer pĂ„tagliga kon- kurrensen frĂ„n andra medieslag, pĂ„ annonsmarknaden inte minst. GĂ„r man tillbaka och lĂ€ser uttalanden och branschanalyser frĂ„n den hĂ€r tiden var det intressant nog inte internet som i första hand lyftes fram som den allvarligaste faran mot dagstidningarnas lĂ„ngsiktiga överlevnad. Internet, som Ă€nnu Ă„r 2003 hade en andel av annonsför- sĂ€ljningen pĂ„ beskedliga sju procent, ansĂ„gs snarare ta intĂ€kter frĂ„n de tryckta gratismedierna.6 Det uttryckligen största hotet mot den prenumererade dagspressen var i stĂ€llet gratistidningen Metro, som i oktober 2004 ökat sin lokala nĂ€rvaro frĂ„n sex till 17 stĂ€der, och som dĂ€rigenom kommit att bli en direkt konkurrent till flera av landets lokaltidningsföretag.

I det följande ges en presentation av de huvudsakliga ÀgarförÀnd- ringarna pÄ den svenska tidningsmarknaden under 2000-talet. Ana­ lysen görs ur ett aktörsperspektiv och kretsar sÄledes kring hur

5  Ots, Mart (2006). StrukturaffĂ€rer och samarbeten pĂ„ tvĂ„tidningsorter i SOU 2006:8, s. 545–623.

6  Gustafsson, Karl Erik (2005). Utvecklingen av svensk dagspress intill 2005 i SOU 2006:8, s. 485–543.

62

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

enskilda tidningsföretag valt att agera under perioden. Trots att den svenska tidningsbranschen har rykte om sig att prÀglas av en hög grad av stigbundenhet, Àr det likafullt tydligt att olika aktörer har valt att följa olika strategier nÀr det kommer till förvÀrv, fusioner och strate- giska allianser pÄ tidningsmarknaden.7

Strukturomvandlingens huvudrollsinnehavare

Om man ser till antalet tidningstitlar och fördelningen av marknads- andelar Ă€r det i första hand fyra koncerner som varit pĂ„drivande i utvecklingen mot ett mer koncentrerat Ă€gande pĂ„ den svenska tid- ningsmarknaden under 2000-talet. Det Ă€r Stampen, Mittmedia, Gota Media och Norrköpings Tidningars Media (NTM). Medan den förstnĂ€mnda Ă€r privatĂ€gd, Ă€gs de tre senare av ideella s.k. tidnings- stiftelser. Även de likaledes stiftelseĂ€gda VĂ€sterbottens-Kuriren och Eskilstuna-Kuriren har expanderat sina respektive tidningsgrupper under samma period. I andra fall har perioden sedan Ă„r 2000 i stĂ€llet resulterat i en viss retrĂ€tt frĂ„n tidningsmarknaden. Det gĂ€ller de familjeĂ€gda Bonnier- och NWT-koncernerna.8 För tvĂ„ andra av lan- dets större tidningsĂ€gare, familjeĂ€gda Herenco och den börsnoterade Schibstedkoncernen, har antalet Ă€gda tidningar förblivit konstant under perioden.

Stampen

Stampen-koncernen med sÀte i Göteborg Àr det företag som i offent- ligheten ofta kommit att exemplifiera den tredje strukturvÄgen pÄ den svenska tidningsmarknaden. Genom en rad omfattande förvÀrv och komplicerade allianser positionerade sig Stampen under nÄgra intensiva Är i början av 2000-talet som den största tidningskoncernen

7  Djerf-Pierre, Monica & Weibull, Lennart (red.) (2009). Ledarskap i framgĂ„ngsrika tidnings­ företag, JMG, Göteborgs universitet.

8  HĂ€r bortses frĂ„n de Ă€gare som helt och hĂ„llet valt att lĂ€mna tidningsmarknaden under 2000- talet. Till de större hör Ridderstadsstiftelsen i Linköping (Östgöta Correspondenten), famil- jerna Sommelius i Helsingborg (Helsingborgs Dagblad/NordvĂ€stra SkĂ„nes Tidningar) och Bengtsson i Falun (Dalarnas Tidningar). Hit hör ocksĂ„ Centerpartiets riksorganisation (Centertidningar).

63

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

i Sverige. Den tillvÀxttakt med vilket det Göteborgsbaserade familje- företaget tog sig an utvecklingen pÄ tidningsmarknaden saknar motstycke i svensk tidningshistoria.

Vid ingĂ„ngen av 2000-talet utgjordes Stampens tidningsinnehav av endast en tidning. Det var Göteborgs-Posten, som varit i Ă€garfa- miljen Hjörnes besittning sedan 1920-talet. Till detta kom en större minoritetspost i Uddevallatidningen BohuslĂ€ningen (med systertid- ningen Strömstads Tidning) samt ett 20-procentigt delĂ€garskap i Liberala Tidningar, det samverkansbolag för liberalt mĂ€rkta tidnings- företag som sedan 1970-talet Ă€gde bland annat Nerikes Allehanda (NA) i Örebro.

Tillsammans med bolagets vd Tomas BrunegĂ„rd stakade huvudĂ€- garen Peter Hjörne vid tiden för millennieskiftet ut en ny fĂ€rdrikt- ning för företaget. Det ambitiösa mĂ„let var att etablera Stampen som en nationell spelare pĂ„ tidningsmarknaden. Ett första steg togs Ă„r 2000 med köpet av en minoritetspost i den dĂ„ börsnoterade Vestmanlands LĂ€ns Tidning (VLT). Ett andra togs tre Ă„r senare, i och med bildandet av Morgonpress Invest, ett bolag samĂ€gt med Nya Lidköpings-Tidningen (familjen Hörling) och som hade som syfte att förvĂ€rva och förvalta aktier i tidningsföretag. Det riktigt stora sprĂ„nget mot nationell dominans togs dock i samband med förvĂ€rvet för 1 815 miljoner kronor av Centerpartiets tidningsgrupp 2005. I Centertidningar ingick sex helĂ€gda och tre delvis Ă€gda flerdagarstid- ningar, tvĂ„ helĂ€gda fĂ„dagarstidningar och ett tryckeribolag. Köpet genomfördes i samverkan med Mittmedia, VLT och Morgonpress Invest.

I den uppdelning av Centertidningar som följde pĂ„ förvĂ€rvet blev Stampen majoritetsĂ€gare (91 procent) i Hallands Nyheter och hĂ€lf- tenĂ€gare (50 procent) i Södermanlands Nyheter i Nyköping. Stampen övertog ocksĂ„ en minoritetspost (24,5 procent) i fĂ„dagars- tidningsföretaget Ortstidningar i VĂ€st. En kort tid efter CentertidningsaffĂ€ren blev Stampen genom ett köp av en mindre aktiepost Ă€ven majoritetsĂ€gare (51 procent) i BohuslĂ€ningen.

Övertagandet av Centertidningar resulterade i en komplicerad Ă€garbild för mĂ„nga av de berörda tidningsföretagen, med korsvisa Ă€garförhĂ„llanden och geografiskt spretiga koncerner. AffĂ€ren fick dĂ€rför sin naturliga fortsĂ€ttning i en ny stor affĂ€rsuppgörelse ett par Ă„r senare. Efter segdragna förhandlingar och Ă„nyo upptrissade priser lyckades Stampen i april 2007 förvĂ€rva aktiemajoriteten i VLT-

64

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

koncernen. Det blev katalysatorn för en ny omstrukturering av den svenska lokaltidningsmarknaden. I MÀlardalen slogs VLT-koncernen samman med NA-gruppen. Det nya bolaget, Promedia, omfattade elva högfrekventa dagstidningar och blev nu ett dotterbolag till Stampen. Stampens vÀstsvenska lokaltidningar sammanfördes pÄ motsvarande sÀtt i en egen tidningskoncern, kallad Mediabolaget VÀstkusten. Hit fördes ocksÄ VÀnersborgs- och TrollhÀttantidningen TTELA, som tidigare Àgts av VLT. I samband med de hÀr affÀrerna sÄldes ocksÄ Stampens aktiepost i Södermanlands Tidning till Eskilstuna-Kuriren.

Vid utgĂ„ngen av 2008 hade Stampen-imperiet kommit att omfatta 17 dagstidningar och en marknadsandel pĂ„ 16 procent.9 Till detta kom landets största tryckerikoncern (V-TAB) samt en rad andra huvud- sakligen nyförvĂ€rvade företag i nĂ€rliggande branscher, som t.ex. gratistidningar,­ digitala medier, kommunikationsbyrĂ„er och produk- tionsbolag. PĂ„ bara fyra Ă„r hade Stampens omsĂ€ttning ökat frĂ„n 1,6 till 5,1 miljarder kronor. Men expansionen hade ett högt pris.

Mellan 2004 och 2008 steg bolagets lĂ„ngfristiga skulder frĂ„n 198 miljoner kronor till 1 412 miljoner kronor. Goodwillen, dvs. redovi- sade övervĂ€rden frĂ„n förvĂ€rvade företag, steg samtidigt frĂ„n 2 miljo- ner kronor till 2 634 miljoner kronor, motsvarande mer Ă€n hĂ€lften av de samlade tillgĂ„ngarna i koncernen. Av dagstidningarna var dess- utom endast Göteborgs-Posten helĂ€gd. Ägarandelarna i Promedia och Mediabolaget VĂ€stkusten uppgick till 55 respektive 70 procent. Det innebar att Stampen saknade förfoganderĂ€tten över dotterkon- cernernas kassaflöden.

Den huvudsakligen lĂ„nefinansierade miljardsatsningen med syfte att etablera Stampen som en nationellt ledande medieaktör skulle visa sig ödesdiger. Koncernen lyckades inte prestera en lönsamhet som var tillrĂ€ckligt hög för att försvara de betydande goodwillvĂ€r- dena. Under 2013 och 2014 tvingades Stampen till omfattande ned- skrivningar av goodwill, vilket resulterade i en samlad förlust efter finansiella poster pĂ„ knappt 1,4 miljarder. Stampen hade fram till dess valt att göra endast marginella nedskrivningar av de goodwill- vĂ€rden som ackumulerats i koncernen. En del i den finansiella kris- hantering som nu inleddes blev att avhĂ€nda sig Promedia-koncernens dagstidningar till de övriga Ă€garna (Mittmedia och Eskilstuna-

9  Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red.) (2010). MedieSverige 2010: Statistik och analys. Nordicom, Göteborgs universitet.

65

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Kuriren) i utbyte mot koncernens tryckeriverksamhet. Det innebar att antalet tidningar i Stampen vid utgÄngen av 2015 hade sjunkit till sex. Dessa tidningar kom ocksÄ att ingÄ i den uppmÀrksammade företagsrekonstruktion av koncernen som inleddes i maj 2016.

Mittmedia

Bygget av Mittmedia, som i och med Stampens dramatiska nedgĂ„ng övertagit positionen som landets största tidningsĂ€gare i frĂ„ga om enskilda titlar, har en mer utdragen historia. Grunden till koncernen las redan 1971 i och med Gefle Dagblads köp av Ljusnan i BollnĂ€s. I mitten av 1980-talet förvĂ€rvades Sundsvalls Tidning med dottertid- ningen Örnsköldsviks Allehanda och 1997 köptes den moderata VĂ€sternorrlands Allehanda i HĂ€rnösand. Fram till dess hade den Folkparti-mĂ€rkta tidningskoncernen uteslutande tagit över liberala tidningar. Mittmedia Ă€gs av de av liberala politiker dominerade Nya Stiftelsen Gefle Dagblad och Stiftelsen Pressorgansation. Parti­ barriĂ€ren bröts dock fullstĂ€ndigt i och med förvĂ€rvet av den socialde- mokratiska SollefteĂ„tidningen Nya Norrland 2000 (vilken omgĂ„ende slogs samman med VĂ€sternorrlands Allehanda till Tidningen Ångermanland, som gavs en liberal och en socialdemokratisk ledar- sida), samt de (S)-mĂ€rkta andratidningarna i Sundsvall (Dagbladet) och GĂ€vle (Arbetarbladet) tre Ă„r senare.

Vid tiden för förvĂ€rvet av Centertidningar var Mittmedia den dominerande tidningskoncernen i södra Norrland, med sammanlagt sju tidningar i portföljen. Köpet av Centertidningar, till vilket Mittmedia bidrog med 18 procent, resulterade i att koncernen blev ensam Ă€gare till Östersunds-Posten. Efter att ha köpt ut minoritetsĂ€- garen (familjen Svender) kontrollerade Mittmedia snart ocksĂ„ samt- liga aktier i Hudiksvalls Tidning, HĂ€lsinge Kuriren (i dag Söderhamns-Kuriren) och Ljusdals-Posten. En kort tid efter köpet av Centertidningar förvĂ€rvade Mittmedia Ă€ven den andra tidningen i Östersund, den socialdemokratiska LĂ€nstidningen.

Men Mittmedia var inte fĂ€rdiga med det. TvĂ„ Ă„r senare, 2008, betalade koncernen uppskattningsvis 400 miljoner kronor för huvudtidningen i Dalarna, Dalarnas Tidningar, ett förvĂ€rv som fem

66

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Ă„r senare följdes upp av köpet av andratidningen Dala-Demokraten. I och med det bestod Mittmedia av 14 dagstidningar, samt ett mino- ritetsĂ€gande i Promedia pĂ„ 25 procent.

Mittmedia var lÀnge en jÀmförelsevis decentraliserad koncern med tidningsrörelserna placerade i separata dotterbolag. Detta Ànd- rades under 2013, dÄ en stor del av verksamheten placerades i ett gemensamt bolag, Mittmedia AB, med en gemensam vd och styrelse. Omstruktureringen av koncernen möjliggjordes av att de kvarva- rande minoritetsÀgarna frÄn de (S)-mÀrkta tidningarna i GÀvle, SollefteÄ och Sundsvall köptes ut. Utvecklingen inom Mittmedia- koncernen har sedan dess prÀglats av en omfattande samordning och rationalisering av de lokala verksamheterna. Det innebar bland annat att den under lÄng tid skuldtyngda Dagbladet i Sundsvall las ner i februari 2015.

I samband med uppdelningen av Promedia i juni samma Ă„r över- tog Mittmedia kontrollen över ytterligare tio medel- och högfrek- venta dagstidningar. Som ett led i den affĂ€ren byttes Eskilstuna- Kurirens Ă€garandel i Promedia mot ett minoritetsĂ€gande om 8,5 procent i Mittmedia AB. Mittmedia Ă€r i dag den dominerande tidningsutgivaren i sammanlagt sex lĂ€n, frĂ„n Örebro i söder till VĂ€sternorrland i norr.

Norrköpings Tidningars Media (NTM)

Norrköpings Tidningar, grundad 1758 och dĂ€rmed Sveriges Ă€ldsta i dag utgivna dagstidning, kom intressant nog att bli en pionjĂ€r i den andra vĂ„gens strukturaffĂ€rer pĂ„ tidningsmarknaden. Köpen av de bĂ„da Gotlandstidningarna 1999 och andratidningen Folkbladet i Norrköping Ă„ret dĂ€rpĂ„ kom att bli förebilder för flera av de följande Ă„rens tidningsaffĂ€rer i Sverige.10 År 2002 utökades NTM-koncernen, som sedan 1960-talet ocksĂ„ omfattade VĂ€sterviks-Tidningen, med moderata Norrbottens-Kuriren i LuleĂ„.

NTM var tillsammans med Gota Media en av de grupperingar som förlorade budgivningen om Centertidningar. I stÀllet köpte NTM nÄgra Är senare den andra tidningen i LuleÄ, NorrlÀndska

10  Ots, Mart (2006). StrukturaffĂ€rer och samarbeten pĂ„ tvĂ„tidningsorter i SOU 2006:8, s. 545–623.

67

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Socialdemokraten, ett förvĂ€rv som snart följdes upp med de betyd- ligt mer omfattande köpen av Östgöta Correspondenten i Linköping och Upsala Nya Tidning (den senare till 50 procent).

De hĂ€r affĂ€rerna möjliggjordes genom att de förvĂ€rvade tidningar- nas ursprungliga Ă€gare intrĂ€dde som minoritetsĂ€gare i NTM. Sedan Ridderstadsstiftelsen i Linköping sedermera köpts ut igen Ă€gs NTM- koncernen till 77,7 procent av Erik & Asta Sundins stiftelse i Norrköpingochtill22,3 procentavdes.k.AxelJohansson-stiftelserna i Uppsala. Medan den förstnĂ€mnda har en konservativ prĂ€gel (enligt stadgarna har Moderata samlingspartiet rĂ€tt att utse en av stiftelsesty- relsens tre ledamöter) karakteriseras de senare av en liberal dito. Tidningsrörelserna Ă€r samlade i regionala koncerner för Östergötland (inkl. VĂ€stervik), Uppland, Gotland och Norrbotten. I augusti 2012 köpte NTM-koncernen Motala & Vadstena Tidning frĂ„n Promedia. Under 2016 förvĂ€rvade NTM-koncernen Enköpings-Posten frĂ„n NWT-koncernen, vilket innebĂ€r att koncernen f.n. omfattar elva dagstidningar.

Gota Media

Gota Media kom till genom ett samgÄende snarare Àn ett förvÀrv. Norrköpings Tidningar förde under 1990-talet samtal om ett sam­ gÄende med Sydostpress-koncernen i Kalmar. Av de planerna blev det dock intet. Sydostpress Àgare Stiftelsen Barometern valde i stÀllet att lÄta koncernen gÄ samman med BorÄs Tidning, som Àgdes av den likaledes konservativa Tore G WÀrenstams stiftelse. Koncernerna bedömdesvarajÀmnstoravarförmankundeenasomett50/50-Àgande. BÄda Àgarstiftelserna ansÄgs sig vara förhindrade av sina stadgar att avhÀnda sig aktiemajoriteten i sina respektive företag.

Att koncernen kom till genom ett samgĂ„ende snarare Ă€n ett för- vĂ€rv innebar att tillgĂ„ngarna i de bĂ„da ursprungliga koncernerna behölls i den nya rörelsen. Redan frĂ„n dag ett var Gota Media en mycket resursstark aktör – ocksĂ„ i ett nationellt perspektiv. Till det nya tidningsbolaget, Gota Media AB, fördes BorĂ„s Tidning och de tre Sydostpresstidningarna Barometern, SmĂ„landsposten och Blekinge LĂ€ns Tidning (BLT). BorĂ„s Tidnings dottertidning Ulricehamns Tidning placerades dock i ett enskilt bolag.

68

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Gota Media har sedan tillkomsten successivt utökat sin dominans pĂ„ de lokala tidningsmarknader dĂ€r koncernen Ă€r verksam. 2003 för- vĂ€rvades aktiemajoriteten i Sydöstran, den socialdemokratiska kon- kurrenten till BLT i Karlskrona. 2011 genomfördes en motsvarande uppgörelse i Kalmar, med övertagandet av Östra SmĂ„land/Nyheterna. Samma Ă„r köptes ocksĂ„ huvudtidningen pĂ„ Öland, Ölandsbladet, liksom fĂ„dagarstidningarna Kalmar LĂ€ns Tidning och VĂ€xjöbladet/ Kronobergaren. Samtliga förvĂ€rvade tidningar drivs som egna dot- terbolag. Arbetarrörelsen i Kalmar och Blekinge bibehĂ„ller hĂ€r ett minoritetsĂ€gande i sina respektive tidningsföretag.

Under 2011 genomförde Ă€ven Gota Media en affĂ€r av en betydligt större dignitet och som ocksĂ„ innebar en utvidgning av koncernens marknadsomrĂ„de. För uppskattningsvis 250 miljoner kronor förvĂ€r- vades aktiemajoriteten (65 procent) i SkĂ„nemedia med tidningarna Trelleborgs Allehanda, Kristianstadsbladet och Ystads Allehanda frĂ„n Sydsvenska Dagbladet. SkĂ„nemedia drivs i dag som en under- koncern till Gota Media. Ägandet delas med Stiftelsen Kristianstadsbladet.

Även i VĂ€stsverige har Gota Media flyttat fram sina positioner, om Ă€n inte pĂ„ samma pĂ„tagliga sĂ€tt som i sydost. Sedan 2013 Ă€ger koncernen 45,5 procent av Ortstidningar i VĂ€st, som ger ut lĂ„gfrek- venta lokaltidningar och gratistidningar pĂ„ flera orter lĂ€ngs med VĂ€stkusten.

Eskilstuna-Kuriren (Sörmlands Media)

Eskilstuna-Kuriren var den första stiftelseÀgda tidningen inom svensk landsortspress. Eskilstuna-Kurirens stiftelse bildades 1940, och gavs som Àgardirektiv en tydligt liberal (tillika nykterhetsiv- rande) ÀndamÄlsparagraf. Det hindrade dock inte tidningskoncernen, som sedan 1965 ocksÄ omfattat den liberala Katrineholms-Kuriren, frÄn att Är 2003 ta över Àgandet i den socialdemokratiska lokalkon- kurrenten Folket. NÄgra Är senare stÀrkte koncernen ytterligare greppet kring den sörmlÀndska tidningsmarknaden. I samband med det intrikata efterspelet till CentertidningsaffÀren förvÀrvades 2007

(C)-tidningen Södermanlands Nyheter i Nyköping frÄn Stampen, som i gengÀld dessutom övertog en minoritetspost i Hallandsposten.

69

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Eskilstuna-Kuriren köpte samtidigt in sig med 20 procent i den nybildade Promedia-koncernen. Satsningarna möjliggjordes genom omfattande banklĂ„n för den tidigare skuldfria tidningskoncernen.

Som nÀmnts resulterade uppdelningen av Promedia under 2015 i att Eskilstuna-Kuriren intrÀdde som minoritetsÀgare i Mittmedia AB. Liksom för de bÄda övriga delÀgarna hade Promedia-Àgandet Äsamkat tidningsföretaget i Eskilstuna betydande kostnader i form av goodwillnedskrivningar under Ären strax före. Under 2015 valde Eskilstuna-Kuriren hÀrtill att lÀgga ner Folket. Tidningen som under flera Är redovisat stora förluster hade sedan 2012 utkommit som veckotidning.

VĂ€sterbottens-Kurirens Media

PĂ„ ytterligare en ort utöver dem som hittills berörts ingĂ„r andratid- ningen numera i samma koncern som den större förstatidningen. Det Ă€r i UmeĂ„, dĂ€r marknadsledande VĂ€sterbottens-Kuriren sedan 2001 Ă€gt först halva och sedan 2003 91 procent av (S)-tidningen Folkbladet. Den lokala arbetarrörelsen kontrollerar de Ă„terstĂ„ende aktierna genom holdingbolaget VF Intressenter AB. VK-koncernen Ă€gs sedan 1978 av den liberala Stiftelsen VK-Press.

VK-gruppen hör med sina tvĂ„ tidningar till landets mindre tid- ningskoncerner. I omgĂ„ngar har det ryktats om ett förestĂ„ende sam- gĂ„ende med regionkollegan Norran i SkellefteĂ„. Ett förberedande steg togs under 2005 genom ett korsvist Ă€garskifte (motsvarande 10 procent) av aktierna i de bĂ„da bolagen samt ett utbyte av en sty- relseplats i respektive bolagsstyrelse. Aktieposterna Ă„terbördades emellertid tre Ă„r senare. DĂ„ lĂ€mnade Norrans dĂ„varande styrelseord- förande VK:s styrelse. VK:s ordförande behöll en plats i Norrans styrelse fram till 2012.

Bonnier

Bonnierkoncernen i Stockholm Àr inte bara Sveriges största tid- ningsÀgare i termer av samlad omsÀttning, den Àr ocksÄ landets Àldsta. Aktiemajoriten i Dagens Nyheter har varit i familjeföretagets Àgo sedan 1901. (DÄ bortses frÄn att Göteborgs-Posten startades av Felix Bonnier, yngre bror till den mer kÀnde Albert, redan 1859. Tidningen

70

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

sÄldes dock vidare i början av 1870-talet). BonniersfÀren Àr ocksÄ den enda av dagens större svenska tidningsÀgare som startat inte bara en, utan faktiskt tvÄ egna dagstidningar. Expressen grundades 1944 och Dagens Industri 1976. Köpet av Sydsvenska Dagbladet och Trelleborgs Allehanda 1994, vilket nÄgra Är senare följdes upp av för- vÀrven av Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet, var dÀrför inte bara ett första intÄg pÄ lokaltidningsmarknaden i Sverige, det var ocksÄ det första regelrÀtta tidningsförvÀrvet pÄ nÀstan 100 Är för Bonnierkoncernen (Ätminstone i Sverige). Under 1997 och 1998 köptes Àven de regionala kvÀllstidningarna GT i Göteborg och KvÀllsposten i Malmö av Expressen och utgör sedan dess editioner av denna.

Under loppet av 2000-talet har Bonnierkoncernen vuxit mycket kraftigt. TillvÀxten har dock huvudsakligen skett inom andra medie- omrÄden, som tv, tidskrifter samt bokutgivning och -försÀljning. Tidningsutgivningens andel av koncernens samlade intÀkter har som följd minskat. Till denna utveckling bidrog dessutom försÀljningen av SkÄnemedia under 2011. Avyttringen tolkades av externa bedö- mare som en ansats till en avveckling av koncernens tidningsverk- samhet, i varje fall utanför Stockholm. Sydsvenskans köp av Helsingborgs Dagblad/NordvÀstra SkÄnes Tidningar tre Är senare var utifrÄn det perspektivet ett steg i en motsatt riktning. Det fusio- nerade tidningsbolaget omgÀrdas dock av ihÀrdiga rykten om att vara till salu. I Stockholm drivs Bonnierkoncernens tre dagstidningar sedan ett par Är tillbaka som ett gemensamt affÀrsomrÄde, med en gemensam vd och en delvis koordinerad sÀljorganisation.

Nya Wermlands-Tidningen (NWT)

Som redan nĂ€mnts hör NWT-koncernen i Karlstad till landets allra Ă€ldsta flertidningsgrupper. Med start under 1940-talet inledde Ă€gar- familjen Ander en serie lokala tidningsförvĂ€rv, först i VĂ€rmland och dĂ€refter i VĂ€stergötland och Dalsland. Köpen av NordvĂ€stra SkĂ„nes Tidningar (NST) i Ängelholm 1979 och Enköpings-Posten fyra Ă„r senare vidgade koncernens marknadsintressen ytterligare. Vid ingĂ„ngen­ av 2000-talet bestod NWT-koncernen av tio medel- och

71

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

högfrekventa och tvÄ lÄgfrekventa dagstidningar. Med det var den landets största tidningskoncern utanför storstÀderna. Den var ocksÄ den klart lönsammaste.

Trots att de finansiella musklerna knappast har saknats har NWT valt att stÄ utanför de stora strukturaffÀrer som beskrivits i det ovan- stÄende. Under 2014 valde NWT dessutom att sÀlja NST, vilken sedan 2001 drivits i ett gemensamt bolag med Helsingborgs Dagblad (HD), Àgt tillsammans med familjen Sommelius. Karlstadföretagets expansion pÄ den svenska tidningsmarknaden under 2000-talet har i stÀllet begrÀnsats till att tÀppa till de ÄterstÄende marknadsluckorna i det egna nÀromrÄdet. I och med köpen av DalslÀnningen 2009, Karlskoga-Kuriren 2011 och Provinstidningen Dalsland 2013 Àger NWT nu samtliga lokaltidningar i VÀrmland och Dalsland, vid sidan av den alltjÀmt rörelseÀgda VÀrmlands Folkblad. NWT-koncernen har till följd av denna utveckling halkat ner till fjÀrdeplatsen pÄ listan över de största landsortstidningskoncernerna.

I stĂ€llet för expansion pĂ„ den svenska tidningsmarknaden har NWT valt att fĂ€sta ett allt större fokus vid den norska. År 2000 köpte företaget in sig i lokaltidningen Bergens Tidende. NĂ„gra Ă„r senare gjordes ett första förvĂ€rv av aktier i Schibsted. Den för NWT- koncernen sĂ€llsynt lyckosamma investeringen i köp- och sĂ€ljsajten Blocket i början av 2000-talet sĂ„ldes under 2006 till Schibsted för en avsevĂ€rd aktiepost i den norska mediekoncernen. NWT har hĂ€refter successivt utökat sina Ă€garandelar i bĂ„de Schibsted och Bergens Tidende, som Ă„r 2009 uppgick i den koncern som i dag kallas för Polaris Media. Aktieposterna i de bĂ„da bolagen, som hanterades genom ett norskregistrerat holdingbolag, hade vid utgĂ„ngen av 2015 ett marknadsvĂ€rde pĂ„ 2,5 miljarder svenska kronor.

Utfallet av 2000-talets strukturaffÀrer: en sammanfattande lÀgesrapport

Den samlade slutsatsen utifrĂ„n de marknadsförĂ€ndringar som berörts i den hĂ€r sammanstĂ€llningen Ă€r att Ă€garkoncentrationen har ökat pĂ„ den svenska tidningsmarknaden under 2000-talet. Marknads­ andelen för de Ă„tta största tidningskoncernerna hade vid utgĂ„ngen av 2015 stigit till omkring 90 procent. Tillsammans kontrollerar de i dag 76 av landets 93 medel- och högfrekventa dagstidningar.

72

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Nu Ă€r det hĂ€r ingen situation som Ă€r unik för Sverige. Ägar­ koncentrationen pĂ„ den svenska tidningsmarknaden avviker till sin omfattning inte nĂ€mnvĂ€rt frĂ„n den i de övriga nordiska lĂ€nderna.11 NĂ„gra specifika förhĂ„llanden sĂ€rskiljer likafullt den svenska situatio- nen i förhĂ„llande till vĂ„ra nordiska grannar. Ett första sĂ„dant förhĂ„l- lande Ă€r den relativa avsaknaden av utlĂ€ndska Ă€gare. Endast tre av landets dagstidningar Ă€gs av ickesvenska aktörer. Det Ă€r de Schibsted- Ă€gda Aftonbladet och Svenska Dagbladet samt fyradagarstidningen Dagen, som Ă€gs av Mentor Medier, en norsk mediekoncern med koppling till bl.a. frikyrkorörelsen. Schibsted Ă€r dessutom det enda av de pĂ„ den svenska tidningsmarknaden verksamma företagen som Ă€r placerat pĂ„ en fondbörs.

Den svenska tidningsmarknaden bestÄr i övrigt uteslutande av svenskÀgda, icke-publika tidningsföretag. I jÀmförelse med lÀget i övriga Norden Àgs en ovanligt stor andel av dessa dessutom av famil- jer. Trots en viss tillbakagÄng pÄ senare Är Àr fyra av landets Ätta största tidningsföretag alltjÀmt familjeÀgda. Ett sista sÀrdrag, som den svenska dagspressen dock delar med den danska, Àr den stora och dessutom vÀxande andelen stiftelseÀgda dagstidningar. Som framgÄtt av det ovanstÄende Àr det i första hand de stiftelsekontrol- lerade tidningskoncernerna som kommit att flytta fram sina mark- nadspositioner pÄ den svenska tidningsmarknaden under 2000-talet. 57 av landets medel- och högfrekventa tidningar har i dag en eller flera stiftelser som Àgare. Det Àr 34 fler Àn 15 Är tidigare.12

De pÄ den svenska tidningsmarknaden representerade Àgarstiftel- serna etablerades samtliga under perioden 1940 till 1986. I det flesta fall var syftet att ta över driften av en enskild lokaltidning, för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla tidningens politiska hemvist. Majoriteten av de svenska tidningsstiftelserna fick pÄ sÄ sÀtt en tydlig koppling till den politiska sfÀren. I flera fall fastlades den politiska tillhörigheten i stiftelsestadgarna.13 Tidningsstiftelsen Àr som fenomen ett konkret uttryck för den svenska partipresstraditionen.

11  Ohlsson, Jonas (2015). The Nordic Media Market 2015. Nordicom, Göteborgs universitet.

12  Sundin, Staffan (2002). MedieĂ€gande kapitel i MedieSverige 2001/2002, Carlsson Ulla, & Facht Ulrika (red.), Nordicom, Göteborgs universitet.

13  Ohlsson, Jonas (2016). Den svenska mediemarknaden 2016. Nordicom, Göteborgs universitet.

73

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

I takt med att de stiftelseÀgda tidningsföretagen kommit att lÀgga under sig allt fler dagstidningar har stiftelserna varit tvungna att revidera och i viss mÄn omförhandla sina ursprungliga ÀndamÄl. Gota Media, vars bÄda Àgarstiftelser via sina stadgar Àr stadigt förankrade i den moderata politiska sfÀren, utger t.ex. i dag tidningar med bÄde liberal, centerpartistisk och socialdemokratisk hemvist. SprÄkbruket bland de större stiftelseÀgda tidningskoncernerna prÀglas numera ofta av utfÀstelser om att vilja sÀkerstÀlla den publicistiska mÄngfal- den pÄ de lokala marknader dÀr de Àr verksamma.

Stiftelser beskrivs ofta som â€Ă€garlösa”, i den meningen att de saknar en traditionell Ă€gare. Det innebĂ€r att stadgarna, stiftelsens eget styrdokument, fĂ„r en viktig roll i hur stiftelsens tillgĂ„ngar han- teras. Ett gemensamt drag hos de svenska tidningsstiftelsernas stad- gar Ă€r dock att de vid sidan av en eventuell politisk positionering ger mycket begrĂ€nsade direktiv angĂ„ende hur tidningsrörelserna i övrigt ska drivas. Det lĂ€mnas i stadgarna ett betydande strategiskt spelrum för de personer som för stunden Ă€r satta att utöva Ă€garrollen i tid- ningsföretaget – liksom för de individer som utses att leda den ope- rativa driften av detsamma.

Det hĂ€r Ă€r en central förklaring till varför de svenska stiftelseĂ€gda tidningsföretagen under 2000-talet valt i vissa fall mycket olika vĂ€gar nĂ€r det gĂ€ller exempelvis förvĂ€rv och allianser, digitala strategier och hanteringen av fallande tidningsupplagor. Ägandeformen i sig bidrar hĂ€rvidlag med liten förklaringskraft nĂ€r det gĂ€ller den övergripande utvecklingen i den stiftelseĂ€gda delen av pressen. Det Ă€r en slutsats som emellertid ocksĂ„ gĂ€ller den privatĂ€gda delen av densamma. Även de stora svenska tidningsfamiljerna har under 2000-talet valt diame- tralt olika fĂ€rdriktningar för sina respektive företag – med, som synes, diametralt olika framgĂ„ng.14

En sammanstÀllning över Àgarstrukturen pÄ den svenska tidnings- marknaden vid utgÄngen av 2015 presenteras i tabell 3.1.

14  För en mer utförlig diskussion pĂ„ temat, se Ohlsson, Jonas (2016). Den svenska mediemark- naden 2016. Nordicom, Göteborgs universitet.

74

SOU 2016:80 Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Tabell 3.1 Ägargrupper inom svensk flerdagarspress, >3 dagar/vecka, antal tidningar, upplaga och marknadsandel, 2015

Företag eller

 

Antal

Samlad

Andel av total

huvudtidning

HuvudÀgare

tidningar

upplaga1

upplaga (%)

Bonnier

SlÀkten Bonnier

5

592 200

25,4

 

Nya Stiftelsen

 

 

 

Mittmedia

Gefle Dagblad

23

325 700

14,0

Schibsted Sverige

Schibsted ASA

2

273 100

11,7

Stampen

Familjen Hjörne

6

253 000

10,8

 

Stift. Barometern/Stift.

 

 

 

Gota Media

Tore G WĂ€renstam

11

226 600

9,7

Norrköpings Tidningar

Erik och Asta Sundins

 

 

 

Media

Stiftelse

10

204 800

8,8

Nya Wermlands-

 

 

 

 

Tidningen

Familjen Ander

10

121 600

5,2

Hallpressen

Familjen Hamrin

9

81 800

3,5

 

Eskilstuna-Kurirens

 

 

 

Sörmlands Media

Stiftelse

3

57 500

2,5

SkÄnska Dagbladet

Centerrörelsen

2

37 100

1,6

VĂ€sterbottens-

 

 

 

 

Kurirens Media

Stiftelsen VK-Press

2

37 000

1,6

VĂ€rmlands Folkblad,

 

 

 

 

PiteÄ-Tidningen

Arbetarrörelsen2

2

28 800

1,2

Lidköpingspress

Familjen Hörling

1

22 800

1,0

Norran

Stiftelsen Skelleftepress

1

20 900

0,9

Dagen

Mentor Medier A/S

1

16 800

0,7

Vimmerby Tidning

Familjen Ingemarsson

1

11 200

0,5

AlingsÄs Tidning

Familjen Michelsen

1

9 900

0,4

Övriga




3

12 600

0,5

 

Totalt

93

2 333 400

100,0

KÀlla: Bearbetning av upplageuppgifter frÄn TS Mediefakta samt Ärsredovisningar.

Kommentar: 1Aftonbladet (Schibsted) samt Bonniers dagstidningar valde under 2015 att stĂ„ utanför den upplagerevidering som görs av TS Mediefakta. För Aftonbladet och Expressen redovisas i stĂ€llet sjĂ€lvrap- porterad upplaga. Övriga Bonniertidningars upplaga har uppskattats utifrĂ„n den procentuella upplageför- Ă€ndringen för sex- respektive sjudagarspressen sedan den senast uppmĂ€tta TS-upplagan för var och en av dem. 2Tidningar Ă€gda av lokala organisationer i arbetarrörelsen har sammanförts till en gemensam grupp oberoende av juridiskt Ă€gande.

Kommentar: I tabell 3.1, 3.2 och 3.3 förekommer markeringar för uppgift saknas (u.s.), noll (-) och företa- get fanns inte (...).

75

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Tidningsföretagens ekonomiska utveckling

Den svenska dagspressen karakteriserades lĂ€nge som en konjunktur- kĂ€nslig bransch. PresstödsnĂ€mndens 40-Ă„riga mĂ€tserier över tid- ningsföretagens ekonomiska utveckling visar pĂ„ ett tydligt samband mellan vinstnivĂ„erna i tidningsbranschen och den ekonomiska utvecklingen i stort. NĂ€r det gick bra för Sverige, gick det ocksĂ„ bra för svensk dagspress. Förklaringen till den nĂ€ra kopplingen till sam- hĂ€llsekonomin var att dagspressen fick en stor del av sina intĂ€kter frĂ„n annonsförsĂ€ljning. Annonsmarknadens utveckling hör till de bĂ€stakonjunkturindikatorernasomfinnsilandet.Tidningsbranschens andra huvudmarknad, den för anvĂ€ndarintĂ€kter, prĂ€glades hĂ€rvidlag av en betydligt mindre konjunkturkĂ€nslighet – ett förhĂ„llande som gav tidningsföretagen en vĂ€lbehövlig stadga ocksĂ„ i tider av ekono- misk kris.

Sedan nÄgra Är tillbaka har dock samhÀllsekonomin och tidnings- ekonomin utvecklats Ät olika hÄll. Trots en stark nationell tillvÀxt har vinstnivÄerna i tidningsbranschen sjunkit. Sambandet verkar vara brutet. Förklaringen kan Àven den hÀr gÄngen spÄras till annons- marknaden. Den dramatiskt minskade annonsförsÀljningen inom pressen under 2010-talet beror inte pÄ nationalekonomiska faktorer, utan pÄ den kraftigt ökande konkurrensen frÄn framför allt digitala plattformar. Som flera gÄnger pÄpekats Àr den pÄgÄende krisen inom dagspressen ingen konjunkturell sÄdan, utan en strukturell.

I takt med att de ovan diskuterade strukturförĂ€ndringarna ritat om tidningsbranschen har det dessutom blivit svĂ„rare att uttala sig sĂ€kert om vilka konsekvenser de förĂ€ndrade marknadsförutsĂ€ttning- arna kommit att fĂ„ för enskilda tidningsföretag – och Ă€n mindre för enskilda titlar. Ett allt mindre antal av Sveriges dagstidningar drivs som separata ekonomiska enheter, utan som integrerade delar i en större koncernstruktur. Eventuella överskott frĂ„n lokala tidnings­ rörelser kanaliseras omgĂ„ende till centrala delar av koncernen, pĂ„ samma sĂ€tt som lokala underskott kan tĂ€ckas av centralt fördelade medel. NĂ€r koncerner gör dĂ„liga affĂ€rer, eller av andra skĂ€l behöver spara pengar, fĂ„r bördorna pĂ„ motsvarande sĂ€tt delas av i sig kanske lönsamma delrörelser.

Den kanske viktigaste konsekvensen av 2000-talets strukturom- vandling av den svenska tidningsmarknaden Àr hÀrvidlag den tydliga förskjutningen av maktbalansen mellan de lokala och centrala nivÄ-

76

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

erna i landets tidningskoncerner – bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller ekonomiska tillgĂ„ngar och verksamhetsfunktioner och beslutanderĂ€tter. Koncern­ ledningen Ă€r i dag det sjĂ€lvklara maktcentret i dagens moderna tid- ningskoncern. Samtidigt Ă€r och förblir den produkt som bjuds ut pĂ„ marknaden i de flesta fall lokalt betingad. Konflikten mellan ett ofta kostnadsdrivet centraliseringstryck och intĂ€ktssidans behov av en fortsatt stark lokal förankring skapar en spĂ€nning i svensk dagspress som tidigare tidningsledningar inte har behövt hantera.

Tidningsföretagens omsÀttning och tillgÄngar

I tabell 3.2 redovisas den ekonomiska utvecklingen under 2000-talet för de företag som svarar för utgivningen av landets för nĂ€rvarande 93 medel- och högfrekventa dagstidningar. En genomgĂ„ng av den lĂ„gfrekventa dagspressen görs i en senare del av analysen. I tabellen redovisas samlad omsĂ€ttning pĂ„ koncernnivĂ„, samt hur stor andel som (uppskattningsvis) kommer frĂ„n svensk dagspressutgivning. Även storleken pĂ„ företagens samlade bokförda tillgĂ„ngar (den s.k. balansomslutningen) presenteras. Flera av koncernerna bedriver som redan nĂ€mnts verksamhet bĂ„de i andra lĂ€nder och i andra bran- scher. Hur de olika verksamheterna sĂ€rredovisas varierar dock frĂ„n fall till fall. Detta förhĂ„llande medför svĂ„righeter att avgrĂ€nsa dagens svenska tidningsmarknad, bĂ„de i frĂ„ga om storlek och ekonomiskt resultat.

Tabell 3.2 Aktörerna inom svensk flerdagarspress, >3 dagar/vecka, omsÀttning och balansomslutning, 2015

 

Samlad omsÀttning,

 

 


 varav frÄn

 

Balansomslutning,

 

 

 

miljoner kronor

 

svensk dagspress3, %

 

miljoner kronor

 

Företag/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

koncern

2000

2005

2010

2015

2000

2005

2010

2015

2000

2005

2010

2015

Albert

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bonnier

17 012

22 317

33 011

27 127

33

22

15

19

16 162

16 530

29 273

31 508

Schibsted1

8 270

9 832

13 768

15 117

30

25

22

18

9 529

7 935

16 509

21 616

Stampen

1 576

1 778

5 196

3 619

95

71

56

38

1 303

3 130

5 892

2 938

Herenco

1 743

1 947

3 029

3 559

36

33

21

17

1 804

2 101

3 060

2 570

Mittmedia

714

972

1 630

2 090

71

68

76

83

730

1 039

1 701

1 632

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

77

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden SOU 2016:80

 

Samlad omsÀttning,

 

 


 varav frÄn

 

Balansomslutning,

 

 

 

miljoner kronor

 

svensk dagspress3, %

 

miljoner kronor

 

NTM

588

704

1 757

1 810

73

77

78

70

813

1 011

2 276

1 905

Gota Media

588

786

877

1 109

81

96

90

93

437

953

1 283

1 256

NWT

655

528

570

508

96

94

93

91

1 049

1 142

1 652

2 026

Sörmlands

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Media

228

308

468

358

82

76

81

83

336

343

644

325

VK Media

219

271

297

252

80

70

83

99

163

212

409

572

SkÄnska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagbladet

311

412

347

241

93

84

97

94

238

271

198

202

Norran

139

202

130

124

82

61

93

93

197

295

253

303

VĂ€rmlands

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkblad

125

119

119

95

66

79

76

86

73

72

71

65

PiteÄ-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidningen

77

112

112

93

81

61

64

71

91

163

191

138

Swepress

u.s.

u.s.

75

70

u.s.

u.s.

99

93

u.s.

u.s.

26

25

Lidköpings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

press

60

69

73

68

100

100

100

100

104

152

281

176

AlingsÄs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidning

46

60

72

60

87

100

100

100

20

18

26

14

Dagen

57

71

59

59

100

100

100

98

29

31

29

22

ETC Förlag










49










u.s.

 







41

VĂ€rlden idag




20

25

21




100

100

100




7

6

5

Laholms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidning










15










100










4

Lysekilsposten2

14

16

17

13

100

100

100

100

2

9

9

6

KÀlla: Företagens Ärsredovisningar.

Kommentarer: 1VÀrden för Schibsted avser norska kronor. Den genomsnittliga vÀxelkursen för den norska kronan visavi den svenska (NOK/SEK) var 1,041 Är 2000, 1,160 2005, 1,192 2010 och 1,047 2015. 2Brutet rÀkenskapsÄr. FörÀndringar i Lyse- kils-Postens koncernstruktur försvÄrar jÀmförelser över tid. 3Företagen tillÀmpar delvis olika principer för hur de redovisar intÀkter frÄn olika verksamheter. Det innebÀr att det inte alltid gör att utlÀsa ur Ärsredovisningarna hur stor andel av om- sÀttningen som kommer frÄn dagspressverksamhet. JÀmförelser mellan sÄvÀl företag som över tid ska dÀrför göras med viss försiktighet.

Tabellen omfattar sammanlagt 22 företag. SammanstÀllningen visar pÄ den stora bredd som alltjÀmt prÀglar de företag som Àr verksamma pÄ den svenska tidningsmarknaden, och som dÀrmed sÀger nÄgot om de mycket olika interna förutsÀttningar som gÀller för landets tid- ningsrörelser.

78

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

De med bred marginal största aktörerna i frĂ„ga om bĂ„de samlad omsĂ€ttning och samlade tillgĂ„ngar Ă€r de internationella mediekon- cernerna Bonnier och Schibsted. OmsĂ€ttningen under 2015 uppgick hĂ€r till 27,1 miljarder svenska kronor respektive 15,1 miljarder norska kronor. I bĂ„da fallen har sĂ„vĂ€l omsĂ€ttning som balansomslut- ning ökat mycket kraftigt sedan 2000. Men medan Schibsted redovi- sar en obruten tillvĂ€xt under hela perioden har Bonnierkoncernens omsĂ€ttning minskat jĂ€mfört med 2010.

Figur 3.1 Den svenska tidningsrörelsens andel av total omsÀttning i de tio största koncernerna

KĂ€lla: Tabell 3.2.

Som framgĂ„r av figur 3.1 stod intĂ€kterna frĂ„n den svenska tidnings- marknaden under 2015 för 19 respektive 18 procent av koncernernas samlade omsĂ€ttning. I bĂ„da fallen handlar det om en betydande minskning jĂ€mfört med 2000. Dagspressen stĂ„r alltsĂ„ för en allt min- dre andel av verksamheten i Nordens tvĂ„ största mediekoncerner. TillvĂ€xten i Schibsted och Bonnier under 2000-talet förklaras i stĂ€llet av expansion inom andra sektorer, inte alltid med en direkt koppling till medieomrĂ„det.

Även Stampen, Herenco, Mittmedia, NTM och Gota Media – som har platserna tre till sju pĂ„ listan över Sveriges största tidnings- utgivare – redovisade 2015 en vĂ€sentligt högre omsĂ€ttning (och balansomslutning) Ă€n 15 Ă„r tidigare. För Stampen har dock de senaste Ă„rens stora avyttringar inneburit ett tydligt trendbrott jĂ€mfört med 2010. I frĂ„ga om intĂ€kter frĂ„n tidningsutgivning Ă€r det i första hand Herenco som utmĂ€rker sig. TillvĂ€xten inom koncernen under 2000- talet kan i princip uteslutande tillskrivas förvĂ€rv inom helt andra

79

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

rörelsegrenar, som emballage- och förpackningsindustrin. Under 2015 svarade Herencos tidningsdivision (Hallpressen) för endast 17 procent av koncernens samlade omsĂ€ttning. För de största stiftel- seĂ€gda tidningskoncernerna var den relativa betydelsen av tidnings- utgivning vĂ€sentligt större (med andelar mellan 70 och 93 procent). Det faktum att intĂ€kterna ökat kraftigt över tid i den hĂ€r gruppen förklaras dĂ€rför i princip uteslutande av de ovan berörda förvĂ€rven av andra tidningsföretag.

Fem tidningskoncerner hade under verksamhetsÄret 2015 en omsÀttning i intervallet 100 till 500 miljoner kronor. HÀr saknas en entydig utvecklingstrend, men den övergripande tendensen Àr att intÀkterna har fallit under de senaste Ären, samtidigt som storleken pÄ de samlade tillgÄngarna har ökat. Det företag som sÀrskilt mÀrker ut sig hÀr Àr NWT, som Àr det enskilda tidningsbolag som har klart minst omsÀttning i förhÄllande till företagets tillgÄngar. Eller kanske snarare: störst tillgÄngar i förhÄllande till omsÀttning. Decennier av hög lönsamhet i kombination med mÄttliga aktieutdelningar har inneburit att den vÀrmlÀndska tidningskoncernen kunnat bygga upp betydande ekonomiska vÀrden (se vidare nedan). För ett av företa- gen, Eskilstuna-Kuriren, har de senaste Ären i stÀllet inneburit en kraftigt reducerad balansomslutning. Förklaringen kan spÄras till extranedskrivningar pÄ sammanlagt 227 miljoner kronor under 2012 och 2013 av goodwill frÄn förvÀrven av Södermanlands Nyheter res- pektive Promedia.

För de Ă„terstĂ„ende tio bolagen pĂ„ listan (med en omsĂ€ttning under 2015 pĂ„ under 100 miljoner kronor) har den lĂ„ngsiktiga utvecklingen sedan Ă„r 2000 varit mindre dramatisk. I princip samtliga fall rör det sig ocksĂ„ om företag som huvudsakligen bestĂ„r av en tid- ning och som följaktligen kommit att stĂ„ utanför 2000-talets struk- turomvandlingar. Utvecklingen i den hĂ€r gruppen speglar pĂ„ ett tydligt sĂ€tt det faktum att dagspressen Ă€r en mogen – för att inte sĂ€ga stagnerad – industrigren.

Lönsamhet

OmsĂ€ttning och balansomslutning Ă€r en sak – lönsamhet och finan- siell stadga Ă€r förvisso en helt annan. I tabell 3.3 och 3.4 ges dĂ€rför en motsvarande redovisning av utvecklingen för samma 22 företag nĂ€r

80

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

det gĂ€ller ekonomisk avkastning respektive finansiell stabilitet. I det första fallet anvĂ€nds som jĂ€mförelsemĂ„tt den sĂ„ kallade nettomargi- nalen, med vilket menas resultatet efter finansiella poster i relation till omsĂ€ttningen. För att fĂ„nga upp utvecklingen över tid har den genomsnittliga nettomarginalen under femĂ„rsperioderna 2001–2005, 2006–2010 och 2011–2015 rĂ€knats ut för vart och ett av företagen. För att förbĂ€ttra möjligheterna att sĂ€ga nĂ„got övergripande om lön- samheten i svensk dagspress, sĂ€rredovisas överskottet frĂ„n tidnings- rörelsen i de koncerner dĂ€r (den svenska) tidningsutgivningen stĂ„r för bara en mindre del av den samlade verksamheten. Det handlar hĂ€r om Bonnier, Schibsted och Herenco.15

Som mĂ„tt pĂ„ företagens finansiella stĂ€llning anvĂ€nds nyckeltalet soliditet, med vilket menas det egna kapitalets andel av det totala kapitalet – eller hur stor andel av företagets samlade tillgĂ„ngar som inte finansierats med hjĂ€lp av lĂ„nade pengar. I tabell 3.4 redovisas ocksĂ„ tidningsföretagens goodwill för var och en av de fyra mĂ€t- punkterna, samt i vilken utstrĂ€ckning de under samma Ă„r varit mot- tagare av statligt driftsstöd.

Tidningsutgivning betraktades lĂ€nge som en relativt lukrativ verksamhet. I en analys genomförd pĂ„ uppdrag av 2004 Ă„rs PresstödskommittĂ© konstaterade Karl Erik Gustafsson att det ”i medievĂ€rlden i stort [fanns] nĂ€stan inget sĂ„ lönsamt som ett vĂ€l- skött landsortstidningsföretag”).16 Med det ville han peka pĂ„ att landsortspressen över tid i allmĂ€nhet varit mer lönsam Ă€n tidningarna i storstĂ€derna. Under Ă„ren 2001 till 2005 redovisade de i dag verk- samma tidningsföretagen en genomsnittlig nettomarginal pĂ„ 4 pro- cent (tabell 3.3). Av landets fem mest lönsamma tidningsföretag var samtliga hemmahörande i landsorten. Bonniers tidningsdivision och Stampen (den senare alltsĂ„ alltjĂ€mt med enbart Göteborgs-Posten) dĂ€remot Ă„terfanns i botten.

15  I det sistnĂ€mnda fallet avser redovisningen rörelsemarginalen.

16  Karl Erik Gustafsson (2006). Utvecklingen av svensk dagspress intill 2005 i SOU 2006:8, s. 485–543.

81

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Tabell 3.3 Genomsnittlig nettomarginal för företagen inom svensk flerdagarspress, >3 dagar/vecka, procent

Företag/koncern

2001–2005

2006–2010

2011–2015

 

 

 

 

Bonniers svenska tidningsrörelser

1

5

6

Bonnierkoncernen

1

5

3

Schibsteds svenska tidningsrörelser

6

7

9

Schibstedkoncernen

5

10

8

Stampen

0

5

-4

Hallpressen1

9

7

-1

Herencokoncernen

11

13

8

Mittmedia

-2

8

-1

NTM

8

6

1

Gota Media

4

14

1

NWT

18

34

30

Sörmlands Media

2

8

-11

SkÄnska Dagbladet

2

-5

-4

VK Media

6

17

12

Norran

8

4

5

VĂ€rmlands Folkblad

4

2

1

PiteÄ-Tidningen

4

8

0

Swepress

u.s.

3

1

Lidköpingspress

22

35

-21

AlingsÄs Tidning

0

-3

-5

Dagen

1

1

-1

ETC Förlag (2015–)







0

VĂ€rlden idag (2005–)




-3

-6

Laholms Tidning (2014–)







-1

Lysekils-Posten2

1

1

-6

Genomsnitt (median)

4

6

0

KÀlla: Företagens Ärsredovisningar (berÀkningar).

Kommentar: Med nettomarginal avses resultat efter finansiella poster (nettomarginal) delat med omsÀtt- ningen. 1Resultatet avser rörelsemarginalen (rörelseresultatet genom omsÀttning). 2Brutet rÀkenskapsÄr. FörÀndringar i Lysekils-Postens koncernstruktur försvÄrar jÀmförelser över tid.

82

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Under nĂ€sta femĂ„rsperiod, 2006–2010, steg de genomsnittliga vinstnivĂ„erna i branschen med ytterligare ett par procentenheter. (Finanskrisen – som grasserade som vĂ€rst under Ă„ren 2008 och 2009

– hade hĂ€rvidlag endast mĂ„ttliga konsekvenser för de svenska tid­ ningsföretagen­.) Tio av företagen redovisade en högre genomsnittlig vinstmarginal jĂ€mfört med perioden före. Återigen lĂ„g landsorts­ pressen i toppen. BĂ€st gick det för Lidköpingspress (Nya Lidköpings- Tidningen) och NWT som samlat över femĂ„rsperioden redovisade en vinstmarginal pĂ„ 35 respektive 34 procent. Tre bolag gick samtidigt med förlust: AlingsĂ„s Tidning, VĂ€rlden i dag, och SkĂ„nska Dagbladet. De tvĂ„ sistnĂ€mnda tog emot allmĂ€nt driftsstöd.

Under den senaste femĂ„rsperioden har de flest kurvorna vĂ€nt nerĂ„t. Mellan 2006–2110 och 2011–2015 föll den genomsnittliga net- tomarginalen med sex procentenheter till ±0 procent. I endast fyra fall förbĂ€ttrades vinstnivĂ„erna nĂ„got under den senaste perioden. HĂ€r var det i första hand de bĂ„da storstadstidningskoncernerna Schibsted och Bonnier som gick mot strömmen. Schibsted och Bonniers respektive svenska tidningsdivisioner Ă€r dĂ€rmed de enda aktörerna pĂ„ marknaden som har lyckats öka sina vinstmarginaler för varje ny femĂ„rsperiod under 2000-talet.

För övriga företag pĂ„ den svenska tidningsmarknaden, inklusive alla de stora landsortstidningskoncernerna, sjönk vinstnivĂ„erna jĂ€m- fört med den föregĂ„ende femĂ„rsperioden. För sex företag begrĂ€nsa- des nedgĂ„ngen till mellan 1 och 3 procentenheter. För andra var nedgĂ„ngen vĂ€sentligt högre. För den i sĂ€rklass mest dramatiska ned- gĂ„ngen svarade Lidköpingspress som pĂ„ fem Ă„r gick frĂ„n att vara det mest lönsamma tidningsföretaget pĂ„ marknaden till det som redovi- sar allra störst förluster.

Den genomsnittliga nettomarginalen för perioden 2011–2015 slutade pĂ„ -21 procent. NedgĂ„ngen för det sett till tidningsrörelsen alltjĂ€mt lönsamma tidningsföretaget orsakades av omfattande vĂ€rde- nedskrivningar av bolagets aktieinnav i Stampen-koncernen, vilken Lidköpingspress sedan 2012 Ă€r 14-procentig delĂ€gare i. Även för Eskilstuna-Kuriren, som stĂ„tt för den nĂ€st största resultatförsĂ€m- ringen under perioden, har dyrbara investeringar inneburit en dras- tiskt försĂ€mrad vinstnivĂ„. Nedskrivningskostnader frĂ„n förvĂ€rv och förluster i förvĂ€rvade företag bidrar ocksĂ„ till nedgĂ„ngen för Gota Media, Stampen och Mittmedia, vilka följer dĂ€rnĂ€st pĂ„ listan över de tidningsföretag dĂ€r vinstnivĂ„erna sjunkit mest.

83

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Nio företag redovisade ett positivt genomsnittligt Ă„rsresultat under perioden 2011–2015. Elva företag gick med förlust. Antalet förlustdrivande företag pĂ„ tidningsmarknaden har alltsĂ„ ökat vĂ€sent- ligt jĂ€mfört med föregĂ„ende perioder. NWT var med en snittmarginal pĂ„ 30 procent det i sĂ€rklass mest lönsamma tidningsföretaget i Sverige. En bit ner pĂ„ plats tvĂ„ följer stiftelseĂ€gda VK Media, som dĂ€rmed brĂ€cker de bĂ„da privatĂ€gda storkoncernerna Schibsted och Bonnier pĂ„ plats tre och fyra. För Mittmedia slutade den genom- snittliga nettomarginalen under perioden pĂ„ -1 procent. Vid sidan av redan nĂ€mnda Lidköpingspress, Stampen och Eskilstuna-Kuriren, vars ekonomiska krĂ€ftgĂ„ng under 2010-talet huvudsakligen kan kopplas till kostsamma företagsförvĂ€rv, domineras listan över de mest förlustbringande företagen av driftsstödda tidningsföretag.

Soliditet och goodwill

OcksÄ i frÄga om soliditet Àr skillnaderna inom tidningsbranschen stora, ett faktum som givetvis hÀnger samman med företagens olika ekonomiska prestationer under 2000-talet. En hög soliditet brukar ses som en indikator pÄ att ett företag stÄr pÄ en stabil ekonomisk grund. NÀr ett företag gÄr med vinst, eller betalar av pÄ sina skulder, ökar soliditeten. NÀr det gÄr med förlust eller tar upp nya lÄn minskar den. En snabbt fallande soliditet kan vara ett tecken pÄ att ett företag Àr pÄ vÀg mot obestÄnd.

Vid utgĂ„ngen av 2015 varierade soliditeten hos de svenska tidnings- koncernerna mellan som lĂ€gst -78 och som högst 88 procent (tabell 3.4). Genomsnittet (medianen) slutade pĂ„ 46 procent. 15 Ă„r tidigare var snittet 54 procent. Den genomsnittliga soliditeten bland företagen pĂ„ den svenska tidningsmarknaden har alltsĂ„ minskat över tid.

84

SOU 2016:80 Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Tabell 3.4 Soliditet, goodwill och mottaget driftsstöd bland företagen inom svensk flerdagarspress, >3 dagar/vecka

 

 

Soliditet,

 

 

Goodwill,

 

 

Driftsstöd,

 

 

 

procent

 

 

miljoner kronor

 

 

miljoner kronor

 

 

2000

2005

2010

2015

2000

2005

2010

2015

2000

2005

2010

2015

Bonnier

26

37

33

42

1 935

1 508

9 066

7 915

-

-

-

-

Schibsted1

30

41

42

51

737

1 104

6 919

10 322

57

65

62

48

Stampen

37

22

32

6

-

897

3 119

1 534

-

-

3

-

Herenco

65

72

73

68

1

4

48

85

-

-

-

-

Mittmedia

56

39

48

40

4

318

637

709

-

31

51

58

NTM

72

76

58

55

-

-

663

220

11

15

38

29

Gota Media

53

54

69

63

-

-

7

68

-

15

17

32

NWT

64

78

85

88

40

-

18

13

-

-

-

-

Sörmlands

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Media

70

72

55

50

-

<1

259

28

-

10

7

-

VK Media

49

51

75

75

-

<1

-

-

-

15

17

12

SkÄnska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagbladet

56

62

46

20

1

-

-

-

58

67

65

31

Norran

65

60

74

75

-

4

-

-

-

-

-

-

VĂ€rmlands

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkblad

22

36

52

60

-

-

-

-

13

17

19

19

PiteÄ-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidningen

54

49

53

63

-

6

-

-

-

-

-

-

Swepress

u.s.

u.s

28

24

u.s

u.s

-

-

u.s

u.s

-

-

Lidköpings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

press

67

73

89

83

-

-

-

-

-

-

-

-

AlingsÄs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidning

25

17

15

-78

-

<1

1

-

-

-

-

-

Dagen

25

28

34

33

7

2

-

-

14

17

18

16

ETC Förlag










2










-










11

VĂ€rlden idag




53

25

7




1

<1

-




6

6

4

Laholms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidning










2










-










4

Lysekilsposten2

17

20

23

1

-

-

-

-

4

5

5

3

KÀlla: Företagens Ärsredovisningar (berÀkningar).

Kommentarer: Med soliditet menas justerat eget kapital (inkl. minoritetsĂ€ganden) genom totalt kapital. 1 VĂ€rden för Schibsted avser norska kronor. 2 Brutet rĂ€kenskapsĂ„r. FörĂ€ndringar i Lysekils-Postens ­koncernstruktur försvĂ„rar jĂ€mförelser över tid.

NedgÄngen under 2000-talet gÀller dock lÄngt ifrÄn alla företag. Bland de 16 företag dÀr en jÀmförelse med Är 2000 Àr möjlig har soli- diteten ökat för elva. JÀmfört med 2010 har dock soliditeten förbÀtt- rats för endast sex företag, medan den försÀmrats för tolv. Det finns

85

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

i detta avseende ingen uppenbar koppling till vare sig karaktĂ€ren pĂ„ företagens verksamhet eller deras storlek. Starkast utveckling sedan 2010 uppvisar PiteĂ„-Tidningen – en av fĂ„ kvarvarande solitĂ€rer pĂ„ tidningsmarknaden – följd av storkoncernerna Bonnier och Schibsted, men ocksĂ„ av den likaledes fristĂ„ende och rörelseĂ€gda VĂ€rmlands Folkblad. För den största nedgĂ„ngen svarar i stĂ€llet AlingsĂ„s Tidning, följd av SkĂ„nska Dagbladet och Stampen. Det hĂ€r Ă€r tre företag som samtliga redovisat stora förluster under 2010-talet. Även för de stiftelseĂ€gda koncerner som varit involverade i större tidningsförvĂ€rv under senare Ă„r (NTM, Sörmlands Media, Gota Media och Mittmedia) har soliditeten minskat nĂ„got sedan 2010. För AlingsĂ„s Tidning slutade 2015 med en negativ soliditet, vilket inne- bĂ€r att det egna kapitalet Ă€r förbrukat. Företaget har som följd ansökt om företagsrekonstruktion. Inom ramen för den processen hade fordringsĂ€garna i oktober 2016 accepterat skuldnedskrivning.

Åtta av de totalt 22 företagen hade vid utgĂ„ngen av 2015 en solidi- tet över 60 procent, vilket fĂ„r betraktas som mycket starkt. Av dem bestod inte mindre Ă€n fem av en- eller tvĂ„tidningsföretag. Bland de större flertidningskoncernerna redovisar NWT den klart starkaste soliditeten: 88 procent. Även Herenco och Gota Media har trots en viss nedgĂ„ng sedan 2010 en soliditet över 60 procent. PĂ„ andra delen av skalan redovisar sex företag en soliditet under 10 procent. I fem fall handlar det om smĂ„ entidningsföretag som samtliga uppbĂ€r driftsstöd. Beroendet av driftsstöd i kombination med en lĂ„g grad av egenfinansiering innebĂ€r att den finansiella utsattheten Ă€r att betrakta som hög bland dessa företag. Det sjĂ€tte företaget Ă€r Stampen, som till följd av de senaste Ă„rens stora förluster fĂ„tt se sin soliditet minska kraftigt.

Den viktigaste förklaringen till de allvarliga ekonomiska trÄngmÄl som Stampen befinner sig i 2016 var de omfattande nedskrivningar av de goodwillvÀrden som koncernen byggt upp i samband med 2010-talets företagsförvÀrv. Goodwill kan ses som en latent kostnad, som mÄste tÀckas av framtida vinster. Goodwill ökar dÀrmed det finansiella risktagandet i ett företag. Det gÀller i synnerhet inom en bransch som dagspressen dÀr framtidsutsikterna framstÄr som osÀkra.

Vid ingÄngen av 2000-talet var goodwill ett ovanligt inslag i de svenska tidningsföretagens balansrÀkningar. De huvudsakliga undan­ tagen var de redan dÄ stora koncernerna Bonnier och Schibsted, som

86

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

bÄda byggt upp sina respektive bolagsgrupper genom förvÀrv av andra företag. I Stampen, NTM, Mittmedia och Gota Media (Sydostpress) fanns inga goodwillvÀrden alls.

Tio Ă„r senare var lĂ€get ett helt annat. I sex av företagen pĂ„ tidnings- marknaden svarade goodwillvĂ€rden nu för omkring eller över 30 pro- cent av de samlade tillgĂ„ngarna – i Stampens fall för över hĂ€lften. I Bonnierkoncernen hade goodwillvĂ€rdena ökat med hela 7,5 miljarder kronor pĂ„ bara fem Ă„r. Den viktigaste förklaringen till den dramatiska ökningen var de i det hĂ€r avseendet mycket dyra förvĂ€rven av tv- företagen TV4, C More och finska MTV under 2007 och 2008. Hos NWT och Herenco, vilka som nĂ€mnts valde att inte ge sig in i köpru- schen pĂ„ tidningsmarknaden under 2000-talets inledande Ă„r, lĂ„g goodwillandelen pĂ„ mĂ„ttliga 1 respektive 2 procent.

Även under 2015 stod goodwill för en mycket begrĂ€nsad andel av balansrĂ€kningen hos dessa bĂ„da koncerner. Bedömningen av den samlade utvecklingen sedan 2010 försvĂ„ras dock av att nĂ„gra av före- tagen pĂ„ tidningsmarknaden valt att tillĂ€mpa den internationella redovisningsstandarden IFRS.17 I stĂ€llet för den raka avskrivnings- takt av goodwill som stipuleras i svensk redovisningsrĂ€tt Ă€r IFRS- reglerna mer dynamiska. HĂ€r föreskrivs i stĂ€llet att goodwill ska redovisas till sitt ”verkliga vĂ€rde”, vilket medför en Ă„rlig vĂ€rdering av bolagets tillgĂ„ngar, en s.k. impairment test. Om ett företag kan pĂ„visa att vĂ€rdet pĂ„ en förvĂ€rvad tillgĂ„ng inte har minskat behövs heller ingen nedskrivning/kostnadsföring av goodwill.

Goodwillbedömningar baserade pÄ IFRS ska grundas pÄ en nog- grann analys av den förvÀntade framtida ekonomiska utvecklingen för den förvÀrvade tillgÄngen (och de positiva synergier med andra tillgÄngar som den kan ge upphov till). Till skillnad frÄn det meka- niskt verkande svenska regelverket ger IFRS-reglerna en viktig roll till ett företags externa revisorer, vars uppdrag Àr att sÀkerstÀlla att goodwillen inte tas upp till ett för högt vÀrde. Inom EU Àr IFRS sedan 2005 ett krav för börsnoterade företag, men regelverket fÄr ocksÄ tillÀmpas av bolag utanför börsen. Stampen valde som första onoterade företag pÄ den svenska tidningsmarknaden att börja til - lÀmpa IFRS inför 2009.

17  Eng. International Financial Reporting Standards.

87

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Skillnaderna mellan IFRS och det svenska regelverket förstĂ€rktes ytterligare inför 2013, dĂ„ de svenska kraven pĂ„ goodwillhanteringen gjordes Ă€nnu tuffare. Avskrivningsperioden för goodwill frĂ„n före- tagsförvĂ€rv sĂ€nktes dĂ„ frĂ„n 20 till 10 Ă„r. För i synnerhet tvĂ„ koncer- ner, NTM och Gota Media, har detta inneburit betydande extrakost- nader och kraftigt försĂ€mrade resultatnivĂ„er – men ocksĂ„ vĂ€sentligt minskade goodwillvĂ€rden.18 Även Eskilstuna-Kuriren har som redan nĂ€mnts tvingats till kraftiga nedskrivningar av goodwillvĂ€rden under 2010-talet.

TvÄ andra företag med jÀmförelsevis mycket stora goodwillpos- ter, Bonnier och Mittmedia, valde i stÀllet inför verksamhetsÄret 2014 att gÄ över till att anvÀnda IFRS. En tillÀmpning av de nya svenska reglerna hade i bÄda fallen resulterat i dramatiskt försÀmrade rörelseresultat.19 Stödda av IFRS-regelverket genomförde Bonnier och Mittmedia endast mÄttliga goodwillnedskrivningar under 2014

– beslut som följaktligen ska tolkas som att koncernerna bedömde att det samlade marknadsvĂ€rdet hos de företag som förvĂ€rvats inte hade sjunkit.

Mittmedia hade till följd av Promedia-övertagandet vid utgĂ„ngen av 2015 ett samlat redovisat goodwillvĂ€rde pĂ„ 709 miljoner kronor, vilket motsvarar 43 procent av de samlade tillgĂ„ngarna. (Goodwill­ nedskrivningarna under 2015 uppgick till 92 miljoner kronor). För de tvĂ„ andra stora stiftelseĂ€gda tidningskoncernerna, NTM och Gota Media, var goodwillandelen som jĂ€mförelse 12 respektive 5 procent. I Stampen ligger andelen, trots de senaste Ă„rens betydande nedskriv- ningar, kvar över 50 procent. För Bonnier, som genomförde endast marginella nedskrivningar av goodwill Ă€ven under 2015, uppgick goodwillandelen vid Ă„rets utgĂ„ng till 25 procent. Av ett samlat good- will pĂ„ totalt 7 915 miljoner kronor, kan dock endast 37 miljoner kronor hĂ€nföras till koncernens tidningsdivision (Bonnier News). Av Schibsteds sammanlagda goodwill pĂ„ hela 10 322 miljoner norska kronor (48 procent av tillgĂ„ngarna) kunde 564 miljoner kronor hĂ€n- föras till den svenska tidningsdivisionen (Schibsted Sverige).

18  Myndigheten för press, radio och tv (2015). Dagspressens ekonomi 2014.

19  I Mittmedias fall gjordes i koncernredovisningen för 2013 (s. 3) bedömningen att det för- Ă€ndrade regelverket skulle medföra en nedjustering av goodwill med 270 miljoner kronor och en minskning av soliditeten frĂ„n 42 till 28 procent.

88

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

LÀget i fÄdagarspressen

Vid sidan av den hittills diskuterade medel- och högfrekventa dags- pressen finns det en lÄng rad dagstidningar i Sverige som utkommer med en frekvens pÄ en eller tvÄ dagar i veckan, och som dÀrför kan kallas för lÄgfrekventa. Den hÀr gruppen tidningar, som vid utgÄngen av 2015 omfattade sammanlagt 70 titlar, uppvisar en del specifika kÀnnetecken, vilket gör att dess utveckling under 2000-talet följer en delvis annan bana Àn den som nyss gÄtt igenom. De mest centrala av dessa sÀrdrag diskuteras i det följande.20

En första iakttagelse nÀr det gÀller de lÄgfrekventa dagstidningarna Àr att de i hög utstrÀckning kommit att stÄ utanför den strukturom- vandling som i den övriga dagspressen resulterat i en tilltagande Àgar- koncentration. Av sammanlagt 61 endagarstidningar ingÄr endast tre i nÄgon av de Ätta största tidningskoncernerna. Bland tvÄdagarstid- ningarna handlar det om tre av nio. I jÀmförelse med den medel- och högfrekventa dagspressen prÀglas fÄdagarspressen alltsÄ av en betyd- ligt större mÄngfald pÄ Àgarsidan. 25 av tidningarna i gruppen ges ut av rörelser som endast omfattar en tidning.

Ett andra kĂ€nnetecken, som hĂ€nger samman med det första, Ă€r att fĂ„dagarspressen prĂ€glas av en relativt stor bredd, bĂ„de vad gĂ€ller övergripande Ă€ndamĂ„l och publicistisk profil. Gruppen rymmer sĂ„vĂ€l mer konventionella lokala nyhetstidningar som tidningar med en uttalad partipolitisk, ideologisk eller religiös profil och som riktar sig till en nationell publik. Den omfattar tidningar som drivs pĂ„ sĂ„vĂ€l kommersiell som mer eller mindre rent ideell grund. Åtta av grup- pens tidningar fungerar som partiorgan för politiska partier. Ytterligare fyra karakteriseras av en tydlig politisk agenda, utan att för den skull vara partiĂ€gda. Tre tidningar bottnar i en uttalad kristen vĂ€rdegrund, medan fyra utkommer pĂ„ andra sprĂ„k Ă€n svenska.

De tidningar som kan karakteriseras som lokala nyhetstidningar Àr likafullt i klar majoritet. HÀr finns dock bÄde tidningar som ges ut pÄ tidningsmarknader dÀr det Àven finns en medel- eller högfrekvent dagstidning och sÄdana som utges pÄ platser dÀr en större konkur-

20  Den redovisning av strukturen inom fĂ„dagarspressen som görs i det hĂ€r avsnittet avser om inte annat anges lĂ€get vid utgĂ„ngen av 2015. Det ekonomiska underlaget till redovisningen bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Myndigheten för press, radio och tv.

89

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

rent saknas. Ett relativt stort antal endagstidningar har ocksÄ karak- tÀren av regionala nyhetstidningar, vanligtvis med lÀnsnivÄn som huvudsakligt bevakningsomrÄde.

Ett tredje sĂ€rdrag hos fĂ„dagarspressen Ă€r att det rör sig om företrĂ€- desvis mycket smĂ„ rörelser. Bidraget till dagspressens samlade omsĂ€ttning (exklusive driftsstöd) uppgick under 2015 till knappt tvÄ procent (eller 315,2 miljoner kronor). Den genomsnittliga omsĂ€ttningen (medianen) bland företagen i gruppen landade samma Ă„r pĂ„ 2,9 miljoner kronor. Medianupplagan pĂ„ titelnivĂ„ uppgick under 2015 till 3 400 exemplar för endagarspressen och 5 400 exemplar för tvĂ„dagarspressen. Sammantaget svarade fĂ„dagarspressen dĂ€rmed för omkring en tiondel av den samlade tidningsupplagan i Sverige.

Under 2000-talet har det likafullt vuxit fram en handfull större tidningsgrupper/koncerner ocksĂ„ inom det hĂ€r marknadssegmentet. Störst Ă€r Ortstidningar i VĂ€st AB (OTV), som med tre lokaltidningar pĂ„ VĂ€stkusten samt en rad gratistidningar redovisade en samlad omsĂ€ttning pĂ„ 93 miljoner kronor under 2015 och ett nettoöverskott pĂ„ 3,5 miljoner kronor (3,8 procent). Gota Media och Stampen Ă€r sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka de dominerande Ă€garna i företaget (med 45,5 procent vardera).

Sett till antalet tidningar Ă€r i stĂ€llet den s.k. ETC-gruppen störst. Vid utgĂ„ngen av 2015 omfattade ETC-gruppen sju, företrĂ€desvis lokala, endagarstidningar – ett antal som i skrivande stund (augusti 2016) ökat till nio. Sedan juni 2016 Ă€ger ETC Ă€ven fĂ„dagarsgruppen Fria Tidningar, med fem titlar. Fria Tidningar, som under flera Ă„r dragits med ekonomiska problem, drevs fram till Ă€garskiftet i koope- rativ form. ETC-bolagen Ă€gs av Johan Ehrenberg.

Ett fjĂ€rde – men för sammanhanget knappast mindre centralt – kĂ€nnetecken hos fĂ„dagarspressen Ă€r ett i de flesta fall omfattande stödberoende. Det hĂ€r Ă€r ett marknadssegment som i hög utstrĂ€ck- ning vuxit fram som ett resultat av de för den hĂ€r typen av publika- tioner relativt gynnsamma presstödsreglerna. Beroendet av presstö- det har dessutom ökat nĂ„got över tid. Under 2015 svarade driftsstödet för i genomsnitt 48 procent av intĂ€kterna hos de sammanlagt 37 företagen eller företagsgrupperingarna inom den lĂ„gfrekventa pres - sen. Det Ă€r en ökning med fem procentenheter pĂ„ tvĂ„ Ă„r.

I 13 fall stod driftsstödet för mer Ă€n 60 procent av intĂ€kterna. För OTV, som var det företag dĂ€r stödet var relativt sett minst i förhĂ„l- lande till övriga intĂ€kter, var andelen 12 procent. Trots det statliga

90

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

stödet blev det ekonomiska utfallet i flera fall negativt under 2015. Under Ă„ret gick knappt hĂ€lften av företagen i gruppen med förlust. Men det fanns ocksĂ„ företag som redovisade vinstmarginaler över tio procent. De ekonomiska marginalerna hos fĂ„dagarspressen Ă€r likafullt tydligt begrĂ€nsade i de flesta fall – ett faktum som förklarar att omsĂ€ttningen i termer av nedlagda och nystartade tidningar i det hĂ€r segmentet varit betydligt högre Ă€n i den medel- och högfrekventa dagspressen. Under 2015 las sex fĂ„dagarstidningar ner, samtidigt som tre nya startades.

Tidningsbranschens ekonomiska stĂ€llning – i dag och i morgon

Den svenska tidningsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 2000-talet. En allt hÄrdare konkurrens om anvÀndare och annonsör har inneburit att tidningsföretagens intÀkter har sjunkit, i vissa fall med betydande belopp. De samlade branschintÀkterna var under 2015 de lÀgsta sedan början av 1980-talet. I takt med att intÀk- terna faller har insatserna för att sÀnka kostnaderna intensifierats. NÀra nog samtliga svenska tidningsföretag har tvingats att genom- föra omfattande sparprogram under senare Är. Tidningsbranschen ger arbete Ät vÀsentligt fÀrre personer i dag Àn vid 2000-talets början. Antalet kommuner med en egen lokalredaktion minskar.

Parallellt med att tidningsbranschens hela affĂ€rsmodell har satts i gungning pĂ„gĂ„r en omfattande strukturomvandling av tidnings- marknaden. Sedan 2000 har hĂ€lften av landets tidningar fĂ„tt en ny majoritetsĂ€gare. Marknadsandelen för landets Ă„tta största tidningsĂ€- gare har som följd ökat frĂ„n 71 till 89 procent. Denna ”konsolide- ring” av marknaden har i allmĂ€nhet motiverats utifrĂ„n ett upplevt behov att samordna och rationalisera driften i lokala tidningsrörelser som var för sig ansetts vara för smĂ„ och ineffektiva för att klara sig i den allt hĂ„rdare konkurrensen. Möjligheterna att samordna inte minst den digitala annonsförsĂ€ljningen, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna erbjuda en mer konkurrenskraftig produkt gentemot annonsörerna, Ă€r ett annat skĂ€l till satsningarna pĂ„ att skapa större företagsstrukturer.

Avsikten i den hĂ€r studien har varit att 1) beskriva de strukturella förĂ€ndringarna pĂ„ tidningsmarknaden under 2000-talet och 2) rela- tera utfallet frĂ„n denna utveckling till tidningsföretagens ekonomiska utfall och stĂ€llning. I detta avslutande avsnitt sammanförs de huvud-

91

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

sakliga resultaten frÄn analysen i en diskussion kring de svenska tid- ningsföretagens strukturella och finansiella förutsÀttningar att möta en av allt att döma fortsatt hÄrdnande konkurrenssituation under de Är som kommer.

Även om de yttre marknadsbetingelserna i nĂ„gon mĂ„n Ă€r att betrakta som gemensamma för samtliga aktörer pĂ„ tidningsmarkna- den, skiljer sig de inre förutsĂ€ttningarna vĂ€sentligt mellan olika företag. Företagen pĂ„ den svenska tidningsmarknaden uppvisar i dag en betydande variation i frĂ„ga om sĂ„vĂ€l storlek och diversifierings- grad, som lönsamhet och ekonomisk soliditet. Men Ă€ven Ă€garförhĂ„l- landena skiljer sig Ă„t; investerarna pĂ„ den svenska tidningsmarknaden inkluderar börsnoterade mediekonglomerat, traditionstyngda tid- ningsfamiljer, stiftelser och partier samt sĂ„vĂ€l ekonomiska som ide- ella föreningar.

I en framÄtblickande bedömning av tidningsföretagens överlev- nadsförmÄga bör alla dessa aspekter beaktas. Att i detalj redogöra för framtidsutsikterna för vart och av landets omkring 70 tidningsföre- tag, eller för den delen de drygt 160 olika tidningstitlarna, lÄter sig dÀrför inte göras hÀr. Ambitionen Àr i stÀllet att försöka lyfta fram nÄgra belysande exempel.

Skilda vÀrldar i de privatÀgda tidningskoncernerna

76 av Sveriges 93 medel- och högfrekventa dagstidningar ingĂ„r i dag i nĂ„gon av landets Ă„tta största tidningsgrupper. FamiljeĂ€gda NWT- koncernen, med sammanlagt tio av dessa tidningar, framstĂ„r som den aktör pĂ„ tidningsmarknaden som har det bĂ€st förspĂ€nt inför framti- den. NĂ€r det gĂ€ller sĂ„vĂ€l lönsamhet som finansiell stabilitet spelar den vĂ€rmlĂ€ndska tidningskoncernen i en klass för sig. Tidningsrörel­­ serna i Sverige, vilka fortsatt redovisar betryggande överskott,21 kompletteras­ sedan flera Ă„r med intĂ€kter frĂ„n medieinvesteringar i Norge (samt frĂ„n ett allt större fastighetsbestĂ„nd). NWT-koncernen Ă€r inte bara den koncern som behĂ„llit relativt sett flest reportrar under det senaste decenniet, den har ocksĂ„ varit jĂ€mförelsevis mĂ„ttlig med avseende pĂ„ att höja sina prenumerationspriser).22 Även den

21  Myndigheten för press, radio och tv (2016). Medieutveckling 2016 – Medieekonomi.

22  Ohlsson, Jonas (2016). Den svenska mediemarknaden 2016, Nordicom, Göteborgs universitet.

92

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

likaledes familjeÀgda Herenco-koncernen i Jönköping Àr i dag en synnerligen vÀlmÄende och lönsam företagsgrupp, och som i likhet med NWT pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt valt att sprida sina investeringar (och dÀrmed riskerna) utanför den svenska tidningsmarknaden. Till skillnad frÄn NWT har dock Herenco inte lyckats upprÀtthÄlla lön- samheten inom den s.k. Hallpressen, som under 2010-talet fÄtt vid- kÀnnas flera förlustÄr. Hittills finns det dock inga indikationer pÄ att familjen Hamrin skulle ha nÄgra planer pÄ att göra sig av med den tidningsrörelse som varit i familjens Àgo i fyra generationer och snart 100 Är. Hallpressen omfattar sammanlagt nio dagstidningar.

För Stampen, ett annat familjeföretag med Ätminstone ena benet i den fjÀrde generationen, Àr framtiden avgjort mer oviss. Den pÄgÄ- ende rekonstruktionen av den kapsejsade Göteborgskoncernen inbegriper­ landets fjÀrde största tidningsgrupp med sammanlagt sex lokala dagstidningar. En eventuell konkurs kommer fÄ dramatiska konsekvenser, inte bara för den vÀstkustska tidningsmarknaden, utan för den svenska tidningsekologin i stort. Stampen Àr en av de större aktörerna inom sÄvÀl tryckeribranschen som tidningsdistribu- tionen, verksamhetsgrenar dÀr samverkan med övriga branschen Àr stor. Om Stampen försvinner frÄn marknaden innebÀr det sÄledes att tryck- och distributionskostnaderna för övriga tidningsutgivare ris- kerar att öka. Sammantaget Àr utfallet av rekonstruktionen av Stampen det för stunden mest kritiska osÀkerhetsmomentet i svensk dagspress.

Ett av mĂ„len med Stampens aggressiva tillvĂ€xtpolitik under 2000- talet var att ta upp kampen med internationella storspelare som Bonnier och Schibsted. De tvĂ„ koncernerna kontrollerar tillsammans hela den nationella tidningsmarknaden i Sverige – Bonnier genom Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen; Schibsted genom Aftonbladet och Svenska Dagbladet. HĂ€rutöver Ă€r Bonnier genom Sydsvenskan/HD den dominerande tidningsutgivaren i vĂ€stra SkĂ„ne. Som noterats i det ovanstĂ„ende har sĂ„vĂ€l Bonniers som Schibsteds svenska tidningsdivisioner trotsat den allmĂ€nna utvecklingen pĂ„ tid- ningsmarknaden genom att redovisa successivt förbĂ€ttrade resultat- nivĂ„er under 2000-talet. Under 2015 uppgick den samlade vinsten för de tvĂ„ koncernernas svenska tidningsverksamheter till 568 miljo- ner kronor. Utfallet förstĂ€rkte den tendens som under de senaste Ă„ren pekat pĂ„ att de nationellt orienterade tidningarna klarar den pĂ„gĂ„ende migreringen frĂ„n papper till digitala kanaler bĂ€ttre Ă€n

93

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

landsortspressen. Det gÀller inte minst kvÀllspressen, som 2015 hade högre annonsintÀkter pÄ nÀtet Àn hela den övriga dagspressen till- sammans.23

Dagens Nyheter, som i en medveten satsning försökt etablera sig som en nationell prestigetidning (med hĂ€rtill tillbörliga prisök- ningar), har samtidigt aldrig haft sĂ„ höga anvĂ€ndarintĂ€kter som under 2015. Inom i synnerhet Schibsted har dock tidningsrörelsen kommit att spela en allt mindre roll under senare Ă„r, inte minst vad gĂ€ller ekonomisk avkastning. I den börsnoterade koncernens fokus stĂ„r i stĂ€llet olika typer av sĂ€lj- och köptjĂ€nster pĂ„ nĂ€tet (t.ex. svenska Blocket), ett segment som redovisar en tillvĂ€xttakt och inte minst en vinstmarginal som vare sig den svenska eller norska tidningsverk- samheten Ă€r i nĂ€rheten av. Framtiden för de Schibsted-Ă€gda tidnings- företagen Ă€r i det perspektivet inte sjĂ€lvklar – Ă„tminstone inte pĂ„ lite lĂ€ngre sikt.

Kostsamma förvÀrv tynger resultaten i de stiftelseÀgda koncernerna

PrivatĂ€gda företag löper alltid en potentiell risk att sĂ€ljas. I börsnote- rade koncerner, vars hela existens bygger pĂ„ förmĂ„gan att generera vinster till sina aktieĂ€gare, kan det bero pĂ„ att det dyker upp bĂ€ttre avkastningsmöjligheter pĂ„ andra hĂ„ll. I familjeĂ€gda företag aktualise- ras frĂ„gan om en eventuell försĂ€ljning inte sĂ€llan i samband med generationsskiften. I stiftelseĂ€gda företag Ă€r situationen dĂ€remot en annan. HĂ€r begrĂ€nsas ofta möjligheten att avyttra Ă€garkontrollen över företaget av stiftelsestadgarna. StiftelseĂ€gandet skiljer sig ocksĂ„ frĂ„n det privata Ă€gandet genom att det saknas en Ă€gare som, Ă„tmins- tone potentiellt sett, kan skjuta till mer Ă€garkapital ifall det skulle bli nödvĂ€ndigt. (Å andra sidan finns det heller ingen aktieĂ€gare eller privata investerare att berika.) StiftelseĂ€gda tidningar lever alltsĂ„ under delvis andra betingelser Ă€n tidningar med privat Ă€gande.

I Sverige finns i dag sex stiftelseÀgda tidningskoncerner. Av dessa har Ätminstone fyra varit tongivande i 2000-talets strukturomvand- ling pÄ tidningsmarknaden. Avgjort mest aktiv har Mittmedia varit. Sedan Är 2000 har den GÀvlebaserade tidningskoncernen utökat sitt tidningsbestÄnd frÄn fem till 23 dagstidningar. OmsÀttningen i kon-

23  Myndigheten för press, radio och tv (2016). Medieutveckling 2016 – Medieekonomi.

94

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

cernen har som följd tredubblats. Priset för expansionen har dock varit högt; koncernens soliditet har fallit frĂ„n 56 till 40 procent sam- tidigt som en allt större del av de samlade tillgĂ„ngarna kommit att utgöras av övervĂ€rden frĂ„n företagsförvĂ€rv, s.k. goodwill. Sedan 2015 överstiger goodwill det egna kapitalet i Mittmedia (709 resp. 657 mil- joner kronor). I en bransch med minst sagt osĂ€kra framtidsutsikter

– och i ljuset av den senaste utvecklingen inom Stampen – utgör det förhĂ„llandet ett uppenbart och reellt riskmoment i Sverige största landsortstidningskoncern.

Trots expansionen har lönsamheten uteblivit för Mittmedia. Sedan 2010 har nettomarginalen legat pĂ„ i genomsnitt -1 procent per Ă„r. Under samma period har Mittmedia sjösatt de kanske största besparingsprogrammen inom svensk dagspress, samtidigt som pre- numerationsavgiften för koncernens papperstidningar har höjts vĂ€sentligt.24 Prishöjningarna för pappersprodukten har genomförts för att finansiera en omfattande strategisk och resursmĂ€ssig satsning pĂ„ kompetensutveckling och pĂ„ digitala publikationsformer. Fram­ tiden för den strategin, dĂ€r Mittmedia onekligen legat i framkant i Tidningssverige, framstĂ„r dock som osĂ€ker sedan Ă€garna i juli 2016 valt att byta ut den ansvariga koncernledningen.

Även inom likaledes stiftelseĂ€gda NTM, Gota Media och Sörmlands Media har 2000-talets förvĂ€rvsvĂ„g gĂ„tt hand i hand med sĂ„vĂ€l minskade soliditetsnivĂ„er som fallande vinster. Sörmlands Media Ă€r med en genomsnittlig nettomarginal pĂ„ -11 procent en av de koncerner som gĂ„tt allra sĂ€mst under 2010-talet, ett faktum som huvudsakligen kan förklaras av förluster orsakade av övervĂ€rden frĂ„n tidningsförvĂ€rv.

För de i frĂ„ga om bĂ„de tidningstitlar och intĂ€kter minsta stiftelse- Ă€gda tidningskoncernerna, VK Media med centralredaktion i UmeĂ„ och Norran med centralredaktion i SkellefteĂ„, har utvecklingen under samma period varit avgjort mer gynnsam. Den förstnĂ€mnda hör trots en viss tillbakagĂ„ng under 2010-talet till de mest lönsamma företagen pĂ„ tidningsmarknaden. Med en soliditet pĂ„ 75 procent (upp 19 procentenheter pĂ„ tio Ă„r) och en verksamhet finansierad helt utan bankskulder har VK-koncernen skaffat en jĂ€mförelsevis stabil ekonomisk grund för sina tvĂ„ dagstidningar, VĂ€sterbottens-Kuriren och Folkbladet.

24  Ohlsson, Jonas (2016). Den svenska mediemarknaden 2016, Nordicom, Göteborgs universitet.

95

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Till skillnad frĂ„n övriga stiftelseĂ€gda tidningskoncerner, som huvudsakligen har sin verksamhet koncentrerad till dagspressen, har VK Media Ă€ven betydande investeringar i andra nĂ€ringsgrenar. HĂ€lftenĂ€gda fastighetsbolaget Gazette AB i UmeĂ„ omfattade under 2015 ett fastighetsbestĂ„nd bokfört till 1,8 miljarder kronor och redo- visade ett nettoresultat pĂ„ +76 miljoner kronor (+54 procent). Även för Norran, en av fĂ„ kvarvarande solitĂ€rer pĂ„ tidningsmarkna- den, har det ekonomiska lĂ€get förbĂ€ttrats under 2000-talet. Soliditeten pĂ„ 75 procent vid utgĂ„ngen av 2015 Ă€r ett resultat av sta- bila och Ă„terkommande överskott under större delen av 2000-talet. PĂ„ samma sĂ€tt som VK-koncernen har Norran intressen i den lokala fastighetsmarknaden. Företaget Ă€ger 50 procent av Nordvestor Fastigheter AB, som Ă€r en av SkellefteĂ„s större fastighetsĂ€gare.

Fortsatt strid pÄ kniven för mÄnga presstödstidningar

Gemensamt för samtliga stiftelseÀgda tidningskoncerner (Norran undantagen) Àr att de under perioden sedan 1999 kommit att bli Àgare till en eller flera driftsstödda andratidningar. I flera fall skedde övertagandet som ett alternativ till nedlÀggning. Andratidningarna Àr tillsammans den del av dagspressen som drabbats hÄrdast av den till- tagande konkurrensen pÄ tidningsmarknaden.25

Möjligheten att inordnas i en större och finansiellt starkare kon- cernstruktur har nu inte inneburit att de ekonomiska svÄrigheterna har försvunnit för andratidningarna. Flera av dem har radat upp Äterkommande förluster ocksÄ efter Àgarskiftet. Andratidningarnas framtid ligger hÀrvidlag i sina Àgares hÀnder. Motivet frÄn ÀgarhÄll till att upprÀtthÄlla driften har, vid sidan om mer normativt laddade utfÀstelser om mÄngfald och konkurrens, bestÄtt i det krassa faktum att ett visst minusresultat ÀndÄ kan kompenseras genom de vinster som möjliggörs av samordningen med förstatidningen, inte minst nÀr det gÀller distributionen.

Under 2015 valde tvĂ„ koncerner – Mittmedia och Sörmlands Media – att av besparingsskĂ€l vardera lĂ€gga ner en andratidning (Dagbladet respektive Folket). Huruvida de hĂ€r besluten drivits fram av det jĂ€mförelsevis mer anstrĂ€ngda finansiella lĂ€ge som de hĂ€r bĂ„da koncernerna befinner sig i undandrar sig en utomstĂ„ende

25  Myndigheten för press, radio och tv (2015). Dagspressens ekonomi 2014.

96

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

bedömning. Allt annat lika torde dock en mer solid och lönsam kon- cernstruktur borga för en större uthÄllighet att hÄlla liv ocksÄ i för- lustdrivande verksamheter.

I Mittmedia ingĂ„r f.n. ytterligare fyra tidningar med allmĂ€nt driftsstöd. Det Ă€r Arbetarbladet, Dala-Demokraten, LĂ€nstidningen SödertĂ€lje och LĂ€nstidningen i Östersund. Den sistnĂ€mnda Ă€r ett bra exempel pĂ„ att andrapositionen pĂ„ tidningsmarknaden inte nödvĂ€n- digtvis Ă€r synonym med kroniska underskott. Nettomarginalen pĂ„ 15,8 procent under 2015 hörde till de högsta pĂ„ marknaden för en enskild tidningsrörelse.26 För den största ackumulerade förlusten bland de andratidningar som fortfarande drivs i ett eget bolag svarar Östra SmĂ„land, som sedan Ă€garbytet 2011 redovisat ett nettoresultat pĂ„ -91 miljoner kronor – ett underskott som Ă€garen Gota Media tvingats tĂ€cka via koncernbidrag.

RörelseĂ€gda VĂ€rmlands Folkblad (med endagstidningen Karlstads- Tidningen) Ă€r ett annat exempel pĂ„ att det gĂ„r att överleva bĂ„de som andratidning och som stĂ„ende utanför de stora landsortstidningskon- cernerna. Företagets finansiella stĂ€llning Ă€r vĂ€sentligt starkare i dag Ă€n för 15 Ă„r sedan – soliditeten har sedan 2000 ökat frĂ„n 22 till 60 pro- cent. Även om lönsamheten fallit nĂ„got över tid redovisar VF-koncernen fortfarande ett positivt resultat.

DĂ„ Ă€r situationen mer bekymmersam för SkĂ„nska Dagbladet- koncernen (med dottertidningen Norra SkĂ„ne), som med start under 2008 ackumulerat betydande underskott. Soliditeten i koncernen har dĂ€rför kraftigt försĂ€mrats och var under 2015 nere pĂ„ 20 procent. Sedan 2007 har det egna kapitalet minskat frĂ„n 217 miljoner kronor till 41 miljoner kronor. Det till följd av de förĂ€ndrade presstödsreg- lerna fallande driftsstödet till storstadstidningar har givetvis haft en menlig inverkan pĂ„ utvecklingen för Malmös andratidning. Ytterligare tvĂ„ förlustĂ„r pĂ„ den nivĂ„ som redovisades under 2015 (-17 miljoner kronor, eller -7,1 procent) skulle innebĂ€r att det egna kapi- talet Ă€r i det nĂ€rmaste förbrukat för SkĂ„nska Dagbladet-koncernen.

Även för övriga dagstidningar med allmĂ€nt driftsstöd Ă€r det eko- nomiska lĂ€get anstrĂ€ngt. Det gĂ€ller inte minst VĂ€rlden i dag och Laholms Tidning, dĂ€r soliditeten under 2015 var nere pĂ„ mycket lĂ„ga 7 respektive 2 procent. Utrymmet att tackla eventuella kommande förluster Ă€r hĂ€rvidlag mycket begrĂ€nsat. För en annan solitĂ€r,

26  Myndigheten för press, radio och tv (2016). Medieutveckling 2016 – Medieekonomi.

97

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

AlingsÄs Tidning (familjen Michelsen), som inför 2015 ansökte om men nekades driftsstöd, slutade verksamhetsÄret som redan nÀmnts med en negativ soliditet. 13 förlustÄr av de 15 senaste har successivt förbrukat det egna kapitalet. Framtiden för det familjeÀgda tidnings- företaget som nu befinner sig i rekonstruktion ter sig mycket oviss.

NĂ€r det gĂ€ller den lĂ„gfrekventa pressen pĂ„minner förutsĂ€ttning- arna om den för de mindre solitĂ€rerna pĂ„ den medel- och högfrek- venta tidningsmarknaden. Ett högt stödberoende i kombination med en svag kapitalstruktur medför i flera fall en hög ekonomisk utsatthet. Det gĂ€ller i synnerhet för de företag som inte har en stark Ă€gare, t.ex. ett parti eller i undantagsfall en större tidningskoncern, i ryggen. Som Ă€r fallet inom den medel- och högfrekventa pressen finns det dock ocksĂ„ hĂ€r företag som lyckats bibehĂ„lla en hög lön- samhet under 2010-talet. Hit hör inte minst TranĂ„s-Posten, som 2015 redovisade en nettomarginal pĂ„ 16,0 procent, vilket gjorde den till Sveriges enskilt mest lönsamma tidningsrörelse under Ă„ret (före bĂ„de Dagens Industri och Aftonbladet).27

Dagspressens framtidsutsikter – ett försök till en sammanfattande typologi

Den samlade slutsatsen frÄn analysen blir sÄledes att de svenska tid- ningsföretagen stÄr olika rustade inför de kommande Ärens utma- ningar. Vill man försöka förutspÄ utvecklingen pÄ tidningsmarkna- den under de nÀrmast kommande Ären Àr det framför allt tvÄ aspekter som förefaller kritiska nÀr det gÀller tidningsföretagens möjligheter att sÀkerstÀlla utgivningen av sina respektive dagstidningar. För det första handlar det om den enskilda dagstidningens marknadsposi- tion. För det andra handlar det om det enskilda tidningsföretagets ekonomiska stÀllning.

Dagstidningar med en jÀmförelsevis stark marknadsposition har allt annat lika mer gynnsamma förutsÀttningar att stÄ sig i den fort- satta konkurrensen Àn tidningar dÀr marknadsstÀllningen kan beskri- vas som jÀmförelsevis svag. Detta fundamentala tidningsekonomiska förhÄllande har inte förÀndrats, Àven om konkurrenssituationen pÄ tidningsmarknaden har gÄtt frÄn att vara lokal till att bli alltmer glo- bal. PÄ de lokala marknader dÀr det finns tvÄ dagstidningar ger de

27  Myndigheten för press, radio och tv (2016). Medieutveckling 2016 – Medieekonomi.

98

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

grundlÀggande marknadsmekanismerna alltjÀmt ett svÄrintagligt försprÄng till den större tidningen. En jÀmförelsevis högre rÀckvidd (pÄ papper sÄvÀl som digitalt) innebÀr att en tidning kan ta ut jÀmfö- relsevis högre annonspriser Àn vad en mindre konkurrent kan göra. SÄ var det i den fördigitala eran, sÄ Àr det i dag, och sÄ kan man för- vÀnta sig att det ser ut ocksÄ framgent. Och det gÀller oavsett om tidningens huvudsakliga marknadsomrÄde Àr lokalt, regionalt eller nationellt.

Tidningsföretag som har en solid kapitalstruktur har samtidigt allt annat lika mer gynnsamma förutsĂ€ttningar att sĂ€kerstĂ€lla den fortsatta utgivningen av sina dagstidningar Ă€n företag dĂ€r kapital- strukturen kan betraktas som svag. Ett tidningsföretag med ett omfattande eget kapital stĂ„r bĂ€ttre rustat att möta en osĂ€ker framtid Ă€n ett företag med ett mer begrĂ€nsat dito, pĂ„ samma sĂ€tt som ett skuldfritt företag, allt annat lika, stĂ„r starkare rustat en ett företag med stora skulder. PĂ„ tillgĂ„ngssidan i balansrĂ€kningen innebĂ€r en högre andel goodwillvĂ€rden (av de samlade tillgĂ„ngarna) pĂ„ motsva- rande sĂ€tt en jĂ€mförelsevis större ekonomisk utsatthet Ă€n vad en lĂ€gre andel goodwill gör. Tidningsföretag med en mer diversifierad verksamhet – till skillnad frĂ„n dem vars verksamhet mer eller mindre uteslutande Ă€r uppbyggd kring tidningsutgivning – har ocksĂ„ tillgĂ„ng till alternativa intĂ€ktskĂ€llor, förutsatt att de Ă€r lönsamma vill sĂ€ga.

En stark ekonomisk stÀllning ger inte bara en buffert för att han- tera framtida förluster, det ger ocksÄ, allt annat lika, bÀttre möjlighe- ter att genomföra offensiva satsningar pÄ marknaden. En svag eko- nomisk stÀllning minskar det utrymmet. Samtidigt som företag med en hög skuldsÀttningsgrad och/eller en hög andel goodwill i balans- rÀkningen Àr jÀmförelsevis mer beroende av framtida överskott för att tÀcka de rÀnte- och avskrivningskostnader de förbundit sig till.

Baserat pÄ slutsatsen om den kritiska betydelsen av 1) den enskilda dagstidningens marknadsstÀllning och 2) tidningsföretagets ekono- miska stÀllning för de svenska dagstidningarnas lÄngsiktiga överlev- nadsförmÄga gÄr det att skapa en typologi över olika kategorier av dagstidningar pÄ den svenska tidningsmarknaden. En sÄdan typologi presenteras i figur 3.2.

99

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Figur 3.2 Kategorier av dagstidningar pÄ den svenska tidningsmarknaden

Principmodeller av det hĂ€r slaget Ă€r inte oproblematiska; verklighe- ten Ă€r sĂ€llan sĂ„ enkelt och renodlat beskaffad som en fyrdelad figur- indelning kan lĂ„ta pĂ„skina. SĂ„vĂ€l brokigheten pĂ„ den svenska tid- ningsmarknaden – som omfattar tidningsrörelser som omsĂ€tter allt frĂ„n 3 miljoner kronor till 2 miljarder kronor – som de i inledningen diskuterade besvĂ€ren att sĂ€rskilja marknadsutvecklingen för enskilda tidningstitlar försvĂ„rar mer exakta prognoser rörande den förvĂ€n- tade utvecklingen för den svenska tidningsbranschen. Men som hjĂ€lp för systematisera en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt komplex verklighet kan de, förut- satt att de Ă€r vĂ€l genomförda, fylla en tydliggörande funktion.

Typologin i figur 3.2 resulterar i fyra kategorier av dagstidningar pÄ den svenska tidningsmarknaden. Kategorierna kan beskrivas enligt följande:

1.Dagstidningar med en stark marknadsposition som Àgs av ett fö- retag med en stark ekonomisk stÀllning. Det hÀr Àr den kategori dagstidningar dÀr förutsÀttningarna att klara framtidens utma- ningar pÄ tidningsmarknaden Àr som allra mest gynnsamma. Kombinationen av en (jÀmförelsevis) stark marknadsposition och en stabil ekonomisk bas borgar för en god konkurrensför- mÄga ocksÄ framöver. Exempel pÄ tidningar i den hÀr gruppen Àr Bonniertidningarna Dagens Industri och Dagens Nyheter, Schib- stedÀgda Aftonbladet, samt de stora, marknadsledande regionala tidningar som ingÄr i de mest solida landsortstidningskoncer-

100

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

nerna, som NWT, Herenco, Gota Media och VK Media. Även ekonomiskt starka solitĂ€rer som Norran, PiteĂ„-Tidningen och Nya Lidköpings-Tidningen kan rimligen föras till denna grupp. De största potentiella hoten mot en tidning i kategori 1 Ă€r an- tingen att nuvarande Ă€garen vĂ€ljer att sĂ€lja tidningen till en finan- siellt svagare aktör, eller att Ă€garen genom större strategiska fel- satsningar förlorar sin starka ekonomiska stĂ€llning (jĂ€mför kategori 3 nedan).

2.Dagstidningar med en svag marknadsposition som Ă€gs av ett före- tag med en stark ekonomisk stĂ€llning. HĂ€r kompenseras risken hos en i grunden svag marknadsstĂ€llning med en stark ekonomisk bas i Ă€garföretaget. Till den hĂ€r kategorin rĂ€knar dĂ€rför de stöd- mottagande andratidningar som ingĂ„r i en kapitalstark företags- struktur, som t.ex. Svenska Dagbladet (Schibsted), Folkbladet (VK Media) och Sydöstran och Östra SmĂ„land (Gota Media). Även de stödmottagande fĂ„dagarstidningar som har ett större po- litiskt parti i ryggen (t.ex. Aktuellt i Politiken, Poletik och tid- ningen Nu) kan rimligen hĂ€nföras till den hĂ€r gruppen. Det största potentiella hotet mot tidningarna i kategori 2, utöver de som gĂ€ller för tidningarna i kategori 1, Ă€r beroendet av statliga stödmedel, vilket innebĂ€r att deras framtida utveckling Ă€r av- hĂ€ngig utvecklingen pĂ„ den mediepolitiska arenan.

3.Dagstidningar med en stark marknadsposition som Àgs av ett fö- retag med en svag ekonomisk stÀllning. I den hÀr kategorin riske- ras en i grunden stark marknadsposition av en ekonomiskt svag stÀllning för det företag som Àger tidningen i frÄga. Hit rÀknas de enskilda tidningsrörelser som fÄtt vara med och bÀra konsekven- serna av strategiska missrÀkningar pÄ Àgar- och koncernlednings- nivÄn i Tidningssverige. Det gÀller i synnerhet Göteborgs-Posten, den dominerande dagstidningen pÄ landets nÀst största lokala mediemarknad, men vars framtid till följd av den pÄgÄende rekon- struktionen inom Stampen framstÄr som mycket oviss. Situatio- nen för dessa tidningar kan dock snabbt förbÀttras om de sÀljs el- ler pÄ annat sÀtt tas över av en ekonomiskt starkare aktör (jÀmför kategori 1 ovan).

101

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

4.Dagstidningar med en svag marknadsposition som Ă€gs av ett före- tag med en svag ekonomisk stĂ€llning. Det hĂ€r Ă€r den kategori dagstidningar dĂ€r framtidsutsikterna fĂ„r betraktas som mest osĂ€kra. Kombinationen av Ă„ ena sidan en svag marknadsposition, vilket vanligtvis resulterar i Ă„terkommande rörelseförluster, och Ă„ andra sidan en svag kapitalstruktur innebĂ€r en stor utmaning nĂ€r det kommer till att klara driften under de Ă„r som kommer. De ovan diskuterade SkĂ„nska Dagbladet och AlingsĂ„s Tidning fram- stĂ„r som de medel- och högfrekventa dagstidningar som ligger nĂ€rmst till hands att placeras i den hĂ€r kategorin. Men Ă€ven alla de övriga dagstidningar som uppbĂ€r allmĂ€nt driftsstöd men som sak- nar en stark Ă€gare i ryggen kan föras till denna grupp. Bland dessa Ă„terfinns Laholms Tidning, Lysekilsposten, Dagens ETC och VĂ€rlden i dag, sĂ„vĂ€l som en majoritet av landets en- och tvĂ„dagars- tidningar. Det till synes alltmer anstrĂ€ngda ekonomiska lĂ€get för Mittmedia-koncernen medför möjligen att en andratidning som Dala-Demokraten, vilken under senare Ă„r bĂ„de tappat betydligt i upplaga och redovisat Ă„terkommande rörelseförluster, kan place- ras i den hĂ€r gruppen. Mittmedias nedlĂ€ggning av andratidningen Dagbladet i Sundsvall i början av 2015 kan om inte annat tolkas som ett tecken i den riktningen.

3.2.2Tidskriftsförlag

Den svenska tidskriftsmarknaden omsatte 2014 cirka 5,7–6,1 miljar- der kronor, en omslutning som till cirka 2/3 bestĂ„r av prenumera- tionsintĂ€kter och 1/3 annonsintĂ€kter. Tidskriftssegmentet utgör 6,6 procent av den totala reklamkakan 2015, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM. Gratistidskrifter mĂ€ts separat, 2015 uppgick omsĂ€ttningen till 421 miljoner kronor.28

Tidskriftsbranschen domineras av tre förlag, Aller media, Bonnier Tidskrifter och Egmont Publishing. Störst Àr Aller Media med en omsÀttning Är 2015 pÄ 1 537 miljoner kronor. DÀrefter följer Egmont med 1 015 miljoner kronor (summan av KÀrnan, Forma och Egmont Tidskrifter) samt Bonnier Tidskrifter med en omsÀttning pÄ 938 miljoner kronor. Bonnier Tidskrifter stÀrkte sin marknadsposition i mars 2016 genom förvÀrv av nio titlar frÄn LRF Media.

28  IRM:s rapport Stora reklamkakan 2015.

102

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Steget ned till fyran Ă€r stort, LRF Media omsatte 433 miljoner kronor 2015 och med anledning av försĂ€ljningen nĂ€mnd ovan blir förlaget Ă€nnu mindre nĂ€r 2016 sammanstĂ€llts. IDG befinner sig pĂ„ femte plats med 202 miljoner kronor och motorförlĂ€ggaren Albinsson & Sjöberg pĂ„ sjĂ€tteplats med 159 miljoner kronor. Samtliga av de stora förlĂ€ggarnas omsĂ€ttning backar.

Sedan toppÄret 2008 har omstruktureringen som dagstidningarna genomgÄr visat sig kÀnnbar Àven i tidskriftsbranschen. Med den minskade omsÀttningen följer ocksÄ en försÀmrad lönsamhet. Aller Media gick med 111 miljoner kronor i förlust 2015. Egmont dÀremot har trots kraftig expansion i och med förvÀrvet av Forma Publishing frÄn Icagruppen, lyckats nÄ en 4-procentig rörelsemarginal.

Generellt Ă€r trenden bland de största emellertid negativ, sĂ„vĂ€l vad gĂ€ller omsĂ€ttning som lönsamhet. Undantag existerar, exempelvis har Bonnier Publications, som bl. a. ger ut Illustrerad Vetenskap, ökat sin omsĂ€ttning de senaste tre Ă„ren med 8 procent.29

Utöver dessa ledande aktörer finns en brokig flora medelstora och mindre aktörer, sÄ kallade mikroförlag (med en eller tvÄ titlar). Dessa minskar dock i antal och visar upp krympande rörelsemarginaler.

Totalt omfattar det breda tidskriftssegmentet över 500 titlar. HĂ€r finns sĂ„vĂ€l fackpress, som populĂ€rpress, bilagor och gratistidskrifter. PopulĂ€rpress definieras som tidskrifter – oavsett intresseomrĂ„de – som riktar sig till privata anvĂ€ndare medan fackpress riktar till yrkes- verksamma i en viss bransch.

Endast en mindre andel av titlarna fokuserar i huvudsak pÄ nyhe- ter, aktualitet eller granskande journalistik. Undantag Àr ett mindre antal samhÀllsorienterade tidskrifter som exempelvis Filter eller Fokus. Denna kategori ges ofta ut av mindre, privatÀgda förlag som i flera fall har brÀcklig ekonomi. Magasinet Fokus, som ges ut av FPG Media, har gÄtt med förlust flera Är i rad men klarar sig tack vare en kapitaltÀckningsgaranti frÄn huvudÀgaren, familjen Ax:son Johnsons Nordstjernan Kultur och Media.

29  Lidbom, Olle (2016). Boksluten 2015 – sĂ„ gĂ„r tidskriftsförlagen, rapport i MedievĂ€rlden Premium publicerad den 15 september 2016.

103

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

3.2.3Offentligt finansierade mediebolag

De offentligt finansierade medierna, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbildningsradio (UR), Ă€r dominan- ter i det svenska medielandskapet. Bolagen Ă€gs av Förvaltnings­ stiftelsen som instiftats av staten och fungerar som moderstiftelse i en koncern dĂ€r programbolagen Ă€r dotterbolag. Den huvudsakliga intĂ€ktskĂ€llan Ă€r radio- och tv-avgiften som alla som har en tv-motta- gare betalar. Medelstilldelningen till SVT, SR och UR frĂ„n rundradio- kontot, dĂ€r radio- och tv-avgiftsmedlen samlas, beslutas Ă„rligen av riksdagen. Den har hittills rĂ€knats upp med 2 procent Ă„rligen i enlig- het med riksdagens beslut 2013, med anledning av propositionen om radio och tv i allmĂ€nhetens tjĂ€nst 2014–2019. En förutsĂ€ttning för upprĂ€kning Ă€r, enligt riksdagens beslut, att antalet betalande inte minskar i nĂ„gon större omfattning. Avgiften har höjts genom Ă€ndring i radio- och tv-avgiftslagen. Det skedde senast vid halvĂ„rsskiftet 2015.

IntĂ€kterna frĂ„n rundradiokontot har över tid varit synnerligen stabila, svagt ökande. Över tvĂ„ decennier har anslagen till SR ökat med 72 procent, anslagen till SVT med 65 procent och anslagen till UR med 81 procent.30

Anslagen för 2016 var 4,7 miljarder kronor för SVT, 2,8 miljarder kronor för SR och 411 miljoner kronor för UR. DĂ€rutöver förekom- mer Ă€ven intĂ€kter inom ramen för verksamheterna, exempelvis tog SVT in 33,3 miljoner kronor pĂ„ sponsring 2015.31

Det Àr vÀsentligt att notera att endast en mindre del av bolagens omsÀttning gÄr till nyhets- och samhÀllsorienterad verksamhet. Sammantaget Àr det drygt en tredjedel av kostnaderna för SR, SVT och UR samt en brÄkdel av den totala sÀndningstiden som anvÀnds till det som Àr Medieutredningens fokus: allsidig nyhetsförmedling, kvalitativ journalistik, kritisk granskning och fri Äsiktsbildning. Enligt en offentligt redovisad uppgift frÄn SVT anvÀnds 2,8 miljarder kronor av den totala medelstilldelningen till programbolagen till nyheter och samhÀllsbevakning.

Den stabila finansieringen, med medelsupprÀkning varje Är för dessa tunga medieaktörer ser ut att fortsÀtta. I regeringens höstbud- get föreslÄs en höjning av radio- och tv-avgiften frÄn 2 216 till 2 340

30  De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndspe- riod, promemoria av Medieutredningen, se bilaga 2.

31  SVT Public Service-redovisning 2015.

104

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

kronor per Är. Bakgrunden Àr att det finns ett underskott pÄ rundra- diokontot och SR, SVT och UR aviserar att de utan höjningen kom- mer att redovisa underskott 2017.

3.2.4Kommersiell tv

PĂ„ tv-omrĂ„det Ă€r det, utöver SVT som dominerar stort med en omfattande produktion av nyheter och samhĂ€llsinnehĂ„ll, bara BonnierĂ€gda TV4 av de kommersiella bolagen som 2016 kan rĂ€knas in i kategorin som nyhets- och aktualitetsproducent, genom Nyhetsbolagets produktion av TV4-nyheterna, Kalla Fakta, debatt- program och dokumentĂ€rer. Det Ă€r i sammanhanget vĂ€rt att notera nedlĂ€ggningen av de regionala nyhetssĂ€ndningarna i april 2014. Bolagets vd uppgav strukturomvandlingen och ”osĂ€kra regulatoriska förutsĂ€ttningar” som skĂ€l till nedlĂ€ggningsbeslutet.

TV4:s omsĂ€ttning har det senaste Ă„ret utvecklats svagt positivt, frĂ„n 4 206 miljoner kronor 2014 till 4 234 miljoner kronor 2015. Även lönsamheten pekar uppĂ„t: det operativa resultatet stannade pĂ„ 662 miljoner kronor 2015, att jĂ€mföras med 640 miljoner kronor Ă„ret dessförinnan. Svensk reklammarknad för tv Ă€r emellertid totalt sett vikande, minskningen var över en kvarts miljard kronor 2015, enligt IRM. Första halvĂ„ret 2016 fortsĂ€tter krĂ€ftgĂ„ngen, annonsinveste- ringarna i tv backar med nĂ€ra 100 miljoner kronor jĂ€mfört med samma period 2015.32

3.2.5Kommersiell radio och nÀrradio

PĂ„ radioomrĂ„det dominerar SR stort vad gĂ€ller svensk journalistik. Kommersiell radio Ă€r en jĂ€mförelsevis liten mediekategori i Sverige. Enligt IRM:s reklamstatistik för 2015 omsattes 757 miljoner kronor pĂ„ radiomarknaden. Marknaden Ă€r dock vĂ€xande, +16 procent (2014) och +7 procent (2015).33 TvĂ„ koncerner dominerar: MTG Radio och tyska Bauer Media Group som Ă€gs av Discovery Networks Northern Europe. Enligt Myndigheten för press, radio och tv delar dessa bĂ„da pĂ„ 98 av de 99 sĂ€ndningstillstĂ„nd som finns i Sverige.

32  IRM:s rapporter Reklaminvestering 2015 Stark inledning pĂ„ 2016.

33  IRM:s rapport Reklaminvestering 2015.

och Medieinvesteringarna i det första kvartalet:

105

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

SR Ă€r ojĂ€mförligt störst vad gĂ€ller rĂ€ckvidd med 79 procent jĂ€m- fört med Bauers 14 procent och MTG:s 7 procent. Andra nyhets- sĂ€ndningar förekommer, frĂ€mst pĂ„ morgnar, i MTG:s kanaler.

NĂ€rradio Ă€r ett brett nĂ€tverk av frĂ€mst lokala stationer, antalet tillstĂ„ndshavare var 721 stycken under 2015. SĂ€ndningarna Ă€r ofta avgrĂ€nsade till en viss kommun och verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, olika typer av bidrag och i viss mĂ„n reklam.34 Kvalitativa nyhets- och aktualitetsprogram förekommer i begrĂ€nsad utstrĂ€ckning, om Ă€n att det gĂ„r att skönja ett ökat intresse att med- verka, framför allt frĂ„n icke yrkesverksamma journalister. NĂ„got som framkom vid Medieutredningens samrĂ„d, vĂ„ren 2015.

3.2.6Gratistidningar

Sedan Metros lansering i Stockholm 1995 har Sverige utmÀrkt sig i gratistidningssammanhang. Efter en lyckad start i Sverige expande- rade Metro-konceptet snabbt, i Sverige och i vÀrlden. NÀr Metro var som störst delades tidningen ut i över 50 stÀder. Med Metro hade Kinneviks-sfÀren skapat en modern tidning, som tack vare TT-tele­ grammen­ som ursprungligen fyllde det redaktionella utrymmet upp- levdes seriös. Tidningen delades inte ut till hushÄllen utan tillhanda- hölls i stÀll i anslutning till kollektivtrafiken. Det behÀndiga tabloidformatet­ fungerade utmÀrkt i det tidsfönster som uppstÄr nÀr mÀnniskor pendlar till och frÄn arbetet.

Totalt ligger Sverige pĂ„ tredje plats vad gĂ€ller gratistidningars upplaga i vĂ€rlden, efter Österrike och Singapore.35

I Stockholm och pÄ andra hÄll i Sverige följdes den lyckosamma lanseringen av Metro av flera konkurrenter. Först kom Stockholm News, med mÄlet att konkurrera ut Metro med mer kvalitativt inne- hÄll och egna, profilerade krönikörer. Efter ett kort men intensivt gratistidningskrig, dÀr MTG gav ut eftermiddagstidningen Everyday, las bÄda utmanarna ner. 2002 kom Bonnier med Stockholm City, som distribuerades av kolportörer och hade en uttalad mÄlsÀttning av nÄ anvÀndargrupper som de andra Bonniertidningarna, DN och Expressen, hade svÄrt att nÄ: unga vuxna och svenskar med utlÀndsk bakgrund. Konceptet togs vÀl emot och Stockholmseditionen följdes

34  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Myndigheten för press, radio och tv:s webbplats i september 2016.

35  Wan-Ifra. World Press Trends 2015.

106

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

av editioner i sÄvÀl Göteborg som Malmö och andra sydsvenska stÀ- der. NÀr rÀckvidden sköt i höjden lanserade Schibsted en tredje gra- tistidning i Stockholm, punkt.se, tryckt i det lilla behÀndiga halvber- liner-formatet. Av Metroutmanarna blev City mest lÄnglivad, men 2011 meddelade Bonnier att tidningen lÀggs ner pÄ grund av dÄlig lönsamhet. Metro finns Ànnu kvar i Sveriges största stÀder, men pÄ mÄnga hÄll utomlands har Metro-konceptet antingen lagts ned eller sÄlts till lokala intressen. Resultatet för Metro redovisas inte separat, men i Sverige har ett antal kostnadsbesparande ÄtgÀrder genomförts.

Samtidigt som den dagsutgivna delen av gratistidningsmarknaden backar, ökar de veckoutgivna tidningarna, framför allt i storstĂ€dernas kranskommuner och stadsdelar. Dessa aktörer exploaterar det tom- rum som marknadsledarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten skapat nĂ€r de monterade ner sin tidigare breda och intensiva förorts- bevakning. I Stockholms kommun Ă€r rĂ€ckvidden 56,6 procent för gratistidningar.36

I sĂ„vĂ€l Storstockholm som MĂ€lardalen och Göteborg konkurrerar Direktpress 40-talet titlar med andra lokala aktörer. I Stockholm Ă€r frĂ€mste gratistidningskonkurrenten Mitt i-tidningarna med 30-talet titlar. Direktpress har det senaste Ă„ret expanderat kraftigt, under 2015 startade företaget hela 16 titlar. Enligt RS-verifierad upplage- statistik har Direktpress en sammanlagd upplaga pĂ„ drygt 1,2 miljo- ner.37 Enligt Orvestos första rĂ€ckviddsmĂ€tning för 2016 nĂ„r Direktpress 867 000 mĂ€nniskor i StorstockholmsomrĂ„det. 2015 lan- serades Ă€ven sajten Stockholm Direkt, med en regelbunden nyhets- uppdatering över dygnet.

Mitt i-tidningarna som förvĂ€rvades frĂ„n Stampen av riskkapital- bolaget Segulah 2014 har haft som mĂ„lsĂ€ttning att storsatsa pĂ„ lokala nyheter, digitalt men ocksĂ„ via ett helgmagasin som distribueras till 174 000 hushĂ„ll i Stockholm pĂ„ fredagar. Trots ett antal spetsrekryte- ringar har bolaget haft en negativ utveckling av sĂ„vĂ€l omsĂ€ttning som resultat under flera Ă„r. Men det var först 2015 som verksamheten gick med förlust. Stora investeringar i omstĂ€llning till ett starkare digitalt fokus gav ett negativt rörelseresultat pĂ„ 50 miljoner kronor.38

36  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Gratistidningarnas förening utifrĂ„n deras rĂ€ckviddssam- manstĂ€llning. Ursprunglig kĂ€lla Ă€r Orvesto 2015.

37  Uppgiften Ă€r hĂ€mtad frĂ„n Direktpress webbplats baserat pĂ„ Orvesto 2016:01 i oktober 2016.

38  HĂ€r avses resulatmĂ„ttet EBIT (”Earnings Before Interest and Taxes”).

107

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Utanför storstÀderna finns ocksÄ en rik flora gratistidningar inriktade pÄ lokal journalistik och lokal annonsförsÀljning. Merparten utkommer en gÄng i veckan.

Vissa har karaktÀren av nyhetstidningar Àven om andelen textre- klam framstÄr som hög och produkter som nÀrmar sig rena annons- blad ocksÄ förekommer. Men vissa satsar pÄ att lyfta kvaliteten. Ett exempel Àr Mitt i Huddinge vars reporter Jani Pirttisalo vann det prestigefyllda priset Guldspaden 2014 för sin grÀvande journalistik om bostadsförmÄner i Huddinge kommun.39

PÄ vissa hÄll utmanar de marknadsledarna, pÄ andra hÄll Àr det marknadsledarna som sjÀlva startat gratistidningarna, för att block- era potentiella konkurrenter och för att öka sin rÀckvidd i grupper som Àr svÄra att nÄ med huvudprodukten.

Ett exempel pÄ den senare kategorin Àr Kungsbacka dÀr bÄda utgi- varna av lokaltidningar, Norra Halland och Ortstidningar i VÀst med Kungsbacka-Posten, publicerar gratistidningar. Norra Halland delar ut sin tidning till samtliga hushÄll 18 gÄnger per Är och Ortstidningar i VÀst ger ut Kungsbacka-Nytt en gÄng i veckan.

Gratistidningarna har en icke oansenlig rĂ€ckvidd i print (mĂ€tt i andel lĂ€sare mellan 16 och 80 Ă„r inom ett visst geografiskt avgrĂ€nsat omrĂ„de). En sammanstĂ€llning som Gratistidningarnas förening gjort visar t.ex. att Markbladet i VĂ€stergötland nĂ„r 81 procent.40

I SkÄne driver danska Politikens Lokalaviser sedan 15 Är tillbaka gratistidningar, under namnet Lokaltidningen. I dag Àr det 26 titlar, med en samlad rÀckvidd pÄ 409 000 lÀsare, varav 71 000 i Malmö. DÀrmed har koncernen fler lÀsare Àn de ledande dagstidningarna i omrÄdet.41

Men gratistidningarna, som baserat affĂ€ren pĂ„ print, verkar ha nĂ„tt sin kulmen. AnnonsförsĂ€ljningen minskade med tio procent under 2015 och har gĂ„tt ner med 20 procent sedan toppĂ„ret 2011. NedgĂ„ngen hĂ€nger samman med minskad anvĂ€ndning. I dag kon- kurrerar den smarta mobiltelefonen med gratistidningarna i pendlar- nas tidsfönster.

39  DĂ„varande Ă€garen Stampen Media Group beskriver Mitt i Huddinges nominering pĂ„ den egna webbplatsen under rubriken Mitt i nominerad till Guldspaden och Mitt i redovisar utmĂ€r- kelsen under rubriken Lokaltidningen Mitt i vann Guldspaden.

40  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Gratistidningarnas förening i februari 2016.

41  Orvesto Konsument 2016:02.

108

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Branschorganisationen Gratistidningarnas förening hĂ€vdar att deras medlemmar missgynnas i statistiken av sin veckoutgivning och att gratistidningarna i genomsnitt har en rĂ€ckvidd pĂ„ cirka 65 pro- cent. En fullstĂ€ndig överblick över denna del av medielandskapet saknas. Enligt Gratistidningarnas förening Ă€r utvecklingen inte enty- dig i Sverige, mĂ„nga gratistidningar vĂ€xer fortfarande.

Den bilden bekrĂ€ftas av den ovan redovisade enkĂ€ten om lokal journalistik som utförts av Södertörns högskola. I enkĂ€ten svarade de tre tillfrĂ„gade gratistidningskoncernerna att de ökat den redaktionella bemanningen med sammantaget 31 procent. Prenumererade tid- ningar med en- och tvĂ„dagarsutgivning redovisade ocksĂ„ en ökning av redaktionell bemanning, men hĂ€lften sĂ„ stor.42

Detta kan innebĂ€ra att gratistidningar pĂ„ vissa orter och i viss mĂ„n kan kompensera de traditionella tidningarnas minskande redaktio- nell bevakning. Men var, hur och i vilken grad Ă€r oklart eftersom mediekategorin inte Ă€r utforskad. Forskningsprojektet Hyperlokal publicering, som drivs av Södertörns och Malmö högskolor, kom- mer emellertid att studera denna del av marknaden mer ingĂ„ende. Gratistidningarnas förening har ungefĂ€r 128 tidningar som medlem- mar, men föreningen bedömer att det finns 232 gratistidningar i lan- det, samtliga – utom Metro – lokala.

Gratistidningarnas förening framhĂ„ller att gratistidningarna inte verkar oönskade av hushĂ„llen. Postnord mĂ€ter hur stor andel hushĂ„ll som pĂ„ sin brevlĂ„da satt upp meddelandet ”Nej tack till gratistid- ningar”, och i riket som helhet Ă€r det bara 1,1 procent. I mĂ„nga kom- muner utanför storstĂ€derna Ă€r det ingen som explicit tackar nej. Störst motvilja mot gratistidningar finns i stora kommuner som Stockholm, Solna, Linköping och BorĂ„s dĂ€r 5,3 procent, 5,9 procent, 4,1 procent respektive 3,6 procent sĂ€ger nej till gratistidningar. Göteborgarna och Malmöborna Ă€r betydligt mer positiva.43

42  Intervjuer med Dennis Oscarsson Krook, talesperson för Gratistidningarnas förening, den 3 februari och den 26 april 2016.

43  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Gratistidningarnas förening i februari 2016.

109

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Kan gratistidningar ersÀtta prenumererade?

Redan under 1990-talet vÀcktes de första spekulationerna om inte marknadsledarna skulle stöpa om sig till gratistidningar. Det gÄr Àn i dag att spekulera i om gratiskonceptet kan förstÀrka, eller rentav ta över, den traditionella tidningsaffÀren. Vissa tecken tyder pÄ att den affÀrsmodell som merparten av gratistidningar representerar, (ute- slutande annonsintÀkter, hög rÀckvidd och sÀllan-utgivning), i alla fall kommer att vara bÀrig lÀngre Àn den traditionella, med stort beroende av anvÀndarintÀkter.

Flera stora koncerner har umgÄtts med planer att omvandla sina huvudtidningar till gratisprodukter. Mittmedias framtidsscenario om att slÄ samman en mÀngd titlar och göra om de kvarvarande till gratistidningar fick stor spridning kort tid före Medieutredningens slutbetÀnkande.44

En annan Àr LÀnstidningen SödertÀlje, dÀr dÄvarande Àgarna, StampenÀgda MÀlardalskoncernen Promedia, umgicks med planer om att omvandla LT till gratisprodukt. 45 Planerna skrinlas dock nÀr LÀnstidningen kvalificerat sig för presstöd.

Efter en omstrukturering av Promedias Àgarstruktur byttes den yttersta företagsledningen ut. Den nya menar att en analys som kon- cernen har gjort pekar mot att en lÄngsiktigt hÄllbar affÀrsmodell Àr frekvensnedgÄng och omvandling av prenumererade lokaltidningar till gratisdistribuerade tidningar.

3.2.7NyhetsbyrÄer och bildbyrÄer

Redaktionellt innehÄll i form av text, bild, ljud och rörlig bild levere- ras av ett stort antal svenska frilansbyrÄer, bildbyrÄer, produktions- bolag eller större uppdragspublicister. Hur stor marknaden Àr har inte mÀtts, sÄ vitt bekant. Men sannolikt har kraven pÄ lÀgre produk- tionskostnader och uppsÀgning av personal inom traditionella med- ieföretag gjort att marknaden för fristÄende innehÄllsleverantörer vÀxt. Andra bidragande trender torde vara pr-branschens aptit för redaktionellt utformat informationsmaterial och nya vÀxande kom- munikationsformer som innehÄllsmarknadsföring och video.

44  Mittmedias plan kan slĂ„ hĂ„rt mot lokaltidningar, Dagens Nyheter, publicerad den 17 augusti 2016.

45  Intervju med Per Bowallius i MedievĂ€rlden Premium, publicerad i januari 2016.

110

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Företagen bland dessa ”fristĂ„ende” innehĂ„llsproducenter Ă€r ofta organiserade i branschföreningar som pĂ„ olika sĂ€tt, bl.a. i juridiska frĂ„gor och ersĂ€ttningsfrĂ„gor, företrĂ€der medlemmarnas intressen. NĂ„gra av dessa Ă€r gamla och stora, som t.ex. Svenska Fotografers Förbund som bildades 1895. Medan Radioproducentbolagen (RPB) som bildades 2015 och har en handfull medlemsföretag Ă€r ett exem- pel pĂ„ den yngre delen av detta branschsegment. En redovisning av dessa föreningars medlemsantal, antingen som företag eller som fri- stĂ„ende, ger bilden av en betydande mediesektor:

––Bildleverantörernas förening (BLF): nĂ€ra 300 medlemsföretag som utgörs av bl.a. bildbyrĂ„er, fotografer, filmare.

––Film&TV-Producenterna: 113 medlemsföretag, varav nĂ„gra Ă€r av betydande storlek.

––Swedish Content Agencies: 30 medlemsföretag.

––Sveriges Fotografers Förbund (SFF): cirka 2 000 medlemmar.

––Svensk Tecknare, som organiserar bl.a. illustratörer och grafiska formgivare: 1 500 medlemmar.

––Journalistförbundet (SJF), Frilans Riks, organiserar svenska fri- lansjournalister: 1 800 medlemmar, ett stabilt medlemsantal i ett skede dĂ„ SJF:s medlemskurva Ă€r nedĂ„tgĂ„ende.

Navet i svenskt redaktionellt innehĂ„llssamarbete inom nyhetssek- torn har traditionellt varit TT NyhetsbyrĂ„n som Ă€gs gemensamt av flera av de större medieföretagen i Sverige. TT NyhetsbyrĂ„n har 240 anstĂ€llda varav 140 Ă€r journalister i nyhetsproduktion.46 Tillsammans med de andra bolag som ingĂ„r i koncernen, sysselsĂ€tter TT-gruppen 418 personer och omsĂ€tter 643 miljoner kr, enligt Ă„rsredovisningen 2015. Under namnet Scanpix driver TT-gruppen bildbyrĂ„er Ă€ven i de baltiska staterna. OmvĂ€rldsbevakningsföretaget Retriever har för- vĂ€rvats och Ă€gs nu tillsammans med den norska nyhetsbyrĂ„n NTB.

TT NyhetsbyrÄn Àr numera det samlande namnet för en rad tjÀns- ter som 2013 sammanfördes under samma hatt, det var bildbyrÄn Scanpix som förvÀrvats samt TT Spektra och Svenska GrafikbyrÄn. TT NyhetsbyrÄn förser sina kunder med in- och utrikesartiklar, fea- tureartiklar inom mÄnga olika ÀmnesomrÄden, sportbevakning, bild

46  Bygger pĂ„ uppgifter hĂ€mtade frĂ„n webbplatsen för TT NyhetsbyrĂ„n i oktober 2016.

111

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

och rörlig bild. Men TT erbjuder ocksĂ„ en rad andra, för medieföre- tagen kostnadsbesparande, tjĂ€nster som tv-tablĂ„er och vĂ€derkartor. Även helt fĂ€rdigredigerade sidor Ă€r ocksĂ„ vanligt, t.ex. fĂ€rdiga börs- och fondsidor. Denna tjĂ€nst anvĂ€nds av Mittmedia och delar av Gota Media.47

Utöver ovanstÄende levererar TT Àven sidproduktion pÄ uppdrag. Som kundexempel kan nÀmnas Svenska Dagbladet, för vilka TT producerar alla sportsidor, familjesidor, motorbilagan, NÀringsliv helg och dessutom uppdaterar nyhetssidor varje kvÀll. KvÀllsupp­ datering görs sedan slutet av förra Äret ocksÄ för tidningen Norran i SkellefteÄ. I bÄda dessa fall har kunderna lagt ut visst jobb pÄ TT för att kunna effektivisera bemanningen och minska antalet dyra arbets- timmar pÄ kvÀllar och helger.

PÄ den svenska marknaden finns ocksÄ andra nyhetsbyrÄliknande tjÀnster som ekonomitjÀnsten NyhetsbyrÄn Direkt och NyhetsbyrÄn Siren som centraliserat bevakning av offentlig förvaltning och rÀtts- vÀsendet. Liberala NyhetsbyrÄn levererar opinionsmaterial till mÄnga liberala tidningar. Content central heter en relativt nystartad redak- tionell tjÀnst som syftar till att koppla ihop frilansande journalister med medieföretag för att pÄ sÄ sÀtt förmedla redaktionellt innehÄll. TT NyhetsbyrÄns bildbyrÄ Àr, enligt egna uppgifter, den största bild- byrÄn i Norden. PÄ den marknaden finns emellertid Àven ett stort antal mindre bildbyrÄer som kan vara mer eller mindre specialiserade.

3.2.8Digitala innehÄllsproducenter

Vid sidan av de etablerade aktörerna har det utvecklats en kategori innehĂ„llsproducenterpĂ„digitalaplattformar,alltifrĂ„negnaWordpress- sajter till sidor pĂ„ Facebook och videokanaler pĂ„ Youtube. NĂ€ra nog samtliga dagstidningar finns i dag som webbtidningar men i detta avsnitt beskrivs nĂ„gra exempel pĂ„ initiativ som uppstĂ„tt utan en pap- persförlaga, sĂ„ kallade ”digital natives”.

Landskapet Àr brett och brokigt. Gemensamt Àr en kraftigt lÀgre instegskostnad Àn det var i det gamla medielandskapet. HÀr finns aktörer med politisk dagordning men ocksÄ rena nyhetstjÀnster, ofta med ett lokalt innehÄll.

47  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av TT i juni 2016.

112

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Av de större nyhetsaktörerna mÀrks Nyheter24 som startades 2008 och ges ut av Nyheter24 och dess moderbolag 24 Media Network. OmsÀttningen för bolaget, som levererar ett lÀttare nyhets- innehÄll, har vÀxt sedan 2013 och uppgick Är 2015 till 48,6 miljoner kronor och efter flera förlustÄr redovisades vinst.

VÀrd att nÀmna Àr ocksÄ Breakit, en svensk nyhetssajt som sÀrskilt bevakar teknikbolagen. Breakit har startats av ett par avhoppade journalister frÄn Dagens Industri. Modellen kÀnns igen frÄn ett otal amerikanska förebilder som till exempel Recode, The Information och Techcrunch.

En annan aktör Ă€r SchibstedĂ€gda och flerfaldigt prisbelönta mobila nyhetsaggregatorn Omni. Första verksamhetsĂ„ret, 2014, gjorde bolaget en förlust pĂ„ 17 miljoner kronor pĂ„ en omsĂ€ttning av 6 miljoner kronor. Resultatet tyngdes av planerade men tunga inves- teringar i lanseringsfasen. TjĂ€nsten Ă€r gratis och bygger pĂ„ annons­ finansiering, bland annat genom s.k. native-annonser i nyhetsflödet.

Omni Ă€r emellertid inte det enda nya innehĂ„llsinitiativet frĂ„n de etablerade medieföretagen: Dagens industri har lanserat DI Digital, Bonnier nyhetstjĂ€nsten Kit och Svenska Dagbladet The Perfect Guide. Andra exempel utgör kvĂ€llstidningarnas sajter med ”klick- vĂ€nligt” innehĂ„ll, Omtalat och Lajkat, vars primĂ€ra syfte synes vara att attrahera trafik till sajterna för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt öka annonsintĂ€kterna. Aftonbladets Lajkat, som startade sommaren 2014, knoppades 2016 av som eget bolag under Schibsted, den höga trafiken (cirka 1 miljon unika besökare i veckan, enligt Schibsted) har endast genererat ”ett par miljoner” i omsĂ€ttning.48

Ett exempel i den lokala kategorin Àr 24Journalistik. Satsningen drog igÄng Är 2014 som nyhetssajten 24Kalmar och Àgaren, digitala sÀljbolaget Lindmarkmedia, söker expandera konceptet till andra sydsvenska orter. I oktober 2016 fanns verksamhet Àven i Blekinge, Malmö, Kristianstad, Nybro och Emmaboda, med totalt 360 000 unika besökare under en vecka i oktober 2016, enligt företagets egen uppgift. Ett annat Àr J-nytt, en digital nyhetstjÀnst som startades tidigt av lokala entreprenörer i Jönköping. Hallpressen, vars största tidning Àr Jönköpings-Posten, som dÄ inte hade nÄgon nÀrvaro pÄ webben, förvÀrvade via Àgarbolaget Herenco J-nytt 2007 och gjorde om webbplatsen till sin egen.

48  Intervju med investeraren Pontus Ogebjer i Breakit.se, publicerad den 8 april 2016.

113

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Det sker ocksÄ insteg i den svenska marknaden frÄn multinatio- nella företag, ett sÄdant exempel Àr Business Insider Nordic, som Bonnier Business Media driver genom Veckans affÀrer. Business Insiders gentjÀnst Àr att Bonnier fÄr tillgodorÀkna sig all nordisk trafik till webbplatsen. Business Insider Àr en amerikansk, digital ekonomitjÀnst som tyska Axel Springer-koncernen förvÀrvade för 442 miljoner kronor.

Med tanke pÄ de etablerade medieföretagens krÀftgÄng Àr det troligt att nya lokala medieinitiativ tas över hela landet. I Medieutredningens delbetÀnkande listas ett antal nya svenska med- ieprojekt som strÀcker sig frÄn vitt skilda omrÄden frÄn lokal bevak- ning till sport och frÄn utrikesjournalistik till nischade lokala affÀrs- sajter. Erfarenheterna frÄn utlandet visar att den ekonomiska bÀrkraften i mÄnga av dessa lokala projekt kan ifrÄgasÀttas, men att det ocksÄ finns de innovatörer som lyckas.49

3.2.9Journalister

Det pressade ekonomiska lĂ€get för mĂ„nga nyhetsmedieföretag parat med utvecklingen mot allt fler publiceringskanaler och realtidsrap- portering kan antas ha en hög pĂ„verkansgrad pĂ„ journalisternas arbete.50 För att fĂ„ en aktuell bild av hur journalisterna sjĂ€lva upplever utvecklingen och sina förutsĂ€ttningar nĂ€r det gĂ€ller att skapa kvalita- tiv nyhetsrapportering genomförde Medieutredningen, i samarbete med Svenska Journalistförbundet (SJF) en opinionsundersökning riktad till Journalistförbundets yrkesverksamma medlemmar som har uppgivit en e-postadress i medlemsregistret, totalt 12 535 perso- ner. Undersökningen utfördes av TNS Sifo och fĂ€ltperioden var 2–25 november 2015. Resultaten har, enligt TNS Sifo, en god repre- sentativitet.51

49  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 256.

50  Med journalister avses hĂ€r Journalistförbundets medlemmar. Dit hör sĂ„vĂ€l text- som bild- producerande redaktionella medarbetare, men Ă€ven t.ex. arkivmedarbetare, researchers, redak- törer, redigerare och producenter.

51  Hela undersökningen, jĂ€mte metodbeskrivning och bortfallsanalys, har publicerats pĂ„ Medieutredningens webbplats.

114

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Fler uppgifter – mindre tid till granskning

Tre av fyra journalister som har realtids-/dagliga deadlines upplever att det dagliga betinget har ökat under de tre senaste Ă„ren. HĂ€lften av de som kritiskt granskar (i dag och för tre Ă„r sedan) sĂ€ger att den avsatta tiden har minskat. Bara en tiondel upplever en ökning. Tre av fyra uppger att redaktionen som man jobbar pĂ„ eller för har pĂ„verkats negativt av företagets ekonomi. Denna negativa pĂ„verkan mĂ€rks sig- nifikant mer bland nyhetsbyrĂ„er (95 procent) och tidningsföretag (84 procent), dĂ„ med tydlig övervikt i kategorierna regionala tid- ningar och landsortstidningar.

Fyra av fem anger att varje journalist förvĂ€ntas göra mer pĂ„ samma tid: ”Numera Ă€r det mest fokus pĂ„ att vi ska göra trafikdrivande artiklar, inslag osv. vilket har gĂ„tt ut över antalet granskningar”. Det vanligaste granskningsomrĂ„det Ă€r kommun/stad och det minst van- liga den regionala nivĂ„n.

Figur 3.3 Journalisters nya arbetsuppgifter under de senaste tre Ă„ren

KÀlla: Medieutredningens journalistenkÀt i samarbete med Journalistförbundet, november 2015.

115

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Av figur 3.3 framgÄr nya arbetsuppgifter, nÀmnda i viktordning: utö- kad teknikhantering, distribution via Facebook, arbete med bild och rörlig bild, distribution via Twitter, diskutera innehÄll i sociala me- dier, distribution via andra sociala medier, redigering, anpassa mitt journalistiska arbete till analyser av nyhetsanvÀndarna, följa dataana- lyser av nyhetsanvÀndarna i egna plattformar, nÀra samarbete med tekniskt specialiserade medarbetare och nÀra samarbete med mark- nad/sÀlj. En svarande beskriver det pressade lÀget sÄ Àr:

”NedskĂ€rningarna har gjort att jag – frĂ„n att ha varit bara redigeringsledare

–nu Ă€r redigeringsledare, nattchef, nyhetschef, bildredaktör och redigerare

–pĂ„ samma arbetstid, med samma lön”.

Drygt var tionde anger webb-anpassning som ny uppgift. Samtidigt uppger 48 procent att inga nya arbetsuppgifter tillkommit, av dessa Ă€r 40 procent frilansare. Arbetsmiljön upplevs dock som orolig och mer stressande. 70 procent anger att journalistkollegor har sagts upp.

I redovisningen av den veckovisa anvĂ€ndningen av redaktionella publicerings-plattformar placerar sig webbsajt överst, med 86 procent. DĂ€refter kommer papperstidning (80 procent), sociala medier (75 procent) och mobil/”smartphone” (69 procent). Undersökningen­ visar pĂ„ tydliga skillnader mellan grupper av journalister. Ju yngre, desto vanligare med digitala och sociala publiceringsplattformar.

VÀrt att notera Àr att journalisternas anvÀndning av sociala medier vida överstiger hur mycket den arbetande befolkningen i övrigt anvÀnder samma kanaler i sin yrkesutövning, det visar en jÀmförelse med Äterkommande resultat frÄn Orvesto NÀringsliv.

Även inom journalisternas anvĂ€ndning av sociala medier mĂ€rks skillnader: Twitter anvĂ€nds oftare av storstadsjournalister Ă€n av övriga. MĂ€n twittrar mer och kvinnor anvĂ€nder Instagram mer.

Negativ pÄverkan pÄ kvalitativ journalistik

Radiojournalister, storstadsbaserade journalister, Ă„ldersgruppen 50–59 Ă„r och de som haft samma arbetsuppgifter i mer Ă€n fem Ă„r Ă€r grupper som i högre utstrĂ€ckning jobbar med kvalitativ journalistik dagligen. De yngsta (under 30), nyhetsbyrĂ„anstĂ€llda, tv-anstĂ€llda

116

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

och frilansjournalister sÀger sig i pÄtagligt lÀgre utstrÀckning jobba med kvalitativ journalistik dagligen. HÀlften anger att den innehÄlls- mÀssiga kvaliteten har försÀmrats.

Ombedda att ange vilka faktorer som pĂ„verkar negativt, svarar tvĂ„ av tre att kvalitetskontrollen har försĂ€mrats. Bland övriga faktorer som journalisterna anger ligger bakom kvalitetsförsĂ€mring mĂ€rks, som tidigare nĂ€mnts, ”göra mer pĂ„ samma tid” (81 procent), ”mer stressad arbetsmiljĂ¶â€ (74 procent) och ”journalister har sagts upp” (71 procent).

Journalisterna Àr positiva till medieborgarens involvering

40 procent anser att involvering av medieborgarna i nyhetsprocessen pĂ„verkar bĂ„de journalistik och det offentliga samtalet till det bĂ€ttre. 13 respektive 16 procent tycker motsatsen. Yngre journalister Ă€r överlag mer positivt instĂ€llda Ă€n Ă€ldre. Frilansjournalister deltar i mindre utstrĂ€ckning i interaktionen och Ă€r ocksĂ„ mer negativt instĂ€llda till medieborgarens involvering. Överlag utmĂ€rker sig radiojournalister (SR) med en hög interaktion med medieborgarna.

OmstÀllningen gynnar andra branscher

HĂ€lften av de som i tanken skulle förlora sitt jobb i dag, skulle söka sig till jobb inom pr/kommunikation eller till en annan bransch. Bara var femte skulle söka sig till ett annat nyhetsmedieföretag. Ă€nnu fĂ€rre (15 procent) bland frilansare En försvinnande liten del av journalis- terna (2 procent) övervĂ€ger tanken att sjĂ€lva etablera nya lokala nyhetsmedieföretag, med en nĂ„got större andel i de tre storstĂ€dernas förortskommuner (7 procent).

3.3Distributörer

MÄnga svenska dagstidningar har byggt upp ett distributionsnÀt och har dÀrmed full kontroll över sin egen pappersdistribution. Andra har lagt ut distributionen pÄ distributionsbolag, som statliga Postnords dotterbolag TidningstjÀnst eller hos konkurrenter inom ramen för samdistribution. En hemburen dagstidning har inneburit

117

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

att kundrelationen manifesterats genom översÀndande av faktura. För mÄnga medieföretag gÀller inte denna ordning lÀngre nÀr nyheter distribueras via bredband eller mobilt bredband. PÄ internet vÀxer dessutom nya distributionsformer fram som riskerar att kraftigt reducera medieföretagens kontroll över distributionen och dÀrmed kundrelationen.

Förr fanns en stor betalningsvilja för en hemdistribuerad dagstid- ning, nu finns betalningsvilja för digital distribution och kommuni- kation. Nu Àr det tjÀnsteleverantören eller mobiloperatören som skickar fakturan och inga av dessa pengar gÄr tillbaka till medieföre- taget för att finansiera journalistik.

UpplagenedgÄngen för dagstidningar utmanar företagens distri- bution pÄ flera sÀtt:

––Sjunkande upplagor innebĂ€r en pĂ„frestning pĂ„ tidningarnas distri- butionsbolag eftersom det höjer kostnaden per exemplar Ă€ven om den ökade kostnaden ibland flyttas över till medieföretagen. Det Ă€r en ordning som inte Ă€r hĂ„llbar i lĂ€ngden.

––Det finns betydande svĂ„righeter att möta kostnaderna genom successiva nedskĂ€rningar i distributionsorganisationen eftersom avstĂ„nden i gĂ„ng- eller bildistrikt svĂ„rligen kan Ă€ndras Ă€ven om antalet tidningsmottagare glesas ut.

––Det svenska sĂ€ttet, att med hjĂ€lp av statligt stöd samdistribuera, skapar ett beroendeförhĂ„llande mellan tidningsföretagen som, om ett företag upphör med sin pappersdistribution, drabbar de kvarvarande.

––I takt med att digital distribution ökar i betydelse kommer tid- ningsföretagens inflytande över distributionen att minska efter- som man helt saknar kontroll över digitala distributionsvĂ€gar som fast eller mobilt bredband samt de sociala medieföretag som blivit en allt viktigare del av digital innehĂ„llsdistribution.

118

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.3.1Distributörer av papperstidningar

Medieföretagens tidningsdistribution befinner sig i en bekymmersam situation pÄ grund av upplagenedgÄngarna. Det i stora drag lands­ omfattande distributionsnÀtet blir allt dyrare, per utdelat tidningsex- emplar. Denna situation riskerar att hota medborgarnas möjlighet att fÄ en hemburen pÄ morgonen.

I vissa fall har sÄ redan skett, t.ex. fÄr VÀsterbottens-Kurirens prenumeranter i VÀsterbottens inland morgontidningen med posten, i andra fall har distributionskostnaden för överspridda tidningar pÄ landsorten förts över pÄ prenumeranterna med kÀnnbara prishöj- ningar som följd. DN har upphört med morgondistribution pÄ Gotland och i ytterligare en svensk region av kostnadsskÀl.52

I den Ärliga rapporten Medieekonomi följs tidningsdistributio- nen. OmsÀttningen uppgick 2015 till cirka 4,6 miljarder kronor men den siffran speglar inte de totala kostnaderna eftersom distributörer- nas tillÀggstjÀnster inte redovisas separat. TillÀggstjÀnster kan exem- pelvis utgöras av distribution till hushÄllen för andra kunder Àn tid- ningsföretagen. DÀrför finns inga möjligheter att i siffror följa kostnadsutvecklingen per exemplar pÄ nationell nivÄ.

Av tio tidningsdistributörer uppvisade sju ett positivt resultat, tre gick med förlust. Av sju bolag som tillĂ„ter jĂ€mförelse mellan 2013 och 2014 minskade omsĂ€ttningen för fyra. TvĂ„ distributionsbolag, NTM Distribution och Upsala Nya Tidning Distribution, uppvisar höga rörelsemarginaler: 19,7 respektive 14,5 procent.

Distributionsföretagens framtidsmöjligheter har av Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid MMTC/Internationella handels­ högskolan i Jönköping, karakteriserats som ett omöjligt lÀge dÀr gÀngse ekonomiska lagar trotsas.53 Enligt Melesko kan distributions- kostnaderna utgöra mellan en tredjedel och hÀlften av prenumera- tionsintÀkterna i ett typiskt tidningsföretag. Normalt leder minskade volymer till lÀgre kostnader, men inom tidningsdistribution kostar det mer per utburet exemplar. Det Àr en kostnad som kan flyttas över pÄ kunden, vilket i mÄnga fall har gjorts, men snart nÄs grÀnsen för nÀr det blir omöjligt att fortsÀtta pÄ den vÀgen. Samma problematik uppstÄr om tidningsföretaget stegvis vill locka över prenumeranter av pap-

52  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av VĂ€sterbottens-Kuriren i februari 2016. Överspridda tid- ningar Ă€r exemplar som distribueras utanför tidningens centrala utgivningsomrĂ„de.

53  Melesko, Stefan (2014). Moment 22 eller omöjligheten att fĂ„ distributionen att bli billigare, i PresstödsnĂ€mndens rapport Dagspressens ekonomi 2013.

119

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

perstidningen till digitala abonnemang. SÄvida inte hela distrikt överges blir kostnaden för utbÀrning stigande för dem som stannar kvar som papperstidningskunder. Detsamma kan gÀlla vid en försik- tig övergÄng till fÀrre utgivningsdagar. Distributionsorganisationen mÄste, pÄ grund av avtal om samdistribution, ÀndÄ hÄllas i gÄng.

Samtidigt pĂ„gĂ„r en rad aktiviteter för att vidga distributionsbola- gens utbud av tjĂ€nster. Mest notabel Ă€r utvecklingen i Norrbotten och i Stockholm. I norr har NTM-koncernens Norrbottens Media AB övertagit TidningstjĂ€nsts organisation i lĂ€net. Det nya distribu- tionsbolaget, NM Distribution, förvĂ€rvade i början av 2016 det lokala distributionsbolaget LuleĂ„ Mail. Den nya konstellationen ska samarbeta med Bring Citymail, och dĂ€rmed utmana Postnord i Norrbotten. Avtalet med Bring Citymail tillför, enligt företagets egna uppgifter, en omsĂ€ttning pĂ„ 12–14 miljoner kronor vilket Ă€r ett vĂ€sentligt bidrag till NM Distributions nuvarande omsĂ€ttning (drygt 70 miljoner kronor Ă„r 2014).54

I Stockholm gick Pressens MorgontjĂ€nst 2013 samman med Bring Citymail, som Ă€gs av norska posten, och bildat det gemen- samma bolaget Bring Citymail Stockholm dĂ€r Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Ă€ger 25 procent vardera och Bring Citymail Sweden Ă€ger 50 procent. Även sedan tidigare har tidningsdistributio- nen prĂ€glats av samgĂ„enden och omstruktureringar i syfte att vinna skalfördelar. VĂ€stsvensk Tidningsdistribution (VTD) och Tidnings­ bĂ€rarna i SkĂ„ne Ă€r resultatet av sĂ„dana samgĂ„enden.

Medieutredningen Äterkommer i kapitel 8, avsnitt 8.8, till frÄgan om samordning av post och tidningar.

3.3.2Distributörer av bredband

Om tidningsföretagen har full eller delvis kontroll över sina egna tidningsdistributörer tappar de i inflytande nÀr det gÀller digital dist- ribution. Detta segment omsÀtter flera gÄnger mer Àn marknaden för tidningsdistribution, men mediebranschens aktörer har inte investe- rat hÀr och dÀrför Àr det helt andra aktörer Àn publicistiskt drivna mediebolag som tar in pengar frÄn anvÀndarna,

54  Pressmeddelande frĂ„n Norrbottens Media publicerat den 25 februari 2016.

120

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Svensk telekommarknad 2015 redovisar att hela marknaden för elektronisk kommunikation i Sverige omsÀtter 52,1 miljarder kronor vilket Àr en nivÄ som varit stabil de senaste fem Ären. DÀremot sker förskjutningar, exempelvis slÄr den mobila anvÀndartrenden igenom i statistiken: fasta samtals- tjÀnster minskar medan fast bredband och mobila samtals- och data- tjÀnster ökar.55

PTS mĂ€ter bĂ„de utvecklingen för fast bredband och mobilt bred- band och statistiken nedan avser 2015. Enligt PTS berĂ€kningar Ă€r kommunikationsbolagens genomsnittliga intĂ€kt per hushĂ„ll och mĂ„nad totalt 636 kronor. Totalt fanns 12,4 miljoner bredbandsabon- nemang 2015, en ökning med fyra procent. De största aktörerna pĂ„ bredbandsmarknaden i Sverige Ă€r Teliasonera med en marknadsandel pĂ„ 36,1 procent, Telenor pĂ„ 21 procent, Tele2 pĂ„ 15,2 procent och Hi3g (Tre) pĂ„ 13,3 procent.

Distributörer av fast bredband

I Sverige finns 3,5 miljoner abonnemang för fast bredband via fiber, kabel-tv eller xDSL. De senaste Ă„ren har fiber stĂ„tt för den största ökningen. Dessa abonnemang ökade under 2015 med 19 procent och uppgick till 1,7 miljoner i antal.

För den som har bredband via fiber med en överföringshastighet om 100 Mbit/sek Ă€r mediankostnaden per mĂ„nad ungefĂ€r 270 kronor, men skillnaden i kostnad kan vara betydande mellan fristĂ„ende abon- nemang och s.k. gruppabonnemang för flerfamiljshus. Internet­ leverantören Bahnhof har det lĂ€gsta mĂ„nadspriset med 182 kronor, enligt PTS. Priserna har sjunkit kraftigt mellan Ă„ren 2005 och 2007, varefter de planat ut. I genomsnitt Ă€r telekombolagens intĂ€kter frĂ„n varje hushĂ„ll 164 kronor per mĂ„nad för dessa anslutningar, enligt PTS.

Teliasonera Ă€r Ă€nnu nĂ„got starkare pĂ„ marknaden för fast bred- band, med 37,9 procent. HĂ€r har Comhem 18,8 procent, Telenor 18,3 procent medan Bahnhof och Bredband2 tillsammans har drygt 10 procents marknadsandel. Totalt omsĂ€tter fast bredband Ă„tta mil- jarder kronor (2014).56

55  Post- och telestyrelsen (PTS-ER-2016:18). Svensk telekommarknad 2015.

56  Post- och telestyrelsen (PTS-ER-2016:18). Svensk telekommarknad 2015, s. 59.

121

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Distributörer av mobilt bredband

Totalt fanns 14,8 miljoner mobilabonnemang i Sverige vid utgĂ„ngen av 2015, en ökning med tvÄ procent jĂ€mfört med föregĂ„ende Ă„r. Av dessa Ă€r 8,9 miljoner mobila bredbandsabonnemang varav antalet abonnemang som innefattar över 1 Gbyte data per mĂ„nad ökar med, sex procent till 6,7 miljoner abonnemang. DĂ€remot minskar abon- nemang med lĂ€gre tak för dataanvĂ€ndning. Antalet abonnemang pĂ„ mobilt bredband som fristĂ„ende tjĂ€nst uppgick till knappt 2,2 miljo- ner vilket var ett trendbrott och en minskning med 1 procent.

Även för mobilt bredband Ă€r det Teliasonera som har störst mark- nadsandel, 35,7 procent. TvĂ„a Ă€r Tele2 med 27,3 procent och dĂ€refter följer Telenor med 17,2 procent och Hi3g med 13,0 procent. Hus­ hĂ„llen lĂ€gger i genomsnitt 392 kronor per mĂ„nad pĂ„ mobila samtals- och datatjĂ€nster, men dĂ„ kan flera abonnemang ingĂ„ i ett hushĂ„ll.

Distribution via bredband och hur den svenska nĂ€tinfrastruktu- ren ser ut har ingĂ„ende beskrivits i Medieutredningens delbetĂ€nkan- de.57 Det kan konstateras att offentligt drivna, sĂ„ kallade stadsnĂ€t, genom en andel pĂ„ drygt 60 procent av fiberinfrastrukturen pĂ„ accessnivÄ­ i Sverige, dominerar de lokala bredbandsmarknaderna.

I stadsnĂ€ten rĂ„der viss konkurrens sĂ„ till vida att en bredbands- kund fritt kan vĂ€lja mellan de leverantörer av internetaccess som har avtal med stadsnĂ€tet. Abonnenten behöver ha avtal med sĂ„vĂ€l stads- nĂ€tet som internetaccessleverantören, Ă€ven om det finns exempel dĂ€r enbart avtal med en av parterna krĂ€vs. Uppemot 60 olika aktörer ingĂ„r i PTS rapport Svensk telekommarknad. Men de flesta Ă€r smĂ„ och endast fem bolag kan sĂ€gas ha en större del pĂ„ den totala bred- bandsmarknaden, alltsĂ„ bĂ„de fast bredband och mobilt. Access­ leverantörerna Telia Company, Telenor, Tele2, Hi3g och Comhem hade tillsammans 91,3 procent av marknaden den sista juni 2015.58

Det Àr sÄledes starka ekonomiska intressen som verkar pÄ den svenska bredbandsmarknaden. Telia Companys totala omsÀttning, bÄde i Sverige och utomlands, var nÀra 86,6 miljarder kronor Är 2015 och norska Telenor Àr Ànnu större med en total omsÀttning om 128 miljarder svenska kronor 2015.

57  SOU 2015:94 s. 45–60.

58  Post- och telestyrelsen (PTS-ER-2016:18). Svensk telekommarknad 2015, s. 47.

122

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

I detta sammanhang Ă€r traditionella mediebolag smĂ„, och som jĂ€mförelse kan nĂ€mnas Sveriges största medieföretag, Bonnier, som samma period omsatte nĂ€ra 26 miljarder kronor. Bara Telenors svenska dotterbolag omsatte ungefĂ€r hĂ€lften sĂ„ mycket. JĂ€mförelsen Ă€r emellertid svĂ„r att göra utan nyansering. Bredbandsintressenterna har en helt annan affĂ€r, med kostnader för infrastrukturinvesteringar som varit nödvĂ€ndiga för att möta en ökande efterfrĂ„gan pĂ„ kapacitet.

MĂ€ngden mobildata ökade med 29 procent under 2015. Antalet abonnemang som inkluderade datatrafik ökade med sex procent under samma tid. Som jĂ€mförelse vĂ€xte antalet abonnemang i fasta bredbandsanslutningar med 29 procent under samma Ă„r medan abonnemangen för mobilt bredband via router och/dongel minskade nĂ„got.

NÀr det gÀller telekombranschens intÀkter betonar PTS utredare att det finns svÄrigheter att sÀrskilja intÀkter eftersom bÄde mobila och fasta internetabonnemang kan vara sampaketerade med andra tjÀnster som samtal eller tv. Man noterar ocksÄ en förskjutning i affÀrsmodellen. De fasta kostnaderna ökar kraftigt pÄ bekostnad av de rörliga, det vill sÀga att det Àr mer och mer vanligt att en viss mÀngd datatrafik ingÄr i abonnemanget. I mobiloperatören Tres fall Àr tillgÄng till strömmande musik frÄn exempelvis Spotify ett försÀlj- ningsargument och datatrafiken som hÀnförs till musik frÄn Spotify rÀknas inte in i den datamÀngd som ingÄr i abonnemanget.

Ett annat uppmÀrksammat fall Àr Telias samarbete med Facebook, dÀr mobiloperatören erbjuder anvÀndarna fri surf, men bara pÄ Facebook. Facebook Àr emellertid inte den enda tjÀnsten som fÄtt sÀrbehandling, totalt ingÄr sex tjÀnster som inte debiterar datatrafik i Telias utbud. Det faktum att teleoperatörer pÄ detta vis favoriserar en specifik innehÄllsleverantör har vÄllat massiv kritik, dÄ det anses bryta mot nÀtneutraliteten. Tre har sedan dess inkluderat alla tjÀnster för strömmande musik, Àven t.ex. Apples. PTS fick gÀllande dessa fall ta emot hundratals anmÀlningar och har öppnat ett tillsynsÀrende.

PĂ„ övergripande nivĂ„ konstateras i PTS prisrapport 2015 att intĂ€kterna frĂ„n fast bredband nu ökar efter flera Ă„r av stagnation. Ökningen antas bero pĂ„ att kunderna erbjuds högre uppkopplings- hastigheter och dĂ€rmed Ă€r beredda att betala mer. En stadigvarande intĂ€ktsökning under tio Ă„r fram till 2014 noteras dock för mobilt internet som Ă„r 2014 omsatte uppemot 7 miljarder kronor. De totala intĂ€kterna för fast bredband ligger cirka 1 miljard kronor högre, nĂ€ra

123

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

8 miljarder kronor Är 2014. Totalt sett Àr alltsÄ marknaden för bred- band vÀrd cirka 15 miljarder kronor vilket Àr i storleksordningen fyra eller fem gÄnger mer Àn distributionsmarknaden för dagstidningar.59 I stort sett Àr de största aktörerna pÄ marknaden för fast bredband och mobilt bredband desamma: Teliasonera och Telenor. Men det finns ocksÄ skillnader. Hi3G (som driver Tre) finns bara pÄ mobil- marknaden medan marknaden för fast bredband Àven rÀknar in

aktörer som Comhem, Bahnhof och Bredband 2.

Som ett led i Comhems ambitioner att vÀxa pÄ villamarknaden förvÀrvades Boxer TV-Access AB under sommaren 2016. Enligt ett pressmeddelande frÄn Comhem den 8 juni 2016 har Boxer 500 000 kunder med digitalbox, frÀmst i villor. NÀr dessa kunder ansluts till fibernÀtet Àr det Comhems ambition att inom ramen för sin expan- sion pÄ villamarknaden rekrytera villaÀgarna som nya bredbandskun- der.

AffÀren som var vÀrd en och en halv miljard kronor bromsades dock av Konkurrensverket som ville utreda om denna omfattande strukturella förÀndring pÄ bredbandsmarknaden skulle hÀmma en effektiv konkurrens. I september 2016 gav Konkurrensverket emel- lertid klartecken till affÀren, utan nÄgra krav pÄ ÄtgÀrder.

Att det ur medieföretagens synvinkel skulle vara intressant att samarbeta nÀrmare med bredbandsaktörerna Àr tydligt, Àven om det skulle kunna ÄsidosÀtta den efterstrÀvade nÀtneutraliteten, men det finns inga kÀnda existerande svenska initiativ. Ett internationellt exempel Àr amerikanska telekomjÀtten Verizon, som fick in Huffington Post i boet efter sitt förvÀrv av AOL Är 2015 för 4,4 mil- jarder dollar (motsvarande cirka 39 miljarder svenska kronor). Sannolikt var det AOL:s position inom den snabbt vÀxande digitala annonsmarknaden som lockade Verizon. Under sommaren 2016 tog Verizon ytterligare ett steg in i medieomrÄdet dÄ man förvÀrvade portalföretaget Yahoo, som har en stor internationell nyhetstjÀnst.

Ett annat exempel pÄ distributörernas intresse för medier kom under hösten 2016 dÄ teleoperatören AT&T signalerade att man vill köpa tv-jÀtten Time Warner för 85 miljarder dollar (motsvarande drygt 750 miljarder kronor). AT&T och Verizon har ungefÀr en tred- jedel var av den amerikanska telekommarknaden. Inom Time Warner lockar sÀkert HBO och CNN. I en nedÄtgÄende tv-marknad har

59  Post- och telestyrelsen (PTS-ER-2015:30). Prisutvecklingen för mobiltelefoni och bredband. PTS prisrapport 2015.

124

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

CNN lyckats uppnÄ en ledande position bland tv-bolagen som nyhetsleverantör pÄ internet. I pengar Àr AT&T:s affÀr mÄnga gÄnger större Àn Verizons, men det ÄterstÄr att se om konkurrensmyndighe- ter ger klartecken.

Utanför operatörsomrÄdet har samarbetsavtal mellan medieföre- tag och telefontillverkare slutits. DN testade 2007 att samarbeta med Telenor och Nokia kring mobilabonnemang. Samarbetet fick dock inga efterföljare. Ett annat stort och mer sentida initiativ i den rikt- ningen Àr den tyska mediekoncernen Axel Springer Verlags samar- bete med Samsung. Axel Springer ger ut bl.a. Bild och Die Welt, men har investerat kraftigt i digitala annonstjÀnster. Den nya tjÀnsten som lanserades 2015 finns i en förinstallerad nyhetsapp i Samsungs Galaxy-telefoner.60

3.3.3Sociala medieplattformar

Det kanske största förÀndringsklivet pÄ distributionsomrÄdet stÄr de stora sociala medie-plattformarna för. Google News, som samlar ihop och distribuerar nyheter frÄn kÀllor vÀrlden över, har sedan mÄnga Är sÀnt stora trafikströmmar till mediesajterna. Google sÀljer inte annonser till denna sajt, men kan samla data och pÄ sÄ sÀtt stödja sin egen affÀr med ett nyhetsinnehÄll man inte sjÀlv skapat eller beta- lat för, utöver investeringar i den infrastruktur som krÀvs för tjÀns- ten. Google driver över trafik via sökmotorn. Att optimera innehÄllet för sökmotorns trÀfflista Àr en relativt ny men affÀrskritisk verksam- het för medieföretagen.

PĂ„ senare Ă„r har Facebook i olika omgĂ„ngar – börjat erbjuda de innehĂ„llsproducerande medieföretagen publicering pĂ„ plattformen. En möjlighet i form av potentiellt ökande trafik, ett hot i form av förlorad kontroll. Mest uppmĂ€rksamhet har tjĂ€nsten Instant Articles, som lanserades 2015, fĂ„tt. Ett annat exempel Ă€r appen Apple News och Ă€ven meddelandetjĂ€nsten, Snapchats tjĂ€nst för nyheter, Discovery. Google, som strĂ€var efter ett öppnare internet dĂ€r inne- hĂ„ll inte lĂ„ses in i mobilappar, har föreslagit en öppen standard för nyhetsanvĂ€ndningen: Accelerated Mobile Pages (AMP). Det Ă€r en

60  Verizon Is Best Performing Dow Stock, Up 12 % in 2016, 24/7 Wall St., publicerad den 5 mars 2016. Axel Springer and Samsung Electronics Announce New Strategic Partnership, Samsung, pressmeddelande publicerat den 1 september 2015.

125

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

kod som, om den inkluderas i medieföretagens HTML-kod, snabbar upp nedladdning av innehÄll pÄ smarta mobiltelefoner. Det Àr just snabbare hantering av innehÄll för att ge en bÀttre anvÀndarupple- velse som internetbolagen lockar med nÀr de vill attrahera nyhetsme- dierna till sina plattformar.

Washington Post Àr ett medieföretag som valt att flytta över allt sitt innehÄll till Facebook.

Foto: SkÀrmavbild frÄn Facebook.

I början av 2015 testade ett antal sÀrskilt inbjudna internationella medieföretag att flytta bÄde sitt redaktionella innehÄll och sina annonser till Facebook. Vissa gjorde det försiktigt, som New York Times och The Guardian, medan andra publicister, som Washington Post och Buzzfeed, flyttade över allt innehÄll. Sedan dess har Facebook erbjudit samtliga innehÄllsleverantörer att flytta över sitt innehÄll till plattformen.

126

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Dessa erbjudanden frÄn Facebook och de andra sociala mediefö- retagen Àr ett led i bolagens positionering, och en markant förskjut- ning vad gÀller styrkeförhÄllandena pÄ mediemarknaden.

Argumenten för att delta i Facebooks Instant Articles:

––lĂ€ttare att nĂ„ nya lĂ€sare och öka trafiken,

––bĂ€ttre anvĂ€ndarupplevelse pĂ„ grund av kortare nedladdningstider till mobiltelefonen,

––en genvĂ€g till mobilen, normalt en svĂ„rbemĂ€strad intĂ€ktskĂ€lla för traditionella medieföretag,

––förutsĂ€ttningar att fĂ„ tillgĂ„ng till anvĂ€ndardata,

––enklare att dela innehĂ„ll,

––undvika annonsblockerare,

––lĂ„g kostnad och rimlig intĂ€ktsfördelning, och

––valfrihet, nĂ€r det gĂ€ller hur stor del av innehĂ„llet och vilket inne- hĂ„ll som ska lĂ€ggas ut.

Det finns förstÄs inget traditionellt medieföretag som Àr i nÀrheten av de sociala plattformarnas rÀckvidd. Den globala affÀrsmodellen Àr delvis en förutsÀttning för framgÄngarna. Men jakten pÄ trafiken fÄr konsekvensen att makten över publiceringarna flyttat frÄn svenska ansvariga utgivare till amerikanska företag som inte ser sig som re- daktörer, Àven om de sÀger sig ta ett visst ansvar för filtreringen. KÀrnfrÄgan Àr naturligtvis om dessa företag kan ses som transparenta distributörer eller om de Àr redaktörer, sÀrskilt utifrÄn det faktum att de anvÀnder sina egna algoritmer för att vÀlja vilket innehÄll som an- tas vara intressant för anvÀndarna.

Argumenten emot att delta i Instant Articles:

––den direkta kundrelationen gĂ„r förlorad,

––varumĂ€rket drĂ€nks av Facebook,

––trafik till den egna webbplatsen minskar, förutsĂ€ttningarna att göra affĂ€rer pĂ„ eget innehĂ„ll minskar,

127

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

––medieföretaget förlorar kontroll över distributionen, Facebook styr via sina algoritmer vad som ska prioriteras och kan stoppa publicering som inte överensstĂ€mmer med deras anvĂ€ndarvillkor,61

––kostnader förknippade med att fĂ€rdigstĂ€lla redaktionellt innehĂ„ll och annonser till de olika plattformarna ökar, och

––Facebook delar anvĂ€ndardata med innehĂ„llsleverantörerna, men det finns osĂ€kerhet kring urval och kvalitet.

Oavsett vilka argument som vÀger över, inleds dessa samarbeten uti- frÄn Facebooks nuvarande styrkeposition. Denna kan visserligen förÀndras, men sÄ kan Àven Àgarstrukturen. De digitala giganternas nuvarande företagsledningar kanske inte kommer att utnyttja sitt övertag för att medvetet censurera vissa Äsikter, men det finns ingen garanti för att inte en ny Àgare skulle komma att göra det. Det finns inte heller nÄgon garanti för att anvÀndarna skulle mÀrka om sÄ skedde. FrÄgan hur Sveriges oberoende granskande journalistik med historiska rötter i vÀsterlandets demokratiutveckling pÄverkas av denna pÄgÄende förskjutning Àr central.

Svenska innehĂ„llsproducenter mĂ„ste alltsĂ„ ta stĂ€llning till om de vĂ„gar vara med – eller vĂ„gar stĂ„ utanför. Hittills har deras svar varit skiftande. Expressen har sagt ett sjĂ€lvklart ja, andra har visat upp en betydligt mer avvaktande hĂ„llning.

För Bonniers Kit Àr Facebook ett naturligt val medan DN, enligt en fallstudie som Stanford-universitetet genomförde av Bonnier News, Àr skeptiskt.62

61  Under hösten 2016 publicerades en protest av norska Aftenpostens chefredaktör efter att Facebook stoppat en klassisk nyhetsbild frĂ„n Vietnamkriget pĂ„ en naken flicka som flyr undan ett bombanfall.

62  Bonnier News in 2016 and Beyond: Balancing Legacy and Innovation, Stanford Graduate School of Business.

128

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

 

 

 

 

BonnierÀgda Kit ser Facebook som ett naturligt val.

Foto: SkÀrmavbild frÄn Facebook.

I förlÀngningen handlar ocksÄ valet om huruvida man tror pÄ en framtid för den egna förstasidan eller inte. HÀr framstÄr aktörer med en stark trafik dit, som Aftonbladet, ha andra möjligheter att vÀlja Àn mindre och mer okÀnda varumÀrken. Aftonbladet, som ett av de första svenska medieföretagen, har prövat att publicera allt opinions- material pÄ Facebooks plattform och resultatet ska utvÀrderas. En tidig slutsats Àr att det inte innebar högre trafik för Aftonbladet.

En vidare utvÀrdering av de svenska erfarenheterna frÄn plattfor- marna pÄgÄr fortfarande, men amerikanska studier pekar pÄ varie- rande resultat. NÄgra medier sÄg större intÀkter medan andra inte upplevde nÄgon förÀndring alls.63 Valet att helt stÄ utanför innebÀr risken att bli osynlig för anvÀndarna, som i ökande utstrÀckning nÄs av nyheter och opinionsmaterial via sociala medier.

63  Bell, Emily (2016). Who owns the news consumer: Social media platforms or publishers?,

Colombia Journalism Review, Tow Center for Digital Journalism, publicerad den 21 juni 2016.

129

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

I juni 2016 framkom att flera medier noterat vikande trafik efter att Facebook Àndrat sin algoritm sÄ att den premierar videoinnehÄll. De svenska kvÀllstidningarna pÄverkades ocksÄ negativt av den algo- ritmförÀndring som skedde vintern 2016, men inte i lika hög grad som mÄnga internationella kollegor.64

Skeendet aktualiserar sÄledes frÄgor om yttrandefrihet, kontrol- len över internet och om makt. I möte med Medieutredningen har företrÀdare för de digitala giganterna understrukit att det ligger i deras intresse att mediepartnern Àr nöjd.

Facebook har (första kvartalet 2016) över 1,6 miljarder anvÀndare och bolaget har utvecklat tekniska lösningar att nÄ ut till dessa med reklam via den kanal som anvÀndarna vÀljer Är 2016: mobilen. Facebooks och Googles mobilannonsering bygger pÄ datainsamling pÄ global nivÄ och riktade annonser. JÀmfört med dessa stora företag Àr de traditionella mediebolagen smÄ.

Google redovisade globala intĂ€kter pĂ„ nĂ€stan 75 miljarder dollar (motsvarande­ nĂ€rmare 670 miljarder kronor) under 2015 och Facebook Ă€r starkt vĂ€xande med en omsĂ€ttning pĂ„ 17 miljarder dol- lar (motsvarande­ drygt 150 miljarder kronor).65 SĂ„lunda omsĂ€tter Google globalt omkring 25 gĂ„nger mer Ă€n Bonnier totalt och Ă€r över 300 gĂ„nger större Ă€n Mittmedias svenska verksamhet.

Sammanfattningsvis har de digitala giganterna pĂ„ historiskt sĂ€tt ytterst kort tid gjort sig nĂ€rmast oumbĂ€rliga för medieföretagen nĂ€r det gĂ€ller att nĂ„ ut – och dĂ€rigenom förmĂ„tt publicisterna att delvis slĂ€ppa kontrollen över sin egen distribution. Om rörelsen innebĂ€r ett hot eller en möjlighet kommer framtiden att utvisa.

3.3.4Distributörer av tv och radio

SĂ€ttet att distribuera tv pĂ„ genomgĂ„r en kraftig förĂ€ndring. Det gĂ€ller inom alla distributionssĂ€tt: kabel-tv, marksĂ€nd tv, satellit-tv och ip-tv. Det sistnĂ€mnda, tv-abonnemang via fibernĂ€tet, Ă€r numera den största digitala distributionskanalen, enligt PTS. Även om de digitala kanalerna numera utgör mer Ă€n hĂ€lften av tv-distributionskanalerna

64  Ingram, Mathew (2016). Facebook Is Paying Millions to News Outlets and Celebrities to Create Live Video, Fortune, publicerad den 21 juni 2016. Uppgifterna om hur svenska medier pĂ„verkats publicerades av Breakit samma dag.

65  IntĂ€ktsnivĂ„erna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Alphabet/Googles och Facebooks bokslut för 2015.

130

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Àr det analog kabel-tv som har flest abonnemang. HÀr Àr de domine- rande aktörerna Comhem, norska Telenors Bredbandsbolaget och Canal Digital.66

De digitala distributionsplattformarna ökar kraftigt i popularitet. Vid sidan av GoogleĂ€gda videodelningsplattformen Youtube ökar ocksĂ„ SVT:s och TV4:s digitala distributionskanaler i betydelse. Enligt MMS ökade tittandet pĂ„ webb-tv kraftigt under Ă„r 2015, sĂ€r- skilt hög var uppgĂ„ngen under hösten. PĂ„verkan frĂ„n s.k. ”time- shifting”, dĂ„ mĂ€nniskor vĂ€ljer att titta pĂ„ program pĂ„ en tidpunkt dĂ„ det passar dem och inte nĂ€r de Ă€r tablĂ„lagda, mĂ€rks allt tydligare.

Myndigheten för press, radio och tv konstaterar i rapporten Utveckling och pĂ„verkan i samhĂ€llets tjĂ€nst att SVT:s stĂ€llning Ă€r försvagad mĂ€tt som andel av den totala tittartiden. Under Ă„ren 1997–2014 har SVT:s andel minskat frĂ„n nĂ€stan 48 procent till knappt 35 procent.67

I rapporten noteras en kraftig tillvĂ€xt för vad man kallar bestĂ€ll-tv eller video-on-demand68. Även om SVT Plays tillvĂ€xt Ă€r kraftig Ă€r nya aktörer inom ”online video”, som Youtube och bestĂ€ll-tv-gigan- ten Netflix, mycket framgĂ„ngsrika och stĂ„r för ungefĂ€r hĂ€lften av tv-tittandet i digitala kanaler. Enligt en undersökning som redovisa- des av MMS i september 2016 har en tredjedel av svenskarna tillgĂ„ng till Netflix i hushĂ„llet.69

Att det finns motstridiga intressen inom tv-distributionen pÄminns tittarna om dÄ och dÄ nÀr avtal om distributionskostnader Àr uppe till förhandling. Under vintern 2016 pÄgick en strid mellan Discovery Networks och Telenors Bredbandsbolaget och Canal Digital som innebar att Telenors kunder, samt andra som de via part- ners distribuerade till, blev utan Kanal 5 och flera andra kanaler.

66  Statistik om tv-distribution finns i Post- och telestyrelsens Svensk telemarknad första halv- Ă„ret 2015 och pĂ„ webbplatsen för Myndigheten för press, radio och tv.

67  Tv-programföretagens andel av tittartiden 1997–2014 (procent), MMS, Nordicom, publice- rad i rapporten Utveckling och pĂ„verkan i allmĂ€nhetens tjĂ€nst, Myndigheten för press radio och tv, 2015.

68  BestĂ€ll-tv Ă€r en tjĂ€nst dĂ€r mottagaren sjĂ€lv vĂ€ljer nĂ€r och vad han eller hon vill se ur en tablĂ„ med program, enligt Myndigheten för press, radio och tv:s definition.

69  MMS (2016). Trend & Tema 2016:2.

131

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

NÀr det handlar om distribution av audio eller radio saknas tv- omrÄdets mÄngfald. Precis som tv-sÀndningar i marknÀtet Àr radio- sÀndningar reglerade genom att PTS fördelar radiospektrum, dvs. frekvenser för vilka tillstÄnden gÀller.70

Med argumentet att det rÄder brist pÄ radiofrekvenser i Sverige har aktörerna pÄ radiomarknaden varit starkt pÄdrivande för att ersÀtta det analoga marknÀtet, FM-nÀtet, med ett digitalt marknÀt, DAB-radio. SR sÀnder pÄ försök via DAB och de kommersiella aktö- rerna har anmodats starta, Àven om de önskar uppskov vilket sank- tionerats av Myndigheten för press, radio och tv. Riksrevisionen presenterade dock en rapport 2015 dÀr myndigheten drog slutsatsen att det finns betydande risker med en övergÄng till marksÀnd digital- radio och att ett antal frÄgor behöver besvaras innan ett eventuellt beslut om att slÀcka FM fattas. Vidare Àr varken behovet av eller efterfrÄgan pÄ marksÀnd digitalradio hos lyssnarna klarlagt.71

Regeringen har för nÀrvarande valt att inte gÄ vidare med över- gÄngen. Kulturministern har angivit flera skÀl: oeniga remissinstan- ser och avsaknad av efterfrÄgan bland anvÀndarna. Dessutom skulle tio miljoner radioapparater behöva bytas ut. Andra argument emot Àr att tÀckningsgraden i vissa delar av landet kan försÀmras, men framför allt att oklarhet rÄder om hur en övergÄng skulle pÄverka totalförsvaret och Sveriges katastrofberedskap, inte minst möjlighe- ten att skicka ett sÄ kallat VMA, viktigt meddelande till allmÀnheten, i ett allvarligt krislÀge.72

Sverige ligger dĂ€rmed kvar i den grupp lĂ€nder som Europeiska radiounionen, EBU, i en rapport frĂ„n 2016 betecknar som ”vĂ€nta- och-se - gruppen”. HĂ€r finns Ă„tta andra lĂ€nder som Irland, Spanien och flera östeuropeiska lĂ€nder. Rapporten pekar ut vĂ„ra grannlĂ€nder Norge och Danmark som ”ledare” tillsammans med Storbritannien och Schweiz. Det ska dock noteras att EBU tillhör den gruppering som starkt föresprĂ„kar DAB-tekniken för distribution av marksĂ€nd radio jĂ€mfört med t.ex. den alternativa tekniken DVB-T2 som anvĂ€nds för marksĂ€nd tv och som mĂ„nga motstĂ„ndare till DAB anser vara bĂ€ttre.

70  Beskrivs ingĂ„ende i Utveckling och pĂ„verkan i allmĂ€nhetens tjĂ€nst, rapport frĂ„n Myndigheten för press, radio och tv (2015). Hur radiospektrum fördelas förklaras nĂ€rmare pĂ„ Post- och tele- styrelsens webbplats.

71  Riksrevisionen. Digitalradio – varför och för vem (RiR 2015:5).

72  Debattartikel av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i Svenska Dagbladet, publicerad den 23 juni 2015.

132

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Norge blir, som det ser ut i oktober 2016, det första landet som helt slÀcker ned det analoga marknÀtet baserat pÄ FM. Det ska i slutet av 2017 efter att DAB successivt införts under elva mÄnader. MotstÄndet Àr dock speciellt pÄ landsbygden relativt kraftigt. Danmark har valt en annan vÀg och nÄgon tidplan för införande av DAB och utfasning av det analoga nÀtet beslutas inte förrÀn hÀlften av landets radioapparater Àr digitala. Enligt EBU Àr nivÄn Ànnu bara var femte Är 2016.

Ett annat sÀtt att distribuera radio Àr naturligtvis strömmande audio via internet, bÄde direktsÀndningar och on-demand (s.k. pod- cast). HÀr finns ett stort utbud av sÀndningar pÄ svenska frÄn bÄde SR och entusiaster inom mÄnga, ofta nischade, ÀmnesomrÄden och denna typ av distribution Àr populÀr bland lyssnare som anvÀnder sÄvÀl fast som mobil internetaccess.

3.3.5Nya aktörer pÄ den svenska marknaden

Antalet internet- och kabel-tv-anslutningar i Sverige stagnerar men bestÀll-tv-tjÀnster s.k. VOD- och SVOD-tjÀnster vÀxer kraftigt.73 Denna utveckling innebÀr att nya distributörer med en ny affÀrsmo- dell fÄr en allt starkare position pÄ den svenska marknaden. Dessa tjÀnster har inneburit att rörlig bild via internet har blivit en mötes- plats sÄvÀl för helt nya aktörer i Sverige, som Netflix och HBO, som SVT med SVT Play och etablerade dagspressaktörer som Expressen och Aftonbladet.

Tekniken innebĂ€r tillgĂ„ng till ett stort utbud av tjĂ€nster för rörlig bild. MĂ€tningar frĂ„n MMS visar att 45 procent av svenskarna hade tillgĂ„ng till SVOD-tjĂ€nster vid utgĂ„ngen av 2015, en ökning med 17 procentenheter pĂ„ bara ett Ă„r. Liksom för dagspress Ă€r utveck- lingen i hög grad Ă„ldersstyrd, för Ă„ldersgruppen under 40 Ă„r har inte mindre Ă€n 60 procent tillgĂ„ng till SVOD.74

De nya distributörerna pÄ SVOD-marknaden Àr ofta utlÀndska. Som nÀmnts Àr Netflix helt dominerande och nÄr ut till en tredjedel av svenskarna. I de yngre Äldersgrupperna Àr ett Netflix-abonnemang

73  SVOD stĂ„r för Subscription Video on Demand och VOD för Video on Demand.

74  Resonemangen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Myndigheten för press, radio och tv:s rapport

Medieutveckling 2015 och Nordicoms rapport Den svenska mediemarknaden 2016.

133

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

vanligare Ă€n en tidningsprenumeration. Enligt MMS Ă€r stora distri- butörer, vid sidan av Netflix, MTG:s Viaplay, med 19 procents mark- nadsandel och HBO Nordic med 6 procent av marknaden.

MĂ€tt i tittartid stĂ„r sig de traditionella kanalerna. Men rĂ€ckvidds- mĂ€tningar visar att de svenska kvĂ€llstidningarnas ambitiösa sats- ningar pĂ„ webb-tv bĂ€r frukt. Störst av dem Ă€r Aftonbladet TV som enligt en MMS-mĂ€tning frĂ„n andra kvartalet 2016 har en ökande veckorĂ€ckvidd pĂ„ 22,1 procent, medan Expressen, ocksĂ„ ökande frĂ„n första kvartalet, ligger pĂ„ 10 procent. Som jĂ€mförelse kan nĂ€mnas Youtubes och SVT:s veckorĂ€ckvidd pĂ„ över 56 procent resp. 35 pro- cent. MĂ€tmetodiken för ”online video” i Sverige Ă€r Ă€nnu inte sam- ordnad och mogen, bl.a. finns inte samsyn hur tittandet pĂ„ reklamin- slag ska mĂ€tas, nĂ€r klippet startas eller ocksĂ„ dĂ€refter. Aftonbladet TV har tagit initiativ till en debatt i frĂ„gan i samband med att man lĂ€mnade KIA Index till förmĂ„n för MMS vad gĂ€ller ”online video”.75

Samtliga större kommersiella aktörer inom radio och tv Ă€r multi- nationella. Bonnier, Stenbeck-sfĂ€ren och amerikanska Discovery Ă€r helt dominerande. MĂ€tt i andel av samlad tittartid har Bonniers TV4- gruppen (inkluderande C More) 31 procent, Stenbecks MTG (TV3, Viasat) har 15 och Discovery 12. SVT/UR:s dominans Ă€r inte över- vĂ€ldigande med 36 procent. SVT:s andel minskar frĂ„n 44 procent 2013 med Ă„tta procentenheter pĂ„ tvĂ„ Ă„r. TV4-gruppen har mest positiv utveckling.76

Till skillnad frĂ„n SVT:s position pĂ„ tv-sidan Ă€r SR helt domine- rande inom radioomrĂ„det. SR:s lyssnarandel Ă€r hela 76 procent. De kommersiella bolagen, tyska Bauer Media och MTG, delar pĂ„ reste- rande 24 procent. Bauer Media Ă€r ensamt om att öka sin lyssnarandel, MTG ligger still. PĂ„ tvĂ„ Ă„r Ă€r Bauers ökning tvÄ procentenheter, frĂ„n 14 procent till 16 procent.77

75  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Aftonbladet TV i oktober 2016.

76  Nordicom (2016). Den svenska mediemarknaden 2016, tabell 3.3. 77  Nordicom (2016). Den svenska mediemarknaden 2016, tabell 3.4.

134

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.4AnvÀndarintÀkter för tidningar och tidskrifter

IntÀkter frÄn privatkunder har lÀnge utgjort ett stabilt inslag i tid- ningsföretagens ekonomi.78 Trots att annonser historiskt inbringat störst andel intÀkter för prenumererade dagstidningar var det prenu- merationsintÀkter som skapade stabilitet vid lÄgkonjunktur. I den typiska intÀktsmodellen för dagspress har prenumerationer inbringat i storleksordningen en tredjedel och annonser tvÄ tredjedelar av intÀkterna. DÀrigenom Àr det annonser som subventionerat journa- listiken. Detta förhÄllande förÀndras dock snabbt.

KvÀllspress och gratistidningar har helt andra intÀktsmodeller. För kvÀllstidningarna har lösnummersförsÀljningen alltid haft betyd- ligt större tyngd och för gratistidningarna Àr annonsförsÀljning den enda intÀktskÀllan.79

Trots att upplagorna faller vĂ€xer paradoxalt nog betydelsen av privatintĂ€kter. Det beror pĂ„ att annonsintĂ€kterna minskar Ă€nnu mer samtidigt som tidningsföretagen strĂ€var efter att hĂ„lla intĂ€kterna uppe genom, i mĂ„nga fall, kraftiga prishöjningar. Efter att under mĂ„nga Ă„r givit bort journalistiken digitalt har mĂ„nga tidningar pĂ„ senare Ă„r inlett försök med att konvertera de analoga prenumeratio- nerna till digitala, en sammanstĂ€llning av Tidningsutgivarna, refere- rad i delbetĂ€nkandet, gav vid handen att 58 procent av 171 nyhets- sajter hade infört nĂ„gon form av Ă„tkomstbegrĂ€nsning, merparten genom en s.k. mjuk betalvĂ€gg.80

Hur mycket andelen privatintÀkter ökar i svenska dagstidningars intÀktsmix har inte mÀtts pÄ nationell nivÄ eftersom prenumerations- intÀkter inte sÀrredovisas av alla företag, kvÀllstidningarnas digitala annonsintÀkter inte redovisas offentligt och att andra mÀttekniska problem finns i det förÀnderliga medielandskapet.81

DĂ€remot kan utvecklingen följas pĂ„ företagsnivĂ„ i de fall dĂ€r intĂ€ktsmixen sĂ€rredovisas. För att ta ett exempel ökar andelen priva- tintĂ€kter successivt i NTM-koncernen: frĂ„n 37 procent till 41 pro-

78  Med privat- och anvĂ€ndarintĂ€kter avses konsumentintĂ€kter, dvs. upplageintĂ€kter och andra konsumentintĂ€kter som t.ex. försĂ€ljning av varor, tjĂ€nster eller evenemang. HĂ€r ingĂ„r ocksĂ„ privatannonser pĂ„ tidningarnas rubrikannonssidor.

79  Den traditionella intĂ€ktsmodellen har beskrivits av den förre professorn Karl-Erik Gustafsson vid Göteborgs universitet och citeras i Mediesverige 2014, Nordicom, s. 53. Traditionellt har 75 procent av intĂ€kterna kommit frĂ„n kvĂ€llstidningarnas lösnummerförsĂ€lj- ning och 25 procent frĂ„n annonser.

80  SOU 2015:94 s. 77.

81  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Jonas Ohlsson, Göteborgs universitet, i april 2016.

135

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

cent mellan 2011 och 2014.82 AnnonsintĂ€kternas andel har dĂ€rmed minskat frĂ„n 63 till 59 procent. Gota Media har i bokslutet för 2015 samma tendens och trenden förvĂ€ntas vara densamma för den prenu- mererade dagspressen i övrigt.

En internationell bedömning frÄn WAN-Ifra, tidningarnas inter- nationella samarbetsorganisation, stödjer bilden. Den Ärliga under- sökningen World Press Trends visar att digitala och analoga privatin- tÀkter, alltsÄ Àven frÄn papperstidningsförsÀljning, frÄn och med 2015 överstiger annonsintÀkterna vilket i analysen betecknas som en avgörande förÀndring.83

För nÄgra dagspressföretag har digitala betalmodeller levererat ett efterstrÀvansvÀrt tillskott till de samlade intÀkterna, men för de flesta Àr digitala prenumerationer fortfarande en experimentell verksam- het.

3.4.1Pappersprenumerationer och lösnummer

Dagspressens negativa upplageutveckling sedan toppÄret 1989 Àr noga penetrerad i Medieutredningens delbetÀnkande.84 Den nedÄtgÄ- ende spiralen Àr inte hÄllbar i lÀngden. Svenska dagstidningar befin- ner sig i en ytterligt bekymmersam situation.

Som framgĂ„r av figur 3.4 Ă€r den nedĂ„tgĂ„ende trenden för svenska lokaltidningar tydlig och om man studerar underlaget nĂ€rmare, pĂ„ tidningsnivĂ„, gĂ€ller den sĂ„ gott som utan undantag. Sedan 2010 har upplageraset accelererat frĂ„n 2,4 procent Ă„r 2011, via 3 procent 2013 till 4,8 procent 2014. För 2015 Ă€r, enligt TS Mediefakta, minsknings- takten 8,7 procent, men en korrektare siffra Ă€r 5,1 procent om uppla- gorna för Helsingborgs Dagblad, NordvĂ€stra SkĂ„nes Tidningar och Landskrona Posten rĂ€knas bort eftersom TS Mediefakta inte mĂ€tt dessa tidningar under 2015.85

82  Uppgifter hĂ€mtade frĂ„n Ă„rsredovisningar för respektive Ă„r.

83  WAN-Ifras undersökning finns nĂ€rmare presenterad i pressmeddelandet frĂ„n 1 juni 2015:

World Press Trends: Newspaper Revenues Shift To New Sources.

84  SOU 2015:94 s. 132–135.

85  Helsingborgs Dagblad, NordvĂ€stra SkĂ„nes Tidningar och Landskrona Posten har valt att stĂ„ utanför TS Mediefaktas upplagemĂ€tning 2015, enligt uppgift lĂ€mnad av TS Mediefakta i mars 2016.

136

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

En tidningstitel som gĂ„r mot strömmen Ă€r tvĂ„dagarstidningen Norra Halland i Kungsbacka som lyckades öka upplagan med 100 exemplar till 9 800 exemplar under 2015. Sedan 2010 har Norra Hallands upplaga ökat med 5,3 procent. Även Sundsvalls Tidning presenterade en upplageökning, men den kan förklaras med nedlĂ€gg- ningen av Dagbladet i Sundsvall 2015.

Utvecklingen över tid ger en dyster bild. Sedan 1989 har kvĂ€lls- pressen mer Ă€n halverat sin upplaga och minskningstakten visar inga tecken pĂ„ att stabiliseras. Och den prenumererade landsortspressen har tappat nĂ€rmare 40 procent av sin upplaga sedan 1989 och drygt 30 procent sedan 2000. MĂ„nga har försökt kompensera intĂ€ktstap- pen frĂ„n upplagenedgĂ„ngen genom att höja priserna.

Figur 3.4 Landsortspressens upplageutveckling 1989–2015

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997 1998

1999

2000

2001

2002 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009 2010

2011

2012

2013

2014 2015

 

Upplaga TS Landsort (tusental ex)

KĂ€lla: TS Mediefakta.

Kommentar: Helsingborgs Dagblad och Landskrona Posten har inte mÀtts 2015.

Tidningsföretagen mĂ„ste hantera upplagefallet och varje företag agerar utifrĂ„n sina specifika förutsĂ€ttningar och marknadsposition. I Medieutredningens delbetĂ€nkande redovisas tre möjliga vĂ€gval: att kontinuerligt reducera upplagan efter minskad efterfrĂ„gan, att redu- cera utgivningstakten frĂ„n 4–7 dagar till 1–3 dagar eller att helt upp-

137

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

höra med pappersdistribution.86 HÀr följer nÄgra andra typiska ÄtgÀrder som utgivarna vidtagit, som mer direkt kan kopplas till upplagefallet och som alla förekommer.

Höjning av prenumerationspriser

Prishöjningar införs i strÀvan att bibehÄlla den totala intÀktsnivÄn frÄn prenumerationer. Detta Àr ett vÀgval som de flesta tidningsföre- tag gjort. De företag som vill optimera intÀkter frÄn den tryckta tid- ningen kommer med all sannolikhet att fortsÀtta höja prenumera- tionspriserna. Enligt Nordicom, som publicerar prisutvecklingen för prenumererad storstadspress och landsortspress i fast penningvÀrde utgÄende frÄn 2014 Ärs prisnivÄ, Àr höjningarna att betrakta som mycket stora, se tabell 3.5.

Tabell 3.5 Genomsnittligt pris för en dagstidningsprenumeration helĂ„r 2000–2015, fast pris i 2014 Ă„rs prisnivĂ„, kronor

 

 

Typ av tidning

 

Dagspress

 

 

 

 

totalt

 

Storstad

Landsort

FĂ„dagars

 

morgon

(3–7 dgr)

(1–2 dgr)

(exkl. kvÀllspress)

 

 

 

 

 

2000

2 239

1 682

473

1 293

2005

2 397

1 906

560

1 585

2010

2 708

1 998

605

1 596

2015

3 891

2 493

627

1 999

 

 

 

 

 

KÀlla: SammanstÀlld av underlag frÄn Nordicom, Nya Lundstedt (Kungliga bibliotekets databas över svenska dagstidningar under 1900-talet) och tidningarnas webbplatser.

En genomsnittlig prenumeration pĂ„ en storstadstidning har ökat frĂ„n 1 289 kronor Ă„r 1981 till 3 891 kronor Ă„r 2015. Ökningen frĂ„n 2011 till 2015 Ă€r 1 211 kronor vilket utgör 45 procent pĂ„ bara fyra Ă„r. Ökningen för landsortstidningar (3–7 dagar) under en betydligt lĂ€ngre period Ă€r 125 procent mellan 1981 och 2015, dvs. frĂ„n 1 105 kronor för en hel- Ă„rsprenumeration till 2 493 kronor. Sedan 2011 har landsortspressen höjt priserna med 24 procent, en betydligt beskedligare ökningstakt

86  SOU 2015:94 s. 133.

138

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Àn storstadspressen.87 Det rÄder inga tvivel om att nya anvÀndarbete- enden ligger bakom upplageraset. Ovan beskrivna kraftiga prisök- ningar torde emellertid ha förstÀrkt den negativa utvecklingen.

SĂ€nkning av distributionskostnader

Distribution Àr en hög kostnadspost som Àr svÄr att hantera, men flera exempel finns pÄ aktiva ÄtgÀrder för att sÀnka kostnader. En sÄdan Àr att försÀmra servicen för morgontidningsprenumeranter genom att distribuera genom Postnord som normalt levererar post senare pÄ dagen. Ett exempel Àr VÀsterbottens-Kuriren som vidtagit denna ÄtgÀrd i VÀsterbottens inland.

I grannlĂ€net Norrbotten, men ocksĂ„ i Uppland, Östergötland, Gotland och VĂ€stervik, har NTM-koncernen inlett ett samarbete med norska postens distributionsbolag, Bring Citymail, om att sam- distribuera ocksĂ„ Brings försĂ€ndelser. Sedan tidigare har Bring gĂ„tt samman med Stockholmstidningarnas distributionstjĂ€nst Pressens MorgontjĂ€nst om distribution i Stockholm samt inlett samarbete med TidningsbĂ€rarna, distributionsbolaget i Sydsverige. Enligt en pressrelease frĂ„n NTM nĂ„r nu Bring Citymail 70 procent av svensk- arna. Stampen Media Groups distributionsbolag, VTD, anstrĂ€nger sig ocksĂ„ för att ta externa uppdrag.88

Dagens Nyheter har ocksÄ testat slopande av morgonutbÀrning i tvÄ icke lönsamma svenska regioner, dÀr man ansÄg att det lokala distributionsbolaget hade för höga priser. En av regionerna Àr Gotland dÀr DN hade 6 000 prenumeranter. StÀllda inför en valsituation behöll ungefÀr en tredjedel av prenumeranterna papperstidningen som de fick först dagen efter. Men en tredjedel sa helt upp tidningen och den resterande tredjedelen valde en digital prenumeration.89

87  Nordicoms rapport Årsprenumerationspris 1981–2015, fast pris i 2014 Ă„rs prisnivĂ„ (kronor, medelvĂ€rde).

88  Pressmeddelande frĂ„n Bring och NTM publicerat den 2 november 2015.

89  Bonnier News in 2016 and Beyond: Balancing Legacy and Innovation, Stanford Graduate School of Business, s.10.

139

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

SĂ€nkning av tryckkostnader

Tryckerier Ă€r en tung post i mediekoncernernas balansrĂ€kning och dĂ€rför har kostnaderna för tryckning nagelfarits av tidningarna i mĂ„nga Ă„r, ofta genom optimering av tryckprocessen. Ytterligare och tydligare besparingar ger nedlĂ€ggning av olönsamma tryckerier vil- ket i sin tur leder till ökad belĂ€ggning av andra. Ökad belĂ€ggning och nya intĂ€kter ger ocksĂ„ erbjudande av tryckuppdrag Ă„t externa kunder. Samtliga dessa Ă„tgĂ€rder har ingĂ„tt i strategin för V-TAB, tryckeribo- laget inom Stampen Media Group, som nu Ă€r Nordens största. För de publicister som inte har egna tryckerier sker det naturligtvis genom omförhandling av avtal.90

Höjt pris för överspridda tidningar

Flera tidningar har differentierade prenumerationspriser och kunder betalar olika pris beroende pÄ var de bor. Dagens Nyheter mÄ ha höjt priserna, men Àr ÀndÄ vÀsentligt billigare för en kund i Stockholm Àn ute i landet. En Ärsprenumeration pÄ DN utanför Stockholm kan vara mer Àn 2 500 kronor högre Àn normalpriset pÄ utgivningsorten. En hög prissÀttning för tidningar som tar betalt för digitala prenu- merationer, som i DN:s fall, Àr ocksÄ en strategi för att konvertera lÀsare frÄn papper till digitalt.

FrekvensnedgÄng

Att reducera antalet utgivningsdagar för att balansera vikande intÀk- ter med lÀgre produktionskostnader torde bli en vanlig lösning inom kort. Pappersdistribution Àr dyrt och alla utgivningsdagar inte lika intÀktsinbringande. Under 2016 har NWT-koncernen beslutat dra ned utgivningsfrekvensen för Filipstads Tidning (frÄn tre till tvÄ dagar) och Enköpings-Posten (frÄn sex till fem dagar). Mittmedia drar ner BÀrgslagsbladet och Arboga Tidning frÄn fem dagar till tre. Samtidigt aviserades att e-tidningarna ska komma ut sju dagar i veckan.

90  Mer informations om V-TAB finns pĂ„ webbplatsen.

140

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

En tidning som var tidigt ute var Sala Allehanda (SA) som gick frÄn sex- till tredagarsutgivning i tvÄ steg, 1997 och 2000.

Stefan Melesko har analyserat SA:s frekvensneddragning och noterar att bÄde upplage- och annonsintÀkter minskade under de tre Är som följde förÀndringen. Men intÀktsminskningen, totalt 3,5 mil- joner kronor, vÀgdes upp av minskade kostnader pÄ 6,8 miljoner kronor, dÀr distributionskostnader utgör en knapp fjÀrdedel. Frekvensneddragningen var sÄlunda lönsam och, enligt analysen, kan ha sÀkrat tidningens överlevnad.91

Skövde Nyheter, som ingÄr i Hallpressens VÀstgöta-Tidningar, Àr ett helt annorlunda exempel. Skövde Nyheter, SN, las ned helt 2007 men Äteruppstod som gratistidning med veckoutgivning 2011.

Eftersom den svenska gratistidningsmarknaden stÄr sig betydligt starkare Àn marknaden för betalda lokaltidningar ligger det nÀra till- hands att utgivare som gör kalkyler kring frekvensnedgÄng ocksÄ analyserar gratisalternativet. I början av 2016 framkom att Mittmedia diskuterat övergÄng till gratisutgivning som ett framtida alternativ.

UtlÀndska erfarenheter

Utomlands, inte minst i Nordamerika, finns större erfarenheter av frekvensnedgÄng för dagstidningar. Ett av de mer dramatiska fallen finns i Kanada. Den fransksprÄkiga Montreal-tidningen La Presse upphörde vid Ärsskiftet 2016 helt med utgivning av pappersupplagan under veckodagarna och behöll bara den annonstunga lördagstid- ningen. Söndagstidningen hade redan lagts ned för flera Är sedan.

AnvÀndarna erbjöds La Presse+, en gratis utgÄva av La Presse för surfplatta. Appen lanserades redan 2013 och La Presse har investerat mycket i utvecklingen. AnnonsintÀkter frÄn surfplattan och lördags- tidningen (cirka en femtedel) Àr alltsÄ tÀnkta att bÀra medieaffÀren. La Presse har ocksÄ en webbplats och mobilappar, men tanken med dessa Àr att driva trafik till La Presse+. La Presse Àr privatÀgt och ingen ekonomisk redovisning publiceras. Men enligt branschtid-

91  Melesko, Stefan (2013). Är fĂ€rre dagar mer lönsamt, MedievĂ€rlden, artikel publicerad den 3 februari 2013.

141

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

ningen Digiday har La Presse+ 255 000 unika besökare per dag vilket Àr mÄnga gÄnger fler Àn pappersupplagan före nedlÀggningen som lÄg pÄ drygt 80 000 exemplar per dag.92

Mer uppmÀrksammat och omdiskuterat Àr den serie av frekvens- förÀndringar som genomförts av amerikanska mediekoncernen, pri- vatÀgda Advance Publications som ocksÄ Àger tidskriftsförlaget Condé Nast. Advance Àger tidningar i flera amerikanska delstater, och har satt nedlÀggning av papperstidningen eller frekvensnedgÄng i system. Strategin Àr att locka över lÀsarna till sina digitala tjÀnster. Till skillnad frÄn Gannett och andra större tidningsutgivare i USA har man ingen digital betalstrategi utan webbplatserna Àr tillgÀngliga för alla.

Advance Publications startade i Ann Arbor, Michigan, 2009 dÄ företagets pappersutgivning las ned. DÀrefter har Advance gÄtt vidare med flera av sina lokala eller regionala tidningar, inte minst i Alabama. Men först 2012 nÀr nedskÀrningar i utgivningen av tid- ningsinnehavet i New Orleans, The Times-Picayune, offentliggjor- des ledde det till en landsomfattande debatt.

The Times-Picayune var den storstadstidning i USA med högst rÀckvidd och dessutom relativt nybliven vinnare av det prestigefyllda journalistiska Pulitzer-priset för sin bevakning av orkanen Katrinas effekter i New Orleans. HÀr handlade det inte om nedlÀggning utan övergÄng frÄn utgivning sju dagar i veckan till tre. New Orleans blev dÀrmed den största amerikanska storstaden utan en dagligt utkom- mande dagstidning. Det hjÀlpte inte att Advance hÀnvisade till sin webbplats, nola.com, det lokala nÀringslivet och politiker rasade. Lokala affÀrsmÀn erbjöd sig, enligt Chittum, att förvÀrva tidningen, men de diskussionerna ledde ingen vart.

Utöver frekvensneddragningar har kraftiga personalnedskÀr- ningar genomförts. Det ekonomiska utfallet av förÀndringen har dock inte offentliggjorts av Advance.93

92  MĂ„nga branschmedier i Kanada och USA har beskrivit La Presse+, dĂ€ribland Digiday den 19 april 2016 i artikeln Who said tablets are dead? Montreal daily La Presse’s betting its future on them av Lucia Moses.

93  Chittum, Ryan (2013). The Battle of New Orleans, Columbia Journalism Reviews webbplats.

142

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

FrÄn digitalt till papper

Samtidigt som medievÀrlden gÄr frÄn analogt till digitalt finns en paradoxal rörelse: digitala tjÀnster som etablerar en papperstidning för att synas bÀttre hos sina mÄlgrupper.

Ett exempel Àr Nöjesguiden. Tidningen bildades 1982 i Malmö och var dÄ en gratistidning. Sedan dess har Nöjesguiden expanderat med distributionsstÀllen i Stockholms och Göteborgs nöjesvÀrld men Àven i grannlÀnderna. Under hösten 2015 aviserade Nöjesguiden att man Àmnade sÀnka utgivningsfrekvensen frÄn tio nummer per Är till fyra under 2016. I sjÀlva verket upphörde utgivningen under för- sta halvÄret 2016.

Efter det senaste Ă€garskiftet, i maj 2016, framkom att Nöjesguiden satsar pĂ„ ett pappersmagasin. Den nya huvudĂ€garen, HKM Media Group i Örebro, planerar mĂ„nadsvis utgivning i Stockholm, Göteborg, ÖresundsomrĂ„det och i Mellansverige. Nöjesguidens affĂ€rsmodell bygger pĂ„ intĂ€kter frĂ„n den gratisutdelade papperstid- ningen, digitala tjĂ€nster och event. Företaget satsar pĂ„ papperspro- dukter för att ”print ihop med digitalt och event gör oss starkare”, enligt bolagets vd.94

I USA har den politiska nyhetstjÀnsten Politico gjort en liknande resa. Politico grundades 2007 som en webbtjÀnst i Washington DC. Med specialisering pÄ politik och en lÀttare ton i rapporteringen skulle man konkurrera med Washington Post. Snart lanserades en gratis papperstidning, 35 000 exemplar sprids till rÀtt mÄlgrupp vid Washingtons politiska mötesplatser, men Àven pÄ ett antal kaféer och vid pendelflygplatserna i Washington och New York.

Tidskrifter och kvÀllstidningar

Tidskrifternas upplaga utvecklas olika. Även om den allmĂ€nna ten- densen Ă€r tydligt nedĂ„tgĂ„ende, med flera titlar som antingen har problem eller helt har försvunnit, har tidskrifterna betydligt större variationer i upplageutveckling Ă€n dagspressen dĂ€r sĂ„ gott som alla sĂ€ljer fĂ€rre tidningar. Den samlade bilden av Sveriges tidskrifters upplaga gĂ„r inte att fĂ„ fram eftersom alla titlar inte ingĂ„r i TS Mediefaktas upplagemĂ€tning och antalet titlar varierar över tid. Det

94  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av HKM i juni 2016.

143

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

gĂ„r dock att fĂ„ fram upplagesiffror för de tidskrifter som faktiskt trycks och revideras. TS Mediefakta visar att medelupplagan per utgivningstillfĂ€lle har stigit bland dessa tidskriftstitlar 2015, frĂ„n 54 849 till 56 965 exemplar, en ökning med 3,85 procent. För tid- skrifterna Ă€r upplageintĂ€kterna viktiga, de utgör tvĂ„ tredjedelar av intĂ€kterna för en typisk tidskrift.95

Aller Media Ă€r ett tidskriftsförlag som totalt sett kan visa en mar- ginellt ökande upplaga under 2015, 0,3 procent. Vissa Aller-titlar tappar i upplaga och vissa har stark tillvĂ€xt. Allers rörelseresultat var ocksĂ„ positivt under 2015, men pĂ„ grund nedskrivning med 124 mil- joner kronor av vĂ€rdet pĂ„ nyförvĂ€rvade Frida förlag och en kompli- cerad inkörning av ett nytt prenumerationssystem redovisades en kraftig förlust pĂ„ 109 miljoner kronor, enligt bokslutskommunikĂ©n.

Ytterligare en faktor skiljer tidskrifterna frÄn morgonpressen: lösnummerförsÀljningen. Branschorganisationen Sveriges Tidskrifter­ betecknar lösnummerförsÀljningen som mycket viktig för tidskrif- terna, i synnerhet för nylanserade titlar. MÄnga nya tidskrifter hade inte kunnat komma ut om de inte exponerats i butikernas tidnings- hyllor, enligt Sveriges Tidskrifter. För nya tidskrifter Àr det för dyrt att vÀrva prenumeranter i en kampanj. LösnummersförsÀljning­ betraktas ocksÄ som en bra vÀg för att finna nya lÀsare, Àven för eta- blerade titlar.

Andelen lösnummerförsĂ„lda tidskrifter Ă€r emellertid relativt lĂ„g, 8 procent. Detta förklaras av att mĂ„nga tidskrifter Ă€r medlemstid- ningar som inte sĂ€ljs som lösnummer utan distribueras till en större medlemskrets, som en del av medlemskapet.96

KvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen dÀremot Àr helt beroende av lösnummerförsÀljning i kiosker och vid kassor i butiker och stormarknader. DÀr kan tidningarnas varumÀrken exponeras till lÄg kostnad Àven om de inte har vÀrderat denna exponering i pengar.97 Om kvÀllstidningarnas pappersupplagor och tillhörande löpsedlar skulle försvinna Àr det icke desto mindre relevant att stÀlla frÄgan hur detta skulle pÄverka dessa aktörers stÀllning, Àven digitalt. Denna exponering skulle möjligen kunna vara en av flera felkÀllor som MedievÀrlden Premium uppmÀrksammade i en analys av diskrepan- sen mellan kvÀllstidningarnas upplagor och rÀckvidd. Enligt Orvesto

95  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Sveriges Tidskrifters webbplats.

96  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Sveriges Tidskrifter i september 2016. 97  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Expressen i oktober 2016.

144

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Konsument, som citeras i MedievÀrlden, lÀses varje exemplar av Aftonbladet 5,7 gÄnger, ett förhÄllande som varat lÀnge och Àven gÀl- ler Expressen.98

3.4.2Digitala prenumerationer

För dagstidningarna Àr andelen digitala intÀkter av totala intÀkter fortfarande mycket blygsam. NÄgon samlad överblick av lÀget i Sverige finns inte, men stÀller man sjunkande annonsintÀkter i print mot de vÀxande digitala intÀkterna mot varandra framtonar en pes- simistisk bild. Enligt IRM har morgontidningarnas annonsintÀkter frÄn print halverats sedan Är 2000, över fyra miljarder kronor har lÀmnat branschen. Enligt TU Internetbarometer 2015 Àr de samlade digitala annonsintÀkterna under 800 miljoner kronor vilket sÄlunda lÄngtifrÄn kan kompensera raset för printintÀkter.

Tidningarna försöker dÀrför hitta nya intÀktskÀllor och mÄnga nu prövar att ta betalt för digitalt innehÄll. Men utgÄngslÀget Àr inte optimalt, dÄ dessa tidningar i Äratal tillhandahÄllit nyheter gratis i tron att digitala annonsintÀkter likt printannonser skulle kunna finansiera det publicistiska uppdraget. I dag stÄr det klart att sÄ inte blir fallet. Bland svenska dagstidningar finns helt olika betalstrategier representerade, som redovisats i delbÀnkandet.99

Tidningsutgivarnas kartlÀggning frÄn 2015 har inte följts upp, men Àven om den visar att flertalet dagstidningar valt nÄgon form av betallösning mÄste trenden under 2015 och 2016 sÀgas vara att allt fler tidningar ger upp denna strategi och slopar sina betalvÀggar. NÄgra exempel Àr Stampen-tidningarna Hallands Nyheter (HN) och Hallandsposten (HP). I början av 2016 övergav ocksÄ Sydsvenskan sin betalvÀgg sedan tre Är. Vissa aktörer slÀpper det redaktionella innehÄllet fritt, ofta kombinerat med krav pÄ inlogg- ning för att med hjÀlp av anvÀndardata tjÀna pengar pÄ individualise- rad reklam. Men bilden Àr motsÀgelsefull. Samtidigt satsar, som framgÄr nedan, tre av fyra Stockholmstidningar pÄ att ta betalt för sitt digitala innehÄll och Mittmedia aviserade under hösten 2016 att koncernen kommer med en ny betalstrategi.

98  LĂ€skvoten som kan leda till nedlĂ€ggning, snabbanalys i MedievĂ€rlden Premium, publicerad den 6 oktober 2016.

99  SOU 2015:94 s. 135.

145

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

För de företag som tar betalt för digitalt innehĂ„ll Ă€r processen ytterst svĂ„r av flera skĂ€l. Dels har lĂ€sarna vant sig vid att innehĂ„ll Ă€r gratis, dels finns ingen hĂ„llbar betallösning att kopiera. BĂ„de i Sverige och utomlands vĂ€ljer medieföretagen olika vĂ€gar beroende pĂ„ vilket innehĂ„ll man har – lokalt, nationellt eller nischat – och vilken affĂ€rs- modell i print som har gĂ€llt, prenumererad eller lösnummerförsĂ„ld.

Även om betydelsen av den tekniska hanteringen inte ska över- drivas, existerar ytterligare en utmaning i att förmĂ„ gratisanvĂ€ndare att logga in. Antingen genom att begĂ€ra in vissa personuppgifter, i syfte att stĂ€rka relevansen vad gĂ€ller sĂ„vĂ€l redaktionellt som kom- mersiellt innehĂ„ll. Eller för att förmĂ„ anvĂ€ndarna att gĂ„ hela vĂ€gen frĂ„n pappersprenumerant till digital abonnent. Tekniken för detta, ”on-boarding” pĂ„ engelska, Ă€r att göra det bĂ„de frestande och enkelt för anvĂ€ndaren att upprĂ€tta ett anvĂ€ndarkonto och ordna en smidig betallösning. För ett ansvarstagande medieföretag Ă€r det en delikat balansgĂ„ng mellan att samla in fyllig anvĂ€ndarinformation och anvĂ€ndarens krav pĂ„ hög integritet.100

HÀr framtrÀder en av de offentligt finansierade mediernas stora fördelar: dÄ licensmedlen inte hÀmtas in pÄ sajterna upplevs dessa öppna och gratis, medan de fria mediernas inloggnings- och betal- moment framstÄr som en hög tröskel. AnvÀndarintÀkterna Àr avgö- rande och det arbetas aktivt pÄ att göra den sÄ lÄg som möjligt, DN har t.ex. utvecklat ett betalsystem i samarbete med det svenska nÀt- betalningsföretaget Klarna dÀr syftet Àr att undanröja sÄ mÄnga trösklar som möjligt. SjÀlva betaltransaktionen sker utanför DN i Klarnas regi och kunden kan vÀlja olika alternativ. Klarna tar dÀrmed kreditrisken.101

Ytterligare ett annat kritiskt moment Àr att vissa anvÀndare tar vÀgar runt betalvÀggen. Kunskap om identifierade kryphÄl kan lÀtt spridas i sociala nÀtverk. Det Àr sÀrskilt svÄrt för den stora andel publicister som utan kostnad slÀpper in anvÀndare frÄn sökmotorer eller sociala nÀtverk. GratislÀsning kan dÄ enkelt ordnas genom en sökning i en sökmotor eller via ett Twitter-inlÀgg.

Hur svÄr betalfrÄgan Àr illustreras vÀl genom att stora mediekon- cerner som Bonnier och Schibsted valt olika betalstrategier för olika titlar. Schibsted Sverige har bÄde plustjÀnst (Aftonbladet) och frek-

100  Mer om detta i kapitel 3, avsnitt 3.6.

101  Prenumerationsvillkor om hur betalning genom Klarna gĂ„r till beskrivs pĂ„ DN:s webbplats för Kundservice.

146

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

vensmodell (Svenska Dagbladet) medan Schibsted i Norge prövar olika modeller dÀribland mikrobetalningar. Inom Bonnier har Dagens Nyheter infört en frekvensmodell och nivÄinriktade erbju- danden medan Expressen anstrÀnger sig för att fÄ anvÀndarna att logga in för att fÄ tillgÄng till premiuminnehÄll gratis. Dagens Industri erbjuder de betalande anvÀndarna tillgÄng till mer material pÄ web- ben, dÀribland DI Weekend.

De bÄda morgontidningarna i Stockholm, DN och SvD, har, till skillnad frÄn GP och Sydsvenskan, bÄda valt att ta betalt för sin jour- nalistik pÄ internet. Resultatet för anstrÀngningarna redovisas inte, men bÄda chefredaktörerna berÀttar öppet hur antalet betalande ökar varje mÄnad. Enligt deras egna uppgifter har DN i maj 2016 45 000 betalande digitala anvÀndare och SvD 30 000. I september 2016 med- delade DN att antalet digitala prenumeranter ökat till 67 000 och att medelÄldern sjunker varje mÄnad till 42,5 Är i augusti.

Om tidningarna lyckas fÄ full betalning för dessa tjÀnster innebÀr det visserligen ett vÀlkommet tillskott i respektive tidnings intÀktsmix, men nivÄerna Àr ÀndÄ för lÄga för att kompensera för intÀktstappet frÄn print. BÄde pÄ grund av anvÀndarbasens i jÀmfö- relse ringa storlek men ocksÄ pÄ grund av en lÀgre prisbild.

I en jÀmförelse mellan de tvÄ storstadstidningarna tar SvD mest betalt för en digital basprenumeration, 185 kronor (maj 2016). DN erbjöd i april 2016 digitala prenumerationer pÄ tre nivÄer, varav tvÄ Àr prissatta dramatiskt mycket lÀgre Àn prenumerationen pÄ pappers- tidningen (4 493 kronor). I Bas för 99 kronor per mÄnad ingÄr allt webbmaterial och e-DN. I Mellan, för 179 kronor per mÄnad, ingÄr dessutom korsord, familjeinloggning och tillgÄng till DN:s nyhets- arkiv. Premium kostar vÀsentligt mer, till och med mer Àn pappers- prenumerationen, 449 kronor i mÄnaden, men omfattar dÄ Àven andra Bonnier-produkter som digital prenumeration pÄ Dagens Industri och tillgÄng till C More Film.

Hur stora digitala lÀsarintÀkter DN och SvD har sÀrredovisas inte. I DN:s fall, om man utgÄr frÄn att de allra flesta av de 45 000 digitala prenumeranterna valt Bas-erbjudandet, uppgÄr bruttointÀk- terna, pÄ Ärsbasis till i storleksordningen över 50 miljoner kronor,

147

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

men kan ocksÄ vara betydligt mer om kunderna valt andra alternativ. Med samma sÀtt att rÀkna skulle SvD med fÀrre prenumeranter, men högre pris, komma upp i över 60 miljoner kronor.102

I Stanford-universitetets fallstudie av Bonnier News framgÄr att DN rÀknar med 43 miljoner kronor i renodlade intÀkter frÄn digitala prenumeranter under 2016 och att mÄlet Àr nÀra 100 miljoner kronor för 2018. Samtidigt tror DN att upplageintÀkter frÄn papperstid- ningsprenumeranter (som inkluderar digital prenumeration) kom- mer att minska frÄn 851 miljoner kronor 2016 till 817 miljoner kro- nor 2018.103

Det Àr vÀrt att notera att kvÀllstidningarna har valt helt olika stra- tegier. Aftonbladet Àr en pionjÀr nÀr det gÀller att ta betalt för en del av sin journalistik, medan Expressen erbjuder sitt premiuminnehÄll gratis. AnvÀndarens motprestation Àr att logga in pÄ webbplatsen sÄ att Expressen kan samla mer högkvalitativ data. Dessa data kan sedan Expressen utnyttja för mer mÄlstyrd reklam till ett högre pris.

I Stanford-studien av Bonnier News framgĂ„r dock att Ă€ven Expressen prognostiserar digitala anvĂ€ndarintĂ€kter. Expressens led- ning har tidigare umgĂ„tts med sĂ„dana planer, men försöken att vĂ€rva anvĂ€ndare att logga in har hittills stannat vid att krĂ€va inloggning för tillgĂ„ng till vissa artiklar. Expressens mĂ„l för 2018 Ă€r 75 miljoner kronor som ska komma frĂ„n en planerad premium-modell samt 25 miljoner kronor frĂ„n nĂ„got man karakteriserar som ”digitala kon- sumenttjĂ€nster”.

Betallösningar – tre fallstudier

I det följande redovisas tre olika svenska betallösningar. VĂ€ster­ bottens-Kuriren som Ă€r en av de tidningar med lĂ€ngst erfarenhet av att ta betalt pĂ„ nĂ€tet, Gota Media, den större koncern som arbetat mest konsekvent med betalmodellen för sina 13 tidningar, och Aftonbladet, vars plustjĂ€nst Ă€r den mest framgĂ„ngsrika i Sverige och en av de mer framgĂ„ngsrika i vĂ€rlden. Aftonbladet Ă€r det enda exem- plet som Ă€r i nĂ€rheten av en hĂ„llbar prenumerationsaffĂ€r.

102  Prenumerationsuppgifterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n DN:s och SvD:s webbplatser under maj 2016. Priset för pappersprenumerationen för DN gĂ€ller de som betalar med autogiro och avser sju dagar med utbĂ€rning i Stockholm, distribution pĂ„ andra platser landet kostar mer.

103  Bonnier News in 2016 and Beyond: Balancing Legacy and Innovation, Stanford Graduate School of Business, s. 37–38.

148

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

VĂ€sterbottens-Kuriren (VK)

Figur 3.5 RÀckvidd lokala nyhetssajter i UmeÄ, procent

KĂ€lla: Orvesto Konsument 2015.

VK Ă€r en av de tidningar utanför storstĂ€derna som har högst inter- nettrafik, enligt KIA Index, dessutom högre digital rĂ€ckvidd Ă€n vad gĂ€ller papperstidningen104 Det Ă€r ocksĂ„, se figur 3.5, en av fĂ„ lands- ortstidningar som rĂ€ckviddsmĂ€ssigt hĂ„ller aftonbladet.se stĂ„ngen pĂ„ sin hemmamarknad. År 2013 infördes en plustjĂ€nst, ett erbjudande som justerats flera gĂ„nger sedan starten. Priset Ă€r i början av 2016 99 kronor per mĂ„nad och i mĂ„nadsavgiften ingĂ„r e-tidningen, vilket inte var fallet vid starten. UngefĂ€r hĂ€lften av det redaktionella materialet Ă€r fritt, artiklar som delas av prenumeranter via Facebook likasĂ„. VK har lyckats upprĂ€tthĂ„lla sin höga digitala dagliga rĂ€ckvidd, som vid extrema toppar under en enskild mĂ„nad nĂ„tt nĂ€rmare 60 procent, enligt företagets egna uppgifter.

VK har inga planer pÄ att överge sin betalmodell. Företagets ana- lys Àr att konkurrensen frÄn t.ex. Google och Facebook gör att det inte Àr hÄllbart i lÀngden att helt förlita sig pÄ den digitala annonsaf- fÀren. Att betalning infördes var först en defensiv ÄtgÀrd med syftet att skydda prenumerationsaffÀren och utnyttja den betalningsvilja som fanns för VK:s innehÄll. Nu ser man mer offensivt pÄ den: mÄlet Àr att öka det totala antalet betalande kunder frÄn 30 000 till 45 000 pÄ fem Är. I dessa siffror ingÄr bÄde prenumeranter pÄ papperstid- ningen och digitala prenumeranter.

104  Orvesto Konsument 2016:1. Uppgiften Ă€r en genomsnittlig rĂ€ckvidd för mĂ€tperioden 1 januari–30 april 2016.

149

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

I dag uppgĂ„r VK:s renodlat digitala prenumerationsintĂ€kter till cirka 2,2 miljoner kronor per Ă„r vilket ska stĂ€llas mot de samlade prenumerationsintĂ€kterna om 74,3 miljoner kronor. Andelen pap- persprenumeranter som loggar in digitalt Ă€r 70 procent. 1 800 perso- ner Ă€r renodlade digitala prenumeranter, vilket ska jĂ€mföras med VK:s pappersupplaga om cirka 28 000.105

Gota Media

Gota Media införde sin betalmodell successivt under nÄgra mÄnader med start för Barometern i Kalmar i oktober 2014. Prenumeranterna erbjöds en kombination av helÄrsabonnemang pÄ papper och digitalt, men ocksÄ ett digitalt abonnemang i kombination med helgprenu- meration. Inloggning efterstrÀvades för att fÄ tillgÄng till anvÀn- dardata.

BorÄs Tidnings webbplats har pÄ sin hemmamarknad mindre rÀckvidd Àn aftonbladet.se, se figur 3.6, en vanlig bild frÄn svenskt medielandskap 2016.

Figur 3.6 RÀckvidd lokala nyhetssajter i BorÄs, procent

30

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

0

aftonbladet.se

bt.se

expressen.se

gp.se

svd.se

dn.se

KĂ€lla: Orvesto Konsument 2015.

Inledningsvis minskade trafiken till Gota Medias webbplatser, men minskningen berodde ocksÄ pÄ övergÄngen frÄn desktop till mobil, enligt Gota Medias marknadschef.106 Tidigare redovisades alla trafik

105  Telefonintervju med Sture Bergman, VĂ€sterbotten-Kurirens vd, den 17 februari 2016. 106  Intervju med HĂ„kan Palmborg, marknadschef pĂ„ Gota Media, den 24 februari 2016.

150

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

till sajten i en klump. I samband med införandet av betalmodellen separerades trafiken mellan desktop/platta och mobil. Dock har det totala antalet sidvisningar minskat nÄgot. Efter ett Är Àr antalet unika besökare tillbaka pÄ ursprunglig nivÄ, medan antalet sidvisningar Ànnu Àr lÀgre. Detta mÄste nog anses som en naturlig följd av betal- modellen. Ett par tidningar kan nu, ett Är efter att betalmodellen infördes, uppvisa stabila besökssiffror pÄ samma eller till och med högre nivÄ Àn innan betalmodellen infördes.

Det ekonomiska utfallet har varit blygsamt, men Gota Medias marknadsdirektör rĂ€knar med att betalmodellen resulterar i att de totala upplageintĂ€kterna nu minskar i en lĂ€gre takt Ă€n vad de annars skulle gjort. Totalt har Gota Media 230 000 pappersprenumeranter. De som önskar ska kunna vĂ€lja det digitala alternativet, drygt 50 pro- cent har aktiverat sitt digitala konto, en nĂ„got svagare aktiverings- grad gĂ„r att notera pĂ„ Gota Medias andratidningar som Östra SmĂ„land och Sydöstran. Totalt har man i dag cirka 7 000 renodlade digitala abonnemang och ytterligare drygt 4 000 har valt helgprenu- meration som innebĂ€r tre dagar pĂ„ papper och sju dagar digitalt.

Priserna för renodlade digitala abonnemang varierar bland sexda- garstidningarna mellan 149 kronor och 159 kronor per mĂ„nad. Helgabonnemanget plus digitalt varierar mellan 185 kronor och 202 kronor per mĂ„nad. Hur mycket av det redaktionella innehĂ„llet som lĂ€ggs bakom betalvĂ€gg varierar. Hur stor andel de digitala intĂ€kterna utgör av de totala upplageintĂ€kterna redovisas inte öppet av Gota. Men för BorĂ„s Tidning kommer under första kvartalet 2016 4–5 pro- cent av upplageintĂ€kterna frĂ„n betaltjĂ€nsten eller frĂ„n helgabonne- mang.

Aftonbladet

Den svenska nyhetstjÀnst som har lÀngst erfarenhet av att ta betalt pÄ nÀtet Àr Aftonbladet som startade Aftonbladet Plus redan 2011. Det Àr en s.k. premiummodell: en stor del innehÄllet Àr öppet för alla medan andra delar krÀver inloggning och betalning. En Plus- prenumeration i grunderbjudandet kostar 39 kronor per mÄnad medan Plus Premium kostar 89 kronor. Ofta finns introduktionser- bjudanden som Àr mycket lÄgt prissatta, en krona för den första mÄnaden. Detta kan jÀmföras med en papperstidning som kostar 20

151

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

kronor per exemplar. I den digitala prenumerationen ingÄr tillgÄng till resguider, de digitala utgÄvorna av sÄvÀl Aftonbladet som samtliga magasin.

Figur 3.7 Aftonbladets upplageutveckling och utveckling för Aftonbladet Plus

300 000

 

 

 

 

 

250 000

 

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

 

150 000

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

50 000

Jan 2011

Jan 2012

Jan 2013

Jan 2014

Jan 2015

 

 

 

Upplaga

Plus

 

 

KĂ€lla: Aftonbladet.

I figur 3.7 syns hur utvecklingen för Plus varit stadigt positiv i en lĂ„ng rad Ă„r. Aftonbladet redovisade 250 000 Plus-abonnenter Plus i juni 2016. Av dessa har, enligt Aftonbladet, drygt 50 000 valt den dyrare Plus Premium. Siffran ska i oktober 2016 ha stigit till 267 000. 107 Även om mĂ„nadspriset Ă€r lĂ„gt satt, 39 kronor respektive 89 kronor för premium-tjĂ€nsten, blir intĂ€kterna avsevĂ€rda Aftonbladet redovi- sar inte öppet sina Plus-intĂ€kter, men ett estimat Ă€r Ă„rliga bruttoin- tĂ€kter pĂ„ över 90 miljoner kronor frĂ„n plustjĂ€nsten och över 50 mil- joner kronor frĂ„n Plus Premium. Ironiskt nog Ă€r det Aftonbladet, ett medieföretag utan erfarenhet av en tidigare prenumerationsaffĂ€r, som visar vĂ€gen nĂ€r det gĂ€ller digitala anvĂ€ndarintĂ€kter.

Aftonbladet Plus, har ökat med 30 000 nya prenumeranter under bÄde 2014 och 2015. NÀra halvÄrsskiftet 2016 hade 15 000 nya sedan Ärsskiftet vÀrvats. Introduktionserbjudanden (en krona per mÄnad)

107  Uppgift frĂ„n Schibsted pĂ„ Wan-Ifra Expo i Wien, oktober 2016.

152

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

och kampanjer i egna kanaler och med partners anvÀnds för att vÀrva nya abonnenter. Det redaktionella innehÄll som fungerar bÀst ska vara nyheter, sport, historia, resa och hÀlsa.108

AnvÀndarnas betalvilja

Sverige sticker ut nĂ€r olika lĂ€nders mediekonsumenters betalnings- vilja jĂ€mförs. Under sommaren 2016 redovisades Reuters Institute for the Study of Journalism vid universitetet i Oxford en sĂ„dan jĂ€m- förelse mellan 23 lĂ€nder i Europa, Nordamerika och Asien. JĂ€mförelsen visar att 20 procent av de tillfrĂ„gade svenskarna betalat för nyheter pĂ„ internet i nĂ„gon form under det senaste Ă„ret. I figur 3.8 syns hur Sverige intar en delad andraplats med Polen. Norge lig- ger först pĂ„ listan med 26 procent. Stora europeiska lĂ€nder som Storbritannien och Tyskland ligger betydligt lĂ€gre med 7 respektive 8 procent.109

Figur 3.8 Andel anvÀndare i olika lÀnder som betalat för nyheter pÄ internet 2015

KĂ€lla: Reuters Digital News Report, 2016.

108  Priserna för Aftonbladet Plus Ă€r hĂ€mtade frĂ„n tidningens webbplats och gĂ€llde i juni 2016. Aftonbladets upplaga revideras sedan 2011 av PwC. Peter Nelander intervjuades via e-post i juni 2016.

109  Reuters Institute for the Study of Journalism (2016). Percentage that have paid for online news in the last year, Oxford.

153

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Medieutredningens medborgarundersökning pekar pÄ en potential i den hÀr riktningen: hÀlften av de tillfrÄgade kan tÀnka sig att betala för kvalitativa lokala nyheter. Betalningsviljan var nÄgot högre i omrÄden dÀr det inte finns nÄgon lokal nyhetsredaktion (se kapitel 2, avsnitt 2.2.2).

HĂ„rd betalvĂ€gg – fallstudie The Times

Londons tidningsmarknad har utvecklats till ett slags testlaborato- rium för betalstrategier, Àven sÄdana som inte finns i Sverige med aktörer som Financial Times, The Sun, The Telegraph och The Times. Den sistnÀmnda har valt en hÄrd betalvÀgg och strategin och utfallet hittills Àr vÀrda att nÀmna hÀr.

The Times ingĂ„r, med Sunday Times och The Sun, i Rupert Murdochs News UK. Förebilden för att ta betalt Ă€r amerikanska Wall Street Journal (WSJ), som haft en betaltjĂ€nst sedan mitten av 1990-talet. Enligt Ă€garens rapport för tredje kvartalet 2016 har WSJ 893 000 digitala prenumeranter, 45 procent av hela prenumerant- stocken. Liksom övriga London-tidningar var The Times digitala innehĂ„ll gratis fram till 2010 dĂ„ företaget efter ett mycket kontrover- siellt beslut införde en hĂ„rd betalvĂ€gg. Inga artiklar förutom hĂ€nvis- ningar pĂ„ webbplatsens ingĂ„ngssida kan ses utan betalning.

The Times har valt att kalla prenumerationen för medlemskap och utöver tillgÄng till nyheter pÄ webbplatsen och i iPad- eller smartphone-appar ges tillgÄng till sÀrskilda erbjudanden, t.ex. frÄn resebyrÄer eller restauranger, inbjudan till event eller rabatterade biobiljetter.

Enligt egna uppgifter har The Times 170 000 betalande digitala prenumeranter, jÀmfört med 224 000 pappersprenumeranter. Efter ett introduktionspris kostar en digital grundprenumeration sex pund (cirka 70 kronor) per vecka. Alla tidningsprenumeranter har tillgÄng till de digitala tjÀnsterna och betalar Ätta pund (cirka 95 kronor) per vecka. The Times prenumerationsintÀkter Àr inte offentliga men ett estimat av de digitala anvÀndarintÀkterna i basutbudet pekar pÄ en

154

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Ärlig bruttointÀkt om 53 miljoner pund (cirka 630 miljoner kronor) för digitalt plus 93 miljoner pund (cirka 1,1 miljarder kronor) frÄn tidningsprenumerationer.110

Antalet digitala prenumeranter vÀxer inte för The Times, det gör dÀremot i nÄgon mÄn antalet prenumeranter pÄ papperstidningen vilket kompenserar pÄ intÀktssidan. Men helt klart Àr att The Times betalvÀgg bidrar till en lönsam tidningsaffÀr. Efter 13 förlustÄr gÄr The Times sedan budgetÄret som slutade vid halvÄrsskiftet 2014 med vinst. Det gÀller ocksÄ 2015.

Men Àr denna betalstrategi hÄllbar? Enligt News UK vÀxer de totala upplageintÀkterna för The Times och Sunday Times. Trots att syster- tidningen The Sun la ned sin betalmur i början av 2016 finns inga sÄdana planer för The Times, enligt Duncan. The Times betalstrategi Àr kontroversiell, kritikerna anser att tidningen frÄnhÀndar sig möjlighe- ten att ingÄ i det digitala ekosystemet. Svaret The Times givit Àr att de Àr ett publicistiskt företag och att tidningen inte har för avsikt att vara innehÄllsleverantör till de sociala medieplattformarna.111

Övriga finansieringsmodeller

I Sverige och internationellt prövas Ă€ven alternativa betalmodeller för journalistik, allt frĂ„n mikrobetalningar till det som kommit att kallas ”Spotify-modellen”, ett abonnemang som ger tillgĂ„ng till inne- hĂ„ll frĂ„n olika titlar. I Sverige testas konceptet av VĂ€xjöbaserade företaget Readly, som dock aldrig redovisat vinst.

I NederlÀnderna finns Blendle sedan 2014. TjÀnsten har expande- rat till Tyskland och testas frÄn och med 2016 Àven i USA. Till skill- nad frÄn Readly Àr det hÀr publicisten som sÀtter priset. Normalpriset per lÀst artikel Àr omkring 25 eurocent (cirka 2,50 kronor), men det finns stora variationer. Ett annat sÀrdrag hos Blendle Àr att öppet köp gÀller, det gÄr att fÄ pengar tillbaka om man förklarar varför. Blendles framgÄng Àr oprövad och mÄnga Àr skeptiska mot affÀrsidén. Icke desto mindre har bÄde Axel Springer Verlag och New York Times gÄtt in som investerare.

110  The Times and The Sunday Times launch new website and apps, pressmeddelande publicerat den 30 mars 2016.

111  Chris Duncan, Chief Customer Officer pĂ„ News UK, uttalade sig pĂ„ konferensen Digital Media Strategies i London den 9 mars 2016.

155

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Mikrobetalning per artikel testas ocksÄ, exempelvis av Schibsted- tidningarna Faedrelandsvennen och Stavanger Aftenblad i Norge. Mycket pekar pÄ att dessa intÀkter aldrig kan bli betydande, enligt Aftenbladets redaktör ska tjÀnsten ses som en service till lÀsare utan- för utgivningsorten.112

Trots intensiva försök att konvertera pappersabonnenterna till digitala betallösningar framstÄr detta inte som lösningen pÄ tidnings- företagens affÀrsutmaningar. De goda exempel som finns, förutom Aftonbladet, de stora globala affÀrstidningarna och New York Times, Àr knappast överförbara till svensk kontext. Aftonbladet har fortfa- rande en unik position pÄ den svenska digitala mediemarknaden. NÄgra slutsatser kan dras:

––Tidningarna gĂ„r frĂ„n en tvĂ„delad intĂ€ktsmodell (annonser och abonnenter) till en mer fragmentiserad, en utmaning sĂ€rskilt för smĂ„ medieföretag som har svĂ„rare att avsĂ€tta tillrĂ€ckliga resurser för att framgĂ„ngsrikt bygga upp nya verksamheter.

––Det finns ingen lösning som fungerar för alla. Medieföretagen mĂ„ste dĂ€rför experimentera. SmĂ„ och medelstora företag har min- dre utrymme för att investera i osĂ€kra projekt.

––Det har hittills visat sig svĂ„rt att ta betalt för kvalitetsjournalistik Ă€ven om det finns tecken pĂ„ en förĂ€ndrad attityd bland anvĂ€ndarna.

3.4.3Nya intÀktsströmmar frÄn anvÀndarna

Alltfler svenska medieföretag arbetar med alternativa intÀktskÀllor Detta Àr inget nytt. En gÄng i tiden sÄlde kvÀllstidningarna Bond- filmer och andra dvd-filmer. BÄde Expressen och Aftonbladet erbjöd fler Àn tio magasin i juni 2016.113

112  Etterlyst: Fevennen og Aftenbladet tester mikrobetaling, artikel publicerad i norska Journalisten den 11 april 2016.

113  Uppgifter hĂ€mtad frĂ„n Expressens och Aftonbladets respektive webbplats.

156

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Figur 3.9 Scenario: Expressens intÀktsfördelning

Digitalt

Traditionellt

 

OmsÀttning

OmsÀttning

OmsÀttning

MSEK

2014

2016

2018

 

 

 

IntÀkter frÄn digitala

5

35

75

anvÀndare

(fristÄende)

 

 

 

Digitala

0

12

25

konsumenttjÀnster

 

 

 

Digitala

 

 

 

annonsintÀkter

194

280

300

(display)

 

 

 

Digitala

 

 

 

annonsintÀkter

17

40

105

(video)

 

 

 

Digitala

0

10

25

annonsintÀkter

(e-handel)

 

 

 

IntÀkter frÄn print-

656

585

496

anvÀndare

Huvudtidning

 

 

 

IntÀkter frÄn print-

181

174

179

anvÀndare

Magasin

 

 

 

AnnonsintÀkter

266

175

105

(print)

 

 

 

Total

1 319

1 311

1 310

KĂ€lla: Bonnier News in 2016 and Beyond: Balancing Legacy and Innovation, Stanford Graduate School of Business.

Expressens intĂ€kter frĂ„n magasinsförsĂ€ljningen redovisas i Stanford- studien. IntĂ€kterna uppgĂ„r till 174 miljoner kronor 2016 och kom- mer, enligt scenariot, att ligga pĂ„ ungefĂ€r den nivĂ„n Ă€ven 2018, trots en förvĂ€ntad upplageminskning pĂ„ tio procent under tvĂ„ Ă„r. Av stu- dien som redovisas i figur 3.9 framgĂ„r att Expressen har en mer mĂ„ngfacetterad intĂ€ktsmix Ă€n DN. Förutom magasinsintĂ€kter tror Expressen att intĂ€kterna frĂ„n ett brett utbud digitala annonstjĂ€nster ska uppgĂ„ till över 440 miljoner kronor 2018. Det Ă€r ungefĂ€r en tred- jedel av samtliga intĂ€kter. DĂ€ri ingĂ„r ocksĂ„ intĂ€kter frĂ„n partnerskap

157

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

med e-handelsföretag. DN:s förvÀntningar pÄ digitala annonser Àr betydligt blygsammare. Enligt scenariot skissas en intÀktsnivÄ som Àr mindre Àn hÀlften av Expressens.114

De större mediekoncernerna erbjuder en lĂ„ng rad tjĂ€nster frĂ„n event-bolag till prisjĂ€mförelsesajter. Även pĂ„ tidskriftssidan satsar utgivarna pĂ„ tjĂ€nsteerbjudanden, som resor eller uppdragspublice- ringar. Ett exempel Ă€r tidskriften Chef, som via en tillĂ€ggsprenume- ration erbjuder Chef Premium som ger tillgĂ„ng till 1000-tals artiklar om ledarskap, avtalsmallar och exempel pĂ„ metoder som kan vara anvĂ€ndbara för mĂ„lgruppen. Men ocksĂ„ andra tjĂ€nster som den mĂ„natliga Chefsboken dĂ€r aktuell ledarskapslitteratur sammanfat- tas, seminarier och slutligen ledarskapskurser inom ramen för Chef NĂ€tverk. Den sistnĂ€mnda tjĂ€nsten kostar 25 000 kronor per Ă„r.115

Det finns anledning att i detta sammanhang beskriva utvecklingen av andra svenska och utlÀndska kÀllor för anvÀndarintÀkter. Dessa kan kategoriseras i tre grupper: crowdfunding, lojalitetsprogram/ medlemskap, och event/konferenser.

Crowdfunding

Ytterligare en ny kategori som kan utgöra en möjlighet till en ny intÀktsström för de tryckta medierna Àr grÀsrotsfinansiering, s.k. crowdfunding. Crowdfunding innebÀr insamling av pengar frÄn mÄnga mÀnniskor för att stödja ett företag eller projekt. Crowd­ funding hanteras ofta pÄ plattformar som amerikanska Kickstarter och svenska Fundedbyme som tillhandahÄller hela infrastrukturen för insamling.

I Sverige Ă€r Blank Spot Project det tongivande exemplet inom journalistiken. Blank Spots idĂ© Ă€r att tĂ€cka in underrapporterade utlandsjournalistiska omrĂ„den och för att komma i gĂ„ng valde initia- tivtagarna crowdfunding. I en artikel för Nordicom-Information beskrivs processen och vilka erfarenheter som har gjorts.116

114  Bonnier News in 2016 and Beyond: Balancing Legacy and Innovation, Stanford Graduate School of Business 2016, s. 38.

115  Information om tidningen Chefs tjĂ€nster finns pĂ„ webbplatsen.

116  Stakston, Brit (2016). ÅtervĂ€rva eller dö. Nu avgörs Blank Spots öde – av dig, Blank Spot Projects webbplats, publicerad den 3 april 2016. I Nordicom-Information nr. 38 (2016) skriver Brit Stakston utförligare under rubriken Crowdfunding. Möjligheter och utmaningar.

158

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Under tre veckor i mars 2015 samlade Blank Spot Project in 1,3 miljoner kronor, bidragen kom initialt frĂ„n 2 300 personer som sat- sade mellan 10 och 10 000 kronor. Fler bidragsgivare anslöt dĂ€refter, ocksĂ„ med större bidrag, och totalt har över 3 000 personer stöttat projektet. I genomsnitt innebĂ€r det att Blank Spot fĂ„tt in 825 kronor per bidragsgivare.

Även om insamlingen kan te sig lyckosam har Blank Spot Project misslyckats med att fĂ„ de ursprungliga givarna att bli prenumeranter. 788 personer har prenumererat vilket utgör omkring en fjĂ€rdedel, lĂ„ngt ifrĂ„n projektets mĂ„l om 60–70 procent. Under vĂ„ren 2016 star- tade Blank Spot en ny insamlingsomgĂ„ng och erbjöd delĂ€garskap (”equity crowdfunding”) för den som betalade minst 2 500 kronor. 160 personer Ă€r nu delĂ€gare och projektet har 3 000 prenumeranter, enligt den egna webbplatsen.

Blank Spot Projects prenumeration och inledande insamling lan- dade pĂ„ mellan 500–600 kronor per anvĂ€ndare, VĂ€sentligt mindre Ă€n en tidningsprenumeration, men i linje med utnyttjande av vissa digi- tala tjĂ€nster.

Ytterligare ett större journalistiskt projekt i Sverige har finansie- rats genom crowdfunding. Det gĂ€ller dokumentĂ€rfilmaren Martin Borgs NĂ„gon annan betalar, en bok som granskade slöseri med skat- tepengar. InsamlingsmĂ„let övertrĂ€ffades med rĂ„ge och projektet drog till slut in 550 000 kronor.117

Crowdfunding av journalistik har studerats av Tanja Aitamurto, vid Stanford-universitetet i USA. Hennes forskning visar hur crowd- funding förÀndrar inflytandet över den journalistiska processen. Den traditionella gate keeper-funktionen ersÀtts av en maktdelning mellan journalisten och bidragsgivarna. PÄ Beacons webbplats expo- neras olika reportageidéer och den som Àr intresserad kan vÀlja vilka journalistiska projekt man vill finansiera.118

Att detta kan innebÀra etiska dilemman stÄr klart, i synnerhet om en politisk organisation eller enskild bidragsgivare fÄr ett domine- rande inflytande. Den första crowdfunding-sajten för journalistik, Spot.us, hanterade problemet genom att sÀtta ett bidragstak och genom att införa en redaktör som granskade alla projekt. The

117  Martin Borgs crowdfunded documentary premiers in Stockholm, blogginlĂ€gg pĂ„ Fundedbyme:s webbplats den 17 augusti 2014.

118  Aitamurto, Tanja (2015). The role of crowdfunding as a business model in journalism, kapitel i Crowdfunding the Future: Media Industries, Ethics and Digital Society, Peter Lange, New York.

159

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

American Press Institute, API, konstaterar i en rapport att det finns förvÄnansvÀrt fÄ etiska riktlinjer för journalistiska organisationer som inte drivs i vinstsyfte.119

Lojalitetsprogram och medlemskap

MÄnga svenska tidningar har kopplat ett kundlojalitetskort till pre- numerationen. Tanken var att stÀrka relationen med anvÀndarna, men kan nu utnyttjas för att skapa nya intÀktskÀllor genom försÀlj- ning av t.ex. resor eller exklusiva varor. Tendensen Àr dock att plast- kortet som sÄdant tonas ned och ersÀtts med digitala erbjudanden.

Ännu finns dock inga tecken pĂ„ att svenska medier i nĂ„gon större skala skulle ge sig in pĂ„ e-handel, direkt kopplad till tidningsproduk- ten. Detta torde höra samman med risken att uppfattas som konkur- rent till sina egna annonskunder. Göteborgs-Posten har pĂ„ försök kopplat LĂ€svĂ€rdet-kortet, som kundkortet tidigare hette, till Master­ card, men verksamheten las tidigt ned pĂ„ grund av hĂ„rd konkurrens och bristande kundintresse.

DÀremot Àr det tydligt att tidningsföretagen satsar pÄ att vÄrda sin privatkundsrelation den hÀr vÀgen. DN-kortets webbplats kan ha ett 70-tal erbjudanden som strÀcker sig frÄn trÀning och resor till rabatt pÄ böcker och tidskrifter frÄn Bonnier-koncernen. SvD:s motsvarig- het, Accent, erbjuder ocksÄ stor variation. Sydsvenskan och Göteborgs-Posten har liknande erbjudanden i sin StjÀrnklubb res- pektive Nytta & nöje. Stampen Medias satsning riktas till alla kunder till Stampens tidningar pÄ VÀstkusten.

Genom lojalitetsprogrammen söker företagen skapa en kÀnsla av exklusiv gemenskap för sina prenumeranter.

UpplevelsetjÀnster

Det blir allt vanligare att nyhetsverksamhet kombineras med olika typer av upplevelsetjÀnster. Att arrangera konferenser eller vara mediepartner till stora evenemang Àr verksamheter som stÄr ett med-

119  Rapporten Charting new ground: The ethical terrain of nonprofit journalism Ă€r hĂ€mtad frĂ„n American Press Institutes webbplats i april 2016.

160

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

ieföretag nÀra. Dessa medieföretag verkar ofta i en nisch och eventen Àr kopplade till innehÄllet i företagets publikationer. PÄfallande mÄnga dagspressföretag bedriver dock ingen egen eventverksamhet alls.

De specialiserade medieföretagen IDG, Talentum och Dagens Industri sticker emellertid ut med betydande eventverksamhet. Stampen Media Group har investerat i ett Stockholmsbaserat event- bolag, Minnesota. Under hösten 2016 meddelade dock Stampen att detta bolag sÀljs av.

Dagens industri Konferens omsatte 56 miljoner kronor under 2015 och arrangerar ungefĂ€r 45 konferenser med 8 000 deltagare under ett Ă„r.120 Enligt Stanford-studien ska konferensverksamheten vĂ€xa och förvĂ€ntas omsĂ€tta 75 miljoner kronor 2018, nĂ€ra nog en fördubbling sedan 2014. I studien avslöjas ocksĂ„ att Dagens Industri ska hjĂ€lpa DN att komma i gĂ„ng med eventverksamhet som förvĂ€n- tas ge intĂ€kter om 20 miljoner kronor 2018.

För det lilla förlaget Vi Media har de nya intĂ€ktskĂ€llorna lett till att flera förlustĂ„r vĂ€nts till vinst. Vi Media har ett brett utbud av tjĂ€nster och arrangerar event med kulturell anknytning och resor med namnkunniga reseledare. Även Aller Medias danska Ă€garbolag, Aller Holding, satsar pĂ„ resor. Detta företag har pĂ„ kort tid investerat i tre danska reseföretag som ett led i intĂ€ktsstrategin. Ofta har resorna en medial ”knorr”, exempelvis att en kĂ€nd journalist Ă€r reseledare, som nĂ€r Marika Griehsel blir SvD Accents reseledare i södra Afrika.

Utomlands Àr det en klar trend att kombinera medieprojekt med eventverksamhet. Det gÀller de nya medieorganisationer som beva- kar teknikomrÄdet i USA som Recode, Techcrunch, Digiday eller The Information. Alla har de intÀkter frÄn exklusiva teknikkonfe- renser som en viktig del i affÀrsmodellen.

Viljan att skapa nya kontaktytor mellan medierna och anvÀndarna Àr tydlig. Det kan fördjupa relationen om dessa möten Àr i linje med mediets varumÀrke. Men de kan ocksÄ skada, exempelvis om annons- kunderna upplever att dessa nya initiativ utgör oönskad konkurrens. Sammanfattningsvis mÄste det konstateras att de medieföretag som vÀljer den hÀr nya vÀgen lÄngsamt definierar om sin roll. De gÄr frÄn att vara renodlade, oberoende informationsförmedlare till att bli upplevelseföretag med alla de etiska och affÀrsmÀssiga utmaningar det innebÀr.

120  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Bonniers Ă„rsberĂ€ttelse 2015, i kapitlet AffĂ€rsomrĂ„de News/Dagens Industri i september 2016.

161

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Filantropiska bidrag

Som framgÄtt av tidigare avsnitt Àr stiftelser en mycket vanlig tid- ningsÀgarform. Rena donationer till medieprojekt Àr desto ovanli- gare. Men finansmannen Sven Hagströmers satsning pÄ Blank Spot Project 2015 blev ett viktigt bidrag. Av filantropiska medieprojekt sticker familjen Ax:son Johnsons ut. Familjen arbetar genom Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse som syftar till att stödja humanistisk vetenskap och samhÀllsvetenskap. Stiftelsen driver Forum Axess som arrangerar kulturella och samhÀllsinriktade semi- narier och stÄr bakom Axess Magasin och Axess tv. Inriktningen Àr kvalificerad opinionsjournalistik och debatt. PÄ webbplatsen Forum Axess finns dagliga opinionsartiklar med kommentarer i dagsaktu- ella frÄgor. Familjen Ax:son Johnson Àr ocksÄ delÀgare i tidskriften Fokus genom sitt bolag Nordstjernan Kultur och Media.

Filantropi ligger ocksÄ bakom kulturtidskriften Respons som recenserar facklitteratur inom humaniora och samhÀllsvetenskap.

3.5FöretagsintÀkter

Ingen förÀndring pÄverkar dagstidningarnas ekonomi mer Àn ned- gÄngen i annonsförsÀljningen för tryckta tidningar. Den amerikanske ekonomiprofessorn Mark J. Perrys bild, se figur 3.10, över USA:s dagstidningars annonsintÀkter sedan 1950 har visats om och om igen pÄ branschkonferenser.

162

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Figur 3.10 Utveckling för annonsintÀkter för dagspressen i USA sedan 1950, miljarder USD 2014

KĂ€lla: Carpe Diem blogg, professor Mark J. Perry.

Den svenska kurvan, se figur 3.11 och 3.12, Àr inte lika tydlig, men utvecklingen gÄr utför. Hur man Àn mÀter, i annonsintÀkter, annons- volym eller marknadsandelar, framstÄr dagstidningarna som förlo- rare. Om det lÀnge i flera mediehus funnits en osÀkerhet om ned- gÄngen Àr konjunkturell eller strukturell Àr den undanröjd.

163

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Figur 3.11 Dagspressens annonsintÀkter (print) sedan 1975, miljoner kronor

KĂ€lla: IRM.

Dagspressen tappar Àven om Sveriges ekonomi vÀxer och det finns inga tecken pÄ att den negativa utvecklingen skulle klinga av. Snarare tvÀrtom, sedan 2015 har branschen noterat en kraftig ökning av annonsblockerare. Ett starkt hot mot de publicister som bygger sin affÀr pÄ digitala annonsintÀkter.121

Det finns inga tecken pĂ„ att de traditionella medieföretagen skulle kunna stĂ€rka sina andelar av den digitala annonsmarknaden. Det amerikanska undersökningsinstitutet Pew rapporterade i State of the News Media 2016 att flera börsnoterade tidningskoncerner i USA tappade digitala annonsintĂ€kter under 2015, genomsnittet Ă€r minus tvÄ procent. New York Times och The Guardian, som hör till vĂ€rl- dens största tidningssajter, rapporterade bĂ„da en minskning av de digitala annonsintĂ€kterna under 2016. I halvĂ„rsrapporten 2016 fram- gĂ„r att New York Times minskning Ă€r sju procent för digitala annon- ser, The Guardians minskning var mer beskedlig. BĂ„da har satsat

121  Egge, Tobias, Minnhagen, Camilla & Thor, Madeleine (2015). ReklamintĂ€kterna till journa- listik faller, Institutet för mediestudier.

164

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

stort pÄ nya annonsformer som mobilt, programmatisk annonsering och sÄ kallat branded content. IntÀkter frÄn dessa nya omrÄden ökar, men digitala displayannonser minskar mer.

Schibsted redovisade för sina fyra norska prenumererade dagstid- ningar en kraftig intĂ€ktsminskning för digitala annonser, 22 procent för första halvĂ„ret 2016 jĂ€mfört med samma period 2015. Schibsteds annonsintĂ€kter för de norska morgontidningarna minskade med 25 procent. De digitala annonsintĂ€kterna för den nordnorska kon- cernen Polaris backade med 15 procent.

Den danska mediemyndigheten har gjort en översikt över medie- utvecklingen 2016, och konstaterar att utlĂ€ndska konkurrenter (frĂ€mst Google och Facebook) har ökat sin marknadsandel pĂ„ den danska digitala annonsmarknaden frĂ„n 19 procent 2007 till 56 pro- cent 2015. Slutsatsen dras att en allt mindre andel intĂ€kter gĂ„r till produktion av medieinnehĂ„ll i Danmark.122

De svenska morgontidningarna följer ett internationellt mönster med lĂ„g andel digitala intĂ€kter. Även om trenden internationellt Ă€r minskande digitala intĂ€kter Ă€r kurvorna Ă€nnu positiva i Sverige, se figur 3.12. TU:s Internetbarometers mĂ€tning frĂ„n andra kvartalet 2016 visar 6,2 procents ökning för landsortspressen och 5,1 procents ökning totalt sett.

Figur 3.12 Morgonpressens annonsintÀkter sedan 2000, miljoner kronor

KĂ€lla: IRM och TU Internetbarometer.

122  Slots- og Kulturstyrelsen. Overblik og perspektivering, Mediernes udvikling 2016.

165

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Aftonbladet Àr i ett betydligt bÀttre lÀge. Under första kvartalet 2016 var Aftonbladets totala digitala försÀljning, inklusive digitala lÀsarin- tÀkter och intÀkter frÄn tjÀnsteföretag, högre Àn de svenska morgon- tidningarnas samlade digitala annonsförsÀljning. Utöver det har Schibsted betydande intÀkter frÄn Blocket.123

Svaret pÄ frÄgan vart tidningarnas reklamintÀkter har tagit vÀgen Àr sÄledes inte bara Google och Facebook, utan Àven inhemska gigan- ter.

En annan pÄverkansfaktor Àr att annonsörerna i ökande takt run- dar medieföretagen genom att bygga upp egna kanaler eller anvÀnda sociala medier. En klassisk uppdelning över dagens olika slags kund- kommunikation Àr:

––köpt (”paid”), den traditionella marknadskommunikationen, att köpa ytor eller tid hos andra,

––Àgd (”owned”), t.ex. Handelsbankens webb-tv-kanal, Ekonomi- och Finansnyheterna, EFN, och

––förtjĂ€nad (”earned”), uppmĂ€rksamhet som sker genom pr-arbete, t.ex. Volvos virala reklamfilm med Jean-Claude Van Damme.

Kategorin köpta medier har mÀtts sedan 1974 av IRM. DÀremot Àr det omöjligt att fÄ en total överblick över de tvÄ vÀxande kommuni- kationskategorierna, Àgd och förtjÀnad. Av kommande avsnitt fram- gÄr hur vissa av dessa kategorier expanderar, pÄ bekostnad av den traditionella modellen.

Nya tider ger nya mĂ€tetal och metodiker. Marknaden Ă€r pĂ„ vĂ€g bort frĂ„n rena kvantitativa mĂ„tt, som sidvisningar, och letar olika vĂ€rden för att mĂ€ta anvĂ€ndarnas engagemang. Ett tidigt sĂ„dant mĂ„tt Ă€r hur lĂ„ng tid en anvĂ€ndare stannar pĂ„ en sida. Ett medieföretag som tidigt uppmĂ€rksammade detta Ă€r Financial Times (FT). FT har en sĂ€rskild redaktör för publikengagemang (”audience engagement”) och sĂ€ljer sedan 2015 ”kostnad-per-timme” (”cost-per-hour”, CPH) som en del av sitt annonspaket. CPH Ă€r en slags minimitid som

123  Schibsteds kvartalsrapport Q1 2016.

166

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

annonsen exponeras för anvÀndaren och sÀljs i tillÀgg till de mer vanligt förekommande mÄtten CPM, cost-per-thousand (sidvis- ningar) och CTR, click-through-rate.124

MĂ„nga medier testar för anvĂ€ndarna mer pĂ„trĂ€ngande digitala annonsformat för att trĂ€nga igenom, som t.ex. displayannonser med rörligt innehĂ„ll, automatstartande videoreklam, annonser som följer med nĂ€r en sida ”scrollas” eller heltĂ€ckande annonser som mĂ„ste klickas bort för att en redaktionell text ska kunna lĂ€sas, s.k. ”take- overs”. Ett annat fenomen Ă€r s.k. ”retargeting”, att en anvĂ€ndare som exempelvis har letat efter ett hotell i en viss stad fĂ„r reklam om detta resmĂ„l nĂ€r andra webbplatser besöks. Trenden med pĂ„trĂ€ngande reklam torde vara en förklaring bakom ökningen i anvĂ€ndning av s.k. annonsblockerare.

Branschfokuset 2016 Àr datainsamling och -analys i syfte att opti- mera anvÀndarupplevelsen. Ju mer man vet om anvÀndarna, deras val och vad som engagerar, desto sÀkrare kan man vara pÄ att reklamen trÀffar rÀtt.

Marknaden – kanaluppdelad

Den svenska reklammarknaden mÀts Ärligen IRM. Den senaste Ärs- rapporten visar att de totala reklaminvesteringarna uppgick till 68,3 miljarder kronor under 2015, vilket framgÄr av figur 3.13.

124  The Financial Times launches next-generation analytics tool for the newsroom, publicerad den 17 mars 2016. A year later: FT’s Dominic Good on their cost-per-hour ad model, WAN-Ifra, publicerad den 24 maj 2016.

167

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Figur 3.13 Stora reklamkakan 2015

KĂ€lla: IRM.

I denna summa ingĂ„r Ă€ven produktionskostnader och investeringar i övrig marknadskommunikation, t.ex. kostnader för mĂ€ssor, event och sponsring. Om man ser till medieinvesteringarna blev 2015 efter en ökning pĂ„ 1,9 procent ett rekordĂ„r. Med totalt 32,9 investerade miljarder kronor övertrĂ€ffades det tidigare rekordĂ„ret 2008. Under första kvartalet 2016 accelererade tillvĂ€xttakten, ökningen var dĂ„, 4 procent.125

Medieinvesteringarna visar pĂ„ stora förskjutningar och som vĂ€n- tat Ă€r det tydligt att tryckta medier, med undantag av gratistidningar, hör till de stora förlorarna. Det gĂ€ller förutom dagspress och tid- skrifter i Ă€nnu högre grad tryckta kataloger. Den snabbast vĂ€xande kategorin Ă€r internetreklam med en ökning pĂ„ 20 procent 2015 vilket föregicks av ett starkt 2014 med 16,3 procents ökning. Men ocksĂ„ mindre mediekategorier som radio och bioreklam vĂ€xer kraftigt med 16,0 procent respektive 15,7 procent.126

För tidningsföretagen innebÀr förskjutningarna att det blir allt svÄrare att leverera effekt till ett rimligt pris, givet annonsörernas alternativ pÄ marknaden. Fallande upplagor och försÀmrad rÀckvidd

125  IRM:s Ă„rsrapport 2015, IRM:s kvartalsrapport Q1 2016.

126  I kategorin Internetreklam inrĂ€knar IRM Ă€ven dagspressens digitala displayannonser.

168

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

innebĂ€r att kontaktkostnaden ökar trots att priset per annons kan sjunka. Generellt pĂ„ annonsmarknaden Ă€r prisökningen mellan 2 och 10 procent per kontakt under senare Ă„r. Men Sveriges mediebyrĂ„er understryker att prisnivĂ„n varierar mycket, Ă€ven mellan olika titlar inom liknande kategorier.127

Figur 3.14 FörhÄllande mellan tidsanvÀndning och annonsandel i USA 2015

KĂ€lla: Mary Meeker, Kleiner Perkins.

Marknaden har ofta visat upp en viss tröghet nĂ€r det gĂ€ller att följa förĂ€ndrade anvĂ€ndarmönster, vilket Ă€nnu gynnar de tryckta medi- erna. Att det existerar en obalans mellan den tid anvĂ€ndarna, lĂ€sarna, Ă€gnar Ă„t tryckta medier och den andel dessa medier har av reklamka- kan framgĂ„r tydligt i amerikanska undersökningar och redovisas i figur 3.14. Varje Ă„r tar den amerikanska medieanalytikern Mary Meeker upp detta. 4 procent av tidsĂ„tgĂ„ngen (”time spent”) för medier lĂ€ggs pĂ„ tryckta medier (tidningar och tidskrifter) i USA, men dess andel av annonskakan (”ad spent”) Ă€r hela 18 procent. Detta Ă€r potentiellt en tickande bomb för tidningsföretagen.

127  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Sveriges mediebyrĂ„er i maj 2016.

169

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Även för den mobila kanalen ligger marknaden efter. Givet den kraftiga ökningen av mobilanvĂ€ndningen kommer emellertid reklaminvesteringar i mobila kanaler att fortsĂ€tta öka framöver. För andra mediekategorier, som radio, tv och internet, rĂ„der nĂ€ra nog balans mellan tidsĂ„tgĂ„ng och reklamandel.128

3.5.1AnnonsintÀkter för tidningar och tidskrifter

Dagspressens annonsintĂ€kter har traditionellt följt konjunkturcyk- lerna. Aldrig har annonsintĂ€kterna varit högre Ă€n toppĂ„ret 2000. Men under de 15 Ă„r som gĂ„tt sedan dess har dagspressens annonsin- tĂ€kter frĂ„n pappersutgĂ„vorna nĂ€ra halverats. Ett sĂ€rskilt stort ras noterades efter finanskrisen dĂ„ tidningarnas annonsintĂ€kter föll med omkring 19 procent. Men Ă„terhĂ€mtningen kom snabbt och under bĂ„de 2010 och 2011 vĂ€xte marknaden.

Sedan 2011 har tidningarnas annonsintĂ€kter frĂ„n print minskat stadigt. Totalt fram till Ă„r 2015 var minskningen nĂ€stan 40 procent: frĂ„n drygt 7,8 miljarder kronor 2011 till 4,7 miljarder kronor för 2015. Bara under 2015 var minskningstakten cirka 12 procent. Vid nĂ€sta konjunktursvĂ€ngning riskerar annonsintĂ€kter att pressas bĂ„de av strukturell och av konjunkturell nedgĂ„ng.

Dagspressen tappar annonsintĂ€kter i högre takt Ă€n vad upplagan faller. Annonsutvecklingen för papperstidningar varierar emellertid mycket mellan olika tidningar och kategorier Ă€ven om intĂ€kterna minskar kraftigt för alla. VĂ€rst Ă€r det för kvĂ€llstidningars pappers- upplaga. Tappet i annonsintĂ€kter pĂ„ nĂ€ra 20 procent under 2014 följdes av ytterligare ett ras pĂ„ omkring 18 procent 2015. Tillsammans sĂ„lde kvĂ€llstidningarna printannonser för nĂ€ra 407 miljoner kronor Ă„r 2015. PĂ„ tvĂ„ Ă„r har Expressen/GT/KvP och Aftonbladet tillsam- mans förlorat annonsintĂ€kter pĂ„ printsidan pĂ„ drygt 200 miljoner kronor.

128  Mary Meekers Ă„rliga genomgĂ„ng av den digitala marknaden brukar publiceras pĂ„ internet. För 2015 heter den Internet Trends 2015 – Code Conference.

170

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Figur 3.15 Annonsutveckling (print) för svensk landsortspress, miljoner kronor

KĂ€lla: IRM.

För landsortspressen Ă€r utvecklingen inte fullt sĂ„ dyster Ă€ven om den för de berörda företagen Ă€ndĂ„ Ă€r dramatisk (se figur 3.15). Under 2015 minskade annonsintĂ€kterna för denna kategori med omkring 9 procent till 2,7 miljarder kronor vilket Ă€r ett bortfall pĂ„ 270 miljo- ner kronor vilket ska jĂ€mföras med tappet Ă„ret dessförinnan pĂ„ 238 miljoner kronor. Landsortspressen hade sitt starkaste annonsĂ„r 2007. Sedan dess har det, med nĂ„gra undantag, gĂ„tt utför och minsk- ningen i annonsintĂ€kter Ă€r över 40 procent. Det betyder ett intĂ€kts- bortfall under perioden pĂ„ nĂ€ra tvĂ„ miljarder kronor.

Figur 3.16 Annonsutveckling (print) för svensk storstadspress, miljoner kronor

KĂ€lla: IRM.

171

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Ännu sĂ€mre har det gĂ„tt för storstĂ€dernas morgontidningar som för- lorat över 60 procent av sina annonsintĂ€kter sedan toppĂ„ret 2000, över 2 500 miljoner kronor (se figur 3.16). Reklaminvesteringarna i mor- gonpress storstad uppgick 2015 till 1 589 miljoner kronor.

Morgonpressens roll som lokal annonskanal Àr utmanad frÄn alla hÄll. Utöver de förlorade displayannonserna mÀrks förlusten av rub- rikannonserna till Blocket, Bytbil eller andra annonskanaler samt mÀklarannonserna till Hemnet. Morgontidningen verkar stÄ sig som kanal för varumÀrkesbyggande, de lokala fastighetsmÀklarna vill synas i tidningen Àven om kunderna hittar bostÀdsannonser pÄ annat hÄll, inte minst för att attrahera nya objekt till sin verksamhet.

För tidskriftsannonsering gĂ€ller samma mönster som för tryckta tidningar, hĂ€r mĂ€ter IRM bĂ„de printintĂ€kter och digitala intĂ€kter. PĂ„ 15 Ă„r har tidskrifternas printintĂ€kter minskat med mer Ă€n 50 procent. Tidskrifternas totala annonsintĂ€kter, bĂ„de print och digitalt, uppgick Ă„r 2015 till drygt 1,6 miljarder kronor. Under 2015 minskade tid- skriftsannonseringen i print med över 11 procent, en ökning av tak- ten sedan 2014, dĂ„ drygt 8 procent noterades.

Det tidskrifterna tappar pĂ„ printsidan kompenseras inte heller hĂ€r av ökade digitala annonsintĂ€kter, totalt för branschen överstiger glappet 100 miljoner kronor. Ökningen ligger pĂ„ drygt 10 procent bĂ„de 2014 och 2015 och enligt IRM:s statistik för 2015 utgör de digitala intĂ€kterna omkring 23 procent av tidskrifternas totala annonsintĂ€kter. Men samma Ă„r minskade printintĂ€kterna med 160 miljoner kronor medan de digitala ökade med knappt 42 miljoner kronor.

Gratistidningar som annonskategori har utvecklats betydligt bĂ€ttre Ă€n betalda dagstidningar Ă€nda fram till 2015. 2014 minskade reklaminvesteringarna i gratistidningarna med en knapp procent medan minskningen var betydligt mer dramatisk under 2015: 10 pro- cent. Marknaden för gratistidningar Ă€r vĂ€rd drygt 1,5 miljarder kro- nor. Gratistidskrifternas annonsmarknad uppgĂ„r till 421 miljoner kronor och tendensen Ă€r inte nedĂ„tgĂ„ende, men visar variationer uppĂ„t och nedĂ„t sedan Ă„r 2000.

172

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.5.2Digitala annonsintÀkter

Digital annonsering Ă€r den snabbast vĂ€xande reklamkategorin och numera ocksĂ„ den största. Under första kvartalet 2016 Ă€r öknings- takten nĂ€ra 20 procent jĂ€mfört med samma period 2015, enligt IRM:s kvartalsrapport. Mobilreklam, video och sök ökar mest medan dis- playannonser för desktopenheter minskar nĂ„got.

Annonsmarknaden flyttar frÄn enkelriktad masskommunikation i vÀl beprövade men statiska mediekanaler till en dynamiskt digital miljö med möjlighet att nÄ rÀtt person med rÀtt budskap vid rÀtt till- fÀlle pÄ rÀtt plats. Till detta kan lÀggas möjligheten att föra dialog med anvÀndarna och en lÀgre kontaktkostnad.

Figur 3.17 Reklaminvesteringar per kategori för 2015, miljoner kronor, med aktuell förÀndringstakt, procent

KĂ€lla: IRM 2015 (helĂ„r) med förĂ€ndringen i procent i förhĂ„llande till 2014 (helĂ„r).

Övrig mobilmarknadsföring, det vill sĂ€ga sök och reklam i sociala medier, visar sĂ„ledes pĂ„ en oerhört stark tillvĂ€xt, med 63 procent. De mĂ„nga medieföretag som finns i kategorin display mobil kan ocksĂ„ rĂ€kna med tillvĂ€xt, takten Ă€r 33 procent.

Den nÀst starkast vÀxande reklamkategorin Àr webb-tv, ett omrÄde som flera svenska medieföretag investerat kraftigt i. IRM har mÀtt webb-tv som en sÀrskild reklamkategori sedan 2007 och marknaden

173

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

har sedan dess vĂ€xt 66 gĂ„nger till nĂ€ra 914 miljoner kronor 2015. Under de tvĂ„ senaste Ă„ren, 2014 och 2015, var ökningstakten 57 res- pektive 41 procent.

I den hĂ€r kategorin finns svenska företag som Splay och United Screens som tjĂ€nar pengar pĂ„ nĂ€tverk av sĂ„ kallade ”influencers” pĂ„ Youtube. Även kvĂ€llstidningarna driver pĂ„ marknadsutvecklingen och digital video som reklamkanal ökar stadigt. Men Ă€ven om webb- tv Ă€r pĂ„ stark frammarsch utgör omsĂ€ttningen Ă€nnu bara knappt 17 procent av reklamintĂ€kter i tv.

Tidningsföretagens digitala displayannonsering

TU utför kvartalsvisa mĂ€tningar av morgonpressens digitala annons- intĂ€kter i TU Internetbarometer. För 2015 var ökningen drygt 10 procent, landsortstidningarna ökade mest med 13 procent medan storstad ökade 8,2 procent och ökningstakten gick upp till 10 pro- cent första kvartalet 2016. Landsortspressen dĂ€remot, som visade ett starkt sista kvartal 2015 med över 20 procents ökning, föll tillbaka kraftigt första kvartalet till 12 procent. Totalt sĂ„lde morgonpressen digitala annonser för 783 miljoner kronor varav landsortstidningarna stod för knappt hĂ€lften. TvĂ€rtemot utvecklingen i grannlandet Norge fortsĂ€tter ökningen för pressens digitala annonsförsĂ€ljning i Sverige, enligt de tvĂ„ första kvartalsrapporterna frĂ„n TU Internetbarometer under 2016. För första kvartalet 2016 sĂ„lde mor- gonpressen annonser för 187 miljoner kronor.129

Morgonpressens lĂ€ge Ă€r dock prekĂ€rt. En ökningstakt med 10 procent Ă€r betydligt lĂ€gre Ă€n tillvĂ€xten pĂ„ den digitala annons- marknaden totalt, omkring 20 procent och ökningstakten Ă€r varie- rande. Det innebĂ€r totalt sett att morgontidningarna tappar mark- nadsandelar Ă€ven digitalt. De vĂ€xande digitala intĂ€kterna kompenserar pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar inte de summor morgontidningarna förlorar pĂ„ pap- persannonserna. HelĂ„ret 2015 förlorade morgontidningarna drygt en halv miljard kronor vilket utgör omkring 70 procent av dessa tid- ningars totala digitala intĂ€kter. De digitala annonsintĂ€kternas ökning 2015 pĂ„ drygt 70 miljoner kronor rĂ€cker i detta sammanhang inte lĂ„ngt.

129  TU Internetbarometer 2015, för första kvartalet 2016.

174

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

I en rapport i MedievÀrlden Premium som producerades i slutet av 2015, dvs. innan Ärssiffrorna i TU Internetbarometer var tillgÀng- liga, redovisas hur de digitala annonsintÀkterna utvecklas för nÄgra tidningssajter utanför storstÀderna, VÀsterbottens-Kuriren, Nerikes Allehanda, Sundsvalls Tidning, Dalarnas Tidningar och Jönköpings- Posten (se tabell 3.6).

Tabell 3.6 Digitala intÀkter för fem nyhetsföretag för Ärets tre första kvartal 2015, miljoner kronor

Tidning

Mobil

Webb-TV

Desktop

Totalt

 

 

 

 

 

Nerikes Allehanda

3,9

0,41

9,6

13,5

VĂ€sterbottens-Kuriren

2,8

0,56

11,6

14,4

Dalarnas Tidningar

1,7

0,7

13,8

15,5

Sundsvalls Tidning

2,1

0,9

10,7

12,8

Jönköpings-Posten/Jnytt

2,9

-

13,4

16,3

 

 

 

 

 

KÀlla: MedievÀrlden Premium.

MedievÀrlden har ocksÄ rÀknat ut hur intÀkterna per sidvisning utvecklar sig. Det Àr intressant att notera att i de flesta fall har man lyckats höja priset och dÀrmed öka intÀkten per sidvisning. I nÄgot fall var intÀkten lika och i ett annat saknas mÀtunderlag.

Expressen och Aftonbladet har kommit betydligt lĂ€ngre i sin omstĂ€llningsprocess Ă€n morgontidningarna. Även om ingen av kvĂ€llstidningarna sĂ€rredovisar sina digitala annonsintĂ€kter framgĂ„r det av Ă„rsredovisningarna att bĂ„de Expressen och Aftonbladet kom- penserar annonstappet frĂ„n print med ökade digitala intĂ€kter.

SvÄrigheten med bristande sÀrredovisning Àr ett generellt feno- men. Bonnier noterade 2015 en kraftig resultatupphÀmtning i den traditionella tidningsverksamheten. För affÀrsomrÄdet Bonnier News, dÀr Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenskan/HD och tryckerier ingÄr, redovisas en resultatuppgÄng frÄn 332 miljoner kronor till 363 miljoner kronor i en nedÄtgÄende annonsmarknad.130 Eftersom resultatet för respektive tidning inte sÀrredovisas gÄr det inte att utlÀsa vilken eller vilka delar av verksamheten det Àr som

130  Med resultat avses hĂ€r EBITA (”Earnings Before Interest, Taxes and Amortization).

175

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

bidragit till vinsten. Av Ärsredovisningen framgÄr att Dagens Nyheter fokuserar pÄ lÀsarintÀkter men att digitala annonser inte kompense- rar bortfallet av annonsintÀkter frÄn tidningen.

Enligt Ă„rsberĂ€ttelsen ökade Expressens digitala intĂ€kter med 30 procent under 2015 och utgör numera 56 procent av de totala annonsintĂ€kterna. Expressens tv-satsning framhĂ„lls i sammanhanget sĂ€rskilt. 131

Schibsted Sverige, Aftonbladet och Svenska Dagbladets Ă€gare, har en mycket stark position pĂ„ den svenska digitala marknaden. PĂ„ digi- talsidan vĂ€xte Aftonbladets intĂ€kter med 12 procent till 783 miljoner kronor. I den summan ingĂ„r bĂ„de digitala annonsintĂ€kter och intĂ€k- ter frĂ„n Plus-tjĂ€nsten. Aftonbladets ensamt hade under 2015 lika stora digitala intĂ€kter, 783 miljoner kronor, som den samlade svenska morgonpressens annonsintĂ€kter.132

2016 började bra för Aftonbladet och intĂ€kterna ökade med tvÄ procent. De digitala intĂ€kterna ökade med 13 procent och kom- penserade mer Ă€n vĂ€l ett annonstapp för papperstidningen med 30 procent första kvartalet. Enligt Schibsteds rapport utgör i dag annonsintĂ€kter frĂ„n tidningen bara 16 procent av Aftonbladets totala intĂ€kter.

Schibsted Sveriges position har byggts upp genom förvÀrv och utveckling av tjÀnster, vissa Àr annonstjÀnster, andra utgörs av andra typer av digitala tjÀnster. Totalt har Schibsted över 2,7 miljarder kro- nor i intÀkter frÄn den svenska marknaden (dÄ ingÄr inte SvD:s digi- tala intÀkter som inte sÀrredovisas). Schibsteds totala digitala intÀkter frÄn den svenska mediemarknaden överstiger med mer Àn tre gÄnger morgonpressens samlade digitala annonsintÀkter. Det visar pÄ en enastÄende styrka. Bara Schibsted TillvÀxtmedier omsatte under 2015 över en miljard kronor, 1 008 miljoner kronor.

Tidningsföretagens övriga digitala annonsintÀkter

Utöver traditionell displayannonsering har det pÄ senare Är dykt upp en rad nya format, ofta Àmnade att stötta annonsörernas kontakter med sina mÄlgrupper, reklambudskapens trÀffsÀkerhet och effekt.

131  Bonniers Ă„rsberĂ€ttelse för 2015.

132  Enligt Schibsteds bokslut för 2015 och kvartalsrapporten för Q1 2016. TU Internet­ barometer 2015.

176

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Ett av dessa format Àr den s.k. native-annonseringen. NÀr IRM för första gÄngen mÀtte denna del av reklamkakan 2015 uppgick den till 100 miljoner kronor.

IRM definierar native som ”köpt reklamplats inom displayannon- sering som Ă€r utformad för att efterlikna sajtens eget utseende funk- tion och/eller innehĂ„ll”. Native-annonser Ă€r ofta mĂ€rkta ”Annons”, ”Promoted”, ”Sponsrat inlĂ€gg” eller ”Sidförslag”. Native-annonsering i sociala kanaler ingĂ„r emellertid inte i mĂ€tningen.

Native-annonsering finns nu pĂ„ mĂ„nga svenska digitala nyhets- tjĂ€nster. Detta vĂ„llar ibland debatt eftersom det kan vara svĂ„rt för anvĂ€ndaren att avgöra vad som Ă€r redaktionell text och vad som Ă€r betald annonsplats. Schibsteds nya mobila nyhetsaggregeringstjĂ€nst, Omni, har satt native-annonsering i system. PĂ„ mobilskĂ€rmen Ă€r dessa alltid annonsmĂ€rkta och presenteras med en avvikande fĂ€rg. Aftonbladet har lĂ€nge rört sig i samma omrĂ„de, ett exempel Ă€r före- tagets av Telia sponsrade bevakning av teknikindustrin; dessa artiklar presenteras som ”I samarbete med Telia”.

Trots de etiska invÀndningar som kan finnas vÀxer detta annons- format kraftigt. De ofta sofistikerade native-annonserna betingar ett högre pris. Andra förklaringar till trenden Àr anvÀndarnas annon- strötthet och medieföretagens problem att hitta fungerande, mobila annonsformat.

BĂ„de utomlands och i Sverige bygger alltfler medieföretag upp avdelningar, skilda frĂ„n redaktionerna, som erbjuder kunderna dessa typer av tjĂ€nster. Under vĂ„ren 2016 berĂ€ttade Journalistförbundets tidning, Journalisten, att gratistidningsföretaget Mitt i planerar att bygga upp en s.k. content-avdelning som för kunders rĂ€kning ska producera innehĂ„ll som pĂ„minner om redaktionellt material. I Östersund har Mittmedia startat en mediebyrĂ„. ByrĂ„n Ă€r tĂ€nkt att producera journalistiskt innehĂ„ll tillsammans med det lokala nĂ€rings- livet. Författarna argumenterar för Mittmedias vĂ€gval genom att framhĂ„lla att lokala medier mĂ„ste hitta nya intĂ€kter och att ett ökat kommersiellt fokus rĂ€ddar lokaltidningarnas oberoende.133

En annan vÀsentlig pÄverkansfaktor pÄ reklammarknaden Àr auto- matisering av hela processen frÄn reklamförsÀljning till fysisk bok- ning och uppladdning av annonsen. Under vÄren 2016 redovisade IRM utvecklingen för sÄ kallad programmatisk handel i Sverige. För

133  Lindeberg, Hans, Winberg, Viktoria & Lundkvist, Thomas. Kommersiellt fokus rĂ€ddar oberoendet­ – inte tvĂ€rtom, MedievĂ€rlden, diskussionen publicerad den 25 maj 2016.

177

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

de tvĂ„ underkategorierna display och webb-tv gjordes programma- tiska annonsköp för 730 miljoner kronor under 2015, en ökning med 134 procent. Enligt IRM utgör programmatisk handel 17 procent av omsĂ€ttningen för de tvĂ„ aktuella annonskategorierna.134

Bland traditionella medieföretag har eller utvecklar bĂ„de Schibsted och Mittmedia plattformar för s.k. programmatisk annonsering. En viktig del av processen Ă€r att pĂ„ plattformen kunna identifiera önskad mĂ„lgrupp i önskat geografiskt omrĂ„de. Enligt IRM ökade, som nĂ€mnts, programmatisk annonsering med 134 procent under 2015.

IRM mÀter ocksÄ ett antal andra reklamkategorier som visar en mer behÀrskad förÀndringstakt Àn inom print och digitalt. Det Àr exempelvis utomhusreklam som ökar nÄgot och direktreklam med underkategorier som distribution, oadresserad och adresserad reklam, vilka minskar nÄgot.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att en ny typ av annons- marknad Àr pÄ vÀg att vÀxa fram. Displaygenren kommer att förÀnd- ras Àn mer framöver. Framtiden handlar mindre om yta, storlek och mer om kontext, relevans och anvÀndarupplevelser.

3.5.3AnnonsintÀkter för tv och radio

Marknadens tröghet noteras Ă€ven för televisionen: trots minskat tv- tittande faller inte tv:s annonsintĂ€kter i motsvarande grad. Tv:s toppĂ„r för reklam intrĂ€ffade sĂ„ sent som 2013 dĂ„ intĂ€kterna uppgick till drygt 5,9 miljarder kronor. Det Ă€r nĂ„got under reklamintĂ€kterna för den samlade dagspressen. Men sedan dess har tv för första gĂ„ngen haft en större marknadsandel Ă€n dagspressen eftersom annonsintĂ€k- terna minskar i lĂ€gre takt för tv Ă€n för tidningarna. Under 2014 tap- pade tv-kategorin drygt 3 procent och under 2015 blev minskningen av reklamintĂ€kterna 4,7 procent eller 270 miljoner kronor. Tv-reklam omsatte nĂ€stan 5,5 miljarder kronor under 2015.

Radioreklamen visar en betydligt bĂ€ttre utvecklingskurva. Aldrig tidigare har omsĂ€ttningen varit större Ă€n 2015: 757 miljoner kronor, nĂ„got mer Ă€n det tidigare toppĂ„ret 2011. PĂ„ tvĂ„ Ă„r, sedan 2013, har radioreklamen vuxit med nĂ€ra 149 miljoner kronor eller 24 procent.

134  IRM presenterar de första siffrorna för native annonsering, pressmeddelande publicerat den 19 april 2016, 17 procent av investeringen i display och webb-tv Ă€r programmatisk, pressmedde- lande publicerat den 19 maj 2016.

178

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.5.4Nya annonskanaler och utmaningar

De större svenska medieföretagen, förutom Schibsted Sverige, MTG, Bonnier och Stampen Media Group, Ă€r verksamma inom flera av de snabbvĂ€xande digitala annonskategorierna som nĂ€mnts ovan, display mobilt, webb-tv, onlinekataloger, sökordsmarknadsföring och den starkaste kategorin övrig mobilannonsering som innefattar mobil sökordsmarknadsföring, onlinekataloger pĂ„ mobil och mobil- annonsering i sociala medier. Den nĂ€st största internetkategorin Ă€r fortfarande display desktop, men den visade 2015 tecken pĂ„ stagna- tion med en tillvĂ€xt om 1 procent.

Schibsted Àr med t.ex. Blocket och Bytbil stora inom kategorin onlinekataloger/eftertext och dess mobila förlÀngning övrig mobil- marknadsföring. Schibsted utvecklar nya annonstjÀnster i Sverige och nyligen introducerades köp- och sÀljtjÀnsten Sphock pÄ markna- den. TjÀnsten nÄs genom en mobilapp och vÀnder sig frÀmst till unga. Schibsted har gjort ett försök under 2016 att förvÀrva bostadssajten Hemnet, men affÀren slutfördes inte pÄ grund av avsaknad av god- kÀnnande frÄn Konkurrensverket.

Webb-tv Ă€r en annonskategori som ocksĂ„ ökar kraftigt och nu börjar ge intĂ€kter. TillvĂ€xten var 41 procent under 2015 och annons- försĂ€ljningen uppgick till över 900 miljoner kronor. Konsultföretaget Mediavision konstaterar i sin Ă„rsrapport att svensk tv-industri Ă€r inne i en stark omstĂ€llningsperiod. Mediavision bedömer att intĂ€k- terna för webb-tv under 2016 kommer att uppgĂ„ till en femtedel av de totala intĂ€kterna, bĂ„de annonser och abonnemang, för kommersi- ell tv. Det Ă€r i sĂ„ fall en uppgĂ„ng frĂ„n 15 procent Ă„r 2015.

United Screens och Splay Àr tvÄ svenska bolag som byggt upp nÀtverk pÄ Youtube inom annonskategorin webb-tv. AffÀrsidén Àr att knyta till sig populÀra Youtube-stjÀrnor för att genom dessa inflytel- serika personligheter hjÀlpa företag att synas. Dessa bolag har startats av entreprenörer men MTG har övertagit majoritetsÀgandet i Splay och Bonnier Growth har investerar i en minoritetspost i United Screens. BÄda bolagen ökar omsÀttningen kraftigt. Splay gör fortfa- rande förlustsiffror, United Screens redovisar ett litet plus 2015.

De mobila annonskanalerna visar stark tillvĂ€xt. Förutom katego- rin övrig mobilmarknadsföring som vĂ€xte med 63 procent under 2015 ökade mobil displayannonsering med 33 procent och reklam i webb-tv med 41 procent.

179

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Figur 3.18 Utvecklingen av Facebooks intÀkter, miljarder USD

KĂ€lla: Andreessen Horowitz.

TvĂ„ starka utlĂ€ndska konkurrenter finns ocksĂ„ bakom IRM:s siffror Ă€ven om deras storlek inte klart kan utlĂ€sas: Google och Facebook. IRM gör sedan 2014 en skattning av reklamförsĂ€ljningen till sociala nĂ€tverk pĂ„ den svenska marknaden. År 2015 uppgick den till 800 miljoner kronor, en ökning med 60 procent pĂ„ ett Ă„r. Totalt pĂ„ global nivĂ„ visar Facebook en formidabel tillvĂ€xttakt, vilket syns i figur 3.18. Under 2015 vĂ€xte Facebooks omsĂ€ttning med 44 procent till 5 841 miljoner dollar vilket motsvarar uppemot 50 miljarder kronor, nĂ€stan allt annonsintĂ€kter.

Facebook Àger Àven bildtjÀnsten Instagram, en relativt nyetable- rad reklamkanal i Sverige, attraktiv för annonsörer som vill nÄ en yngre mÄlgrupp.

En annan aktör Àr Snapchat, en meddelande-app som Àr mycket populÀr bland ungdomar. Snapchat har dock Ànnu inte nÄgon svensk annonsorganisation (vÄren 2016). Men det hindrar inte att svenska företag ÀndÄ kan agera i denna kanal. Det gör t.ex. Arla som inför OS i Brasilien 2016 ordnade en egen tÀvling pÄ Snapchat.135

Hur stora Ă€r dĂ„ Googles intĂ€kter frĂ„n den svenska marknaden? Dessa ryms inom IRM:s siffror för kategorierna sökordsmarknads- föring och övrig mobilmarknadsföring. Sökordsmarknadsföring Ă€r alltsĂ„ den största digitala kategorin i Sverige och förra Ă„ret omsattes 5 024 miljoner kronor, en ökning frĂ„n 3 970 miljoner kronor frĂ„n 2014 eller 27 procent. Det försvĂ„rar en bedömning att IRM ocksĂ„

135  Arla gör Snapchat-kampanj inför OS, Dagens Media, artikel publicerad den 24 maj 2016. Mer information om Snapchat som annonskanal finns pĂ„ Snapchats egen webbplats.

180

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

mĂ€ter kostnader för sökmotoroptimering (SEO). Dessutom kan sökordsmarknadsföring ocksĂ„ vara mobil och dĂ€rmed ingĂ„ i katego- rin övrig mobilmarknadsföring som vĂ€xte med hela 63 procent till 1 911 miljoner kronor 2015.

MĂ„nga uppskattningar har gjorts. I Medieutredningens delbetĂ€n- kande redovisades en uppskattning av Googles andel av den svenska sökmarknaden, 94,58 procent.136 Om man utgĂ„r ifrĂ„n att Googles andel av sökmarknaden inklusive sökmotoroptimering Ă€r över 90 pro- cent, vilket flera bedömare av den svenska annonsmarknaden antar, kan Googles annonsförsĂ€ljning i Sverige uppskattas till minst 4,5 mil- jarder kronor. Det Ă€r ungefĂ€r lika mycket som dagspressens totala intĂ€kter frĂ„n printannonser, dubbelt sĂ„ mycket som kategorin display desktop och ungefĂ€r en tredjedel av den totala digitala annonsmarkna- den i Sverige.137

Figur 3.19 Facebooks och Googles andel av all global digital annonsering

KĂ€lla: Andreessen Horowitz.

Google och Facebook ur internationellt perspektiv

Den svenska bedömningen av Googles marknadsandel Ă€r i linje med vad utlĂ€ndska mĂ€tinstitut redovisar, Ă€ven om det finns stora lokala skillnader. Enligt en undersökning som citeras av mĂ€tinstitutet eMarketer dominerar Google helt den europeiska sökmarknaden. Googles marknadsandel i Europa Ă€r 82 procent under sista kvartalet 2015, en ökning med fem procentenheter pĂ„ ett Ă„r. Googles domi-

136  SOU 2015:94 s. 225.

137  Medieutredningen har efterfrĂ„gat Googles och Facebooks svenska omsĂ€ttning, men har inte fĂ„tt ta del av dessa uppgifter.

181

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

nans Ă€r emellertid betydligt större i Europa Ă€n pĂ„ hemmamarknaden USA, dĂ€r Yahoo och Microsofts Bing Ă€r starkare konkurrenter. HĂ€r uppskattas Googles marknadsandel till 68 procent. Det Ă€r i sig högre Ă€n den globala andelen dĂ€r Googles siffra dras ned av kinesiska Baidu.138

Medieutredningen tog i delbetÀnkandet upp de spanska myndig- heternas initiativ för vÀrna innehÄllsproducenternas upphovsrÀtt gentemot Google pÄ nyhetsomrÄdet. Initiativet som syftade till att Google News skulle betala för nyhetsinnehÄllet som förmedlas fick en icke avsedd effekt dÄ Google stÀngde ner News i Spanien och trafiken till de spanska nyhetssajterna minskade.139

I september 2016 togs ett nytt steg i den riktningen, dÄ EU-kommissionen la fram ett förslag om modernisering av upp- hovsrÀtten.140 Förslaget omfattar tre huvudsakliga prioriteringar: bÀttre utbud och tillgÄng till innehÄll pÄ nÀtet och över grÀnserna, förbÀttrade regler om upphovsrÀtt för bl.a. forskning samt en mer rÀttvis och hÄllbar marknad för upphovsmÀn och press.

Kommissionen föreslÄr att skapa en ny kopplad rÀttighet för utgi- vare, som liknar den som redan finns enligt EU-lagstiftningen för t.ex. filmproducenter och andra aktörer inom den kreativa sektorn. Den nya rÀttigheten beaktar den viktiga roll som utgivare av nyhets- medier spelar nÀr det gÀller att investera i och skapa högkvalitativt journalistiskt innehÄll och förslaget Àr Àmnat att ge rÀttighetsinneha- vare ett bÀttre utgÄngslÀge nÀr de förhandlar om digital anvÀndning av innehÄllet samt bÀttre möjligheter att bekÀmpa spridning som skett utan deras medgivande.

Förslaget har fÄtt skarp kritik, inte minst för vad som anses vara en bristande förstÄelse för den digitala medieekologin men Àven med hÀnvisning till risken för oönskade effekter, som i det spanska fallet ovan.141

138  Uppgifterna avser “paid search advertising” och kommer frĂ„n Google dominates paid search in Europe, eMarketer, publicerad den 17 februari 2016. Wieser citeras i artikeln Google and Facebook Lead Digital Ad Industry to Revenue Record, Bloomberg, publicerad den 22 april 2016.

139  SOU 2015:94 s. 310–311.

140  Europeiska kommissionen (2016). State of the union 2016. Creating a Digital Single Market Bringing down barriers to unlock online opportunities. EU copyright rules fit for the digital age.

141  EU Copyright Proposals: Do Two Wrongs Make an Ancillary Right? Bloggpost, 7 septem- ber 2016, Center for Democracy & Technology

182

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Teknikbolagen Googles och Facebooks dominerande stÀllning pÄ marknaden har Àven varit föremÄl för en vidare diskussion i mÄnga europeiska lÀnder.142

I Danmark ska Google och Facebooks marknadspĂ„verkan under- sökas nĂ€rmare. Enligt rapporten Mediernas udvikling 2015 gick 52 procent av den danska annonsförsĂ€ljningen pĂ„ internet under 2014 till utlĂ€ndska aktörer, som Google, Facebook och Linkedin. Danska Slots- og kulturstyrelsen ska efter uppmaning frĂ„n Tidnings­ utgivarnas danska motsvarighet, Danske medier, satsa tvĂ„ miljoner danska kronor för att analysera teknikbolagens stĂ€llning i Danmark. Det sker inom ramen för en analys av medieutvecklingen i stort i Danmark. Avrapportering ska ske den 1 april 2017.143

I flera EU-lÀnder har juridiska processer startats i syfte att avgöra om Google utnyttjar sin starka marknadsstÀllning pÄ ett illegitimt sÀtt.144

Men ocksÄ Googles och andra internationella företags agerande inom EU att utnyttja Irlands eller andra staters relativt sett lÄga beskattning för att undvika skatt i andra EU-lÀnder med högre före- tagsbeskattning vÄllar diskussion. I början av 2016 utbröt en politisk debatt i Storbritannien, vilken gavs stort utrymme i brittiska medier, om den brittiska skattemyndighetens skatteuppgörelse med Google. Enligt uppgörelsen ska Google betala 130 miljoner pund (drygt 1,5 miljarder kronor) i restskatt för tio Är. Kritikerna ansÄg att Google kom för lÀtt undan och pekade pÄ Frankrikes krav pÄ 500 miljoner euro (drygt 4,8 miljarder kronor) och att Apple riskerar att fÄ betala 8 miljarder dollar (drygt 70 miljarder kronor) till EU.145

Facebook i Storbritannien har av de brittiska myndigheterna tvingats att fakturera sina kunder frÄn Storbritannien i stÀllet för frÄn Irland som företaget hittills valt att göra. Kravet verkstÀlldes under vÄren 2016 enligt MedievÀrlden den 7 mars 2016 förvÀntas skattein-

142  SOU 2015:94 s. 310–312.

143  Slots- og kulturstyrelsen. Mediernes utvikning 2015: Branche og forbrug. Det danska projek- tet beskrivs pĂ„ Danske mediers webbplats i artikeln Analyse af Google og Facebooks betydning for det danske mediemarked, publicerad den 24 februari 2016. En översikt över situationen i Storbritannien finns i artikeln Newspapers face up to the ad crunch in print and digital, The Guardian, publicerad den 18 oktober 2015. Vad gĂ€ller USA beskrivs Googles och Facebooks aktuella marknadsandelar i artikeln Mobile Advertising: Google Is Losing Market Share to Facebook, Yahoo Finance, publicerad den 25 september 2015.

144  EU-kommissionen. Factsheet on the”Right to be forgotten” ruling (C-131/12).Google’s Paris offices raided by French authorities in tax probe, Financial Times, publicerad den 24 maj 2016.

145  Corporate tax: Going after Google, The Economist, publicerad den 30 januari 2016.

183

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

tĂ€kterna öka med ett par miljoner pund (drygt 20 miljoner kronor). År 2014 betalade Facebook UK 4 317 pund (drygt 50 000 kronor) i bolagsskatt.

Inom EU Àr en process i gÄng för att tvinga fram större öppenhet och lokal beskattning för multinationella företag som Àr verksamma inom EU. I april 2016 föreslog EU-kommissionen att multinatio- nella företags försÀljning och resultat ska redovisas öppet i varje land för att möjliggöra beskattning. UtgÄngspunkten för kommissionen Àr att varje företag ska beskattas i det land dÀr vinsten genereras. EU-kommissionen bedömer att medlemsstaterna Ärligen förlorar mellan 50 och 70 miljarder euro i skatteintÀkter (mellan 480 och 680 miljarder kronor). Förslaget berör 6 500 större multinationella bolag. Kommissionens förslag Àr nu föremÄl för beslut i Europeiska rÄdet och Europaparlamentet.146

GoogleseuropeiskaaktiviteterprövasocksÄavEU-kommissionÀren för konkurrensfrÄgor som i april 2016 skickade ett preliminÀrt resultat av undersökningen till Google. Enligt ett pressmeddelande frÄn Europeiska kommissionen fÄr Google otillbörliga fördelar genom att operativsystemet Android Àr förinstallerat pÄ mÄnga smarta mobiler med krav pÄ att Googles sökmotor och webblÀsare finns med. BÄde EU-kommissionen och europeiska myndigheter, inte minst i Spanien, har ocksÄ studerat vilken inverkan Google News har pÄ medieföretagen.147

Blockering av annonser

MĂ„nga internetanvĂ€ndare har börjat slĂ„ tillbaka mot pĂ„trĂ€ngande annonsformat och lĂ€ngre nedladdningstider genom att installera annonsblockerare pĂ„ datorn eller i mobilen. Enligt konsultföretaget Mediavision har 40 procent av svenskarna installerat annonsblocke- rare i slutet av 2015. Mest vanligt Ă€r annonsblockerare pĂ„ datorer medan bara tio procent av anvĂ€ndare av surfplattor eller smarta tele- foner blockerar annonser. TNS Sifo konstaterar att antalet sĂ„ kallade reklamundvikare har ökat med en procent per Ă„r mellan det första mĂ€ttillfĂ€llet 2008 och det andra 2014. En reklamundvikare Ă€r en

146  Commission proposes public tax and transparency rules for multinationals. Uppgift hĂ€mtad frĂ„n EU-kommissionens webbplats i april 2016.

147  Antitrust: Commission sends Statement of Objections to Google on Android operating system and applications, pressmeddelande publicerat den 20 april 2016.

184

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

nĂ„got vidare kategori, allt ifrĂ„n en person som anvĂ€nder annons- blockerare till nĂ„gon som sĂ€tter upp skylten ”Ingen reklam” pĂ„ brevlĂ„dan. Peter Callius frĂ„n TNS Sifo skriver i rapporten att ”svensk reklam Ă€r trasig och mĂ„ste lagas”.148

Vid sidan av lÄga priser för digitala displayannonser torde den ökande anvÀndningen av mjukvara för att blockera annonser vara en av mediebranschens största utmaningar. Tekniken utvecklas stÀndigt och nya verktyg dyker upp, exempelvis kapabla att blockera annon- ser i appar.149

Annonsblockering Àr inte en ny företeelse och de första blocke- ringsprogrammen utvecklades som ett tillÀgg till webblÀsaren Firefox för dator i Tyskland i mitten av 2000-talet. Men det Àr först pÄ senare Är som anvÀndningen har ökat till en omfattning som bekymrar med- iebranschen, i synnerhet de företag vars strategi Àr att finansiera journalistik genom digitala annonsintÀkter. Bland annat beror det pÄ att Apple under hösten 2015 tillÀt annonsblockerare i webblÀsaren Safari för iOS9, en version av Apples operativsystem.150

För medieföretagen innebÀr annonsblockering ett bekymmer av flera skÀl. Framför allt minskar vÀrdet för annonsörerna eftersom en ung publik inte kan nÄs lika lÀtt och fÀrre annonsmöjligheter kan erbjudas. Andra problem Àr att annonsblockering innebÀr mÀtpro- blem, vilka nÄr man och vilka nÄr man inte? Medieföretagens kostna- der kan dessutom öka nÀr expertis mÄste kallas in för att komma till rÀtta med problemen.

Hittills har annonsblockering frÀmst gÀllt webblÀsare för dator, men nu kommer annonsblockerare för mobila webblÀsare som Apples Safari och Googles Chrome samt för video som Àr en vÀx- ande annonsform i mobilen.

VĂ€rldsorganisationen för onlinemarknadsföring (IAB) menar att mĂ„ngfalden inom mediebranschen skadas eftersom det Ă€r de smĂ„ publicisterna som drabbas hĂ„rdast. Enligt IAB:s berĂ€kningar har medieföretagen förlorat 22 miljarder dollar under 2015 pĂ„ grund av annonsblockering och med nuvarande ökningstakt skulle annonsin- tĂ€kterna kunna halveras inom 3–4 Ă„r.

148  MĂ„nga stĂ€nger av annonsblockerare om innehĂ„llet Ă€r tillrĂ€ckligt intressant, Mediavision, pressmeddelandepublicerat den 25 januari 2016. Rapporten Reklamundvikare i en digital bryt- ningstid Ă€r hĂ€mtad frĂ„n TNS Sifos webbplats.

149  Pagefair (2016). Ad blocking goes mobile.

150  Uppgiften Ă€r hĂ€mtad frĂ„n Randall Rothenbergs, vd IAB, Interactive Advertising Bureaus, föredrag vid Borrells Local Advertising Conference i New York i mars 2016.

185

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

I den debatt om annonsblockering som pÄgÄr finns stor spÀnn- vidd. Vissa menar att medieföretagen sjÀlva bÀr skulden eftersom de tillÄtit annonser som antingen bryter för mycket frÄn den redaktio- nella miljön och verkar störande för anvÀndaren. Andra anser att företag som sÀljer annonsblockerare Àventyrar en fri och granskande journalistik för sin egen vinning.151

Branschorganisationer som WAN-Ifra eller IAB, som Àven har en svensk organisation, arbetar nu med motÄtgÀrder mot annonsblock- ering. Stora medieföretag i Tyskland, som till exempel Axel Springer, har agerat genom att ta annonsblockerare till domstol. Resultatet har varit blandat. Annonsblockering har förklarats vara legalt, men leve- rantören av annonsblockerare kan inte, enligt en dom i juni 2016, krÀva pengar av en publicist för att tillÄta vissa annonser.152

Springers Bild.de har varit pionjĂ€r i kampen mot annonsblocke- rare och tvingar lĂ€sarna att vĂ€lja mellan att teckna en digital prenu- meration eller att stĂ€nga av sina program för annonsblockering. De första testerna visar, enligt Financial Times, att antalet annonsblock- erare har minskat frĂ„n 23 till under 10 procent.153

WAN-Ifra har arrangerat branschmöten om hur tidningsföreta- gen möter blockeringstekniken. I rapporten frĂ„n mötet framgick att Aftonbladet, som deltog i mötet, har 60 procent av sin redaktionella trafik genom app vilken dĂ„ alltsĂ„ inte berörs av blockering.154

I Sverige arbetar nu IAB Sverige med aktiviteter som syftar till att minska skadeverkningarna för svenska medieföretag. Bland annat ska olika verktyg kring annonsblockering utvÀrderas. Enligt IAB Sveriges vd planeras en gemensam aktion i Sverige eftersom ingen publicist pÄ egen hand skulle vÄga agera, med tanke pÄ risken att tappa trafik till konkurrenterna.155

151  Randall Rothenberg vid Borrells Local Advertising Conference i New York, mars 2016.

152  German adblocking case adds new twist to AdBlock Plus whitelist policy, PC World, public- erad den 24 juni 2016.

153  Axel Springer says it is winning fight against adblockers, Financial Times, publicerad den 4 november 2015.

154  WAN-Ifra World News Publishing Focus. 7 takeaways from the Ad Blocking Action Day, publicerad den 12 februari 2016.

155  IAB Sverige tar in konsulten Fredrik Stertman som ska utvĂ€rdera olika verktyg runt adblock- ers, IAB Sverige, pressmeddelande publicerat den 4 mars 2016. IAB:s aktion beskrivs i MedievĂ€rlden den 14 mars 2016 i artikeln Svenska medier gĂ„r ihop – tar strid mot annonsblockerare.

186

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Motsvarigheten till Tidningsutgivarna i USA, Newspaper Association of America (NAA), har nyligen anmÀlt företag med en viss teknik för annonsblockering till Federal Trade Commission (FTC), eftersom NAA anser att dessa utgör illojal konkurrens, enligt amerikansk lagstiftning. Chefen för NAA menar att tidning- arna inser att blockering av annonser Àr svar pÄ ett konsumentbehov, men att visa företag i branschen har infört affÀrsmodeller som lurar konsumenterna. Publicister erbjuds att mot betalning kringgÄ block- erarna och vissa annonsblockerare medger möjligheter att gÄ förbi de betalvÀggar som mÄnga amerikanska tidningar har.156

3.5.5Redaktionell samordning och innehÄllsförsÀljning

En viktig drivkraft bakom koncernbildningarna i delar av det svenska medielandskapet Àr att uppnÄ effektiviseringsvinster, t.ex. genom produktions- och distributionssamarbete, gemensam administration och gemensamma it-plattformar. Men pÄ mÄnga hÄll har ocksÄ redaktionella samarbeten införts för att minska kostnaderna för den dyra innehÄllsproduktionen. Detta kan ske antingen genom centrali- serad produktion, att sÀlja vidare det som producerats, eller genom att skapa samarbeten dÀr ett visst material delas, exempelvis inom en koncern.

I takt med att kraven pÄ kostnadskontroll ökar lÀr redaktionell samordning i besparingssyfte öka i omfattning, Àven om ingen kart- lÀggning gjorts. I Medieutredningens forskningsantologi tar dock professor Gunnar Nygren vid Södertörns högskola upp betydelsen av minskat redaktionellt innehÄll. Han beskriver en lÄng rad sam- manfallande skeenden. FÀrre journalister, lokalredaktioner lÀggs ned, de kommersiella Stockholmsmedierna, sÄvÀl tidningar som TV4, lÀgger ned sina lokala redaktioner i landet, de lokala tidningarna inom samma koncern delar sinsemellan pÄ innehÄll och journalistiskt innehÄll produceras av sÄvÀl TT som externa produktionsbolag.

Nygren menar att utvecklingen leder till att det journalistiska ekosystemet förÀndras. Men forskningen har Ànnu inte svar pÄ frÄgor som om nya medieaktörer kompenserar bortfallet frÄn de etablerade

156  Politico. Newspaper group takes ad blocking fight to Federal Trade Commission. Newspaper Association in America (NAA), publicerad den 26 maj 2016. NAA bytte under hösten 2016 namn till News Media Alliance.

187

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

medierna, om mÀnniskorna blir mer aktiva och vilken roll de sociala medierna spelar. Nygren pÄpekar dock i artikeln att forskning kring dessa frÄgor pÄgÄr.157

Det finns anledning att gÄ igenom nÄgra omrÄden dÀr redaktio- nellt samarbete sker. Navet i svenskt redaktionellt innehÄllssamar- bete har traditionellt varit TT NyhetsbyrÄn som Àgs gemensamt av flera av de större medieföretagen i Sverige. TT NyhetsbyrÄn Àr numera det samlande namnet för flera tjÀnster som 2013 samman- fördes under samma hatt, TTbildbyrÄn Scanpix och TT Spektra. OmvÀrldsbevakningsföretaget Retriever Àgs tillsammans med norska nyhetsbyrÄn NTB. TT NyhetsbyrÄn förser sina kunder med in- och utrikesartiklar, featureartiklar inom mÄnga olika ÀmnesomrÄden, sportbevakning, bild och rörlig bild.

TT NyhetsbyrÄns leveranser av redaktionellt material innebÀr en stor besparingspotential för svenska dagstidningar. Det gÀller inte minst tv-tablÄer som levereras som fÀrdig sida. NÀstan alla svenska dagstidningar, över 100 svenska tidningstitlar, samt mÄnga veckout- givna och nÄgra gratistidningar, fÄr fÀrdiga tv-tablÄer frÄn TT NyhetsbyrÄn, enligt information frÄn TT. Undantagen Àr Metro, som inte har tv-tablÄer, och Expressen.158

TT NyhetsbyrÄn har ocksÄ ett brett utbud av annat material. Sedan 1995 finns fÀrdiga inrikes- och utrikessidor, men dessa levere- ras inte till lika stor andel tidningar som tv-sidorna. Det finns ocksÄ trav- och tipssidor samt fÀrdiga börs- och fondsidor. TT har ocksÄ korsord som tidningarna fÄr kostnadsfritt eftersom dessa finansieras med lÀsarintÀkter. FÀrdiga bilagor och featuresidor förekommer i mindre utstrÀckning. För enstaka storstadstidningar producerar TT ocksÄ fÀrdiga sidor med sportresultat. TT:s grova uppskattning Àr att dagligt utkommande standardsidor utöver tv-tablÄer innebÀr i stor- leksordningen 50 miljoner kronor i lÀgre kostnader för svensk dags- press med innehÄllskostnaden bortrÀknad.

Det finns ocksÄ andra nyhetsbyrÄliknande tjÀnster som ekonomi- tjÀnsten NyhetsbyrÄn Direkt och NyhetsbyrÄn Siren som centralise- rat bevakning av offentlig förvaltning och rÀttsvÀsendet. Liberala NyhetsbyrÄn levererar opinionsmaterial till mÄnga liberala tidningar.

157  Nygren, Gunnar (2016). Medieekologi – ett helhetsperspektiv pĂ„ medieutveckling, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30).

158  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av TT NyhetsbyrĂ„n i juni 2016.

188

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Content central heter en relativt nystartad tjÀnst som syftar till att koppla ihop frilansande journalister med medieföretag för att pÄ sÄ sÀtt förmedla redaktionellt innehÄll.159

Redaktionell produktionssamordning har pÄgÄtt lÀnge i Sverige. Tidigt ute var Expressen som i slutet av 1990-talet förvÀrvade GT i Göteborg och KvÀllsposten i Malmö. I dag finns titlarna kvar med viss lokal profilering av nyhets- och opinionsmaterial bÄde pÄ papper och digitalt. Men det gemensamma Expressen-materialet dominerar. De lokala redaktionerna Àr smÄ och produktionen har centraliserats till Stockholm. Ingress Media i Bergslagen gjorde ocksÄ tidigt en genomgripande förÀndring av sina arbetsprocesser som innefattade rationell anvÀndning av ny teknik, frekvensnedgÄng och uppsÀg- ningar av personal. Den nya organisationen sjösattes Är 2002 och nÀr tidningen Journalisten följde upp projektet fann man fungerande organisationer vid Sala Allehanda och Fagersta-Posten Àven om de var betydligt mindre. Ingress Media ingick i den tidigare VLT- koncernen som förvÀrvades av Stampen Media Group, men sedan 2015 ingÄr bolaget i Mittmedia-koncernen.160

Stampen Media Group inledde i början av 2010-talet ett samar- bete mellan tidningarna i Halland kring kulturmaterial och nöjesbe- vakning. Stampen-tidningarna i VÀstsverige delar regelbundet inne- hÄll med varandra och redigering har centraliserats.

Mittmedia Àr beredd att gÄ lÄngt med redaktionell samordning. I perioder har det existerar en redaktionell chef för samtliga Mittmedia- tidningar. Chefen har dock inte varit ansvarig utgivare. I den centrala redaktionella organisationen finns Àven andra ansvariga för exempel- vis kulturmaterial och sport. Samarbetet kan ta sig olika uttryck. I GÀvle har de tvÄ Mittmedia-tidningarna, driftsstödsmottagande Arbetarbladet och Gefle Dagblad en gemensam sportbevakning och man delar upp lokalbevakningen i och utanför GÀvle emellan sig. Mittmedia har dessutom centraliserat redigeringen till Sundsvall.

Syndikering av redaktionellt innehÄll Àr betydligt vanligare i USA Àn i Sverige. New York Times har erbjudit andra tidningar, Àven internationella, sitt innehÄll lÀnge. Washington Post har lÀnge haft en nyhetstjÀnst, men nu syndikeras en lÄng rad egna krönikörer, serier och reportage och ett samarbete med ekonomitjÀnsten Bloomberg

159  Content central expanderar, artikel i ResumĂ© publicerad den 17 augusti 2015.

160  Ingress Medias multijournalister gör allt pĂ„ en gĂ„ng, artikel i Journalisten publicerad den 22 januari 2002.

189

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

News och Japan News har inletts. Gannett, Àgare till mÄnga regionala tidningar i USA, delar innehÄll frÄn USA Today vars första del pÄ mÄnga hÄll gÄr som nationell sektion i de regionala tidningarna.

3.5.6Kommunikatörer, pr och annonsörers egna kanaler

Under senare Är har pr- och kommunikationssektorn uppvisat en mycket stark tillvÀxt. Detta har sammanfallit med en nedbeman- ningen pÄ landets tidningsredaktioner. Dessa tvÄ utvecklingslinjer har vÄllat diskussion i Sverige, bÄde pÄ nationell och lokal nivÄ.

Sveriges kommunikatörer, ett yrkesförbund för personer verk- samma inom kommunikation, redovisar ett ökande medlemstal. År 2016 uppgĂ„r antalet medlemmar till 7 000, en ökning med 24 procent sedan 2010.

I den rena pr-delen av branschen framstĂ„r antalet anstĂ€llda tvĂ€rtom emot att sjunka, enligt branschföreningen Precis.161 Om man ser till omsĂ€ttning och utvecklingen över tid har det emellertid skett en kraftig ökning: mellan 1992 och 2014 ökade intĂ€kterna i pr- sektorn i Sverige med 750 procent, frĂ„n cirka 200 miljoner kronor till cirka 1,5 miljarder kronor Ă„r 2014.162

Antalet anstÀllda ökade i samma takt och enligt de tvÄ branschor- ganisationer i Sverige, Precis och Svenska pr-företagen, sysselsÀtts cirka 1 100 personer Är 2015.163

Den tydliga ökningen Ă„terfinns inom företagens och offentliga institutioners satsning pĂ„ egna kommunikationsavdelningar. Dessa ökar i Sverige pĂ„ samma sĂ€tt som i mĂ„nga andra lĂ€nder. Ett ameri- kanskt universitet genomförde Ă„r 2014 en enkĂ€t som visade satsning- arna pĂ„ kommunikation ökar. Bland de tillfrĂ„gade 347 företagen svarade 60 procent att de vĂ€xt under föregĂ„ende Ă„r och 40 procent hade planer pĂ„ kommande expansion av kommunikationsavdel- ningen med personalökningar som följd.164

Kommunikatörer kan vara anstÀllda av företag, offentliga institu- tioner eller organisationer. MÄnga kommunikatörer har en intern roll, att hantera internkommunikation. Pr-företagen Ä andra sidan,

161  Precis branschrapport 2014.

162  Precis statistikrapport 2014.

163  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Precis och Svenska pr-företagen i oktober 2016.

164  Public Relations Generally Accepted Practices (2014). GAP VIII Report, USC Annenberg School for Communication and Journalism.

190

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

tjÀnar som externa rÄdgivare pÄ konsultbasis inom kommunikation och pr. OmrÄdena kan vara marknads- och företagskommunikation, public affairs, krishantering, medietrÀning och finansiell kommuni- kation.

Branschorganisationerna sjÀlva pekar pÄ den omstÀllning som krÀvs pÄ grund av digitaliseringen. Sannolikt Àr det just digitalise- ringen som förklarar den stora tillvÀxten av kommunikatörer, nÀr bÄde offentlig förvaltning och företag bygger upp egna webbplatser och nÀrvaro i sociala medier.

En annan förÀndring, som Sveriges kommunikatörer lyfter fram, Àr den statushöjning som kommunikationsfrÄgor genomgÄtt inom organisationerna. Precis betonar i en rapport frÄn 2014 hur kommu- nikation nu ses som en strategisk frÄga i organisationerna och hur alltfler aktörer anvÀnder begreppet kommunikation. Det gÀller inte minst reklambyrÄer vars intresseorganisation bytt namn till Sveriges kommunikationsbyrÄer.165

Pr-branschen, som den Àr organiserad i dag, Àr ingen gammal bransch. FöregÄngarna var de pressombudsmÀn som var knutna till statliga departement och verk eller riksorganisationer. 23 av dessa bildade Är 1950 Sveriges PressombudsmÀn och vilket betraktas som ursprungliga föregÄngaren till det som, efter flera namnbyten, nu Àr Sveriges kommunikatörer.

1956 bildas Svenska Pr-ByrÄn som betraktas som den Àldsta byrÄn i branschen som fortfarande Àr verksamt, i dag under namnet Gullers Grupp. Sveriges i dag största pr-byrÄ som Àr verksam i 41 lÀnder, Kreab bildades 1970.

Med jÀmna mellanrum debatteras det som mÄnga menar Àr en obalans mellan ett krympande antal granskande journalister och vÀx- ande kommunikationsavdelningar vars intresse Àr att paketera ett budskap i fördelaktiga termer. Hur förhÄllandet Àr mellan antalet journalister och informatörer har Statistiska centralbyrÄn, SCB, tagit reda pÄ. KartlÀggningen visar att det tippat över till kommunikatö- rernas fördel: det finns 11 051 journalister och 15 526 fast anstÀllda informatörer, kommunikatörer och pr-specialister i Sverige. Det gÄr sÄledes 1,4 anstÀllda informatörer pÄ varje anstÀlld journalist i Sverige.166

165  Precis branschrapport 2014, Precis 2014.

166  JĂ€mförelsen Ă€r gjord i en artikel om SCB:s yrkesstatistik i tidningen Journalisten den 16 mars 2016.

191

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

SCB:s statistik ger den generella bilden. Men en kartlĂ€ggning som Dagens SamhĂ€lle genomfört tillsammans med Sveriges Radios Medierna 2015 stĂ€ller lokal nyhetsbevakning i dagspress mot kom- munikationsorganisationen i kommuner, regioner och landsting. Enligt den undersökningen Ă€r antalet kommunikatörer fler Ă€n anta- lets dagstidningsjournalister, 3 813 (2014) mot 3 531 (2014). Och tendensen förstĂ€rks i takt med dagstidningarnas nedskĂ€rningar. PĂ„ tvĂ„ Ă„r har antalet journalistjobb minskat med 1 000 medan antalet kommunikatörer ökat med 30 procent pĂ„ fyra Ă„r och med 106 pro- cent pĂ„ tio Ă„r.167

I den granskningen framstÄr Helsingborg som den kommun som satsar mest pÄ kommunikation med sex kommunikatörer per 10 000 invÄnare. Det Àr mer Àn sex gÄnger fler Àn Stockholm, som har en kommunikatör per 10 000 invÄnare, eller mer Àn dubbelt Göteborgs nivÄ med 2,7 per 10 000. Göteborg Àr ÀndÄ den kommun som har flest kommunikatörer anstÀllda, 145 mot Stockholms 93. Enligt Sydsvenskan har Malmö stad 130 informatörer.

Medieutredningen har i delbetÀnkandet identifierat utvecklingen som nÄgot som kan skada balansen mellan granskare och granskade.168 Offentliga sektorn som tidigare varit kunder till dagstidningar genom att pÄ betald annonsplats publicera kungörelser har pÄ senare Är i allt högre utstrÀckning flyttat sin kommunikation till digitala kanaler, sÄvÀl egna som köpta. Vissa myndigheter som t.ex. Kronofogden­ har tidigare annonserat om exekutiva auktioner i dagspress, men lÀgger nu ut denna information pÄ den egna webbplatsen i stÀllet.169

Att offentligt finansierade verksamheter pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet minskar sitt beroende av de traditionella medierna Ă€r en frĂ„ga med flera sidor. Å ena sidan minskar det indirekta stödet som offentlig sektor tidi- gare gav dagstidningarna, Ă„ andra sidan innebĂ€r det en effektivisering och en förbĂ€ttrad tjĂ€nst till allmĂ€nheten.

Kommunikation som gynnar vissa aktörer i medielandskapet, exempelvis de sociala medieplattformarna, Àr mer problematisk. Ett annat exempel Àr det faktum att en hög andel av statsrÄdens utspel samt utredningars slutbetÀnkanden presenteras pÄ DN debatt.

167  Kommunerna tar över nyhetsmatchen, Dagens samhĂ€lle, publicerad den 11 juni 2015. 168  SOU 2015:94 s. 341.

169  Uppgift hĂ€mtad pĂ„ Kronofogden.se i oktober 2016.

192

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Forskning pekar mot att professionell kommunikation Àr en för- utsÀttning bÄde för demokrati och organisatorisk effektivitet. Forskarna menar att debatten bygger pÄ tre felaktiga premisser: fÄ kommunikatörer arbetar som lobbyister, att kommunikation Àr en grundförutsÀttning för att organisationer ska kunna skapas, utveck- las och samverka med omvÀrlden samt att en stor del av landets kom- munikatörer arbetar med intern kommunikation och inte extern.170

I början av 2016 redovisade SR:s program Medierna att kommu- ner och myndigheter som granskats av program av typen SVT:s Uppdrag granskning eller TV4:s Kalla fakta lagt ned över 1,1 miljon kronor av skattebetalarnas pengar pÄ att bemöta innehÄllet i de gran- skande tv-programmen. Enligt Medierna granskades vid 16 tillfÀllen en offentlig myndighet och i fyra av dessa fall köptes externa pr- tjÀnster in.171

PÄ EU-nivÄ existerar sedan 2014 obligatorisk registrering av lob- byister. I september 2016 rÀknar antikorruptionsorganisationen Transparency International att det existerar 37 350 personer involve- rade i EU-lobbying, 26 480 av dessa ska ha en regelbunden nÀrvaro i Bryssel.172 Enligt ett förslag, som presenterades i september 2016, vill EU-kommissionen utöka denna registrering av lobbyister till att omfatta sÄvÀl parlamentet, som kommissionen och ministerrÄdet: ingen fÄr ha vidare möten med representanter frÄn dessa församlingar utan att dessförinnan ha registrerat sig. Förslaget motiveras med medborgarnas rÀtt att veta vilka krafter som pÄverkar EU:s besluts- fattare. Den svenska debatten har Ànnu inte resulterat i nÄgot beslut i den riktningen.

En nÀrbeslÀktad genre Àr nÀr organisationer bygger upp egna kommunikationsvÀgar. Det Àr sjÀlvfallet den digitala utvecklingen som pÄskyndat utvecklingen, men inte enbart. De tre största tid- skrifterna i Sverige just nu Àr, enligt TS Mediefakta, Àgda tidskrifter frÄn Ica, Coop och Ikea. Men hÀr finns Àven en bred flora inom sociala medier och bloggvÀrlden, dÀr t.ex. myndighetschefer eller politiker direktkommunicerar. Hur mycket partier, företag och myndigheter investerar i egna kanaler saknas information om.

170  Kommunikatörerna Ă€r viktiga för demokratin, SvD, publicerad den 29 juni 2013.

171  Notan för att hantera mediernas granskning: 1,1 miljon, artikel i Dagens media publicerad den 18 mars 2016.

172  How many lobbyists are there in Brussels? Uppgift hĂ€mtad pĂ„ Transparency Internationals webbplats i oktober 2016.

193

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

För traditionella medier innebÀr det faktum att politiker, företag och myndigheter rundar medierna kÀnnbara effekter: minskade annonsintÀkter men lika kÀnnbart Àr att de granskade kan kommuni- cera direkt med allmÀnheten eller kunder, och dÀrmed ha full kontroll över budskapet. Detta kan anvÀndas för att undvika en pÄlÀst journa- lists kritiska frÄgor för att i stÀllet kommunicera den önskvÀrda, till- rÀttalagda bilden.

Som framgÄr nedan kan organisationernas egen kommunikation indelas i olika kategorier utifrÄn mediekanal, som tv, print eller webbplats. En amerikansk studie har frÄgat företagen hur de sprider sin information. Respondenterna fick gradera kommunikationska- nalerna frÄn 1 (ingen anvÀndning) till 7 (stor anvÀndning). HÀr listas de vanligaste kommunikationskanalerna med genomsnittlig poÀng inom parentes:173

––InnehĂ„ll skapat för spridning i sociala medier (5,16).

––Twitter (5,11).

––Produktion av digitala videofilmer (5,01).

––Facebook (4,77).

––Tryckta tidningar (4,75).

Efter att företag och organisationer sedan 1990-talet byggt upp egna webbplatser ser vi nu hur de diversifierar sig mot rörlig bild och mo- bilt – en utveckling som drivs av medieanvĂ€ndarnas förĂ€ndrade bete- enden. Nedan följer exempel pĂ„ svenska företags eller organisatio- ners satsningar pĂ„ innehĂ„ll i olika kanaler.

Tv/video

I den hÀr kategorin finns bÄde organisationer som sÀnder frÄn egen webbplats och de som lÀgger upp videoinnehÄll pÄ Youtube. Det sistnÀmnda kan dock inte klassificeras som en Àgd kanal, men Youtubes storlek och rÀckvidd gör den ÀndÄ till ett alternativ för den organisation som vill nÄ ut. MÄnga organisationer har bÄde webbplats och laddar upp videor pÄ Youtube.

173  Public Relations Generally Accepted Practices (2014). GAP VIII Report, USC Annenberg School for Communication and Journalism.

194

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

En ambitiös satsning att etablera en egen nyhetskanal med rörlig bild Àr Handelsbankens webb-tv-kanal, Ekonomi- och finansnyhe- terna, EFN. Starten skedde med hjÀlp av MTG:s tv-produktionsbolag Strix Television och med Ären har kÀnda journalister knutits till kana- len, t.ex. Aftonbladets krönikör Katrine Marcal (f.d. Kielos), eller Lennart Ekdal, med förflutet som ekonomijournalist pÄ Dagens Nyheter och tv-reporter. EFN har ingen synlig reklam, men kan ses som en service till Handelsbankens kunder som fÄr tillgÄng till börs- information i tv som inte finns nÄgon annanstans.174

Ett annat exempel Àr Fritidsresors videoutbud med allt frÄn hotellpresentationer, beskrivningar av nya och gamla resmÄl till den förra kommunikationschefen Lottie Knutssons egen reportageserie frÄn Fritidsresors resmÄl.

MÄnga svenska kommuner och landsting spelar in fullmÀktige- möten och sÀnder dessa direkt och för senare uppspelning. DÀremot Àr det ovanligt med ett bredare utbud av rörlig bild.

Tryckta medier

Tryckt information Àr fortfarande en mycket stark kommunika- tionskanal, trots konkurrensen frÄn digitala kanaler. MÄnga kom- muner och regioner anvÀnder pappersburna kanaler. TÄg och flygbo- lag gör pÄkostade produktioner som SJ:s Kupé och SAS Scandinavian Traveller. BilÀgarna fÄr tidskrifter som t.ex. Volvo Magasin eller motsvarande.

Till skillnad frÄn Handelsbanken som bemannar sin egen tv-kanal lÀgger ofta företagen ut produktionen av sina magasin pÄ sÄ kallade uppdragspublicister. Ett exempel Àr Mediaplanet som bygger sin affÀr pÄ att producera och sÀlja annonser till starkt nischade temabi- lagor som distribueras som s.k. ibladningar i traditionella tidningar. Dessa Àr annonsmÀrkta och har en avvikande grafisk profil som skil- jer sig frÄn vÀrdtidningen.

174  Kan bankens tv-kanal granska banken? Artikel pĂ„ SVT:s webbplats publicerad den 13 sep- tember 2013.

195

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Sociala medier

Sociala mediers betydelse för nĂ€ringslivet och offentliga sektor ökar i och med att alltfler arbetar aktivt med sin nĂ€rvaro i dessa kanaler. Sociala medier kan erbjuda en mer mĂ„ngfacetterad kommunikation och en möjlighet till relationsbyggande genom interaktivitet och tilltal som andra kanaler saknar. Sprids dessutom budskapen uppstĂ„r det som kallas förtjĂ€nad (”earned”) reklam.

HĂ€r finns ocksĂ„ en marknad för köpt reklam (”paid”). Enligt IRM:s uppskattning frĂ„n 2015 omsĂ€tter svensk reklam i sociala medier 800 miljoner kronor. Det Ă€r en liten andel av den digitala reklamkakan, ungefĂ€r sex procent, men starkt vĂ€xande. Under 2015 vĂ€xte marknaden med 60 procent. Ett exempel pĂ„ hur detta kan nytt- jas Ă€r inrikesminister Anders Ygeman som arbetar aktivt med sin officiella Facebook-sida. Sommaren 2016 framkom det ocksĂ„ att han betalat Facebook för att företaget i sina flöden skulle prioritera en artikel frĂ„n Nyheter24 som framstĂ€llde honom i positiv dager. Reklamen betalades privat av ministern och Anders Ygemans pres - sekreterare ser det som en normal del av arbetet med att ”nĂ„ ut med den politik man bedriver”.175

Omfattningen Ă€r stor. Enligt Statistiska centralbyrĂ„n (SCB) Ă€r över hĂ€lften, 51 procent, av företagen nĂ€rvarande pĂ„ sociala medier, en ökning frĂ„n 43 procent tvĂ„ Ă„r tidigare nĂ€r SCB undersökte saken för första gĂ„ngen. Mer Ă€n vart fjĂ€rde företag anvĂ€nder sociala medier för att rekrytera personal vilket ocksĂ„ innebĂ€r en stor ökning sedan 2013. Bland de större företagen med fler Ă€n 250 anstĂ€llda anvĂ€nder 60 procent sociala medier i rekryteringsarbetet.176

HÀlften av företagen med fler Àn 250 anstÀllda anvÀnder dessutom sociala medier för att ta del av sina kunders Äsikter, recensioner och frÄ- gor. Största andel pÄ denna punkt har hotell- och restaurangbranschen.

Sveriges kommuner, landsting och regioner Ă€r Ă€nnu mer aktiva i sociala medier Ă€n nĂ€ringslivet. Tre av fyra svenska kommuner, 215 av totalt 290, Ă€r representerade i sociala medier, enligt en undersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) lĂ„tit göra. Undersök­ ningen har ocksĂ„ mĂ€tt följarnas engagemang i form av tryck pĂ„ ”gilla-

175  Anders Ygeman boostar positiva nyheter om sig sjĂ€lv pĂ„ Facebook, ResumĂ©, artikel publicerad den 1 juli 2016.

176  Företagens anvĂ€ndning av IT 2015, SCB, november 2015.

196

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

knappen”, lĂ€nkningar och kommentarer. I topp hamnar Grums kommun. SKL konstaterar att engagemanget alltid Ă€r större i mindre kommuner.

Samtliga regioner och landsting finns pĂ„ sociala medier. Landstinget i VĂ€stmanland ligger högt över genomsnittet vad gĂ€ller antal besök av följarna under en sjudagarsperiod, 56 procent mot genomsnittet 18 procent. Enligt SKL Ă€r förklaringen ett engagerande innehĂ„ll: bilder och korta filmer kring hĂ€lsa, vĂ„rd och omsorg.177

För företagen innebÀr ett aktivt deltagande i sociala medier bÄde stora möjligheter och stora risker. Möjlighet sÄ till vida att den som hittar rÀtt ton, innehÄll och budskap, kan stÀrka sitt varumÀrke och framstÄ som mer öppen och tillgÀnglig. RÀtt utnyttjat kan sÄvÀl per- sonalen som nöjda kunder vara med och bygga varumÀrket. Den som publicerar ett engagerande innehÄll, sÀrskilt med bilder och video, kan utveckla en stark kommunikationskanal vars betydelse ökar om följarna delar innehÄllet. OmrÄdets vÀxande betydelse och komplexi- tet illustreras av att alltfler företag anstÀller experter pÄ sociala medier. TvÀrtom kan missnöjda kunder och negativ kommunikation vara förödande för ett företag om det inte hanteras rÀtt.

Som tidigare nĂ€mnts Ă€r ett allt vanligare sĂ€tt för företag att fĂ„ genomslag i sociala medier att inleda samarbete med sĂ„ kallade ”influencers”, personer med stor social rĂ€ckvidd. Ett exempel pĂ„ ett nĂ€tverk för ”influencers” Ă€r United Influencers som samarbetar med Isabella Löwengrip, bloggare mer kĂ€nd som ”Blondinbella”.178

Företagens nÀrvaro i sociala medier Àr nu sÄ stor att Sveriges annonsörer tagit fram riktlinjer. I dessa riktlinjer pÄpekas att ett företag aldrig kan styra vad som skrivs och att detta Àr en risk som mÄste tas.179 180

177  Undersökningar om sociala medier, redovisning pĂ„ SKL:s webbplats 2016.

178  United Influencers stĂ€rker sitt profilteam med Blondinbella, Breakit, publicerad den 5 okto- ber 2015.

179  Sveriges Annonsörer (2015). Rekommendationer för dig som arbetar med PR och marknads- föring i sociala medier.

180  Brynielsson, Joel, Nilsson, Susanna & Rosell, Magnus (2013). Återkoppling frĂ„n sociala medier vid insatsledning, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut.

197

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

3.5.7De största investerarna

Ica, Kooperativa förbundet (Coop), Elgiganten, Procter & Gamble och Telia Àr Sveriges största annonsörer 2015, enligt Sifos Reklam­ mÀtningar (se tabell 3.7). Under de senaste fem Ären har topplistan varit pÄfallande stabil. Företag kan byta inbördes positioner och stora förÀndringar i storleken pÄ reklaminvesteringarna kan ske under ett enstaka Är. Men av de fem största annonsörerna 2015 till- hörde fyra de fem största Àven 2010.

Tabell 3.7 Sveriges tio största annonsörer 2015, köpt reklamutrymme i tusental kronor och förĂ€ndring i procent sedan 2014

Annonsörer

Köpt reklamutrymme

FörÀndring

 

 

 

Ica

1 225 842

+0,2

Kooperativa förbundet

673 966

+0,9

Elgiganten

640 824

-0,1

Procter & Gamble

591 851

+ 55,9

Telia

535 370

- 7,8

Unilever

521 283

- 25,8

Volkswagen

440 216

+ 22,8

Ikea

439 159

+ 27,8

Volvo

416 559

+ 15,4

Arla Foods

405 438

- 21,1

KÀlla: Sifo ReklammÀtningar.

Mer intressant Ă€r förĂ€ndringarna i mediemixen utifrĂ„n reklamkate- gorier, Ă€ven om den Ă€r pĂ„fallande blygsam. Investeringarna i interne- treklam har ökat kraftigt, dagspress minskat. Men företag som Elgiganten och Ica satsade bara tre procent av sin totala reklambud- get pĂ„ internetreklam 2015 om man, som Sifo gör, utgĂ„r frĂ„n listpri- serna. Coops internetandel Ă€r bara en procent medan Telia med 13 procent Ă€r det bolag pĂ„ topplistan som satsade störst andel.

De största annonsörerna Àr alltsÄ Ànnu kvar i de traditionella reklamkategorierna. För de fem största Àr antingen tv eller oadres- serad direktreklam de viktigaste kategorierna. Av de fyra största svenska bolagen har tvÄ ökat sina tv-investeringar sedan 2010 medan tvÄ har minskat, Elgiganten och Telia.

198

SOU 2016:80 Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Tabell 3.8 Ica:s tio största mediekanaler frÄn 2013 till 2015 i tusental kronor

Annonsör

Huvudmedia

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

Ica

Oadresserad DR

380 168

390 846

409 216

 

Landsortspress

383 405

364 936

340 714

 

Tv

143 245

202 510

194 657

 

Adresserad DR

111 516

117 927

116 383

 

Storstad morgon

88 945

93 364

72 572

 

Internet

32

9 977

35 301

 

Radio

8 337

9 487

20 393

 

Utomhus

4 967

13 956

15 410

 

KvÀllspress

13 011

5 370

6 911

 

Lokal tv

14 276

11 753

6 536

 

 

 

 

 

S:A Ica

 

1 150 782

1 223 336

1 225 842

 

 

 

 

KÀlla: Sifo ReklammÀtningar.

 

 

 

Flera av de största annonsörerna – som Coop, Elgiganten och Telia

– har ökat investeringarna i kategorin landsortspress. Telia ökade under 2015 med 78 procent. Men investeringarna i ett medieslag kan variera mycket över Ă„ren och det förhĂ„llandet har Telia haft med landsortspress. Under 2015 minskade Telia 55 procent i kvĂ€llspress. För Ica var landsortspress den nĂ€st största reklamkanalen efter oadresserad direktreklam 2015.

Bland de största annonsörerna Ă€r Telia störst pĂ„ internet. Även om Ica har ökat den digitala annonseringen kraftigt investerar man barahĂ€lftensĂ„mycketsomTeliaidennakategori.Sammanfattningsvis kan det konstateras att internet Ă€nnu Ă€r en liten reklamkanal för de stora annonsörerna.181

Slutsatsen Àr att det inte Àr de största annonsörerna som driver pÄ de stora förflyttningar som sker inom reklammarknaden Àven om de med sina stora investeringar drar sitt strÄ till stacken.

181  Sifo ReklammĂ€tningar 2016. TNS Sifo mĂ€ter köpt reklam utifrĂ„n listpriset och tar inte hĂ€n- syn till eventuella rabatter. Det gĂ„r inte att utlĂ€sa hur företagens investeringar i egna kanaler utvecklas.

199

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

3.6Data – den nya valutan

Data har blivit en av de viktigaste vĂ€rdeskaparna i det digitala medie- landskapet. Mycket trĂ€ffande myntade den brittiske matematikern Clive Humby Ă„r 2006 begreppet ”data Ă€r den nya oljan”. Vad han syftade pĂ„ var inte bara det höga vĂ€rde som bĂ„de data och olja har, utan att data som inte bearbetas och analyseras Ă€r lika vĂ€rdelöst som rĂ„olja som inte förĂ€dlas.182

Figur 3.20 Data i det digitala universumet samt kostnad för datalagring, utveckling sedan 2010

KĂ€lla: Mary Meeker, Kleiner Perkins.

SkÀlen till att dataanalys och dataanvÀndning har aktualiserats nu gÄr att förklara med nÄgra avgörande krafter inom och utanför medie- branschen, varav de tvÄ första syns i figur 3.20:

––kraftigt ökande mĂ€ngder data,

––minskade kostnader för lagring,

––allt enklare insamling,

––ökar kundernas ökande krav pĂ„ individualiserat tilltal och indivi- dualiserade erbjudanden,

––lĂ„gt och sjunkande marknadsintresse för lĂ„gkvalitativ data i form av trafikvolymer/klick, och

182  Humby, Clive (2006). Data is the New Oil, Association of National Advertisers, ANA.

200

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

––ökat intresse för en annonsaffĂ€r baserad pĂ„ faktiska sĂ€ljresultat (konverteringar), vilket i sin tur stĂ€ller krav pĂ„ mer sofistikerat utnyttjad anvĂ€ndardata och bĂ€ttre mĂ€tmetoder.

Enligt flera bedömningar kommer dataanalysmarknaden att vĂ€xa Ă„r- ligen med över 20 procent fram till 2019 dĂ„ den globala omsĂ€tt- ningen berĂ€knas uppgĂ„ till 50 miljarder US-dollar (cirka 430 miljar- der svenska kronor).183

Denna utveckling har skapat sÄvÀl nya affÀrsmöjligheter, som nya konkurrensförhÄllanden och inte minst maktförskjutningar. Den viktigaste Àr att de traditionella medieföretagen tappat större delen av den gamla annonsaffÀren samt greppet om sin egen distribution till ett fÄtal, digitala giganter som har ett stort dataförsprÄng.

Medieforskaren Jonas Andersson Schwarz skrev i Medieutred­ ningens forskningsantologi om etableringen av plattformar pÄ inter- net som en av de starkaste medieekonomiska organisationsprinci- perna. De stora plattformsföretagen gör ansprÄk pÄ Ätminstone tre typer av samhÀllsinfrastrukturer:

––datainfrastruktur (trafik, operativsystem och fungera som webb- hotell),

––social infrastruktur (medborgarnas vardagsliv, mellanmĂ€nskligt utbyte), och

––publicistisk infrastruktur (distribution av redaktionellt medieinne- hĂ„ll).

Enligt Andersson Schwarz Àr det tillgÄngen till stora mÀngder kapital som gör att dessa företag expanderar snabbt genom förvÀrv av po- tentiella konkurrenter och uppbyggnad av ny infrastruktur som för- stÀrker deras konkurrensförmÄga. Utvecklingen förstÀrks ocksÄ av de smarta mobilernas ekosystem och vidgade utbud av data.

Genom att ha det dominerande operativsystemet för smarta mobiler, Android, kan samla data frÄn anvÀndare pÄ samma sÀtt som Apple samlar data frÄn Iphone-anvÀndare. I framför allt det sist- nÀmnda företagets operativsystem Àr dessutom programvaran rela- tivt lÄst, och Apple kan introducera annonsblockerare i sin webblÀ-

183  Driven by data, Fueled with Insights, worldwide big data forecast 2014–2019, International Data Corporataion, IDC.

201

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

sare och filtrera bort mediehusens appar utan att dessa kan göra mycket annat Àn att protestera. 184 Samtidigt har digitaliseringen och molntjÀnster skapat en situation dÀr de tekniska och ekonomiska trösklarna historiskt sett kanske aldrig varit sÄ lÄga för nÄgon som vill lansera en ny, global tjÀnst.

3.6.1ApplikationsomrÄden med bÀring pÄ mediebranschen

DataomrĂ„det Ă€r kraftigt expanderande, och hastiga förĂ€ndringar sker ocksĂ„ som sĂ„ ofta i unga, omogna branscher. För att skapa nĂ„gon slags överblick – och förtydliga utvecklingens koppling till medie- omrĂ„det – görs en grov indelning i tre kategorier.

––Traditionella medieföretag som anvĂ€nder data för att förĂ€dla exis- terande produkter och tjĂ€nster samt skapa nya.

––Nya företag vars erbjudande bestĂ„r av kompetens inom dataom- rĂ„det – och som ocksĂ„ erbjuder sina tjĂ€nster till traditionella medieföretag.

––Nya företag som via olika typer av försprĂ„ng pĂ„ data- och design- omrĂ„det konkurrerar (ut) medieföretag som mer effektiva för- medlare mellan leverantörer och kunder.

I den första kategorin Ă„terfinns i det svenska medielandskapet exem- pelvis Schibsted som pĂ„ flera olika sĂ€tt anvĂ€nder data för att bygga vĂ€rde. Att data verkligen driver fram högre intĂ€kter, Ă€r belagt i flera studier. I exempelvis The Economist Intelligence Units rapport ”The Business of Data” (2015) svarar 56 procent av de tillfrĂ„gade i Europa att data de Ă€ger redan genererar inkomster.185

Ett exempel, som nÀmnts i delbetÀnkandet, Àr datadrivet innehÄll- surval.186 Expressen Àr ett annat exempel som mot bakgrund av data- driven kunskap om vilket typ av innehÄll som fungerar vilka dagar vÀljer sÄvÀl ett visst urval som en viss vinkel. Men data kan ocksÄ anvÀndas för beslutsstöd pÄ företagsledande nivÄ, för mer exakt

184  Andersson Schwarz, Jonas (2016). Delningslogik och plattformisering, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30).

185  Kondo, Naka (2015). The Business of Data, The Economist Intelligence Unit. Insights 2020. Driving Customer-Centric Growth, The Advertising Research Foundation m.fl.

186  SOU 2015:94 s. 230–232.

202

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

effektrapportering till annonsörer och inte minst, för att genom ökad segmentering höja annonsvÀrdet: Om ett medieföretag kan erbjuda en mer nischad mÄlgrupp, ökar vÀrdet pÄ den kontakten.

I den andra kategorin mÀrks, förutom de digitala giganterna, flera vÀxande, nordiska företag, mÄnga av dessa Àr unga och inte bara nischade pÄ mediebranschen, men ÀndÄ vÀrda att nÀmna som exempel:

––mjukvaruföretaget Qlik, grundat i Sverige 1993, vars produkter anvĂ€nds för att analysera och visualisera data,

––analysföretaget Ezyinsights, grundat i Finland 2012, som erbju- der ett överskĂ„dligt panelverktyg för medier som vill veta vilka artiklar som delas pĂ„ sociala medier, och

––datainsamlingsbolaget Nepa, grundat i Sverige 2006, som hjĂ€lper företag att samla data om hur deras kunder agerar och vad de tycker om verksamheten.

I den tredje kategorin, som nĂ€rmast Ă€r att betrakta som mĂ€klare av andras produkter och tjĂ€nster, anvĂ€nds ett exempel utanför den di- rekta mediebranschen, för att illustrera att nya digitala initiativ kan dyka upp som direkt konkurrerar med medieföretagens annonser- bjudanden: Onlinepizza.se. De sjĂ€lva beskriver sig och erbjudandet som ”Sveriges största bestĂ€llningstjĂ€nst av mat, för hemleverans eller för avhĂ€mtning, pĂ„ nĂ€tet”. AffĂ€rsmodellen gĂ„r ut pĂ„ att skapa en smi- dig och gratis upplevelse för kunden och samtidigt ta en rejĂ€l provi- sion av pizzeriorna för den extra omsĂ€ttning som nĂ€taffĂ€rerna gene- rerar.

HÀr uppstÄr en ny typ av marknadsdominanter, dÄ företagen som ansluter sig snabbt blir beroende av den nya omsÀttningen den digi- tala tjÀnsten genererar. DÀrefter Àr det svÄrt att lÀmna den, Àven om de ursprungliga villkoren förÀndras kraftigt. Det gÄr att dra parallel- ler till hur tidningsaffÀren fungerade under glansdagarna. Ville nÄgon sÀlja en begagnad bil i t.ex. Göteborg var hen hÀnvisad till Göteborgs- Posten.

Mer kÀnda, multinationella exempel Àr emellertid kanske vÀleta- blerade, stora företag som Blocket, Bookings, Airbnb och Uber; samtliga företag i den hÀr kategorin upplÄter sin teknik för förmed-

203

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

ling av fysiska produkter eller tjÀnster, sÄsom som resor, bostÀder eller egentligen vad som helst. Transaktioner som tidigare i hög utstrÀckning skedde i dagstidningaras rubrik- och eftertextannonser.

De digitala giganterna stĂ„r ut dĂ„ deras verksamhet Ă€r sĂ„ vid att den Ă„terfinns sĂ„vĂ€l i kategori 2 som 3. MĂ„nga företag, inte minst domi- nanterna pĂ„ marknaden, parar data som samlas in (antingen av de sjĂ€lva eller av leverantörer av den typ som nĂ€mns ovan) med interak- tionsdesign i syfte att förbĂ€ttra och ibland skapa individspecifika anvĂ€ndarupplevelser (”user experiences”), om vilket det fördes ett lĂ€ngre resonemang i Medieutredningens delbetĂ€nkande.187 Det kan exempelvis ske för att höja relevansen, om en anvĂ€ndare aldrig klickar pĂ„ sport antas den inte uppskatta sport och detta innehĂ„ll ersĂ€tts med andra erbjudanden.

Samma kunskap kan ocksÄ anvÀndas för att manipulera anvÀn- darna. Enligt Tristan Harris, tidigare etikexpert pÄ Googles design- avdelning, nu vd för ett Google-Àgt bolag, utnyttjas mÀnniskors psykologiska svagheter. Det Àr egentligen inget nytt, utan nya faset- ter av samma kunskap som reklamvÀrlden traditionellt sett anvÀnt sig av. Det kan ske genom uppenbara och enkla grepp, som att spela upp en videofilm automatiskt eller att presentera en meny, eller en lista, som ger sken av att vara komplett och erbjuda valmöjligheter men i sjÀlva verket undanhÄller val. Det kan ocksÄ gÀlla mer sofistike- rade grepp frÄn spelvÀrlden.

Digitala incitament hĂ„ller mĂ€nniskor fast vid spelandet genom att utdela belöningar, precis som i analoga ”enarmade banditer”.188 Företag och nationalstater anvĂ€nder dessa designtekniker, frĂ„gan Ă€r vilka syften som kan anses rimliga och i vilken utstrĂ€ckning medbor- garen som utsĂ€tts bör medvetandegöras.189

I Facebooks fall kan filtreringsalgoritmen Edgerank presentera inlÀgg frÄn vÀnner eller nyheter i en ordning som Àr styrd av anvÀnda- rens tidigare beteende och/eller av Facebooks egna preferenser. FörÀndringar sker iterativt men i en av de senaste som kommentera- des öppet i april 2016 adderades som kriterium tiden en anvÀndare lagt pÄ ett visst innehÄll. MÄngfald vad gÀller nyhetskÀllor ska ocksÄ

187  SOU 2015:94 s. 225–226.

188  Tristan, Harris (2016). How Technology Hijacks People’s Minds – from a Magician and Google’s Design Ethicist, Medium.

189  Se kapitel 8, avsnitt 8.2.

204

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

ha adderats.190 En risk med denna typ av automatiserad filtrering av innehÄll Àr fenomenet med sÄ kallade filterbubblor, som myntades av Eli Pariser i en bok med samma namn 2009 beskrivs ingÄende i Medieutredningens delbetÀnkande.191 I korthet handlar det om att anvÀndaren sjÀlv nÀrmast omedvetet formar sitt flöde sÄ att andra politiska perspektiv, fakta eller nyheter som motsÀger ett visst per- sonligt stÀllningstagande till slut helt utestÀngs. I en studie som publicerades i Science 2015 visade det sig att effekten var reell, om Àn inte sÀrskilt stor.192 Facebook fick Àven ta en debatt med USA:s repu- blikanska parti efter att medier avslöjat att Facebook nedprioriterat innehÄll om partiet i tjÀnsten Trending Topics i USA.193

För sociala medier-företag i allmĂ€nhet Ă€r det lockande att lĂ„ta flöden styras av den hĂ€r sortens algoritmer. BildtjĂ€nsten Instagram förĂ€ndrade under sommaren 2016 sitt flöde pĂ„ sĂ„ vis att bilder sna- rare Ă€n att dyka upp kronologiskt sorterades efter en algoritm, och Ă€ven mikrobloggen Twitter har efter dĂ„lig lönsamhet börjat titta pĂ„ liknande lösningar. Sommaren 2015 introducerades funktionen ”Medan du var borta”, dĂ€r utvalda tweets presenterades i enlighet med antaganden kodifierade i företagets filtreringsalgoritm. Algo­ ritmer kan genom artificiell intelligens ocksĂ„ bli sjĂ€lvlĂ€rande; denna teknik spĂ„s förĂ€ndra förutsĂ€ttningar för nyhets- och informations- urval kraftigt i framtiden genom att bland annat effektivisera robot- journalistiken och helt automatisera nyhetsvĂ€rdering och redaktör- skap pĂ„ redaktionsgolven.

I denna kategori, som matchar leverantörer och kunder, Ă„terfinns ocksĂ„ de digitala giganterna, Google och Facebook. Det som sker i deras plattformar genererar massiva mĂ€ngder data, till exempel om mĂ€nniskors inbördes relationer, om politiska intressen och om geo- grafisk position. Det sker utifrĂ„n anvĂ€ndarens mönster, bland annat intensitet i relationer, vilket innehĂ„ll som delas, eller till och med intentioner. Den som letar efter bostad kan antas ocksĂ„ behöva en mĂ€klare, flyttstĂ€dningstjĂ€nst eller flyttfirma. Den som just köpt en bil kan antas behöva en försĂ€kring och den som ”gillat” ett företag pĂ„ Facebook har öppnat dörren för reklam, riktad till sitt digitala nĂ€tverk.

190  Blank, Moshe & Xu, Jie (2016). News Feed FYI: More articles you want to spend time view- ing, Facebook Newsroom, publicerad den 21 april 2016.

191  SOU 2015:94 s. 100–101.

192  Bohannon, John (2015). Is Facebook keeping you in a political bubble?, Science.

193  Bakshy, Etyan, Messing, Solomon & Adamic, Lada (2015). Exposure to ideologically diverse news and opinion on Facebook, Science.

205

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

3.6.2Om Google och Facebook

Förr var det tidningar som var monopolister nÀr det gÀllde att samla in, bearbeta och sprida innehÄll. Det gav dem en dominans som varade i över 100 Är. I dag Àr det den som har marknadspositionen och förmÄgan att samla in, bearbeta och analysera data som har för- sprÄnget. Genomförs detta dessutom pÄ global basis leder det till marknadsdominans och hög börsvÀrdering, de oftast citerade exem- plen Àr den relativt snÀva krets Medieutredningen benÀmner som de digitala giganterna.

Den nya och revolutionerande affĂ€rsmodell som dessa aktörer lanserade innebĂ€r en indirekt transaktionsmodell: De enskilda anvĂ€ndarna betalar inga pengar för innehĂ„llet. Kontraktet gĂ„r i stĂ€llet ut pĂ„ att anvĂ€ndarna mer eller mindre medvetet ger upp information om sig sjĂ€lva, sina kontakter och sina liv – som de digitala giganterna dĂ€refter pĂ„ olika sĂ€tt exploaterar. Att modellen för nĂ€rvarande Ă€r framgĂ„ngsrik vittnar bolagens officiella omsĂ€ttning om: Google och Facebook redovisade intĂ€kter pĂ„ nĂ€stan 75 miljarder dollar respek- tive 17 miljarder dollar 2015.194

Stordata som samlas in av anvÀndarna nyttjas för effektiviseringar och förbÀttringar i varje enskild del av verksamheten.

Googles ursprungliga tjĂ€nst, sökmotorn (som i Sverige i princip har marknadsmonopol), och alla de sökningar anvĂ€ndarna gjort och gör dĂ€r, har givit företaget ett osynligt datakapital – som med tiden utvecklats till en oerhört trĂ€ffsĂ€ker och följaktligen intĂ€ktsdrivande annonseringstjĂ€nst, Adwords. Baserat pĂ„ information som utöver sökningens innehĂ„ll handlar om metainformation som t.ex. tidpunkt och geografisk plats för sökningen, skapar sig bolaget en bild av vem du Ă€r och vad du vill – och vĂ€ljer det vidare via ett auktionsförfarande som exponering pĂ„ trĂ€ffsidan. Men sökjĂ€tten skĂ€r ocksĂ„ in i andras affĂ€rer genom tjĂ€nsten Adsense, som placerar annonsering pĂ„ part- nersajter, mot provision. Utöver dessa framgĂ„ngsrika tjĂ€nster har Google Ă€ven sin kartjĂ€nst, Google Maps, som ytterligare förfinar den anvĂ€ndardata företaget besitter.

I början av 2016 mobilanpassade Google sina annonsytor genom att helt ta bort Adwords-annonser utanför sin trÀfflista. Nu ligger betalda annonser ovanför Googles trÀfflista. Restauranger och hotell,

194  Alphabet/Googles och Facebooks bokslut, 2015.

206

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

enligt sökbegrepp som exempelvis ”pizza MalmĂ¶â€ placeras i sĂ€rskilda rutor och utmĂ€rkta pĂ„ karta. Ytterligare en viktig datatillgĂ„ng för Google Ă€r videodelningsplattformen Youtube som förvĂ€rvades 2006.

Att insikterna kring vad anvÀndarna söker nyttjas för att skrÀd- darsy annonserbjudanden Àr vÀlkÀnt. Vad inte lika mÄnga kÀnner till Àr att innehÄllet i reklamen Àven anpassas efter innehÄll i de mejl som de anvÀndare av mailtjÀnsten Gmail skrivit och mottagit.

Annonser utgör nĂ€stan hela Googles affĂ€r, annonsintĂ€kter upp- gick till nĂ€ra 90 procent av samtliga Googles intĂ€kter under första kvartalet 2016.

I en intervju med Wall Street Journal 2010 antydde Googles dĂ„va- rande vd Eric Schmidt att Googles framtid lĂ„g i automatiserade sök- ningar. ”Jag tror faktiskt de flesta inte egentligen vill att Google ska besvara deras frĂ„gor. De vill att Google ska berĂ€tta vad de borde göra hĂ€rnĂ€st”, sa han. Googles annonschef Sridhar Ramaswamy anvĂ€nde vĂ„ren 2015 begreppet ”Google micro-moments” för att beskriva just detta. Det kan bygga pĂ„ sökning efter produktinformation eller sök- ning efter en adress i Googles karta. Den som söker prisjĂ€mförelser för en fĂ„tölj eller hotell i Köpenhamn antas planera inköp av fĂ„tölj respektive resa till Köpenhamn.

Tanken Ă€r att fĂ„nga hela kontexten bakom en anvĂ€ndares intresse. Enligt Ramaswamy visar undersökningar som Google lĂ„tit göra att sju av tio i gruppen intresserade av semesterresor söker efter restips nĂ€r de fĂ„r en stund över. Åtta av tio söker efter produktinformation nĂ€r de Ă€r i butiken för att handla. Av dessa kan en av tio Ă€ndra sitt val av produkt utifrĂ„n den information de nĂ„s av”.195 Google strĂ€var alltsĂ„ efter att anpassa annonserbjudandena inte efter vad anvĂ€ndaren har gjort eller gör – utan efter vad hen kommer att göra.

I sammanhanget Ă€r det vĂ€rt att notera den revolution som röst- styrning kommer att innebĂ€ra. Google planerar att lansera en aktiv högtalare för hemmiljö, Amazon har haft en liknande lösning pĂ„ marknaden sedan 2015. NĂ€r allt fler har denna typ av högtalarmikro- fon som styrs av artificiell intelligens i sina hem blir internet röst- styrt. AnvĂ€ndarna stĂ€ller frĂ„gor, bestĂ€ller varor, bokar bord pĂ„ res- tauranger – allt genom denna nod som dĂ€rigenom har potentialen att Ă€n en gĂ„ng omkullkasta logiken för reklam och sök.

195  Ramaswamy, Sridhar i ett föredrag pĂ„ Ad:Tech-konferensen i San Francisco i maj 2016 och artikeln How Micro-Moments are Changing the Rules, hĂ€mtad frĂ„n Ramaswamys blogg Think with Google, publicerad i april 2015.

207

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Denna utveckling innebĂ€r sjĂ€lvklara integritetsutmaningar, vilka berörs lĂ€ngre fram i detta avsnitt. Facebook besitter delvis annan information Ă€n Google. Det Ă€r bakgrunden till att bolagets intjĂ€- ningsförmĂ„ga per anvĂ€ndare inte Ă€r lika stor. Enligt amerikanska branschanalytiker Ă€r Facebooks intĂ€kt per anvĂ€ndare en sjĂ€ttedel av Googles. En annan stark aktör pĂ„ omrĂ„det, som vissa branschanaly- tiker tror kommer att gĂ„ om Google som sökmotor för produkter, Ă€r Amazon. Möjligen Ă€r detta mer troligt pĂ„ den amerikanska markna- den, dĂ€r Google Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n lika dominant (med bara strax över 60 procent av sökmarknaden) som pĂ„ den svenska (över 95 procent), men en trend vĂ€rd att notera.

AffĂ€rsmodellerna bygger delvis pĂ„ ett estimat av vilket vĂ€rde varje anvĂ€ndare utgör. Detta mĂ€ts i nĂ„got som benĂ€mns ARPU (”average revenue per user”), genomsnittlig intĂ€kt per anvĂ€ndare.

Figur 3.21 Facebooks genomsnittliga intÀkt per anvÀndare, globalt

KĂ€lla: Facebook.

Facebook har en kraftigt ökande ARPU, vilket framgĂ„r av figur 3.21, och enligt rapporten för första kvartalet 2016 tjĂ€nade Facebook i genomsnitt 3,32 dollar per anvĂ€ndare (motsvarande knappt 30 kro- nor). Men spĂ€nnvidden Ă€r stor mellan Nordamerikas genomsnittliga anvĂ€ndarintĂ€kt pĂ„ 12,43 dollar (drygt 110 kronor) till under 1 dollar (knappt 9 kronor) för utvecklingslĂ€nder. Facebooks ARPU i Europa

208

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Ă€r 3,98 dollar (drygt 35 kronor). Totalt sett Ă€r företagets globala ARPU 3,32 dollar (knappt 30 kronor), en summa som ökat med 32 procent pĂ„ bara ett Ă„r. Det Ă€r betydligt snabbare Ă€n Googles ökning, men sökmotorföretaget bedöms alltsĂ„ ligga omkring 5–6 gĂ„nger högre nĂ€r det gĂ€ller genomsnittlig intĂ€kt per anvĂ€ndare. Till skillnad frĂ„n Facebook nĂ€mner inte Google sin ARPU i den senaste bokslutskommunikĂ©n.196

NĂ€r Facebook 2012 meddelade att 83 miljoner av företagets dĂ„ 955 miljoner anvĂ€ndarkonton var förfalskade (vilket enligt företa- gets kvartalsrapport till den amerikanska vĂ€rdepappersmyndigheten SEC innebar att ”anvĂ€ndarnamnen tycktes vara förfalskade eller annat beteende hos kontot bedömdes som onaturligt”) gick företa- gets aktie ner.197 Det finns alltsĂ„ en ekonomisk förtjĂ€nst för Ă„tmins- tone Facebook i att företagets anvĂ€ndare upptrĂ€der med egna, auten- tiska namn. NĂ„got som i vissa lĂ€nder dĂ€r medie- och yttrandefriheten Ă€r begrĂ€nsad eller nĂ€rmast obefintlig Ă€r en praktisk omöjlighet. Detta faktum till trots, försöker sociala medieföretag som inte fĂ„r anvĂ€nda- ren att sjĂ€lvmant dela med sig av sina personuppgifter inte sĂ€llan pĂ„minna, eller via olika designlösningar locka, fram dem.

I den mĂ„n anvĂ€ndarna öppnar konton i sitt eget namn och med korrekta uppgifter, vilket alltsĂ„ inte alltid Ă€r fallet, vet Facebook vad anvĂ€ndarna heter, hur gamla de Ă€r och var de bor. Men företaget vet ocksĂ„ vilka vĂ€nner och andra kontakter anvĂ€ndarna har och kan uti- frĂ„n dessa data kombinerat med andra digitala fotspĂ„r dra slutsatser om sĂ„vĂ€l intressen som inköps- och resplaner. Data kan ocksĂ„ gene- reras nĂ€r en text- eller videolĂ€nk delas med kollegor eller vĂ€nner. Digitala kĂ€nslouttryck via ”gilla-knappar” och kĂ€nsloikoner (”emoti­ cons”), vanliga i sociala medier men Ă€ven periodvis implementerat av svenska medieföretag som exempelvis Sydsvenskan, genererar ocksĂ„ data.

Data som tankas av medborgarna Àr sÄlunda omfattande och potentiellt kÀnslig. Trots detta det inte alltid tydligt för den enskilde anvÀndaren vad eller ens att personlig information lÀcker. Vissa webbplatser krÀver information som exempelvis kön, födelsedatum

196  Average revenue per user is an important growth driver, Market Realist, publicerad den 11 februari 2015

197  Rushe, Dominic (2012). Facebook share price slumps below $20 amid fake account flap, artikel i The Guardian publicerad den 3 augusti 2012.

209

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

och bostadsort för att lÄta en anvÀndare registrera sig. Samtidigt kan det vara mer otydligt vad företaget anser sig ha rÀtt att göra med dessa uppgifter.

Samma situation kan uppstÄ vid nedladdning av appar: anvÀnda- ren uppmanas att godkÀnna att tjÀnsten samlar in en rad data och ger exempelvis företaget fri tillgÄng till adressbok (ens personliga nÀt- verk), mikrofon (möjlig avlyssning) och kamera (möjlig kameraö- vervakning).

Även om denna insamling kan uppfattas som dold Ă€r den Ă€ndĂ„ synliggjord för anvĂ€ndaren. Det existerar emellertid Ă€ven datainsam- ling som sker mer i det fördolda, och trots att den sĂ„ kallade cookie- lagstiftningen krĂ€ver att anvĂ€ndarna informeras och ger sitt samtycke kan mĂ„nga anvĂ€ndares medvetenhet om hur detta sker och vad det innebĂ€r vara bristande.

Den som ofta hĂ€mtar appar kan förledas att slentrianmĂ€ssigt acceptera app-Ă€garens krav. Vanligt Ă€r ocksĂ„ att datainsamling om t.ex. anvĂ€ndarbeteende sker i bakgrunden via kakor (”cookies”) och att datorns geografiska position lokaliseras genom nĂ€tverk. Sommaren 2016 slog appen PokĂ©mon Go igenom internationellt, och fick i IOS-versionen fler nedladdningar första veckan Ă€n nĂ„gon annan IOS-app nĂ„gonsin. Kort efter genomslaget uppstod emellertid en debatt om hur appen utnyttjade anvĂ€ndarnas data. Appen begĂ€rde tillgĂ„ng till anvĂ€ndares adressbok och till samtliga uppgifter pĂ„ anvĂ€ndarens konto pĂ„ Google, om vederbörande valde att registrera sig den vĂ€gen. PokĂ©mon Go har en stor andel unga anvĂ€ndare och det Ă€r inte osannolikt att de utan att tĂ€nka nĂ€rmare pĂ„ saken gav appen tillgĂ„ng till allt den bad om. Den uppretade debatten resulterade i att appens tillverkare, studion Niantic, backade frĂ„n vad som beteckna- des som ett misstag. De ville bara ha tillgĂ„ng till anvĂ€ndar-id och epostadress.198

Facebook kan, via inloggningen, följa anvĂ€ndarna oavsett om de sitter vid datorn, anvĂ€nder surfplatta eller en smart mobil. DĂ€rutöver kan Facebook spĂ„ra enskilda anvĂ€ndares aktiviteter pĂ„ andra delar av internet genom företagets inbĂ€ddningsbara ”Like”-knapp, som finns pĂ„ tiotals miljoner webbsidor inklusive de tillhörande SVT, SR och majoriteten av de svenska morgon- och kvĂ€llstidningarna. Tidigare spĂ„rade dessa knappar bara Facebooks registrerade anvĂ€ndare, men i

198  Permissions Update, PokĂ©mon Go. Uppgift hĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i september 2016.

210

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

en bloggpost i maj 2016 utannonserade Facebooks vice annonschef att företaget skulle börja spÄra Àven icke-anvÀndare.199 Genom annonsplattformen Atlas Solutions har Facebook byggt en tjÀnst dÀr annonspartners och medieföretag inbjuds att samarbeta kring dessa data. Facebook sÀljer ocksÄ anonymiserad data vidare till externa kunder, Àven i Sverige. Samtidigt har Facebook vidtagit ÄtgÀrder som stÀrker anvÀndarnas personliga integritet genom att API-kunder inte lÀngre kommer Ät lika mycket anvÀndardata som tidigare.

Facebook har ocksÄ vidtagit mÄtt och steg för att, mot att medier ger bort mer av sitt innehÄll, förbÀttra deras synlighet. I maj 2015 lanserades formatet Instant Articles, som genom att publiceras pÄ Facebooks egna servrar gjorde innehÄll lÀnkat frÄn Facebook mÄng- dubbelt snabbare att öppna för anvÀndaren.200

Facebook kommer av allt att döma att fortsĂ€tta förĂ€ndra sina algoritmer utan att förvarna de publicister de har bland sina samar- betspartners. Företaget har pĂ„ senare tid anstrĂ€ngt sig för att fĂ„ just traditionella medier att flytta en del eller hela sin verksamhet till plattformen, men framför allt mindre publicister lĂ€r fortsĂ€tta att betrakta Facebook som en vansklig och oberĂ€knelig partner.

3.6.3NÄgra övriga aktörer

Det Àr emellertid inte bara digitala giganter som pÄverkat medieföre- tagens affÀr, med smart dataanvÀndning. Medieföretagens forna eller nuvarande kunder har ocksÄ seglat upp inom detta omrÄde. Företagen har dessutom ofta ett försprÄng genom tillgÄng till data som kom- mer frÄn de direkta kundtransaktionerna, som möjliggör insikter av sÄvÀl strategisk som operativ betydelse och öppnar för möjlig hög- kvalitativ direktkommunikation med kunderna, helt utan mediernas inblandning.

I Sverige betraktas Ica med Ica-kortet som en pionjĂ€r, arbetet har sina rötter i 1990-talet dĂ„ livsmedelskedjan efterstrĂ€vade bĂ„de att bli av med kontanthantering i butikerna och att nĂ„ ut till sina kunder pĂ„ individnivĂ„, inom ramen för vad som kallas ”one-to-one-marketing”.201

199  Facebook tracks all visitors breaching EU law, artikel i The Guardian publicerad den 31 mars 2015.

200  TjĂ€nsten beskrivs i delbetĂ€nkandet (SOU 2015:94), s. 260.

201  Bygger pĂ„ uppgift hĂ€mtad frĂ„n webbplats ica-historien.se i september 2016.

211

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

I dag har denna utveckling lett till att kedjan regelbundet lĂ€mnar sina kunder individanpassade erbjudanden, nĂ„got som minskat beho- vet av masskommunikation via displayannonsering i lokala medier. Andra exempel finns inom detaljhandeln, dĂ€r kedjor med smart data- anvĂ€ndning blir flexiblare nĂ€r det gĂ€ller att möta trendsvĂ€ngningar och kan skapa en mer sömlös upplevelse för konsumenter som i dag i högre utstrĂ€ckning ”webbroomar” (gör research pĂ„ internet, köper i butik) eller ”showroomar” (gör research i butik, köper pĂ„ internet).202 Även för dessa aktörer Ă€r behovet av synlighet i mediernas display- annonseringsutrymmen mindre Ă€n tidigare, för att i vissa fall vara helt borta.

3.6.4Medieföretagens dataanvÀndning

Mediebranschen har en lÄng tradition av att anvÀnda data, dels genom traditionella lÀsarundersökningar för att kunna erbjuda en bÀttre produkt, dels för att skapa attraktiva och trovÀrdiga annonserbju- danden. Digitaliseringen har pÄ mÄnga sÀtt underlÀttat arbetet. MÄnga utnyttjar möjligheterna i vÀxande utstrÀckning, Àven om för- mÄgan skiljer sig Ät mellan olika medieföretag.

Reuters Institute for Study of Journalism vid universitetet i Oxford konstaterar i en kartlÀggning som publicerades i början av 2016 att nÄgra spetsföretag i den engelsksprÄkiga vÀrlden har kom- mit lÄngt, men att mÄnga andra, sÄvÀl i de engelsktalande lÀnderna som i resten av kontinentala Europa, tycks anvÀnda analys- och dataverktyg utan en konkret strategi. Det Àr alltsÄ för dessa aktörer oklart varför de samlar in data, vilka resultat man söker och varför man söker just dessa. Sverige ingick inte i kartlÀggningen, men Àven om stora skillnader finns inom landet torde Sverige inte skilja sig nÀmnvÀrt frÄn andra icke engelsksprÄkiga lÀnder.203

202  Handelns Utredningsinstitut i samarbete med Tieto (2015). Digitaliseringens framtida implikationer för detaljhandeln.

203  Cherubini, Nielsen (2016). Editorial Analytics: How news media are developing and using audience data and metrics, Reuters Institute for Study of Journalism, Oxford University.

212

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Data – redaktionella tillĂ€mpningar

Data kan Àven anvÀndas som underlag i det redaktionella arbetet. Den första kategorin utgörs av data som en del av innehÄllet sÄ kallad datajournalistik. Den andra kategorin utgörs av data som beslutsun- derlag vad gÀller urval och prioriteringar, i varierande grad av auto- mation.

Data som del av innehÄllet

Intresset bland redaktionerna vÀxer för datajournalistik och alltfler exempel börjar komma pÄ avslöjande reportage som bygger pÄ analys av större datamÀngder. Journalisten Peter Grensund exemplifierade i en rapport med hur korsordsmakaren pÄ USA Today avslöjades med att stjÀla delar av korsord frÄn andra och hur Buzzfeed-reportern John Temlon kunde avslöja hur vissa tennismatcher var riggade. Det gjordes genom att samköra matchdata frÄn 26 000 matcher med odds vilket visade att samma spelare förlorade matcher i anslutning till ett avvikande spelbeteende.204

Att utvecklingen av artificiell intelligens kommer att fÄ en enorm effekt pÄ samhÀllet de nÀrmaste decennierna Àr expertisen enig om. Mobilassistenterna 2016 Àr bara början och medierna kommer att pÄverkas i grunden Àn en gÄng. Vissa branschanalytiker anser att smarta algoritmer kommer att kunna ersÀtta en stor del av det som betraktas som reporteruppgifter i dagens medieföretag. Ett banalt exempel Àr amerikanska nyhetsbyrÄn AP som levererar kvartalsrap- porter frÄn tusentals företag, via en helautomatiserad lösning.205

Data som beslutsstöd

En trend som redan Àr hÀr Àr anvÀndning av data som beslutsstöd (kombination maskin/mÀnniska) eller som helautomatiserade lös- ningar för urval och prioriteringar. Data om exempelvis innehÄll som trendar i sociala medier pÄverkar vad som plockas upp i de mediehu-

204  Grensund, Peter (2016). Årets bĂ€sta datajournalistik, MedievĂ€rlden Premium, publicerad den 28 juni 2016.

205  AI is already making inroads into journalism but could it win a Pulitzer?, Artikel i The Guardian publicerad den 3 april 2016.

213

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

sens egna kanaler. Denna typ av data kan betecknas som mer lÄgkva- litativ, dÄ den frÀmst anger genomslag för ett visst innehÄll. Mer högkvalitativ data extraheras ur Schibsted Media Platform, SMP. HÀr anvÀnds taggar i stÀllet för kategorier, nÄgot som skapar möjligheter att individualisera anvÀndarnas nyhetsflöden och föreslÄ relaterat innehÄll. Liknande modeller anvÀnds Àven inom Bonnier. Den digi- tala nyhetspresentationen görs i Aftonbladets fall med hjÀlp av algo- ritmer som utnyttjar anvÀndardata, sÄ att en lÀsare som lÀser mycket om fotboll till exempel fÄr se mer av det innehÄllet pÄ förstasidan.206 I Omnis fall erbjuds ett grÀnssnitt dÀr anvÀndare sjÀlv kan vikta vilka nyheter som ska prioriteras eller bortprioriteras inom kategorier som t.ex. utrikes eller teknologi. Schibsteds nya publiceringsplatt- form ger ocksÄ journalisterna möjlighet att följa hur publicerade artiklar tas emot av anvÀndarna, de fÄr dÀrigenom en möjlighet att iterativt förbÀttra genom att exempelvis byta rubrik.

Andra typer av mer högkvalitativ data, innefattar t.ex. vilka jour- nalister som Àr mest populÀra (mÀtt sÄvÀl i trafik som i hur lÄngt in i materialet anvÀndaren gÄr, hur lÄng tid man spenderar pÄ att exem- pelvis lÀsa en text) och sÄ vidare. Men ocksÄ genom att skapa insikter pÄ redaktionerna om vilka Àmnen som fÄr bra genomslag en viss veckodag eller en viss tid pÄ dygnet. Denna utveckling har potentia- len att driva likriktning i innehÄllsurvalet. Det gÄr, liksom de digitala giganterna, att hÀnvisa till att det Àr anvÀndarna som vÀljer. Samtidigt skulle det kunna betecknas som en redaktionernas kapitulation. Alltför kortsiktiga mÀtningar och nyckeltal kan fÄ negativa konse- kvenser pÄ lÀngre sikt, inte minst i relation till anvÀndarna. DÀrutöver skulle denna hantering kunna öppna för illegitim pÄverkan, dÄ en aktör med en viss agenda kan se till att ett visst Àmne trendar och dÀrigenom sÀkerstÀlla att detta tas upp och behandlas av medierna.207

Data som underlag för affÀrssidan

Svenska medieföretag, som inte sÀllan publicerar nyheter utan att krÀva inloggning eller andra metoder för att spÄra lÀsarna, har mindre möjligheter att kapitalisera pÄ anvÀndarna Àn de företag som utnytt-

206  Tabloid Aftonbladet is putting its online audience in charge, WAN-Ifra Publishing Focus, publicerad i januari 2016.

207  Mer om informationspĂ„verkan i kapitel 8, avsnitt 8.2–8.3.

214

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

jar mer kvalificerad data. NÀr till exempel en svensk lokaltidning skapar ett annonserbjudande Àr det lokal nÀrvaro, rimligt hög trafik och en lÀmplig redaktionell miljö som har varit och Ànnu i mÄnga fall Àr försÀljningsargumenten.

Men fokus Àr pÄ flera hÄll instÀllt pÄ att stÀlla om till en mer data- driven verksamhet. Vissa mediehus lockar lÀsare till att skapa ett konto och ta del av tidningens innehÄll inloggade genom att erbjuda tillgÄng till visst redaktionellt material, gratis eller mot betalning. Exempel pÄ den första kategorin Àr expressen.se och pÄ den senare VÀsterbottens-Kuriren pÄ vk.se

Mittmedia har kommit lÄngt genom att samla all trafik i en platt- form och dessutom utveckla ett eget annonsverktyg, Reacher. Reachers mÄl Àr att segmentera mÄlgrupper men ocksÄ göra det enkelt för kunderna, genom att ocksÄ erbjuda exponeringar utanför Mittmedias egna kanaler.

Även Schibsted har en egen plattform för en dylik, sĂ„ kallad pro- grammatisk, annonshantering, dvs. ett sĂ€tt att koppla ihop annonsö- ren med ett brett exponeringsutbud och data om mĂ„lgrupper.208

Bonniers Kit, Ă„ sin sida, samlar data för att kunna optimera sina publiceringar. Genom djuplodande dataanalys erbjuds annonsörer riktad reklam i form av annonsmĂ€rkta artiklar. “Det vi försöker göra Ă€r att lĂ€ra oss att om du vill berĂ€tta en historia för sĂ€g en kvinna i 25- till 45-Ă„rsĂ„ldern söder om DalĂ€lven, sĂ„ tenderar just det hĂ€r eller det hĂ€r att fungera”, beskrev grundaren Peder Bonnier sommaren 2016.209

Det förĂ€ndrade arbetssĂ€ttet understryks av att Kit ocksĂ„ förkastar de traditionella metoderna för mĂ€tning av annonsers exponering. I oktober 2012 publicerade Bonnier Tidskrifter en text med rubriken ”Internet advertising is broken and must be fixed”. DĂ€r kallades det traditionella rĂ€knandet av klick för att avgöra medieinnehĂ„lls kvalitet ”det enskilt mest destruktiva momentet” för reklam pĂ„ nĂ€tet. Bonnier startade senare Kit. Sajten har nĂ€stan helt lĂ€mnat den dis-

208  AndĂ©n, Axel (2015). Ny rapport: Betalmodell gĂ„r mot datamodell, MedievĂ€rlden Premium, publicerad den 1 december 2015.

209  Goldberg, Daniel (2016). Kits förlust: 22 miljoner kronor, Di Digital.

215

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

playannonsering som bloggposten riktade udden mot. I stÀllet har verksamheten fokuserats pÄ att skapa kommersiellt, sponsrat inne- hÄll som ska bygga vÀrde Ät annonsörerna.210 211

En sÀrskild utmaning nÀr det gÀller anvÀndardata i digitala platt- formar Àr att det saknas standarder, inte minst för tvÄ av de mediefor- mat som i digitala plattformar ökar starkt, video och ljud. Avsaknaden av en branschöverenskommelse pÄ omrÄdet gör det svÄrt för annon- sörerna att jÀmföra olika erbjudanden. Det rÄder exempelvis olika uppfattningar om nÀr mÀtning av video ska starta, och om autostar- tade videoklipp i artiklar ska rÀknas som en visning och hur lÄng tid en anvÀndare ska ha tittat pÄ ett klipp för att kunna rÀknas. Detta blir ocksÄ tydligt under det rundabordssamtal som Medieutredningen anordnade med aktörer frÄn mediebranschen och mÀtinstituten.212 Vissa av deltagarna menade att de siffror branschen anvÀnder sig av Àr kraftigt överdrivna. Att applicera forna tiders standarder, exempelvis att det krÀvs minst tre minuters sammanhÀngande tittande pÄ en tv- kanal för att rÀknas som tittare, Àr en omöjlighet dÄ anvÀndningsti- derna i digitala plattformar Àr kraftigt lÀgre Àn i de analoga motsva- righeterna. I Sverige saknas en branschstandard för sÄvÀl video- som podd-anvÀndning, först i och med Orvesto Konsument (juni 2016) presenterades oberoende sammanstÀllda lyssnarsiffror för Sveriges tio mest populÀra podd-sÀndningar.213 214

Dataanalys av anvÀndarna mÀter, som tidigare nÀmnt, inte enbart kvantitet; kvalitativa data kan ocksÄ förfina kunskaperna om de redan befintliga mÄlgrupperna för annonser, men ocksÄ stötta medi- ers sÀljorganisationer i arbetet med att upptÀcka nya potentiella kunder. Facebooks analysverktyg Topic Data samlar, enligt Facebook, in aggregerad och anonymiserad data, frÄn 1,9 miljoner dagliga Facebook-anvÀndare. Medieanalysföretaget Retriever beskrev vÄren 2016 verktyget i positiva ordalag, inte minst pÄ grund av representativiteten. Facebook Topic Data börjar dÀr de flesta befolkningsstudier slutar.

210  Strömberg, Fredrik (2012). Internet advertising is broken and must be fixed, blogginlĂ€gg.

211  Aronson, Olle (2016). Kit gör revolt mot svenska sajters metod för att mĂ€ta antal lĂ€sare,

Breakit.

212  Se kapitel 2, avsnitt 2.1.2.

213  Lundquist, Hanna (2016). De Ă€r Sveriges största poddar, Journalisten.

214  Thomsen, Dante & Ullrich, Per (2014). MediebyrĂ„erna sĂ„gar kvĂ€llspressens autostarter,

Dagens media.

216

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

I en fallstudie beskriver Retriever hur de samlat in data om vad 153 000 norska Facebook-anvÀndare skrivit om vÀrldscuptÀvlingarna i backhoppning.

Medan all reklam och omnÀmnandena i media under tÀvlingsdagarna, som brukligt nÀr det handlar om idrottsevenemang, var riktade till mÀn mellan 25 och 65 Är, sÄ visade det sig att kvinnor mellan 35 och 45 Är var överrepresen- terade i dessa samtal. Nu ska vi inte fördjupa oss ytterligare i siffrorna, men utan att kÀnna till arrangörernas planer för nÀsta backhoppningstÀvling i Norge, sÄ finns det kanske nÄgon annonsör som skulle vara intresserad av att nÄ de 83 000 norska kvinnor i Äldern 35 till 45 som aktivt kommenterade pÄ Facebook under evenemanget.215

Det ska emellertid understrykas att det saknas transparens kring Facebooks och Àven Googles mÀtningar. Dessa mÀtningar genom- förs inte heller med extern oberoende övervakning eller revision. De kan dÀrmed aldrig bli en branschvaluta. Att det förekommer brister visar inte minst det faktum att tittandet pÄ Facebooks videor kraftigt överskattats, nÄgot som avslöjades 2016.216

Det faktum att mÄnga anvÀnder Facebook och andra appar i smarta telefoner gör det Àven möjligt att spÄra anvÀndarens geogra- fiska position, nÄgot som öppnar nya kommersiella möjligheter genom riktade erbjudanden, baserade pÄ ett visst beteende vid ett givet tillfÀlle, eller i ett sÀrskilt sammanhang. Exempel pÄ denna sÄ kallade kontextuella annonsering Àr restaurangreklam riktad till den som Àr i nÀrheten, eller glassreklam till mÀnniskor pÄ en badstrand. Pendlare som under sensommaren 2014 rörde sig mellan pendeltÄg och t-bana pÄ Centralstationen i Stockholm kunde i mobilen fÄ en sÄ kallad push-notis med erbjudande om gratis mellanmÄl frÄn en mat- affÀr. MataffÀren anvÀnde sig av en sÀndare som skickade ut en radio- signal som telefonen kunde plocka upp. Skillnaden mellan sÀndarna, som placerats ut pÄ tio platser i butiken, och andra mobillösningar, var att mataffÀren mycket noggrant kunde positionsbestÀmma var en viss kund befann sig i sjÀlva butiken och dÀrmed rikta anpassade

215  Facebook öppnar upp för anvĂ€ndardata, Mari Lagberg pĂ„ Retrievers webbplats, den 10 sep- tember 2016.

216  Facebook overestimated key video metric for two years, Wall Street Journal, publicerad den 22 september 2016.

217

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

erbjudanden till dem.217 Den smarta mobilen ses i mindre utstrÀck- ning som en mediekanal och i ökande grad som skapare av ett helt nytt beteende.

UtlÀndska medieföretags dataanvÀndning

I Tyskland inledde 2016 Ätta av de tio största medieföretagen ett samarbete om en gemensam databas, Emetriq, för att möta konkur- rensen frÄn Google och Facebook. Syftet Àr att en utökad, mer sofis- tikerad databas ska öka medieföretagens annonsförsÀljning och hÄlla priserna uppe. Samarbetet Àr i en startfas och Emetriqs effekt pÄ medieföretagens försÀljning var inte utvÀrderad sommaren 2016.218

Ett tecken pĂ„ att mĂ„nga satsar pĂ„ att insikt frĂ„n data ska ge ökande intĂ€kter Ă€r de investeringar i datahantering som görs pĂ„ mĂ„nga med- ieföretag. Ett annat tecken vikten man lĂ€gger pĂ„ datakompetens Ă€r att Dao Nguyen, Buzzfeeds analyschef, har utnĂ€mnts till ”publisher” för hela verksamheten. NĂ„gra företag har kommit lĂ„ngt i sin anvĂ€nd- ning av data för att stĂ€rka den redaktionella tjĂ€nsten. Reuters Institute for the Study of Journalism har i en rapport pekat pĂ„ brit- tiska The Guardian och Financial Times, FT, men föregĂ„ngaren för de flesta Ă€r nyhetstjĂ€nsten Buzzfeed, som med framgĂ„ng prövat okonventionella metoder.219 Med intrycket att Buzzfeed baserat sin framgĂ„ng pĂ„ kattbilder har traditionella medier ibland sett med skep- sis pĂ„ uppstickaren. Buzzfeed har dock stĂ„tt för en helt ny journalis- tik som tilltalat mĂ„nga anvĂ€ndare.

I en analys skriver medieanalytikerna Matthew Ingram att myten om Buzzfeed Àr fel och att det Àr hanteringen av data som förklarar Buzzfeeds framgÄng. Ingram menar att Buzzfeed fÄtt oförtjÀnt lite uppmÀrksamhet med tanke pÄ att bolagets vÀrde uppskattas till 1,5 miljarder dollar och man har nÀstan 200 miljoner mÄnatliga unika besökare. Buzzfeed erbjuder sÄvÀl underhÄllning som seriös journa- listik i en icke-traditionell form, som bygger pÄ datadrivna insikter om hur redaktionellt innehÄll fungerar pÄ internet, men ocksÄ pÄ en

217  Datainspektionen (2014). SĂ„ vill butikerna anvĂ€nda din mobil för att locka dig till köp, Integritet i Fokus, nr. 4 2014.

218  Davies, Jessica (2016). German publishers are pooling data to compete with Google and Facebook, Digiday, publicerad den 8 juni 2016.

219  Cherubini, Federica & Kleis Nielsen, Rasmus (2016). Editorial Analytics: How news media are developing and using audience data and metrics, companies, Reuters Institute.

218

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

offensiv och mÄlmedveten spridning av innehÄllet i andras plattfor- mar.220 Buzzfeed har, till skillnad frÄn mÄnga andra publicister, en strategi för hur innehÄllet ska nÄ publiken Àven om Facebook skulle sluta agera som distributör och mellanled.221

För Buzzfeed Àr traditionell trafikmÀtning, som utgÄr frÄn antalet unika besökare, en förlegad metod. Dao Nguyen beskriver hur tradi- tionella metoder inte mÀter all trafik, och nÀmner specifikt att mÀtin- stitutet Comscore inte vÀger in visningar av Youtube-filmer pÄ mobilen, klipp och bilder som publicerats pÄ Facebook, Snapchat Discover, Instagram, Yahoo, Tumblr eller Vine, ej heller rÀknas anvÀndare av Buzzfeeds hemsida och app utanför USA. Nguyen uppskattar sammanlagt att bara en femtedel av Buzzfeeds trafik mÀts pÄ traditionellt sÀtt. Hon menar ocksÄ att dataanalys inte Àr ett sjÀlv- ÀndamÄl utan mÄste anvÀndas för att lÀra organisationen mer om att skapa innehÄll och kommunicera med anvÀndarna.222

The Guardian och Financial Times (FT) satsar ocksĂ„ stora resur- ser pĂ„ insamling och analys av data. Just anvĂ€ndarnas engagemang, exempelvis mĂ€tt i hur lĂ„ng tid en anvĂ€ndare stannar pĂ„ en sida, anvĂ€nds i stĂ€llet för traditionell trafikmĂ€tning. FT anvĂ€nder insik- terna som datan genererar inte bara i redaktionella syften, utan drar Ă€ven nytta av det i annonsförsĂ€ljningen. I rapporten frĂ„n Reuters Institute lyfts FT fram som ledande pĂ„ analys av data. FT har ett team pĂ„ cirka tio personer som pĂ„ olika sĂ€tt ska öka rĂ€ckvidden för journalistiken och sĂ€kerstĂ€lla att trafiken Ă€r vad man kallar kvalitets- trafik (”quality traffic”). I teamet finns bĂ„de sociala redaktörer, samt sĂ„ kallade publikredaktörer, (”audience editors”). Det kanske tydli- gaste och enklaste exemplet pĂ„ FT:s utnyttjande av data Ă€r nĂ€r före- taget slutade att publicera texter vid midnatt nĂ€r tidningen skulle tryckas. Sedan flera Ă„r publicerar FT i stĂ€llet utifrĂ„n kunskap om nĂ€r trafiken och anvĂ€ndarintensiteten Ă€r som störst för ett visst material exempelvis i lĂ€splattan eller mobilen.

220  Ingram, Matthew (2016). The Real Secret to BuzzFeed’s Success Isn’t Cat GIFs, It’s Data,

Fortune, publicerad den 16 februari 2016.

221  Owens, Simon (2015). How BuzzFeed is ensuring it’s not too dependent on Facebook.

222  Nguyen, Dao (2016). How Buzzfeed thinks about data, and some charts, too, Buzzfeed, pub- licerad den 18 februari 2016.

219

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

The Guardian har en intern tjÀnst för analys av redaktionell data som heter Orphan. Alla mediehusets journalister kan lÀtt nÄ tjÀnsten frÄn en mobiltelefon och dÀr följa hur ett visst innehÄll tas emot.223

En redan nĂ€mnd invĂ€ndning mot redaktionell dataanalys som mĂ€ter vilket innehĂ„ll som fĂ„r stor spridning och mĂ„nga klick Ă€r att det riskerar bidra till en redaktionell likriktning, pĂ„ internationell nivĂ„. I rapporten som Reuters Institute for Study of Journalism vid universitetet i Oxford publicerade i början av 2016, citerad ovan, nĂ€mns att ”marknadsledare pĂ„ europeiska kontinenten ofta har mer gemensamt med ledande amerikanska och brittiska organisationer Ă€n med sina inhemska konkurrenter”. Formuleringen antyder att en redaktionell likriktning till följd av den ökande anvĂ€ndningen av datadrivet urval redan kan skönjas. IDG:s nyhetschef publicerade i oktober 2015 en bild förestĂ€llande trafikanalysverktyget Ezyinsights kontrollpanel, som visade att ett stort antal svenska nĂ€tmedier publi- cerade en nyhet baserad pĂ„ samma virala sociala medie-post (se bild).

Foto: SkÀrmavbild frÄn Twitter.

223  Cherubini, Nielsen (2016). Editorial Analytics: How news media are developing and using audience data and metrics, companies, Reuters Institute for the Study of Journalism, Oxford University.

220

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

3.6.5Data, integritet och förtroende

Ioktober2015beslötEU-domstolenattogiltigförklaraEU-kommiss­ ionens bedömning att de sÄ kallade Safe harbour-principerna utgjorde en adekvat skyddsnivÄ för överföring av personuppgifter till USA. Safe harbour-principerna, som togs fram i slutet av 1990-talet, Àr sju till antalet och ska verka för att företag, som t.ex. Google och Facebook, ska hantera sina anvÀndares data pÄ ett tryggt och sÀkert sÀtt. Bland annat stipulerar Safe harbour-principerna att anvÀndare mÄste informeras om att deras data samlas in och hur den anvÀnds. Vidare ska anvÀndare erbjudas valet att inte förse företag med data och Àven kunna ta del av vilken data ett företag har samlat in om dem. Samtidigt gav dessa principer de facto företag rÀtt att sjÀlva certifiera att de skyddade EU-medborgares data.

I februari 2016 ersattes principerna av överenskommelsen Privacy Shield. Den omfattar dels ett antal sÀrskilda principer om hur per- sonuppgifter ska hanteras, dels olika översynsmekanismer för att se till att principerna följs. Den innebÀr bland annat att företag i USA kan anmÀla till det amerikanska handelsministeriet att de följer reg- lerna i Privacy Shield-överenskommelsen. NÀr ett företag har tagits upp pÄ handelsministeriets Privacy Shield-lista ska företaget anses ha en adekvat skyddsnivÄ och det Àr tillÄtet att föra över personuppgif- ter dit frÄn avsÀndare i EU-lÀnderna. I Sverige regleras detta genom personuppgiftslagen som tillÄter att uppgifter förs över i de fall det finns en adekvat skyddsnivÄ. I personuppgiftsförordningen finns en förteckning över lÀnder som EU-kommissionen i sÀrskilda beslut ansett ha en adekvat skyddsnivÄ. Beslutet om Privacy Shield finns med i denna förteckning.

Att privata företag samlar in, lagrar, utnyttjar information om individer, rapporterar till myndigheter och sÀljer information vidare innebÀr sjÀlvfallet ett integritetsproblem och betydande risker för medborgarna. Risken för integritetsintrÄng ökar ocksÄ om data lÀcker frÄn webbplatser för exempelvis hÀlso-, friskvÄrds- och datingsajter. Men avslöjade anvÀndarmönster frÄn sociala medier, sök och nyhetssajter kan ocksÄ utgöra betydande integritetsintrÄng, exempelvis att sexuell lÀggning, politisk hemvist eller religiös överty- gelse röjs.

221

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Tekniken har gett en extra skjuts till den bransch som handlar med data som kan innehĂ„lla personuppgifter. DatamĂ€klare (”data brokers”) lever pĂ„ att sammanstĂ€lla, analysera och sĂ€lja data, sĂ„vĂ€l frĂ„n öppna kĂ€llor pĂ„ internet, men ocksĂ„ frĂ„n offentliga, som Statistiska CentralbyrĂ„n och Skatteverket. Dessutom kan personlig data om shopping- och surfvanor samlas in oavsett om anvĂ€ndaren stĂ€ngt av kakor eller ej. DatamĂ€klarna, varav mĂ„nga arbetar globalt, har samlat pĂ„ sig stora datamĂ€ngder med ofta personlig information. SĂ€kerhetsföretag varnar för missbruk, dels för att det finns oseriösa datamĂ€klare, dels för att databaser med personlig information löper stora risker att bli utsatta för dataintrĂ„ng.224 225 I mars 2016 sattes ett flertal mediesajter ur spel i en överbelastningsattack. Avsaknaden av en fungerande plan för ett liknande nödlĂ€ge kritiserades av bland andra it-journalisten Daniel Goldberg, som ansĂ„g att det avslöjade en ”handfallenhet.”226

Vid det möte som regeringen samlade till den 23 mars 2016, dit sĂ„vĂ€l representanter för medier, som PTS, bjöds in, stod det klart att en starkt bidragande orsak var att medieföretagen har upprĂ€ttat – ur denna synvinkel - svaga avtal med sina internetleverantörer. För att operatörerna ska bryta principen om ”mere conduit”, dvs. att enbart förmedla trafik utan att titta pĂ„ den, kan medieföretagen avtala om att viss typ av ingĂ„ende trafik, som nonsensförfrĂ„gningar som sker i en DDOS-attack, ska sorteras bort.

Medieföretagen Àr sjÀlv ansvariga för sitt skydd, en god teknisk beredskap och avtal om stöd frÄn operatörerna kan om inte hindra sÄ Ätminstone lindra effekter av en överbelastningsattack. Nu Àr över- belastningsattacker och intrÄng inte samma sak, men om svenska mediehus Àr lika oförberedda pÄ datalÀckor, dÀr anvÀndardata stjÀls, kan det leda till uppenbara risker för anvÀndarna. Ju mer data medie- företagen hanterar, desto större blir kraven pÄ en sÀker hantering. En allvarlig utmaning som krÀver förstÄelse för problemstÀllningen, kompetens att navigera utmaningarna och fokus pÄ uppgiften.

Förutom vid rent brottsliga lÀckor och dataintrÄng har myndig- heternas förfrÄgningar till telekom- och bredbandsoperatörer i sam- band med brottsutredningar ifrÄgasatts i Sverige. Tele2 Àr ett företag som reagerat mot omfattningen och avslöjade i Svenska Dagbladet

224  Lavi, Amit (2015). What Are Data Brokers?, Appdome.

225  Mims, Christopher (2015). The Hacked Data Broker? Be Very Afraid, Wall Street Journal.

226  Goldberg, Daniel (2016). Kommentar: Attackerna borde bli en vĂ€ckarklocka, Di Digital.

222

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

att polismyndighetens förfrÄgningar till företaget under ett halvÄr hade ökat frÄn 1 500 till 10 000 per mÄnad. Tele2:s vd krÀvde, med hÀnvisning till vanliga mÀnniskors integritet, att polisen slutade göra slentrianmÀssiga förfrÄgningar.227 Debatten om datalagring och per- sonlig integritet har fÄtt förnyat brÀnsle genom bland annat lÀckorna frÄn visselblÄsarna Chelsea Manning och Edward Snowden.

Även om myndigheters ökande datainsamling kan oroa, Ă€r denna verksamhet i hög utstrĂ€ckning reglerad, med Datainspektionen som svensk tillsynsmyndighet. Även privata företags datainsamling ligger delvis under Datainspektionens tillsynsansvar, men dĂ„ detta omrĂ„de regleras i en mĂ€ngd lagar med olika myndigheter som tillsynsansva- riga försvĂ„ras helhetssynen över pĂ„verkan pĂ„ anvĂ€ndarna.

I takt med att datainsamlingen blir mer kÀnd och integritetsutma- ningarna mer konkreta kan anvÀndarnas instÀllning komma att för- Àndras.

Sommaren 2014 slÀppte Facebook en forskningsrapport som beskrev ett experiment som utförts pÄ nÀstan 700 000 anvÀndare i januari 2012. Forskarna bakom studien ansÄg att anvÀndarna hade givit ett informerat samtycke till forskning, bara genom att skapa ett konto pÄ Facebook men mÄnga anvÀndare upplevde att de utsatts för experiment utan att de fÄtt ge sitt explicita medgivande. Nyhets­ flödena hade förÀndrats sÄ att de fylldes av antingen mer glada eller mer ledsna poster. Forskare pÄ Cornell University i samarbete med dataanalytiker pÄ Facebook hade dÀrefter undersökt hur förÀnd- ringen pÄverkade anvÀndarna. Resultatet var belÀgg för vad som inom psykologin kallas för emotionell smitta: att anvÀndarna började uttrycka sig mer i linje med det tonlÀge de exponerats för. Nyttjat av stora globala plattformar vÀcker det berÀttigad oro för hur det skulle kunna nyttjas i olika syften.228

Sedan tidigare vet vi Àven att Facebook genom en enkel grafisk symbol som visar att vissa i nÀtverket röstat i ett nationellt val kan pÄverka anvÀndare att rösta. HÀr uppstÄr för demokratin relevanta frÄgestÀllningar kring hur lÄngt ett företag fÄr gÄ i relation till sina anvÀndare, kring det allmÀnnas insyn och ansvar.

227  Tele2 rasar mot polisens övervakning, artikel i Svenska Dagbladet publicerad den 4 maj 2015.

228  Kramer, Adam D. I., Guillory, Jamie E. & Hancock, Jeffrey T. (2014). Experimental evi- dence of massive scale emotional contagion through social networks, Proceedings of the National Acadamy of Science, USA, nr. 24, publicerad den 17 juni 2014.

223

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Medieutredningen har i möte med kommersiella medieföretag blivit informerad om att de flesta medieföretag Àr nöjda med den branschöverenskommelse vad gÀller cookiesanvÀndning som finns i Sverige.229

Svenskarna tycker att integritetsfrĂ„gor Ă€r viktiga. Enligt en undersökning frĂ„n Handelshögskolan i Stockholm reagerar kunder ”starkt negativt pĂ„ bristande dataskydd, exempelvis vidareförsĂ€lj- ning eller -förmedling av kunddata. Av 13 undersökta faktorer Ă€r det bara företags bristande kontroll av förekomsten av barnaarbete hos underleverantörer som de reagerar mer negativt pĂ„. Det innebĂ€r att bristande dataskydd kan fĂ„ mycket stora ekonomiska konse- kvenser för företagen.230

Sammanfattningsvis har stordata och analys av densamma kom- mit för att stanna, som ytterst stark pĂ„verkansfaktor pĂ„ medbor- garna, deras medieanvĂ€ndning, mediebranschen och samhĂ€llet i stort. Vissa tĂ€nkare har ofta utgĂ„tt ifrĂ„n ett teknikdeterministiskt perspektiv. Men det finns forskare som vĂ€ljer ett sociologiskt eller socialpsykologiskt perspektiv pĂ„ utvecklingen. Shoshana Zuboff har kallats ”informationsĂ„lderns sanna profet”; hon har sedan 1980-talet utvecklat tankemodeller kring vart datorisering, digitalisering och automatisering för mĂ€nskligheten. Med utgĂ„ngspunkt i hennes tre ”lagar”: a) allt som kan automatiseras kommer att automatiseras b) allt som kan informatiseras kommer att informatiseras, c) varje digi- tal applikation som kan anvĂ€ndas för övervakning och kontroll kom- mer att anvĂ€ndas för övervakning och kontroll, varnar hon i en forskningsartikel, publicerad i Journal of Information Technology (2015) för det hon kallar för â€Ă¶vervakningskapitalismen”. Denna utveckling utmanar demokratiska normer och kommer att fĂ„ kĂ€nn- bara konsekvenser. NĂ€r all data kommer att finnas tillgĂ€nglig och dĂ„ denna bank av kunskap ger ointagliga försprĂ„ng för individer sĂ„vĂ€l som marknadsaktörer, blir det intressant att nĂ€rma sig frĂ„gan om vem som har tillgĂ„ng. I dag Ă€r det de som har verktygen, kunskapen och de finansiella musklerna för att exploatera datan.231

229  Branschrekommendation för cookies tagen, TU:s webbplats 2011.

230  Wahlund, Richard (2016). Risker och riskhantering i nĂ€ringsliv och samhĂ€lle.

231  Zuboff, Shoshana (2015). Big other: surveillance capitalism and the prospects of an informa- tion civilization, Journal of Information Technology 30, s. 75–89.

224

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

Medieföretagen i Sverige har i dataanalysen och dess exploatering en potential att komma Ànnu nÀrmare anvÀndarna, kommersiella partners och dessa bÄda gruppers efterfrÄgan. Samtidigt Àr Medieutredningens fokus medborgarnas behov av att kunna ta del av oberoende journalistik, nyhetsförmedling och kritisk granskning av för demokratin vÀsentliga skeenden och hÀr blir data och hur den exploateras ocksÄ en potentiell fallgrop. Missbruk av anvÀndarnas förtroende pÄ omrÄdet skulle kunna leda till att de blir mer försiktiga i hur de anvÀnder digitala medier, nÄgot som har potentialen att i förlÀngningen skada yttrandefriheten.

De tekniska möjligheterna hantering av anvÀndardata erbjuder Àr en balansgÄng mellan kortsiktig ekonomisk nytta och risken för lÄngsiktigt försÀmrade relationer med anvÀndarna. Perspektivet berörs av medieforskarna Ester Appelgren och Sara Leckner, frÄn Södertörns respektive Malmö högskolor, i Medieutredningens forskningsantologi. De menar att grÀnsen mellan vad som uppfattas som övervakning och vad som stödjer en bra medieaffÀr Àr hÄrfin.232

Appelgren och Leckner har i en annan studie pÄ en liten grupp undersökt hur benÀgna mÀnniskor Àr att lÀmna ifrÄn sig data. Undersökningen visar att mÀnniskor Àr mer benÀgna att dela aktivi- teter med mindre grad av interaktion och intimitet som exempelvis besök vid nyhetssajter eller som att titta pÄ video. DÀremot minskar benÀgenheten nÀr det gÀller information om aktiviteter med hög grad av interaktivitet, som sociala medier. Ytterst fÄ av de svarande ville dela alla sina aktiviteter. En majoritet av de svarande ville inte dela information om personlig kommunikation som e-post.233

Trots detta faktum delar sannolikt de svarande som anvÀnder Gmail redan med sig av denna information. HÀr mÀrks diskrepansen mellan vad anvÀndare medvetet sÀger sig vilja dela med sig av och vad de, kanske omedvetet, redan delar med sig av.

Forskarna menar att det finns risk för snedvridning av insamlad anvÀndarinformation vilket kan bli en utmaning för medieföretag vars affÀrsmodell i allt högre utstrÀckning Àr pÄ vÀg att bli beroende av anvÀndardata frÄn egna och externa plattformar. Slutsatsen Àr att i takt med att anvÀndarna blir mer medvetna om integritetsfrÄgor

232  Appelgren, Ester & Leckner, Sara (2016). Mediepubliken och stora datamĂ€ngder, Medieutredningens forskningsantologi, SOU 2016:30.

233  The audience’s willingness to share Internet-traffic data: an emerging ethical challenge for the media industry, Nordicom 2015.

225

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

kommer det att bli svÄrare för företagen att samla in relevant data. I grunden har datainsamlingen potentialen att pÄverka medborgarnas relation till medieföretagen sÄvÀl positivt som negativt. Om data exploateras pÄ sÀtt som blir kÀnnbart negativa för medborgarna, eller ens att det uppfattas som att data missbrukas, kan anvÀndarna emel- lertid komma att reagera kraftfullt och det torde dÄ ta lÄng tid, om det ens Àr möjligt, för medieföretagen att ÄterupprÀtta det förlorade förtroendekapitalet.

3.7Mediers miljöpÄverkan

Praktiskt taget alla vĂ€rldens allvarliga miljöproblem hör i dag ihop med vĂ„ra konsumtions- och produktionsmönster. De varor och tjĂ€nster som vi köper, pĂ„verkar miljön genom hela sin livscykel – i tillverkning och anvĂ€ndning, liksom nĂ€r de Ă„tervinns eller klassas som avfall.

Även produktion och konsumtion av produkter och tjĂ€nster inom medieomrĂ„det har en negativ pĂ„verkan pĂ„ vĂ„r miljö. NĂ€r fokus ofta ligger pĂ„ de ekonomiska och demokratiska aspekterna av framti- dens medielandskap, Ă€r det lĂ€tt att de miljömĂ€ssiga aspekterna tappas bort. I arbetet med att skapa ett hĂ„llbart framtida medielandskap, Ă€r det sĂ„ledes viktigt att inkludera de miljömĂ€ssiga aspekterna. Traditionellt talar man om att ”hĂ„llbarhet” innefattar tre aspekter (miljömĂ€ssig, ekonomisk och social hĂ„llbarhet), vilket talar för att den miljömĂ€ssiga delen Ă€r minst lika viktig som de andra tvĂ„ aspek- terna.

NĂ€r det gĂ€ller medier och miljömĂ€ssig hĂ„llbarhet, visar forskning att konsumenterna styrs mer av vad de tror Ă€r miljövĂ€nligt, Ă€n vad de faktiskt vet.234 De flesta Ă„tervinner sina papperstidningar, men tror att en övergĂ„ng till digital lĂ€sning skulle bidra vĂ€sentligt till en bĂ€ttre miljö. Men Ă€ven digitala medier har en betydande miljöpĂ„verkan – miljöpĂ„verkan frĂ„n pappersmedier och digitala medier Ă€r ungefĂ€r likvĂ€rdig. Det gĂ„r dock att göra medieproduktion och konsumtion mer hĂ„llbar genom medvetna Ă„tgĂ€rder, som dessutom kan medföra kostnadsbesparingar för företagen.

234  Picha, Edwardsson, Malin. (2015). Towards a sustainable media system. Doctoral Thesis in Media Technology, KTH Royal Institute of Technology.

226

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

För papperstidningen Àr de viktigaste kÀllorna till klimatpÄver- kan: produktion av tidningspapper, distribution och tryckningen (i den ordningen). För digitalt medieinnehÄll Àr de viktigaste kÀllorna till klimatpÄverkan: tillverkningen av datorer, skÀrmar och annan elektronisk utrustning, samt nedladdning av det digitala innehÄllet till den elektroniska enheten.

Men klimatpÄverkan Àr inte allt nÀr det gÀller miljöpÄverkan frÄn digitala medier. Det behövs mineraler nÀr man tillverkar datorer, mineraler som Àr svÄra att fÄ tag pÄ, och dÀr brytningen ofta sker i lÀnder med sociala problem, fattigdom och miljöförstörelse i form av förgiftning av jord och vattendrag.

Datorn, mobilen, surfplattan och andra elektroniska enheter har alltsÄ en betydande pÄverkan pÄ miljön, och den vÀntas inte minska i framtiden i takt med att utbudet ökar, samtidigt som naturens resur- ser minskar. Följden blir att det stÀlls högre krav pÄ att producera, distribuera och konsumera digitala medier pÄ ett hÄllbart sÀtt.

Följande parametrar Àr viktiga nÀr man diskuterar mediekonsum- tion i förhÄllande till miljö och hÄllbarhet i samhÀllet i stort:

––Hur mĂ„nga elektroniska enheter som anvĂ€nds, och av vilken typ.

––Hur ofta de elektroniska enheterna byts ut.

––Energiförbrukningen nĂ€r de elektroniska enheterna anvĂ€nds.

––MiljöpĂ„verkan frĂ„n produktionen av elektroniska enheter.

––MiljöpĂ„verkan frĂ„n avfallshanteringen av elektroniska enheter (sker informell Ă„tervinning i utvecklingslĂ€nder, skickas elektro- niken till deponi eller Ă„teranvĂ€nds avfallet under kontrollerade former?).

––Hur mycket som konsumeras i stort.

––MiljöpĂ„verkan frĂ„n infrastrukturen som tillgodoser nĂ€tverk och liknande delar i IT-anvĂ€ndningen med el.

––Antalet resor i stort, framför allt med bil och flyg.

––Antalet transporter, framför allt med lastbil och flyg.

––MiljöpĂ„verkan frĂ„n tryckta medieprodukter, hela livscykeln frĂ„n skog, papper, tryck, distribution och Ă„tervinning.

227

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

––MĂ€ngden tillgĂ€nglig information om miljöpĂ„verkan, samt hur korrekt informationen Ă€r och i vilken grad som konsumenter och andra aktörer i samhĂ€llet tar del av informationen.

Sammanfattningsvis Àr miljöpÄverkan frÄn medieproduktion och -konsumtion­ till stor del kopplad till elektroniska enheter, resor, transporter, energianvÀndning och avfallshantering. Det handlar inte enbart om den totala mÀngden, utan ocksÄ om hur enheterna Àr till- verkade och anvÀnds, hur resor och transporter gÄr till, vilken typ av energi som anvÀnds och hur avfallshanteringen gÄr till. HÀr gÄr det att skapa bÄde miljövinster och ekonomiska besparingar med ökad medvetenhet.

Ett hÄllbart medielandskap kan skapas via hÄllbar produktion, distribution och konsumtion av medieinnehÄll. HÀr följer en upp- stÀllning av vad forskningen sÄ hÀr lÄngt kunnat faststÀlla pÄverkar utvecklingen i positiv riktning.

Produktion av medieinnehÄll

Antalet resor med bil och flyg bör minskas, och ersÀttas med Skype- möten eller motsvarande, samt tÄgresor eller samÄkning. Forskning visar att en stor utslÀppskÀlla Àr ledningspersonal som reser till olika typer av möten, och alltsÄ inte i första hand reportrarnas arbete pÄ fÀltet235.

Satsa pÄ miljöbilar i den egna bilpoolen, och som tjÀnstebilar.

––Se över den elektroniska utrustningen. Satsa pĂ„ energisnĂ„la och miljöcertifierade mobiler och datorer.

––Se till att elektroniska enheter som inte anvĂ€nds, stĂ€ngs av helt.

––Se till att kasserad elektronisk utrustning Ă„tervinns av specialise- rade firmor.

––Se över elförbrukningen i byggnaderna, liksom anvĂ€ndningen av vĂ€rme och kyla. VĂ€lj bra miljöval för el.

––SlĂ€ck lamporna i utrymmen som inte anvĂ€nds.

235  Picha, Edwardsson, Malin. (2015). Towards a sustainable media system. Doctoral Thesis in Media Technology, Kungliga Tekniska högskolan.

228

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

––Se över resor till och frĂ„n jobbet, uppmuntra personal att gĂ„, cykla, ta bussen eller tĂ„get till jobbet. Resor till och frĂ„n jobbet Ă€r pĂ„ mĂ„nga företag den största enskilda utslĂ€ppskĂ€llan.

Distribution av medieinnehÄll

––Se över tidningsbudens bilar – uppmuntra anvĂ€ndning av miljöbilar.

––Om datavolymen för publicerat digital innehĂ„ll sĂ€nktes, skulle en- ergiförbrukningen i datacentren minska, vilket skulle innebĂ€ra mil- jövinster. Se över den delen och uppmuntra minskad datavolym.

Konsumtion av medieinnehÄll

––PappersĂ„tervinningen Ă€r fortsatt viktig, och bör uppmuntras.

––Se över Ă„tervinningen av elektronikskrot som man har konsume- rat medier pĂ„. Uppmuntra ökad Ă„tervinning av elektronik.

––Se över energiförbrukningen pĂ„ digitala plattformar som anvĂ€nds för mediekonsumtion i hemmen, och vĂ€lj lĂ„genergiprodukter.

––Öka kunskapen bland konsumenterna om miljö och hĂ„llbarhet, och om hĂ„llbara medier. Uppmuntra diskussioner kring detta i tidningar, radio och tv.

Det Àr omöjligt att dela in medier i en viss kategori i mer eller mindre hÄllbara, ur miljöhÀnsyn. Det Àr heller inte sÄ att digitala medier per definition och generellt sett Àr bÀttre Àn exempelvis den analoga pap- perstidningen.

MiljöpÄverkan frÄn medieproduktion och mediekonsumtion emanerar frÄn elektroniska enheter, resor, transporter, energianvÀnd- ning och avfallshantering. Nya tekniska lösningar kan innebÀra för- bÀttringar nÀr det gÀller miljö och hÄllbarhet, men det krÀvs kunskap och kritiskt tÀnkande för att avgöra om man ska ta till sig den nya tekniken eller inte. Det Àr i sammanhanget mycket viktigt att titta pÄ hela livscykeln av en produkt eller tjÀnst, och inte en begrÀnsad del.

229

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Sammanfattningsvis handlar det om att ökad medvetenhet kan ge positiva effekter i form av sÄvÀl miljövinster som ekonomiska besparingar.

3.8Avslutning

Marknadskapitlet har mĂ„lat upp en bild av ett medielandskap dĂ€r de allra flesta traditionella aktörer – sĂ„vĂ€l dagstidningar som tidskrifter och kommersiella etermedier – Ă€r hĂ„rt pressade, frĂ„n flera hĂ„ll. Nya globala konkurrenter har enorma dataförsprĂ„ng som ger oövertrĂ€f- fade marknadsinsikter, trĂ€ffsĂ€krare verktyg och bĂ€ttre anvĂ€ndarupp- levelser. IntĂ€kterna flyttar i allt högre takt utomlands. Google omsĂ€tter 25 gĂ„nger mer Ă€n Sveriges största mediekoncern, Bonnier.

De digitala giganternas affÀr bygger delvis pÄ att exploatera inne- hÄll andra producerar, nÄgot som i lÀngden Àr ohÄllbart för alla i medieekologin. GÄr de traditionella innehÄllsproducenterna under, skadas Àven distributörerna. HÀr pÄgÄr en rörelse mot ökad förstÄ- else mellan de olika lÀgren, Google har exempel startat en innova- tionsfond för att stötta traditionella medier i omstÀllningen. Samtidigt pÄgÄr juridiska processer mellan parterna inom EU, i syfte att sÀkerstÀlla att upphovsrÀttsinnehavare fÄr rimligt betalt och att inte de stora plattformarna utnyttjar sin dominans pÄ ett sÀtt som skadar den fria konkurrensen.

De sociala medierna stÄr för en annan massiv förskjutning, som resulterat i att de traditionella medieföretagen förlorat delar av kon- trollen över sin egen distribution, nÄgot som vÀcker frÄgor om inte bara ansvar och ekonomisk hÄllbarhet utan Àven om makten över publicistiken och yttrandefriheten.

Om de innehĂ„llsproducerande medieföretagen tappat mark sĂ„ har nya aktörer pĂ„ medieomrĂ„det tagit ett allt starkare grepp om med- borgarnas mediebudgetar. Lönsamheten Ă„terfinns i dag högre upp i vĂ€rdekedjan, bland aktörer i distributionsleden. Norska Telenor som Ă€r störst pĂ„ den svenska bredbandsmarknaden omsĂ€tter 128 miljar- der svenska kronor, vilket kan jĂ€mföras med Bonniers 26 miljarder kronor.

MeniomstÀllningenharÀvennationellagiganterskapats.Schibsteds Aftonbladet Àr den svenska giganten, som dominerar Àven lokalt pÄ nÀra nog samtliga orter i Sverige. Sammanfattningsvis Àr de svenska

230

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

lokaltidningarna det branschsegment som pressas hÄrdast i sin affÀr. De har lÀnge försökt spara sig ur krisen, med stora personalnedskÀr- ningar och samarbeten kring bl.a. it och annonsförsÀljning i syfte att effektivisera.

En annan vanlig Ă„tgĂ€rd har ocksĂ„ varit att höja prenumerations- priserna, för att genom denna konstgjorda andning hĂ„lla upp den totala omsĂ€ttningsnivĂ„n. Medborgare som prenumererar pĂ„ stor- stadstidningar har fĂ„tt betala 45 procent mer pĂ„ bara fyra Ă„r. Boende utanför storstĂ€derna har drabbats av en tydligt lĂ€gre höjning, men Ă€ndĂ„ har priset Ă€ven för dessa gĂ„tt upp med i genomsnitt 24 procent under samma tidsperiod.

Det finns en stor spÀnnvidd bland svenska mediekoncerner i hur man förbereder sig för en digital framtid. Traditionella mediebolag har lÀnge varit pÄfallande passiva nÀr det gÀller att arbeta aktivt och strukturerat med att identifiera nya intÀkter, med nÄgra undantag: de större koncernerna Schibsted, Bonnier och Aller.

SÀrskilt de smÄ och medelstora aktörerna har svÄrt att simultant upprÀtthÄlla den traditionella utgivningsverksamheten och utveckla samt anamma nya verktyg och metoder för att kunna leverera pro- dukter och tjÀnster i de digitala plattformarna.

OmstĂ€llningen gĂ„r pĂ„ det hela taget för lĂ„ngsamt. Även om kur- vorna pekar uppĂ„t för sĂ„vĂ€l digital anvĂ€ndning som försĂ€ljning Ă€r nivĂ„erna alldeles för lĂ„ga för att kunna tĂ€cka upp för de summor som gĂ„r förlorade i och med minskande pappersupplagor och en marknad som vĂ€ljer nya sĂ€tt att nĂ„ sina mĂ„lgrupper.

Merparten av de svenska tidningsföretagen har under ett antal Är experimenterat med att försöka konvertera pappersprenumeranter till betalande digitala anvÀndare. Vissa fortsÀtter pÄ den inslagna vÀgen, trots att nivÄerna som uppnÄs inte Àr tillrÀckliga för att kunna bÀra verksamheten in i framtiden. Andra, som t.ex. HD-Sydsvenskan, har redan övergivit tankarna och gÄtt tillbaka till en öppen nyhets- sajt. Det enda undantaget som verkar ha hittat en fungerande modell Àr Aftonbladet Plus. Möjligen Àr Àven DN och SvD i Stockholm pÄ vÀg i samma riktning med sina betalmodeller.

NÀra nog samtliga aktörer, oavsett om de erbjuder premiumtjÀns- ter eller ej, försöker fÄ anvÀndarna att registrera sig, i syfte att samla in mer kvalitativ data för att kunna utveckla sÄvÀl det redaktionella som det kommersiella utbudet.

231

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

Flera aktörer utvecklar för nÀrvarande ett nytt intÀktsben, som nÀrmar sig upplevelseindustrin: event, konferenser och resor ska utgöra nya intÀktsströmmar men ocksÄ bygga en starkare och mer hÄllbar relation med anvÀndarna. Satsningen Àr kÀnslig dÄ annonskun- der kan uppfatta initiativen som ovÀlkommen konkurrens.

Digitala annonsintĂ€kter tycks inte heller utgöra en hĂ„llbar affĂ€r, i alla fall inte med de existerande lösningarna. I Sverige tappar medie- husen marknadsandelar och signalerna frĂ„n utlandet Ă€r Ă€n mer illa- varslande. Flera Ă„rs uppĂ„tgĂ„ende kurvor vad gĂ€ller digitala annonsin- tĂ€kter verkar ha vĂ€nt, Ă€ven för de allra största aktörerna. Schibsteds norska morgontidningar tappade 22 procent av sina digitala annons- intĂ€kter under första halvĂ„ret 2016, New York Times minskade med sju procent. The Guardian, en av vĂ€rldens största tidningssajter, minskade ocksĂ„ sina digitala annonsintĂ€kter.

En förvÀntad utveckling de nÀstkommande Ären Àr frekvensned- dragning: att nÄgon eller nÄgra utgivningsdagar i veckan försvinner. Strategin gÄr ut pÄ att spara kostnader utan att förlora intÀkter, sÄ först torde de annonsmÀssigt svagaste veckodagarna att försvinna. En annan möjlig utveckling Àr konvertering av betalda morgontid- ningar till gratisalternativ.

Ytterligare tvÄ mörka moln tornar dessutom upp sig pÄ horison- ten. Mediebranschen har traditionellt sett varit ytterst konjunktur- kÀnslig vad gÀller annonsintÀkterna. NÀr den nuvarande högkon- junkturen svÀnger kan det innebÀra att nedgÄngen pÄskyndas.

Den traditionella affĂ€rsmodellen Ă€r trasig sedan lĂ€nge, att flytta över den i digitala kanaler framstĂ„r inte heller som ett framgĂ„ngskon- cept. Digitaliseringen, fragmentiseringen och globaliseringen inne- bĂ€r utmaningar. Men ocksĂ„ möjligheter. Uppstickarna Ă€r smĂ„, lĂ€tt- rörliga, och innovativa – och de saknar de begrĂ€nsningar som finns i en tung, produktionsstyrd organisation.

Utvecklingen framÄt Àr i hög utstrÀckning en kamp mot klockan, kommer de traditionella medierna att hitta nya intÀkter innan omsÀttningen frÄn den gamla affÀren viker? NÄgot svar som Àr all- mÀngiltigt Àr omöjligt att ge, varje medieföretag och koncerns förut- sÀttningar framstÄr som unika. Det handlar om allt frÄn den lokala marknadsutveckling som företagets egen soliditet, kompetensbas och omstÀllningsmognad. Men det Àr möjligt att dela in de svenska dagstidningarna i fyra grupper:

232

SOU 2016:80

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

––aktörer med en stark marknadsposition som Ă€gs av ett företag med stark ekonomisk stĂ€llning: hit hör Dagens Industri och Da- gens Nyheter, Aftonbladet samt flera stora marknadsledande re- gionala tidningar som NWT och VK Media,

––aktörer med en svag marknadsposition som Ă€gs av ett företag med stark ekonomisk stĂ€llning: hit hör Svenska Dagbladet, Sydöstran och Östra SmĂ„land (Gota Media),

––aktörer med en stark marknadsposition som Ă€gs av ett företag med en svag ekonomisk stĂ€llning: hĂ€r Ă€r kanske det tydligaste ex- emplet Göteborgs-Posten, och

––aktörer med en svag marknadsposition som Ă€gs av ett företag med en svag ekonomisk stĂ€llning: hit hör SkĂ„nska Dagbladet och AlingsĂ„s Tidning men ocksĂ„ Laholms Tidning, Lysekilsposten och Mittmedia-tidningen Dala-Demokraten.

Bakgrunden till varför vissa aktörer hamnat i en viss kategori kan ofta kopplas till företagsledningars och Àgares strategiska beslut. NÄgra framstÄr som starka dÄ de diversifierat sina intÀktsströmmar tidigt och inte enbart satsat pÄ att fÄ tidningsrörelsen lönsam. Andra har genom en medveten satsning pÄ just den gamla affÀren lyckats upprÀtthÄlla lönsamhet och soliditet. Den senare strategin torde emellertid inte vara lÄngsiktigt hÄllbar.

Utan ett strukturerat innovationsarbete med utgÄngspunkt i anvÀndarnas behov, utan ny kompetenstillförsel, framgÄngsrik data- analys och en interaktionsdesign i framkant torde mÄnga Àven tidi- gare framgÄngsrika medieföretag gÄ svÄra Är till mötes.

Det som talar emot Àr de tillgÄngar tidningarna besitter, som enligt lagen om tillgÄng och efterfrÄgan stÀrker deras varumÀrken framgent:

––tillförlitligt innehĂ„ll, en bristvara i desinformationens tidevarv,

––ett starkt förtroende hos anvĂ€ndarna, nĂ„got som i en tid av ökad medvetenhet om hur andra exploaterar integritetskĂ€nsliga upp- gifter torde stĂ€rka medieföretagen,

––samlande arenor, i fragmentiseringens och individualiseringens era nĂ„got mĂ€nniskor kommer att söka sig till, och

233

Strukturella förskjutningar i mediemarknaden

SOU 2016:80

––en demokratisk vĂ€rdegrund, i en tid dĂ„ mörkerkrafter försöker bryta ner den sammanhĂ„llning vi i Sverige byggt upp kring alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde framstĂ„r de varumĂ€rken som bĂ€r visionen om frihet, jĂ€mlikhet och syskonskap som allt attraktivare.

234

4TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

4.1Introduktion

Enligt utredningsdirektiven ska behovet av nya mediepolitiska insat- ser analyseras utifrÄn de demokratiska utmaningar som följer av medieutvecklingen och den förÀndrade medieanvÀndningen. All­ mÀnhetens­ behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig ska stÄ i fokus. Samtidigt ska utredaren beakta behoven av tillgÀngliga medier för personer med funktions- nedsÀttning.

För att medborgare med funktionsnedsÀttning ska ha samma möjligheter som andra att ta del av journalistik som prÀglas av mÄng- fald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning krÀvs insat- ser i sÄvÀl teknik som design som utgÄr frÄn de konkreta syn-, hörsel- och kognitivt relaterade funktionsnedsÀttningar som det oftast handlar om.1 Men ÄtgÀrder kan Àven behövas utifrÄn en nedsatt rörelseförmÄga t.ex. motoriska svÄrigheter i hÀnder och fingrar som kan pÄverka förmÄgan att anvÀnda medier.

FunktionsnedsÀttning kan definieras som en nedsÀttning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmÄga. Den begrÀns- ning som en funktionsnedsÀttning innebÀr för en person i relation

1  Under arbetet med denna del av uppdraget har Medieutredningen samrĂ„tt med flera intres- seorganisationer inom omrĂ„det, t.ex. Synskadades riksförbund, Hörselskadades riksförbund, Förbundet Sveriges dövblinda, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstör- ning (FUB), Handikappförbunden och Dyslexiförbundet. Handikappförbunden samlar cirka 40 olika funktionshindersförbund för att belysa levnadsvillkoren för personer med funktions- nedsĂ€ttning och ska vara funktionshindersrörelsens enade röst mot regering, riksdag och cen- trala myndigheter.

235

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

till omgivningen kallas för funktionshinder. Funktionshinder upp- stÄr pÄ grund av bristande tillgÀnglighet eller andra former av barriÀ- rer i den omgivande miljön.2 Samtidigt finns det flera olika typer av funktionsnedsÀttningar som var och en utgör unika egna förutsÀtt- ningar vad gÀller en persons medieanvÀndning.3

I detta kapitel lyfts teckensprĂ„kstolkning som ett tillgĂ€ngliggö- rande för personer med funktionsnedsĂ€ttning. FöretrĂ€dare för teck- ensprĂ„kiga personer har dock sedan en lĂ€ngre tid argumenterat för att gruppen i större utstrĂ€ckning ska betraktas som en sprĂ„klig och kulturell minoritet Ă€n som en grupp personer med funktionsnedsĂ€tt- ning. T.ex. ligger programutbud pĂ„ teckensprĂ„k under villkoret om minoritetssprĂ„k i gĂ€llande sĂ€ndningstillstĂ„nd för Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbildningsradio (UR). Produktion av kvalita- tivt nyhetsinnehĂ„ll pĂ„ svenskt teckensprĂ„k ska alltsĂ„ inte samman- blandas med den teckensprĂ„kstolkning som sker i syfte att tillgĂ€ng- liggöra ett innehĂ„ll för döva och teckensprĂ„kiga – och som Ă€r den typen av teckensprĂ„kstolkning som Medieutredningen behandlar.

De sÀrskilda förutsÀttningarna vad gÀller medieanvÀndning för personer med funktionsnedsÀttning redovisas i detta kapitel. Medie­ utredningens förslag pÄ detta omrÄde framgÄr av kapitel 7.

4.2Teknik för tillgÀngliggörande

Den digitala utvecklingen erbjuder stora möjligheter för allt fler med- borgare, oavsett funktionsförmÄga och egenskaper i övrigt, att anvÀnda mer individuellt anpassade medier. Samtidigt innebÀr teknik­ utvecklingen utmaningar, t.ex. kan nya hinder för medieanvÀndning skapas dÄ nya lösningar för tillgÀngliggörande inte alltid fungerar till- sammans med befintliga tekniska system.

De olika tekniska lösningar som anvÀnds för tillgÀngliggörande av medier Àr i huvudsak inriktade pÄ syn- och hörselrelaterade funk- tionsnedsÀttningar, men Àven personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter och personer som har svenska som andrasprÄk kan vara hjÀlpta av de lösningar som har utvecklats. I takt med att medierna konvergerar

2  Socialstyrelsen, definitioner 2016.

3  I Bristande tillgĂ€nglighet som en form av diskriminering (prop.2013/14:198), s. 45, föreslĂ„r regeringen att ordet funktionshinder ska ersĂ€ttas med funktionsnedsĂ€ttning i relevanta lagar. Medieutredningen anvĂ€nder dĂ€rför i första hand ordet funktionsnedsĂ€ttning.

236

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

anvÀnds tillgÀngliggörande teknik ocksÄ mer sammansmÀlt. I tabell 4.1 redovisas exempel pÄ tekniska lösningar som Àr relativt vanligt förekommande i dag för att tillgÀngliggöra medier för personer med funktionsnedsÀttningar.

Tabell 4.1 Dagens tekniska lösningar för olika typer av tillgÀngliggöranden

Teknisk lösning

Form av tillgÀngliggörande

 

 

Förstoringsprogram

Förstorar hela eller delar av en bildskÀrm. Kan kombineras med

 

­talsyntes och funktioner som lyser upp texten.

LÀttlÀst

Texter med enklare sprÄk; i original eller omarbetade. AnvÀnds för

 

skrivna texter. t.ex. i böcker, tidningar och pÄ webbplatser.

Punktskrift

Ett punkttecken bestÄr av upp till sex stycken kÀnnbara punkter

 

inom en cell. Genom att kombinera punkterna pÄ olika sÀtt kan 63

 

olika tecken bildas. AnvÀnds för böcker, tidskrifter och artiklar. Till

 

datorn kan en punktskriftsdisplay kopplas.

SkÀrmlÀsare

Program som lÀser av information pÄ en bildskÀrm och presenterar

 

den antingen som talsyntes, i förstorat format eller i punktskrift.

Syntolkning

En berÀttarröst beskriver vad som syns i bild. Kan vara öppen eller

 

dold tjÀnst; anvÀndaren aktiverar sjÀlv ljudspÄret och tar emot det

 

genom en separat enhet, t.ex. mobiltelefon eller surfplatta. AnvÀnds

 

för tv och bio.

Talbok, ljudbok

Talböcker Àr inlÀsta böcker (mÀnsklig eller talsyntes) som produce-

 

ras av Myndigheten för tillgÀngliga medier och lÄnas ut av bibliotek

 

till personer med nedsatt lÀsförmÄga. Ljudböcker Àr inlÀsta böcker

 

som sÀljs pÄ marknaden, producerade av bokförlag och inlÀsta av

 

författarna sjÀlva eller av skÄdespelare.

Talsyntes

Omvandlar text till tal. Kan vara en mÀnsklig eller syntetisk röst.

 

­AnvÀnds för dator, mobiltelefon, bio m.m.

Taltidning

En dagstidning som blir upplÀst genom talsyntes, genom sÀrskild

 

uppspelningsapparat eller i datorn, via mobilen eller i surfplattan.

 

Ger tillgÄng till hela tidningen, lÀsaren kan blÀddra som i pappers-

 

tidningen.

TeckensprÄkstolkning

InnehÄllet i rörlig bild och ljud tolkas till teckensprÄk samtidigt som

 

programmet visas. Vanligast i program som Àr inspelade i förvÀg

 

men kan Àven finnas i direktsÀndningar. AnvÀnds t.ex. för tv och

 

webb-tv.

Textning

Rörlig bild och ljud textas dels frÄn utlÀndska sprÄk till svenska, s.k.

 

översÀttningstext, dels frÄn svenska till svenska, s.k. undertext.

UpplÀst text, talad

En röst lÀser upp översÀttningstext av det som sÀgs i program-

textremsa

met/bildklippet. Rösten kan vara mÀnsklig eller syntetisk. Kan

 

tillhandahÄllas genom olika lösningar, t.ex. via digitalbox eller

 

mobiltelefon. AnvÀnds för tv, webb och bio.

 

 

237

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

En viss lösning kan fungera tillgÀngliggörande för flera olika grup- per. Det Àr till exempel vanligt att personer med kognitiva funktions- nedsÀttningar lyssnar pÄ ett skrivet innehÄll, antingen genom inlÀst eller syntetiskt tal, eller att dessa personer har nytta av att lÀsa text- remsor pÄ filmer, trots att tjÀnsterna ursprungligen utformades för syn- eller hörselskadade personer.4

Teknikutvecklingen gÄr mycket snabbt. Flera digitala lösningar gör i dag informationsinhÀmtningen enklare, t.ex. textning av film och tv, talböcker eller textupplÀsning vid tv-program. Flera av de lösningar som frÄn början lanserats som sÀrlösningar för personer med funktionsnedsÀttning förenklar livet och vardagen för samtliga medborgare, som fjÀrrkontrollen. Vanliga smarta mobiler innehÄller flera tillgÀngliggörande funktioner. AnvÀndaren aktiverar sjÀlv de olika funktionerna utifrÄn behov, som exempelvis röststyrning, anpassad skÀrmtext och dikteringsfunktion (tal till text). Lösningar för tillgÀngliggörande finns inbyggda i flera operativsystem.

Det finns vÀsentligt fler tekniska lösningar i dag Àn för bara nÄgra Är sedan. Samtidigt förutsÀtter den nya tekniken mÄnga gÄnger att anvÀndaren har tillgÄng till en smart telefon eller annan hÄrdvara och det Àr inte heller sjÀlvklart att anvÀndarens smarta telefon Àr kompa- tibel med den senaste tekniken. Det finns alltsÄ en ekonomisk aspekt som pÄverkar för den enskilda brukaren.

Ett exempel pÄ en tillgÀngliggörande funktion som anvÀnds till- sammans med anvÀndarens egen hÄrdvara Àr de ljudspÄr med syn- tolkning eller upplÀst text som kan tas emot via mobil eller lÀsplatta, och som gör det möjligt för en person med funktionsnedsÀttning att tillsammans med andra ta del av en linjÀr sÀndning av ett tv-program.5 Ett annat exempel Àr den nya teknik för parallella direktsÀndningar som möjliggör teckensprÄkstolkning av live-arrangemang dÀr teck- ensprÄkstolken filmas pÄ en annan plats Àn livesÀndningen.6

Samtidigt Àr det rörliga innehÄllet pÄ webben mÄnga gÄnger otex- tat, vilket utestÀnger bl.a. personer med hörselnedsÀttning. Konsult­ företaget Funka visade i en rapport frÄn 2010 att samtliga av de vanli- gaste sociala medierna hade tillgÀnglighetsproblem. Det gÀllde

4  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Funka i september 2016.

5  Myndigheten för press, radio och tv (2016). Krav pĂ„ tillgĂ€nglighet till tv-sĂ€ndningar för perso- ner med funktionsnedsĂ€ttning 2016, s. 9.

6  Remote Production Using NewTek NDI Over 19 KM Fiber Optic Connection. Artikel hĂ€mtad pĂ„ blog.newtek.com i juni 2016.

238

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

Facebook, Twitter, Youtube, Myspace och Flickr.7 Sex Är har gÄtt sedan granskningen och hos de större sociala medierna gÄr det vis- serligen att skönja vissa förbÀttringar. Facebook har t.ex. flera inbyggda funktioner för att hjÀlpa personer med funktionsnedsÀtt- ning till en bra anvÀndarupplevelse, men enligt Funka Àr utvecklings- takten lÄngsam.8 De anser att det sker lite eller inget arbete hos pri- vata aktörer. MÄnga webbplatser har lösningar och en design som skapar kÀnnbara problem för stora grupper av anvÀndare.9

Under de senaste Ă„ren har flera utvecklingsprojekt som syftar till att öka tillgĂ€ngligheten pĂ„ medieomrĂ„det fĂ„tt stöd av Post- och tele- styrelsen (PTS). Myndigheten ska bl.a. bidra till att fler generella lösningar för information- och kommunikationsteknik kan anvĂ€ndas av sĂ„ mĂ„nga som möjligt, oavsett funktionsförmĂ„ga. Sedan 2010 har PTS genomfört tolv tĂ€vlingar och finansierat drygt 120 projekt med totalt cirka 130 miljoner kronor. Utöver ett ekonomiskt bidrag erbjuds vinnarna Ă€ven stöd i att utveckla affĂ€rsmodell och lansera.10 Myndigheter som Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndig­­ heten för tillgĂ€ngliga medier (MTM) och Kungliga Tekniska Hög­ skolan (KTH) har erhĂ„llit finansiering. Även Centrum för lĂ€ttlĂ€st och Sveriges Radio (SR) finns bland mottagarna av stöd.

TillgÀngligheten pÄ webben varierar kraftigt beroende pÄ om mediet utgÄr ifrÄn den etablerade standarden och de nationella rikt- linjerna för anvÀndbarhet och tillgÀnglighet.11 Genom att följa denna standard ökar webbplatsens tillgÀnglighet för alla anvÀndare, inklu- sive personer med funktionsnedsÀttning och personer som anvÀnder olika typer av hjÀlpmedel. Standarderna Àr emellertid riktlinjer som enbart mÄste följas av offentliga webbplatser. Det finns inga krav pÄ att privata företag ska utforma sina webbplatser dÀrefter. Vissa med- ieföretag hÀnvisar till att annonser kan vara svÄra att kombinera med en tillgÀnglig webb och att ett tillgÀngliggörande dÀrmed kan hamna

7  Cederbom, Andreas, Bryde, Sara & Lundberg, Joakim (2010). Funka.nu – TillgĂ€nglighets­­ granskning av sociala medier (PTS-ER-2010:32).

8  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Funka i maj 2016.

9  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Funka i september 2016. 10  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av PTS i maj 2016.

11  I de webbriktlinjer som finns pĂ„ nationell nivĂ„, och som hanteras av PTS, beskrivs hur en organisation bör arbeta med sin webbplats för att göra dess innehĂ„ll anvĂ€ndbart och tillgĂ€ngligt för alla anvĂ€ndare. Man utgĂ„r dĂ„ frĂ„n de grundlĂ€ggande principerna i den internationella stan- darden för tillgĂ€nglighet, den s.k. WCAG 2.0 (”Web Content Accessibility Guidelines”)nivĂ„ AA. Det Ă€r den nĂ€st högsta nivĂ„n av tillgĂ€nglighet.

239

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

i konflikt med företagens behov av intÀkter.12 FrÄn vissa grupper av personer med funktionsnedsÀttning framförs att de föredrar annons- fria mediekanaler eftersom just annonser kan störa lÀsningen.13

Foto: Yahoo! Accessibility Lab (CC BY-SA 2.0)

De riktlinjer för tillgĂ€nglig webb som finns i dag Ă€r inte frĂ€mst fram- tagna för mobila eller andra grĂ€nssnitt. Vissa principer Ă€r emellertid gemensamma för t.ex. desktop- och mobilanvĂ€ndning, och rikt­ linjerna gĂ€ller Ă€ven i mobila sammanhang (t.ex. finns det en riktlinje om att grĂ€nssnittet ska bli tillgĂ€ngligt och fungera Ă€ven pĂ„ smĂ„ skĂ€r- mar). PTS arbetar med att utöka webbriktlinjerna sĂ„ att de Ă€ven ska inkludera riktlinjer för mobila applikationer. Arbetet med riktlinjer för mobila applikationer ska vara klart före Ă„rsskiftet och Ă€r en del av PTS regeringsuppdrag pĂ„ omrĂ„det.14 DĂ€rutöver ska riktlinjer för e-post, pdf och video utvecklas. Även det nya webbdirektivet som Ă€r pĂ„ vĂ€g att beslutas i EU kommer att innefatta mobila applikationer (se avsnitt 4.4). Om digitala publiceringar följer vissa gemensamma standarder Ă€r det betydligt lĂ€ttare att uppnĂ„ ett tillgĂ€ngligt medie-

12  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Funka i maj 2016 och av Darub Radiotidningar AB i juni 2016.

13  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Handikappförbunden i januari och maj 2016, och av Funka i maj 2016.

14  NĂ€ringsdepartementet (N2015/5725/ITP).

240

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

landskap. DÀrför har MFD tillsammans med MTM under 2015 drivit ett innovationsprojekt kring formatet EPUB3, nÀsta generation av tillgÀnglig offentlig information, med mÄlet att uppnÄ en gemensam publiceringsgrund för alla spridningsformer, oavsett innehÄlls- och spridningsformer, som fungerar mot applikationer för tillgÀnglighet.15 Internationellt pÄgÄr en omstÀllning mot denna nya standard som Àr en kommersiell lösning för att göra digitala texter tillgÀngliga.16

4.3FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning

Konventionen om rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀtt- ning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och ratificerades av Sverige den 4 december 2008. Konventionen utgÄr frÄn grundlÀggande principer som jÀmlikhet och icke-diskriminering och bygger pÄ förstÄelsen att funktionshinder gÄr att förebygga och eliminera genom förÀndringar i grÀnssnitt, miljö och omgivning.

Konventionen innehÄller ett antal artiklar med bÀring pÄ medie- omrÄdet. Artikel 9 handlar om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att perso- ner med funktionsnedsÀttning pÄ lika villkor som andra fÄr tillgÄng till bl.a. informations- och kommunikationsteknik och nya system. Artikel 21 anger vad som behövs för att sÀkerstÀlla yttrandefrihet och Äsiktsfrihet för personer med funktionsnedsÀttning t.ex. genom tillgÀngligt internet och genom att uppmuntra massmedierna att erbjuda tillgÀngliga och anvÀndbara tjÀnster och format. Artikel 30 beskriver hur konventionsstaterna ska se till att alla har rÀtt att delta i kulturlivet pÄ lika villkor och bl.a. beredas tillgÄng till tv-program, film, teater och annan kulturell verksamhet i tillgÀnglig form.17

Konventionsstaterna Àr skyldiga att vart fjÀrde Är rapportera om genomförandet av konventionsbestÀmmelserna till FN:s kommitté för konventionen om rÀttigheter för personer med funktionsned- sÀttning. Sverige granskades senast 2014 och kommitténs rapport pekar pÄ flera utvecklingsomrÄden och innehÄller ett antal konkreta rekommendationer. Kommittén uttrycker t.ex. oro över att offent-

15  Myndigheten för delaktighet (2015). Slutrapport projekt genomförande - EPUB 3 – nĂ€sta generation­ av tillgĂ€nglig offentlig information.

16  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av MTM i september 2016.

17  FN:s konvention om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Sveriges ratificering av konventionen, se prop. 2008/09:28, bet. 2008/09:SoU3, rskr. 2008/09:38.

241

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

ligt material som publiceras av stat, regioner, landsting och kommu- ner sÀllan publiceras i tillgÀngligt format, inklusive nya lagar och andra författningar. Sverige uppmanas bl.a. att komplettera regelver- ket om den offentliga sektorns ansvar att tillhandahÄlla sin informa- tion och kommunikation i tillgÀngliga format. Som positivt lyfter kommittén att det svenska teckensprÄket enligt sprÄklagen Àr likvÀr- digt med de fem nationella minoritetssprÄken och att bristande till- gÀnglighet frÄn och med 1 januari 2015 klassificeras som en form av diskriminering.18

Kommitténs rekommendationer bereds för nÀrvarande i regerings­ kansliet. Sverige ska lÀmna nÀsta rapport 2019. Regeringen hanterar rekommendationerna bl.a. genom att lÄta dem ingÄ i övervÀgandena inför den funktionshinderspolitik som ska gÀlla frÄn 2017.

4.4Det europeiska samarbetet

Utvecklingen i det europeiska samarbetet gÄr mot en skarpare regle- ring av grundlÀggande tillgÀnglighet, i alla fall avseende offentligt material. Det s.k. AV-direktivet ÄlÀgger sedan Är 2010 EU:s medlems- stater att uppmuntra leverantörer av medietjÀnster att successivt göra sina tjÀnster tillgÀngliga för syn- och hörselskadade personer i EU:s medlemslÀnder.19

Europaparlamentets och rÄdets förslag till direktiv om tillgÀng- ligheten till offentliga webbplatser och mobilapplikationer, det s.k. webbdirektivet, innehÄller krav pÄ tillgÀnglighet för externa webb- platser, appar och intranÀt. Direktivet innehÄller tillgÀnglighetskrav för elektronisk publicering och omfattar hela den offentliga sektorn, men Àven privata aktörer som utför offentliga tjÀnster.20

EU-kommissionens förslag om europeisk tillgÀnglighetslag (2015) innehÄller gemensamma krav pÄ att vissa produkter och tjÀn­ ster i EU ska vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttning. Kraven omfattar tillgÀnglighet för t.ex datorer, telefoner och tv- utrustning, telefoni och audiovisuella tjÀnster.21

18  Förenta Nationerna (2014). Sammanfattande slutsatser avseende Sveriges första rapport (CRPD/C/SWE/CO/1).

19  Direktivet om audiovisuella medietjĂ€nster utan grĂ€nser (2010/13/EU).

20  COM (2012) 721 final.

21  COM (2015) 615.

242

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

EU:s handikappstrategi 2010–2020 innehĂ„ller Ă„tgĂ€rder inom flera prioriterade omrĂ„den, bl.a. webbtillgĂ€nglighet som syftar till att skapa tillgĂ€nglighet till varor, tjĂ€nster (Ă€ven offentliga tjĂ€nster) och hjĂ€lpmedel för mĂ€nniskor med funktionsnedsĂ€ttning.22

4.5Funktionshinderspolitiken

MÄlet för funktionshinderspolitiken Àr att skapa ett samhÀlle utan hinder för delaktighet och med jÀmlika levnadsvillkor för mÀnniskor med funktionsnedsÀttning i alla Äldrar. Strategin utgÄr frÄn FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning. Strategin har tio prioriterade politikomrÄden och 22 myndigheter har fÄtt sÀrskilt ansvar för funktionshinderspolitiken. En utgÄngs- punkt i strategin Àr att tillÀmpa det s.k. funktionshindersperspek­ tivet. Det innebÀr att all planering och genomförande av förÀndringar i samhÀllet ska utgÄ ifrÄn att mÀnniskor Àr olika och har olika förut- sÀttningar, behov och önskemÄl. En viktig del i strategin Àr att mÄlen för insatserna behöver bli mer konkreta och mÀtbara och dÀrmed möjliga att följa upp.23

Kultur och medier Àr prioriterade omrÄden för funktionshinders- politiken. Att ha tillgÄng till en mÄngfald av medier Àr en viktig för- utsÀttning för den medborgerliga delaktigheten och för att kunna utöva sin yttrandefrihet. Ett av inriktningsmÄlen pÄ kulturomrÄdet i strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken Àr att medietjÀnster och film i högre utstrÀckning ska utformas pÄ ett sÀtt som gör dem tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttning. Andra mÄl, inom ramen för it-politiken, Àr att tillgÀngligheten och anvÀndbarheten till offentliga webbgrÀnssnitt ska öka, och att kun- skapen om och bestÀllarkompetensen kring tillgÀnglighet och anvÀndbarhet ska stÀrkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjÀnster. Regeringen kommer att senast vÄren 2017 redovisa en slutlig uppföljning av strategin för funktionshinderspolitiken.24

I MFD:s utvĂ€rdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 konstateras om medieomrĂ„det att teknikutvecklingen möjliggjort ett ökat tillgĂ€ngliggörande och att det under strategipe-

22  COM (2010) 636 final.

23  Prop. 2009/10:166.

24  Socialdepartementet. En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016.

243

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

rioden har skett en positiv utveckling av tillgĂ€ngliga medier. Tydligare krav i offentligt finansierad tv:s sĂ€ndningstillstĂ„nd rörande olika former av tillgĂ€nglighetstjĂ€nster har skapat fler tillgĂ€ngliggjorda program under perioden. Exempelvis tillkom Ă„r 2013 krav pĂ„ Sveriges Television (SVT) att successivt, frĂ„n 2014, öka andelen sĂ€ndningar med tillgĂ€nglighetstjĂ€nster fram till Ă„r 2016 dĂ„ tecken- och syntolk- ning ska ske pĂ„ 1,5 procent av sĂ€ndningarna samt textning pĂ„ 65 pro- cent av de direktsĂ€nda programmen. Samtidigt pĂ„pekar myndigheten att en stor del av tv-utbudet inte tillgĂ€ngliggörs. MĂ„nga personer med funktionsnedsĂ€ttning har dĂ€rför inte tillgĂ„ng till medier pĂ„ lika villkor som andra.25

MFD har ocksÄ haft i uppdrag att föreslÄ hur framtidens funktionshinderspolitik­ kan bli mer effektiv och systematisk.26 Slut­ rapporten frÄn 2016 lyfter fram demokrati som ett nytt mÄlomrÄde och Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) föreslÄs fÄ ett sÀr- skilt ansvar för genomförandet pÄ omrÄdet. PTS föreslÄs fortsÀtta vara sÀrskilt ansvarig myndighet inom omrÄdet it, innovation och teknikutveckling, och Àven ansvara för ökad kunskap inom digital tillgÀnglighet generellt samt stimulera kunskapsutveckling och implementering inom sitt omrÄde. I detta ansvar ska Àven ingÄ att ha en övergripande bild av utvecklingen inom det digitala omrÄdet uti- frÄn ett funktionshindersperspektiv samt att vara samlande och stödjande i relation till andra aktörer inom omrÄdet.27

Medieutredningens slutsats

Medieutredningens kartlĂ€ggning vittnar om hur ny teknik kan stĂ€rka medborgares tillgĂ€nglighet till medier, genom individanpassade lös- ningar. Samtidigt finns behov av gemensamma standarder, bl.a. för att minska risken för bristande kompatibilitet mellan olika tekniker, som stĂ€ller nya hinder för delaktighet. Existerande standarder har utarbetats för offentliga webbplatser. Dessa lĂ€mpar sig inte för digi- tala nyhetsmedier – och dĂ„ mobiler, VR (”virtual reality”), ”weara-

25  Myndigheten för delaktighet (2016). UtvĂ€rdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Redovisning av regeringsuppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktions- hinderspolitiken, s. 125–126.

26  Socialdepartementet (S2015/3797/FST).

27  Myndigheten för delaktighet (2016). En funktionshinderspolitik för ett jĂ€mlikt och hĂ„llbart samhĂ€lle.

244

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

bles” och andra tekniker torde krĂ€va olika standarder – Ă€r det Medieutredningens uppfattning att MTM bör verka för ett anvĂ€n­ darcentrerat­ arbete i denna bredare riktning, i samarbete med medie- företagen och relevant expertis pĂ„ omrĂ„det.

4.6Taltidningar

I den nuvarande mediepolitiken hanteras de statliga ÄtgÀrderna som syftar till att tillgÀngliggöra tidningsutbudet inte inom ramen för presstödet. Sedan slutet pÄ 1980-talet finns i stÀllet det statliga stödet till taltidningar, som hanteras av en sÀrskild nÀmnd. TaltidningsnÀmnden och presstödsnÀmnden hade fram till 2010 ett gemensamt kansli, men numera Àr taltidningsnÀmnden ett sÀrskilt beslutsorgan inom MTM, medan presstödsnÀmnden har motsva- rande position inom MPRT.

Alla dagstidningar som ges ut i Sverige kan ansöka om att bli tal- tidning. MĂ„lgruppen för taltidningen definieras som personer med sĂ„dana funktionsnedsĂ€ttningar som innebĂ€r att de inte kan ta del av en dagstidning. Personer med lĂ€snedsĂ€ttning kan fĂ„ taltidningen. Det kan t.ex. handla om personer med synnedsĂ€ttning, dyslexi, afasi eller en funktionsnedsĂ€ttning som gör det svĂ„rt att hĂ„lla eller blĂ€ddra i en tidning. ÄndamĂ„let med taltidningsstödet Ă€r att sĂ„ mĂ„nga perso- ner i mĂ„lgruppen som möjligt ska fĂ„ tillgĂ„ng till dagstidningar.

Abonnenterna av taltidningen betalar endast för prenumeratio- nen av tidningen och erhÄller utan extra kostnad programvaror och, vid behov, teknisk utrustning frÄn MTM i form av den s.k. Daisyspelaren.28 Myndigheten tillhandahÄller Àven support av taltid- ningen och har för detta ÀndamÄl TaltidningshjÀlpen, dÀr anvÀndarna kan fÄ den hjÀlp som behövs bÄde som stödsamtal och hembesök. Detta Àr nÄgot som myndigheten har identifierat som efterfrÄgat av mÄnga prenumeranter.

Tidningsföretagen sÀtter sjÀlva priset för taltidningsprenumera- tionen och behÄller intÀkterna för försÀljningen. En taltidningspre- numeration har hittills kostat lika mycket som prenumerationen av den tryckta tidningen, eller i nÄgot fall varit gratis.29

28  Daisyspelaren Ă€r en sĂ€rskild apparat som anvĂ€nds för lĂ€sning av tidningar och böcker i det tillgĂ€ngliga Daisy-formatet.

29  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av MTM i oktober 2016.

245

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

Tidningsföretagen skickar en digital fil som motsvarar den tryckta papperstidningen till MTM. Myndigheten stÄr för konverteringen av tidningen till talsyntes (licenser), teknisk support och tillhandahÄl- lande av utrustning. Det Àr alltsÄ inte förenat med nÄgra egentliga kostnader för tidningsföretag att ge ut en taltidning. De kostnader som tidningsföretagen har för produktion, abonnenthantering och marknadsföring av taltidningen fÄr de tillbaka via taltidningsstödet. Stödbeloppen till tidningsföretagen varierar frÄn ett par tusen kro- nor upp till 300 000 kronor.30 Det Àr alltsÄ bara en liten del av stödet till taltidningar som gÄr direkt till tidningsföretagen. Av det totala stödet/anslaget gÄr den stora delen till MTM:s verksamhet med tal- tidningen och bekostar teknik, mjukvarulicenser och support av detsamma.

Av tabell 4.2 framgÄr att det totala antalet taltidningar ökar, men att mÀngden prenumeranter minskar. Tabellen visar ocksÄ hur taltid- ningsanslaget minskat de senaste Ären.

Tabell 4.2 Taltidningar, prenumeranter och taltidningsstöd 2012–2015

År

Taltidningar

Prenumeranter

Anslag för taltidningsstöd

 

 

 

(tusental kronor)

 

 

 

 

2012

99

7 042

113 456

2013

101

5 910

122 456

2014

109

5 067

83 456

2015

113

4 644

49 156

 

 

 

 

KÀlla: Uppgift om taltidningar och prenumeranter hÀmtade frÄn MTM:s Ärsredovisning för respektive Är. Uppgifter om anslaget för taltidningsstöd hÀmtade frÄn budgetpropositionen för respektive Är.

Vid utgĂ„ngen av 2015 var det möjligt att prenumerera pĂ„ 113 tid- ningstitlar och antalet prenumeranter var totalt 4 644.31 Myndigheten uppger i sin Ă„rsredovisning för 2015 att det kontinuerligt strömmar till nya prenumeranter till taltidningen, men eftersom uppsĂ€gning- arna samtidigt Ă€r stora Ă€r nettoförĂ€ndringen fortsatt negativ under 2015. De tre tidningar som har flest taltidningsprenumeranter (2015) Ă€r Expressen (211), Svenska Dagbladet (177) och Östgöta Corre­ spondenten (141).

30  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av MTM i augusti 2016.

31  TvĂ„ tidningar la ned under 2015 men ingĂ„r i MTM:s tabell för 2015.

246

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

Myndighetens kostnader för taltidningen har minskat betydligt, frĂ„n drygt 117 miljoner kronor Ă„r 2012 till 51 miljoner kronor Ă„r 2015.32 UtifrĂ„n detta har anslaget minskats Ă„rligen (se tabell 4.2). Bakom de minskade kostnaderna ligger i första hand övergĂ„ngen frĂ„n manuell inlĂ€sning till talsyntes.

Ny teknik

Taltidningen Ă€r sedan Ă„r 2015 helt konverterad till talsyntes och dist- ribueras via internet. Med den nya tekniken lĂ€mnade man ett gam- malt system med inlĂ€sta radio-, kassett och cd-tidningar som distri- buerades med post eller tidningsbud. I dag kan tidningen anvĂ€ndas via e-post i datorn, i appen Legimus för surfplatta eller mobil eller genom Daisyspelaren med internetuppkoppling. De allra flesta pre- numeranterna (87 procent) vĂ€ljer i dag att lĂ€sa sin taltidning med en Daisyspelare.33 MĂ„nga unga med lĂ€snedsĂ€ttning (dyslexi) anvĂ€nder dĂ€remot lĂ€splatta eller mobil för att ta del av taltidningen.

Samtliga taltidningar som för nÀrvarande finns i systemet Àr pap- perstidningar. I den styrande förordningen anvÀnds begreppet dags- tidning i enlighet med den definition som finns i presstödsförord- ningen, som utgÄr frÄn papperstidningsformatet, men dÀr Àven elektroniska pdf-tidningar kan ingÄ.34 Det har inte inkommit nÄgon ansökan frÄn en webbtidning om att bli taltidning.35

Enligt uppgift frÄn MTM ska ett arbete ske 2017 med att utveckla tekniken sÄ att fler personer med lÀsnedsÀttning fÄr tillgÄng till taltid- ningar, och myndigheten ska genomföra informationsinsatser mot en vidare del av mÄlgruppen. Myndigheten vill ocksÄ att alla dagstid- ningar ska finnas att tillgÄ som taltidning och planerar Àven för en övergÄng till formatet EPUB 3. Sammantaget talar detta, enligt MTM, för att kostnaderna för taltidningsverksamheten kommer att öka.36

32  MTM:s Ă„rsredovisning 2015, s. 9.

33  MTM:s Ă„rsredovisning 2015.

34  Förordning (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning och Presstödsförordning (1990:524).

35  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av MTM i augusti 2016. 36  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av MTM i maj 2016.

247

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

Synpunkter pÄ stödet till taltidningar

Av de möten och dialoger som Medieutredningen hÄllit med intres- seorganisationer och myndigheter pÄ tillgÀnglighetsomrÄdet, liksom med företrÀdare för mediebranschen, framgÄr att taltidningarna behövs och att det statliga stödet Àr uppskattat. De synpunkter som lÀmnats handlar i första hand om att verksamheten bör breddas, sÄ att fler innehÄlls- och spridningsformer kan inkluderas.

Ett argument som framförts för ett fortsatt stöd Àr att gruppen synskadade anvÀnder internet i lÀgre grad Àn i befolkningen i stort och att den traditionella taltidningslösningen (i Daisyspelare) dÀrför Àr nödvÀndig Àven framöver. En annan uppfattning som framförts Àr att gratistidningar och webbtidningar bör kunna ges ut som taltid- ning. FrÄn tidningsföretagen har framförts att den nuvarande begrÀnsningen till personer med funktionsnedsÀttning borde tas bort sÄ att taltidningen blir tillgÀnglig för alla som vill anvÀnda den.

Medieutredningens slutsats

Det har i Medieutredningens kartlÀggning av frÄgan blivit tydligt att statens stöd för tillgÀngliggörande av dagstidningar inte följt med i den digitala utvecklingen pÄ medieomrÄdet, t.ex. omfattas bara fysiska tidningar av taltidningsstödet. Taltidningens abonnentkrets minskar Ärligen och bestÄr nÀstan uteslutande av Àldre personer i behov av sÀrskild utrustning och teknisk support. Det Àr troligt att behovet av denna utrustning minskar i takt med att medborgarna blir mer digitalt vana. Behovet av att fÄ allmÀnna nyhetsmedier tillgÀng- liggjorda minskar dÀremot inte.

I ljuset av medborgarnas medieanvĂ€ndning i dag, som i ökande grad Ă€r digital och mobil, och mot prognoser rörande utvecklingen för papperstidningen bör taltidningsstödets konstruktion och verk- samheten med taltidningen ses över. Statens insatser bör frĂ€mja de inneboende möjligheter som finns i tekniken och uppmuntra utvecklingen mot att pĂ„ sikt tillgĂ€ngliggöra allt innehĂ„ll, oavsett innehĂ„lls- och spridningsformer – och kanske Ă€ven oavsett mĂ„lgrupp. Det Ă€r Medieutredningens uppfattning att ett brett tillgĂ€nglig­ görande av nyhetsmedier gagnar alla, sĂ„vĂ€l medborgare med funk- tionsnedsĂ€ttning som övriga. Mot den bakgrunden förordar Medie­ utredningen en översyn av taltidningsverksamheten.

248

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

4.7Översyn av stödet till taltidningar

Bedömning: Med utgÄngspunkt i medborgarnas behov av bredare tillgÀngliggörande bör regeringen ge Myndigheten för tillgÀngliga medier i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten med taltidningar och mottagarutrustning, inkl. taltid­nings­stödet­. Syftet med översynen bör vara att nya former för tillgÀngliggöranden av allmÀnna nyhetsmedier utvecklas.

En utgĂ„ngspunkt för översynen bör vara att stödet till taltid- ningar och det nya mediestödet senast den 1 januari 2020 slĂ„s samman och fördelas av den nya mediestödsnĂ€mnden. Översy- nen bör genomföras av Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier i samverkan med Myndigheten för press, radio och tv och Post- och telestyrelsen.

I samband med att presstödsförordningen ersÀtts av medie- stödsförordningen behöver Àven förordningen om taltidningar och mottagarutrustning ses över sÄ att den stÄr i överensstÀm- melse med den verksamhet som bedrivs.

Översyn av verksamheten med taltidningar och mottagarutrustning inklusive taltidningsstödet

Statens stöd för tillgÀngliggörande av dagstidningar har inte följt med i den digitala utvecklingen. En översyn av verksamheten med taltidningar och mottagarutrustning, inklusive stödet till taltidningar behöver genomföras. Det nuvarande stödet till taltidningar utgÄr i likhet med det nuvarande presstödet frÄn den fysiska papperstid- ningen och tar inte hÀnsyn till digitaliseringen och den bredd som i dag prÀglar medielandskapet, eller till den snara framtid dÀr allt fler tidningar enbart finns att tillgÄ digitalt. Taltidningsstödet Àr Àven i sina detaljer uppbyggt pÄ papperstidningens förutsÀttningar, bl.a. definieras taltidning som en upptagning av en dagstidning som kan avlyssnas, och stöd för utgivning av taltidning fÄr lÀmnas om tid- ningen innehÄller endast en version av en dagstidning. Tekniken för tillgÀngliggörande av webbtidningar skiljer sig i viss mÄn frÄn den som anvÀnds för dagens tryckta tidningar/taltidningar. Det finns alltsÄ starka skÀl för att taltidningsstödet och verksamheten med taltidning ses över och ersÀtts.

249

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

Medieutredningens förslag i kapitel 7 innebÀr att ett nytt medie­ stöd för allmÀnna nyhetsmedier ska inrÀttas fr.o.m. 2018 och ersÀtta det befintliga presstödet. Förordningen om stödet till taltidningar gör en direkt koppling till presstödsförordningen och dess defini- tion av dagstidning. Ett nytt mediestöd fÄr alltsÄ konsekvenser för förordningen (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning, samt för förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Att bara ersÀtta den nuvarande definitionen av dags- tidning i taltidningssystemet till mediestödslagens formulering om allmÀnna nyhetsmedier i alla innehÄlls- och spridningsformer skulle dock fÄ oönskade konsekvenser.

Med allmÀnna nyhetsmedier i den föreslagna mediestödslagen avses medier som har ett redaktionellt innehÄll bestÄende av regel- bunden allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundlÀggande processer och skeenden. Med alla inne- hÄlls- och spridningsformer avses den mÄngfald av tekniker som anvÀnds för att förmedla allmÀnna nyhetsmedier, oavsett om det sker fysiskt eller digitalt, och i olika mottagningsformer. Med en sÄdan förÀndring Àven av taltidningsförordningen skulle t.ex. medier som inte har en papperstidning som förlaga komma i frÄga för stöd. Att tillgÀngligöra webbaserade textburna medier genom taltidningssys- temet som det Àr utformat i dag framstÄr inte som optimalt. Olika lösningar för tillgÀngliggörande av allmÀnna nyhetsmedier behöver prövas.

Medieutredningens förslag till nytt mediestöd omfattar en sats- ning pĂ„ ökad tillgĂ€nglighet för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Satsningen har ett brett anvĂ€ndarcentrerat perspektiv och Ă€r inte begrĂ€nsad till tillgĂ€ngliggörandetekniker. Stödet riktar sig – till skill- nad frĂ„n det nuvarande taltidningsstödet – emellertid direkt till medieleverantören som kan fĂ„ stöd för tillgĂ€ngliggörande Ă„tgĂ€rder i sitt medium. Det kan t.ex. handla om textning, upplĂ€st text, syntolk- ning, teckensprĂ„kstolkning, eller ett innehĂ„ll som rensats pĂ„ kringin- formation som annonser och bilder.

Syftet med en översyn av verksamheten med taltidning och mot- tagarutrustning inklusive taltidningsstödet bör vara att utveckla ett nytt, bredare stöd som omfamnar alla nya och kommande former för tillgÀngliggöranden av allmÀnna nyhetsmedier. Innan översynen Àr genomförd finns inte tillrÀcklig anledning att förÀndra den befintliga

250

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

verksamheten med taltidningen. Taltidningen har Ànnu trogna anvÀndare som uppskattar tjÀnsten och taltidningssystemet sÄsom det ser ut nu bör finnas kvar till dess att det moderniseras.

Om mediestödslagen trÀtt i kraft, och dÀrmed upphÀvt presstöds- förordningen, innan översynen Àr genomförd behöver förordningen (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning, samt för förord- ningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar Àndras.

Sammanslagning av stödet till taltidningar och mediestödet

De nuvarande tillgÀnglighetsÄtgÀrderna för dagstidningar och till- gÀnglighetsÄtgÀrderna inom ramen för mediestödet bör senast den 1 januari 2020 slÄs samman och fördelas av den nya mediestödsnÀmn- den. Det bör dÄ ske genom att anslagen förs samman i mediestödet och att mediestödsnÀmnden tar över uppgiften att fördela stödet för tillgÀngliggörande av allmÀnna nyhetsmedier. Huruvida taltidnings- stödet fortsatt ska vara en separat verksamhet eller om den ska inte- greras i ett mer generellt stöd för tillgÀngliggörande, dÀr taltidningen Àr ett sÄdant instrument vid sidan av flera andra, fÄr prövas nÀr frÄgan om en sammanslagning aktualiseras och mot slutsatserna frÄn den genomförda översynen av taltidningsstödet och verksamheten med taltidning. Det Àr dock viktigt att den expertkompetens som finns vid MTM och den representation av brukarna som ingÄr i den nuva- rande taltidningsverksamheten garanteras fortsatt plats i ett nytt system.

4.8Myndigheten för tillgÀngliga medier

Myndigheten för tillgÀngliga medier (MTM) ska arbeta för att alla ska ha tillgÄng till litteratur och samhÀllsinformation utifrÄn vars och ens förutsÀttningar, oavsett lÀsförmÄga eller funktionsnedsÀttning. Myndigheten har till uppgift att tillgÀngliggöra, ge ut och distribuera lÀttlÀst litteratur och förbÀttra tillgÄngen till innehÄllet i dagstid- ningar för personer med en funktionsnedsÀttning som gör att de inte kan ta del av en vanlig dagstidning samt tillgÀngliggöra lÀttlÀst nyhetsinformation. DÀrutöver ska myndigheten vara ett nationellt

251

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

kunskapscentrum för tillgÀngliga medier och ska bl.a. sammanstÀlla och sprida information om tillgÀngliga medier och deras mÄlgrupp samt frÀmja och bevaka teknikutvecklingen av nya medier för att öka tillgÀngligheten till litterÀra verk och dagstidningar för personer med funktionsnedsÀttning.37

MTM definierar medier delvis pÄ ett annat sÀtt Àn Medie­ utredningen. För myndigheten Àr medier detsamma som det utred- ningen benÀmner som spridningsformer, t.ex. tidningar, böcker eller lÀsplattor. TillgÀngliga medier utgörs, i MTM:s definition, av sÄdana som anpassats för personer med t.ex. lÀsnedsÀttning eller bristande lÀsförstÄelse. Syftet med verksamheten Àr att göra det möjligt för alla personer, oavsett förutsÀttningar, att ta del av innehÄllet.38

Litteratur och tidningar i tillgÀngliga format

Myndigheten distribuerar litteratur och tidningar i tillgÀngliga for- mat för personer med lÀsnedsÀttning. Ett sÀrskilt uppdrag Àr att till- gÀngliggöra kurslitteratur till studenter pÄ högskola och universitet och att ansvara för utgivning av lÀttlÀst litteratur via LL-förlaget. Utbudet görs tillgÀngligt genom biblioteket legimus.se, ett digitalt bibliotek dÀr medborgare med lÀsnedsÀttning kan lÄna talböcker, punktskriftsböcker, e-textböcker och teckensprÄkig litteratur. Utöver taltidningen och talböcker erbjuder MTM Àven kostnadsfria utskrifter av texter i punktskrift till enskilda punktskriftslÀsare.

Som exempel pÄ lÀsnedsÀttningar i relation till talböcker nÀmner MTM synskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, lÀs- och skriv- svÄrigheter, hörselskada (för hörseltrÀning), tillfÀllig lÀsnedsÀttning pÄ grund av sjukdom eller skada, kognitiva funktionsnedsÀttningar, t.ex. traumatiska hjÀrnskador, sprÄkstörning, afasi, autism, adhd, demenssjukdomar, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsÀtt- ningar.

37  Förordning (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier. 38  Uppgifter hĂ€mtade pĂ„ MTM:s webbplats i oktober 2016.

252

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

Nyhetstidningen 8 Sidor

Utgivning av den lĂ€ttlĂ€sta nyhetstidningen 8 Sidor ingĂ„r sedan 1 januari 2015 i MTM:s organisation, dĂ„ verksamheten vid den tid- punkten fördes över till myndigheten frĂ„n Centrum för lĂ€ttlĂ€st som upphört. Tidningen förmedlar nyheter pĂ„ lĂ€tt svenska, via en post­ utdelad pappersutgĂ„va med veckoutgivning och pĂ„ webbplatsen 8sidor.se med tĂ€tare periodicitet.39 FrĂ„n och med 2015 finns 8 Sidor Ă€ven som taltidning.40

I samband med riksdagens behandling av frĂ„gan uppmanades regeringen att utreda tidningens framtid inom ramen för ett public service-uppdrag i stĂ€llet för att lĂ„ta tidningen ingĂ„ i MTM:s verksam- het.41 I en promemoria frĂ„n Kulturdepartementet konstateras dock att tidningen 8 Sidor som en del av ett public service-uppdrag inte Ă€r förenlig med den nuvarande regleringen av public service-verksam- heten, och att utgivningen ska sĂ€kerstĂ€llas pĂ„ det sĂ€tt som regeringen angett i propositionen.42 I propositionen gör regeringen bedöm- ningen att produktionen av den lĂ€ttlĂ€sta nyhetstidningen bör upp- handlas av MTM för att tillgodose behovet av en oberoende ansvarig utgivare som Ă€r frikopplad frĂ„n myndigheten.43 I den slutgiltiga behandlingen togs dock ett beslut om att MTM skulle ge ut tid- ningen.

Vid remissbehandlingen av promemorian riktade flera instanser pÄ medieomrÄdet kritik mot hur utredningen genomförts och mot förslaget att lÄta verksamheten vara kvar inom ramen för MTM. Det kan noteras att remissvaren frÄn tidningsbranschen var mycket kri- tiska till att public-servicebolagen skulle ge ut en tidning, liksom Àven bolagen sjÀlva, utom SVT.

I Ärsredovisningen för 2015 skriver MTM att myndigheten genomfört fortsatta ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla oberoendet och sjÀlv- stÀndigheten hos den lÀttlÀsta nyhetstidningen 8 Sidor.44 Regeringen

39  LĂ€ttare att lĂ€sa (prop. 2013/14:134).

40  MTM Årsredovisning 2015, s. 24.

41  Bet. 2013/14:KrU11, rskr. 2013/14:356.

42  Tidningen 8 Sidors möjliga framtid inom ramen för ett public service-uppdrag, (Ku2014/1282/ MFI), s. 15.

43  LĂ€ttare att lĂ€sa (prop. 2013/14:134), s. 22.

44  MTM Ă„rsredovisning 2015, s. 6.

253

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

anger i bugetpropositionen för 2017 att de ÄtgÀrder som vidtagits har tillgodosett riksdagens tillkÀnnagivande och att frÄgan dÀrmed fÄr anses slutbehandlad.45

Nationellt kunskapscentrum

Myndigheten ska enligt sin instruktion vara ett nationellt kunskaps- centrum för tillgÀngliga medier. Syftet Àr att utveckla verksamheten pÄ vetenskaplig grund genom att sammanstÀlla och sprida relevant forskning om tillgÀngliga medier och om dess mÄlgrupper. Offentliga institutioner sÄvÀl som privata företag ska kunna vÀnda sig till myn- digheten för att fÄ stöd i sitt arbete med att göra information och material tillgÀngligt.46

Som ett led i detta har myndigheten under 2015 inrÀttat tvÄ rÄd­ givande organ: ett BrukarrÄd, som ska frÀmja kontakter med mÄl- grupper, intresseorganisationer och förmedlare samt bistÄ myndig- heten i frÄgor som rör det nationella kunskapscentret, och ett Vetenskapligt rÄd, som ska verka för att myndigheten bevakar och sprider relevant forskning om lÀttlÀst nyhetsförmedling och om övriga tillgÀngliga medier och deras mÄlgrupper.47

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen bedömer att tillgĂ€nglighetsomrĂ„det rymmer ett stort engagemang och en stark utvecklingsoptimism. MTM kommer ocksĂ„ av allt att döma att kunna ha en viktig roll Ă€ven i det digitala medielandskapet. Mot bakgrund av de uppgifter utredningen inhĂ€m- tat under utredningstiden Ă€r det samtidigt tydligt att myndighetens uppdrag och verksamhet behöver utvecklas pĂ„ nĂ„gra punkter, för att öka oberoende mediers tillgĂ€nglighet. Medieutredningen förordar dĂ€rför flera Ă„tgĂ€rder i avsnitt 4.8.1–4.8.3 som pĂ„ olika sĂ€tt berör MTM.

45  Prop. 2016/17:1, utg.omr. 17, s. 85.

46  Förordning (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier och LĂ€ttare att lĂ€sa (prop. 2013/14:134).

47  MTM:s Ă„rsredovisning för 2015, s 43.

254

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

4.8.1Utvecklat uppdrag för Myndigheten för tillgÀngliga medier

Bedömning: Regeringen bör ge Myndigheten för tillgÀngliga medier i uppdrag att tydligare inkludera den digitala och sociala medieanvÀndningen i verksamheten, samt sÀkerstÀlla att den kunskap som samlas kommer sÄvÀl medborgare som oberoende nyhetsmedier till gagn.

Myndigheten bör Àven fÄ i uppdrag att bistÄ mediestödsnÀmn- den i samband med nÀmndens prövning och uppföljning av det ytterligare produktionsstöd som fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhets- medier som vidtar ÄtgÀrder för att tillgÀngliggöra sitt innehÄll för personer med funktionsnedsÀttning.

Det digitala medielandskapet

Myndigheten för tillgÀngliga medier har sedan 1 januari 2015 i upp- gift att vara ett nationellt kunskapscentrum inom sitt ansvarsomrÄde. Verksamheten ska utvecklas pÄ vetenskaplig grund bl.a. genom att myndigheten ska sammanstÀlla och sprida relevant forskning om tillgÀngliga medier och dess mÄlgrupper.48 I den proposition som föregick myndighetens uppgift att vara ett nationellt kunskapscen- trum anges att centret bör omfatta alla tillgÀngliga medier, vara över- gripande, kunskapsinriktat och stödjande för alla som producerar och utvecklar produkter och tjÀnster som syftar till att tillgÀngliggöra information, litteratur och medier. Offentliga verksamheter sÄvÀl som privata företag ska kunna vÀnda sig till myndigheten för att fÄ stöd i sitt arbete med att göra information och material tillgÀngligt.49

MedieomrÄdet utvecklas i hög takt. De förutsÀttningar som gÀllde för bara nÄgra Är sedan Àr redan överspelade. MTM bör dÀrför fÄ i uppdrag att tydligare inkludera det digitala och sociala medieland- skapet i verksamheten. En utgÄngspunkt kan vara att centret ska samla kunskap om och verktyg för alla tillgÀngliga medier oavsett innehÄlls- och spridningsformer, samt sÀkerstÀlla att denna resurs kommer sÄvÀl medborgare som medieaktörer till gagn.

48  Förordning (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier. 49  LĂ€ttare att lĂ€sa (prop. 2013/14:134).

255

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

Uppföljning av stödmottagare

En viktig förÀndring i det nya mediestöd som föreslÄs i kapitel 7 Àr det nya ytterligare produktionsstöd som fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som vidtar ÄtgÀrder för att tillgÀngliggöra sitt innehÄll för personer med funktionsnedsÀttning. Denna stödform har inte funnits i presstödssystemet och det finns dÀrför anledning att noga följa effekterna av stödet.

Myndigheten bör fÄ i uppdrag att bistÄ mediestödsnÀmnden i samband med nÀmndens prövning och uppföljning av det ytterligare produktionsstödet. Goda sÄvÀl som dÄliga exempel bör uppmÀrk- sammas. En sÄdan insats bör bidra till en kunskapsökning pÄ omrÄdet och till en högre grad av medvetenhet hos medieföretagen.

4.8.2Ökad samordning och kunskapsförmedling

Bedömning: Regeringen bör ge lÀmplig instans i uppdrag att pröva förutsÀttningarna för en ökad samordning av de statliga organ som finns pÄ det tillgÀngliga medieomrÄdet för en större kunskapsspridning pÄ omrÄdet.

Flera statliga organ har uppdrag som berör omrÄdet tillgÀngliga me- dier.50 Ibland Àr samarbete pÄkallat av regeringen, men generellt sak- nas en övergripande samordning av arbetet för ett större tillgÀnglig- görande pÄ medieomrÄdet. Genom en utökad samordning pÄ omrÄdet kan befintliga kunskaper och erfarenheter kring tillgÀngliga medier bÀttre tillvaratas och fungera som en bas att bygga vidare pÄ.

I Medieutredningens dialoger med intresseorganisationer pÄ till- gÀnglighetsomrÄdet har bristen pÄ kunskap hos medieaktörer kring tillgÀnglighet pÄtalats, t.ex. nÀr dagstidningsföretag börjar sÀnda rörlig bild via webben men samtidigt inte textar inslagen. Kunskaper om tillgÀngliggörande tekniker och deras mÄlgrupper behöver dÀrför nÄ ut till bÄde brukare och mediebranschen.

50  Det handlar t.ex. om Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier, Post- och telestyrelsen, PunktskriftsnĂ€mnden, Statens kulturrĂ„d, Svenska filminstitutet och TaltidningsnĂ€mnden.

256

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

Regeringen bör dÀrför ge lÀmplig instans i uppdrag att pröva för- utsÀttningarna bÄde för en ökad samordning av de statliga organ som finns pÄ omrÄdet och för en större kunskapsspridning pÄ det till- gÀngliga medieomrÄdet. Det senare kan t.ex. handla om att upprÀtta och underhÄlla en kunskapsbank i samarbete med övriga relevanta aktörer pÄ omrÄdet. En annan möjlighet kan vara att introducera sÀrskilda tillgÀnglighetskonsulter som kan erbjuda stöd till mediefö- retagen nÀr det gÀller kunskaper om och implementering av nya till- gÀnglighetslösningar pÄ medieföretagens plattformar.

4.8.3Ny huvudman för tidningen 8 sidor

Bedömning: Huvudmannaskapet för nyhetstidningen 8 sidor bör omprövas. Uppdraget att hitta en annan huvudman bör ges till en annan myndighet som inte Àr direkt berörd av tidningens verksamhet eller till den kommande utredningen om nÀsta till- stÄndsperiod för de offentligt finansierade medierna.

Nyhetstidningen 8 sidor Àr med sin placering i MTM inte ett obero- ende nyhetsmedium enligt Medieutredningens definition. Det gÄr inte att förena oberoende nyhetsförmedling med att organisatoriskt eller finansiellt vara beroende av en central myndighet pÄ det omrÄde som ska granskas.

Medieutredningen har sÄvÀl i delbetÀnkandet51 som i promemo- rian om de offentligt finansierade medierna52 understrukit behovet av en stat pÄ armlÀngds avstÄnd frÄn medier. Mot bakgrund av att en av 8 sidors mÄlgrupper Àr nyanlÀnda som ofta flytt frÄn lÀnder dÀr staten har en fientlig instÀllning till oberoende medier anser Medieutredningen att det Àr angelÀget att se över andra möjligheter. Risken Àr annars att konstruktionen bidrar till att just de grupper som behöver tidningen aktivt vÀljer att inte ta del av den.

FrÄgan om ett annat huvudmannaskap har prövats tidigare, utan att en lösning identifierats. Med tanke pÄ frÄgans principiella bety- delse och ovan beskrivna risk Àr det dock angelÀget att nya initiativ tas för att hitta en ny huvudman för tidningen. Det kan ske genom

51  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och an- svar (SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 43.

52  Se bilaga 3.

257

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

att en annan myndighet som inte Àr direkt berörd av tidningens verk- samhet, t.ex. MFD, fÄr i uppdrag att hitta en alternativ lösning för tidningen eller genom att den kommande utredningen om nÀsta till- stÄndsperiod för de offentligt finansierade medierna fÄr i uppdrag att utreda hur tidningen skulle kunna inordnas, antingen i nÄgot av de nuvarande programbolagen, i ett sammanslaget fr.o.m. en ny till- stÄndsperiod eller i nÄgon annan konstruktion under Förvaltnings­ stiftelsen. Enligt tidigare övervÀganden förutsÀtter det senare att uppdragen till de offentligt finansierade medierna anpassas sÄ att det kan rymma ett huvudmannaskap för 8 sidor, vilket torde ligga i den kommande utredningens mandat. En utredning bör utöver frÄgan om oberoendet Àven vÀga in konkurrensaspekterna.

4.9De offentligt finansierade medierna

Enligt de nuvarande sÀndningstillstÄnden för SR, SVT och UR ska behoven hos personer med funktionsnedsÀttning beaktas. NÀr det gÀller möjligheterna för personer med funktionsnedsÀttning att till- godogöra sig utbudet ska ambitionsnivÄn höjas och tillgÀngligheten förbÀttras, med det lÄngsiktiga mÄlet att hela utbudet görs tillgÀngligt för alla medborgare. TillgÀngligheten till program för barn och unga ska prioriteras. Bolagen ska fortsatt prioritera god hörbarhet, bland annat genom att vid utformningen av sÀndningarna beakta att bak- grundsljud kan försÀmra möjligheten för personer med hörselned- sÀttning att ta del av utbudet. För UR gÀller detta sÀrskilt för ljud­ radiosÀndningar. Program ska Àven produceras för sÀrskilda mÄlgrupper­. Bolagen ska ha en dialog med de berörda grupperna. SR, SVT och UR fÄr i frÄga om program om och för personer med funk- tionsnedsÀttning enligt sÀndningstillstÄnden sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.53

För perioden 2014–2016 finns ett sĂ€rskilt regeringsbeslut avse- ende SVT och UR med krav pĂ„ tillgĂ€nglighet till tv-sĂ€ndningar för personer med funktionsnedsĂ€ttning. I beslutet anges omfattningen av hur programbolagens samtliga programtjĂ€nster (kanaler) – i marknĂ€tet, via satellit och i trĂ„dnĂ€t – ska tillgĂ€ngliggöra program genom textning, teckensprĂ„kstolkning, upplĂ€st text och syntolk- ning. TjĂ€nsten upplĂ€st text ska erbjudas i alla icke-direktsĂ€nda pro-

53  11 § i respektive sĂ€ndningstillstĂ„nd 2014–2019 för SR, SVT och UR.

258

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

gram med översÀttningstext. Samtliga tillgÀnglighetstjÀnster ska hÄlla hög kvalitet och anvÀndbarhet, vilket ska utvÀrderas Ärligen.

Tabell 4.3 visar kravens omfattning enligt regeringsbeslutet. 54

Tabell 4.3 Omfattning av skyldighet för SVT och UR att tillgĂ€ngliggöra sĂ€ndningar 2014–2016, procent av sĂ€ndningstiden för tv- sĂ€ndningar pĂ„ svenska

NivÄ

Textning av icke

Textning av

TeckensprÄks-

Syntolkning

 

direktsÀnda

direktsÀnda

tolkning

 

 

program

program

 

 

 

 

 

 

 

1: 2014

100*

55

0,5

0,5

2: 2015

100

60

1,0

1,0

3: 2016

100

65

1,5

1,5

 

 

 

 

 

* Andelen textade icke direktsĂ€nda program ska uppgĂ„ till 100 procent senast den 31 december 2014.

GranskningsnĂ€mnden gör Ă„rligen en bedömning av bolagens public service-redovisningar. Rörande det sĂ€rskilda regeringsbeslutet om krav pĂ„ tillgĂ€nglighet till tv-sĂ€ndningar Ă„r 2014–2016 bedömde nĂ€mnden för 2015 Ă„rs verksamhet att SVT hade uppfyllt kraven avse- ende textning av icke direktsĂ€nda program och upplĂ€st text, samt kravet att lĂ€mna redogörelser för utvecklingen av tjĂ€nsternas kvalitet och anvĂ€ndbarhet utifrĂ„n ett brukarperspektiv.

NÀr det gÀller textning av direktsÀnda program, teckensprÄk- stolkning och syntolkning fann nÀmnden att SVT inte hade redovisat pÄ ett sÄdant sÀtt att det framgick om kraven Àr uppfyllda. NÀmnden lÀmnar UR utan ÄtgÀrd dÄ bolaget inte har egna programtjÀnster (kanaler). För 2016 Ärs verksamhet kommer dock nÀmnden att kunna bedöma om UR:s utbud av program som tillhandahÄlls i SVT:s pro- gramtjÀnster uppfyller regeringens krav.

Villkoren i nuvarande sÀndningstillstÄnd avser i sin helhet en anpassning av innehÄllet i sÀndningarna för personer med funktions- nedsÀttning. GranskningsnÀmnden bedömer för 2015 Ärs verksam- het att SR och UR uppfyllt kravet pÄ att prioritera tillgÀngligheten till program för barn och unga med funktionsnedsÀttning, och att SVT med viss tvekan uppfyllt detta krav. Samtliga bolag har uppfyllt

54  Kulturdepartementet (Ku2013/2310/MFI och Ku2013/2534/MFI).

259

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

SOU 2016:80

kraven pĂ„ att prioritera god hörbarhet, att producera program för sĂ€rskilda mĂ„lgrupper och att ha dialog med de berörda grupperna enligt 11 § i respektive sĂ€ndningstillstĂ„nd.55

Intresseorganisationernas synpunkter

En allmÀn synpunkt som lÀmnats Àr att innehÄllet i de offentligt finansierade medierna bör tillgÀngliggöras för alla som vill och har behov av lösningarna. Krav pÄ textning och upplÀsning av textrem- sor, alltsÄ tillgÀnglighet för alla, ska gÀlla oavsett om man anvÀnder tv, dator eller mobil. TillgÀnglighet ska vara en del av det dagliga arbetet, sÀrskilt inom de offentligt finansierade medierna.

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen lĂ€mnade i mars 2016 till Kulturdepartementet promemorian De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod.56 I denna pekar utred- ningen pĂ„ att insatser för personer med funktionsnedsĂ€ttning fortsatt prioriteras och att villkoren formuleras i beaktande av det digitalise- rade medielandskapet och i dialog med brukar- och intressegrupper­.

4.10TillgÀnglighetsfrÄgorna i ett nytt mediestöd

Intresseorganisationernas synpunkter

NĂ€r det gĂ€ller frĂ„gan om vilka tillgĂ€nglighetsĂ„tgĂ€rder som bör vara kopplade till ett nytt mediestöd, har flera olika uppfattningar uttryckts av intresseorganisationerna. Den dominerande uppfatt- ningen Ă€r dock att tillgĂ€nglighetsĂ„tgĂ€rder egentligen inte borde krĂ€va statligt stöd – utan vara nĂ„got som alla medieaktörer arbetar med oavsett. Men innan alla innehĂ„lls- och spridningsformer utarbetas i enlighet med universell utformning bör mottagarna av ett mediestöd kravstĂ€llas pĂ„ denna punkt. En annan synpunkt Ă€r att Ă€ven medier som inte Ă€r mottagare av mediestöd bör kunna fĂ„ stöd för sĂ€rskilda

55  GranskningsnĂ€mndens Ă„rliga public service-bedömning (16/00606, 661 och 662). 56  Se bilaga 3.

260

SOU 2016:80

TillgÀngliga medier för personer med funktionsnedsÀttning

insatser rörande tillgÀnglighet, t.ex. textning av aktualitetssÀndningar (som nyheter, samhÀllsprogram och politiska debatter). En annan uppfattning Àr att digitala medier ska utgÄ frÄn samma tillgÀnglig- hetsstandard som statliga myndigheter.

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen Ă„terkommer till den nĂ€rmare utformningen av ett nytt mediestöd i kapitel 7. Det kan dock slĂ„s fast att ett nytt medie­ stöd inte ska konservera beroenden av tekniska spridningsformer, utan frĂ€mja en generellt positiv utveckling i mediebranschen – i linje med vad aktuell teknik medger. Alla innehĂ„lls- och spridningsformer ska vara tillgĂ€ngliggjorda för en sĂ„ stor andel av befolkningen som möjligt.

Det Ă€r Medieutredningens uppfattning att ett statligt villkor om tillgĂ€ngliggörande för att komma ifrĂ„ga för mediestöd Ă€r rimligt ur medborgarrĂ€ttsligt perspektiv. Men en sĂ„dan bestĂ€mmelse skulle riskera att fĂ„ oönskade konsekvenser. Verksamheterna i stora delar av mediebranschen Ă€r ekonomiskt pressade och staten bör inte i denna kĂ€nsliga omstĂ€llningsfas tillföra ytterligare utmaningar. Ett skarpt tröskelkrav i mediestödet rörande tillgĂ€nglighet riskerar att minska antalet medieaktörer som kan komma ifrĂ„ga för stöd – och stödet riskerar dĂ€rmed att missa mĂ„let att frĂ€mja alla medborgarnas tillgĂ„ng till medier. Ett stöd som lĂ€mnas som incitament kan i stĂ€llet uppmuntra medieaktörerna att vidta Ă„tgĂ€rder för att frĂ€mja tillgĂ€ng­­ liggöranden, vilket i sin tur kan leda till att medieaktörerna nĂ„r nya mĂ„lgrupper.

261

5Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

5.1Introduktion

Enligt direktiven ska utredaren i sin analys vÀga in aspekten av sam- ernas status som urfolk och de nationella minoriteternas behov och rÀttigheter nÀr det gÀller synliggörande samt nyhetsinformation pÄ de nationella minoritetssprÄken. Medieutredningen tolkar uppdra- get som tredelat. Det handlar för det första om rÀtten till nyhetsin- formation pÄ det egna sprÄket, för det andra om rÀtten till nyhetsin- formation och annan bevakning som riktar sig till det samiska folket eller de nationella minoriteterna och för det tredje om hur gruppen framstÀlls i andra medier (majoritetsmedier).

SÄsom framkommer i delbetÀnkandet har trösklarna för att agera innehÄllsproducent och att sprida information sÀnkts i det nya medielandskapet.1 Dagens fragmentiserade medielandskap har ska- pat nischade kanaler för olika utbud och Àven mÄnga nya kanaler för olika perspektiv och sÀrintressen. Det brutna informationsmonopo- let och demokratiseringen av de mediala arenorna borde Àven kunna leda till bÀttre förutsÀttningar för att tillgodose det samiska folket och de nationella minoriteternas behov och rÀttigheter nÀr det gÀller synliggörande, nyhetsinformation pÄ nationella minoritetssprÄk och journalistik med minoritetsperspektiv. Samtidigt innebÀr rörelsen mot ett allt mer individualiserat medieinnehÄll risker, t.ex. att med-

1  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar

(SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 153–154.

263

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

borgare inte i lika hög utstrÀckning som tidigare möter olika per- spektiv. Det samiska folket och de nationella minoriteterna Àr inte homogena grupper men har samtidigt behov av samlande mediala arenor.

FrĂ„gan om vilka verktyg staten kan och bör anvĂ€nda för att stötta de nationella minoriteterna och det samiska folket i relation till medier Ă€r samtidigt komplex.2 Medieutredningens utgĂ„ngspunkt Ă€r att mediepolitiken ska uppmuntra en mĂ€ngd röster och initiativ – nya och gamla – till att ta plats och skapa oberoende nyhetsrapportering med nationellt minoritetsperspektiv, pĂ„ nationella minoritetssprĂ„k eller pĂ„ svenska, i de kanaler mĂ„lgrupperna vĂ€ljer. Medieutredningens förslag pĂ„ detta omrĂ„de framgĂ„r av kapitel 7.

5.2De nationella minoritetssprÄkens utbredning

Enligt sprÄklagen Àr finska, jiddisch, meÀnkieli, romani chib och samiska nationella minoritetssprÄk.3 Följande uppgifter finns till- gÀngliga om sprÄkens ursprung och utbredning4:

––Finska Ă€r ett finsk-ugriskt sprĂ„k som tillhör samma stam som t.ex. samiska men de nĂ€rmast beslĂ€ktade sprĂ„ken Ă€r karelska och estniska. Det finns i Sverige cirka 200 000 – 250 000 personer som talar finska.

––Jiddisch Ă€r ett germanskt sprĂ„k med inslag av hebreiska och sla- viska sprĂ„k. Det Ă€r omkring 4 000 personer i Sverige som i dag förstĂ„r och kan tala jiddisch i olika utstrĂ€ckning, men för mĂ„nga Ă€r det inte förstasprĂ„k utan mer kopplat till judisk kultur och fa- miljeliv.

2  Under arbetet med denna del av uppdraget har Medieutredningen samrĂ„tt med flera intresse­ organisationer inom respektive nationell minoritetsgrupp, t.ex. Sametinget, SĂĄminuorra, Svenska Tornedalingars Riksförbund, MetNuoret – Tornedalingarnas ungdomsförbund, SverigefinlĂ€ndarnas delegation, Sverigefinska riksförbundet, Sverigefinska ungdomsförbundet, Riksförbundet Romer i Europa, Romska ungdomsförbundet, Judiska CentralrĂ„det, Judiska ungdomsförbundet och Sveriges Jiddischförbund. I kretsen av organisationer stĂ„r Sametinget ut, sĂ„som varande bĂ„de en statlig myndighet och ett parlament för samiska företrĂ€dare.

3  7 § sprĂ„klagen (2009:600). Enligt 8 § har det allmĂ€nna ett sĂ€rskilt ansvar för att skydda och frĂ€mja de nationella minoritetssprĂ„ken och enligt 9 § har det allmĂ€nna har ett sĂ€rskilt ansvar för att skydda och frĂ€mja det svenska teckensprĂ„ket. Som framgĂ„r i kapitel 4 argumenterar företrĂ€dare för teckensprĂ„kiga personer för att gruppen i större utstrĂ€ckning ska betraktas som en sprĂ„klig och kulturell minoritet Ă€n som en grupp personer med funktionsnedsĂ€ttning.

4  Uppgifterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n webbplatsen för Institutet för sprĂ„k och folkminnen och frĂ„n webbplatsen minoritet.se i juni 2016.

264

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

––MeĂ€nkieli hĂ€rstammar frĂ„n ett sprĂ„k som tidigare talades i sĂ„vĂ€l Sverige som Norge och Finland, men efter att landgrĂ€nser drogs genom sprĂ„komrĂ„det utvecklades sprĂ„ket Ă„t olika hĂ„ll i de olika lĂ€nderna. MeĂ€nkieli kallades tidigare tornedalsfinska och talas av cirka 75 000 personer, av vilka de flesta bor i Norrbotten. Det finns Ă€ven meĂ€nkielitalande personer i andra delar av landet.

––Romani chib Ă€r ett sprĂ„k med mĂ„nga namn (t.ex. romska, romanĂšs, romani) som dessutom talas i flera olika dialekter. Det Ă€r cirka 40 000 personer i Sverige som talar sprĂ„ket och dess olika dialekter.

––Samiska Ă€r ett sprĂ„k som förekommer i flera olika dialekter, s.k. varieteter, vilka kan definieras som egna sprĂ„k. Samiska talas av ungefĂ€r 7 000 personer i Sverige och av dessa talar cirka 6 000 nordsamiska, medan sydsamiska och lulesamiska talas av ungefĂ€r 500 personer vardera. Det finns utöver detta ytterligare varieteter som bara talas av nĂ„gra fĂ„ personer.

5.3SprÄk och teknik

Den traditionella ordningen inom minoritetsjournalistik Àr att inne- hÄll pÄ svenska översÀtts till minoritetssprÄk eller att artiklar, sÀnd- ningar etc. görs direkt pÄ ett minoritetssprÄk. Sedan nÄgra Är tillbaka existerar det automatiska översÀttningstjÀnster och frÄgan Àr i vilken utstrÀckning dessa kan anvÀndas för översÀttningar till bl.a. natio- nella minoritetssprÄk, utan en kvalitetsförsÀmring.

SprĂ„krĂ„det har bl.a. i en rapport frĂ„n 2012 konstaterat att automa- tiska översĂ€ttningstjĂ€nster inte kan ersĂ€tta manuella översĂ€ttningar frĂ„n och till minoritetssprĂ„k utan att förlora mycket i kvalitet.5 Samtidigt pĂ„talas av mĂ„nga aktörer – mediebranschen sĂ„vĂ€l som intresseorganisationer – de stora behov som finns vad gĂ€ller kompe- tens (inom journalistik, stilistik, sprĂ„kbehandling, osv.) för att lĂ„ngsik- tigt tillgodose och sĂ€kerstĂ€lla tillgĂ„ngen pĂ„ översĂ€ttare, korrekturlĂ€sare och tvĂ„sprĂ„kiga journalister pĂ„ flera av de nationella minoritetssprĂ„ken. Behoven anses sĂ€rskilt akuta nĂ€r det gĂ€ller samiska och meĂ€nkieli.6

5  SprĂ„krĂ„det (2012). VĂ€gledning för flersprĂ„kig information – praktiska riktlinjer för flersprĂ„kiga webbplatser.

6  Sametinget (2015). LĂ€gesrapport: De samiska sprĂ„ken i Sverige 2015. Uppgifter lĂ€mnade av Met Nuoret i januari 2016. TresprĂ„kig tidning behöver presstöd, SVT Uutiset, sĂ€nd den 3 maj 2016. Uppgifter lĂ€mnade av Svenska Tornedalingars Riksförbund i januari 2016.

265

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

Den tekniska utvecklingen gÄr dock snabbt och det Àr inte rimligt att döma ut möjligheterna med automatiska översÀttningar för all framtid. Det har hÀnt mycket pÄ omrÄdet under de fyra Är som gÄtt sedan SprÄkrÄdets bedömning. DÄ vissa översÀttningstjÀnster bygger pÄ sjÀlvlÀrande algoritmer gÄr det inte att med sÀkerhet slÄ fast att verktygen inte kan vara anvÀndbara för ÀndamÄlet. PÄ sikt, och om det investeras i att aktivt förbÀttra existerande digitala verktyg, bör automatiska tjÀnster kunna fungera som ett komplement i arbetet med att utvidga tillgÄngen till oberoende nyhetsinnehÄll pÄ de natio- nella minoritetssprÄken.

Flera regeringsuppdrag har under de senaste Ă„ren kopplat ihop sprĂ„k och teknikutveckling. Ett exempel Ă€r det uppdrag som rege­ ringen 2014 gav Post- och telestyrelsen (PTS) att genomföra ett pilotprojekt i syfte att frĂ€mja utveckling av en nationell sprĂ„kinfra- struktur för talbaserade tjĂ€nster.7 Ett annat exempel Ă€r det uppdrag som regeringen 2012 gav till Institutet för sprĂ„k och folkminnen, dĂ€r SprĂ„krĂ„det ingĂ„r, att ta fram ett beredningsunderlag för att utveckla formerna för drift och samordning av en nationell sprĂ„kdatabank.8 I sitt förslag för nationell sprĂ„kinfrastruktur i det digitala samhĂ€llet lyfter SprĂ„krĂ„det att de sprĂ„kresurser som behövs för att stimulera teknikutvecklingen mĂ„ste utvecklas och befintliga sprĂ„kresurser behöver göras öppet tillgĂ€ngliga för utveckling av tjĂ€nster och pro- dukter.9

Exempel pÄ nya tekniska sprÄktjÀnster Àr Samiskt sprÄkcentrums gratisapp (för mobiler och surfplattor) som anvÀnder och tillgÀnglig- gör Sametingets webbordbok. Via appen kan man söka ord bÄde pÄ svenska och samiska, och enkelt vÀxla mellan sprÄken.10 Samtidigt finns stora skillnader mellan sprÄken. Utbudet av sprÄkverktyg för finskan Àr t.ex. vÀl tillgodosett eftersom det Àr nationellt sprÄk i Finland. Det kan man Àven dra nytta av i utvecklingen av sprÄkverk- tyg för meÀnkieli som Àr nÀrbeslÀktat med finskan.

Giellatekno, vid Universitetet i Tromsö, arbetar med att samla in sprÄkresurser (texter, talinspelningar, ordlistor, m.m.) och att utveckla sprÄkverktyg för samiska, liksom i viss utstrÀckning för

7  NĂ€ringsdepartementet (dnr N2014/2840/ITP).

8  Kulturdepartementet (dnr Ku2011/860/KA).

9  Institutet för sprĂ„k och folkminnen (2012). Infrastruktur för sprĂ„ken i Sverige, Förslag till nationell sprĂ„kinfrastruktur för det digitala samhĂ€llet.

10  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Sametingets webbplats i maj 2016.

266

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

kvÀnska (motsvarigheten till meÀnkieli pÄ norska sidan) och andra minoritetssprÄk. Det finns t.ex. bÄde maskinöversÀttning och dator- stöd för manuell översÀttning (s.k. översÀttningsminnen) mellan nordsamiska och norska, samt talsyntes för nordsamiska.11 Liknande sprÄkresursinsamling och teknikutveckling skulle kunna göras i Sverige, ocksÄ för meÀnkieli och andra nationella minoritetssprÄk.

ÖversĂ€ttningar mellan sprĂ„k i realtid Ă€r ocksĂ„ ett omrĂ„de pĂ„ vilket det förekommer ett utvecklingsarbete inom det europeiska samarbe- tet. EU-kommissionen lanserade 2015 ett initiativ med syftet att skapa en digital plattform och översĂ€ttningstjĂ€nst som möjliggör kommunikation mellan olika sprĂ„k inom EU. För att skapa dessa verktyg har myndigheter i medlemslĂ€nderna uppmanats att bidra till insamlingen av sprĂ„kligt material för att trĂ€na maskinöversĂ€ttnings- systemet.12 Den svenska noden i detta arbete Ă€r Institutet för sprĂ„k och folkminnen.

5.4Det samiska folkets och de nationella minoriteternas medieutbud

I detta avsnitt redovisas exempel pÄ mediekanaler för respektive nationellt minoritetssprÄk. Uppgifterna Àr hÀmtade frÄn de underlag som berörda grupper har lÀmnat till Medieutredningen. Den all- mÀnna bild som framtrÀder Àr att antalet traditionella dagstidningar och tidskrifter (pÄ papper eller webben) Àr förhÄllandevis fÄ, nya medieinitiativ Àr sÀllsynta och av de som ÀndÄ har försökt att etablera sig har flera enbart existerat under en kortare tid. De offentligt finan- sierade mediernas utbud Àr i princip det enda som finns att tillgÄ inom etermedia pÄ de nationella minoritetssprÄken. För att fÄ en heltÀckande bild Àr det samtidigt viktigt att belysa hur det samiska folket och de nationella minoriteterna framstÀlls i andra medier.

11  Bygger pĂ„ uppgift lĂ€mnad av SprĂ„krĂ„det i september 2016.

12  Uppgift hĂ€mtad pĂ„ webbplats för European Language Resource Coordination i augusti 2016, samt pĂ„ webbplats för Institutet för sprĂ„k och folkminnen i juni 2016.

267

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

Mediekanaler för samiska sprÄk

Mediekanaler som anvĂ€nder samiska sprĂ„k omfattar dels nĂ„gra tid- skrifter som skriver pĂ„ flera av de samiska sprĂ„kvariationerna, dels de redaktioner som sĂ€nder radio och tv i Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT). Även norska NRK SĂĄmiradio och finska YLE SĂĄmiradio uppges vara viktiga mediekanaler för det samiska samhĂ€llet. FrĂ„n Sametingets sida pĂ„talas att utbudet i första hand saknar en daglig tidning.

Samiska tidskriften Samefolket har publicerats sedan 1918 och rapporterar om aktuella kulturella och politiska hÀndelser i det samiska samhÀllet och om andra urfolk runt om i vÀrlden. Tidskriften Nuorat riktar sig till unga samer i Sverige sÄvÀl som i resten av Såpmi och vill vÀcka intresse för samiska samhÀllsfrÄgor. Daerpies Dierie Àr en tidning som skildrar det sydsamiska omrÄdet utifrÄn ett kyrkligt perspektiv, med tonvikt pÄ nyheter och kultur.

SR Såmi Radio (Sameradion) Àr en egen kanal inom SR. Huvud­ redaktionen ligger i Kiruna och medarbetare finns i Stockholm, UmeÄ, Arvidsjaur och LuleÄ. Sameradion sÀnder bÄde nyheter och program pÄ fasta sÀndningstider i P2 riks samt regionalt i norra Sverige (P6 i Stockholm) och har programkategorier för alla Älders- grupper. Kanalen erbjuder i första hand nyheter och aktualiteter inom genrerna kultur, sport, underhÄllning och samhÀllsfrÄgor och sÀnder ocksÄ ett utbud för barn och unga. InnehÄllet handlar om upplevelser med utgÄngspunkt frÄn Såpmi och dess innevÄnare samt vÀrldens urfolkssamhÀllen. Sameradion sÀnder Àven i en webbkanal. Redaktionen samarbetar med NRK Såmiradio och YLE Såmiradio och samkör en del nyhets och aktualitetsprogram över tre lÀnder.

SVT SĂĄpmi Ă€r en samisk tv-redaktion inom SVT som sĂ€nder nyheter och program pĂ„ fasta sĂ€ndningstider. Redaktionen Ă€r place- rad i Kiruna och det finns Ă€ven bemanning i Östersund. 2002 starta- des de första samiska nyhetssĂ€ndningarna, OĂ°Ă°asat, i tv tillsammans med norska NRK och finska YLE. OĂ°Ă°asat speglar förhĂ„llanden i hela SĂĄpmi, men ocksĂ„ hĂ€ndelser i övriga vĂ€rlden, sĂ€rskilt om de berör urfolk. SVT SĂĄpmi producerar barn- och samhĂ€llsprogram pĂ„ samiska. 2009 flyttade Sameradion och SVT SĂĄpmi till gemensamma

268

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

lokaler och inledde ett samarbete. En gemensam webbplats har ska- pats och redaktionerna har ett helt öppet samarbete kring nyheter och aktualiteter.13

UR sÀnder i SVT:s och SR:s samtliga kanaler. Enligt bolagsöver- enskommelsen om nationella minoritetssprÄksprogram ansvarar UR huvudsakligen för utbud riktat till barn respektive unga med ett sprÄkutbud pÄ de fem nationella minoritetssprÄken.14

Det finns Àven ett antal samiska bloggar och nÄgra Facebook- och Twitterkonton. Dessa sysslar inte specifikt med nyhetsförmedling, med undantag för de offentligt finansierade mediernas Facebook- och Twitterkonton.

Mediekanaler för meÀnkieli

Mediekanalerna för meÀnkieli bestÄr i dag av en dagstidning, ett par tidskrifter, ett par webbtidningar, en webbradiostation samt de offentligt finansierade mediernas redaktioner för meÀnkieli.

Haparandabladet Àr i grunden svensksprÄkig, men har material Àven pÄ finska och meÀnkieli. Tidningen finns bÄde i tryckt form och digitalt, men det Àr enbart pappersutgÄvan som innehÄller material pÄ nationella minoritetssprÄk. Det Àr den enda flerdagarstidningen med presstöd som har material pÄ nationella minoritetssprÄk. Varje vecka publicerar tidningen en halvsida pÄ meÀnkieli. Tidskriften MET-avisi har funnits sedan 1983 och sedan oktober 2015 publiceras den som en webbtidning pÄ meÀnkieli och svenska. Tidskriften MeÀnmaa Àr meÀnkielisprÄkig och innehÄller reportage, kultur och artiklar om sprÄk. MeÀnmaan tiuku Àr en webbtidning med nyheter och rap- porter inom kulturomrÄdet.

Webbradion Raatiu VÀylÀnranta startades 2013 och sÀnder 24 timmar per dygn, med mindre pauser mellan program, enligt en fast- stÀlld tablÄ som upprepas varje dag. Schemat uppdateras vid behov nÀr nya program blivit tillgÀngliga samt för att ha specialprogram för jul och midsommar. Under 2016 pÄgÄr den automatiska sÀndningen fortfarande, men utan uppdaterad programtabell. Verksamhetens framtid Àr i nulÀget oklar.15

13  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av SR och SVT i september 2016. 14  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av UR i oktober 2016.

15  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Raatiu VĂ€ylĂ€nranta i augusti 2016.

269

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

SR:s program pÄ meÀnkieli, MeÀnraatio, sÀnder dels lokalt i P4 Norrbotten, dels i P6 lokalt över Stockholm. MeÀnraatios utbud hörs ocksÄ i den finska DAB-kanalen. Huvudredaktionen finns i Pajala men medarbetare finns ocksÄ i LuleÄ. MeÀnraatio sÀnder alla vardagar nyheter med fokus pÄ den egna sprÄkliga minoritetens behov, och har sÀrskilda program för barn respektive unga. Programmen foku- serar pÄ att spegla sprÄk och identitet och frÄgor som rör nationella minoriteter. Utöver det samarbete som under mÄnga Är utvecklats med finska YLE och norska NRK om livet i Barentsregionen har Àven samarbeten med redaktioner inom SR etablerats.

SVT har en meĂ€nkieli-redaktion i Kiruna som producerar sam- hĂ€lls-, kultur-och barnprogram pĂ„ meĂ€nkieli. I SVT:s Sverige i dag finns varje söndag en sammanfattning av veckans nyheter pĂ„ meĂ€nkieli. Dessutom bestĂ€ller SVT program av externa produk- tionsbolag.16 UR sĂ€nder i SVT:s och SR:s samtliga kanaler. Enligt bolagsöverenskommelsen om nationella minoritetssprĂ„ksprogram har UR huvudsakligen ansvar för utbud riktat till barn respektive unga med ett sprĂ„kutbud pĂ„ de fem nationella minoritetssprĂ„ken.17

Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund har ocksÄ volymen av innehÄll pÄ meÀnkieli i sociala medier ökat de senaste Ären. Det finns numera nÄgra bloggar, ett antal Facebooksidor och nÄgra enstaka Twitterkonton pÄ meÀnkieli.18 Dessa sysslar dock inte specifikt med nyhetsförmedling, med undantag för de offentligt finansierade medier- nas Facebooksidor och Twitterkonton.

Mediekanaler för finska

Finska Ă€r det största nationella minoritetssprĂ„ket i Sverige och mediesituationen­ Ă€r ocksĂ„ den mest omfĂ„ngsrika jĂ€mfört med övriga gruppers. TvĂ„ dagstidningar pĂ„ finska finns i dag pĂ„ marknaden som utkommer veckovis. Det offentligt finansierade programbolagens utbud pĂ„ finska – framför allt SR:s – Ă€r mycket stort jĂ€mfört med utbudet pĂ„ de övriga nationella minoritetssprĂ„ken.

16  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av SR och SVT i september 2016. 17  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av UR i oktober 2016.

18  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Svenska Tornedalingars Riksförbund i januari 2016.

270

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

Liekki Àr en sverigefinsk kulturtidskrift pÄ finska som innehÄller noveller, dikter, kÄserier, intervjuer, debatt, recensioner, teater, film, konst, musik m.m. Ruotsin Suomalainen Àr en finsksprÄkig tidning som har fokus pÄ det sverigefinska och innehÄller nyheter, reportage, intervjuer samt sammanfattning av nyheter frÄn Finland. Suomen Uutisviikko Àr en tidning pÄ finska, med nyheter frÄn Finland som sammanfattar den gÄngna veckans finska nyheter, bÄde pÄ riks- och regional nivÄ. Haparandabladet Àr en tresprÄkig, lokal nyhetstidning med material pÄ svenska, finska och meÀnkieli.

TV Finland Àr en kanal som frÀmst riktar sig till finlÀndare bosatta utanför Finland med programutbud frÄn YLE pÄ bÄde finska och svenska. Kanalen sÀnds för nÀrvarande enbart i MÀlardalen, för Comhems abonnenter.

SR har ett mycket stort utbud pÄ finska rÀknat i antal timmar per Är. Sisuradios program sÀnds i flera FM-kanaler och följer respektive kanals profil. Huvudredaktionen ligger i Stockholm men medarbe- tare finns ocksÄ pÄ ett flertal orter runtom i landet, frÄn Haparanda till Malmö. Alla helt finsksprÄkiga program finns i P2 och P6, i P4 sÀnds tvÄsprÄkiga program och nyheter för de som Àr intresserade av Sisuradios utbud, men inte har tillrÀckliga sprÄkkunskaper. För P3 (och en yngre publik) finns poddar frÄn Sisuradio och det finns Àven ett utbud för barn och unga.

Uutiset Àr SVT:s dagliga nyheter pÄ finska. Uutisets huvudredak- tion finns i Stockholm, men har ocksÄ bemanning i Göteborg och i Haparanda. Visst programsamarbete förekommer med SR kring enstaka serier. SVT ingÄr ocksÄ i ett nordiskt utbyte med finska YLE kring material som bedöms journalistiskt intressant frÄn ett sverige- finskt perspektiv. Utöver Uutiset producerar SVT ocksÄ sverige­ finska samhÀllsprogram samt barnprogram.19

UR sÀnder i SVT:s och SR:s samtliga kanaler. Enligt bolagsöver- enskommelsen om nationella minoritetssprÄksprogram har UR huvudsakligen ansvar för utbud riktat till barn respektive unga med ett sprÄkutbud pÄ de fem nationella minoritetssprÄken.20

I sociala medier finns flera Facebooksidor och ett par twitterkon- ton, men dessa sysslar inte specifikt med nyhetsförmedling, undanta- get de offentligt finansierade mediernas Facebooksidor och Twitter­ konton.

19  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av SR och SVT i september 2016. 20  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av UR i oktober 2016.

271

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

Mediekanaler för romani chib

Den romska mediesituationen prĂ€glas av generationsklyftor, i den Ă€ldre generationen Ă€r det utbrett med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Radion lyfts som en sĂ€rskilt viktig informationskanal i denna grupp. SR:s Radio Romano utgör hĂ€r ett nav, men Ă€ven gratistidningen È Romani Glinda, som skickas ut till samtliga romer i Sverige.

För de yngre generationerna romer Àr sociala medier de viktigaste kanalerna; de samlar och stÀrker bÄde identiteten och sprÄket hos de romska ungdomarna. Bristen pÄ kontinuitet i de medieinitiativ som finns Àr pÄtaglig, sÀrskilt tydligt mÀrks det i romska medieinitiativ som uppstÄr en tid för att sedan lÀggas ned, t.ex. de tvÄ kulturtid- skrifterna Le Romané Nevimata och Romano Hango.

Tidskriften É Romani Glinda startades 1998 och Ă€r gratis. Den vĂ€nder sig i första hand till romer, men Ă€ven till olika organisationer och myndigheter. Tidskriften arbetar för romers integration i sam- hĂ€llet och lyfter fram den romska kulturen i artiklar och reportage pĂ„ svenska. Romani E Journal Ă€r en akademisk tidskrift som vill bekĂ€mpa antiziganismen. Den strĂ€var huvudsakligen efter att nĂ„ studenter i alla Ă„ldrar, samt att fĂ„ genomslag i allmĂ€nna medier.

SR:s Radio Romano Ă€r ett nyhets-, aktualitets och samhĂ€llsmagas- insprogram som i första hand bevakar romska och andra nationella minoritetsfrĂ„gor, inklusive kultur och musik samt Ă€mnen som Ă€r angelĂ€gna för den romska minoriteten. Det sĂ€nds alla vardagar. Programmet innehĂ„ller reportage om romer i Sverige och om den romska kulturen. Radio Romano Ă€r en egen redaktion men ligger organisatoriskt under SR:s Sisuradio. Radio Romano ansvarar ocksĂ„ för ett utbud för barn och unga. Redaktionen har sitt sĂ€te i Stockholm, men medarbetare finns Ă€ven i Malmö. Radio Romano samarbetar med andra redaktioner inom SR. I oktober 2016 lanserade SR Terni Generatica – en talkshow-podd pĂ„ romani som riktar sig till unga romer.

SVT gör samhĂ€llsprogram och barnprogram pĂ„ romani chib. Programmen bemannas efter innehĂ„ll och inriktning, en del produ- ceras av produktionsbolag, men alla program projektleds av SVT. SVT producerar Ă€ven veckosummeringar av Sverige i dag pĂ„ flera olika romska dialekter.21 UR sĂ€nder i SVT:s och SR:s samtliga kana- ler. Enligt bolagsöverenskommelsen om nationella minoritets-

21  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av SR och SVT i 19 september 2016.

272

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

sprÄksprogram har UR huvudsakligen ansvar för utbud riktat till barn respektive unga med ett sprÄkutbud pÄ de fem nationella mino- ritetssprÄken.22

Radio 123 Àr ett radioprogram som vÀnder sig till den unga gene- rationen romer och ger anvÀndarna möjlighet att lyssna och Àven delta aktivt i program om aktuella Àmnen. Radio 123 sÀnds i Malmö med omnejd (Àven Köpenhamn) pÄ 89,2 Mhz, och finns Àven pÄ Facebook. Radio 123 har varit vilande i perioder pÄ grund av bris- tande finansiering.

I sociala medier finns nÄgra Facebooksidor och twitterkonton, t.ex. för unga romer. Dessa sysslar inte, med undantag av de offent- ligt finansierade medierna, specifikt med nyhetsförmedling.

Mediekanaler för jiddisch

FrÄn de judiska organisationerna pÄtalas att den judiska gruppen inte har nÄgra specifika medieslag eller kanaler som enbart representerar dem och att de inte heller upplever att de har ett behov av detta. Behovet som framförs handlar mer om att den bild som förmedlas av denna grupp i majoritetsmedierna ska vara rÀttvisande. Det Àr viktigt, menar de, att majoritetsmedierna tar sitt ansvar och hjÀlper till att förmedla en nyanserad och rÀttvisande bild av hur det Àr att vara jude i Sverige, och skildrar det specifika men ocksÄ det allmÀnna. Denna minoritets behov avseende nyheter och annan bevakning tÀcks av medier pÄ svenska. SprÄket jiddisch fyller dock viktiga kulturella funktioner.

Judisk krönika Ă€r en kulturtidskrift pĂ„ svenska som sedan 1932 utgör ett forum för debatt om frĂ€mlingsfientlighet och minoritets- frĂ„gor, med tolerans och pluralism som ledord. Tidskriften Ă€r en förmedlare av judisk kunskap och kultur i Sverige och innehĂ„ller artiklar om judisk litteratur, film, konst, religion och filosofi. Även aktuell idĂ©debatt och politisk debatt finns i tidskriften.

Enligt bolagsöverenskommelsen om nationella minoritetssprÄks- program har SR och UR program pÄ jiddisch. SR sÀnder ett litet utbud pÄ jiddisch, t.ex. Magiska Skrinets sagor i P6, samt korta pro- gram i P1 som uppmÀrksammat hur sprÄket jiddisch lever i Sverige. Utbudet produceras av ett externt bolag med kompetens pÄ just

22  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av UR i oktober 2016.

273

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

detta omrÄde. I P2:s musikutbud Äterfinns ocksÄ nÄgon gÄng varje Är musik med anknytning till de judiska musiktraditionerna inklusive pÄ jiddisch.23 UR:s utbud riktar sig frÀmst mot barn och unga.

I sociala medier finns nÄgra Facebooksidor, t.ex. Ung Jiddisch, Judiska Församlingen i Stockholm och Limmud Stockholm. Dessa sysslar inte specifikt med nyhetsförmedling.

Okunnig rapportering i majoritetsmedierna

NÀr Medieutredningen samlade företrÀdare för de nationella minori- teternas organisationer till ett möte i november 2015 noterades en bred samsyn om de s.k. majoritetsmediernas ofta okunniga rappor- tering och stereotypa skildringar av de nationella minoriteterna.24

Som exempel nÀmndes de uttryck för antisemitism och antiziga- nism som företrÀdarna menar att mÄnga medier slÀpper fram och som leder till hot riktade mot judar och romer och till en negativ spiral: berörda grupper vÄgar inte framtrÀda av rÀdsla för att utsÀttas vilket resulterar i att de inte syns och kan representera en rÀttvisande bild. DÀrmed fortsÀtter den missvisande skildringen att spridas. Vidare blandas ofta svenska romer ihop med europeiska migranter, och pÄ samma vis blandar i princip alla medier ihop finlandssvenskar och sverigefinlÀndare. Journalisternas okunskap gör det svÄrt att tipsa om nyheter som har ett nyhetsvÀrde Àven för majoritetsbefolk- ningen. Det förekommer dessutom ofta faktafel nÀr journalister skriver om de nationella minoriteterna vilket kan spÀ pÄ fördomarna mot dessa grupper.

För att om möjligt komma till rÀtta med dessa problem framför- des av representanterna för de nationella minoritetsorganisationerna uppslag pÄ tvÄ olika typer av ÄtgÀrder. Dels utbildningsinsatser rik- tade till redan yrkesverksamma journalister, dels insatser för att utbilda personer som talar eller har kunskaper i nÄgot av de nationella minoritetssprÄken i journalistik

23  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av SR och SVT i september 2016.

24  Ang. Medieutredningens möte med de nationella minoriteterna – se kapitel 2, avsnitt 2.1.2.

274

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

Medieutredningens slutsats

Medieutredningens analys av medieutbudet för det samiska folket och de nationella minoriteterna visar att flera typer av stimulansĂ„t- gĂ€rder krĂ€vs för att Ă„tgĂ€rda de brister som finns rörande utbudet av oberoende nyhetsförmedling som riktar sig till det samiska folket och de nationella minoriteterna. ÅtgĂ€rderna mĂ„ste ocksĂ„ anpassas till det nya digitala och globala medielandskapet.

5.5EuroparÄdets konventioner om nationella minoriteter och nationella minoritetssprÄk

TvÄ konventioner frÄn EuroparÄdet om nationella minoriteter res- pektive nationella minoritetssprÄk Àr i mÄngt och mycket basen för den nationella minoritetspolitiken.

I Sverige finns fem erkÀnda nationella minoriteter.

Foto: SO-rummet.se

275

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

EuroparÄdets ramkonvention

Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) godkĂ€ndes av EuroparĂ„dets ministerkommittĂ© i november 1994 och trĂ€dde i kraft i februari 1998. Sverige ratificerade konventionen den 13 januari 2000. Konventionen slĂ„r fast centrala principer för skyd- det av nationella minoriteter. I ramkonventionens del II artikel 9.3 stadgas t.ex. att staterna inte ska hindra dem som tillhör nationella minoriteter frĂ„n att ”framstĂ€lla och anvĂ€nda tryckta media”. I artikel 9.4 anges vidare att staterna inom ramen för sina rĂ€ttssystem ska vidta lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att ”underlĂ€tta tilltrĂ€de till massmedier” för personer som tillhör nationella minoriteter och i syfte att frĂ€mja tolerans och tillĂ„ta kulturell mĂ„ngfald.

MinoritetssprÄkskonventionen

Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetssprÄk, i för- kortning minoritetssprÄkskonventionen, upprÀttades av EuroparÄdet november 1992 och trÀdde i kraft i mars 1998. Sverige ratificerade konventionen den 13 januari 2000. DÀr stadgas rÀtten att anvÀnda landsdels- eller minoritetssprÄk i det privata eller offentliga livet. I Sverige Àr samiska, finska och meÀnkieli landsdels- eller minoritets- sprÄk samt romani chib och jiddisch territoriellt obundna minori- tetssprÄk.

ÅtgĂ€rderna pĂ„ medieomrĂ„det Ă„terfinns i artikel 11 och omfattar i huvudsak punkter om radio- och tv-sĂ€ndningar, men Ă€ven tidningar och tidningsartiklar omnĂ€mns, liksom utbildning av journalister och annan personal inom medierna som anvĂ€nder landsdels- eller mino- ritetssprĂ„k, t.ex. att parterna förbinder sig till att uppmuntra och/­ eller underlĂ€tta att minst en tidning grundas och/eller upprĂ€tthĂ„lls pĂ„ landsdels- eller minoritetssprĂ„k, eller att uppmuntra och/eller underlĂ€tta regelbunden publicering av tidningsartiklar pĂ„ landsdels- eller minoritetssprĂ„k.

276

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

LĂ€nderrapporter

Stater som tilltrĂ€tt ramkonventionen ska med jĂ€mna mellanrum lĂ€mna rapporter med information om rĂ€ttsliga och andra Ă„tgĂ€rder som vidtagits för att uppfylla konventionen. Rapporterna granskas sedan av en expertkommittĂ© som Ă€ven gör landbesök. Baserat pĂ„ detta beslutar ministerkommittĂ©n om rekommendationer. Även genomförandet av den europeiska stadgan om landsdels- och mino- ritetssprĂ„k avrapporteras periodiskt enligt motsvarande förfarande.

Sverige har i juni 2016 rapporterat genomförandet av bĂ„de ramkonventionen­ och minoritetssprĂ„kskonventionen. I rapporten poĂ€ngteras­ bl.a. att medier, och sĂ€rskilt de offentligt finansierade, har en viktig roll i stĂ€rkandet av de nationella minoriteternas identitet och i arbetet med att revitalisera minoritetssprĂ„ken.25 Till de frĂ€msta Ă„tgĂ€rderna pĂ„ omrĂ„det nĂ€mns bl.a. de stĂ€rkta kraven rörande natio- nella minoritetssprĂ„k i de offentligt finansierade programbolagens sĂ€ndningstillstĂ„nd för innevarande period (2014–2019) och att för- utsĂ€ttningarna för övriga minoritetssprĂ„kiga media stĂ€rkts genom sĂ€rskilda regler i bl.a. presstödsförordningen.26

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen konstaterar att bÄda konventionerna Àr formule- rade i en tid dÄ papperstidningar och andra massmedier var den sjÀlvklara utgÄngspunkten, före dagens konvergerade medielandskap med digitala, sociala och i allt högre utstrÀckning individualiserade medier. I detta slutbetÀnkande lÀmnar Medieutredningen förslag om nya mediepolitiska verktyg baserade pÄ det nya medielandskapet och det Àr en förhoppning att detta kommer att vara till gagn för en modernisering av sÄvÀl ramkonventionerna i de delar som avser med- iepolitiken som de svenska Äterrapporteringarna.

25  Med sprĂ„krevitalisering avses, enligt SprĂ„krĂ„det, att ett hotat sprĂ„k vĂ€cks till liv, bevaras, fĂ„r fler talare genom att anvĂ€nda olika metoder och hitta nya arenor för sprĂ„ket.

26  Kulturdepartementet (2016). Sveriges fjĂ€rde rapport till EuroparĂ„det under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Artikel 9, s 37–41. Sveriges sjĂ€tte rapport till EuroparĂ„det under den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetssprĂ„k. Artikel 11, s 33–37.

277

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

5.6Presstöd till dagstidningar pÄ nationella minoritetssprÄk

I det nuvarande presstödet finns det flera villkor som Ă€r sĂ€rskilt anpassade till tidningar pĂ„ nationella minoritetssprĂ„k.27 För drifts- stödet – den stödform som anvĂ€nds för att bidra till finansieringen av en löpande produktion av dagstidningar – handlar det om följande bestĂ€mmelser:

––Huvudregeln Ă€r att stödberĂ€ttigade tidningar ska ha ett innehĂ„ll som i huvudsak Ă€r skrivet pĂ„ svenska och distribuerade inom lan- det. En tidning vars redaktionella innehĂ„ll inte i huvudsak Ă€r skri- vet pĂ„ svenska kan dock fĂ„ driftsstöd under vissa förutsĂ€ttningar, bl.a. ska tidningen vĂ€nda sig till sprĂ„kliga minoriteter i Sverige, ha sin huvudredaktion i Sverige och ha en abonnerad upplaga som till minst 90 procent Ă€r spridd i Sverige.

––För tidningar med ett redaktionellt innehĂ„ll som i huvudsak Ă€r skrivet pĂ„ samiska eller meĂ€nkieli Ă€r minimikravet pĂ„ abonnerad upplaga 750 exemplar, att jĂ€mföra med det generella kravet för driftsstöd pĂ„ 1 500 abonnerade exemplar.

––Ett s.k. begrĂ€nsat driftsstöd, som för nĂ€rvarande Ă€r pĂ„ minst 2 239 000 kronor och högst 2 686 000 kronor28, kan ges till tid- ningar vars redaktionella innehĂ„ll till minst 25 procent Ă€r skrivet pĂ„ nĂ„got eller nĂ„gra av sprĂ„ken finska, samiska eller meĂ€nkieli och tidningens utgivningsort Ă€r en kommun som ingĂ„r i förvaltnings- omrĂ„det för nĂ„got av sprĂ„ken enligt lagen (2009:724) om natio- nella minoriteter och minoritetssprĂ„k.

BestÀmmelserna för driftsstödet har Àndrats under senare Är för att sÀnka trösklarna in i stödsystemet för tidningar pÄ samiska, meÀnkieli och finska.29 Det nya utvecklingsstödet för tryckta allmÀnna nyhets- tidningar innehÄller samma öppning för tidningar som inte Àr skrivna pÄ svenska men som vÀnder sig till sprÄkliga minoriteter i Sverige och har sin huvudredaktion i landet.30 Det lÀgre upplagekravet för tid-

27  Presstödsförordningen (1990:524).

28  Den högsta nivĂ„n för begrĂ€nsat driftsstöd höjs fr.o.m. 2017 till 2 955 000 kronor.

29  Stöd till dagstidningar pĂ„ samiska och meĂ€nkieli (SOU 2012:58), delbetĂ€nkande av PresstödskommittĂ©n, samt Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88).

30  Förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar.

278

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

ningar pĂ„ samiska eller meĂ€nkieli gĂ€ller ocksĂ„. Huvudregeln för ut- vecklingsstödet Ă€r att stödet fĂ„r utgöra högst 40 procent av kostna- den för projektet. För insatser med sĂ€rskild betydelse för bl.a. nationella minoriteter enligt lagen (2009:724) om nationella minori- teter och minoritetssprĂ„k fĂ„r stöd dock lĂ€mnas med högst 75 pro- cent av kostnaden för projektet.

Sedan flera Ă„r tillbaka har tre dagstidningar som skriver pĂ„ natio- nella minoritetssprĂ„k varit berĂ€ttigade till presstöd. TvĂ„dagars­ tidningen Haparandabladet, med material pĂ„ finska och meĂ€nkieli, fĂ„r det högre begrĂ€nsade driftsstödet enligt den bestĂ€mmelse som innebĂ€r att tidningar som till minst 25 procent kommer ut pĂ„ mer Ă€n ett av sprĂ„ken samiska, finska och meĂ€nkieli kan vara berĂ€ttigade till ett högre begrĂ€nsat driftsstöd. TvĂ„ endagstidningar pĂ„ finska har driftsstöd: Ruotsin Suomalainen och Suomen Uutisvikko. Stöd­ belopp för dessa tre tidningar 2015 och 2016 samt deras Ă„rsupplagor framgĂ„r av tabell 5.1.31

Tabell 5.1 Driftsstöd för tidningar pÄ nationella minoritetssprÄk 2015 och 2016, tusental kronor

Tidning

Stöd 2015

Prel. stöd 2016

Upplaga 2016

 

 

 

 

Haparandabladet

2 638

2 955

3 128

Suomen Uutisviikko

2 239

2 239

2 045

Ruotsin Suomalainen

5 260

5 260

9 200

 

 

 

 

Summa

10 137

10 454

14 373

KÀlla: Myndigheten för press, radio och tv.

Enligt uppgift frĂ„n Myndigheten för press, radio och tv har det under de senaste fem Ă„ren (2012–2016) inte inkommit nĂ„gra ansökningar frĂ„n dagstidningar pĂ„ vare sig samiska eller romani chib. Ingen tid- ning pĂ„ nationellt minoritetssprĂ„k har heller ansökt om utvecklings- stöd i den första ansökningsomgĂ„ngen.32

LÀttnaderna i kraven för att en tidning ska vara berÀttigad till driftsstöd har frÀmst gÀllt samiska och meÀnkieli. Efter Àndringarna har Haparandabladet börjat skriva pÄ meÀnkieli, men det har inte lett till nÄgon tidning pÄ samiska. Det förefaller alltsÄ som att de senaste

31  I presstödssystemet har Ă€ven endagarstidningarna Eesti PĂ€evaleht (estniska) och LiberaciĂłn (spanska) Ă„rligt driftsstöd.

32  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Myndigheten för press, radio och tv i september 2016.

279

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

Ärens villkorsÀndringar i presstödssystemet, med lÀgre trösklar och anpassade stödbelopp för driftsstöd och utvecklingsstöd till tid- ningar pÄ nationella minoritetssprÄk, endast har fÄtt en ytterst begrÀnsad positiv effekt pÄ utbudet av dagstidningar som vÀnder sig till det samiska folket och de nationella minoriteterna.

En kritik mot de senaste Ă„rens hantering av presstödet till tid- ningar som skriver pĂ„ nationella minoritetssprĂ„k har ocksĂ„ varit att de varierande förutsĂ€ttningarna för samtliga fem sprĂ„k – finska, jid- disch, meĂ€nkieli, romani chib och samiska – inte beaktats i tillrĂ€cklig grad i tidigare utredningar.33

Intresseorganisationernas synpunkter

Det finns en samsyn om att ett nytt mediestöd ska omfatta sÀrskilda insatser för nationella minoritetsmedier.34 Det faktum att det utanför de offentligt finansierade mediernas utbud fortarande inte finns t.ex. ett samisksprÄkigt nyhetsmedium som tar upp aktuella samiska sam- hÀllsfrÄgor uppfattas som en betydande brist. FrÄn den samiska gruppen lyfter man ocksÄ önskemÄlet om att ett nytt mediestöd ska kunna fördelas till ett samiskt medium med huvudredaktion Àven pÄ platser inom Såpmi utanför Sveriges grÀnser.

Utöver behovet av nyheter och samhÀllsinformation lyfts frÄn flera grupper ocksÄ behovet av identitetsstÀrkande journalistik som inte nödvÀndigtvis behöver vara pÄ det egna nationella minoritets- sprÄket. Alla i den samiska gruppen kan t.ex. inte tala samiska, men har ÀndÄ ett intresse av att fÄ ta del av nyheter om samiska frÄgor.

33  Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88), s 12–13.

34  I delbetĂ€nkandet (SOU 2015:94) anger Medieutredningen att det Ă€r omodernt att sĂ€rbe- handla medier pĂ„ minoritetssprĂ„k (s. 303). Denna formulering har kritiserats frĂ„n de nationella minoritetsorganisationernas sida och uppfattas som att utredningen inte förordar sĂ€rskilda stödinsatser för minoritetsmedier. Medieutredningen beklagar formuleringen i delbetĂ€nkan- det och lĂ€mnar i detta slutbetĂ€nkande förslag om mediestöd till allmĂ€nna nyhetsmedier som Ă€r riktade till det samiska folket och de nationella minoriteterna.

280

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen Äterkommer till den nÀrmare utformningen av ett nytt mediestöd i kapitel 7. DÄ de nationella minoritetsmedierna, med sina smÄ mÄlgrupper, inte har samma marknadsförutsÀttningar som andra allmÀnna nyhetsmedier Àr det fortsatt motiverat med sÀrskilt anpassade och lÀgre trösklar in i stödsystemet för dessa medier.

Samtidigt Ă€r det viktigt att betona kvalitet och mĂ„ngsidighet i utbudet, Ă€ven i nationella minoritetsmedier. I rapporten Det sam- manhĂ„llande kittet – som studerar minoritetsmedier i Europa – Ă€r en av de viktigaste slutsatserna att behovet av kvalitet ökar i en situation dĂ„ sprĂ„klojaliteten hos minoriteten minskar. Unga mĂ€nniskor följer sĂ€llan nationella minoritetsmedier av gammal vana utan Ă€r trogna sprĂ„ket bara om kvaliteten Ă€r tillrĂ€ckligt hög och utbudet tillrĂ€ckligt omfattande. I studien konstateras vidare att tvĂ„- eller flersprĂ„kiga medborgare har sĂ€rskilt lĂ€tt för att vĂ€lja bort medier som inte anses hĂ„lla mĂ„ttet.35 DĂ€rför Ă€r det viktigt att inte sĂ€nka kvalitetskraven pĂ„ nationella minoritetsmedier i det nya mediestödet.

5.7Stöd till tidskrifter pÄ nationella minoritetssprÄk

Statens kulturrÄd (KUR) fördelar stöd till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter, det s.k. kulturtidskriftsstödet. Stöd ges till produk- tion och utveckling av tidskrifter i bÄde tryckt och digital form. Myndigheten har ett sÀrskilt ansvar att frÀmja utgivning och distri- bution av kulturtidskrifter pÄ de nationella minoritetssprÄken. Stöd till dessa beviljas inom ramen för stöd till litteratur, kulturtidskrifter och lÀsfrÀmjande insatser.36 Bidraget ska vara ett komplement till övrig finansiering. Myndigheten tar i uppdraget Àven hÀnsyn till utgivning pÄ svenska som bedöms vara av sÀrskild betydelse för de nationella minoriteternas kultur, historia och identitet.

I 2015 Ă„rs redovisning av hur KUR verkar för det samiska folkets och de nationella minoriteternas kultur konstaterar myndigheten att stödet till kulturtidskrifter fyller en viktig funktion och bidrar till en omfattande utgivning. Även om nationella minoriteters kulturtid-

35  Moring, Tom & Godenhjelm, Sebastian (2010). Det sammanhĂ„llande kittet. En studie av minoritetsmedier i Europa.

36  Förordning (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och lĂ€sfrĂ€mjande insatser.

281

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

skrifter utgör en rimlig andel av samtliga sökande noteras att infor- mation om stödet behöver nÄ ut till nya potentiella utgivare av sÄdana kulturtidskrifter.37

Myndigheten har för 2016 beviljat stöd till sju tidskrifter om totalt 850 000 kronor för utgivning av tidskrifter som Àr skrivna pÄ nationella minoritetssprÄk eller som riktas till nationella minoriteter, vilket Àr en ökning med 200 000 kronor jÀmfört med 2015, dÄ fem tidskrifter med den inriktningen fick stöd. Fördelningen pÄ de olika titlarna framgÄr av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Stöd till nationella minoriteters kulturtidskrifter 2015 och 2016, tusental kronor

Tidskrift

Stöd 2015

Stöd 2016

Distribuerad upplaga per nummer

 

 

 

 

É Romani Glinda

200

225

1000

Judisk Krönika

225

225

4500

Liekki Sverigefinsk

 

 

 

tidskrift

100

100

300

METavisi (digital)

75

75

Uppgift saknas

Samefolket

50

50

1081

MeÀnmaa

-

50

400

Nuorat

-

125

486

 

 

 

 

Summa

650

850

7767

KÀlla: Statens kulturrÄd.

Av tabellen framgĂ„r att det Ă€r följande sju tidskrifter som fĂ„r stöd för 2016: É Romani Glinda, Judisk Krönika, Liekki Sverigefinsk tid- skrift, METavisi, Samefolket, MeĂ€nmaa och Nuorat. Det Ă€r de tvĂ„ sistnĂ€mnda som tillkommit sedan 2015.

Avsikten med stödet Àr inte att ge full finansiering, beloppen som ges till tidskrifterna Àr betydligt lÀgre Àn presstödsbeloppen. Flera av de som Äterkommande söker stöd har ocksÄ en annan finansiering. Det gÀller t.ex. Judisk krönika och Samefolket. Publikationerna vÀn- der sig till smÄ mÄlgrupper och det Àr svÄrt att finansiera verksamhe- terna utan stöd. Det finns dessutom merkostnader för arbete med

37  KulturrĂ„det (2015). Redovisning av hur KulturrĂ„det verkar för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, s. 20.

282

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

minoritetsjournalistik, exempelvis översÀttningar. Ofta erbjuder tidskrifterna material pÄ bÄde svenska och det nationella minoritets- sprÄket.

Medieutredningens slutsats

Även om de inte Ă€r mĂ„nga finns det Ă€ndĂ„ ett antal tidskrifter som vĂ€n- der sig mot det samiska folket och/eller de nationella minoriteterna. Flera av dessa lyfts av de nationella minoritetsorganisationerna som viktiga medier.

Medieutredningen har prövat frÄgan om huruvida bestÀmmel- serna för ett nytt mediestöd ska förÀndras i en riktning som innebÀr att de nationella minoritetsmedier som i dag Àr mottagare av tid- skriftsstöd, med lÄga stödbelopp, skulle kunna omfattas av det nya mediestödet, med högre stödbelopp. För det nuvarande driftsstödet krÀvs utgivning en gÄng per vecka, för tidskriftsstödet gÀller fyra gÄnger per Är. Att helt överbrygga det gapet i det nya mediestödet Àr inte aktuellt, eftersom mediestödet ska vara inriktat pÄ allmÀnna nyhetsmedier, men en viss anpassning till en lÀgre periodicitet för nationella minoritetsmedier bör kunna komma i frÄga.

Tidskriften Samefolket Ă€r samtidigt ett exempel pĂ„ det dilemma som smĂ„ och ekonomiskt svaga minoritetsmedier kan stĂ„ inför. Tidskriften har ett verksamhetsstöd pĂ„ cirka 1,5 miljoner kronor frĂ„n Sametingets kulturnĂ€mnd och ska samtidigt granska det samiska samhĂ€llet och dess företrĂ€dare, dĂ€r Sametinget spelar en central roll. Den mediepolitik som Medieutredningen förordar handlar om att frĂ€mja alla medborgares tillgĂ„ng till oberoende nyhetsförmedling – det Ă€r inte förenligt med att ett stödberĂ€ttigat medium produceras eller direkt finansieras av myndigheter eller andra offentligt finansie- rade organ. Med ett mer substantiellt mediestöd kan en sĂ„dan situa- tion undvikas.

5.8De offentligt finansierade medierna

Enligt innevarande sÀndningstillstÄnd ska SR:s, SVT:s och UR:s samlade programutbud pÄ de nationella minoritetssprÄken samiska, finska, meÀnkieli och romani chib samt pÄ teckensprÄk sammantaget

283

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

öka Ă„rligen jĂ€mfört med 2013 Ă„rs nivĂ„. 38 Det framgĂ„r att denna ökning ska vara ”betydande”, utan att detta definieras nĂ€rmare. Programföretagen ska Ă€ven erbjuda ett utbud pĂ„ det nationella mino- ritetssprĂ„ket jiddisch och andra minoritetssprĂ„k. Vidare ska pro- gramföretagen ha en dialog med de berörda grupperna. I frĂ„ga om programverksamhet pĂ„ nationella minoritetssprĂ„k och teckensprĂ„k fĂ„r bolagen sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.39 SĂ€ndningstillstĂ„nden föreskriver Ă€ven att programbolagen ska ta hĂ€nsyn till de sprĂ„kliga behoven hos barn och unga som tillhör sprĂ„kliga eller etniska minoriteter eller Ă€r teckensprĂ„kiga.40

I granskningsnĂ€mndens bedömning av hur programbolagen upp- fyllt sina public service-uppdrag 2015 lyfts som positivt att bolagen har skapat ett gemensamt index för minoritetssprĂ„ksutbudet. NĂ€mnden anser dock att SR, SVT och UR endast med tvekan har uppfyllt kravet om ett programutbud pĂ„ minoritetssprĂ„k och teck- ensprĂ„k. Bolagen uppmanas att i kommande redovisningar tydligt redogöra för hur ökningen av programutbudet Ă€r mĂ€rkbar för anvĂ€n- darna. Kraven pĂ„ ett utbud pĂ„ det nationella minoritetssprĂ„ket jid- disch och övriga minoritetssprĂ„k, och pĂ„ att ha en dialog med de berörda grupperna anses vara uppfyllda. NĂ€mnden anser dĂ€remot inte att programföretagen har uppfyllt kravet pĂ„ att ta hĂ€nsyn till de sprĂ„kliga behoven hos barn och unga som tillhör sprĂ„kgruppen romani chib.41

I bedömningen av 2014 Ă„rs public service-verksamhet ansĂ„g granskningsnĂ€mnden att villkoret om ett utbud för barn pĂ„ romani chib, inte var uppfyllt dĂ„ heller. Bolagen ansĂ„gs inte heller uppfylla kravet pĂ„ en sammantagen betydande ökning av det samlade program- utbudet pĂ„ finska, samiska, meĂ€nkieli, romani chib och teckensprĂ„k.42

Intresseorganisationernas synpunkter

Medieutredningens kartlÀggning av medieutbudet för det samiska folket och de nationella minoriteterna visar att den frÀmsta kÀllan för nyheter och information pÄ nationella minoritetssprÄk Àr SVT och

38  SĂ€ndningstillstĂ„nden gĂ€ller perioden 2014–2019.

39  12 § i respektive sĂ€ndningstillstĂ„nd för SR och SVT, 13 § i sĂ€ndningstillstĂ„nd för UR. 40  10 § i respektive sĂ€ndningstillstĂ„nd 2014–2019 för SR, SVT och UR.

41  GranskningsnĂ€mndens Ă„rliga public service-bedömning (16/00606, 661 och 662). 42  GranskningsnĂ€mndens Ă„rliga public service-bedömning (15/00616, 646 och 647).

284

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SR. Även av de kommentarer som lĂ€mnats av berörda intresseorga- nisationer framgĂ„r att dessa medier intar en sĂ€rstĂ€llning nĂ€r det gĂ€ller det samiska folkets och de nationella minoriteternas tillgĂ„ng till nyhetsmaterial. Utan de offentligt finansierade mediernas program- utbud om och med nationella minoriteter skulle utbudet vara mini- malt eller i vissa fall obefintligt.

Den kritik som riktas mot de offentligt finansierade medierna handlar om hur programbolagen organiserar uppdraget att sÀnda program pÄ nationella minoritetssprÄk och om bristande mÄluppfyll- nad. Kritik riktas Àven mot att bilden av de nationella minoriteterna Àr skev och stereotyp. GranskningsnÀmnden kritiserades för att inte följa upp och granska programföretagens brister pÄ ett tillrÀckligt kompetent sÀtt. UR lyfts som ett gott exempel genom att företaget börjat utveckla en metodik för att involvera de nationella minorite- ternas expertis i programproduktionen.

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen föreslĂ„r i promemorian De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod, som överlĂ€mnades till Kulturdepartementet i mars 2016, att insatser för minoritetssprĂ„k fortsatt prioriteras och att villkoren formuleras i beaktande av det digitaliserade medielandskapet och i dialog med de nationella minoritetsorganisationerna.43

5.9Utbildningsinsatser

I kartlÀggningen av mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna framgÄr ytterligare utmaningar, utöver avsaknaden av kvalitativa medier. Det handlar dels om journalistkÄ- rens bristfÀlliga kunskapsbas rörande det samiska folket och de nationella minoriteterna, dels om bristen pÄ journalister med kun- skaper i nÄgot av de nationella minoritetssprÄken. Vid Medie­ utredningens möte med representanter för de nationella minorite-

43  Medieutredningen (2016). De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör ut­ redas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod (se bilaga 3).

285

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

terna framfördes olika förslag för att komma tillrÀtta med denna situation. Dessa redovisas nedan, kompletterat med forskningen pÄ omrÄdet, som den beskrivs i Medieutredningens forskningsantologi.

Journalisters kunskaper om det samiska folket och de nationella minoriteterna

Yrkesverksamma journalisters bristande kunskaper om det samiska folket och de nationella minoriteterna har i de nationella minoritets- organisationernas inspel till Medieutredningen framstÀllts som ett grundlÀggande problem. De bilder som sprids i majoritetsmediernas rapportering av de nationella minoriteterna beskrivs som stereotypa och ofta sammanblandas de nationella minoriteterna med invand- rare, t.ex. blandas svenska romer ihop med europeiska migranter och finlandsvenskar med sverigefinlÀndare. Nyhetsrapporteringen blir dÀrmed inadekvat och skev. Journalisternas okunskap pÄverkar Àven nyhetsvÀrderingen och gör det svÄrt för minoritetsrepresentanter att till redaktionerna fÄ igenom tips pÄ nyheter som har ett nyhetsvÀrde Àven för majoritetsbefolkningen.

Samma bild av lÀget ger Gunilla Hultén i Den sÄrbara mÄngfalden, ett av bidragen i Medieutredningens forskningsantologi. Hon pekar pÄ flera studier som har visat att tendensen till missvisande, stereo- typt och fördomsfullt nyhetsinnehÄll Àven existerar nÀr det gÀller sprÄkliga minoriteter i en bredare bemÀrkelse, Hultén fastlÄr att denna missrepresentation Àr ett betydande problem för den demo- kratiska processen, och menar att redaktioner och journalister mÄste ta ett större ansvar för den samlade mediebild som de gemensamt producerar. För att tillgodose etnisk och kulturell mÄngfald i medi- erna bör mediepolitiska ÄtgÀrder enligt Hultén bl.a. inriktas pÄ att frÀmja initiativ och ÄtgÀrder för en inkluderande journalistik, exem- pelvis genom utbildning av journalister. 44

I Journalistik, rÀttvisa och rÀttigheter diskuterar Anna Rooswall, ett rÀttighetsperspektiv pÄ den medierade offentligheten i Sverige i relation till de FN-deklarationer och -konventioner som anknyter till rÀtten till information och rÀtten att uttrycka sig, samt i relation till diskrimineringsgrunderna. HÀr identifieras majoritetsmediernas

44  HultĂ©n, Gunilla (2016). Den sĂ„rbara mĂ„ngfalden, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30).

286

SOU 2016:80

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

kunskap om minoriteter/ursprungsfolk som en viktig delfrÄga för att dessa grupper ska kunna delta i och representeras pÄ adekvata sÀtt i rikstÀckande representation och opinionsbildning.45

En Äsikt som företrÀdare för de nationella minoritetsorganisatio- nerna fört fram Àr att journalistutbildningar och andra medieutbild- ningar behöver behandla frÄgor som rör det samiska folket och de nationella minoriteterna som en naturlig del av samhÀllet. En specifik utbildningsinsats riktad till redan yrkesverksamma journalister fram- förs som en insats som skulle kunna bidra till att överbrygga okunskap och dÀrmed förbÀttra kvaliteten pÄ hur nationella minoriteter fram- stÀlls i media.46 Inom ramen för denna utbildningsinsats bör Àven frÄ- gor om stereotyper, antisemitism och antiziganism behandlas.47

Medieutredningens slutsats

Kunskapshöjande fortbildningar om det samiska folket och de natio- nella minoriteterna för yrkesverksamma journalister bedöms av Medieutredningen kunna ge positiva effekter pÄ nyhetsjournalisti- ken och rapporteringen i majoritetsmedierna gÀllande sÄvÀl urval av Àmnen och perspektiv som innehÄllets kvalitet.

TvÄsprÄkiga journalister

Bristen pÄ tvÄsprÄkiga journalister Àr en utmaning för utvecklingen av nationella minoritetsmedier och minoritetsjournalistik. Detta framgÄr av sÄvÀl Medieutredningens möte som i underlag frÄn de nationella minoritetsorganisationerna, och Àven i Medieutredningens kartlÀggning av medier riktade till det samiska folket och de natio- nella minoriteterna.48 Bristen pÄ tvÄsprÄkiga journalister har Àven lyfts i andra sammanhang av de nationella minoritetsorganisationerna.49

45  Rooswall, Anna (2016). Journalistik, rĂ€ttvisa och rĂ€ttigheter, i SOU 2016:30.

46  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Svenska Tornedalingars Riksförbund i januari 2016.

47  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade vid Medieutredningens möte med representanter för de natio- nella minoriteterna den 24 november 2015 och i underlag frĂ„n SverigefinlĂ€ndarnas Delegation i december 2015.

48  Bygger pĂ„ uppgifter frĂ„n: SVT Uutiset den 3 maj 2016, É Romani Glinda i maj 2016, och STR-T i januari 2016.

49  Sametinget (2011). FörutsĂ€ttningar för grĂ€nsöverskridande tidningssamarbete pĂ„ samiska och meĂ€nkieli, s. 7.

287

Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna

SOU 2016:80

Även SVT skriver i sin remiss inför innevarande sĂ€ndningstillstĂ„nd att ”en omfattande expansion av verksamheten pĂ„ nationella minori- tetssprĂ„k utan ett samhĂ€lleligt Ă„tagande pĂ„ utbildningsomrĂ„det Ă€r inkonsekvent och ohĂ„llbart i lĂ€ngden. TvĂ„sprĂ„kiga journalister Ă€r, pĂ„ samma sĂ€tt som tvĂ„sprĂ„kiga lĂ€rare, en förutsĂ€ttning för att minoritet- sprĂ„ksgrupperna ska kunna ta del i demokratiska processer.”50

Statliga rapporter pÄ omrÄdet minoritetsmedier understryker minoritetsmediernas behov av stöd bl.a. i form av utbildning.51 I PresstödsnÀmndens Minoriteternas medier. KartlÀggning och analys av situationen för medier som frÀmst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige frÄn 2002, Àr nÄgra av slutsatserna just att de nationella minoriteterna Àr underrepresenterade i journalistut- bildningar samt att sÀrskilda utbildningar för journalister i minori- tetsmedier saknas.52

Medieutredningens slutsats

InrÀttande av kurser eller utbildningar i journalistik riktade till sökande med kunskaper i nÄgot av de nationella minoritetssprÄken bedöms av Medieutredningen kunna stÀrka de nationella minoritets- medierna och den nationella minoritetsjournalistiken.

Dessa kurser eller utbildningar skulle kunna förlĂ€ggas till landets journalistutbildningar eller som journalistkurser inom folkbild- ningen – via folkhögskolor och studieförbund. Dylika initiativ krĂ€ver emellertid diskrimineringsrĂ€ttslig analys i sĂ€rskild ordning.

50  SVT:s remissvar till Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

51  PresstödsnĂ€mnden (2002). Minoriteternas medier. KartlĂ€ggning och analys av situationen för medier som frĂ€mst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige, Styrelsen för psykologiskt försvar (2005). Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige. Kultur­ departementet (2004). Öppna radion och televisionen. KartlĂ€ggning och analys av icke- kommersiell lokal radio och tv (s.  67–177).

52  PresstödsnĂ€mnden (2002). Minoriteternas medier. KartlĂ€ggning och analys av situationen för medier som frĂ€mst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige.

288

6 Ny inriktning pÄ mediepolitiken

Bedömning: Mediepolitiken bör fÄ en ny, postmassmedial inriktning­ för att harmoniera med medborgarnas behov i det digitaliserade och globaliserade medielandskapet.

Mediepolitiken bör ta sin utgÄngspunkt i att medborgarna blivit­ aktiva medieborgare och frÀmja allmÀnhetens medie- och informationskunnighet.

De ÄtgÀrder som genomförs bör Àven vÀga in den nya medie- politikens tvÀrdisciplinÀra inriktning.

I detta kapitel summeras Medieutredningens beskrivning av det nya medielandskapet, baserat pÄ analyserna av medborgarnas förÀndrade beteenden och av de strukturella förskjutningarna pÄ marknaden. DÀrefter diskuteras statens roll och behovet av mediepolitiska ÄtgÀr- der pÄ bÄde kortare och lÀngre sikt.

6.1Det nya medielandskapet

Digitaliseringen har omkullkastat grundlĂ€ggande förutsĂ€ttningar för den del av nĂ€ringslivet som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r kopplad till medielandska- pet. Även om mediebranschen sett svĂ€ngningar tidigare i historien sĂ„ bleknar dessa i jĂ€mförelse med de omvĂ€lvningar som skett pĂ„ senare Ă„r. De sociala medierna har pĂ„verkat medieekologin mer de senaste fem Ă„ren Ă€n nĂ„gon annan förĂ€ndring pĂ„ 500 Ă„r. Konvergensen gör att medieslagen blir allt svĂ„rare att sĂ€rskilja.

MedieanvÀndarnas beteenden har förÀndrats kapitalt, inte minst nÀr det gÀller viljan att betala för kvalitativ journalistik. Detta resul- terar i vikande anvÀndarintÀkter för kategorin innehÄllsproducerande

289

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

medieföretag. I takt med ett ökat utbud har anvÀndarnas tid och engagemang spridits över en mÀngd plattformar. Denna fragmenti- sering har ocksÄ pÄverkat mÄnga aktörers förmÄga att nÄ lönsamhet. Konsolidering i det svenska landskapet har inte kunnat motverka denna utveckling.

Digitaliseringen och globaliseringen har skapat nya konkurrenter som pÄ kort tid reducerat de svenska innehÄllsproducenternas mark- nadsandelar radikalt. Framtidens publicistik Àr inte lÀngre i hÀnderna pÄ ansvarstagande publicister, utan pÄ ett fÄtal globala aktörer som byggt sin affÀr pÄ vad andra producerar och genom sin kontroll över vad som sprids och de dataströmmar detta genererar tillskansat sig en oerhörd makt. En makt som dessutom inte paras med ett lika stort ansvarstagande.1

I det digitala landskapet existerar inga geografiska begrÀnsningar. Konkurrens kommer inte lÀngre enbart frÄn en annan tidning pÄ samma ort, utan frÄn sociala medieföretag i USA, frÄn offentligt finansierade digitala kanaler och frÄn nationella giganter: Aftonbladet Àr ur rÀckviddssynvinkel 2016 största nyhetsmedium pÄ nÀra nog alla orter i Sverige. HÀr uppstÄr det en ny situation, dÀr i princip alla övriga svenska medier Àr i konkurrensmÀssigt underlÀge, sÄvÀl gent- emot nationella som internationella giganter.

Konsekvenserna av denna maktförskjutning, som utan ÄtgÀrder riskerar att förvÀrra den rÄdande obalansen, Àr flera. Dagspressen som traditionellt haft en ytterst stark stÀllning har drabbats hÄrdast av alla medieslag. Det Àr i hög utstrÀckning dessa företag som utgör medieekologins ryggrad. De producerar den dyra journalistiken samtidigt som upplagorna faller, med höga kostnader och minskande intÀkter som följd.

Samtidigt har andra aktörer inom den vidare mediebranschen tagit ett grepp om anvĂ€ndarnas vĂ€xande mediebudgetar, dessa Ă„ter- finns inom segment som bredband och telekom. För de innehĂ„lls- producerande medierna har denna utveckling parats­ med vikande affĂ€rsintĂ€kter, dĂ„ annonsörerna valt andra kanaler för att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Företagen har parerat med samarbeten i rationalise- ringssyfte, som i viss mĂ„n skapat en likriktning av innehĂ„llet. Men Ă€ven kĂ€nnbara nedskĂ€rningar pĂ„ kostnadssidan, som utarmat pro- dukter och tjĂ€nster – nĂ„got som i sin tur kan ha pĂ„verkat anvĂ€ndarnas

1  Se t.ex. Awan, Imran (2016). Islamophobia in Cyberspace: Hate Crimes go Viral. Ashgate.

290

SOU 2016:80

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

betalningsvilja. Dessutom har prenumerationspriserna höjts kraftigt, sÀrskilt i storstÀder, vilket torde ha skyndat pÄ upplagefallen. NedskÀrningarna har ibland drabbat hela orter, med resultatet att bevakningen av vissa geografiska omrÄden försvagats eller helt upp- hört och att medborgare inte har samma förutsÀttningar att ta del av oberoende nyhetsrapportering pÄ olika platser i Sverige.

Ett intressant exempel att följa Àr hur anvÀndarna vÀljer att agera: NÀr Dagbladet i Sundsvall la ner flyttade en sÄ pass stor andel av dess prenumeranter över till Sundsvalls Tidning att denna titel ökade sin upplaga. Detta indikerar att i den hÀndelse andratidningar lÀggs ner, torde mÄnga anvÀndare vÀlja det kvarvarande alternativet.

En trolig utveckling, som Medieutredningen pekat pÄ i delbetÀn- kandet, Àr att mÄnga papperstidningar slÀcks ner inom en överskÄdlig tidshorisont, inledningsvis genom en nedtrappning av antalet utgiv- ningsdagar, de flesta pÄ sikt.2 Detta kommer att fÄ konsekvenser för medborgarna i dessa omrÄden, dÄ de för sin medieanvÀndning blir helt hÀnvisade till digitala kanaler. Vissa av dessa omrÄden överlappar med platser med svagt utbyggd bredbandsinfrastruktur, vilket för- stÀrker pÄverkan ytterligare.

NedskÀrningarna har ocksÄ resulterat i en annan vÀsentlig för- skjutning som skadat balansen mellan granskare och granskade: delar av den kompetens som förr fanns i de oberoende mediehusen har flyttat över till pr- och kommunikationssektorn. Kompetensflykten riskerar dessutom att fortsÀtta. Journalisterna svarar sjÀlva att de i hög utstrÀckning vÀljer en karriÀr i dessa branschsegment, om de skulle bli av med sina anstÀllningar.

En annan identifierad osÀkerhet Àr resultatet för den analoga res- pektive digitala affÀren dÄ ingen aktör sÀrredovisar vilka kostnader som hör till vilken affÀr. Trots denna oklarhet Àr det ÀndÄ tydligt att de digitala intÀkterna, trots att dessa ökar, inte tillnÀrmelsevis hÀmtar in de förlorade prenumerationsintÀkterna. Till detta ska lÀggas tren- den, som mÀrks internationellt, med vikande intÀkter frÄn digital annonsering, en trend som kan komma till Sverige.

2  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar

(SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 132–138.

291

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

Tidningsbranschen har pÄ annonssidan dessutom alltid varit kon- junkturkÀnslig och Medieutredningen befarar att det, nÀr den rÄdande högkonjunkturen vÀnder, fÄr kÀnnbara konsekvenser. Inte minst för medieföretag med svag lönsamhet och Àgare med svag ekonomisk stÀllning.

DÄ allt pekar pÄ att den hastiga och kraftiga utvecklingen i medie- landskapet kommer att fortsÀtta behöver en mediepolitik för framti- den bli mer visions- och riktningsstyrd och mindre detaljstyrande Àn den befintliga. Det Àr endast genom att fokusera pÄ mÄlen, medbor- garnas tillgÄng till tillförlitlig information, kvalitativ journalistik och trygga, samlande opinionsarenor, som politiken blir trÀffsÀker. För framgÄng krÀvs flexibilitet som möjliggör iterativ anpassning av insatserna, vartefter att kartan ritas om.

För att uppnÄ mÄlen har Medieutredningen identifierat en rad mediepolitiska verktyg inom olika politikomrÄden som bör utveck- las och nyttjas, med utgÄngspunkt i de demokratiska vÀrden som skapas i ett lÄngsiktigt hÄllbart medielandskap. I denna tid av histo- riska omvÀlvningar krÀvs det enligt utredningen ett nytt och grÀns­ överskridande grepp om medieomrÄdet för att framtidens medie­ politik ska lyckas möta de omfattande utmaningar vi stÄr inför.

6.2Statens roll och ansvar

Blotta existensen av en statlig mediepolitik kan pÄ goda grunder ifrÄgasÀttas: staten ska för att sÀkerstÀlla yttrandefrihet och mediers oberoende teoretiskt sÀtt intervenera sÄ lite som möjligt pÄ detta omrÄde. I nÀra nog alla demokratier dÀr direkta eller indirekta former av mediestöd existerar motiveras emellertid dessa insatser av medier- nas centrala roll i demokratin och statens ansvar för att skapa eller upprÀtthÄlla en sund demokrati, med sÄ mÄnga aktivt delaktiga med- borgare som möjligt.

I den nya inriktningen för mediepolitiken som Medieutredningen förordar anvÀnder staten alla sina uttryckssÀtt för att Ä ena sidan försvara enskildas fri- och rÀttigheter, Ä andra sidan se till att demo- kratins kÀrnvÀrden inte naggas i kanten. Detta innebÀr att med avstamp i de demokratiska vÀrdena se till statens hÄllning i tvÄ dis-

292

SOU 2016:80

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

tinkta funktioner: den tvingande (för upprÀtthÄllande av lag och ordning) och den normbildande (för att försvara demokratins grundvalar).

Den normbildande statliga funktionen kommer till uttryck pÄ flera olika sÀtt: t.ex. genom signalvÀrdet i vilka brott rÀttsvÀsendet vÀljer att prioritera, genom företrÀdares potential som förebilder samt genom utbildning och folkbildning. Men ocksÄ i vad staten indirekt sÀger genom urvalet av vilka aktörer som fÄr del av statliga medel.3

En annat viktigt signalvÀrde Àr att staten inte bidrar till en skadlig obalans, genom hur statligt stöd fördelas till olika delar i demokratin. Medieutredningen har pekat pÄ den för demokratin centrala balansen mellan granskare och granskade. BÄda grupperna tar i dag emot stat- ligt stöd, de förstnÀmnda i form av presstöd och de sistnÀmnda i form av partistöd.

Partistödet existerar i flera former:

––Stöd till riksdagspartiernas allmĂ€nna verksamhet; 333 300 kronor per riksdagsplats och Ă„r (2016).

––Stöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riks- dagen; riksdagspartierna fĂ„r cirka 5,8 miljoner kronor i grundstöd och ett tillĂ€ggsstöd pĂ„ 16 350 kronor per riksdagsplats för reger- ingspartier och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier; dessa tvĂ„ stödformer uppgĂ„r sammantaget till cirka 466 miljoner kronor (2016).4

––Stöd till politisk verksamhet i landsting och regioner har utgĂ„tt med minst 333 miljoner kronor (2015). Den största delen avser bidrag till ideella föreningar/stiftelser och dĂ€r ingĂ„r de politiska partierna.5

––Stöd till partier med mandat och plats i kommunfullmĂ€ktige; uppgĂ„r sammantaget till 460 miljoner kronor (2015).6

3  Teorierna bakom denna rollfördelning beskrivs i Brettschneider, Corey (2012). When the state speaks – what should it say? Princeton University Press.

4  Uppgifterna om stöd till riksdagspartiernas allmĂ€nna verksamhet och om stöd till partigrup- pernas och riksdagsledamöternas arbete Ă€r hĂ€mtade frĂ„n riksdagens webbplats i oktober 2016.

5  Bygger pĂ„ uppgift lĂ€mnad av Statistiska centralbyrĂ„n i oktober 2016.

6  Bygger pĂ„ uppgift lĂ€mnad av Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2016.

293

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

Det Ă€r vĂ€rt att notera att de tvĂ„ senare nĂ€mnda stöden inte Ă€r en skyl- dighet men alla kommuner, landsting och regioner betalar ut det i dag, vilket Ă€r en signal om att samhĂ€llet ser det som viktigt att lĂ„ng- siktigt garantera de politiska partierna en stabil verksamhet. Det offentliga­ Sverige stöttar sĂ„lunda de granskade (partierna) med nĂ€r- mare 1 miljard kronor om Ă„ret – men bör samtidigt garantera den för demokratin vĂ€sentliga balansen i förhĂ„llande till granskarna (medi- erna), alldeles sĂ€rskilt i tider dĂ„ de skattefinansierade verksamheterna stĂ€rker sin kommunikation och de traditionella medierna i digitalise- ringens kölvatten tvingas till nedskĂ€rningar.

6.3Mediepolitikens verktygslÄda

Av delbetÀnkandet framgick att mediepolitiken omfattar ett stort antal verktyg inom olika politikomrÄden som har det gemensamt att de direkt eller indirekt pÄverkar förutsÀttningarna för fria och sjÀlv- stÀndiga medier med granskande journalistik och allsidig nyhetsför- medling och för medborgarna att ta del av och medverka i dessa. En centralt placerad verktygslÄda finns pÄ Kulturdepartementet, medan andra viktiga instrument finns pÄ bl.a. Justitie-, Finans- och NÀrings­ departementen.7

Detta breda perspektiv har prÀglat Medieutredningen Àven under den andra fasen av utredningsarbetet. Flera mediepolitiskt angelÀgna ÄtgÀrder som berör bÄde Kulturdepartementets och andra departe- ments ansvarsomrÄden har övervÀgts. I det sammanhanget finns det vissa utredningstekniska begrÀnsningar att ta hÀnsyn till. Direktiven sÀtter grÀnser och att lÀgga fÀrdiga förslag pÄ andra politikomrÄden, som förutsÀtter detaljerade sakkunskaper om konsekvenserna av olika ÄtgÀrder, har inte lÄtit sig göras under den tid som stÄtt till Medieutredningens förfogande. Det gÀller inte minst pÄ skatteomrÄ- det, bÄde vad avser att ta bort eller sÀnka befintliga skatter och att föreslÄ nya. Som framgÄr av delbetÀnkandet rÄder det dock ingen tvekan om att t.ex. en reducerad mervÀrdesskatt pÄ digitala medier Àr en nödvÀndig anpassning av skatteinstrumentet till den pÄgÄende omstÀllningen av medielandskapet.8

7  SOU 2015:94 s. 38–40, 270–298.

8  SOU 2015:94 s. 288.

294

SOU 2016:80

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

6.3.1Mediepolitikens hemvist i Regeringskansliet

Syftet med Kulturdepartementets mediepolitiska verktygslÄda Àr ytterst att frÀmja demokratin i samhÀllet och bland verktygen finns det statliga stödet till dagspressen (presstödet) och de offentligt finansierade medierna. Inom nÀringspolitiken handlar det i stÀllet om ÄtgÀrder­ som ska förbÀttra villkoren för företagande och entreprenör- skap, innovationskraft och en vÀl fungerande konkurrens. NÀrings­ politiken omfattar Àven insatser till olika sektorer inom nÀringslivet, t.ex. till tillverkningsindustrin, och industriforskningsinstitut som stöttar specifika nÀringsgrenar. NÄgot specifikt industriforskningsin- stitut med fokus pÄ tillÀmpad medieforskning existerar emellertid inte.

Medieutredningen har förutsÀttningslöst övervÀgt om en flytt av mediepolitiken frÄn Kulturdepartementet till NÀringsdepartementet skulle vara till gagn för mediebranschen. NÀr frÄgan tagits upp med företrÀdare för branschen har bÄda uppfattningarna kommit till uttryck, dels att branschens kommersiella förutsÀttningar sannolikt skulle fÄ större gehör pÄ NÀringsdepartementet, men ocksÄ att bran- schens lÄngsiktiga stödbehov och dess vidare betydelse för svensk demokrati sannolikt tas bÀttre om hand pÄ Kulturdepartmentet.

Efter att vÀgt för- och nackdelar med en flytt till NÀrings­ departmentet har Medieutredningen dragit slutsatsen att mediepoli- tiken i det hÀr lÀget inte Àr uppenbart betjÀnt av en ny hemvist. De angelÀgna ÄtgÀrder som behöver genomföras pÄ kortare sikt lÀmpar sig bÀttre inom ramen för kulturpolitiken. Det Àr samtidigt viktigt att den kommersiella svenska mediebranschens mer lÄngsiktiga behov ocksÄ kan omfattas av nÀringspolitikens insatser riktade till olika sektorer inom nÀringslivet. MÄnga av mediebranschens aktörer har utan tvekan behov av stöd i den kraftiga omstÀllning som digita- liseringen kastat in dem i. HÀr Äsyftas samma typ av stöd som t.ex. de företag och industrisektorer som Àr mÄlgrupp för nyindustrialise- ringssatsningen Smart industri Ätnjuter. Det handlar om olika ÄtgÀr- der som t.ex. att stÀrka svenska företags konkurrenskraft genom att sÀkerstÀlla utbildningsplatser som svarar mot nya branschbehov, insatser för att stÀrka den tillÀmpade forskningen eller ett stÀrkt investeringsfrÀmjande med innovationsfokus.

295

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

6.3.2ÅtgĂ€rder i tvĂ„ tempon

Medieutredningens grÀnsöverskridande verktygslÄda innebÀr att flera politikomrÄden utöver kulturpolitiken berörs. Samtidigt finns det en viktig skillnad mellan Ä ena sidan de ÄtgÀrder som föreslÄs inom Kulturdepartementets hÀgn och Ä andra sidan de idéer om ÄtgÀrder­ som avser andra politikomrÄden. De förstnÀmnda Àr Medieutredningens detaljerade förslag som det finns ett akut och kortsiktigt behov av att genomföra, de sistnÀmnda Àr mer visionÀra idéer som krÀver kompletterande beredningar och utredningar, men som visar pÄ bredden av frÄgor som pÄverkar det alltmer komplexa medielandskapet och som ger underlag för att vÀlja vilka spÄr politiken vill gÄ vidare med. Helheten utgör utredningens beskrivning av vad som bör ingÄ i en medborgarcentrerad mediepolitik för framtiden.

ÅtgĂ€rder pĂ„ kortare sikt

Utvecklingen i medielandskapet krÀver att vissa ÄtgÀrder genomförs snabbt. Dit hör förslaget till nytt mediestöd som utredningen lÀmnar i kapitel 7 och som Àr anpassat till det digitala och globala medieland- skapet. Samtidigt finns det en risk för att alltför snabba förÀndringar av innehÄllet i mediepolitikens verktygslÄda kan orsaka mer skada Àn nytta för delar av branschen. Till detta kommer att vissa formella tidsgrÀnser redan Àr satta.

Årsskiftet 2019/20 Ă€r en sĂ„dan tidsgrĂ€ns. DĂ„ löper EU-kommis­ sionens tillstĂ„nd för det befintliga presstödet ut och dĂ„ upphör de nuvarande sĂ€ndningstillstĂ„nden för de offentligt finansierade medi- erna. Detta öppnar för en samordning av mediepolitiken, men det Ă€r samtidigt tre Ă„r framĂ„t i tiden – en ocean av tid i ett medielandskap som gĂ„r pĂ„ högvarv.

Medieutredningen anser att ett nytt mediestöd ska införas den 1 januari 2018, med olika typer av övergĂ„ngsregler för att mildra effekter som riskerar att uppstĂ„ vid övergĂ„ngen mellan tvĂ„ system. Det nya systemet bör ocksĂ„ följas upp löpande och anpassas till eventuella oförutsedda konsekvenser. LĂ€ngre fram i detta kapitel pekar utredningen ocksĂ„ pĂ„ behovet av nya mediepolitiska mĂ„l.

296

SOU 2016:80

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

Visioner pÄ lÀngre sikt

De lĂ„ngsiktiga, men fortfarande angelĂ€gna, tankar som beskrivs i ­kapitel 8 omfattar t.ex. behovet av att utreda möjligheterna till ökade resurser till framtidens grĂ€nsöverskridande mediepolitik men ocksĂ„ om skatteverktyg kan anvĂ€ndas för att utjĂ€mna identifierade oba- lanser.

Medieutredningen pekar Àven pÄ behovet av att utforska vÀgar för att stÀrka medborgarnas motstÄndskraft mot dold informationspÄ- verkan. En tydlig förÀndring i medielandskapet Àr utvecklingen mot ett allt mer polariserat idé- och debattklimat.9 Medieutredningen har med vÀxande oro sett hur desinformation och annan negativ informationspÄverkan ökat i omfattning under 2015 och 2016. De informationsflöden som mÄnga medborgare uppfattar som fyllda av tillförlitliga uppgifter innehÄller i allt högre utstrÀckning allt frÄn rykten till medveten propaganda i syfte att pÄverka allmÀnheten i en viss riktning, t.ex. att stÀlla olika grupper mot varandra. Det kan fin- nas skÀl att övervÀga en stÀrkt myndighetssamordning för effektivi- sering av statens insatser mot dold informationspÄverkan. Ett vÀsentligt problem Àr de eskalerande hoten mot journalister och andra demokratibÀrande yrken. RÀttsvÀsendet bör prioritera dessa brott och möjligheten till förstÀrkt straffrÀttsligt skydd för dessa grupper behöver utredas i sÀrskild ordning.

Det behövs ett stÀrkt konsumentskydd pÄ dataanvÀndningsomrÄ- det sÄ att inte medieanvÀndarnas rÀttigheter pÄ en alltmer digitaliserad marknad eroderar. Vidare framhÄlls vikten av att skapa förutsÀttningar för samdistribution mellan post och tidningar. Medieutredningen­ understryker ocksÄ behovet av möjliggörande infrastruktur, i form av snabb och sÀker internetaccess i hela landet, nÀrmast att betrakta som en mÀnsklig rÀttighet i det alltmer digitaliserade medielandskapet.

Framför allt menar Medieutredningen att framtidens mediepoli- tik bör omfatta en nationell satsning pÄ medie- och informations- kunnighet. NÀr medborgarna blir medieborgare Àr det av yttersta vikt att de besitter de kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att ansvarsfullt utöva sin yttrandefrihet.

9  Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Solevid, Maria (red.) (2016). Ekvilibrium, SOM- institutet, Göteborgs universitet.

297

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

6.4Behovet av nya mediepolitiska mÄl

Bedömning: Mediepolitiken bör fÄ en ny, postmassmedial inriktning­ för att harmoniera med medborgarnas behov i det digitaliserade, globaliserade och individualiserade medieland- skapet.

Mediepolitiken bör frÀmja medborgarnas tillgÄng till samlande arenor med allsidig, tillförlitlig och aktuell information, samt deras möjligheter att ta del av och aktivt medverka till ett tryggt offentligt samtal.

MÄlen bör ta sin utgÄngspunkt i att medborgarna blivit aktiva medieborgare, och strÀva efter att skapa en sÄ medie- och infor- mationskunnig allmÀnhet som möjligt, kapabel att ansvarsfullt utöva sin yttrandefrihet.

Den övergripande eller allmÀnna inriktningen pÄ politiken inom ett visst omrÄde kan komma till uttryck pÄ olika sÀtt. Inom kultur- och mediepolitiken har det varit vanligt med sektorspolitiska mÄl, som Àr beslutade av riksdagen och som anvÀnts som centrala inslag i den mÄl- och resultatstyrningsmodell som infördes pÄ 1990-talet. ­Följande Àr mediepolitikens nuvarande mÄl:

MÄlet för politiken pÄ medieomrÄdet Àr att stödja yttrandefriheten, mÄng- fald, massmediernas oberoende och tillgÀnglighet samt att motverka skadlig mediepÄverkan.

MÄlformuleringen utgÄr delvis frÄn förutsÀttningar som rÄdde i det gamla paradigmet och synliggör behovet av nya perspektiv som utgÄr frÄn ett i grunden förÀndrat medielandskap. Det som refererades till som massmedierna innebar pÄ en och samma gÄng en referens till ansvarstagande, kvalitativa medier och medier med stort genomslag. Utvecklingen antyder att vi Àr pÄ vÀg i en riktning dÀr dessa storheter stÄr emot varandra. De ansvarstagande medierna har allt svÄrare att finna anvÀndare beredda att betala för det kvalitativa innehÄllet och de medier som har stort genomslag Àgnar lite om ens nÄgot utrymme Ät material som behandlar för demokratin vÀsentliga processer och skeenden.

298

SOU 2016:80

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

UtifrĂ„n det befintliga mĂ„let har Myndigheten för press, radio och tv tagit fram resultatindikatorer för det mediepolitiska omrĂ„det.10 I den Ă„rliga budgetpropositionen redovisar regeringen ocksĂ„ vilka bedömningsgrunder som anvĂ€nds för att avgöra mĂ„luppfyllelsen. I budgetpropositionen för 201711 anges bl.a. följande indikatorer:

––utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd, ­fördelat pĂ„ antal tidningar,

––dagspressens ekonomiska resultat och övergripande utveckling,

––antalet taltidningar och abonnenter, produktions- och distribu- tionssĂ€tt samt kostnadsutveckling,

––hur allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till public service-företagens utbud pĂ„ olika plattformar utvecklats,

––hur tillgĂ€ngligheten till public service-företagens utbud för per- soner med funktionsnedsĂ€ttning utvecklats, och

––insatser för att stĂ€rka barn och unga som medvetna medieanvĂ€n- dare och skydda dem mot skadlig mediepĂ„verkan.

Medieutredningen noterar at det saknas ett medborgarperspektiv i bÄde mÄlen och resultatindikatorerna. Indikatorerna följer huvud- sakligen de gamla massmedierna (tidningar, radio och tv) och missar dÀrmed hela den explosionsartade utvecklingen inom exempelvis sociala­ medier. Det Àr angelÀget att de nuvarande mediepolitiska mÄlen,­ med resultatindikatorer, uppdateras för att ligga i linje med de förslag, bedömningar och idéer som Medieutredningen lÀmnar i detta slutbetÀnkande. Det gÄr inte lÀngre att utgÄ ifrÄn spridnings- formen för att avgöra vilka aktörer i medielandskapet som levererar vÀsentliga demokratiska vÀrden.

Nya mediepolitiska mÄl bör enligt Medieutredningen utgÄ ifrÄn tydliga vÀgval i ett antal avgörande frÄgor. I delbetÀnkandet lyfte utredningen elva balanspunkter.12 Framtidens mediepolitik mÄste navigera dessa utmaningar och alldeles sÀrskilt finna en balans mellan följande intressen:

–– allmĂ€nna och enskilda,

10  Myndigheten för press, radio och tv (2012). Resultatindikatorer för medieomrĂ„det. 11  Prop. 2016/17:1 utg. omr. 17 s. 142.

12  SOU 2015:94 s. 341–346.

299

Ny inriktning pÄ mediepolitiken

SOU 2016:80

––ekonomiska och demokratiska, och

––internationella och nationella.

DÄ framtidens medielandskap torde vara Àn mer konvergerat Àn i dag Àr det viktigt att inte peka ut vissa innehÄlls- eller spridningsformer som mÄl utan i stÀllet betona det demokratiska syftet. Medborgarnas rÀttigheter att ta del av och medverka till en mÄngfald av perspektiv samt medborgarnas tillgÄng till ansvarstagande, kvalitativ, oberoende nyhetsrapportering. MÄlen bör Àven omfatta behovet av en god ­offentlig kultur samt en utbredd medie- och informationskunnighet (MIK). Utformningen av resultatindikatorer bör omfatta bredden av faktorer som pÄverkar mÄluppfyllelsen.

Det har inte legat inom ramen för Medieutredningens uppdrag att föreslÄ nya mediepolitiska mÄl, men utredningen lÀmnar pÄ det hÀr sÀttet sitt bidrag till den process som bör vidtas för utformningen av nya mÄl och resultatindikatorer.

300

7Ett nytt mediestöd

för allmÀnna nyhetsmedier

7.1Presstödet ersÀtts

Förslag: Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier ska ersÀtta­ det befintliga presstödet. De övergripande och mer lÄng- siktiga villkoren för mediestödet ska slÄs fast i en lag, medan de nÀrmare bestÀmmelserna, som behöver vara mer flexibla, ska meddelas i en mediestödsförordning.

Det nuvarande presstödet skapades och utvecklades i informations- monopolets era dÄ ett antal tidningsföretag stod för merparten av den journalistiska innehÄllsproduktionen. Stödet riktades frÀmst till lokala och regionala papperstidningar, för det var dÀr det ansÄgs att kvalitativ nyhetsrapportering Äterfanns. En annan bÀrande tanke var att stimulera den yttre mÄngfalden, uttolkat som att olika politiska partier skulle ha tidningar som företrÀdde deras respektive ideolo- gier. DÄ de flesta lokalt dominanta medieföretag representerade en liberal ideologisk inriktning stöttades frÀmst medier som företrÀdde arbetarrörelsens vÀrderingar.

I en tid dÄ digitaliseringen omkullkastat tanken att det krÀvs en tryckpress eller en radio- eller tv-sÀndare för att sprida medialt inne- hÄll, dÄ vem som helst kan producera och sprida nyheter, Àr det hög tid att anpassa politiken.

301

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.1.1Det nuvarande presstödets begrÀnsningar

FrÄgan om det nuvarande presstödets effekter har diskuterats lÀnge i den mediepolitiska debatten och i tidigare mediepolitiska utred- ningar. Som Medieutredningen redovisat i delbetÀnkandet Àr det numera en vanlig uppfattning att presstödet förhindrat nedlÀgg- ningar av dagstidningar och dÀrmed ocksÄ förhindrat att mÄnga medborgare hamnat i medieskugga, samtidigt som stödmottagande tidningar inte heller har fastnat i sin utveckling utan har genomfört och genomför stora omstÀllningar till det nya medielandskapet. Den ursprungliga tanken att stimulera konkurrens har ocksÄ förlorat sin verkan i takt med att de liberala medieÀgarna köpt upp de forna kon- kurrenterna.1

Medieutredningen kompletterade den bilden genom att konsta- tera att det nuvarande presstödet – driftsstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd – inte Ă€r anpassat till en situation dĂ„ papperstid- ningen inte lĂ€ngre finns kvar i sin traditionella form. Huvuddelen av villkoren Ă€r irrelevanta eller omöjliga att uppnĂ„ i en digitaliserad medievĂ€rld. BestĂ€mmelserna i den styrande förordningen Ă€r mĂ„nga och detaljerade och begrĂ€nsar handlingsutrymmet för den nĂ€mnd som ska fatta beslut om stöd till enskilda medier. Det har ocksĂ„ upp- stĂ„tt en snedfördelning över riket, dĂ€r medborgare pĂ„ vissa geogra- fiska platser har haft tillgĂ„ng till flera medier, medan andra blivit utan.

Samtidigt Àr det en fördel med nuvarande presstöd att det i huvudsak faller ut automatiskt och att det kan hanteras av en begrÀn- sad administration. Med Medieutredningens medborgarfokus kan det dock diskuteras om arbetsbördan för de som ska administrera mediestödet verkligen ska vara en tungt vÀgande faktor nÀr det nya stödet formas: de prövningar och bedömningar som behöver utföras Àr kritiska för hela demokratiutvecklingen för lÄng tid framöver.2

NÀr det gÀller presstödets effekter visar genomförda analyser att tidningar som en gÄng fÄtt drifts- eller distributionsstöd oftast Àr kvar i systemet Är efter Är. Medieutredningen kunde konstatera att stödet dÀrmed ocksÄ bevarar en gammal plattformsberoende före- tagsstruktur. Stödet förmÄr inte heller stimulera uppkomsten och/

1  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar

(SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 307. 2  SOU 2015:94 s. 299–304.

302

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

eller tillvÀxten av nya, demokratistÀrkande medier. Med viss regel- bundenhet riktas det Àven offentlig kritik mot att vissa tidningar till synes missbrukar systemet. Utredningen kunde vidare peka pÄ att det fortfarande finns en tydlig politisk profil pÄ de tidningar som Àr mottagare av driftsstöd. Presstödet bidrar dÀrmed till att medborgare samlas i Äsiktsbubblor och att de inte möter en bredare opinion.3

7.1.2Alternativa lösningar

Trots stora förÀndringar i medielandskapet och ett stödsystem med tydliga begrÀnsningar Àr det inte sjÀlvklart vilken slutsats som ska dras om hur ett nytt statligt stöd till medierna ska vara utformat. Under utredningstiden har Medieutredningen mött flera uppfatt- ningar.

Ett förhÄllningssÀtt Àr att staten varken kan eller bör rÀdda kom- mersiella medier och att det presstöd som kostat skattebetalarna stora summor uppenbarligen varken har kunnat förhindra eller ens mildra den strukturella kris som vi nu ser. Det talar, enligt vissa, för att staten inte ska fortsÀtta pumpa in pengar i ett medielandskapets motsvarighet till StÄlverk 804. Dessa utgÄr i det perspektivet frÄn antagandet att en kris för de traditionella medieföretagen inte nöd- vÀndigtvis innebÀr att medborgarnas tillgÄng till oberoende nyhets- förmedling behöver försÀmras. Nya och hittills okÀnda alternativ kan komma att kliva fram nÀr gamla strukturer faller samman.

Ett annat förhÄllningssÀtt har de som stÀller mycket stora för- hoppningar till statens insatser och som ser statlig finansiering av omrÄdet som en sista utvÀg, nÀr anvÀndarna inte verkar vilja betala för kvalitetsjournalistik. Dessa utgÄr frÄn att medborgarnas tillgÄng till oberoende nyhetsförmedling utan de existerande medieverksam- heterna skulle utarmas. Bland dem som föresprÄkar ett fortsatt stat- ligt stöd finns det ocksÄ skillnader mellan dem som Àr mottagare av statligt stöd i dag och dem som stÄr inför möjligheten att behöva stöd. Den förstnÀmnda gruppen ser en möjlig risk för sÀnkta stöd­ nivÄer, medan den senare gruppen i stÀllet ser nya möjligheter till stöd.

3  SOU 2015:94 s. 304–307.

4  StĂ„lverk 80 var namnet pĂ„ ett statligt projekt som inleddes 1973 och som var tĂ€nkt att om- fatta en kraftig utbyggnad av statliga Norrbottens JĂ€rnverk i LuleĂ„. EfterfrĂ„gan pĂ„ stĂ„l gick dock kraftigt tillbaka och 1976 avbröts projektet.

303

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Medieutredningens uppdrag Àr att lÀmna förslag till nya mediepo- litiska verktyg. Det Àr med andra ord ingen tvekan om att det nuva- rande presstödet ska ersÀttas med ett annat och modernare stöd. Vid utformningen av ett nytt mediestöd har det varit viktigt att inhÀmta lÀrdomar frÄn lÀnder med liknande förutsÀttningar och mediepoli- tiska system. Det har ocksÄ varit angelÀget att ta del av synpunkter, idéer och förslag frÄn en bred krets av aktörer i det svenska medie- landskapet, bÄde sÄdana som Àr mottagare av stöd i det nuvarande stödsystemet och sÄdana som inte Àr det. Utmaningen har varit att vÀga de olika aktörernas intressen mot medborgarnas behov. AllmÀnt gÀller att de förÀndringar som genomförs ska vara förankrade i en verklighet. Det innebÀr samtidigt att delar av det befintliga systemet kan bevaras om det har fungerat vÀl och om det sakligt sett inte finns skÀl att Àndra.

I detta avsnitt redovisas en beskrivning av mediestödssystemen i vÄra nordiska grannlÀnder (7.1.3). DÀrefter refereras dialoger som utredningen har haft med aktörer i det svenska medielandskapet om inriktningen pÄ ett nytt mediestödssystem (7.14). Avslutningsvis i detta avsnitt behandlas Medieutredningens förslag till en ny besluts- struktur för mediestöd (7.1.5).

7.1.3Mediestödssystem i vÄra grannlÀnder

I delbetÀnkandet beskrevs trenderna i nÄgra relevanta lÀnders pres - stödspolitik.5 Bl.a. pekades pÄ skillnaden mellan Ä ena sidan Norge och Danmark och Ä andra sidan Finland. Medan de bÄda förstnÀmnda lÀgger stor vikt vid statens ansvar för att stödja tidningsbranschen, med stödsystem som har stora likheter med det svenska presstödet, har Finland i huvudsak avvecklat det statliga stödet till kommersiell tidningsproduktion. Numera bestÄr det finska stödet enbart av ett stöd till pappers- och webbtidningar pÄ minoritetssprÄk.6

Medieutredningen har under den andra fasen av utredningsarbe- tet fördjupat analysen av de tre nordiska lÀndernas mediepolitik för att ta del av erfarenheter och kunskaper som kan vara relevanta för

5  SOU 2015:94 s. 308–310.

6  I samband med detta nĂ€mns felaktigt svenska sprĂ„ket som ett minoritetssprĂ„k i Finland. Finland Ă€r tvĂ„sprĂ„kigt med finska och svenska som nationella sprĂ„k.

304

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

utformningen av ett nytt mediestöd i Sverige.7 Dialog har förts med ansvariga departement och myndigheter i de tre lÀnderna och skrift- liga underlag har inhÀmtats. Vidare har Medieutredningen och den norska motsvarigheten, Mediemangfoldsutvalget, diskuterat gemen- samma frÄgestÀllningar vid ett möte i Stockholm i februari 2016.

Ett syfte med de dialoger och kontakter som tagits med de andra nordiska lÀnderna har varit att efterhöra om förÀndringarna av mediepolitiken­ i respektive land under senare Är har följts av nÄgra utvÀrderingar av politikens effekter, vilket kan vara vÀrdefullt för utformningen av det svenska mediestödet. Att genomföra effektana- lyser av ett Ànnu inte genomfört stödsystem Àr betydligt svÄrare och dÀrför Àr det intressant om det finns empiriska resultat att utgÄ frÄn. NÄgra systematiska effektanalyser har dock inte genomförts i Norge, Danmark och Finland, men det hindrar inte att det ÀndÄ finns iakt- tagelser om stödsystemens konsekvenser att ta fasta pÄ.

Nedan beskrivs huvuddragen i de norska och danska mediestöds- systemen. DÀrefter Äterges nÄgra iakttagelser om effekterna av det danska stödsystemet och om konsekvenserna i Finland av att inte ha ett motsvarande mediestöd som i Sverige, Norge och Danmark. Avslutningsvis redovisas nÄgra viktiga intryck som har direkt bÀring pÄ ett nytt svensk mediestöd.

Mediestöd i Norge och Danmark

I tabell 7.1 redovisas de mediestödssystem som för nÀrvarande finns i Norge och Danmark.8 Redovisningen omfattar inte samtliga detal- jer i respektive stödsystem, utan innehÄller sÄdana uppgifter som har bÀring pÄ utformningen av ett nytt mediestöd i Sverige. Tabellen innehÄller uppgifter om stödsystemens syfte, vilka stödformer som ingÄr, nÄgra av de centrala tröskelvÀrden som gÀller för att komma i frÄga för produktionsstöd, principer för berÀkning av produktions- stöd samt vissa andra bestÀmmelser.

7  I promemorian De offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod beskrivs Ă€ven hur bl.a. Norge, Danmark och Finland hanterat motsva- rande frĂ„gestĂ€llningar i respektive land.

8  Uppgifterna om det norska systemet Ă€r i huvudsak hĂ€mtade frĂ„n Höringsnotat, Utkast til forskrift om produksjonstilskudd til nyhets- og aktualitetsmedier (en mer plattformnĂžytral pres - sestĂžtte), den 30 mars 2012. Uppgifterna om det danska systemet Ă€r i huvudsak hĂ€mtade frĂ„n

Lov (nr 1604 av 26/12/2013) om mediestÞtte och BekendgÞrelse om mediestötte (BEK nr 1653 av 27/12/2013).

305

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Tabell 7.1 Viktiga inslag i de norska och danska mediestödssystemen

Norge

Danmark

Syfte

Bidra till att upprÀtthÄlla en

 

mÄngfald av nyhets- och

 

­aktualitetsmedier som prÀg-

 

las av hög kvalitet och obero-

 

ende journalistik.

Stödformer

I huvudsak produktionsstöd,

 

med sÀrskilt stöd till lokal-

 

tv- och radio och till samiska

 

tidningar samt distributions-

 

stöd till tidningar i vissa om-

 

rÄden.

Trösklar för produktionsstöd

Till nyhets- och aktualitets-

 

medier pÄ alla plattformar (ej

 

radio och tv).

 

Minst hÀlften av upplagan

 

eller den digitala rÀckvidden

 

ska vara prenumererad.

 

Ska ha en ansvarig utgivare

 

som Àr ansluten till medie­

 

etiskt system.

FrĂ€mja ett allsidigt och mĂ„ngfaldigt utbud av nyhe- ter (”af samfundsmĂŠssig og kulturel karakter”) för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt stĂ€rka dansk demo- krati och debatt.

I huvudsak produktionsstöd, med projektstöd för nyetable- ring och utveckling, samt sa- neringsstöd till medier med likviditetssvÄrigheter, för att förhindra nedlÀggning.

Till tryckta nyhetsmedier och till digitala textbaserade nyhetsmedier.

Ska ha redaktion med minst tre Ă„rsarbetskrafter.

Ska ha ett innehÄll som vÀn- der sig till en dansk publik, som beskriver danska sam- hÀllsförhÄllanden eller har danskt perspektiv pÄ utlÀnd- ska hÀndelser.

Ska utkomma minst en gÄng per vecka.

Ska ha uppfyllt kraven för stöd under minst ett kalen- derÄr.

Ska utkomma minst tio ggr per Ă„r.

Ska vara sjÀlvstÀndig med en ansvarig utgivare.

306

SOU 2016:80 Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

 

Norge

Danmark

 

 

 

BerÀkning av produktions-

Baseras pÄ upplagor eller

Baseras pÄ redaktionella

stöd

digital rÀckvidd.

kostnader; max 35 procent;

 

 

max 17,5 miljoner danska

 

 

kronor Ă„rligen.

Stödbelopp bestÀms av till- gÀngliga medel och av eko- nomisk utveckling i berörda delar av mediebranschen.

 

Stöd varierar mellan första-

 

medier och medier som Àr

 

ensamma­

pÄ en ort respek-

 

tive andramedier.

Andra bestÀmmelser

BegrÀnsning av vinstutdel-

 

ning för stödmottagare.

Stödmottagare kan uteslutas ur stödsystemet i tre Är

Extrastöd kan under vissa förutsÀttningar ges till tryckta rikstÀckande nyhets- medier respektive till digitala textbaserade nyhetsmedier.

Ledamöter i beslutsorganet ska vara experter pÄ bl.a. nyhetsförmedling, drifts­ ekonomi, mediemarknaden, journalistisk utveckling och mediekonsumtion.

Som framgĂ„r av tabellen finns det betydande likheter mellan de norska och danska mediestöden. Syftet med stöden Ă€r i huvudsak detsamma – med betoning pĂ„ mĂ„ngfald, allsidighet, kvalitet och ny- hetsjournalistik – liksom tonvikten pĂ„ produktionsstöd. BĂ„da lĂ€n- derna har Ă€ven brottats med konsekvenserna av den digitala omstĂ€ll- ningen, men har valt delvis olika lösningar. Oavsett dessa likheter och olikheter finns det i bĂ„da systemen inslag som kan vara intres- santa att föra vidare till det nya svenska mediestödet.

Upplagor och produktionskostnader som grund för stöd

I Norge och Danmark beskrivs de nya stödsystem som infördes i bÄda lÀnderna 2014 som plattformsneutrala. Inget av systemen krÀ- ver att ett medium ska komma ut som papperstidning för att kunna fÄ stöd, utan texter i digitala medier ska kunna fÄ stöd pÄ samma premisser som t.ex. en papperstidning.

307

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Skillnaden gĂ€ller i stĂ€llet vilka kriterier som anvĂ€nds för att fast- stĂ€lla om ett medium Ă€r stödberĂ€ttigat eller inte. Det norska systemet baseras fortfarande pĂ„ att mediet ska ha en upplaga och en hög andel betalande prenumeranter, medan det danska systemet vĂ€xlat över till att basera stödet pĂ„ mediets redaktionella bemanning och kostnader. Även i Norge har möjligheten att Ă€ndra stödsystemet till att baseras pĂ„ redaktionella kostnader för produktionen diskuterats, men man har hittills valt att behĂ„lla de principer som gĂ€llt tidigare, bl.a. dĂ€rför att prenumerationsintĂ€kterna ansĂ„gs sĂ€kerstĂ€lla att nyhetsutbudet prĂ€glas av hög kvalitet.

Det danska systemet har tagit ett steg lÀngre bort frÄn den tradi- tionella papperstidningens begreppsapparat och Àr mer anpassat till det digitaliserade medielandskapet. Att basera systemet pÄ mediernas produktionskostnader har samtidigt sina komplikationer. I det danska systemet anvÀnds en procentsats och ett maxbelopp för stö- det, som baseras pÄ de redaktionella kostnaderna. Det görs dock ingen skillnad i den procentsats som anvÀnds för större respektive mindre medier och dÀrför blir stödbeloppen högre för de stora Àn för de smÄ. Enligt uppgift frÄn danska Slots- og Kulturstyrelsen, som beslutar om mediestöd, fÄr tre stora mediekoncerner i Danmark hÀlften av de medel som Àr avsatta för produktionsstödet.9

Varierande stödformer och stödbelopp

I bÄde Norge och Danmark ligger tyngdpunkten pÄ produktions- stöd, men dÀrtill omfattar bÄda stödsystemen Àven andra stödformer med avgrÀnsade syften. Inom produktionsstödet finns det i bÄda systemen bestÀmmelser om olika stödbelopp till skilda delar av medieomrÄdet,­ utifrÄn en prioriteringsordning.

Det norska produktionsstödet utgÄr frÄn en indelning av medie- landskapet i tvÄ kategorier: en för förstamedier och medier som Àr ensamma pÄ en ort, och en annan för medier som Àr andramedier pÄ sin ort. Huvuddelen av produktionsstödet lÀmnas till den andra kategorins medier. I den första kategorin lÀmnas stöd endast om det handlar om ett mindre medium och dÄ lÀmnas stöd med ett fast grundbelopp plus ett fast belopp för varje utgÄva utöver veckoutgiv- ning. SÀrskilda stödbestÀmmelser gÀller vidare för medier i norra

9  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av danska Slots- og Kulturstyrelsen i februari 2016.

308

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

delen av landet. Även i övriga stödformer i det norska systemet görs kopplingar till geografi (distributionsstöd till tidningar i Finnmark) och till minoritetsgrupper (samiska tidningar).

I det danska mediestödsystemets produktionsstöd berÀknas stödbeloppen alltsÄ med hjÀlp av en procentsats, högst 35, av de redaktionella kostnaderna. Alla medier som passerar tröskelvÀrdena för att vara berÀttigade stöd hanteras i princip pÄ samma sÀtt. DÀrutöver kan dock tryckta rikstÀckande nyhetsmedier som utkom- mer minst fyra dagar i veckan och har en samlad upplaga som under- stiger 40 000 exemplar, liksom digitala textbaserade nyhetsmedier som inte har samma Àgare eller utgivare som ett annat nyhetsmedium, fÄ ett sÀrskilt tillskott. Utöver produktionsstödet omfattar det danska stödsystemet ocksÄ ett sÀrskilt projektstöd för nyetablering och utveckling av nyhetsmedier och ett s.k. saneringsstöd till nyhets- medier med likviditetssvÄrigheter, för att om möjligt förhindra en omedelbar nedlÀggning och för att sÀkra mediets fortlevnad. Enligt uppgift har det Ànnu inte betalats ut nÄgot saneringsstöd.

Krav pÄ ansvarig utgivare

BÄde det norska och danska mediestödsystemet förutsÀtter att det stödmottagande mediet har en ansvarig utgivare, vilket dÀremot inte Àr ett krav i det nuvarande svenska presstödet. I Norge krÀvs ocksÄ att ett stödberÀttigat medium ska vara anslutet till det medieetiska systemet.

BegrÀnsning av mediestöd kopplat till medieföretagets ekonomi

I det norska presstödssystemet har det sedan 1990-talet funnits en bestÀmmelse om att tidningar som mottar stöd inte fÄr ge aktieutdel- ning till aktieÀgarna. Inför den senaste reformen av stödsystemet diskuterades det om bestÀmmelsen skulle avskaffas, med hÀnvisning till att det skulle förbÀttra tidningsföretagens möjligheter att skaffa eget nytt kapital.10

10  NOU 2010:14 s. 104.

309

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Den norska regeringen ansÄg dock att en bestÀmmelse om begrÀnsad möjlighet till vinstuttag skulle finnas kvar och argumente- rade för att stödets legitimitet bygger pÄ att det inte gÄr till Àgarna i form av utdelning eller in i annan verksamhet. PÄ sÄ sÀtt riktas ocksÄ stödet till tidningar som har ett reellt stödbehov, eftersom Àgare och investerare normalt prioriterar utdelning och koncernbidrag framför presstöd.11 Den aktuella bestÀmmelsen innebÀr att inget stöd lÀmnas om företagets resultat efter skatt, exklusive mediestödet, uppgÄr till mer Àn tvÄ miljoner norska kronor föregÄende rÀkenskapsÄr, eller mer Àn sex miljoner kronor under de senaste tre rÀkenskapsÄren.

Det norska stödsystemet innehÄller Àven andra bestÀmmelser med koppling till stödmottagande medieföretags ekonomiska resul- tat och dispositioner. Om den genomsnittliga rörelsemarginalen lig- ger pÄ över 10 procent de senaste tre Ären, inklusive produktions- stödet, begrÀnsas t.ex. stödet motsvarande mycket. StödbestÀmmelserna innehÄller Àven detaljerade villkor för stödmot- tagande mediers utdelning till aktieÀgarna. Om medieföretaget till- hör en koncern, gÀller att transaktioner mellan medieföretaget och andra koncernföretag ska ske pÄ affÀrsmÀssig grund i medieföreta- gets intresse och vara pÄ marknadsmÀssiga villkor. Ett medieföretag som bryter mot dessa regler utesluts ur stödsystemet i tre Är.

Stödfördelande instans

Det norska mediestödet fördelas av den norska mediemyndigheten, Medietilsynet. I det danska systemet administreras stödet av Slots- og Kulturstyrelsen och beslutas av MedienÊvnet, som bestÄr av sju ledamöter som utses av kulturministern. Ledamöterna i MedienÊvnet ska samlat representera expertis inom nyhetsförmedling, driftseko- nomi, mediemarknaden, journalistisk utveckling och mediekonsum- tion samt mediernas demokratiska roll och tekniska utveckling för de medieslag som omfattas av mediestödet.

11  Hþring – utkast til forskrift om produksjonstilskudd til nyhets- og aktualitetsmedier (en mer plattformnþytral pressestþtte), 30 mars 2012, s. 19–20. Hþring – tillegg til hþringsnotat om produksjonstilskudd til nyhets- og aktualitetsmedier (en mer plattformnþytral pres - sestþtte) knyttet til utbytte, bruk av stþtten og tilskuddssatser, 30 april 2013.

310

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

NÄgra effekter av det danska mediestödssystemet

Projektstödet till nyetablering av medier har bidragit till ett antal nya online-medier som t.ex. FÞljeton, Bias och Kids News, som riktar sig till barn och i stor utstrÀckning anvÀnder barn som kÀllor för att stÀrka deras röster i samhÀllet. Det Àr dock tveksamt om nya aktörer och nya röster har tillkommit. Snarare hade flertalet av stödmotta- garna redan sitt arbete i mediebranschen, men i stÀllet för att vara anstÀllda Àr de i dag, tack vare stödet, redaktörer och/eller Àgare.

Införandet av ett produktionsstöd har inte heller haft nÄgon större inverkan pÄ de etablerade medierna. De traditionella tidning- arna fÄr ungefÀr samma mÀngd mediestöd som tidigare. Fler medier fÄr dock stöd i det nya systemet t.ex. Altinget, Den Korte Avis och Avisen.dk, men de Àr inte nya medier, utan hÀr har mediestödet sna- rare konsoliderat redan existerande aktörer pÄ marknaden.12

NĂ„gra effekter av den finska mediepolitiken

TvÄ arbetsgrupper i Finland har nyligen lÀmnat sina rapporter om den inhemska mediemarknaden.13 Tonviken pÄ analyser och förslag ligger pÄ rundradioverksamheten, vilket inte hindrar att Àven andra delar av medielandskapet berörs. SÄ föreslÄs t.ex. att finska Yle ska lÀgga ner sina regionala nyhetssajter för att inte konkurrera med lokala tidningsföretag och att mervÀrdesskatten för digitalt innehÄll ska sÀnkas. Vidare förordas en fortsÀttning av den skattemodell som ersatte licensfinansieringen av Yle 2013.

Vad gĂ€ller statliga stöd till mediemarknaden finns det för nĂ€rva- rande ett innovationsstöd som riktar sig till alla medieföretag. Stödet Ă€r inte avsett för innehĂ„llsproduktion utan för att stödja innovation och utveckling av nya digitala affĂ€rsmodeller och utvecklingen av nya digitala lösningar. Sammanlagt 20 miljoner euro kommer att göras tillgĂ€ngliga för projekt inom detta omrĂ„de under perioden 2015–2018.

12  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Aske Kammer, assisterande professor, IT University of Copenhagen, i september 2016.

13  Den ena arbetsgruppen, ledd av professor Anssi Vanjoki, har lĂ€mnat rapporten Vinn eller försvinn i december 2015. Den andra arbetsgruppen, under ledning av riksdagsledamoten Arto Satonen, har överlĂ€mnat rapporten Promemoria av den parlamentariska arbetsgruppen: Rundradion AB:s allmĂ€nnyttiga verksamhet och reformer som hĂ€nför sig till den i juni 2016.

311

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Noterbart Ă€r att det skett en viss Ă€garkoncentration i medieland- skapet, vilket har medfört att det för nĂ€rvarande Ă€r ett fĂ„tal stora kommersiella medier som Ă€ger mĂ„nga av de största tidningarna och de regionala tidningarna. Utvecklingen förklaras av det förĂ€nderliga medielandskapet, digitaliseringen och den globala konkurrensen. Tidningarnas upplagor sjunker med cirka 5–10 procent per Ă„r. Samtidigt har medierna fĂ„tt mĂ„nga nya digitala abonnemang och nya och nischade medier har börjat hitta en publik. Ett sĂ„dant exempel Ă€r Long play, med fokus pĂ„ lĂ„ngsam journalistik.14

Intryck frÄn mediestödssystemen i vÄra grannlÀnder

Det finns flera inslag i de norska och danska mediestödssystemen som enligt Medieutredningen har bÀring pÄ ett nytt svenskt medie­ stöd.

Det danska systemet har tagit klivet frÄn den traditionella model- len med att basera stödet pÄ papperstidningens upplagor och abon- nemang. I stÀllet ligger mediernas redaktionella kostnader till grund för mediestödet. Det kan diskuteras vilka delar av den samlade kostnadsmassan­ som ska anvÀndas som grund för ett svenskt medie­ stöd, men det danska exemplet visar att det finns en vÀg bort frÄn det i huvudsak pappersbaserade stödet.

BÄde Norge och Danmark har stödsystem som innehÄller olika stödformer. Tyngdpunkten ligger pÄ produktionsstöd, men dÀrtill ingÄr Àven andra stödformer med avgrÀnsade syften. BÄda exemplen visar alltsÄ pÄ stödbehovens bredd och vikten av att stödsystemet tar höjd för det, vilket Àven bör prÀgla ett nytt svenskt mediestöd.

Det svenska presstödet har inget krav pĂ„ att en stödmottagande tidning ska ha en ansvarig utgivare, vilket dock bĂ„de det norska och danska mediestödsystemet förutsĂ€tter. Även detta bör finnas med i utformningen av det nya svenska mediestödet, liksom frĂ„gan om stödberĂ€ttigade mediers anslutning till ett medieetiskt system.

Med hÀnvisning till stödsystemets legitimitet omfattar det norska systemet flera villkor som Àr kopplade till stödmottagande mediers ekonomiska resultat och dispositioner. Medier med en viss rörelse- marginal Àr inte berÀttigade stöd och stödmottagande mediers even-

14  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Emil Asp, senior officer, pĂ„ Kommunikationsministeriet, Helsingfors, i september 2016.

312

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

tuella utdelning till aktieÀgarna regleras. Under vissa omstÀndigheter kan ett medieföretag som bryter mot reglerna utestÀngas frÄn stöd- systemet under tre Är. Det svenska presstödssystemet har inga sÄdana inslag, men det finns anledning att övervÀga det vid utformnigen av det nya mediestödet med syftet att skapa legitimitet för stödsystemet.

I det danska systemet Àr det en partsammansatt instans som ansvarar för besluten om mediestöd och Àven det Àr en modell som det finns anledning att ta fasta pÄ i det svenska mediestödet. Samtidigt Àr lÀrdomen frÄn det danska systemet att ett fÄtal stora medier domi- nerar stödfördelningen, vilket bör undvikas vid utformningen av det svenska mediestödet. Det finska exemplet visar pÄ möjligheten med ett politiskt helhetsgrepp över medieomrÄdet, som omfattar bÄde rundradiorörelsen och kommersiella medieföretag.

7.1.4Dialoger med aktörer i det svenska medielandskapet

Under den första fasen av Medieutredningens arbete lÄg tonvikten pÄ analyser av det förÀnderliga svenska medielandskapet, med ton- vikt pÄ medborgare och medieborgare i relation till mediernas inne- hÄll, men det hindrade inte att idéer och förslag om ett framtida mediestöd ocksÄ fördes fram och diskuterades. Som en följd av detta redovisades i delbetÀnkandet vissa faktorer som enligt utredningen borde vara styrande för utformningen av ett nytt mediestöd.15

Med stöd av första fasens underlag har frÄgorna om det framtida mediestödet konkretiserats under utredningens andra fas. Utredningen har trÀffat och fört dialog med företrÀdare för nya medieinitiativ, kommersiella medier, tidningar med driftsstöd, pap- perstidnings- och postdistributörer, mÀtinstitut och berörda myn- digheter.16 I detta avsnitt redovisas de intryck som Medieutredningen tagit med sig frÄn dessa dialoger med aktörer i det svenska medie- landskapet vid utformningen av det nya mediestödet. Som framgÄr av kapitel 4 och 5 har synpunkter pÄ ett nytt mediestöd Àven inhÀm- tats frÄn organisationer som företrÀder personer med funktionsned- sÀttning och frÄn de nationella minoriteternas organisationer.

15  SOU 2015:94 s. 312–316 och 322–326.

16  Se redovisning av dialoger och rundabordssamtal i kapitel 2, avsnitt 2.1.2.

313

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Intryck frÄn dialoger med aktörer i det svenska medielandskapet

Vid de dialoger som hÄllits med företrÀdare för olika delar av det svenska medielandskapet om ett nytt mediestöd Àr det flera olika teman som behandlats, t.ex. branschens behov av statligt stöd, det nuvarande presstödssystemets villkor och möjligheten att öppna ett nytt stödsystem för andra Àn de nuvarande stödmottagarna samt vilka stödformer och villkor som bör ingÄ i ett nytt stödsystem.

Behovet av statligt stöd

Den negativa utvecklingen för tidningarnas ekonomi, och dÀrmed hoten mot tidningarnas överlevnad, upplevs som akut. Tidningarnas lÀsekretsar har en hög medelÄlder. En bild som förmedlats Àr att flera tidningar kan tvingas lÀgga ner inom ett par Är. Konkurrensen med de stora sociala medieplattformarna Àr pÄtaglig och Àr viktig att fÄ belyst. AllmÀnhetens internetaccess upplevs som central, liksom samdistribution av post och tidningar. Ett nytt mediestöd bör, enligt mÄngas uppfattning, öppnas Àven för förstatidningar. Det uppfattas ocksÄ som viktigt att ett nytt mediestöd Àr vÀl förankrat i riksdagen och att det Àr förutsÀgbart.

Stödmottagande tidningar i det nuvarande presstödssystemet vĂ€nder sig emot att bli betraktade som stödberoende. En uppfatt- ning som framfördes var att stödet snarare ska ses som en överens- kommelse med staten om en leverans av ett demokratiskt uppdrag. Presstödet har, enligt dessa aktörer, lett till att journalister kunnat anstĂ€llas och beroendet av annonser har minskat. Om stödet försvin- ner kommer det för vissa fĂ„dagarstidningars del att leda till en Ă„ter- gĂ„ng till annonsbladsformatet. Att minska driftsstödet med 100 eller 50 procent bedömdes som helt orealistiskt. En minskning med 10 procent kan möjligen svĂ€ljas av en del, men mĂ„nga hĂ€vdar att de inte ens skulle överleva en sĂ„dan sĂ€nkning.

314

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Presstödssystemets villkor

Det finns en utbredd enighet om att ett nytt mediestöd ska vara plattformsoberoende, dvs. oberoende av innehÄlls- eller spridnings- form. Dock finns det olika uppfattningar om huruvida papperstid- ningens prenumererade upplaga fortfarande ska vara utgÄngspunkten och innehÄllet pÄ webben ett komplement, eller om de fysiska och digitala versionerna ska likstÀllas.

Det mer plattformsspecifika presstödet, som i hög utstrÀckning Ànnu Àr inriktat pÄ spridningsformen papper, utestÀnger t.ex. webb- tv eller det öppna material som publiceras pÄ webben som grund för stöd. Det fÄr uppenbara negativa konsekvenser för medierna i en tid dÄ anvÀndarna i allt högre utstrÀckning prioriterar rörlig bild och dÄ allt fler nyhetsmedier lÀgger innehÄllet bakom inloggningslösningar.

Ett annat omdiskuterat villkor i presstödssystemet Àr att en tid- ning mÄste ha en abonnerad upplaga. Enligt Gratistidningarnas för- ening Àr det ett villkor som inte bör vara kvar i ett nytt mediestöd, utan det nya stödet bör vara öppet för tidningar, publikationer, radio, tv, sajter eller digitala kanaler med reguljÀr nyhetsförmedling eller politisk opinionsbildning. Sveriges Tidskrifter förslÄr ocksÄ att den stödberÀttigade kretsen ska vidgas, till att omfatta publikationer som Àr viktiga för det demokratiska samtalet inom kultur, vetenskap, nÀringsliv samt traditionell nyhetsförmedling.

Stödformer och villkor i ett nytt stödsystem

Det finns överlag en uppfattning om att ett nytt mediestöd i likhet med det nuvarande presstödet ska vara foukserat pÄ den löpande produktion av redaktionellt innehÄll. Gota Media AB har t.ex. i skri- velse till Medieutredningen lÀmnat förslag till nytt mediestöd med tvÄ huvudalternativ. Enligt det ena skulle det befintliga, upplagebase- rade presstödet (driftsstöd) vara kvar, riktat till samtliga abonnerade allmÀnna nyhetstidningar, dvs. Àven förstatidningar, oavsett publice- ringsform. Enligt det andra alternativet skulle stödet riktas till samma krets av tidningar men baseras pÄ antalet journalisttjÀnster uttryckta i heltidsekvivalenter.17

17  Skrivelse frĂ„n Gota Media AB den 21 december 2015.

315

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Det finns en förhÄllandevis bred acceptans för att koppla ett nytt mediestöd till tillgÀnglighet för personer med funktionsnedsÀttning som ett tröskelvÀrde, samtidigt som det nuvarande taltidningsstödet uppskattas. Krav pÄ ansvarig utgivare och anslutning till pressetiska systemet som grund för ett nytt mediestöd uppfattas av flertalet som bra, Àven om Tidningsutgivarna uttryckt avvikande Äsikt vad gÀller den sista punkten.

Behovet av ett utvecklings- och innovationsstöd Àr ocksÄ stort, sÄvÀl för att utveckla nya medieinitiativ som för att höja innovations- förmÄgan och stötta experiment med t.ex. nya innehÄllsformer samt nya affÀrsmodeller inom ramen för existerande medier. Flera av de nya medieinitiativen befinner sig pÄ smÄ orter eller i förorter till storstÀder och de har svÄrt att etablera sig som över tid uthÄlliga aktörer, inte minst p.g.a. bristen pÄ lÄngsiktig finansiering. Flera av de större medieföretagen har haft svÄrt att genomföra nödvÀndiga omstÀllningar, i takt med teknikskiften och förÀndrade anvÀndar- mönster. Utan ett höjt innovationstempo i sÄvÀl smÄ som stora medieföretag riskerar mÄnga att tvingas till nya rationaliseringar med resultatet att nya underbevakade omrÄden uppstÄr, till medborgarnas förfÄng. Utan former för att finansiera nystartade initiativ genom de första faserna kan vissa av dessa vita flÀckar permanentas dÄ de stora koncernerna prioriterar lönsamma omrÄden. Detta Àr exempel pÄ en utveckling som ett nytt mediestöd bör motverka.

En annan central frÄga har varit hur det nuvarande distributions- stödet ska hanteras i ett mediestöd som Àr oberoende av innhÄlls- eller spridningsform. Stödet Àr helt inriktat pÄ den fysiska distribu- tionen av papperstidningar. I detta sammanhang finns Àven den sÀrskilda frÄgan om möjligheten till samdistribution av tidningar och post i glesbygdsomrÄden, som prövats i olika försök men som Ànnu inte resulterat i nÄgon för alla parter godtagbar lösning.18 Den sedan lÀnge identifierade trenden med sjunkande papperstidningsupplagor, inklusive fÀrre överspridda rikstidningar, och minskade brevvolymer fortsÀtter. Flera distributionsturer (linor) till hushÄll lÄngt ut i gles- bygden har successivt lagts ner sedan en lÄng rad Är eftersom de varit förlustbringande. BÄde tidnings- och postdistributörer söker efter

18  Medieutredningen behandlar frĂ„gan om samdistribution av post och tidningar i kapitel 8, avsnitt 8.8.

316

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

ökade volymer, t.ex. via e-handel och mindre paketförsĂ€ndelser. Enligt Postnord bidrar ocksĂ„ statens avkastningskrav till svĂ„righe- terna att fĂ„ till en samdistribution av tidningar och post i glesbygd.19 En uppfattning som framförts frĂ„n medieföretagens sida Ă€r att inkomsterna frĂ„n papperstidningarna fortfarande i hög utstrĂ€ckning hĂ„ller mediemarknaden flytande ekonomiskt och att det dĂ€rför Ă€r viktigt att den inte ”dödas” i förtid genom en omlĂ€ggning av medie- politiken. Enligt distributionsföretagen Ă€r det inte heller möjligt att rĂ€kna bort stödbehovet nĂ€r tidningarnas upplagor minskar. Distri­ butionstiden, och dĂ€rmed kostnaden, ökar för varje distribuerat

exemplar nÀr hushÄllstÀckningen minskar.

7.1.5En lag och en förordning för mediestödet

I ett vÀl fungerande bidragssystem Àr det tydligt vad som ska stödjas, vilka som kan ansöka och vad som krÀvs för att fÄ stöd. En sÄdan tydlighet har sÄvÀl de instanser som formulerar regelverket som de som ska ansöka om bidraget ett intresse av att ha pÄ plats. Det nya mediestödet har utformats för att i möjligaste mÄn motsvara dessa förutsÀttningar. Ett statsstöd pÄ medieomrÄdet bör dÀrtill vara stabilt över tid för att skapa förutsÀgbara villkor och flexibelt, för att kunna anpassas till de snabba förÀndringar som prÀglar mediebranschen. För att Ästadkomma detta Àr det viktigt att beslut om mediestödets inriktning och fördelning fattas pÄ rÀtt nivÄ i statsförvaltningen.

En traditionell modell för styrningen av ett politikomrÄde inne- bÀr att riksdagen beslutar, efter förslag frÄn regeringen, om nya och Àndrade lagar och om den Ärliga statsbudgeten, regeringen beslutar om förordningar och Ärliga regleringsbrev, medan myndigheter eller andra organ beslutar om föreskrifter och riktlinjer samt om bevil- jande av stöd till enskilda mottagare. Det kan liknas vid en pyramid, dÀr riksdagen i toppen fattar fÀrre och mer övergripande beslut, regeringen i pyramidens mitt beslutar om fler Àrenden med en nÄgot mer detaljerad inriktning, medan förvaltningen i pyramidens neder- del beslutar i relativt mÄnga och verksamhetsnÀra frÄgor.

19  Postnords bolagsstĂ€mma 2014 beslutade om ett avkastningskrav pĂ„ 10,5 procent pĂ„ opera- tivt kapital, utfallet blev 5.4 procent.

317

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Det nuvarande presstödssystemet har i viss mÄn avvikit frÄn den traditionella styrningsmodellen. Den presstödsförordning som regeringen beslutar om, har förankrats och i praktiken lÄsts av riks- dagen genom de propositioner som har innehÄllit utförliga redovis- ningar av olika villkor i presstödet.20 I den stund dessa bestÀmmelser behöver Àndras, för att bÀttre passa nya förutsÀttningar i medieland- skapet, mÄste de dÀrför tas upp med riksdagen igen, vilket begrÀnsar flexibiliteten i systemet. Denna situation Àr en av orsakerna varför rÄdande system inte Àr anpassat efter aktuella förutsÀttningar.

Presstödssystemet kringskÀrs med andra ord av att alltför detalje- rade bestÀmmelser beslutas i pyramidens överdel i stÀllet för i dess nederdel.21 Vid hanteringen av presstödet, i likhet med alla statliga stöd, ingÄr Àven en prövning av huruvida stödet Àr förenligt med Europeiska kommissionens regelverk pÄ statsstödsomrÄdet, innan stödbestÀmmelser och stödbelopp kan beslutas.22

NÀr ett nytt mediestöd utformas finns det anledning att utgÄ frÄn den klassiska modellen för utformning och styrning av politikomrÄ- den, för att pÄ sÄ sÀtt Ästadkomma en god balans mellan de mer övergripande och lÄngsiktiga besluten som fattas i riksdagen och den mer flexibla hÄllning som kan gÀlla för regeringens styrning och för den instans som ska besluta om enskilda bidrag. DÀrigenom finns det ocksÄ bÀttre möjligheter att uppfylla förvÀntningarna pÄ ett nytt och modernt mediestöd.

I det nya mediestödssystemet blir det riksdagens uppgift att, pÄ förslag frÄn regeringen, ta stÀllning till och besluta om en övergri- pande lag om mediestöd, med stödets huvudsakliga inriktning och syfte, samt om tilldelning av medel pÄ stödets anslag. Regeringen beslutar dÀrefter, med utgÄngspunkt i lagen, om innehÄllet i en med- iestödsförordning med allmÀnna villkor för mediestödet, förutsÀtt- ningar för olika stödformer, Àrendenas handlÀggning, krav pÄ redo-

20  Det gĂ€ller t.ex. den senaste sĂ€rpropositionen om Statens stöd till dagspressen (prop.

2014/15:88) som innehÄller fem s.k. klÀmmar om enskilda stödbestÀmmelser i presstödsför- ordningen. I och med riksdagens beslut (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195) kan dessa

bestÀmmelser inte Àndras utan att riksdagen fÄr ta ny stÀllning.

21  Det utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar som införts under 2016 har till- kommit genom en delvis ny beredningsgĂ„ng. Utvecklingsstödets allmĂ€nna inriktning formule- rades av den parlamentariska PresstödskommittĂ©n i slutbetĂ€nkandet (SOU 2013:66), s. 378– 379. Stödets nĂ€rmare inriktning beslutades av regeringen i en förordning (2016:137), efter ett förslag frĂ„n den berörda myndigheten. I frĂ„ga om utvecklingsstödet finns det ocksĂ„ ett bety- dande utrymme för myndigheten att utforma egna och branschnĂ€ra bestĂ€mmelser.

22  Statsstödsreglerna i EU beskrivs i Medieutredningens delbetĂ€nkande (SOU 2015:94), s. 319–322.

318

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

visning m.m., medan en nÀmnd beslutar om föreskrifter eller riktlinjer som i detalj beskriver hur olika begrepp tolkas och mÀts samt vilka prioriteringar som görs, givet att stödet ska fördelas inom en fast budgetram. Modellen sammanfattas i tabell 7.2.

Tabell 7.2 En ny beslutsstruktur för mediestöd

Institution

Beslutsdokument

Typ av bestÀmmelser

LĂ„ngsiktigt – flexibelt

Riksdagen

Lag om mediestöd

Stödets huvudsakliga

Bör gÀlla under lÄng tid.

 

 

inriktning och syfte

 

 

 

 

samt instans för pröv-

 

 

 

 

ning av ansökningar om

 

 

 

 

stöd.

 

 

Regeringen

Mediestödsförordning

AllmÀnna villkor för

Ska kunna Àndras med

 

 

stöd, förutsÀttningar för

nÄgot eller nÄgra Ärs

 

 

olika stödformer, princi-

mellanrum, nÀr det Àr

 

 

per för berÀkning av

pÄkallat av stödsyste-

 

 

stödbelopp, Àrendenas

met eller av vÀsentliga

 

 

handlÀggning, krav pÄ

förÀndringar i

 

 

redovisning m.m.

branschen.

Stödfördelande

Föreskrifter altern.

Beskriver t.ex. hur olika

Ska kunna Àndras

nÀmnd

riktlinjer om mediestöd.1

begrepp tolkas och mÀts

löpande,­

t.ex. nÀr praxis

 

 

och ev. principer för de

i stödbeslut utvecklas.

 

 

avvÀgningar som behö-

 

 

ver göras inom ramen­ för en fast budgetram­.

1 Föreskrifter kan endast utfÀrdas av statliga myndigheter.

I kommande avsnitt beskrivs hur mediestödslagen (7.2) och medie- stödsförordningen (7.3) förslagsvis ska vara utformade. DÀrefter lÀmnar utredningen sina nÀrmare förslag och bedömningar om den stödfördelande nÀmnden (7.4), dÀr nÀmndens stÀrkta oberoende i förhÄllande till politiken Àr en viktig faktor.

319

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.2Mediestödslagens innehÄll

Förslag: En ny lag om mediestöd ska innehÄlla bestÀmmelser om statligt stöd till juridiska personer som ger ut allmÀnna ny- hetsmedier oavsett innehÄlls- eller spridningsform.

Med allmÀnna nyhetsmedier ska avses medier som har ett re- daktionellt innehÄll bestÄende av regelbunden allsidig nyhetsbe- vakning och kritisk granskning av för demokratin grundlÀg- gande processer och skeenden.

Av lagen ska ocksÄ framgÄ att mediestöd inte fÄr ges till all- mÀnna nyhetsmedier som ges ut av myndigheter eller av verk- samhet som finansieras genom lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmÀnhetens tjÀnst. Det ska vidare framgÄ att mediestöd kan ges som produktionsstöd, distributionsstöd samt innovations- och utvecklingsstöd.

Syftet med mediestödet ska vara att stÀrka demokratin i Sve- rige genom att, via allmÀnna nyhetsmedier, frÀmja allmÀnhetens tillgÄng till oberoende nyhetsförmedling samt möjligheten att ta del av och sjÀlva medverka till en mÄngfald av perspektiv i en bred samhÀllsdebatt.

Av lagen ska Àven framgÄ att ansökningar om mediestöd prövas av en sÀrskild nÀmnd, mediestödsnÀmnden, och att ledamöter no- minerade av organisationer som företrÀder publicister, journalis- ter och medieföretag ska utgöra en majoritet i nÀmnden.

Den nya lagen ska trÀda i kraft den 1 januari 2018.

I detta avsnitt (7.2) beskrivs innehĂ„llet i lag om mediestöd och de skĂ€l som ligger bakom de enskilda paragraferna. I kapitel 10 redovi- sas författningskommentarer. Fyra av lagens sex paragrafer har ett innehĂ„ll som Ă€r kopplat till mediestödet, en anger vilken instans som prövar ansökningar om mediestöd, medan den sjĂ€tte paragrafen be- myndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestĂ€m- mer att fĂ„ meddela föreskrifter om mediestöd.

320

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

7.2.1AllmÀnna nyhetsmedier

I det nuvarande presstödet anvÀnds begreppet allmÀn nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktÀr med reguljÀr nyhetsförmed- ling eller allmÀnpolitisk opinionsbildning som avgrÀnsning för vilka medier som Àr berÀttigade att under vissa förutsÀttningar ansöka om presstöd. För att förtydliga anges i förordningen ocksÄ att allmÀnna nyhetstidningar inte kan ha ett redaktionellt innehÄll som till övervÀ- gande del Àr inriktat pÄ avgrÀnsade intresseomrÄden eller delar av samhÀllet, exempelvis nÀringsliv och affÀrsverksamhet, konsument- politik, miljöfrÄgor, idrott, friluftsliv eller frÄgor med anknytning till kyrkoliv och religion.23

Under Medieutredningens arbete har begreppet allmÀn nyhets- tidning problematiserats givet ett nytt mediestöd som inte Àr begrÀn- sat till vissa innehÄlls- eller spridningsformer. Utredningens intryck frÄn de dialoger som förts med olika delar av mediebranschen Àr att det finns en förhÄllandevis stor samsyn om att ett nytt mediestöd i likhet med presstödet ska vara inriktat pÄ produktion av nyheter, men att stödet inte lÀngre ska utgÄ frÄn papperstidningens förutsÀtt- ningar.

I dagens fragmentiserade och allt mer individualiserade medie- landskap Ă€r det inte heller relevant att dra en skarp grĂ€ns mellan medier som Ă€r inriktade pĂ„ hela respektive delar av samhĂ€llet. Den traditionella bilden av ett knippe massmedier som envĂ€gskommuni- cerar med hela befolkningen stĂ€mmer inte lĂ€ngre. I dag kan inget medium göra ansprĂ„k pĂ„ att tala till alla. I stĂ€llet ser vi början pĂ„ en betydligt mer individualiserad nyhetsanvĂ€ndning och det Ă€r dĂ€rför viktigt att det nya mediestödet vĂ€ger in den aspekten.

Mediestödet ska enligt Medieutredningen vara inriktat pÄ all- mÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- eller spridningsform. Med allmÀnna nyhetsmedier avses

medier som har ett redaktionellt innehÄll bestÄende av regelbunden allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundlÀggande processer och skeenden.

Denna definition av begreppet allmÀnna nyhetsmedier ska framgÄ av lagen om mediestöd. Definitionen omfattar dock flera centrala begrepp som i sig sjÀlva kan behöva definieras. Med redaktionellt

23  6 § presstödsförordningen (1990:524).

321

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

innehÄll menas enligt Medieutredningen det innehÄll som har produ- cerats av det allmÀnna nyhetsmediets redaktion eller har köpts in frÄn t.ex. text- eller bildleverantör, som Àr oberoende frÄn kommer- siella intressen och som tillgÀngliggjorts under ansvarigt utgivarskap.

Med regelbunden allsidig nyhetsbevakning menar utredningen att det allmÀnna nyhetsmediets redaktion med tillrÀckligt tÀta inter- valler ska anskaffa, producera och sprida ett brett urval verifierad information av aktualitetskaraktÀr. DÀrtill ska mediet innehÄlla en mÄngfald av perspektiv. Detta innehÄll kan handla om politik, men Àven om civilsamhÀllet, nÀringsliv och kulturliv. Mediestödet Àr alltsÄ inte avsett att finansiera en ensidig representation, ej heller finansiera en oförÀndrad webbplats. Det ligger i grundförutsÀttningen för ett allmÀnt nyhetsmedium att innehÄllet ska förnyas med viss regelbun- denhet. Annars gÄr aktualitetsaspekten, som Àr en vÀsentlig del av nyhetsbegreppet, förlorad.

Utöver nyhetsbevakningen ska allmÀnna nyhetsmedier bedriva kritisk granskning i form av t.ex. fördjupade genomlysningar av demokratins maktcentra som omfattas av t.ex. företrÀdare, besluts- fattande organ, myndigheter och andra offentligt finansierade verk- samheter. Med för demokratin grundlÀggande processer och skeen- den menas t.ex. debatter, beredning och beslut i exempelvis politiska partier, i demokratins beslutsfattande organ, myndigheter eller andra verksamheter men ocksÄ opinions- och maktförskjutningar i sam- hÀllet.

Mediestödet bygger i likhet med presstödet pÄ att stödberÀttigade medier ska ha en allmÀn, snarare Àn en avgrÀnsad, inriktning. Det Àr dock inte möjligt att peka ut vissa Àmnes- eller samhÀllsomrÄden som per definition för smala eller tillrÀckligt allmÀnna för att komma i frÄga för mediestöd. Om ett medium riktas sÀrskilt till t.ex. barn eller Àr inriktat pÄ en sÀrskild samhÀllsfunktion eller en avgrÀnsad maktstruktur, t.ex. rÀttsvÀsendet, ska det fortfarande ha möjlighet till mediestöd om inriktningen Àr allmÀn. Utan denna öppning skulle det i praktiken vara svÄrt för ett medieföretag att skapa för mÄlgrup- perna relevanta medier.

NÄgra av de omrÄden som diskuterats i det hÀr sammanhanget Àr t.ex. kultur och vetenskap. Bland de medier som behandlar dessa och liknande ÀmnesomrÄden finns det bÄde sÄdana som prÀglas av tydliga sÀrintressen och sÄdana som har en mer allmÀn inriktning. De senare Àr inte uteslutna frÄn mediestöd, men dÀremot de förstnÀmnda.

322

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Denna avgrĂ€nsning ska dock inte tolkas som att medier som driver sĂ€rintressen ska tillmĂ€tas mindre vikt i ett pluralistiskt samhĂ€lle – tvĂ€rtom. AvvĂ€gningen sker för att rikta det statliga stödet till de delar av medielandskapet dĂ€r det antas fĂ„ störst effekt, för sĂ„ mĂ„nga som möjligt.

Medieutredningen har Àven övervÀgt om begreppet allmÀnpoli- tisk opinionsbildning ska ingÄ i definitionen av allmÀnt nyhetsme- dium, pÄ samma sÀtt som i definitionen av allmÀn nyhetstidning i det nuvarande presstödssystemet. För mÄnga medier Àr det en sjÀlvklar- het att omfatta sÄvÀl nyhetsbevakning som opinionsbildning. Samtidigt finns det viktiga nyhetsmedier som inte omfattar opini- onsbildning, t.ex. nyhetsbyrÄerna. Det rÄder ingen brist pÄ Äsiktsare- nor i det digitaliserade medielandskapet. Av samma skÀl som ovan, att det statliga stödet bör riktas till de delar av medielandskapet dÀr de antas fÄ störst effekt, Àr den samlade bedömningen dÀrför att definitionen av allmÀnna nyhetsmedier inte ska omfatta ett krav pÄ allmÀnpolitisk opinionsbildning. Mediestödet kan inte heller gÄ till medier som enbart bedriver opinionsbildning.

Det bör avslutningsvis betonas att ett medium som motsvarar definitionen av allmÀnt nyhetsmedium inte automatiskt Àr berÀttigat till mediestöd. För att ett mediestöd ska kunna beviljas mÄste Àven övriga villkor i lagen om mediestöd och mediestödsförordningen vara uppfyllda.

7.2.2Krav pÄ juridisk person som huvudman

Det nuvarande presstödssystemet Àr riktat till företag som ger ut dagstidningar. Medieutredningen har övervÀgt möjligheten att ge statligt mediestöd direkt eller indirekt till medborgarna, sÄ att de sjÀlva skulle kunna vÀlja att stötta de medier de helst vill ta del av. I ett nytt mediepolitiskt system som utgÄr frÄn medborgarnas behov kan det finnas skÀl för en sÄdan ordning. En enkel berÀkning visar dock att varje medborgare skulle fÄ mycket smÄ belopp att anvÀnda. Ett skatteavdrag, t.ex. det som i debatten kommit att kallas medie-RUT, skulle dessutom ensidigt gynna de medieaktörer som anvÀnder sig av en affÀrsmodell byggd pÄ betalande anvÀndare. Att skapa ett incita-

323

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

ment för just denna grupp medieanvĂ€ndare – som redan betalar för sitt eller sina medier – riskerar att resultera i en svag effekt, trots hög kostnad.

De praktiska svÄrigheterna att administrera ett medborgarstöd talar ocksÄ emot en sÄdan lösning. Det Àr inte heller sÀkert att med- borgarnas intresse gynnas bÀst av att de statliga stödmedlen delas upp i smÄ potter, med betydande risk för att de uthÄlligt innehÄlls- producerande medierna inte fÄr tillrÀcklig finansiering. Av dessa skÀl lÀmnar Medieutredningen inget förslag om ett medborgarstöd.

Diskussioner har ocksÄ förts om möjligheten att ge mediestöd direkt till enskilda journalister, för att stÀrka deras stÀllning gentemot de marknadskrafter som driver dem att prioritera annan produktion Àn den uthÄlliga bevakningen av för demokratin vÀsentliga processer och skeenden. Medieutredningens bedömning Àr dock att ett sÄdant stöd skulle skapa osÀkerhet om ansvarsförhÄllandena för sÄvÀl anstÀllda som frilansare i deras relation med berörda allmÀnna nyhetsmedier, samtidigt som Àven en sÄdan stödordning skulle vara svÄr att administrera.

Medieutredningens samlade bedömning Àr dÀrför att det nya mediestödet ska förutsÀtta en juridisk person (t.ex. företag, fören- ingar eller stiftelser) som huvudman för det allmÀnna nyhetsmediet. Det Àr denna som Àr mottagare av ett eventuellt mediestöd.

7.2.3Oavsett innehÄlls- eller spridningsform

Medierna konvergerar allt mer i de digitala kanalerna och det gĂ„r inte pĂ„ samma sĂ€tt som tidigare att skilja pĂ„ tidningar, radio och tv utifrĂ„n en indelning i text, ljud och bild. I det digitaliserade medielandskapet blandas dessa innehĂ„llsformer samtidigt som nya uppstĂ„r, t.ex. peda- gogiska nyhetsspel, interaktiv grafik, bildspel med text och ljud och s.k. ”360 video”24. Teknikutvecklingen har ocksĂ„ utökat antalet möj- liga spridningsformer. Den traditionella pappersdistributionen samt t.ex. tv-sĂ€ndningar i marknĂ€tet har kompletterats med trĂ„dbundna sĂ€ndningar (sĂ„vĂ€l via kabel som via internet) men ocksĂ„ genom en

24  360-video Ă€r ett sfĂ€riskt format som ger anvĂ€ndarna en kĂ€nsla av nĂ€rvaro i den filmade miljön.

324

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

mĂ€ngd internetburna spridningsformat, t.ex. bestĂ€ll-tv (”video on demand”, vod), andra typer av playtjĂ€nster för exempelvis ljud och text samt nĂ€tforum, sociala medietjĂ€nster m.m.

Delvis parallellt har teknikutvecklingen drivit fram en mÀngd nya mottagningsmöjligheter. Det traditionella utbudet av apparater har kompletterats med sÄvÀl fysiska som digitala företeelser, t.ex. smarta mobiltelefoner, surfplattor och smarta klockor, men Àven olika typer av digitala delningsmöjligheter, t.ex. nÀtforum och sociala medie- plattformar.

Det nya mediestödet utgÄr frÄn att alla dessa innehÄlls- och sprid- ningsformer, och kombinationer av dem, i princip ska kunna komma i frÄga för mediestöd, givet att övriga stödvillkor Àr uppfyllda. Om det finns sakliga skÀl som talar för det kan dock villkor och förutsÀtt- ningar för mediestöd skilja sig Ät mellan fysiska och digitala medier. NÀr det gÀller fysisk distribution respektive digital spridning av all- mÀnna nyhetsmedier Àr de praktiska och ekonomiska förutsÀttning- arna sÄ skilda att mediestöd i första hand kan motiveras för den fysiska distributionen av papperstidningar, inte för den digitala spridningen av nyhetsmedier.

7.2.4AllmÀnna nyhetsmedier som inte kan fÄ mediestöd

Tidningar som ges ut av staten eller en kommun kan inte fÄ presstöd i det nuvarande stödsystemet. En motsvarande begrÀnsning ska gÀlla för mediestödet.

Samtidigt finns det behov av en ytterligare avgrÀnsning, givet att mediestödet omfattar allmÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- eller spridningsform. Mediepolitiken omfattar Àven finansiering och styr- ning av de offentligt finansierade medierna, och det bör dÀrför poÀngteras att mediestödet ska rikta sig till andra delar av medieland- skapet.

Mediestöd fÄr dÀrför inte ges till allmÀnna nyhetsmedier som ges ut av myndigheter eller av verksamhet som finansieras genom lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmÀnhetens tjÀnst.

325

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.2.5Flera stödformer

I Medieutredningens delbetÀnkande stÀlldes frÄgan om ett nytt med- iestöd ska vara inriktat pÄ innovation, teknik, distribution, konsum- tion och/eller innehÄllsproduktion. I de samtal som utredningen fört med företrÀdare för mediebranschen har det funnits en tydlig priori- tering av stöd till löpande produktion av redaktionellt innehÄll samt till innovation och utveckling. Medieutredningen har med utgÄngs- punkt i behovsanalysen som pekar sÄvÀl pÄ en försvagad innehÄlls- produktion som pÄ mediernas behov av att öka utvecklings- och innovationstempot kommit fram till att förslaget till mediestödslag ska omfatta bÄde ett produktionsstöd och ett innovations- och utvecklingsstöd.

Ett stöd till distribution av papperstidningar handlar om att till- godose den del av befolkningen som fortfarande vÀljer att ta del av nyheter i pappersformatet. Det rör sig företrÀdesvis om en Àldre befolkning, inte sÀllan bosatt i omrÄden som utan ett stöd skulle bli utan lokala och överspridda morgontidningar. I dessa omrÄden kan medborgarna Àven ha sÀmre internetaccess och nÀr den digitala kom- munikationen inte Àr helt funktionell blir de fysiska försÀndelserna desto viktigare.25 Distributionskedjorna Àr ocksÄ sÄ invÀvda i varan- dra att om en tidning lÀgger ner pappersutgivningen kan det innebÀra att Àven andra blir förhindrade frÄn att komma ut. Ett stöd för sam- distribution av papperstidningar ska dÀrför vara en del av Àven det nya mediestödet. Distributionsstödet ska inte vara begrÀnsat vare sig i tid eller i rum, men allt talar för att antalet samdistribuerade tid- ningsexemplar kommer att fortsÀtta minska och att stödet med tiden blir mindre efterfrÄgat.

DÄ situationen pÄ mediemarknaden Àr sÄdan att ett antal aktörer riskerar att hamna pÄ ekonomiskt obestÄnd inom en överskÄdlig tidsperiod har Medieutredningen Àven övervÀgt behovet av ett sÀr- skilt omstÀllningsstöd. Det skulle i sÄ fall vara ett tillfÀlligt och begrÀnsat stöd för att avvÀrja akuta hot mot verksamhetens fortlev- nad, en sista utvÀg nÀr alla andra möjligheter har uttömts.26

25  Medieutredningen behandlar frĂ„gan om möjliggörande infrastruktur i kapitel 8, avsnitt 8.7.

26  Utformningen av ett omstĂ€llningsstöd ska följa Europeiska kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsĂ€ttning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svĂ„righeter (2014/C 249/01). Ett liknande s.k. saneringsstöd finns sedan 2013 i Danmark. Stödet fĂ„r lĂ€m- nas till nyhetsmedier som kommit i likviditetsproblem, för att förhindra en omedelbar ned- lĂ€ggning och för att medverka till mediets fortlevnad. Enligt uppgift har Ă€nnu inget sĂ„dant sa- neringsstöd utbetalats.

326

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Om ett sÄdant stöd beviljas kan det emellertid handla om bety- dande belopp och det Àr enligt Medieutredningen inte lÀmpligt att finansiera det inom ramen för mediestödet. DÄ skulle ett beslut om att medge ett akut omstÀllningsstöd kunna innebÀra allvarliga konse- kvenser för andra allmÀnna nyhetsmedier, vilket inte Àr avsikten. DÀrför omfattar förslaget till nytt mediestödssystem inte ett omstÀllningsstöd. Detta innebÀr inte att Medieutredningen inte anser att det kan finnas behov av ett sÄdant stöd, tvÀrtom pekar den sammantagna bilden i kapitel 3 pÄ att sÄ kan komma att bli fallet inom en överskÄdlig tidshorisont. FrÄgan om ett sÀrsklit omstÀll- ningsstöd fÄr dock övervÀgas i sÀrskild ordning.

Medieutredningen har Àven övervÀgt frÄgan om huruvida lagen ska ange vilka stödformer som ingÄr i det nya mediestödet, om stöd- formerna ska överlÄtas pÄ den ansvariga nÀmnden att bestÀmma eller om stödet snarare ska lÀmnas som ett rambelopp till enskilda stöd- mottagare, som dÀrmed sjÀlv fÄr avgöra vilka delar av verksamheten som ska finansieras med stödet. Mot en sÄdan friare reglering talar dock att förutsÀttningarna skiljer sig Ät en hel del mellan de olika stödÀndamÄlen och dÀrför anger lagen vilka former av stöd som ingÄr, medan mediestödsförordningen anger de nÀrmare förutsÀtt- ningarna för respektive stödform.

7.2.6Mediestödets syfte

Av mediestödslagen ska Àven syftet med mediestödet framgÄ. Enligt Medieutredningen syftar stödet till att stÀrka demokratin i Sverige genom att, via allmÀnna nyhetsmedier, frÀmja allmÀnhetens tillgÄng till oberoende nyhetsförmedling samt möjlighet att ta del av och sjÀlva medverka till en mÄngfald av perspektiv i en bred samhÀllsde- batt. Det finns med andra ord ett uttalat medborgarfokus i medie- stödet.

Medieutredningen menar vidare att allmÀnna nyhetsmedier stÀr- ker den svenska demokratin genom en uthÄllig, kritisk granskning av makten, i allmÀnhetens tjÀnst, som motverkar maktmissbruk och korruption. Det stÀrker ocksÄ medborgarnas förtroende, bl.a. för de demokratiska processerna. Oberoende nyhetsförmedling bedrivs av

327

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

aktörer som Àr fria i förhÄllande till intressen som kan pÄverka det redaktionella innehÄllet, vilket i det hÀr avseendet inte omfattar opi- nionsmaterial.

Medborgarnas roll handlar bÄde om passiv och aktiv anvÀndning av innehÄllet i allmÀnna nyhetsmedier, och om att ta del av och sjÀlv medverka till en mÄngfald av perspektiv i en bred samhÀllsdebatt. Det senare omfattar nyttjande av yttrandefriheten genom att t.ex. delta i opinionsbildning och ta aktiv del i det offentliga samtalet.

I lagen om mediestöd anvÀnds begreppet allmÀnhet i stÀllet för medborgare, eftersom lagtexter bara kan innehÄlla den formella betydelsen av begreppet medborgare.27 Med allmÀnhet avser Medie­ utredningen alla svenska medborgare i Sverige och utomlands samt alla med annat eller inget medborgarskap som bor i Sverige.

7.2.7En mediestödsnÀmnd

En ny nĂ€mnd – mediestödsnĂ€mnden – ska inrĂ€ttas för att hantera det nya mediestödet och den ersĂ€tter dĂ€rmed den nuvarande presstöds- nĂ€mnden. Ledamöter nominerade av organisationer som företrĂ€der publicister, journalister och medieföretag ska utgöra en majoritet.

Enligt den förordning som styr sammansÀttningen av presstöds- nÀmnden nÀmns bara att ordförande och vice ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare.28 För övriga ledamöter anges inga sÀrskilda kravspecifikationer eller nomineringsprinciper och dÀrför Àr transparensen begrÀnsad. I praktiken ingÄr i den nuvarande nÀmn- den bl.a. medieforskare, publicister och företrÀdare för de politiska partierna i riksdagen. Enligt den praxis som gÀller för tillsÀttningen av ledamöter i nÀmnden, inbjuds partierna att nominera ledamöter inför varje mandatperiod. Det Àr regeringen som dÀrefter beslutar om nÀmndens sammansÀttning.

Den nya mediestödsnÀmndens uppdrag kommer att skilja sig pÄ avgörande punkter frÄn det som gÀller för presstödsnÀmnden. Behovet för ledamöterna att göra bedömningar av mediers innehÄll

– t.ex. kvalitet och inre mĂ„ngfald – kommer att öka avsevĂ€rt i det nya mediestödssystemet och det talar för att kompetensprofilen för

27  ”Det mest pĂ„tagliga bevisen pĂ„ det svenska medborgarskapet Ă€r det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rĂ€tt att vistas i Sverige”. Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Migrationsverkets webbplats i oktober 2016.

28  24 § förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

328

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

nĂ€mndens ledamöter ocksĂ„ ska vara annorlunda. I stĂ€llet för en poli- tisk representation ska det av lagen framgĂ„ att ledamöter nominerade av organisationer som företrĂ€der publicister, journalister och medie- företag – t.ex. Utgivarna, Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, Pressens SamarbetsnĂ€mnd och Publicistklubben – ska utgöra en majoritet.

DÀrmed inte sagt att dessa ska nominera ledamöter hÀmtade ur de egna leden. Detta skulle kunna resultera i en oönskad slagsida nÀr det gÀller en viss typ av kompetenser och erfarenheter frÄn de traditio- nella medieföretagen. De nominerade ska vara sakkunniga, betrodda personer med gedigen professionell bakgrund som speglar hela medielandskapets­ bredd. De ska utses pÄ personliga mandat och inte som företrÀdare för enskilda företag eller andra sÀrintressen.

MediestödsnÀmndens sammansÀttning motiveras alltsÄ sÄvÀl av kompetensbehov som av behovet att sÀkerstÀlla ett stÀrkt oberoende gentemot staten. Medieutredningen Äterkommer om de nÀrmare förutsÀttningarna för mediestödsnÀmnden i avsnitt 7.4.

7.2.8Mediestödslagens giltighet

Sett till medielandskapets behov bör ett nytt mediestödssystem trÀda i kraft sÄ snart som möjligt. Medieutredningens förslag innebÀr att en ny lag om mediestöd ska trÀda i kraft den 1 januari 2018. Detta förutsÀtter att ett remissförfarande kan avslutas under vÄren 2017, en lagrÄdsremiss och en proposition till riksdagen kan beslutas senast hösten 2017, att den nya nÀmnden kommer pÄ plats och att medie- stödet kan godkÀnnas av Europeiska kommissionen före Ärsskiftet.

7.2.9Sammanfattning

Mediestödslagens huvudsakliga innehÄll sammanfattas i tabell 7.3. Den innehÄller Àven en jÀmförelse med det nuvarande presstödssys- temet pÄ motsvarande punkter.

329

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier SOU 2016:80

Tabell 7.3 Mediestödslagens huvudsakliga innehÄll jÀmfört med presstödet

Föreslagen mediestödslag Nuvarande presstöd

Berörda medier

AllmÀnna nyhetsmedier, oavsett

 

innehÄlls- eller spridningsform.

Stödformer

Produktionsstöd, distributionsstöd,

 

innovations- och utvecklingsstöd.

Stödets syfte

StÀrka demokratin genom att, via

 

­allmÀnna nyhetsmedier, frÀmja

 

­allmÀnhetens tillgÄng till oberoende

 

nyhetsförmedling samt möjlighet att

 

ta del av och sjÀlva medverka till en

 

mÄngfald av perspektiv i en bred

 

samhÀllsdebatt.

AllmÀnna nyhetstidningar, i huvudsak pappersbaserade.

Driftsstöd, distributionsstöd, utvecklingsstöd.

StÀrka demokratin genom att sÀkerstÀlla­ yttre mÄngfald, pÄ geografiskt avgrÀnsade platser.

Ansvarig nÀmnd MediestödsnÀmnden, majoritet av ledamöter nominerade av organisa- tioner som företrÀder publicister, journalister och medieföretag.

PresstödsnÀmnden, inkl. leda- möter nominerade av riks­ dagens politiska partier.

Det nya mediestödet skiljer sig frÄn det nuvarande presstödet pÄ flera avgörande punkter, men som framgÄtt ovan Àr skillnaderna sak- ligt motiverade. Av samma skÀl finns det ocksÄ kvar inslag frÄn det nuvarande presstödet i det nya mediestödet, t.ex. ett pappersbaserat distributionsstöd.

7.3Mediestödsförordningens innehÄll

I detta avsnitt beskrivs de bestĂ€mmelser som ingĂ„r i förslaget till mediestödsförordning. Förslaget omfattar de villkor som mottagare av mediestöd mĂ„ste uppfylla (7.3.1–7.3.3), de sĂ€rskilda förutsĂ€tt- ningar som ska gĂ€lla för de olika stödformerna (7.3.4) samt bestĂ€m- melser av administrativ art, t.ex. om Ă€rendenas handlĂ€ggning, villkor för utbetalning av stöd och redovisningsskyldigheter för mottagare av stöd (7.3.5).

Medieutredningens allmÀnna strÀvan Àr att det nya mediestödet ska vara mindre detaljstyrt Àn det nuvarande presstödet, som prÀglas av flera Ärs lager-pÄ-lager-reglering. DÀrmed skapas ocksÄ större rörelsefrihet för den ansvariga mediestödsnÀmnden och ökad flexi-

330

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

bilitet i stödsystemet. Det nya systemets villkor bör följas upp löpande och anpassas nÀr det Àr pÄkallat av stödsystemets utfall eller av vÀsentliga förÀndringar i branschen.

7.3.1Trösklar för intrÀde i stödsystemet

Förslag: Av mediestödsförordningen ska framgÄ att mediestöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som

––prĂ€glas av principen om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde och den en- skilda mĂ€nniskans frihet och vĂ€rdighet,

––har ett redaktionellt innehĂ„ll som utgör minst 60 procent av hela innehĂ„llet,

––har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehĂ„ll som utgör minst 20 procent av hela innehĂ„llet,

––har ett redaktionellt innehĂ„ll som prĂ€glas av hög kvalitet och inre mĂ„ngfald,

––Àr allmĂ€nt tillgĂ€ngliga,

––sjĂ€lvstĂ€ndigt sprids under egen titel med en ansvarig utgivare,

––publiceras eller sĂ€nds minst 45 gĂ„nger per Ă„r,

––Àr riktade till en svensk mĂ„lgrupp, och

––har en god anvĂ€ndarförankring.

Det ska Àven framgÄ att ett redaktionellt innehÄll kan bestÄ av text, bild, rörlig bild, grafik och ljud.

MediestödsnÀmnden ska fÄ föreskriva om högre periodicitet Àn 45 gÄnger per Är för en viss kategori av digitala allmÀnna nyhets- medier om det Àr uppenbart att periodiciteten bör vara högre.

NÀmnden ska fÄ stÀlla som krav att det allmÀnna nyhetsmediet Àr anslutet till ett medieetiskt system som villkor för mediestöd.

I det nuvarande presstödet finns flera villkor som en tidning mÄste uppfylla för att komma i frÄga för stöd. Det gÀller t.ex. lÀgsta abon- nerad upplaga, minsta andel eget redaktionellt innehÄll, lÀgsta utgiv- ningsfrekvens och högsta tÀckningsgrad. Dessa anvÀnds för att fast-

331

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

stÀlla tidningarnas förankring i befolkningen, deras redaktionella sjÀlvstÀndighet, deras inriktning pÄ nyheter och deras behov av stat- ligt stöd. I samtliga dessa fall anvÀnds siffersatta tröskelvÀrden som bygger pÄ att det gÄr att mÀta fysiska tidningsexemplar, utgivnings- dagar och spaltmetrar.

Att gĂ„ frĂ„n det nuvarande i huvudsak pappersbaserade presstödet till ett mediestöd oberoende av innehĂ„lls- eller spridningsform inne- bĂ€r att mĂ€tbarheten i kvantitativa termer minskar. DĂ€rmed inte sagt att de förhĂ„llanden som ligger till grund för mĂ€tningarna Ă€r oviktiga. Även det nya mediestödet ska bygga pĂ„ att stödberĂ€ttigade medier bl.a. ska ha en viss andel redaktionellt innehĂ„ll, en viss andel exklu- sivt, egenproducerat redaktionellt innehĂ„ll, en viss periodicitet och en god anvĂ€ndarförankring. De kan liknas vid trösklar som mĂ„ste passeras för att komma i frĂ„ga för mediestöd.

En central frÄga för bÄde mediebranschen och det nya mediestödet gÀller dÀrför möjligheten att fÄ fram jÀmförbar och relevant statistik i en allt mer digitaliserad och konvergerande medieekologi.29 I viss mÄn gÄr det fortfarande att mÀta medieanvÀndning och medieinnehÄll, men det krÀvs utan tvekan fler bedömningar för att faststÀlla om vill- koren för mediestöd Àr uppfyllda eller inte.

Nedan redovisar Medieutredningen sina övervÀganden bakom respektive tröskel. Flertalet allmÀnna nyhetsmedier ska passera alla trösklar med kriterier som Àr lika för alla, men för nÄgra utpekade grupper av medier ska vissa trösklar vara undantagna eller lÀgre satta för att bÀttre passa deras förutsÀttningar, vilket framgÄr av nÀsta avsnitt (7.3.2).

Demokratisk vÀrdegrund

Mediestödet Àr ett av flera demokrativerktyg som staten har att tillgÄ. Dessa verktyg Àr mÄnga och av skiftande karaktÀr. Samtliga bottnar emellertid i den vÀrdegrund som demokratin Àr byggd pÄ. Yttrandefriheten gÀller alla, alla röster Àr lika vÀrdefulla, dÄ demokra- tin utgÄr frÄn alla mÀnniskors lika vÀrde.

29  Dessa frĂ„gor diskuterades vid Medieutredningens rundabordsmöte om behovet av jĂ€mför- bar statistik i den digitala miljön (se kapitel 2, avsnitt 2.1.2).

332

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

I en tid dÄ antidemokratiska krafter utmanar demokratin stÀlls vissa frÄgor pÄ sin spets. I debatten har vissa traditionellt hÀvdat behovet av en neutral hÄllning inför de medborgerliga fri- och rÀt- tigheterna: Det anses att staten visserligen bör markera mot exem- pelvis brott som hets mot folkgrupp, men lÄta det lÄgintensiva hatet passera, i neutralitetens och yttrandefrihetens namn. Med lÄginten- sivt hat avser Medieutredningen den typen av budskap som kanske inte nÄr upp till vad i lagens mening Àr direkt brottsligt, men som klart och tydligt uttrycker ett motstÄnd mot hÄllningen om alla med- borgares frihet och lika vÀrde. Inför det lÄgintensiva hatet som pÄ sikt har potentialen att skapa normativa och för demokratin potenti- ellt skadliga vÀrdeförskjutningar, bör inte staten förhÄlla sig neutral.

Majoriteten i den parlamentariska Presstödskommittén menade att ett pÄ denna punkt villkorat presstöd skulle inskrÀnka det fria ordet som det kommer till uttryck i Tryckfrihetsförordningen (TF). Professorn i konstitutionell rÀtt, Hans-Gunnar Axberger, kommit- téns skiljaktige ordförande, kom emellertid till slutsatsen att pres - stödet som sÄdant redan utgör ett sÄdant ingrepp och att villkoret dÀrmed mer utgör en gradfrÄga Àn en principfrÄga. I Axbergers tolk- ning av grundlagarna Àr ett dylikt villkor inget ingrepp i de konstitu- tionella fri- och rÀttigheterna. Presstöd Àr en del av mediepolitiken, ingen grundlagsskyddad rÀttighet.30

Eftersom det nuvarande presstödet inte innehÄller nÄgon bestÀm- melse om respekt för demokratins grundprinciper som en förutsÀtt- ning för att fÄ del av stödet, anvÀnds skattebetalarnas pengar i dag för att delfinansiera medier som publicerar innehÄll som t.ex. vÀcker misstro mot vissa grupper. Enligt Medieutredningens förslag till mediestödsförordning ska det vara ett tröskelkrav för det nya medie- stödet att det allmÀnna nyhetsmediet prÀglas av principen om alla mÀnniskors lika vÀrde och den enskilda mÀnniskans frihet och vÀr- dighet vilket Àven gÀller för den som sÀnder tv eller radio enligt radio- och tv-lagen.31

Medier som bedriver lĂ„gintensiv hatpropaganda i syfte att miss- kreditera en viss grupp mĂ€nniskor – utlandsfödda, kvinnor eller muslimer exempelvis – kan enligt Medieutredningen inte anses upp- fylla detta krav, Ă€ven om de inte gĂ„r sĂ„ lĂ„ngt i varje enskild publicering att den ansvariga utgivaren kan Ă„talas för förtal eller hets mot folk-

30  SOU 2013:66 s. 444–447.

31  5 kap. 1 § och 14 kap. 1 § radio- och tv-lagen (2010:696).

333

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

grupp. Inför perspektiv som utgÄr ifrÄn att alla mÀnniskor inte Àr lika mycket vÀrda kan inte staten förhÄlla sig neutral. Staten ska visser­ ligen i sin tvingande roll (för att upprÀtthÄlla lag och ordning) för- svara medborgares rÀtt att uttrycka dessa perspektiv, men ska i sin roll som normbildare inte med allmÀnna medel stötta medier som inte respekterar de demokratiska grundprinciperna om alla mÀnnis- kors lika vÀrde, frihet och vÀrdighet.

Medieutredningen har övervĂ€gt att definiera detta tröskelvĂ€rde inom ramen för villkoret ”kvalitet och inre mĂ„ngfald”. Detta hade mycket vĂ€l lĂ„tit sig göras, dĂ„ en ensidigt negativ representation av t.ex. en viss grupp inte kan sĂ€gas uppfylla de medieetiska publice- ringsreglerna eller inre mĂ„ngfald i betydelsen mĂ„ngfald i varje enskilt mediums innehĂ„ll.32 För tydlighetens skull valde utredningen emellertid­ att lyfta resonemanget till ett eget avsnitt.

Minst 60 procent redaktionellt innehÄll

Ett villkor för det nuvarande driftsstödet till en- och tvÄdagarstid- ningar och för det nyinrÀttade utvecklingsstödet Àr att minst 50 procent av hela innehÄllet mÄste utgöras av redaktionellt material för att komma i frÄga för stöd. Endags- och tvÄdagarstidningar med en s.k. packningsgrad pÄ 60/40 eller 70/30 procent kan dÀrmed inte komma ifrÄga för stöd.33 Vid tidigare översyner av det statliga stödet till dagspressen har man hÀnvisat till att presspolitiken inte ska omfatta annonstidningar, dÀr det redaktionella innehÄllet Àr under- ordnat.34

Även mediestödet ska ha en tydlig tonvikt pĂ„ det redaktionella innehĂ„llet i allmĂ€nna nyhetsmedier. Som framgĂ„tt ovan avses dĂ€rmed det innehĂ„ll som har producerats av det allmĂ€nna nyhetsmediets redaktion eller köpts in frĂ„n t.ex. text- eller bildleverantör som Ă€r oberoende frĂ„n kommersiella intressen. Med mediestödets uttalade syfte att stĂ€rka demokratin i Sverige genom att, via allmĂ€nna nyhets- medier, bl.a. frĂ€mja allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till oberoende nyhetsför- medling Ă€r det mycket som talar för att kravet pĂ„ redaktionellt inne- hĂ„ll ska öka nĂ„got i det nya stödsystemet. Enligt Medieutredningen

32  Pressens samarbetsnĂ€mnd. Spelregler för press, radio och tv, publicitetsreglerna p. 13.

33  Enligt uppgift frĂ„n Gratistidningarnas förening har mĂ„nga gratistidningar en packningsgrad pĂ„ 60/40 eller 70/30 procent, dvs. 60 eller 70 procent av innehĂ„llet utgörs av annonser.

34  Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66), s. 367.

334

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

ska kravet pÄ redaktionellt innehÄll gÀlla som allmÀnt tröskelkrav för mediestöd och dessutom öka frÄn 50 till 60 procent. Bedömningen Àr att nuvarande presstödstidningar antingen redan uppfyller villkoret eller har förutsÀttningar att göra det. Mer kvalitativt redaktionellt material skulle möjligen ocksÄ fÄ en positiv inverkan pÄ anvÀndning och betalvilja.

Den nya mediestödsnĂ€mnden kan dock – i sin bedömning av omfattningen pĂ„ det redaktionella innehĂ„llet – inte utgĂ„ frĂ„n den pappersbaserade mĂ€tning som presstödet bygger pĂ„. DĂ€r baseras berĂ€kningen pĂ„ redaktionell yta som en del av det totalt tillgĂ€ngliga utrymmet i en tvĂ„dimensionell kontext. I digitala miljöer handlar det om att vĂ€ga in fler aspekter. AnvĂ€ndningstid förefaller nödvĂ€ndigt att ta hĂ€nsyn till. Men Ă€ven anvĂ€ndarupplevelsen. Det redaktionella innehĂ„llet mĂ€tt i rena volymer kan vara en omfattande del av hela mediets spridda produktion, men Ă€ndĂ„ – utifrĂ„n anvĂ€ndarperspektiv

– stĂ„ tillbaka för exempelvis dominerande popup-annonser. Ett generellt problem avseende mĂ€tbarhet i den digitala miljön handlar om vad som Ă€r att betrakta som publicerat. TillgĂ€ngliggjort arkivma- terial kan anses stĂ€ndigt publicerat och fĂ„r i vissa situationer förnyad aktualitet för anvĂ€ndarna. Dessutom blir anvĂ€ndarupplevelserna alltmer individualiserade.

Medieutredningen har i dialog med mÀtinstitut prövat förutsÀtt- ningarna för huruvida det trots allt gÄr att göra meningsfulla bedöm- ningar av omfÄnget pÄ det redaktionella innehÄllet i digitala medier, genom att t.ex. mÀta publicerad redaktionell volym under aktuell mÀtperiod i förhÄllande till publicerad annonsvolym, hÀmtat som data ur medieföretagens system för annons- och reklamhantering och redaktionella publiceringar. Arkivmaterial som endast varit till- gÀngliggjort i form av att anvÀndarna har haft möjlighet att söka i det kan inte tillgodorÀknas som under aktuell mÀtperiod publicerad redaktionell volym.

Enligt uppgift finns det inget enkelt sÀtt att fÄ ut dessa data, men om ett krav pÄ redovisning av den redaktionella andelen stÀlls pÄ all- mÀnna nyhetsmedier för att vara stödberÀttigad bör det vara möjligt att fÄ fram underlag.35 I likhet med övriga trösklar för intrÀde i mediestödet­ ankommer det pÄ det ansökande mediet att pÄvisa att villkoret Àr uppfyllt.

35  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av TS Mediefakta i september 2016.

335

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Minst 20 procent exklusivt, egenproducerat material

Mediestödet ska stimulera mĂ„ngfald. Återpubliceringar av andras material eller s.k. rewrites innebĂ€r likriktning och Ă€r dĂ€rför inget som mediestödet ska finansiera. Kravet i det nuvarande presstödssyste- met Ă€r att 55 procent av det totala redaktionella innehĂ„llet ska vara eget.36 I utvecklingsstödet för tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar anges i stĂ€llet att minst 20 procent av hela tidningsutrymmet ska bestĂ„ av originalmaterial inom vissa omrĂ„den (nyhetsförmedling, samhĂ€llsbevakning eller allmĂ€npolitisk opinionsbildning).37 De bĂ„da procentsatserna Ă€r alltsĂ„ andelar av olika storheter, det redaktionella utrymmet respektive hela utrymmet, men de ska i huvudsak krĂ€va samma mĂ€ngd eget material.

Vid en nÀrmare granskning av hur andelen eget material mÀts, visar det sig att Àven visst inköpt byrÄmaterial kan ingÄ. Detta resul- terar i att statliga medel gÄr till att stötta produktionen hos en rad medier, trots att det kan handla om ett identiskt innehÄll. I det nya mediestödet krÀvs att enbart originalmaterial, betydande omarbet- ningar av andras material och material som exklusivt köpts in frÄn t.ex. frilansare rÀknas in som exklusivt, egenproducerat material. NÀr det gÀller material som framstÀllts via nÄgon grad av automation bör enligt Medieutredningen endast sÄdant material som skapats unikt för det specifika mediet rÀknas in i definitionen.

Med oförĂ€ndrade procentsatser och en snĂ€vare definition av eget material kommer kraven att öka nĂ„got i det nya mediestödssystemet. Medieutredningen anser dock att en sĂ„dan prioritering Ă€r vĂ€lmotive- rad givet syftet med stödet och den likriktning som prĂ€glar mycket av medieinnehĂ„llet i dag. Kravet Ă€r dĂ€rför att minst 20 procent av hela innehĂ„llet i ett allmĂ€nt nyhetsmedium ska bestĂ„ av exklusivt, egenproducerat material. Medieutredningen gör bedömningen att de flesta av dagens mediestödsmottagare har möjlighet att nĂ„ upp till detta ökade krav. PĂ„ lĂ€ngre sikt kan en sĂ„dan prioritering heller inte vara negativ för de allmĂ€nna nyhetsmedierna.

36  6 § presstödsförordningen.

37  3 § förordning om utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar.

336

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Inom ramen för presstödssystemet mÀts det unika innehÄllet i en publikation med en delvis manuell metod. Tidningar och deras digi- tala och sociala spridningsformer kontrolleras och bedöms okulÀrt.38 Denna metod mÄste anses behÀftad med en relativt stor osÀkerhet. Det Àr önskvÀrt att det framöver gÄr att utföra tillrÀckligt sÀkra mÀt- ningar med hjÀlp av digital teknik, nÄgot som förutsÀtter att de före- tag som ansöker om stöd stÀller relevant data till förfogande.

Hög kvalitet och inre mÄngfald

Ett antagande som har legat till grund för presstödet Àr att kvalitet kan kopplas till ett pris: det Àr bara det innehÄll anvÀndarna Àr villiga att betala för som kan antas utgöra kvalitativt innehÄll. Detta anta- gande har sina rötter i en tid dÄ dagspressen antogs stÄ för kvalitet och dÄ ena delen av den tudelade intÀktsmodellen bestod av anvÀndar­ intÀkter frÄn prenumerationer. I det nya medielandskapet existerar en mÀngd medier som tillgÀngliggör sitt kvalitativa nyhetsinnehÄll gratis, sÄvÀl pÄ papper som i digitala kanaler. Det gÄr sÄlunda inte lÀngre att dra nÄgra slutsatser om kvalitet utifrÄn om mediet Àr betalt eller inte.

I förslaget till mediestödsförordning anges pĂ„ den hĂ€r punkten att en förutsĂ€ttning för mediestöd Ă€r att det allmĂ€nna nyhetsmediet har ett redaktionellt innehĂ„ll som prĂ€glas av hög kvalitet och inre mĂ„ng- fald. NĂ€r Medieutredningen i delbetĂ€nkandet pekade pĂ„ kvalitet och mĂ„ngfald som tĂ€nkbara villkor för ett nytt mediestöd riktades en del kritik mot att staten pĂ„ detta sĂ€tt skulle iklĂ€da sig rollen som smak- domare och att en viktig grĂ€ns för det redaktionella oberoendet skulle övertrĂ€das om sĂ„dana villkor infördes.39 Att de mediepolitiska verktygen ska frĂ€mja journalistik som prĂ€glas av bl.a. kvalitet och mĂ„ngfald framgĂ„r av direktiven till Medieutredningen. I den meningen har det alltsĂ„ inte varit en frĂ„ga att utreda, utan en förut- sĂ€ttning för utredningen att utgĂ„ frĂ„n.

Det finns dock goda skÀl för att ett nytt mediestöd behöver ta dessa faktorer i beaktande pÄ ett annat sÀtt Àn nÀr presstödet en gÄng skapades i början av 1970-talet. I dagens fragmentiserade medieland-

38  Dessa frĂ„gor diskuterades vid Medieutredningens rundabordsmöte om behovet av jĂ€mför- bar statistik i den digitala miljön (se kapitel 2).

39  Exempelvis Funcke, Nils (2015). Risk för statsstyrt medielandskap, Expressen, publicerad den 19 mars 2015.

337

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

skap, dÀr i princip vem som helst och vad som helst kan omfattas av begreppet medium, krÀvs nÄgon form av avgrÀnsning för att inte stödet ska riskera att gÄ till andra verksamheter Àn de som tillgodoser allmÀnhetens behov av oberoende nyhetsförmedling.

SĂ„vĂ€l kvalitet som inre mĂ„ngfald kan var för sig sĂ€gas omfatta tröskelvĂ€rdet ”demokratisk vĂ€rdegrund”. Ett innehĂ„ll som t.ex. ensi- digt misskrediterar en viss grupp kan sĂ€gas bryta mot de medieetiska reglerna, t.ex. om att höra bĂ„da sidor. Detta innehĂ„ll nĂ„r heller inte upp till tröskelkravet inre mĂ„ngfald, i betydelsen allsidiga perspektiv och representationer i ett och samma medium. Kvalitet och mĂ„ngfald Ă€r dock betydligt bredare begrepp och Medieutredningens förslag Ă€r dĂ€rför att den demokratiska vĂ€rdegrunden ska vara ett sĂ€rskilt trös- kelvillkor.

Kravet pÄ att innehÄllet i ett allmÀnt nyhetsmedium ska vara av hög kvalitet Àr ett tröskelkrav och ska alltsÄ inte ligga till grund för en bedömning av stödbeloppets storlek. Det Àr inte frÄga om en rangordning av medier med mer eller mindre hög kvalitet, utan om ett grundkrav för att statens stöd ska riktas mot en viss typ av medier, sÄdana som regelmÀssigt prÀglas av hög kvalitet i sin nyhetsrapporte- ring. Dit torde landets fysiska och digitala dagstidningar, vissa tv- program samt vissa digitala initiativ höra. Ett alternativ dÀr kvalitet inte betonas som grund för mediestöd skulle skapa onödig osÀkerhet om grunderna för stödet.

Staten varken kan eller bör heller ha en uppfattning om vad som Àr kvalitativ journalistik. Kompetensen pÄ omrÄdet finns hos erfarna publicister och journalister och det Àr dÀrför mediestödsnÀmnden ska ha det föreslagna majoritetsförhÄllandet. Det ska för allmÀnna nyhetsmedier gÄ att ta emot mediestöd utan att nÄgon misstanke om statlig styrning av innehÄllet ska uppstÄ.

En annan viktig skillnad mellan det nuvarande presstödet och det nya mediestödet Àr det avsteg som görs frÄn principen med yttre mÄngfald. Tidigare har en utgÄngspunkt varit att mÄnga röster sÀker- stÀlls av mÄnga olika medieaktörer. Medborgarna vÀljer emellertid i dag att nyttja de digitala möjligheterna och fördelar sin uppmÀrk- samhet över en mÀngd olika plattformar, svenska sÄvÀl som utlÀnd- ska. Det Àr i denna allt mer fragmentiserade vÀrld inte önskvÀrt att statliga medel inriktas för att spÀ pÄ denna utveckling. Det som behöver stÀrkas Àr i stÀllet samlande, demokratiska, ansvarstagande och allsidiga arenor dÀr sÄ mÄnga som möjligt möter och medverkar

338

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

till en mÄngfald av perspektiv och representationer. Dessutom har marknaden rört sig i en riktning som gör det relevant att ifrÄgasÀtta den faktiska yttre mÄngfalden, tidigare hade mÄnga orter tvÄ eller fler konkurrerande medier, i dag stÄr i nÀra nog samtliga fall samma Àgare bakom de olika titlarna.

Det nya mediestödet ska dÀrför i stÀllet betona en inre mÄngfald, dÀr olika perspektiv och representationer mÄste rymmas i ett och samma nyhetsmedium. Ett allsidigt nyhetsmedium har, enligt Medieutredningens mening, redan tillgodosett kravet pÄ inre mÄng- fald pÄ nyhetsplats genom gÀngse yrkesetiska arbetsmetoder, t.ex. genom att höra bÄda sidor.40 I de fall dÀr ett allmÀnt nyhetsmedium har en uttalad politisk profil pÄ sin ledarplats eller motsvarande, krÀvs för stödberÀttigande att mediet inkluderar ett innehÄll med olika utgÄngspunkter. Det faktum att mediestödet betonar den inre mÄngfalden torde Àven vara positivt för jÀmstÀlldheten mellan kvin- nor och mÀn. Ett medium som enbart lyfter fram mÀn i bevakningen kan, mot bakgrund av detta nya tröskelkrav, inte komma i frÄga för statligt stöd.

AllmÀnt tillgÀnglig

Det Àr ett tröskelkrav för mediestöd att det allmÀnna nyhetsmediet Àr allmÀnt tillgÀngligt. Mediestöd fÄr alltsÄ inte lÀmnas till nyhetsme- dier som Àr tillgÀngliga endast för en sluten grupp. Om ett medlem- skap i en organisation Àr en förutsÀttning för att fÄ tillgÄng till ett medium, dÄ kan det mediet inte komma i frÄga för mediestöd. En betalvÀgg kan i sig inte anses innebÀra att mediet Àr riktat till en slu- ten grupp.

I den digitala miljön finns det anledning att ocksÄ granska i vilken grad det allmÀnna nyhetsmediet lever upp till kravet pÄ att innehÄllet ska vara allmÀnt tillgÀngliggjort. Om algoritmer anvÀnds för att begrÀnsa tillgÄngen genom att ett visst innehÄll bara visas för vissa grupper, t.ex. om delar av det producerade innehÄllet endast Àr till- gÀngliggjort för anvÀndare som tidigare visat aktivt intresse för ett visst politiskt parti. DÄ kan det inte inkluderas i berÀkningen av det redaktionella innehÄllet.

40  Pressens samarbetsnĂ€mnd. Spelregler för press, radio och tv, publicitetsreglerna p. 13.

339

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

SjÀlvstÀndig utgivning, egen titel och ansvarig utgivare

För att inte skada systemets legitimitet i medborgarnas ögon ska mediestödsberÀttigade aktörer ha en ansvarstagande publicistisk hÄllning. Med egen titel menas en tydlig, avgrÀnsad beteckning som gör den lÀtt att identifiera för anvÀndarna, det kan exempelvis vara namn pÄ en webbplats eller en tv-kanals nyhetsredaktion.

Samtidigt försvÄrar konvergensen samt olika grÀnsöverskridande samarbeten möjligheterna att sÀrskilja olika medier. Tecken finns Àven som tyder pÄ att vissa medier Àr pÄ vÀg bort ifrÄn den traditio- nella modellen med titlar för att i stÀllet anvÀnda sig av t.ex. Àmnes- specifik tematik. Om en koncern paketerar innehÄll t.ex. som ett tematiskt omrÄde eller pÄ annat sÀtt aggregerar innehÄll frÄn flera medier bör mediestödsnÀmnden utgÄ frÄn anvÀndarperspektivet i sin bedömning. Om det fortfarande Àr möjligt för anvÀndarna att urskilja specifika, exempelvis lokala, editioner ska dessa medier anses ha en egen titel. PÄ samma vis ska ett medium som döper vissa av sina pro- dukter eller tjÀnster till egna namn, t.ex. konton i sociala medier, inte anses ha flera titlar.

Den som sÀnder radio och tv eller ger ut en tryckt skrift Àr, enligt YGL och TF, skyldig att utse en ansvarig utgivare. Databaser, t.ex. webbplatser eller appar, som tillhandahÄlls av andra Àn massmediefö- retag, t.ex. bloggare, kan ocksÄ omfattas av det skydd för journalis- tisk verksamhet som Àr intentionerna bakom mediegrundlagarna genom att frivilligt ansöka om utgivningsbevis.

En utmaning i sammanhanget Ă€r förekomsten av ansvariga utgi- vare som inte har för avsikt att axla det ansvar som lagstiftaren hade i Ă„tanke. Intentionerna bakom mediegrundlagarna Ă€r att skydda jour- nalistisk verksamhet mot eventuella hinder, genom att ge dem Ă€n mer lĂ„ngtgĂ„ende friheter i utbyte mot att en utgivare ensam tar ansvaret för allt som publiceras. Utgivare inom traditionella medier har traditionellt tagit denna uppgift pĂ„ stort allvar och utbildat sig för uppgiften. För nĂ€rvarande kan Medieutredningen notera en rörelse mot att aktörer utan kunskap och erfarenhet av publicistisk verksamhet – och utan kĂ€nnedom om det sjĂ€lvsanerande etiska regelverk som traditionellt hört samman med ansvarsuppgiften – ansöker om att fĂ„ komma in i systemet.

340

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Ett sÀtt att stÀvja en olycklig utveckling mot en mÀngd formellt ansvariga utgivare som inte har intentionen att axla det publicistiska ansvaret vore att stÀlla upp fler krav för att fÄ bli ansvarig utgivare. Medieutredningen har dock, i enlighet med direktiven, inte rÀtt att föreslÄ grundlagsÀndringar, men anser att denna rörelse kan komma att urholka förtroendet för systemet.

Publiceras eller sÀnds minst 45 gÄnger per Är

I det nuvarande presstödet krÀvs det att en tidning kommer ut med minst ett nummer per vecka för att vara berÀttigad driftsstöd. För utvecklingsstödet till tryckta allmÀnna nyhetstidningar gÀller att tidningen mÄste komma ut med minst 45 nummer/Är.41 I det nuva- rande systemet finns det ocksÄ en teknik för att avgöra nÀr en pdf- version av en tryckt tidning förnyas.

I en digital miljö Àr omloppshastigheten pÄ nyheter lÄngt snab- bare Àn för den tryckta tidningen. Publicering och sÀndning sker löpande och det Àr inte lÀngre relevant att prata om utgivningsdagar. Samtidigt finns det anledning att trycka pÄ att ett allmÀnt nyhets­ medium som ska fÄ statligt mediestöd ska ha ett preciserat villkor om vilken periodicitet som ska gÀlla som villkor för mediestöd.

En rimlig avvÀgning Àr att periodiciteten inte ska understiga en utgivning eller sÀndning per vecka. Samtidigt Àr veckoutgivning nor- malt inte detsamma som 52 utgÄvor per Är. Med hÀnsyn tagen till sommar- och julperioder handlar det i praktiken om fÀrre. Det finns dÀrför anledning att följa exemplet frÄn det nya utvecklingsstödet och slÄ fast att ett allmÀnt nyhetsmedium som ska vara berÀttigat mediestöd ska publiceras eller sÀndas minst 45 gÄnger per Är.

UtifrÄn nyhetsperspektivet gÄr det inte att motivera att medier med Ànnu lÀgre periodicitet ska vara berÀttigade till mediestöd. Men det kan Àven finnas skÀl att i vissa fall krÀva en högre periodicitet Àn 45 gÄnger per Är. Det kan exempelvis vara en lokal digital nyhetstjÀnst som ska följa aktuella skeenden och dÄ rÀcker inte en eller tvÄ uppda- teringar per dag. Förslaget till mediestödsförordning innehÄller dÀr- för en bestÀmmelse om att mediestödsnÀmnden fÄr föreskriva om en högre periodicitet om det för en viss kategori av digitala allmÀnna nyhetsmedier Àr uppenbart att periodiciteten bör vara högre.

41  Förordningen (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar.

341

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

För att mÀta om ett allmÀnt nyhetsmedium i den digitala miljön uppfyller kravet pÄ en utgivning eller sÀndning per vecka behöver man ta hÀnsyn till mediets insatser mot externa anvÀndare genom att t.ex. granska hur ofta de uppdaterar sina första nyhetssidor och hur de publicerar sig i sociala medier. Medieutredningen gör ÀndÄ bedömningen att det med en rimlig grad av sÀkerhet gÄr att avgöra ett mediums periodicitet Àven i den digitala miljön. Det ankommer pÄ det sökande allmÀnna nyhetsmediet att visa att kravet Àr uppfyllt, bl.a. genom att ge utpekad mÀtinstans tillgÄng till relevant data.

En svensk mÄlgrupp

Till skillnad mot kraven i det nuvarande presstödet, Àr det inget vill- kor för mediestöd att ett allmÀnt nyhetsmedium ska vara pÄ svenska eller i huvudsak distribueras inom landet för att vara berÀttigat stöd. Digitala medier befinner sig i en mer flexibel och grÀnslös kontext Àn de analoga föregÄngarna och kan dÀrför inte definieras av samma grÀnsdragningar. Tröskelkravet för mediestöd Àr i stÀllet att det all- mÀnna nyhetsmediet ska vara riktat till en svensk mÄlgrupp.

I en digital kontext Àr det t.ex. lÀtt att tÀnka sig en sajt som riktar sig till utlandssvenskar med sammanfattningar av viktiga skeenden i svensk demokrati, riksdagsbeslut, debatter osv. Ett sÄdant medium ska inte uteslutas enbart pÄ grund av att anvÀndarna befinner sig i utlandet. PÄ samma sÀtt ska ett allmÀnt nyhetsmedium som riktar sig till en sprÄklig minoritet i Sverige vara stödberÀttigat oavsett det eller de sprÄk som anvÀnds, om innehÄllet behandlar aktuella hÀndelser i det svenska samhÀllet eller har ett svenskt perspektiv pÄ aktuella utlÀndska hÀndelser.

God anvÀndarförankring

En av grundvalarna för det befintliga driftsstödet i presstödssyste- met Àr att den stödberÀttigade tidningen ska ha en viss abonnerad upplaga.42 DÀrigenom anses tidningen ha etablerat en form av lÄng- siktigt ekonomiskt kontrakt med sin lÀsekrets och det anses finnas

42  Utvecklingsstödet till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar har inte krav pĂ„ abonnerad upplaga som grund för stöd.

342

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

en bekrÀftad efterfrÄgan pÄ produkten som har manifesterats genom en betalningsvilja. Utan en sÄdan ömsesidig relation mellan tidningen och dess lÀsekrets Àr det, enligt principerna bakom driftsstödet, inte rimligt att staten bidrar till tidningens finansiering.43

I den predigitala eran var det naturligt att göra denna koppling mellan stödmöjligheten och tidningens abonnerade upplaga. Det fanns som sagt principiella skÀl, men det var ocksÄ praktiskt att bygga stödsystemet och dess olika villkor och mÄtt pÄ uppgifter om den abonnerade upplagan. BÄde för driftsstödets trösklar och för berÀk- ningen av stödbelopp Àr denna variabel fortfarande viktig.44

Genom kravet pĂ„ abonnerad upplaga skapades ocksĂ„ skarpa grĂ€n- ser inom medielandskapet nĂ€r det gĂ€ller vilka typer av medier som kan komma ifrĂ„ga för statligt stöd. BĂ„de kvĂ€llstidningar – köpta av mĂ„nga, men inte abonnerade – och gratistidningar – anvĂ€nda av mĂ„nga, men inte köpta – Ă€r uteslutna frĂ„n stödmöjligheten, utan att nĂ„gon inom stödsystemet behöver ta stĂ€llning till dessa mediers bidrag till mediemĂ„ngfalden eller till deras eventuella behov av stöd.

Med de förÀndringar i medielandskapet som skett under senare Är Àr dock den principiella kopplingen mellan betald prenumeration och kvalitativ journalistik inte lika sjÀlvklar. I kretsen av gratistid- ningar finns det t.ex. numera titlar som kan jÀmstÀllas med prenume- rerade endagstidningar, med anstÀllda journalister och med viss lokal bevakning. Traditionella tidningsföretag kompletterar sina abonne- rade morgontidningar med gratisutdelade tidningar i ytteromrÄden samt med gratissajter och appar. Vidare Àr mÄnga av de nya medieini- tiativ som skapats pÄ orter utan andra nyhetsmedier digitala och gratis för anvÀndarna.45

Denna journalistiska nÀrvaro Àr vÀrdefull Àven om den ibland varken resulterar i nyhetsrapportering eller i en rapportering som anvÀndarna betalar för. De granskade vet att om de glider pÄ regel- verk eller utnyttjar systemet för egen vinning kan det upptÀckas och de kan stÀllas till svars.

43  Resonemanget Ă€r hĂ€mtat frĂ„n PresstödskommittĂ©ns slutbetĂ€nkande (SOU 2013:66) s. 366–367.

44  Numera rĂ€knas alla lĂ€sarintĂ€kter (analoga och digitala abonnemang samt lösnummer) in som grund för att faststĂ€lla driftsstödets nivĂ„. DĂ€remot krĂ€vs det fortfarande att totalupplagan i huvudsak ska vara abonnerad.

45  SOU 2015:94 s. 256–258.

343

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

I en tid dĂ„ medieföretagen mĂ„ste experimentera med olika affĂ€rs- modeller – varav en vanligt förekommande i det digitala landskapet Ă€r gratismodellen – Ă€r det inte rimligt med ett stödvillkor som begrĂ€nsar dessa möjligheter. Stor rĂ€ckvidd, som tidigare ansetts som nĂ€rmast synonymt med ett mediums tyngd och innehĂ„llsliga kvali- tet, kan i en digital kontext leda till helt andra slutsatser. Via viral spridning kan enorm rĂ€ckvidd uppnĂ„s pĂ„ nĂ„gra minuter. Detta inne- bĂ€r emellertid inte att innehĂ„ll som nĂ„r stora anvĂ€ndarskaror pĂ„ internet Ă€r synonymt med det seriösa och kvalitativa, ibland handlar det snarare om det motsatta.

Utöver att kopplingen mellan betalning och kvalitativ journalistik har förÀndrats, har Àven möjligheten att anvÀnda upplagor eller rÀck- vidder som mÄtt i stödsystemet avsevÀrt försvÄrats. Mediebranschen söker fortfarande efter en gemensam mÀtvaluta som kan anvÀndas för att fastslÄ förankringen bland anvÀndarna; unika besökare Àr ett begrepp som anvÀnds. Tekniken för att mÀta antalet unika besökare pÄ en webbplats Àr dock inte helt tillförlitlig. I mÄnga spÄrningsverk- tygs grundutförande rÀknas en anvÀndare som besöker en webbplats frÄn t.ex. tvÄ olika enheter som tvÄ unika besökare.

Detta gÄr förvisso att komma runt med mer avancerade spÄr- ningsmetoder som följer anvÀndare över tid och pÄ olika enheter. Dock gÄr det att pÄstÄ att den statistik som mÄnga medier presenterar kring unika besökare generellt inte Àr tillförlitlig. Vid Medieutredningens samrÄd med expertis inom mÀtomrÄdet fram- kom att annonsköparna utgÄr ifrÄn att statistiken Àr kraftigt överdri- ven.46 Att flera anvÀndare ligger bakom samma publika IP-nummer Àr emellertid sÀllan ett hinder för identifiering. Genom olika spÄr- ningsmetoder sÄsom kakor, analys av anvÀndarbeteende och dolda s.k. fingeravtryck47 gÄr det identifiera enskilda anvÀndare pÄ en webbplats. OsÀkerheten ligger i att det Àr okÀnt exakt hur olika med- ieaktörers mÀtsystem Àr konfigurerade.

46  Medieutredningens rundabordsmöte med mĂ€tinstitut den 26 april 2016.

47  Canvas fingerprinting Ă€r en teknisk lösning som gĂ„r ut pĂ„ att olika dataströmmar som gene- reras frĂ„n t.ex. datorns processor, webblĂ€sare och grafikkort analyseras och sammanstĂ€lls till en profil, unik för varje anvĂ€ndare. Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Acar, Gunes, Eubank, Christian, Englehardt, Steven, Juarez, Marc, Narayanan, Arvind & Diaz, Claudia (2014). The Web Never Forgets: Persistent Tracking Mechanisms in the Wild. KU Leuven, ESAT/COSIC, iMinds Leuvun, Princeton University.

344

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Medieutredningens bedömning Àr att det inte Àr meningsfullt att ange ett exakt mÄtt för hur stor anvÀndarförankring ett allmÀnt nyhetsmedium ska behöva ha för att vara berÀttigat till stöd. Uppgifterna Àr för lÀtta att manipulera och dÀrmed för osÀkra.

Att helt slÀppa anvÀndarförankringen som en tröskel för med- iestöd Àr dock inte heller ett alternativ. Det nya mediestödssystemet ska dÀrför ha ett sÄdant tröskelkrav. Med stöd av de metoder som finns tillgÀngliga ska det ansökande allmÀnna nyhetsmediet visa pÄ sin anvÀndarförankring för mediestödsnÀmnden. I takt med att mÀt- metoderna i mediebranschen förfinas kan villkoren ocksÄ förtydligas för att bli mer relevanta och förutsÀgbara.

Mediestödsförordningen ska pĂ„ den hĂ€r punkten vara förhĂ„llan- devis öppen, med ett relativt vitt mandat för mediestödsnĂ€mnden att utveckla nĂ€rmare föreskrifter eller riktlinjer. AnvĂ€ndarförankringen kan t.ex. behöva bedömas frĂ„n fall till fall. SvĂ„righeten med att sĂ€tta en hĂ„rd grĂ€ns, som i presstödssystemet, illustreras av följande exem- pel: 750 lĂ€sare i en mĂ„lgrupp pĂ„ 3 500 skulle kunna betraktas som ”god” förankring, medan 750 i en mĂ„lgrupp pĂ„ 150 000 inte Ă€r ”god”. Nystartade, mindre initiativ kan ocksĂ„ behöva ha lĂ€gre krav pĂ„ anvĂ€ndarförankring under en övergĂ„ngsperiod, medan etablerade medier kan krĂ€vas pĂ„ relativt hög anvĂ€ndarförankring, Ă€ven det Ă„r som föregĂ„r ansökningstillfĂ€llet. En fast grĂ€ns kan alltsĂ„ slĂ„ helt fel i förhĂ„llande till att förutsĂ€ttningarna Ă€r sĂ„ olika för olika medier. NĂ€r det gĂ€ller stöd till nystartade medieinitiativ Ă„terkommer Medieutredningen till dessa i avsnitt 7.3.2.

Anslutning till medieetiskt system

Av mediestödsförordningen ska framgÄ att mediestödsnÀmnden fÄr föreskriva som villkor för mediestöd att den som bedriver verksam- heten Àr ansluten till ett medieetiskt system. Paragrafen Àr pÄkallad av den förÀndrade situationen i medielandskapet. Det finns inte lÀngre en brist pÄ innehÄll, det rÄder snarare ett generellt innehÄllsö- verflöd. Det Àr dÀremot brist pÄ oberoende, tillförlitligt innehÄll som passerat en ansvarig utgivares granskning och det Àr följaktligen denna typ av innehÄll som mediestödet avser att stimulera. Till syvende och sist handlar det om medborgarnas förtroende för stöd- systemet och för staten.

345

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

I dagslÀget prövar granskningsnÀmnden för radio och tv om det som sÀnts uppfyller gÀllande innehÄllsregler för tv och radio, t.ex. om SR och SVT levt upp till kraven pÄ opartiskhet men ocksÄ om det t. ex. förekommit otillbörligt gynnande i tidningars webb-tv-tjÀnster. GranskningsnÀmnden Àr inte ett system man kan ansluta sig till. Pressombudsmannen (PO), med Pressens OpinionsnÀmnd (PON) som överklagandeinstans, kan pröva publiceringar som skett i tryckt periodisk skrift men Àven publiceringar pÄ tidningars nÀtsidor. För att PO/PON ska kunna pröva publiceringar pÄ internet krÀvs att det företag som ger ut webbtidningen finns representerat i Pressens SamarbetsnÀmnd eller aktivt har anslutit sig till det pressetiska syste- met. I oktober 2016 hade 27 digitala tidningar (webbtidningar) anslutit sig till systemet.48

Medieutredningen anser att stödberÀttigade allmÀnna nyhetsme- dier bör tillhöra och ansvarsfullt tillÀmpa de publicitetsregler som ryms inom ett medieetiskt system. Journalistförbundets yrkesetiska nÀmnd (YEN) handlÀgger anmÀlningar mot journalister för arbets- metodiska brister. Utredningen har övervÀgt att Àven inkludera yrkesregler som bl.a. handlar om anskaffningsetik, men avfört alter- nativet mot bakgrund av att mediebranschen inte stÄr enad bakom dessa regler, bl.a. pÄ grund av att en branchstandard pÄ det yrkesetiska omrÄdet kan sÀgas begrÀnsa ansvarig utgivares ensamansvar. Samtidigt bör en situation undvikas dÀr nuvarande eller framtida medieetiska system i praktiken avgör vilka medier som ska kunna fÄ mediestöd.

7.3.2LÀgre trösklar för grupper av allmÀnna nyhetsmedier

Förslag: Av mediestödsförordningen ska framgÄ att trösklarna för intrÀde i mediestödssystemet i vissa fall fÄr vara lÀgre för allmÀnna nyhetsmedier som Àr riktade till det samiska folket och de nationella minoriteterna, för allmÀnna nyhetsmedier som utgörs av nyhetsbyrÄer eller bildbyrÄer och för nystartade allmÀnna nyhetsmedier.

48  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Pressombudsmannen i oktober 2016.

346

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

I det nuvarande presstödssystemet finns det vissa undantag frÄn de allmÀnna villkor som gÀller för driftsstöd. Ett exempel Àr det sÀr- skilda upplagekrav som gÀller för tidningar vars redaktionella inne- hÄll i huvudsak Àr skrivet pÄ samiska eller meÀnkieli.49 Enligt en an- nan bestÀmmelse kan begrÀnsat driftsstöd lÀmnas för en dagstidning som har högre tÀckningsgrad Àn den som gÀller för allmÀnt drifts- stöd, om det pÄ grund av geografiska eller befolkningsmÀssiga för- hÄllanden Àr uppenbart att mÄttet ger en missvisande bild av tidning- ens konkurrensförmÄga eller om tidningen har ett redaktionellt innehÄll som till minst 25 procent Àr skrivet pÄ nÄgot eller nÄgra av sprÄken finska, samiska eller meÀnkieli och om tidningens utgiv- ningsort ligger i förvaltningsomrÄdet för nÄgot av sprÄken.50

Även i det nya mediestödet ska det av förordningen framgĂ„ vilka grupper av medier som kan fĂ„ mediestöd trots att inte alla generella villkor Ă€r uppfyllda. För berörda medier blir trösklarna in till medie- stödssystemet alltsĂ„ nĂ„got lĂ€gre Ă€n för andra medier. Den ena grup- pen avser allmĂ€nna nyhetsmedier som Ă€r riktade till det samiska fol- ket och de nationella minoriteterna. Den andra gruppen omfattar allmĂ€nna nyhetsmedier som utgörs av nyhetsbyrĂ„er och bildbyrĂ„er, medan den tredje gruppen avser nya medieinitiativ.

Det samiska folket och de nationella minoriteterna

Till skillnad frÄn det nuvarande presstödssystemet omfattar det nya mediestödet samtliga nationella minoriteter.51 Av de undantag frÄn de allmÀnna tröskelvillkoren för mediestöd som ska framgÄ av med- iestödsförordningen Àr det ocksÄ nytt att kravet pÄ periodicitet sÀnks sÄ att det blir möjligt att passera tröskeln till mediestödet redan vid en publicering tio gÄnger per Är. Medieutredningen bedömer att det kommer att kunna vara ett verkningsfullt sÀtt att frÀmja allmÀnna nyhetsmedier för det samiska folket och de nationella minoriteterna. För medier med en lÀgre periodicitet finns det andra statliga stöd att tillgÄ.52 Förslaget till mediestödsförordning omfattar inte heller

49  2 kap. 3 § p 1 presstödsförordningen.

50  2 kap. 7–8 §§ presstödsförordningen.

51  Mediesituationen för det samiska folket och de nationella minoriteterna behandlas i kapitel 5. DĂ€r redovisas ocksĂ„ de befintliga villkoren för presstöd till dagstidningar pĂ„ nationella minoritetssprĂ„k.

52  Produktionsbidrag till kulturtidskrifter fördelas av Statens kulturrĂ„d.

347

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

nÄgot förbud mot att ett allmÀnt nyhetsmedium som Àr mottagare av mediestöd ocksÄ Àr mottagare av andra offentliga stöd, sÄ lÀnge det inte pÄverkar mediets oberoende och sÄ lÀnge behovskriteriet Àr uppfyllt.

De allmÀnna villkoren för mediestöd omfattar inte nÄgot krav pÄ svenska sprÄket eller pÄ distribution inom landet. I stÀllet ska det allmÀnna nyhetsmediet rikta sig till en svensk mÄlgrupp. För all- mÀnna nyhetsmedier som omfattas av det lÀgre tröskelkravet gÀller att de ska rikta sig till en eller flera svenska mÄlgrupper inom det samiska folket och de nationella minoriteterna, vilket inte hindrar att ett stödberÀttigat medium samtidigt kan vÀnda sig till bÄde en mino- ritetsmÄlgrupp och till majoriteten. De ska vidare ha en god anvÀn- darförankring i sina mÄlgrupper.

I det sammanhanget Àr Såpmi, som omfattar det samiska folket och omrÄden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland, av sÀrskilt intresse. Samiska företrÀdare förordar att omrÄdet ska jÀmstÀllas med en nation och att ett mediestöd bör utformas med den utgÄngs- punkten. Det skulle innebÀra att stöd kan lÀmnas till produktion och spridning av samiskt nyhetsinnehÄll utifrÄn ett samiskt perspektiv, riktat till medborgare ur den samiska gruppen, Àven om dessa befin- ner sig t.ex. i Norge. Det kan finnas goda skÀl för en sÄdan lösning men den bör i sÄ fall vara gemensam för alla berörda lÀnder. Innan en sÄdan ordning Àr pÄ plats Àr det inte möjligt för Medieutredningen att lÀmna ett förslag med den innebörden.

NyhetsbyrÄer och bildbyrÄer

Kretsen av nyhetsbyrÄer och bildbyrÄer har inte varit stödberÀttigade inom ramen för presstödet. Medieutredningens analys visar dock att dessa medieföretag spelar en viktig roll i medielandskapet, inte minst som spridningsnod som ser till att medborgare, via lokala medier, pÄ en ort fÄr del av innehÄll och perspektiv frÄn en annan ort. Utan denna funktion riskerar medielandskapets mÄngfald att utarmas och med- borgarnas tillgÄng till allsidig nyhetsbevakning försÀmras. DÀrför ska dessa medieslag inkluderas som möjliga stödmottagare i det nya mediestödet.

348

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Det Àr dock uppenbart att dessa byrÄer skiljer sig avsevÀrt frÄn allmÀnna nyhetsmedier som publiceras under egen titel och med viss periodicitet. ByrÄernas affÀrsmodell Àr t.ex. inte att sjÀlva sprida innehÄllet, utan det sker indirekt via regelbundet uppdaterade inne- hÄllsflöden som förses anslutna kundföretag. Med utgÄngspunkt i Medieutredningens analys av byrÄernas betydelse för mÄngfalden, medger dÀrför mediestödsförordningen att mediestöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som utgörs av nyhetsbyrÄer och bildbyrÄer. För att komma i frÄga för stöd ska de prÀglas av principen om allas lika vÀrde och den enskilda mÀnniskans frihet och vÀrdighet, samt producera ett eget redaktionellt material som prÀglas av hög kvalitet och mÄngfald, vara riktade till en svensk mÄlgrupp och ha en god anvÀndarförankring. I dessa fall omfattar anvÀndarförankringen i praktiken de abonnenter som anvÀnder nyhetsbyrÄns eller bildbyrÄns­ material.

Nya medieinitiativ

Medieutredningen har i delbetÀnkandet och i kapitel 3 beskrivit en del av medielandskapet som bestÄr av nytillkommande medieinitia- tiv. Dessa Äterfinns frÀmst i digitala kanaler och Àr oftast inriktade pÄ underbevakade omrÄden, det kan t.ex. gÀlla lokal nyhetsjournalistik eller kvalitativ utrikesjournalistik ur ett svenskt perspektiv.

Det Àr Medieutredningens bedömning att det Àr viktigt att medie- stödet Àven kan trÀffa denna kategori medier, som i takt med att de större traditionella företagen reducerar sin verksamhet i vissa omrÄ- den kan sÀgas ha en sÀrskilt viktig roll. AnvÀndarnas snabba omstÀll- ning till nya och mer relevanta medieformat och modeller antyder att ett framtida medielandskap Àven kan bestÄ av andra former av medier Àn de vi hittills varit vana vid. DÄ en nystartad verksamhet inte har samma förutsÀttningar att visa upp en god anvÀndarförankring Àr det rimligt att de verksamheter som i övrigt uppfyller samtliga villkor för allmÀnna nyhetsmedier, utom villkoret om god anvÀndarförankring, ges en startstrÀcka pÄ ett Är. DÄ har de möjlighet att etablera sig pÄ marknaden. Den lÀgre tröskeln ska alltsÄ kunna anvÀndas endast vid ett tillfÀlle.

349

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.3.3Sammanfattning av förordningens trösklar

Mediestödsförordningens trösklar sammanfattas i tabell 7.4. I tabel- len görs ocksÄ en jÀmförelse med nuvarande presstödet pÄ motsva- rande punkter.

Tabell 7.4 Mediestödsförordningens trösklar jÀmfört med presstödets

Föreslagen mediestöds­

Nuvarande presstöd

förordning

 

Demokratisk

Ska hÀvda principen om alla mÀn-

vÀrdegrund

niskors lika vÀrde.

Villkoret saknas, vilket innebÀr att stöd kan ges till medier som aktivt­ motarbetar tanken pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, t.ex. en nynazistisk tidning.

Redaktionellt

Minst 60 procent av hela inne­

innehÄll

hÄllet ska vara redaktionellt;

 

som tröskelvÀrde för alla.

Högst 50 procent annonsandel av hela utrymmet, för driftsstöd till en- och tvÄdagarstidningar och för utvecklingsstöd.

Eget material

Det exklusiva, egenproducerade

 

redaktionella innehÄllet ska vara

 

minst 20 procent av hela

 

innehÄllet.

Kvalitet och

Det redaktionella innehÄllet ska

mÄngfald

prÀglas av hög kvalitet och inre

 

mÄngfald.

SjÀlvstÀndighet

Egen titel och ansvarig utgivare­.

Periodicitet

Publiceras eller sÀnds minst 45

 

gÄnger per Är.

AllmÀn tillgÀnglig-

Inte slutna grupper.

het

 

Nationell

Riktad till en svensk mÄlgrupp,

bestÀmning

men inget krav pÄ svenska sprÄ-

 

ket eller distribution inom landet.

Det egna redaktionella utrymmet ska vara minst 55 procent av det totala redaktionella innehÄllet.

Kvalitet Àr kopplat till betalning och systemet efterstrÀvar yttre mÄngfald.

Eget namn.

Utgivning minst en gÄng per vecka.

Inte nischmedier om exempelvis ekonomi.

Svenska sprÄket, distribuerad inom landet.

AnvÀndarförankring God anvÀndarförankring, men

Abonnerad upplaga pÄ minst

inget krav pÄ betald prenumera-

1 500 exemplar.

tion.

 

 

Medieetiskt system MediestödsnÀmnden fÄr stÀlla

–

anslutning till medieetiskt

 

system­

som villkor.

 

350

SOU 2016:80 Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Föreslagen mediestöds­

Nuvarande presstöd

förordning

 

LÀgre trösklar LÀgre krav pÄ periodicitet m.m. för medier som Àr riktade till det samiska folket och de nationella minoriteterna. För nyhetsbyrÄer och bildbyrÄer krÀvs bl.a. ingen egen titel och för nya medieinitia- tiv Àr kraven pÄ anvÀndarförank- ring lÀgre det första Äret.

LÀgre upplagekrav (minst 750 exemplar) för dagstidning som i huvudsak Àr skrivet pÄ samiska eller meÀnkieli. Högre tillÄten tÀckningsgrad för stödmottagare i vissa omrÄden.

Tabellen visar att det automatiska inslaget minskar, medan det be- dömningsmÀssiga ökar. JÀmfört med presstödet har mediestödet inga krav pÄ betalning, pappersförlaga, textförlaga, svenska sprÄket eller distribution inom landet.

7.3.4Flexiblare stödbelopp

Förslag: Av mediestödsförordningen ska framgÄ att mediestöd lÀmnas i mÄn av tillgÄng pÄ medel.

BerÀkningen av stödbelopp i det nuvarande presstödsystemet sker i princip pÄ tvÄ sÀtt. I frÄga om driftsstöd och distributionsstöd Àr stödbeloppet ett automatiskt utfall baserat pÄ uppgifter om tidning- ens abonnerade upplaga, dess utgivningsfrekvens och antalet sam- distribuerade exemplar. Stödformerna har inbyggda begrÀnsningar för hur mycket stöd som kan lÀmnas till enskilda mottagare, men det finns ingen möjlighet för den ansvariga presstödsnÀmnden att an- passa stödbeloppen efter ansökningstrycket.53 I frÄga om utveck- lingsstöd bygger berÀkningen dÀremot pÄ en bedömning av det an- sökta projektet och av den tillgÀngliga budgetramen, med möjlighet att anpassa stödbelopp till efterfrÄgan.

53  Under mĂ„nga Ă„r anvĂ€ndes en sĂ€rskild form av statligt anslag, s.k. förslagsanslag, för pres - stödet. Det innebar att staten garanterade ett budgetutfall baserat pĂ„ fasta stödbelopp oavsett antalet stödberĂ€ttigade tidningar. Med budgetlagens (2011:203) introduktion 1996 togs den möjligheten bort och numera anvĂ€nds s.k. ramanslag. Det innebĂ€r att utfallet för driftsstöd och distributionsstöd ska hĂ„llas inom den angivna ramen, med möjlighet att anvĂ€nda anslags- krediter (för att lĂ„na ur kommande Ă„rs anslag) och anslagssparande (för att spara anslagsmedel frĂ„n ett Ă„r till nĂ€sta). I praktiken har systemet fungerat tack vare att endast ett fĂ„tal nya stödbe- rĂ€ttigade tidningar tillkommit medan flera presstödstidningar har lagts ned.

351

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Som framgÄr av kommande avsnitt ska berÀkningen av innova- tions- och utvecklingsstödet och distributionsstödet bygga pÄ samma principer som gÀller för motsvarande stöd i presstödssyste- met, medan berÀkningen av det nya produktionsstödet skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn hur driftsstödet i presstödssystemet berÀknas. I stÀllet för upplaga och utgivningsfrekvens ska produktionsstödet baseras pÄ de Ärliga rörelsekostnader som Àr förknippade med produktionen av det allmÀnna nyhetsmediet.

En negativ utveckling i mediebranschen har gjort att presstöds- systemet med fasta budgetramar och automatiskt berÀknade stöd­ belopp har kunnat fungera under mÄnga Är. Utöver att det nya mediestödet­ delvis ska berÀknas pÄ andra grunder, kommer kretsen av möjliga stödmottagare att vidgas i det nya mediestödet. Eftersom modellen med ramanslag Àr den enda tillgÀngliga i statsförvaltningen för stödÀndamÄl ska det av förordningen framgÄ att mediestöd lÀm- nas i mÄn av tillgÄng pÄ medel.

För att hantera detta Àr det nödvÀndigt att skapa en viss flexibili- tet i det nya systemet. NÀr det gÀller produktionsstödet ska medie- stödsnÀmnden fÄ en möjlighet att anpassa stödbeloppen genom att förordningen inte anger fasta utan högsta belopp, med möjlighet för nÀmnden att vid behov sÀnka nivÄn utifrÄn en bedömning av sök- trycket. Om trycket pÄ produktionsstödet efter nÄgra Är stabiliseras bör det övervÀgas att minska flexibiliteten i systemet, för att i stÀllet öka förutsÀgbarheten för de sökande genom att Äterinföra fasta stöd- belopp.

I frÄga om distributionsstödet finns inte en möjlighet för nÀmn- den att anpassa stödbeloppen. Allt talar dock för att samdistributio- nen av papperstidningar inte kommer att expandera och dÀrmed bör det vara möjligt att utgÄ frÄn ett stabilt eller sjunkande budgettryck.

352

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

7.3.5Produktionsstöd

Förslag: Produktionsstöd ska fÄ lÀmnas för att tÀcka av medie- stödsnÀmnden godkÀnda kostnader som Àr förknippade med utgivningen av ett allmÀnt nyhetsmedium.

Produktionsstöd fÄr lÀmnas till allmÀnna nyhetsmedier som kan visa att verksamheten Àr i behov av ekonomiskt stöd. För allmÀnna nyhetsmedier som ingÄr i eller Àr pÄ vÀg att ingÄ i en koncern ska produktionsstöd endast fÄ ges om det kan visas att behovet inte Àr en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att det ansökande mediets behov inte kan ÄtgÀrdas inom koncernen.

Produktionsstödet ska baseras pÄ de Ärliga rörelsekostnader som Àr förknippade med utgivningen av det allmÀnna nyhetsme- diet. Ett högsta möjliga stödbelopp ska anges för olika kost- nadsintervall.

Ytterligare produktionsstöd ska fÄ lÀmnas för journalistisk verksamhet i kommuner som Àr svagt bevakade eller obevakade och för ÄtgÀrder som tillgÀngliggör innehÄll för personer med funktionsnedsÀttning.

Det sammanlagda produktionsstödet ska inte fÄ överstiga en angiven andel av de Ärliga rörelsekostnader som Àr förknippade med utgivningen av det allmÀnna nyhetsmediet (stödintensitet).

Stöd för utgivning av ett allmÀnt nyhetsmedium

Produktionsstöd ska fÄ lÀmnas för att tÀcka kostnader som Àr knutna till utgivningen av ett allmÀnt nyhetsmedium. Det ankommer pÄ mediestödsnÀmnden att ange de nÀrmare villkoren för vilka kostna- der som kan tÀckas med mediestöd, men eftersom syftet Àr brett bör sÄvÀl redaktionella kostnader som kostnader för t.ex. tryck, distribu- tion, försÀljning, marknadsföring, avskrivningar, administration och lokaler ingÄ. Samtidigt kan det finnas grÀnsfall dÄ det inte Àr lika sjÀlvklart att en kostnad ska kunna tÀckas av mediestöd. Enligt

353

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Medieutredningen bör stödet t.ex. inte kunna anvÀndas för extraor- dinÀra kostnader som Àr föranledda av personalneddragningar eller bonusar till ledande personer i företaget.54

De kostnader som Ă€r förknippade med utgivningen av ett allmĂ€nt nyhetsmedium anvĂ€nds i det nya mediestödet Ă€ven för att faststĂ€lla stödbelopp och stödintensitet (se nedan). Även i de fallen Ă€r det mediestödsnĂ€mnden som ska faststĂ€lla de nĂ€rmare villkoren. Det finns enligt Medieutredningen anledning att i sĂ„ hög grad som möj- ligt anvĂ€nda samma avgrĂ€nsning av godkĂ€nda kostnader för de olika syftena.

Behovsprövning

För att undvika att skattebetalarnas pengar förbrukas i onödan Àr det ett grundlÀggande villkor för produktionsstöd att det allmÀnna nyhetsmediet kan visa att verksamheten verkligen Àr i behov av eko- nomiskt stöd. Samma typ av krav stÀlls i det nuvarande presstöds- systemet, men tekniken för att avgöra om behov föreligger eller inte behöver förnyas.

Presstödet bygger pÄ den traditionella bilden av en lokal marknad, med en första- och en andratidning, dÀr förstatidningen kan förvÀn- tas klara sig pÄ marknadens villkor och dÀrför inte Àr i behov av presstöd. För att tydliggöra grÀnsen mellan första- och andratid- ningar har begreppet tÀckningsgrad anvÀnts. Det beskriver en tid- nings procentuella spridning bland hushÄllen pÄ utgivningsorten och ett grÀnsvÀrde har satts vid 30 procent. En tÀckningsgrad över den grÀnsen utesluter alltsÄ en tidning frÄn möjligheten till presstöd, oavsett det faktiska stödbehovet.

Flertalet förstatidningar hade lÀnge tÀckningsgrader som översteg grÀnsvÀrdet med rÄge, men med sjunkande upplagor för papperstid- ningar riskerar fler att nÀrma sig grÀnsvÀrdet. För att hantera den situationen finns det i presstödsförordningen en bestÀmmelse som ger nÀmnden rÀtt att inte bevilja stöd trots lÄg tÀckningsgrad om det

54  I det nuvarande presstödssystemet anvĂ€nds uppgifter om Ă„rliga rörelsekostnader som Ă€r för- knippade med utgivningen av den stödberĂ€ttigade tidningen för att faststĂ€lla tidningens stödin- tensitet. Som godkĂ€nda kostnader relaterade till tidningsutgivningen har PresstödsnĂ€mnden­ pekat ut redaktionella kostnader, kostnader för bilagor, tryck, distribution, försĂ€ljning och mark- nadsföring, teknisk utrustning, avskrivningar, administration och lokaler. Om extraordinĂ€ra kostnader för t.ex. personalneddragningar ska godkĂ€nnas avgörs frĂ„n fall till fall.

354

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Ă€r ”uppenbart att mĂ„ttet ger en missvisande bild av tidningens kon- kurrensförmĂ„ga pĂ„ annonsmarknaden”.55 I praktiken har ocksĂ„ tid- ningar nekats presstöd med hĂ€nvisning till denna mer subjektiva bedömning.

Det finns tvĂ„ skĂ€l till varför tĂ€ckningsgrad inte lĂ€mpar sig som mĂ„tt för det nya produktionsstödet. Det Ă€r för det första inte lĂ€ngre relevant att dela upp medierna i första- och andratidningar. Är det nĂ„gon indelning av motsvarande slag som Ă€r relevant i dag, Ă€r det ­snarare skillnaden mellan medier som har en lokal/regional profil och de som har en nationell profil, dĂ„ ett nationellt medium pĂ„ varje ort kan ha en relativt lĂ„g andel i förhĂ„llande till befolkningsunder­laget men Ă€ndĂ„ över riket uppnĂ„ relativt stora anvĂ€ndartal. Svenska Dagbladet har i en skrivelse till Medieutredningen framhĂ„llit den senare kategorins betydelse.56 Produktionsstödet bygger för det andra pĂ„ att alla innehĂ„lls- och spridningsformer ska behandlas lika och dĂ„ Ă€r trösklar som endast bygger pĂ„ abonnerade upplagor uteslutna.

I det nya stödsystemet kommer behovsprövningen ofrÄnkomligt att bli mer komplicerad, bÄde för de sökande och för den ansvariga mediestödsnÀmnden. Den sökande ska vid ansökningstillfÀllet pÄvisa behov av det sökta mediestödet utifrÄn en skriftlig och oberoende företagsekonomisk bedömning och en marknadsanalys. Marknads­ analysen ska innehÄlla en redogörelse av det allmÀnna nyhetsmediets konkurrensförmÄga pÄ anvÀndar- och annonsmarknaderna, kopplat till det mediestöd som ansökan avser.

Den starka Àgarkoncentrationen pÄ den svenska mediemarknaden behöver vÀgas in. Det Àr inte avsikten att koncerner ska kunna utnyttja sina inbördes ekonomiska förhÄllanden för att ge sken av ett behov i ett visst bolag som de facto uppstÄtt t.ex. genom strategiska dispositioner i form av koncernbidrag och dylikt. DÄ en verksamhet som helhet inte alltid har samma förutsÀttningar att nÄ lönsamhet, Àr det av vikt att systemet inte driver stödmottagare att begrÀnsa verk- samhet till omrÄden som Àr lönsamma och dÀrmed skada medborgar- nas tillgÄng till oberoende nyhetsförmedling.

55  2 kap. 1 § presstödsförordningen. FrĂ„gan om tĂ€ckningsgrad behandlades Ă€ven i Presstöds­ kommittĂ©ns slutbetĂ€nkande (SOU 2013:66), s. 367–369.

56  Skrivelse frĂ„n Svenska Dagbladet den 11 oktober 2016.

355

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Det ankommer pÄ den sakkunniga mediestödsnÀmnden att gran- ska alla ansökningar utifrÄn ett behovsperspektiv och att bedöma risken för missvisande uppgifter. Medieutredningen Äterkommer till nÀmndens sammansÀttning och arbetsformer i avsnitt 7.4.

Olika förutsÀttningar för smÄ respektive stora medier

I det nya produktionsstödet finns det inte lĂ€ngre möjlighet att koppla stödbelopp till upplagor och fasta periodiciteter, som i det nuvarande presstödssystemet. I stĂ€llet ska stödbeloppen baseras pĂ„ Ă„rliga rörel- sekostnader som Ă€r förknippade med produktionen av det stödbe- rĂ€ttigade allmĂ€nna nyhetsmediet. Även hĂ€r bör en bred ansats komma till anvĂ€ndning – sĂ„vĂ€l redaktionella kostnader som kostna- der för t.ex. tryck, distribution, försĂ€ljning, marknadsföring, avskriv- ningar, administration och lokaler bör ingĂ„ i berĂ€kningsunderlaget – men de nĂ€rmare villkoren ska faststĂ€llas av mediestödsnĂ€mnden.

De samlade rörelsekostnaderna skiljer sig dock Ă„t i betydande grad mellan olika allmĂ€nna nyhetsmedier och detta mĂ„ste ocksĂ„ fĂ„ konsekvenser för berĂ€kningen av stödbelopp. I presstödssystemet fĂ„r en endagstidning med relativt liten upplaga avsevĂ€rt mindre i driftsstöd Ă€n en sjudagarstidning med större upplaga. Samtidigt finns det begrĂ€nsningar inbyggda i systemet, i form av maximala stödbe- lopp och högsta tillĂ„tna stödintensitet. Högre stödintensitet tillĂ„ts för endagstidningar – högst 75 procent – jĂ€mfört med sex- och sjuda- garstidningar – högst 40 procent. I praktiken gör de maximala stöd- beloppen att stödintensiteten för de större tidningarna Ă€r avsevĂ€rt lĂ€gre Ă€n den tillĂ„tna grĂ€nsen.

I tabell 7.5 illustreras dessa skillnader med hjÀlp av tre exempel pÄ tidningar med driftsstöd; en endagstidning, en regional sexdagars- tidning och en nationell sjudagarstidning. Tabellen redovisar totala rörelsekostnader för produktionen av respektive tidning, driftsstöd och stödintensiteten för respektive tidning.

356

SOU 2016:80 Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Tabell 7.5 Totala rörelsekostnader, driftsstöd och stödintensitet, tusental kronor

 

Totala rörelse­

Driftsstöd 2016

Stödintensitet

 

kostnader 2015

 

 

 

 

 

 

Endagstidning

2 738

1 679

61,3

Regional sexdagars-

 

 

 

tidning

73 720

18 450

25,0

Nationell sjudagars-

 

 

 

tidning

879 833

45 000

5,1

KÀlla: Myndigheten för press, radio och tv.

Som framgÄr av tabellen Àr skillnaden i sÄvÀl stödbelopp som stödin- tensitet avsevÀrd i dagens presstödssystem. Relativt lÄga stödbelopp kombineras med hög stödintensitet, medan tidningar med relativt höga stödbelopp uppnÄr en lÀgre stödintensitet. UtifrÄn rÄdande situation gÄr det att betrakta de stora existerande stödmottagarna som mindre beroende av stödet, Àn de mindre Àr.

För det nya mediestödet Àr det enligt Medieutredningen viktigt att hÄlla fast vid att stödbelopp och stödintensitet behöver skilja sig Ät mellan medier av olika storlek för att systemet inte ska slÄ fel. Det förutsÀtter i sin tur att berÀkningen av stödbelopp baseras pÄ en trappa, dÀr stegen Àr olika kostnadsintervall och dÀr det maximala stödbeloppet varierar mellan trappstegen. Ju högre kostnader, desto högre stödbelopp, men desto lÀgre stödintensitet.

En trappa med kostnadsintervall

Det nuvarande presstödssystemet har tre olika trappor för att fast- stÀlla driftsstödsbelopp, en för respektive grupp av endagstidningar, tvÄdagarstidningar och tidningar som utkommer tre till sju dagar i veckan. Det handlar om finfördelade trappor med totalt 24 steg, med maximala eller exakta stödbelopp.57 En sÄ detaljerad reglering Àr vare sig efterstrÀvansvÀrd eller möjlig i ett nytt mediestödssystem.

Det nya mediestödet bygger i stÀllet pÄ en gemensam trappa för alla stödberÀttigade allmÀnna nyhetsmedier, baserad pÄ de Ärliga kostnader som Àr förknippade med utgivningen av mediet. De olika

57  Se prop. 2015/16:1, utg. omr. 1, s. 143–148.

357

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

trappstegen ska utgöras av kostnadsintervall och för varje intervall ska mediestödsförordningen ange ett maximalt stödbelopp. De kon- kreta stödbeloppen till enskilda medier faststÀlls av mediestöds- nÀmnden i relation till det maximala stödbeloppet för respektive kostnadsintervall och tillgÄngen pÄ medel.

För att kunna bygga relevanta trappsteg i stödsystemet har Medie­ utredningen inhÀmtat uppgifter frÄn Myndigheten för press, radio och tv om kostnadsbilden för tidningar med nuvarande driftsstöd. Materialet omfattar totalt 78 tidningar, varav fyra har s.k. begrÀnsat driftsstöd och dÀrför inte Àr helt jÀmförbara.58 Av tabell 7.6 framgÄr hur de 74 tidning- arna fördelas i olika intervall baserat pÄ de Ärliga rörelsekostnader som Àr förknippade med utgivningen av den stödberÀttigade tidningen och nivÄn pÄ driftsstöden i respektive intervall.

Tabell 7.6 Mottagare av driftsstöd i olika kostnadsintervall, tusental kronor

Kostnadsintervall 2015

Tidningskategorier

Driftsstöd 2016

0–9 999

49 endags-,

1 679–5 260

 

1 tvÄdagars- och

 

 

1 fyradagarstidning.

 

10 000–19 999

3 endags-,

2 955–5 260

 

2 tvÄdagars- och

 

 

1 sexdagarstidning.

 

20 000–49 999

1 tvÄdagars-,

5 070–13 466

 

1 tredagars-,

 

 

3 sexdagars- och

 

 

1 sjudagarstidning.

 

50 000–99 999

1 fyradagars-,

15 116–19 119

 

3 sexdagars- och

 

 

3 sjudagarstidningar.

 

100 000 och uppÄt

1 sexdagars- och

20 283–45 000

 

2 sjudagarstidning.

 

KÀlla: Myndigheten för press, radio och tv.

58  DĂ€rutöver fĂ„r fyra tidningarna i PresstödsnĂ€mndens lista Ă€r mottagare av s.k. begrĂ€nsat driftsstöd och dĂ€rför inte representativa vad gĂ€ller stödbelopp och stödintensitet. Tidningar med begrĂ€nsat driftsstöd fĂ„r stöd i enlighet med bidragsskalan för lĂ„gfrekventa tidningar. Se prop. 2015/16:1, utg. omr. 1, s. 147.

358

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Inom ramen för relativt smala intervall i den nedre delen av skalan ryms mĂ„nga endags- och tvĂ„dagarstidningar, medan de bredare inter- vallen högre upp pĂ„ skalan rymmer ett fĂ„tal sex- och sjudagarstid- ningar. De stödbelopp som framgĂ„r av tabellen följer alltsĂ„ de nya villkor som gĂ€ller för driftsstödet fr.o.m. 2016. PĂ„ en punkt – den om extrastöd till storstadstidningar – kommer reglerna att Ă€ndras igen 2017 och dĂ„ sĂ€nks det maximala stödbeloppet till 40 miljoner kronor.59

Även om det inte Ă€r givet att de tidningar som Ă€r mottagare av driftsstöd i det nuvarande systemet ska vara mottagare ocksĂ„ av det nya mediestödet, eller att exakt samma avgrĂ€nsning av godkĂ€nda kost- nader kommer att anvĂ€ndas i det nya stödsystemet, Ă€r det Medie­ utredningens bedömning att uppgifterna i tabellen kan anvĂ€ndas för att skapa relevanta kostnadsintervall i den trappa som ska ligga till grund för bestĂ€mningen av stödbelopp i det nya produktionsstödet.

Stödbelopp pÄ respektive trappsteg

I det nya mediestödet kommer sannolikt fler allmÀnna nyhetsmedier Àn i det nuvarande presstödssystemet att vara stödberÀttigade, bÄde befintliga och nytillkommande stödmottagare. SÄ lÀnge utform- ningen av det nya mediestödet utgÄr frÄn att inga av de nuvarande stödmottagarna ska behöva pÄrÀkna nÄgra sÀnkta stödbelopp blir det lÀtt en lÄsning i hur det nya stödet ska utformas. FörvÀntningarna varierar pÄtagligt mellan medier som redan har ett stöd och de som för första gÄngen kan komma att fÄ del av ett nytt stöd. Samma stöd- belopp betraktas med helt olika ögon beroende pÄ hur jÀmförelsen med tidigare stöd ser ut.

En trolig utveckling Àr att tillskottet av medier in i det nya medie- stödssystemet sker frÄn bÄda Àndar av kostnadsskalan: dels lokala nyhetssajter och nya medieinitiativ med relativt lÄga kostnader och förhÄllandevis lÄg periodicitet, dels befintliga medier med stora kost- nader och hög periodicitet som tidigare varit uteslutna frÄn stöd pÄ grund av för hög tÀckningsgrad pÄ utgivningsorten eller dÀrför att driftsstödet varit begrÀnsat till papperstidningar. I mitten av kost-

59  Prop. 2015/16:1 utg. omr. 1, s. 143–145.

359

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

nadsskalan Àr det mindre troligt med nytillkommande stödmottagare under en överblickbar tidshorisont. I de intervallen finns i dag de lokala och regionala andratidningarna.

Samtidigt visar marknadsanalysen i kapitel 3 att det inte finns en kö av nya medieinitiativ som uppfyller de relativt höga trösklarna för intrÀde i mediestödet.60 Det Àr dock rimligt att tÀnka sig att fler kom- mer att utvecklas eller anpassa sin verksamhet till att stödet omfattar alla innehÄlls- och spridningsformer och till att den nya stödtrappan baseras pÄ produktionskostnader i stÀllet för upplagor och periodici- tet. En tanke med stödet Àr att det ska skapa incitament att utveckla verksamheten i riktning mot att producera innehÄll frÄn underbeva- kade omrÄden.

I den andra Ànden av kostnadsskalan mÄste man dock rÀkna med att flera tidigare förstatidningar kommer att kunna pÄvisa ett behov av ekonomiskt stöd och Àven i övrigt uppfylla samtliga tröskelkrav för mediestöd sÄ snart det nya stödsystemet införs och dÄ kommer ocksÄ trycket pÄ stödsystemet att öka. Det Àr Àven rimligt utgÄ frÄn att flertalet tidigare förstatidningar som passerar trösklarna för mediestödet­ har kostnader som ligger i de högre kostnadsintervallen i tabell 7.6.

För en tidning som i dag befinner sig pĂ„ den högsta kostnadsnivĂ„n Ă€r det maximala driftsstödet i det nuvarande systemet alltsĂ„ 40 miljo- ner kronor fr.o.m. 2017. I den trappa som gĂ€ller för driftsstödet lig- ger stödnivĂ„erna nĂ€rmast dĂ€runder pĂ„ 23,4 miljoner kronor respek- tive 18 miljoner kronor. Det Ă€r totalt fem tidningar som har driftsstöd pĂ„ dessa nivĂ„er 2016. Vid utformningen av den nya stödtrappan i mediestödet gĂ„r det som sagt inte att bortse frĂ„n att betydligt fler allmĂ€nna nyhetsmedier kan komma att vara berĂ€ttigade stöd och samtidigt befinna sig i den övre delen av kostnadsskalan.

Även om bedömningen av det nya mediestödet kommer att bygga pĂ„ jĂ€mförelser med nuvarande stödnivĂ„er för enskilda medier finns det lite som talar för att de nuvarande stödbeloppen i alla lĂ€gen fullt ut motsvaras av reella ekonomiska behov hos berörda medieverksamhe- ter. I det nya mediestödet kommer den kopplingen att bli tydligare.

Modellen med högsta möjliga stödbelopp pÄ respektive trappsteg möjliggör för mediestödsnÀmnden att anpassa stödbeloppen pÄ res- pektive nivÄ till enskilda mediers kostnadsnivÄ, högsta tillÄtna stöd-

60  Se kapitel 3, avsnitt 3.2.

360

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

intensitet och tillgÄngen pÄ medel. Det ankommer dÀrmed pÄ nÀmn- den att avgöra om alla medier pÄ samma trappsteg ska erhÄlla det maximala beloppet eller om en mer finfördelad trappa ska utformas i föreskrifter eller riktlinjer.

Medieutredningens förslag till högsta stödbelopp för respektive trappsteg i det nya produktionsstödet framgÄr av tabell 7.7. I tabel- len redovisas Àven det genomsnittliga driftsstödsbeloppet för tid- ningar pÄ respektive kostnadsnivÄ i dagens presstödssystem.

Tabell 7.7 Maximalt stödbelopp i respektive kostnadsintervall, tusental kronor

Kostnadsintervall

Genomsnitt för nuvarande

Förslag till högsta

 

driftsstöd

produktionsstöd

 

 

 

0–9 999

2 557

2 500

10 000–19 999

4 025

4 500

20 000–49 999

9 772

10 000

50 000–99 999

16 570

15 000

100 000 och över

28 635

25 000

 

 

 

De föreslagna högsta stödbeloppen pĂ„ respektive trappsteg ligger nĂ€ra dagens genomsnittliga stödnivĂ„er i respektive kostnadsintervall. För mĂ„nga kommer det att finnas utrymme till ökat stöd pĂ„ samma trappsteg, för andra innebĂ€r det nya systemet de facto en sĂ€nkning av stödnivĂ„n, om man inte tar sig upp till nĂ€sta trappsteg eller om man t.ex. berĂ€ttigas till ytterligare produktionsstöd för journalistisk verk- samhet i kommuner som Ă€r svagt bevakade eller obevakade. PĂ„ det översta trappsteget innebĂ€r förslaget att högsta möjliga stödbelopp sĂ€nks frĂ„n 40 till 25 miljoner kronor. Detta motiveras av att sök- trycket kan förvĂ€ntas vara störst i det kostnadsintervallet.

För allmÀnna nyhetsmedier som pÄ grund av övergÄngen frÄn det upplagebaserade presstödet till det kostnadsbaserade mediestödet förlorar mer Àn 20 procent av stödnivÄn innehÄller förslaget till med- iestödsförordning en övergÄngsregel om en successiv minskning av stödet. PÄ motsvarande sÀtt innehÄller förordningen övergÄngsregler om successiv ökning av stödet för mottagare av begrÀnsat driftsstöd enligt nuvarande presstödsförordning som kan rÀkna med högre mediestöd, liksom nya mottagare av mediestöd som inte varit mot- tagare av driftsstöd enligt presstödsförordningen.61

61  Se avsnitt 7.3.10 om övergĂ„ngsregler.

361

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Ytterligare produktionsstöd för att tÀcka underbevakade omrÄden

Som framgÄr av delbetÀnkandet, kapitel 3 och Medieutredningens forskningsantologi ökar antalet kommuner som saknar nyhetsre- daktioner men Àven den faktiska bevakningen av vissa omrÄden, frÀmst glesbygd och storstÀdernas förorter. Det Àr en rad pÄverkans- faktorer som sammanfaller: fÀrre journalister, lokalredaktioner lÀggs ned, de kommersiella Stockholmsmedierna, sÄvÀl tidningar som TV4, lÀgger ner sina lokalredaktioner i landet och de lokala tidning- arna inom samma koncern delar sinsemellan pÄ innehÄll och sprider samma innehÄll som produceratss av nyhetsbyrÄer och andra externa produktionsbolag.62

Medborgarna i dessa delar av Sverige har alltsÄ sÀmre kvalitet pÄ nyhetsförmedlingen om sitt eget nÀromrÄde. Det framgÄr ocksÄ av Medieutredningens medborgarundersökning att fyra av tio upplever att det ofta eller i bland sker större förÀndringar i nÀrmiljön utan att de dessförinnan har blivit tillrÀckligt informerade.63 Ett av de vikti- gaste syftena med det nya mediestödet Àr att tÀcka sÄ mÄnga som möjligt av dessa underbevakade omrÄden med kvalitativ och obero- ende nyhetsförmedling och kritisk granskning av för demokratin vÀsentliga processer och skeenden.

Det Àr inte sÀkert att det krÀvs nya redaktionslokaler i alla kom- muner för att tÀcka de vita flÀckarna, men det krÀvs utan tvekan journalister som genom regelbunden nÀrvaro tar ansvar för att bevaka hÀndelser och skeenden. Tillförlitligt, oberoende innehÄll Àr avgörande för medborgarnas möjligheter att vara demokratiskt del- aktiga. För att Ästadkomma detta ska det nya mediestödet omfatta ett ytterligare produktionsstöd som fÄr lÀmnas till stödberÀttigade allmÀnna nyhetsmedier som har en journalistisk verksamhet i kom- muner som Àr svagt bevakade eller obevakade. Detta extra produk- tionsstöd fÄr uppgÄ till högst 500 000 kronor per kommun, vilket knappt motsvarar en journalistjÀnst.

Det extra produktionsstödet förutsÀtter att mediestödsnÀmnden anlÀgger ett bredare perspektiv i sin prövning av olika ansökningar och t.ex. beaktar hur flera medier sammantaget bÀst kan tÀcka samt- liga kommuner i ett lÀn eller en region samt hur denna bevakning

62  Se SOU 2015:94 s. 246–253 samt kapitel 3, avsnitt 3.5.9. 63  Se kapitel 2, avsnitt 2.2.2.

362

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

bÀst nÄr en sÄ bred andel av befolkningen som möjligt. Samtidigt Àr de vita flÀckarna ett rörligt mÄl och dÀrför Àr det Àven viktigt att nÀmnden anlitar relevant expertis som kan skapa validerade underlag för vilka kommuner det handlar om vid ett givet ansökningstillfÀlle.

Ytterligare produktionsstöd för ökad tillgÀnglighet för personer med funktionsnedsÀttning

Det nuvarande presstödet omfattar inga villkor om tidningarnas till- gÀnglighet för personer med funktionsnedsÀttning. I stÀllet hanteras tillgÀnglighetsfrÄgan i huvudsak inom ramen för stödet till taltid- ningar.64 Medieutredningen har övervÀgt frÄgan om huruvida stöd till implementering av tillgÀnglighetslösningar ska inkluderas i det nya mediestödet och i sÄ fall i vilken form: som ett krav för stöd eller som ett incitament för högre stöd? Vid de möten som utredningen haft med företrÀdare för mediebranschen har det varit en allmÀn uppfatt- ning att incitamentsmodellen Àr att föredra. Samtidigt har represen- tanter för organisationer som företrÀder personer med funktionsned- sÀttning betonat vikten av universella lösningar och att verksamheter­ som finansieras med statliga medel bör ha krav pÄ att vara tillgÀnglig- gjorda.65

Flera skĂ€l talar för att det nya mediestödet ska öppnas för Ă„tgĂ€rder som ökar allmĂ€nna nyhetsmediers tillgĂ€nglighet. Det ligger i linje med mediestödets allmĂ€nna syfte – att stĂ€rka demokratin i Sverige. För att detta inte bara ska bli honnörsord Ă€r det viktigt att perspektiv frĂ„n personer med funktionsnedsĂ€ttning beaktas. Dessutom har dagens tekniska tillgĂ€nglighetslösningar en positiv betydelse pĂ„ ett bredare plan. Den digitala utvecklingen gĂ„r snabbt och innebĂ€r t.ex. att leverantörer av medietjĂ€nster pĂ„ ett mer kostnadseffektivt sĂ€tt Ă€n tidigare kan tillhandahĂ„lla tillgĂ€ngliggjort material digitalt.

Det bör vara rimligt att ÄtgÀrder som vidtas för ökad tillgÀnglig- het tar fasta pÄ de standarder och tekniker som finns för olika medie­ slag. Nyhetsmediers webbplatser bör t.ex. kunna utgÄ frÄn de stan- darder som gÀller för offentliga webbplatser. Samtidigt kan tillgÀngliggörandet medföra splittrat fokus och ökade kostnader, i vissa tekniker initialt, i andra sÄvÀl initialt som löpande. I ett redan

64  I kapitel 4, avsnitt 4.7, förordar Medieutredningen en översyn av stödet till taltidningar. 65  TillgĂ€nglighetsfrĂ„gorna i det nya mediestödet behandlas i kapitel 4, avsnitt 4.10.

363

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

pressat lÀge Àr detta inte önskvÀrt, det ska dÀrför inte vara ett krav pÄ berörda allmÀnna nyhetsmedier som ansöker om mediestöd, utan i stÀllet ett incitament för högre stöd.

Av det skÀlet ska det nya mediestödet Àven omfatta ett ytterligare produktionsstöd som fÄr lÀmnas till stödberÀttigade allmÀnna nyhetsmedier som vidtar ÄtgÀrder för att tillgÀngliggöra sitt innehÄll för personer med funktionsnedsÀttning. Det ytterligare produk- tionsstödet för detta ÀndamÄl ska fÄ uppgÄ till högst 100 000 kronor. TillgÀngliggörandet kan ske i olika former med kraftigt varierande kostnadsbild. Ett belopp i den hÀr storleken bör dock kunna pÄverka tillgÀngligheten i positiv riktning.

Inför beslut om fördelning av detta produktionsstöd Àr det viktigt att mediestödsnÀmnden vid behov samrÄder med organisationer som företrÀder personer med funktionsnedsÀttning, och med berörda myndigheter. I kapitel 4 pekar utredningen pÄ att Myndigheten för tillgÀngliga medier bör fÄ i uppdrag att bistÄ mediestödsnÀmnden i samband med nÀmndens prövning och uppföljning av det ytterligare produktionsstödet.66

BegrÀnsad stödintensitet

I det nuvarande presstödssystemet gĂ€ller att det sammanlagda all- mĂ€nna driftsstödet som en hög- eller medelfrekvent tidning (utgiv- ning med 6–7 nummer per vecka respektive 3–5 nummer per vecka) berĂ€ttigar till inte fĂ„r överstiga 40 procent av de kostnader som Ă€r förknippade med utgivningen av den stödberĂ€ttigade tidningen. För lĂ„gfrekventa tidningar (utgivning 1–2 nummer per vecka) fĂ„r stödet inte överstiga 75 procent av motsvarande kostnader.67 PĂ„ motsva- rande sĂ€tt ska en begrĂ€nsad stödintensitet, som Ă€r en viktig aspekt vid Europeiska kommissionens bedömningar av statliga stöd, gĂ€lla för det nya produktionsstödet. Eftersom det nya stödet inte baseras pĂ„ utgivningsfrekvens Ă€r förslaget att stödintensiteten i stĂ€llet kopp- las till de olika kostnadsintervall som framgĂ„r av tabell 7.7.

Det sammanlagda produktionsstödet som ett allmÀnt nyhets­ medium i de tvÄ lÀgsta kostnadsintervallen berÀttigar till ska enligt förslaget till mediestödsförordning inte fÄ överstiga 75 procent av de

66  Se kapitel 4, avsnitt 4.8.1.

67  2 kap. 2b § och 5a § presstödsförordningen.

364

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

rörelsekostnader som Àr förknippade med produktionen av det stödberÀttigade mediet. För allmÀnna nyhetsmedier i det mellersta kostnadsintervallet fÄr stödet inte överstiga 60 procent och för all- mÀnna nyhetsmedier i de tvÄ högsta kostnadsintervallen fÄr stödet inte överstiga 40 procent.

Statens kostnader för det nya produktionsstödet

De anslagsmedel som anvÀnds för dagens driftsstöd ingÄr i ramansla- get för presstöd. För 2015, 2016 och 2017 Àr det Ärliga anslaget 567,1 miljoner kronor. Samma anslagsbelopp Àr Àven berÀknade för 2018, 2019 och 2020.68 Myndigheten för press, radio och tv redovisar att 436,2 miljoner kronor betalades ut som driftsstöd 2015 och för 2016 uppgÄr det preliminÀrt beslutade driftsstödet till 446,9 miljoner kro- nor.69 För att bedöma statens kostnader för det nya produktionsstö- det Àr det dessa belopp som fÄr vara utgÄngspunkt för resonemanget.

FrÄgan handlar i huvudsak om relationen mellan söktryck, kost- naden per stödmottagare (styckkostnad) och tillgÀngliga anslagsme- del. I lÀgen dÀr söktrycket och en given styckkostnad motsvaras av tillrÀckliga anslagsmedel uppstÄr inget problem, men om det samlade utfallet av söktryck och styckkostnad överskrider tillgÀngliga medel Àr det dÀremot ett annat lÀge.

Medieutredningen har i förslaget till produktionsstöd lagt sig vinn om att hĂ„lla nere kostnaderna genom att sĂ€nka det högsta möj- liga stödbeloppet frĂ„n 40 till 25 miljoner kronor och genom att Ă€ven i övrigt hĂ„lla nere stödbeloppen i de olika kostnadsintervallen. Det finns inget egenvĂ€rde i att sĂ€nka stödbelopp för enskilda aktörer, men det finns dĂ€remot en uttrycklig vilja hos Medieutredningen att statens medel ska trĂ€ffa sĂ„ rĂ€tt som möjligt, givet en begrĂ€nsad bud- getram, för att i slutĂ€ndan komma medborgarna till gagn i form av en mĂ„ngfald av allmĂ€nna nyhetsmedier. Nedan redovisas det troliga utfallet för det föreslagna nya produktionsstödet, fördelat pĂ„ befint- liga stödmottagare respektive nytillkommande stödmottagare.

68  Prop. 2016/17:1 utg.omr. 1 s. 103.

69  Uppgifter hĂ€mtade frĂ„n webbplatsen för Myndigheten för press, radio och tv i oktober 2016.

365

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Produktionsstöd till befintliga mottagare av driftsstöd

Antalet driftsstödmottagare har varit relativt konstant över Ären och de flesta av dessa 70-tal tidningar vÀntas kunna nÄ över trösklarna i det nya systemet. Den nya stödtrappan med högsta möjliga stödbe- lopp per trappsteg vÀntas resultera i att mÄnga av nuvarande stöd- mottagare fÄr nÄgot högre stöd Àn i dag, medan andra kommer att fÄ ett reducerat stöd. De flesta sÀnkningarna kommer att uppstÄ bland tidningar i de övre kostnadsintervallen, men stödtrappan har desig- nats för att begrÀnsa nivÄn pÄ minskningen. I de nedre kostnadsin- tervallen finns flest medier som kan fÄ högre stöd, dock begrÀnsat av stödintensiteten.

Givet de kostnader som redovisats för 2015 av nuvarande drifts- stödsmottagare och de högsta stödbeloppen i respektive kostnadsin- tervall kommer den samlade kostnaden för staten att ligga nĂ€ra den nuvarande nivĂ„n, dvs. i storleksordningen 430–440 miljoner kronor. Beroende pĂ„ hur söktrycket ser ut och hur mediestödsnĂ€mnden vĂ€l- jer att agera inom de ramar som systemet ger, kan nivĂ„n för produk- tionsstöd till befintliga stödmottagare komma att sjunka nĂ„got.

En tidning som har kostnader pÄ 35 miljoner kronor och ett driftsstöd enligt dagens system pÄ 13,5 miljoner kronor, fÄr i det nya produktionsstödet ett stöd pÄ högst 10 miljoner kronor, vilket mot- svarar en sÀnkning med 26 procent. DÀrmed appliceras en övergÄngs- regel som innebÀr att stödet det första Äret med det nya systemet blir 12,3 miljoner kronor och det andra Äret 11,2 miljoner kronor, för att det tredje Äret landa pÄ 10 miljoner kronor. PÄ motsvarande sÀtt höjs alltsÄ stödet successivt för en tidning som hittills har haft ett begrÀn- sat driftsstöd och som blir berÀttigad till ett högre produktionsstöd.

Det nya extra produktionsstödet för journalistisk verksamhet i underbevakade omrĂ„den torde emellertid locka existerande aktörer att utveckla sin verksamhet i den riktningen. NĂ€r syftet, att tĂ€cka vita flĂ€ckar, uppnĂ„s ökar emellertid ocksĂ„ kostnaderna för stödet. Analyser frĂ„n 2015 gjorde gĂ€llande att var fjĂ€rde kommun saknar redaktion, om hĂ€lften av dessa bemannas med en journalist ökar kostnaderna med cirka 18 miljoner kronor.70 Vissa inslag i det nya stödsystemet kan tĂ€nkas pĂ„verka ramen i motsatt riktning, inte minst det höjda kravet pĂ„ redaktionellt, egenproducerat innehĂ„ll.

70  Var fjĂ€rde kommun innebĂ€r cirka 72 kommuner, hĂ€lften av dessa innebĂ€r cirka 36 och 500 000 kronor i extra produktionsstöd blir totalt cirka 18 miljoner kronor.

366

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Men dĂ„ höjningen Ă€r relativt liten – frĂ„n 55 procent till 60 – Ă€r det Medieutredningens bedömning att de allra flesta aktörer som befin- ner sig i systemet kommer att kunna nĂ„ upp Ă€ven till detta nya trös- kelvĂ€rde.

Nytillkommande stödmottagare

Som redan framgÄtt innebÀr det nya mediestödet att fler allmÀnna nyhetsmedier troligen kommer att passera trösklarna och bli stödbe- rÀttigade. Förslaget till övergÄngsregler innebÀr att sÄdana nytill- kommande medier inte fÄr hela det stöd som de Àr berÀttigade till de första Ären, men Medieutredningens bedömning Àr att den nuvarande budgetramen för driftsstödet inte kommer att rÀcka för det nya pro- duktionsstödet. Behovet av en större ram Àr framför allt pÄkallat av den kris som den innehÄllsproducerande delen av mediebranschen gÄr igenom. Som framgÄr av kapitel 3 har aktörer som tidigare haft en stark marknadsposition i takt med vikande upplagor och konkur- rensutsÀttning försvagats. I förlÀngningen vÀntas dÀrför fler första- tidningar ansöka om produktionsstöd.

FörÀndringarna som pÄverkar behovet av en vidgad stödram Àr flera. Det faktum att det nya stödet Àr oberoende av innehÄlls- eller spridningsform innebÀr att en mÀngd nya aktörer kan komma att söka stöd: allt frÄn nyhetssÀndningar i kommersiell radio och tv och nÀrradiosÀndningar till webbtidningar och gratistidningar i papper. Bedömningen Àr emellertid att mÄnga av dessa aktörer inte kommer att nÄ över trösklarna om andel kvalitativ redaktionell produktion, men hÀr existerar stora osÀkerhetsfaktorer kopplade till marknads- rörlighet. Om t.ex. de större gratistidningskoncernerna, Direktpress (med 40-talet titlar), Mitt i-koncernen (med 30-talet titlar) och Politikens Lokalaviser (med 25-talet titlar) blir stödberÀttigade, skulle det innebÀra behov av omfattande tillskott till systemet.

En annan kategori möjliga nytillkommande utgörs av första­ tidningarna. En trolig utveckling – önskvĂ€rd dessutom – Ă€r att medieföretag­ i den hĂ€r gruppen som av besparingsskĂ€l tidigare slĂ€ckt ner bevakning i vissa kommuner Ă„terupptar denna bevakning och dĂ€rmed fĂ„r del av mediestödet. Ett exempel skulle HD/Sydsvenskan kunna utgöra. Sydsvenska Dagbladet sökte driftsstöd 2014, men fick avslag med hĂ€nvisning till en alltför stark marknadsposition. DĂ„

367

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

behovskriteriet efter ett antal raka förlustĂ„r nu skulle kunna vara uppfyllt, kan detta enskilda fall innebĂ€ra att ytterligare upp till 25 miljoner kronor belastar systemet. Hur mĂ„nga av den hĂ€r katego- rin förstatidningar som kan tĂ€nkas söka och bli stödberĂ€ttigade Ă€r omöjligt att med sĂ€kerhet berĂ€kna.

Inte minst med anledning av den diversifiering av intÀktsström- marna som mÄnga genomfört eller genomför och som pÄverkar behovskriteriet. En försiktig bedömning Àr emellertid att ett större antal av dessa Äterfinns inom de koncerner som Àr tungt beroende av tidningsrörelsen: t.ex. inom Mittmedia, NTM och Sörmlands Media som sammantaget ger ut ett 30-tal titlar i papper men ocksÄ en mÀngd gratis- och webbtidningar. Om en andel av dessa blir stödberÀttigade skulle det fÄ kraftfulla konsekvenser för behoven av medel. Analysen kompliceras av den osÀkerhetsfaktor som Àgarnas agerande utgör: en koncern med flera intÀktskÀllor kan vÀlja att lÄta intÀkter frÄn andra nÀringsgrenar stötta tidningsrörelsen, som dÀrmed inte kan anses ha behov, men den kan ocksÄ vÀlja att inte göra det, vilket ger motsatt effekt.

Utöver dessa möjliga stora stödmottagare kan en mÀngd mindre aktörer komma ifrÄga, inte minst det vÀxande antal lokala webb­ tidningar, t.ex. bjuvsnytt.se eller arjeplognytt.se. Dessa kanske inte var och en pÄverkar ramen i nÀmnvÀrd utstrÀckning men om antalet berÀttigade blir stort kan effekten ÀndÄ bli kÀnnbar.

Medieutredningens bedömning av kostnaden för produktionsstödet

Å ena sidan Ă€r det enligt Medieutredningen klarlagt att söktrycket pĂ„ det nya produktionsstödet kommer att öka jĂ€mfört med det nuva- rande stödsystemet, Ă„ andra sidan Ă€r osĂ€kerhetsfaktorerna stora och möjligheten att prognostisera framtida beteenden hos kommersiella företag smĂ„. Att med nĂ„gon grad av sĂ€kerhet slĂ„ fast ett bestĂ€mt anslagsbelopp som ska tĂ€cka det framtida behovet i ett nytt stödsys- tem lĂ„ter sig helt enkelt inte göras. Hur kommer t.ex. de nuvarande presstödsmottagarna att reagera om stödet sjunker? Kommer kon- cerner med första- och andratidningar pĂ„ samma ort att ansöka om produktionsstöd för bĂ„da? I vilken grad kan landets stora medier pĂ„visa ett behov av stöd? Hur mĂ„nga gratistidningar motsvarar kra-

368

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

vet pÄ redaktionellt material för att dÀrigenom bli stödberÀttigade? Hur mÄnga nya medieinitiativ klarar att passera samtliga trösklar för stöd? Det Àr bara nÄgra av de frÄgor som avgör anslagsbehovet.

För att det nya produktionsstödet ÀndÄ ska kunna sjösÀttas med rimliga förutsÀttningar Àr det Medieutredningens bedömning att anslagsnivÄn, utöver det nuvarande presstödsanslaget pÄ 567,1 miljo- ner kronor, behöver öka med 50 miljoner kronor fr.o.m. det första Äret (2018), med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. det andra Äret (2019) och med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. det tredje Äret (2020). Föga talar för att behoven dÀrmed Àr tÀckta, men med ett sÄdant tillskott kan en positiv utveckling komma igÄng.

Det föreslagna tillskottet under det första Äret skulle t.ex. mot- svara att hÀlften av landets kommuner som Àr vita flÀckar fÄr ett till- skott av journalistisk verksamhet samtidigt som fyra medelstora och en stor förstatidning samt ett antal gratistidningar kommer in i sys- temet. Det andra och tredje Äret kommer kostnaden för de nya stödmottagarna att öka, sÄ för att det nya systemet inte ska resultera i alltför svaga stödbelopp till vart och ett av de stödberÀttigade medi- erna behöver anslagsnivÄn höjas ytterligare för de Ären. DÄ skapas det ett utrymme för fler förstatidningar, webbtidningar och gratis- tidningar att fÄ del av mediestödet, utan den oönskade effekten att beloppen för de redan stödberÀttigade minskas.

I kommande avsnitt görs motsvarande bedömningar av anslags- behoven för distributionsstödet (7.3.6), innovations- och utveck- lingsstödet (7.3.7) och för mediestödsnÀmndens verksamhet (7.4). DÀrefter lÀmnar Medieutredningen förslag till budgetram för hela mediestödssystemet (7.5).

369

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.3.6Distributionsstöd

Förslag: Distributionsstöd ska fÄ lÀmnas till allmÀnna nyhets- medier för distribution av papperstidningar.

Stöd ska lÀmnas för varje exemplar av en papperstidning som distribueras av ett distributionsföretag eller, av ett befordrings- företag i lantbrevbÀringsturer eller sÀrskilda tidningsutdelnings- turer, dÀr minst tvÄ allmÀnna nyhetsmedier deltar.

Ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag ska fÄ förmedla distributionsstöd endast om företaget skriftligen för­ binder sig att inom sitt verksamhetsomrÄde anordna samdistri­­ bution dÀr det finns förutsÀttning för stödberÀttigad sam­distri­ bution, att tillÀmpa en likvÀrdig prissÀttning per distribuerat exemplar och att hÄlla samdistributionen öppen för samtliga all­ mÀnna nyhetsmedier.

Samdistributionen av papperstidningar har skapat ett system dÀr de olika aktörernas affÀrer sitter ihop. Flyttas en pusselbit finns risk att konstruktionen kommer i allvarlig obalans, med svÄröverblickbara konsekvenser vad gÀller medborgarnas tillgÄng till allmÀnna nyhets- medier som följd. Ett distributionsstöd bör dÀrför finnas till dess att marknaden sjÀlv gör andra vÀgval. En faktor i sammanhanget gÀller möjligheten till en mer regelmÀssig samdistribution av post och tid- ningar, en frÄgan som har utretts och diskuterats lÀnge utan att Ànnu ha resulterat i en lösning.71 Det Àr Medieutredningens bedömning att medborgare som Ànnu vÀljer att ta del av nyhetsrapporteringen via papperstidningen ska ha möjlighet att göra det, sÄ lÀnge marknaden vÀljer att upprÀtthÄlla denna distributionskanal.

Det stöd för distribution av papperstidningar som ska finnas inom ramen för det nya mediestödet ska vara uppbyggt pÄ samma sÀtt som det nuvarande distributionsstödet vad gÀller stödets inrikt- ning pÄ samdistribution av tvÄ eller flera papperstidningar. Kretsen av medier som kan komma i frÄga för distributionsstöd vidgas dock. De villkor som gÀller stödberÀttigade allmÀnna nyhetsmedier skiljer sig frÄn de villkor som gÀller för allmÀnna nyhetstidningar i det nuva- rande presstödssystemet bl.a. genom att det nya systemet inte krÀver

71  Medieutredningen behandlar frĂ„gan om om samdistribution av post och tidningar i kapitel 8

Mediepolitiska idéskisser.

370

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

vissa upplagor och abonnemang för att ett medium ska vara stödbe- rÀttigat. NÄgra sÄdana villkor kan dÀrför inte heller gÀlla för distribu- tionsstödet i det nya stödsystemet. DÀrmed omfattas t.ex. Àven gratistidningar­ . Med tanke pÄ att mÄnga gratistidningar distribueras via stÀll i butiker och kollektivtrafik eller tillsammans med direkt­ reklam Àr det svÄrt att bedöma effekten av en sÄdan förÀndring.

Av mediestödsförordningen ska framgĂ„ att distributionsstöd fĂ„r lĂ€mnas för varje exemplar av en papperstidning som distribueras av ett distributionsföretag eller av ett befordringsföretag i lantbrev­ bĂ€ringsturer eller sĂ€rskilda tidningsutdelningsturer, dĂ€r minst tvĂ„ allmĂ€nna nyhetsmedier deltar. Det ska vidare framgĂ„ vilka öres­ belopp som lĂ€mnas per stödberĂ€ttigade exemplar, dĂ€r öresbeloppen Ă€r högre för de första 7 miljonerna exemplaren. DĂ€refter ska öres­ beloppen minska stegvis upp till exemplaren över 21 miljoner. De stödbelopp­ som betalas ut beror dĂ€refter pĂ„ antalet stödberĂ€ttigade exemplar. Stödets andel av tidningsföretagens totala distributions- kostnader Ă€r cirka tvĂ„ procent.72

Andra förutsÀttningar för distributionsstödet ska fortsatt vara att det allmÀnna nyhetsmediet ska förbinda sig att avstÄ frÄn egen distri- bution i omrÄden med samdistribution och överlÀmna hela distribu- tionsarbetet till ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag i omrÄdet med samdistribution. TvÄ distributionsföretag ska sam­ tidigt fÄ svara för stödberÀttigad samdistribution inom ett distribu- tionsomrÄde, om mediestödsnÀmnden medger det.

Ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag ska fÄ för- medla distributionsstöd endast om företaget skriftligen förbinder sig att inom sitt verksamhetsomrÄde anordna samdistribution dÀr det finns förutsÀttning för stödberÀttigad samdistribution, att til - lÀmpa en likvÀrdig prissÀttning per distribuerat exemplar och att hÄlla samdistributionen öppen för samtliga allmÀnna nyhetsmedier. Distributionsföretaget ska alltsÄ inte kunna stÀnga ute nÄgon.

En omdiskuterad del av distributionsstödets gÀller den s.k. lika- prisprincipen.73 Den innebÀr i grunden att avgiften per distribuerat tidningsexemplar ska vara densamma för de inblandade tidningsföre- tagen. Eftersom kostnaden i praktiken varierar mellan olika tidnings-

72  Distributionsstödets andel av de totala distributionskostnaderna berĂ€knades av PresstödskommittĂ©n i slutbetĂ€nkandet (SOU 2013:66), s. 308–310.

73  Likaprisprincipen och de diskussioner som förts om den redovisas i SOU 2013:66 s. 291–301.

371

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

slag har det lÀnge funnits slitningar i systemet och numera tillÄts ocksÄ en viss prisdifferens. Olika regleringar har prövats för att hitta en ordning som tillgodoser sÄvÀl distributionsbolagens önskan om kostnadstÀckning och t.ex. de överspridda tidningarnas önskan om konkurrensneutralitet för att nÄ sina lÀsare i hela landet. FrÄgan Àr bÄde mediepolitiskt principiell och tekniskt komplicerad och den lÀmpar sig inte för en detaljerad reglering i mediestödsförordningen. Av förordningen ska det dock framgÄ att en förutsÀttning för stöd- berÀttigad samdistribution Àr att en likvÀrdig prissÀttning per distri- buerat exemplar tillÀmpas.

De anslagsmedel som anvÀnds för dagens distributionsstöd ingÄr i ramanslaget för presstöd. För 2015 redovisar Myndigheten för press, radio och tv att 50,5 miljoner kronor betalats ut som distribu- tionsstöd. En tydlig trend Àr att anslagsförbrukningen för distribu- tionsstöd sjunker. FrÄn 2009, dÄ det betalades ut 67,9 miljoner kronor i distributionsstöd, har förbrukningen minskat Är för Är. Ett rimligt antagande Àr dÀrför att den trenden kommer att fortsÀtta och att förbrukningen av anslagsmedel för detta ÀndamÄl kommer att minska ytterligare, samtidigt som utrymmet för de övriga stödformerna ökar. Det Àr inte aktuellt att höja öresbeloppen i förordningen. Om det skulle visa sig att nytillkommande stödmottagare, t.ex. gratistid- ningskoncerner, trots allt leder till att distributionsstödets totala ram ökar bör ett högsta möjliga stödbelopp övervÀgas.

7.3.7Innovations- och utvecklingsstöd

Förslag: Innovations- och utvecklingsstöd ska fÄ lÀmnas till all- mÀnna nyhetsmedier för utveckling av redaktionellt innehÄll i digitala kanaler, för innovationer och utveckling nÀr det gÀller digital publicering och spridning samt för utveckling av nya af- fÀrsmodeller. Stöd ska Àven fÄ lÀmnas för förstudier inom dessa omrÄden.

Stödet ska inte fÄ överstiga en angiven andel av kostnaden för insatsen eller förstudien (stödintensitet).

Utvecklingsstödet till tryckta allmÀnna nyhetstidningar Àr fortfa- rande nytt. Den första ansökningsperioden avslutades i juli 2016 och bland de sökande medieföretagen finns mÄnga som ocksÄ Àr motta-

372

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

gare av driftsstöd, men Àven förstatidningar och gratistidningar. I oktober 2016 har de första utvecklingsstöden beviljats. Totalt förde- lades cirka 10,7 miljoner kronor till 18 olika insatser vid 24 allmÀnna nyhetstidningar. I december kan nya ansökningar lÀmnas.74

De anslagsmedel som anvÀnds ingÄr i ramanslaget för presstöd. För 2016 Àr högst 35 miljoner kronor avsatta för stödet. Behovet av ett stöd av den hÀr typen, som alltsÄ Àr begrÀnsat och som betonar utvecklingsinsatser, bedöms vara stort och dÀrför ska ett sÄdant stöd finnas Àven i det nya mediestödssystemet. Med tanke pÄ det stora innovations- och utvecklingsbehovet i mediebranschen talar mycket för att budgetramen för denna stödform ska vara högre Àn 35 miljo- ner kronor och att den ska öka successivt. Medieutredningen bedö- mer att innovations- och utvecklingsstödet ska ha en ram pÄ 40 mil- joner kronor för 2018, 45 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020.

Eftersom det nuvarande stödet Ànnu Àr i sin linda Àr det ocksÄ för tidigt att föreslÄ förÀndringar av stödets konstruktion eller inrikt- ning. Det innebÀr att innovations- och utvecklingsstöd fÄr lÀmnas för allmÀnna nyhetsmedier för insatser som ska syfta till utveckling av redaktionellt innehÄll i digitala kanaler, innovationer och utveck- ling nÀr det gÀller digital publicering och spridning av det allmÀnna nyhetsmediets innehÄll samt för utveckling av nya affÀrsmodeller. Stöd fÄr Àven lÀmnas för förstudier inom dessa omrÄden.

Till skillnad frÄn det nuvarande stödet ska dock det nya innova- tions- och utvecklingsstödet inte begrÀnsas till tryckta allmÀnna nyhetstidningar utan vara öppet för allmÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- eller spridningsform. Detta dÄ Àven digitala nyhetsmedier har svÄrt att finna lÄngsiktig ekonomisk bÀrighet och dÀrför Àr i behov av stöd för innovation och utveckling. BerÀkningen av stödbe- lopp görs med ledning av kostnaden för den insats ansökan om mediestöd avser.

Stödet fĂ„r beviljas för en insats under högst tre Ă„r och för en för- studie under högst ett Ă„r. Högst 40 procent av kostnaden för insatsen eller förstudien ska fĂ„ tĂ€ckas med stöd. För insatser med sĂ€rskild betydelse för nationella minoriteter enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetssprĂ„k eller för barn och unga ska stöd fĂ„ lĂ€mnas med högst 75 procent av kostnaden för insatsen

74  Protokoll 5/2016, fört vid presstödsnĂ€mndens sammantrĂ€de den 19 oktober 2016.

373

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

eller förstudien. Medieutredningens direktiv pekar sÀrskilt pÄ grup- pen barn och unga som viktiga medieanvÀndare. DÄ analysen i del­ betÀnkandet visade att deras medieanvÀndning skiljer sig kraftigt frÄn de Àldre Älderskategoriernas Àr det av sÀrskild vikt att skapa all- mÀnna nyhetsmedier som upplevs relevanta av just denna mÄlgrupp.

7.3.8Fördjupad prövning och Äterbetalning

Förslag: Mediestödsförordningen ska innehÄlla bestÀmmelser om Àrendenas handlÀggning, villkor för utbetalning av stöd, re- dovisningsskyldigheter för stödmottagare, hinder mot utbetal- ning, regler om Äterbetalning av stöd och om utestÀngning frÄn stödmöjligheter.

De bestÀmmelser av administrativ art som ska ingÄ i mediestöds­ förordningen motsvarar i huvudsak bestÀmmelser av samma karak- tÀr som finns i presstödsförordningen och i förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmÀnna nyhetstidningar. I jÀmfö- relse med nuvarande stödsystem ska dock mediestödet ha ett tydli- gare fokus pÄ minskat stödberoende och pÄ Äterbetalning under vissa omstÀndigheter.

En uppfattning som förmedlats till Medieutredningen av företrÀ- dare för mediebranschen Àr att ingen vill vara beroende av statligt stöd, samtidigt som de ekonomiska realiteterna gör det svÄrt att i praktiken minska behovet av stöd. Medieutredningen har övervÀgt frÄgan huruvida det bör införas en skarp tidsbegrÀnsning för i första hand produktionsstödet, som skulle innebÀra att stödet endast fÄr betalas i ett visst antal Är till samma mottagare, men slutsatsen Àr att en sÄdan deadline skulle vara mediepolitiskt kontraproduktiv.

DÀremot Àr det angelÀget att det nya mediestödet pÄ ett tydligare sÀtt Àn hittills uppmÀrksammar frÄgan. Enligt mediestödsförord- ningen ska ansökningar om produktionsstöd Àven omfatta en plan för hur stödberoendet ska minska och pÄ sikt upphöra. Vidare ska Äterkommande ansökningar om produktionsstöd frÄn samma all- mÀnna nyhetsmedium prövas fördjupat vart tredje ansökningstill- fÀlle för att minska risken för lÄngsiktigt oförÀndrat stödberoende. Den fördjupade prövningen ska Àven omfatta en uppföljning av den sökandes planer för minskat stödbehov.

374

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Mediestödsförordningen innehÄller ocksÄ bestÀmmelser om att en mottagare av mediestöd under vissa angivna omstÀndigheter kan bli Äterbetalningsskyldig. Det kan t.ex. bli aktuellt om mottagaren har lÀmnat oriktiga uppgifter eller pÄ nÄgot sÀtt har förorsakat att stödet har lÀmnats felaktigt eller med för högt belopp. För den som Àr Äterbetalningsskyldig ska mediestödsnÀmnden besluta att helt eller delvis krÀva tillbaka mediestödet.

Ett skÀl för Äterbetalning Àr enligt Medieutredningen om en mot- tagare av mediestöd har delat ut vinst till det allmÀnna nyhetsmediets Àgare under det Är som stöd utbetalats. Ett överskott innebÀr att det behov som ansÄgs föreligga vid ansökningstillfÀllet de facto inte uppstod i verksamheten och dÄ ska mediestödsnÀmnden kunna krÀva tillbaka stöd som motsvarar den utbetalade vinsten. Ett viktigt skÀl bakom denna bestÀmmelse Àr att stödets legitimitet inte fÄr urholkas, nÄgot som skulle kunna intrÀffa om stödmottagare verkar slussa skattemedel till sina Àgare.

Om ett allmÀnt nyhetsmedium lÀmnat oriktiga uppgifter eller pÄ nÄgot sÀtt har förorsakat att stödet har lÀmnats felaktigt eller med för högt belopp ska nÀmnden fÄ stÀnga av medieaktören frÄn möjlig- heten att erhÄlla nytt mediestöd under högst tre Är.

7.3.9Överklagande

Förslag: MediestödsnÀmndens beslut fÄr inte överklagas.

I frÄga om mediestödet ska kunna överklagas Àr tvÄ frÄgor rÀttsligt relevanta: om mediestödet kan anses vara en civil rÀttighet och, i sÄ fall, om mediestödsnÀmnden kan jÀmstÀllas med en domstol enligt kriterierna i Europakonventionen.75

För att bedöma vad som Àr en civil rÀttighet har Europadomstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen lagt stor vikt vid om huruvida prövningen av ansökningarna om bidrag grundats pÄ tydligt fast- stÀllda kriterier eller om den beslutande myndigheten haft ett bety- dande utrymme för en skönsmÀssig bedömning vid beslut om för- delning av medlen.

75  Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen ska var och en, vid prövning av hans civila rĂ€ttighe- ter och skyldigheter, vara berĂ€ttigad till en rĂ€ttvis och offentlig förhandling inför en oavhĂ€ngig och opartisk domstol, som upprĂ€ttas enligt lag.

375

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

I det nuvarande presstödssystemet Àr kriterierna faststÀllda i form av bl.a. upplagesiffror som Àr kopplade till att en viss summa automa- tiskt utfaller i stöd. Det nya mediestödet lÀmnar ett större utrymme för nÀmnden att göra bedömningarna bÄde över vilka aktörer som ska fÄ stöd samt hur stödet ska fördelas. Det nya stödet kommer ocksÄ att fördelas mellan de sökande utifrÄn tilldelade medel.

Detta innebÀr att det inte finns samma rÀtt som tidigare att fÄ del av det statliga stödet och att vara garanterad en viss summa, vilket skulle kunna tala för en bedömning att stödet inte lÀngre kan anses vara en civil rÀttighet. Det föreslagna stödet innehÄller dock ocksÄ en lÄng rad faststÀllda kriterier för att kunna komma ifrÄga för stöd. Medieutredningens­ bedömning Àr att det föreslagna mediestödet inte innebÀr ett sÄdant betydande mÄtt av skönsmÀssig bedömning att det förlorar sitt mÄtt av civil rÀttighet. Vid den bedömningen finns det enligt Europakonventionen en rÀtt till domstolsprövning av stödbeslutet.

Medieutredningens uppfattning Ă€r dock att nĂ€mnden fortfarande kan jĂ€mstĂ€llas med en domstol i Europakonventionens mening i enlighet med bedömningen i RÅ 2004 ref. 122. Att nĂ€mndens ordfö- rande och vice ordförande Ă€r eller har varit ordinarie domare torde vara ett grundkriterium för att nĂ€mnden ska kunna jĂ€mföras med en domstol i Europakonventionens mening. Den nya mediestödsnĂ€mn- den föreslĂ„s i enlighet med vad som gĂ€ller för den nuvarande pres - stödsnĂ€mnden, bestĂ„ av en ordförande och en vice ordförande som Ă€r eller har varit ordinarie domare. Dessa ska utses av regeringen.

Medieutredningen har prövat ett alternativ dĂ€r nĂ€mndens beslut skulle kunna överklagas, men funnit att det skulle riskera att flytta ansvaret frĂ„n den sakkunniga nĂ€mnden till en domstol dĂ€r juridiska övervĂ€ganden skulle fĂ€lla avgörandet. Även mot denna bakgrund ska det framgĂ„ av mediestödsförordningen att mediestödsnĂ€mndens beslut inte fĂ„r överklagas.

376

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

7.3.10ÖvergĂ„ngsregler

Förslag: Mediestödsförordningen ska innehÄlla övergÄngsreg- ler för situationer som kan uppstÄ vid övergÄngen mellan det nuvarande presstödssystemet och det nya mediestödssystemet.

Om det Àr relevant, beroende pÄ vilka förslag som lÀmnas, ska utre- daren enligt direktiven Àven föreslÄ övergÄngsbestÀmmelser med tanke pÄ det nuvarande presstödssystemet.

Genom den nya mediestödsförordningen upphör presstödsför- ordningen och förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmĂ€nna nyhetstidningar. Äldre föreskrifter gĂ€ller fortfarande i frĂ„ga om stöd som beviljats före ikrafttrĂ€dandet av mediestödsför- ordningen. Det kan t.ex. handla om utvecklingsstöd som beslutats ett Ă„r och som betalas ut ett kommande Ă„r. Detta pĂ„verkar dock inte utrymmet för ett nytt stödsystem. Huvuddelen av presstödet beslu- tas och betalas emellertid ut under samma kalenderĂ„r.

Behovet av övergÄngsregler mÄste dÀrför i huvudsak bygga pÄ en bedömning av om de förÀndringar som föreslÄs Àr sÄdana att det förefaller rimligt att ge nuvarande stödmottagare en viss tid att anpassa sig till lÀgre stödnivÄer. PÄ motsvarande sÀtt kan det finnas skÀl att under en övergÄngsperiod begrÀnsa stödbeloppen för nya stödmottagare. Medieutredningen har identifierat tre sÄdana situa- tioner som krÀver övergÄngsregler:

––För mottagare av driftsstöd enligt presstödsförordningen som pĂ„ grund av bestĂ€mmelser om produktionsstöd i mediestödsförord- ningen förlorar mer Ă€n 20 procent av stödnivĂ„n gĂ€ller att ska stö- det successivt ska minskas till den nya nivĂ„n under tre Ă„r.

––För mottagare av begrĂ€nsat driftsstöd enligt presstödsförord- ningen som pĂ„ grund av bestĂ€mmelser i denna förordning fĂ„r hö- gre statligt stöd gĂ€ller att stödet successivt ska öka till den nya nivĂ„n under tre Ă„r.

––Nya mottagare av produktionsstöd enligt mediestödsförord- ningen som inte varit mottagare av driftsstöd enligt presstödsför- ordningen, ska erhĂ„lla en tredjedel av det stödbelopp som det all- mĂ€nna nyhetsmediet Ă€r berĂ€ttigat till det första Ă„ret, tvĂ„ tredjedelar­ av stödet det andra Ă„ret och fullt produktionsstöd det tredje Ă„ret.

377

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

7.4NÀrmare om mediestödsnÀmnden

Förslag: MediestödsnÀmnden ska placeras i Myndigheten för press, radio och tv med samma formella position som den nuva- rande presstödsnÀmnden och myndighetens instruktion ska Àndras i enlighet med detta.

MediestödsnÀmnden ska bestÄ av en ordförande, en vice ord- förande och högst nio andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Regeringen utser samtliga ledamöter i nĂ€mnden för en period pĂ„ högst fyra Ă„r, dĂ€r hĂ€lften av ledamöterna ska bytas ut vart­ annat Ă„r. Samtliga ledamöter utöver ordförande och vice ord­ förande utses efter ett nomineringsförfarande i enlighet med 5 § lag om mediestöd.

Bedömning: För att skapa ett större oberoende för medie- stödsnÀmnden bör dess lÄngsiktiga placering omprövas om eller­ nÀr mediebranschens organisationer skapar ett civilrÀtts- ligt organ i syfte att hÀrbÀrgera verksamheten.

Mediestödslagen slĂ„r fast att en ny nĂ€mnd – mediestödsnĂ€mnden – ska inrĂ€ttas för att hantera det nya mediestödet. Av lagen framgĂ„r vidare att ledamöter nominerade av organisationer som företrĂ€der publicister, journalister och medieföretag ska utgöra en majoritet.

Det finns dock fler frÄgor kring nÀmnden som behöver klargöras i mediestödsförordningen och i andra relevanta författningar. Det handlar om nÀmndens hemvist, den nÀrmare sammansÀttningen av ledamöter och nÀmndens arbetsformer.

7.4.1MediestödsnÀmndens hemvist

Enligt Medieutredningen bör den i huvudsak partssammansatta mediestödsnÀmnden ha en sÄ oberoende position som möjligt i för- hÄllande till eventuella politiska pÄtryckningar, med hÀnsyn tagen till att det Àr ett statligt stöd som ska hanteras och att staten dÀrmed har ett intresse av att reglera hur medlen fÄr anvÀndas.

378

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

Med dessa delvis motstridiga förutsÀttningar finns det i huvudsak tvÄ alternativ nÀr det gÀller att hÀrbÀrgera den nya mediestödsnÀmn- den: i en statlig myndighet eller i ett civilrÀttsligt organ.

MediestödsnÀmnden i en statlig myndighet

Den nuvarande presstödsnÀmnden Àr ett sÀrskilt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv.76 Enligt myndighetens instruk- tion ansvarar nÀmnden för sina beslut, men nÀmnden ansvarar ocksÄ inför myndighetens ledning, som i sin tur ansvarar inför regeringen för att nÀmnden tilldelas resurser för sin verksamhet och för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den redovisas pÄ ett tillförlitligt sÀtt.

Det Àr vidare Myndigheten för press, radio och tv som, enligt presstödsförordningen, fÄr meddela föreskrifter om verkstÀlligheten av presstödet. Myndigheten har senast beslutat om sÄdana föreskrif- ter i april 2016. De innehÄller ett stort antal bestÀmmelser, med i första hand definitioner och grÀnsvÀrden i förhÄllande till nuvarande stödsystem.77 DÀrutöver fattar nÀmnden riktlinjebeslut som blir styrande för hur liknande Àrenden ska beslutas i framtiden.

Om mediestödsnÀmnden ska placeras i en myndighet finns alltsÄ Myndigheten för press, radio och tv tillgÀnglig och det finns en fÀr- dig reglering att utgÄ frÄn. Som en del av en myndighet omfattas nÀmnden av ett stort antal lagar och förordningar som Àr gemen- samma för alla myndigheter, som t.ex. förvaltningslagen, med krav pÄ opartiskhet och saklighet, offentlighets- och sekretesslagen, bud- getlagen, förordningen om Ärsredovisning och budgetunderlag samt myndighetsförordningen.

Det som talar emot en myndighetslösning Àr att den Àr jÀmförel- sevis mindre oberoende gentemot eventuella politiska pÄtryckningar. En regering kan Àndra förutsÀttningarna för stödet, strypa tillförseln av medel till nÀmnden, ge myndighetschefen nya befogenheter eller byta ledning för nÀmnden och myndigheten.

76  Förordning (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv. 77  Myndigheten för press, radio och tv:s författningssamling (MPRTFS 2016:1).

379

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

MediestödsnÀmnden i ett civilrÀttsligt organ

Inom kultur- och mediepolitiken finns det flera civilrÀttsliga organ som har fÄtt rÀtten att fördela statsbidrag och att utse och entlediga ledamöter i beslutsförsamlingar. FrÄgan Àr reglerad i lag (1992:318) om överlÀmnande av förvaltningsuppgifter inom Kultur­departe­ mentets verksamhetsomrÄde.

Bland de organisationer som har den rÀtten finns t.ex. stiftelsen Svenska Filminstitutet, som prövar frÄgor om statsbidrag till finan- siering av svensk film, och Sveriges Författarförbund, som prövar frÄgor om fördelning av statliga medel till författare och översÀttare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar och som utser och entledigar sex ledamöter i styrelsen för Sveriges för- fattarfond.

Verksamheten med fördelning av statliga stöd vid Filminstitutet respektive Författarfonden regleras i förordningar beslutade av regeringen.78 De innehÄller uppgifter om förutsÀttningarna för stöd, principerna för berÀkning av stödbelopp, ansökningsprocess m.m. Till skillnad mot myndigheter kan de civilrÀttsliga organen inte fÄ rÀtten att utfÀrda föreskrifter, men bÄde Filminstitutet och Författarfonden har utformat nÀrmare villkor och riktlinjer för stöd- givningen. De anslagsmedel som anvÀnds för stödgivningen beslutas av riksdagen. Eftersom det inte handlar om myndigheter disponeras anslagen av Kammarkollegiet som i sin tur betalar ut medlen till det civilrÀttsliga organet.79

Av dessa exempel framgÄr att det finns bÄde formella och prak- tiska förutsÀttningar för att placera mediestödsnÀmnden i ett civil- rÀttsligt organ och att reglera och finansiera mediestödet pÄ ett lik­ artat sÀtt som om nÀmnden lÄg i en myndighet. Det kan finnas en viss nackdel med att det civilrÀttsliga organet inte fÄr utfÀrda före- skrifter och att regeringens förordning dÀrför kan behöva vara mer detaljerad. Den jÀvsproblematik som skulle kunna uppstÄ till följd av att de nominerande parterna ocksÄ representerar medieaktörer med direkt intresse av stödet behöver ocksÄ hanteras i sÀrskild ordning dÄ

78  Förordning (2013:200) om statsbidrag till finansiering av svensk film i enlighet med 2013 Ă„rs filmavtal respektive förordning (1962:652) om Sveriges författarfond.

79  Regleringsbrev för budgetĂ„ret 2016 avseende anslagen 1:2, 2:1, 3:3 (2014), 5:2, 7:3, 8:2, 8:3, 8:6, 10:1, 11:1 och 11:3.

380

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

förvaltningslagens bestÀmmelser om saklighet och opartiskhet inte gÀller. Samtidigt har detta alternativ fördelen att oberoendet ökar, bl.a. eftersom det inte Àr regeringen som utser verksamhetsledare.

PÄ en punkt Àr det dock en viktig skillnad mellan de bÄda alterna- tiven. Staten kan bilda nya myndigheter och lÀgga ner dem, men sta- ten kan inte bilda ett civilrÀttsligt organ. Innan mediestödsnÀmnden kan placeras i ett annat organ Àn Myndigheten för press, radio och tv mÄste det alltsÄ finnas ett befintligt eller nytt civilrÀttsligt organ som Àr villigt att hÀrbÀrgera nÀmnden.

7.4.2MediestödsnÀmndens nÀrmare sammansÀttning

Som framgĂ„r av förslag till lag om mediestöd (5 §) ska en majoritet i mediestödsnĂ€mnden bestĂ„ av sakkunniga och betrodda personer med gedigen professionell bakgrund som speglar hela medielandska- pets bredd. Ledamöterna ska nomineras av organisationer som före- trĂ€der publicister, journalister och medieföretag, men det ska vara tydligt att de nomineras pĂ„ personliga mandat och inte som företrĂ€- dare för enskilda företag eller andra sĂ€rintressen. För att stĂ€rka obe- roendet lĂ€mnar det nya mediestödssystemet dagens ordning och ersĂ€tter det med ett system som ligger nĂ€ra den kollegiala inbördes utvĂ€rdering (”peer reviewing”) som finns inom akademin och kul- turvĂ€rlden. Kvalitet Ă€r ett svĂ„rt begrepp i sig men ska det Ă€ndĂ„ anvĂ€n- das definieras det bĂ€st av branschkollegor med gedigen erfarenhet och kunnande.

NomineringsrÀtt och beslutsrÀtt Àr dock inte samma sak. I flera fall med nomineringsrÀtt för externa parter Àr det fortfarande reger- ingen som fattar de formella besluten, medan det i andra fall Àr de externa organisationerna som har rÀtten att bÄde nominera och besluta. Det finns goda skÀl för bÄda varianterna. Om regeringen utser alla ledamöter kan det t.ex. vara lÀttare att upprÀtthÄlla kravet pÄ att nÀmndens hela sammansÀttning ska prÀglas av en jÀmn köns- fördelning och av en mÄngfald av erfarenheter och perspektiv. Om dÀremot mediebranschens organisationer fÄr rÀtten att bÄde nomi- nera och besluta om en majoritet av ledamöterna i nÀmnden ökar det relativa oberoendet. Samtidigt ökar risken för jÀv och olika typer av obalanser.

381

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Medieutredningens slutsats Àr att sÄ lÀnge mediestödsnÀmnden Àr placerad i Myndigheten för press, radio och tv ska regeringen fatta det formella beslutet om samtliga ledamöter i nÀmnden, dÀr en majo- ritet av ledamöterna Àr nominerade av mediebranschens organisatio- ner. Om nÀmnden placeras i ett fristÄende civilrÀttsligt organ bör mediebranschens organisationer bÄde nominera och utse ledamöter utöver ordförande och vice ordförande. De senare ska fortsatt utses av regeringen och vara eller ha varit ordinarie domare. En sÄdan ord- ning behövs för att nÀmnden fortfarande ska kunna jÀmstÀllas med en domstol i Europakonventionens mening.80

Oavsett hemvist ska mediestödsnÀmnden bestÄ av en ordförande, en vice ordförande och högst nio andra ledamöter. NÀmnden ska vara beslutsför nÀr ordföranden och minst hÀlften av de andra leda- möterna Àr nÀrvarande. Ledamöterna ska utses för en mandatperiod pÄ högst fyra Är. För att undvika en statisk kultur dÀr godtycklighet riskerar att utvecklas men ÀndÄ bibehÄlla en kontinuitet ska hÀlften av ledamöterna bytas ut vartannat Är.

7.4.3MediestödsnÀmndens arbetsformer och kostnader

MediestödsnĂ€mndens arbete med stödgivningen ska – oberoende av om verksamheten organisatoriskt Ă€r placerad i en myndighet eller i ett civilrĂ€ttsligt organ – prĂ€glas av öppenhet och transparens. NĂ€mnden ska ocksĂ„ anvĂ€nda referensgrupper och expertis pĂ„ de omrĂ„den som berörs av de olika stödformerna. Av mediestödsför- ordningen framgĂ„r vilka beslut som ska fattas efter samrĂ„d med berörda intressegrupper och myndigheter. Beslut om fördelning av extra produktionsstöd till allmĂ€nna nyhetsmedier som har en jour- nalistisk verksamhet i kommuner som Ă€r svagt bevakade eller obeva- kade ska föregĂ„s av kvalitativ bedömning av vilka kommuner det handlar om vid ett givet ansökningstillfĂ€lle.

Det nuvarande presstödssystemet administreras alltsÄ av Myndigheten för press, radio och tv sedan den 1 juli 2015, dÄ den tidigare myndigheten PresstödsnÀmnden las ner. Kansliets arbete med presstödsfrÄgorna Àr en del av den beredningsenhet som i övrigt hanterar frÄgor och Àrenden som rör tillstÄndsgivning och tillsyn. Det Àr dÀrför inte lika tydligt vilka kostnader som Àr relaterade till

80  Se avsnitt 7.3.9.

382

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

hanteringen av just presstödet. Det sista hela Äret (2014) som PresstödsnÀmnden var en egen myndighet hade den ett statligt anslag pÄ 6 750 000 kronor och bemanningen var en kanslichef, tre handlÀg- gare och kansliassistent.

Som framgÄtt kommer det nya mediestödssystemet att leda till fler kvalitativa bedömningar och fÀrre automatiskt utfallande moment. NÀmnden ska ocksÄ anlita fler externa experter för bered- ning av ansökningar. Sammantaget talar detta för att Myndigheten för press, radio och tv ska tillföras ytterligare kansliresurser i en storleksordning som motsvarar kostnaderna för tvÄ anstÀllda hand- lÀggare och för ett stort antal externa experter. Enligt Medie­ utredningen kan den tillkommande Ärliga kostnaden dÀrmed berÀk- nas till 3 miljoner kronor.

Om mediestödsnÀmnden i framtiden ska hÀrbÀrgeras i ett civil- rÀttsligt organ handlar det om att medel motsvarande hela den admi- nistrativa verksamheten med stödsystemet vid Myndigheten för press, radio och tv ska medfölja.

7.4.4Sammanfattning

De nÀrmare förutsÀttningarna för placeringen av mediestödsnÀmn- den antingen i en myndighet eller i ett civilrÀttsligt organ samman- fattas i tabell 7.8.

Tabell 7.8 TvÄ alternativ för mediestödsnÀmndens hemvist

 

I en myndighet

I ett civilrÀttsligt organ

 

 

 

Praktiska, organisato-

Myndigheten för press, radio

FörutsÀtter ett civilrÀttsligt

riska förutsÀttningar

och tv finns och Àr tillgÀnglig.

organ­

som kan och vill hÀrbÀr-

 

NÀmnden blir ett sÀrskilt be-

gera nÀmnden.

 

slutsorgan i myndigheten.

 

 

Relation

Regeringen beslutar om budget

till staten

(regleringsbrev), förordning och

 

ordförande samt vice ord­

 

förande i nÀmnden. Branschen

 

nominerar en majoritet av leda-

 

möterna, men regeringen

 

­beslutar om samtliga.

Regleras i lag om överlÀm- nande av förvaltningsuppgifter. Regeringen beslutar om budget (regleringsbrev) och förordning. Branschen beslutar om alla le- damöter utöver ordförande och vice ordförande.

383

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier SOU 2016:80

 

I en myndighet

I ett civilrÀttsligt organ

 

 

 

Hotbild i hÀndelse av sta-

Även om nĂ€mnden har sjĂ€lv-

Regeringen kan fortfarande

ten i skymningslÀge

stÀndig position inom myndig-

strypa budgeten och Àndra i

 

heten kan regeringen strypa

förordningen, men kan inte

 

budget, byta nÀmndledamöter,

byta eller styra chefen.

 

ge chefen nya befogenheter

 

 

eller­

byta ledning för myndighet

 

och nÀmnd.

Grad av detaljstyrning

Regeringen utfÀrdar en förord-

 

ning, myndigheten utfÀrdar

 

formella föreskrifter och nÀmn-

 

den fattar riktlinjebeslut.

NĂ€mndens arbetsformer

Öppet och transparent, med

 

stöd av referensgrupper och

 

extern kompetens.

Regeringen utfÀrdar en mer detaljerad­ förordning, nÀmn- den beslutar om informella riktlinjer.

Öppet och transparent, med stöd av referensgrupper och extern kompetens.

De tvÄ alternativen för nÀmndens hemvist skiljer sig i första hand Ät i frÄga om nomineringar och beslut om ledamöterna i nÀmnden och om tillsÀttningen av myndighetens respektive det civilrÀttsliga orga- nets chef. I övrigt Àr de formella och praktiska förutsÀttningarna för- hÄllandevis lika, givet att det finns ett civilrÀttsligt organ till hands. FrÄgan om nÀmndens relativa oberoende i de bÄda alternativen blir dÀrför central.

Det Àr svÄrt att betrakta ett redaktionellt material som finansieras av ett statligt stöd som helt oberoende. De stödmottagande aktö- rerna blir ju per definition beroende av staten. För att minimera ris- ken att regeringen skulle kunna anvÀnda sig av utnÀmningsmakt eller annat för att strypa misshagliga medier den vÀgen bör emellertid en buffert mellan staten och de stödmottagande medierna efterstrÀvas. DÀrigenom kan risken för ett dylikt scenario minska och nÀmndens legitimitet och oberoende kan stÀrkas.

SÄ lÀnge en myndighetslösning Àr det enda tillgÀngliga alternativet skapas bufferten genom att mediebranschen nominerar en majoritet i nÀmnden. Med den civilrÀttsliga lösningen pÄ plats kan nÀmndens oberoende öka genom att ledamöterna, utöver ordförande och vice ordförande, Àven utses av branschen. Medieutredningens förslag innebÀratt mediestödsnÀmndeninledningsvisplacerasi Myndigheten för press, radio och tv, med samma formella position som den nuva-

384

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

rande presstödsnÀmnden. NÀmndens lÄngsiktiga placering bör dock prövas om eller nÀr mediebranschens organisationer skapar ett civil- rÀttsligt organ i syfte att hÀrbÀrgera verksamheten.

7.5Mediestödssystemets budgetram

Förslag: Det nuvarande anslaget för presstöd pÄ 567,1 miljoner kronor ska tillföras det nya mediestödet fr.o.m. 2018. DÀrut­ över ska mediestödet tillföras ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2018, ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2019 och ytterligare­ 55 miljoner kronor fr.o.m. 2020.

Myndigheten för press, radio och tv ska tillföras 3 miljoner kronor för de ytterligare uppgifter som följer av det nya medie- stödssystemet fr.o.m. 2018.

De ökade utgifterna finansieras genom omprioriteringar inom utgiftsomrÄdena 1 och 17.

Medieutredningens analys visar att det finns nya och stora behov av mediepolitiska ÄtgÀrder i medielandskapet. Det nya mediestöd som föreslÄs kommer ocksÄ att förutsÀtta ökade statliga anslag. Utred- ningens direktiv anger inte vilken budgetram som förslaget om nya mediepolitiska verktyg ska rymmas inom, men förslag om kostnads- ökningar och intÀktsminskningar för staten ska följas av förslag om finansiering.81

Medielandskapets behov

Medieutredningen har i tidigare avsnitt behandlat anslagsbehovet för de olika stödformerna i mediestödet, liksom för den nya mediestöds- nÀmnden. Ansökningstrycket kommer sannolikt att öka förhÄllan- devis kraftigt för det nya produktionsstödet (7.3.5), medan trycket pÄ distributionsstödet tvÀrtom kan förvÀntas minska nÄgot (7.3.6). Behovet av innovations- och utvecklingsstöd Àr stort och bör ha en högre budgetram Àn den som för nÀrvarande Àr avsatt för ÀndamÄlet (7.3.7).

81  14 § kommittĂ©förordningen (1998:1474).

385

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

Det nuvarande ramanslaget för presstöd Àr pÄ 567,1 miljoner kronor och en utgÄngspunkt för behovsanalysen Àr att hela det ansla- get ska tillföras det nya mediestödet. Det nya mediestödet ska ocksÄ vara ett ramanslag och det innebÀr bl.a. att de enskilda stödformerna finansieras frÄn samma anslag. NÀr behovet av distributionsstöd minskar ökar det pÄ motsvarande sÀtt utrymmet för övriga stöd.

Med dessa förutsÀttningar redovisar Medieutredningen det ökade anslagsbehovet för det nya mediestödssystemet i tabell 7.9. I samma tabell finns Àven angivet det ökade anslagsbehov med 3 miljoner kronor som identifierats för mediestödsnÀmnden i Myndigheten för press, radio och tv fr.o.m. 2018. Om nÀmnden i framtiden ska hÀr- bÀrgeras i ett civilrÀttsligt organ ska hela den administrativa resursen föras över frÄn Myndigheten för press, radio och tv.

Tabell 7.9 Höjning av anslagsnivĂ„n för mediestödssystemet 2018–2020, tusental kronor

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Produktionsstöd

50 000

50 000

50 000

Innovations- och utvecklingsstöd

5 000

5 000

5 000

Myndigheten för press, radio och tv

3

–

–

 

 

 

 

Totalt

58 000

55 000

55 000

 

 

 

 

Det ökade anslagsbehovet för mediestödet (exkl. mediestödsnĂ€mn- den), utöver de 567,1 miljoner kronor som finns i presstödssystemet, Ă€r alltsĂ„ 55 miljoner kronor fr.o.m. 2018, ytterligare 55 miljoner kro- nor fr.o.m. 2019 och ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2020. Det innebĂ€r att mediestödets anslagsram kommer att vara 622,1 miljoner kronor för 2018, 677,1 miljoner kronor för 2019 och 732,1 miljoner kronor för 2020.82

ÅtgĂ€rdernas finansiering

Medieutredningen har prövat frÄgan om ÄtgÀrdernas finansiering i flera steg. Presstödets nuvarande anslag har varit en naturlig utgÄngs- punkt, dÀrefter har frÄgan prövats i förhÄllande till den samlade mediepolitikens anslag. Slutligen har möjligheten att öka statens

82  Medieutredningen behandlar frĂ„gan om mediestödets finansiering efter 2020 i kapitel 8.

386

SOU 2016:80

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

intÀkter, liksom att minska ekonomiska pÄlagor pÄ svenska medier, prövats. Nya mediepolitiska ÄtgÀrder pÄ statens intÀktssida Àr fortfa- rande angelÀgna, men de tar oftast lÀngre tid att bereda och kan inte heller ligga till grund för finansiering av ökade kostnader pÄ utgifts- sidan.

Huvudelen av det nya mediestödssystemet ska finansieras genom det nuvarande anslaget för presstöd, som sorterar under utgiftsom- rÄde 1 (Rikets styrelse) i statsbudgeten. De kostnader som dÀrutöver har identifierats för det nya mediestödet i tabell 7.9 ska enligt Medieutredningen finansieras genom ytterligare omfördelningar inom utgiftsomrÄde 1 eller genom överföringar frÄn utgiftsomrÄde 17 (Kultur, medier, trossamfund och fritid).

7.6Mediestödets förenlighet med statsstödsreglerna

Medieutredningen beskrev i delbetÀnkandet hur EU-kommissionen tidigare har bedömt driftsstödet i det svenska presstödssystemet och vilka faktorer som har tillmÀtts betydelse utifrÄn statsstödsregler- na.83 Medieutredningen har haft dessa förutsÀttningar som viktiga utgÄngspunkter vid utformningen av det nya mediestödet.

Det nya stödsystemet omfattar tvÄ stödformer som ligger nÀra det befintliga presstödssystemet: distributionsstödet till papperstid- ningar och innovations- och utvecklingsstödet. BÄda har vidgats till att omfatta allmÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- eller sprid- ningsform, men stödformerna bör oberoende av detta vara förenliga med statsstödsreglerna. Kommissionen har nyligen ocksÄ fattat tvÄ beslut om stöd till medier pÄ minoritetssprÄk och dÄ kommit fram till att de inte utgör statsstöd eftersom de inte pÄverkar handeln och konkurrensen mellan medlemsstaterna.84

Det nya produktionsstödet skiljer sig frÄn det befintliga drifts- stödet genom att det innehÄller delvis andra trösklar och tröskelvÀr- den och genom att berÀkningen av stödbelopp förÀndrats, frÄn att tidigare ha baserats pÄ upplagor och utgivningsfrekvens till att i stÀl- let baseras pÄ de allmÀnna nyhetsmediernas Ärliga rörelsekostnader

83  SOU 2015:94 s. 319–322.

84  Europeiska kommissionen (2016). State aid: Commission gives guidance on local public sup- port measures that do not constitute state aid, pressmeddelande publicerat den 21 september 2016.

387

Ett nytt mediestöd för allmÀnna nyhetsmedier

SOU 2016:80

som Àr förknippade med produktionen av det allmÀnna nyhetsme- diet. Det danska mediestödssystemet, som godkÀnts av kommissio- nen, berÀknar stödbelopp i relation till medieföretagens redaktionella kostnader.

Det nuvarande kravet pÄ att driftsstödberÀttigade medier ska ha en abonnerad upplaga har tagits bort som villkor i mediestödet, vil- ket torde ligga i linje med kommissionens tidigare uttalanden pÄ den punkten. I produktionsstödet finns det ocksÄ angivet att stödinten- siteten inte fÄr överstiga de nivÄer som gÀller i det nuvarande pres - stödet. Slutligen ska de som ansöker om produktionsstöd Àven bifoga en plan för hur stödbehovet kan minska och pÄ sikt upphöra.

Det nya mediestödssystemet mÄste notifieras till och godkÀnnas av kommissionen innan det kan genomföras. Sammantaget gör Medieutredningen­ bedömningen att det finns goda förutsÀttningar för att kommissionen ska bedöma systemet som förenligt med stats- stödsreglerna.

388

8 Mediepolitiska idéskisser

8.1Introduktion

För att medborgarnas tillgÄng till regelbunden allsidig nyhetsbevak- ning och kritisk granskning ska kunna sÀkerstÀllas krÀvs ett helhets- grepp över alla de aspekter som pÄverkar: allt frÄn frÄgor om möjlig- görandeinfrastrukturochutbildningtillfrÄgorsomberöranvÀndarnas­ integritet och medborgarnas förtroende för sÄvÀl samhÀllsbÀrande institutioner som medier.

Mediepolitikens nya och vidgade perspektiv innebĂ€r att flera politikomrĂ„den­ utöver kulturdepartementets omrĂ„den berörs. Förslaget till ett nytt mediestöd i kapitel 7 och de bedömningar och slutsatser som redovisas i kapitel 4, 5 och 6 Ă€r bara delar av det som enligt utredningen skulle kunna utgöra den mediepolitiska verktygs- lĂ„dan och Medieutredningen har dĂ€rför valt att i detta kapitel Ă€ven lyfta fram en palett av insatser inom flera politikomrĂ„den som alla skulle kunna bidra till mediepolitikens mĂ„luppfyllnad.1 Intentionen Ă€r i denna del inte att presentera fĂ€rdigberedda förslag utan att visa pĂ„ bredden av frĂ„gor som pĂ„verkar det alltmer komplexa medielandska- pet. Dessa spĂ„r krĂ€ver i de flesta fall kompletterande utredningar och konsekvensanalyser för att kunna genomföras men utgör – tillsam- mans med förslagen, bedömningarna och slutsatserna i kapitel 4, 5, 6 och 7 – den helhet som Medieutredningen menar bör ingĂ„ i en med- borgarcentrerad mediepolitik för framtiden.

1  Enligt rĂ„dande krav som stĂ€lls pĂ„ statliga utredningar kan bara fĂ€rdigberedda frĂ„gor presen- teras som förslag. Medieutredningens övriga idĂ©er och slutsatser gĂ€llande en mediepolitik för framtiden presenteras dĂ€rför separat.

389

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

I detta avsnitt/kapitel behandlas frÄgor om ett stÀrkt medialt civil- försvar (8.2), informationspÄverkan frÄn offentliga verksamheter (8.3), en nationell kraftsamling för medie- och informationskunnighet (8.4), skÀrpta straff för hot mot journalister (8.5), stÀrkt anvÀndar- skydd (8.6), möjliggörande infrastruktur (8.7), samdistribution av post och tidningar (8.8) samt mediepolitikens finansiering (8.9).

8.2Ett stÀrkt medialt civilförsvar

Kvantiteten tillgÀngligt material i olika plattformar formligen explo- derar. Andelen kvalitativt, verifierat innehÄll ökar emellertid inte i samma takt vilket fÄr till resultat att det tillförlitliga innehÄllet med tiden utgör en allt mindre andel av den totala mÀngden material som finns att tillgÄ för medborgarna. Parallellt sker utvecklingen mot en allt mer fragmentiserad medieanvÀndning och en intensiv, simultan anvÀndning av flera enheter, sÄ kallat multitaskande, vilket forskning pekar pÄ leder till försÀmrad koncentrationsförmÄga hos grupper av högintensiva anvÀndare.2

I takt med att allt frÄn rykten till andra falska uppgifter vÀvs in i de generella innehÄllsflödena har medborgarna blivit allt mer sÄrbara. En del av detta icke-verifierade material utgörs av innehÄll som med- vetet helt eller delvis, förvrÀngts i syfte att pÄverka anvÀndarna i en viss riktning. Som avsÀndare bakom desinformationen Äterfinns sÄvÀl utlÀndska som inhemska intressen, sÄvÀl politiska/ideologiska/ intressedrivna, som kommersiella.

Forskare delar in informationspÄverkan i tre huvudsakliga kate- gorier:

––svart propaganda: dold, falsk information och dĂ€r avsĂ€ndaren ­agerar under falsk flagg,

––grĂ„ propaganda: ett mellanting dĂ€r antingen sanningshalten och/ eller avsĂ€ndarens identitet och intentioner Ă€r okĂ€nda, och

––vit propaganda: öppen, informationen betraktas som sannings­ enlig och har en officiell avsĂ€ndare.3

2  Ophir, Nass Wagner (2009) Cognitive control in media multitaskers, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, nr. 37

3  Jowett, O’Donnell (2006). Propaganda & Persuasion, Sage Publications, s. 16–26.

390

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Vid en överföring av dessa teorier pÄ Medieutredningens fokusomrÄ- den utkristalliserar sig tre kategorier av sÀrskilt intresse, dÄ dessa pÄ- verkar medborgarnas rÀttigheter till vederhÀftig information och en oberoende nyhetsrapportering:

1.FrÀmmande makts desinformation av svenska medborgare.

2.Medborgares eller nÀtverk av medborgares spridning av helt eller delvis falska uppgifter via sociala medier.

3.Svensk offentlig verksamhets ensidigt positiva kommunikation, som ökar i omfattning.

I den första kategorin har det skett en markant ökning av aktiviteterna de senaste Ären, rapporterar flera expertinstanser. En kategori avsÀn- dare utgörs av vÄldsbejakande terrorister. Digitala medier utnyttjas skickligt i propagandasyfte av terroristnÀtverket Daesh (Àven kallat IS), slÄs fast i rapporten VÄldbejakande islamistisk terrorism och sociala­ medier frÄn Centrum för assymetriska hot- och terrorismstudier, Cats, vid Försvarshögskolan:

Sociala medier och hemsidor har primÀrt anvÀnts som verktyg för propa- ganda och indoktrinering.4

Det existerar emellertid flera former av informationspĂ„verkan, MilitĂ€ra UnderrĂ€ttelse- och SĂ€kerhetstjĂ€nsten, Must, uppmĂ€rksammar sĂ€rskilt en form i sin Ă„rsrapport 2015, utan att nĂ€mna nĂ„gon specifik avsĂ€ndare: ”svartmĂ„lningar av Sverige och svenska företrĂ€dare i media”.5

Exempel pÄ svartmÄlningar

Utredningen har under arbetets gÄng varit i kontakt med svenskar som utsÀtts för hot och trakasserier sÄvÀl frÄn frÀmmande makt som frÄn inhemska element. Ett fall som gÄtt till Ätal hösten 2016 gÀller Hudiksvalls tidnings ledarskribent, Patrik Oksanen. Enligt Ätalet utsattes Oksanen för grovt förtal nÀr en man, pÄ Facebook, beskrev honom som dömd för pedofili.6 Ett annat exempel Àr hÀmtat frÄn

4  Gustafsson, Linus (2015). VĂ„ldsbejakande islamistisk extremism och sociala meder, Centrum för Assymetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan.

5  Must, Årsöversikt 2015, s. 11.

6  Hudiksvalls tingsrĂ€tt, mĂ„l nr B 1964-16.

391

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Finland. Reportern Jessikka Aro vid finska offentligt finansierade YLE inledde hösten 2014 en granskning av ett fenomen med ursprung i Ryssland som hon sjĂ€lv benĂ€mnde som pro-ryska troll, informationskrigare som sprider propaganda i sociala medier och pĂ„verkar det finska folket ”My Year as a Pro-Russia Troll Magnet: International Shaming Campaign and an SMS from Dead Father. Bloggpost pĂ„ yle.fi:s webbplats 9 november 2015.” Under det Ă„r som följde utsattes hon för en till synes systematisk och orkestrerad för- talskampanj i vilken hon anklagades för allt frĂ„n att vara USA-agent till illegal droghandlare och prostituerad. Hon utsattes för utpress- ningsförsök och sexuella trakasserier.

MÄlet var tydligt: att misskreditera henne som journalist inför publiceringen av granskningen. En nÀrbeslÀktad tendens uppmÀrk- sammas av SÀkerhetspolisen, SÀpo, i organisationens Ärsrapport 2015:

SÀkerhetspolisens bild Àr att Ryssland genom offentliga uttalanden har för- sökt pÄverka debatten om Sveriges sÀkerhetspolitiska vÀgval. Liknande pro- paganda sprids ocksÄ i sociala medier i Sverige. Samma felaktiga, förvrÀngda och förvanskade budskap som sprids genom den offentliga propagandan sprids hÀr. Syftet Àr att fÄ ut proryska budskap samt spÀ pÄ oro och skapa splittring i samhÀllet.7

Ett konkret exempel pÄ denna typ av svart propaganda Àr det förfal- skade brev som i september 2015 spreds i rysk tv och sedan dess finns i omlopp. Brevet synes vara signerat av den svenske chefsÄklagaren Tora Holst och Àr skrivet pÄ Justitiedepartementets brevpapper. InnehÄllet gör gÀllande att Sverige ska ha gÄtt Ukrainas Àrenden i ett domstolsfall. NÄgot som föranledde en formell dementi frÄn Holst.8

Foto: SkÀrmavbild frÄn dn.se. SkÀrmavbilden Àr redigerad.9

7  SĂ€kerhetspolisens Ă„rsbok 2015, s. 63.

8  Falskt svenskt brev i rysk tv: ”OkĂ€nd avsĂ€ndare”, SvD, publicerad den 13 september 2015.

9  Ryska medier: Bildt kan bli minister i Ukraina, DN. HĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i januari 2016.

392

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Ett annat exempel Ă€r spridningen av en falsk uppgift om att Carl Bildt skulle utnĂ€mnas till utrikesminister i Ukraina. Det var extra allvarligt att den pĂ„stĂ„dda ”nyheten” dök upp i flera seriösa svenska medier som alltsĂ„ valde att lĂ€mna gĂ€ngse yrkesmetodik och publicera ett obekrĂ€ftat rykte, detta trots kĂ€nnedom om att Bildts dementerat uppgiften. I det aktuella exemplet handlar det inte om tvĂ„ röster som balanserar varan- dra, utan om en oriktig uppgift, som av reportern bekrĂ€ftats som falsk, men som Ă€ndĂ„ genom publiceringen ges spridning.

Ett tredje exempel Àr den svart-vita debatten om vÀrdlandsavtalet dÀr uppgiften om att kÀrnvapen skulle placeras i Sverige publicerades av traditionella medier. SÄvÀl Sveriges utrikesminister som företrÀ- dare för Nato har i olika uttalanden dementerat dessa uppgifter.

Foto 1: SkÀrmavbild frÄn aftonbladet.se10

Foto 2: SkÀrmavbild frÄn svt.se11

Foto 3: SkÀrmavbild frÄn svd.se12

Samtliga skÀrmavbilder Àr redigerade.

Sammantaget Àr denna svarta propaganda enligt flera bedömare att betrakta som en del av en psykologisk krigföring. Hur omfattande denna verksamhet Àr har inte gÄtt att faststÀlla med sÀkerhet. Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikes­ politiska institutet, har dock, inom ramen för sin pÄgÄende forsk- ning, sammanstÀllt en omfattande empiri, bland annat baserad pÄ

10  KĂ€rnvapen kan placeras i Sverige, Aftonbladet. HĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i januari 2016. 11  Hultqvist: Inga kĂ€rnvapen kommer hit, SVT. HĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i februari 2016.

12  Natogeneral: KĂ€rnvapen pĂ„ svensk mark propaganda, SvD. HĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i maj 2016.

393

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

3 344 ­artiklar publicerade pĂ„ sajten Sputnik.se. Dessa kategoriserades i tio teman, dĂ€r det vanligaste var ”kris i vĂ€st” (705 artiklar), ”positiv bild av Ryssland” (643 artiklar) och ”vĂ€sts aggressivitet” (499 artiklar).

Tabell 8.1 visar den tydliga trenden att antalet förfalskade doku- ment som pÄstÄs vara författade av svenska beslutsfattare ökar.

Tabell 8.1 Falska dokument i det svenska informationsklimatet, planterade frĂ„n Ryssland, december 2014–juli 2016

År

Antal dokument

 

 

2014

0

2015

14

2016

11

KĂ€lla: Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet.

Av dessa fabricerade dokument – som i samtliga fall syftade till att smutskasta – handlade tio om svensk politik.

I den andra kategorin, den grĂ„ propagandan, Ă„terfinns felaktiga uppgifter som sprids via sociala medier, utan att det gĂ„r att identifiera en tydlig avsĂ€ndare. Hit hör ryktesspridning som ofta tar avstamp i en faktisk kontext och mĂ€nniskors rĂ€dsla, men som landar i icke underbyggda slutsatser. Även rykten som blommat ut i fullskaliga moderna vandringssĂ€gner, spridda av mĂ€nniskor som medvetet eller omedvetet tycker de illustrerar delar av eller hela deras vĂ€rldsĂ„skĂ„d- ning, passar in i detta fack.

Ett exempel Ă€r det grundlösa ryktet om att ”regeringen” lĂ„ter jet- plan sprida ut skadliga kemiska eller biologiska substanser. Ryktet har varit ihĂ„llande i olika digitala plattformar sedan början av 2000- talet och har dementerats av flera sakkunniga myndigheter, sĂ„vĂ€l internationellt som nationellt.13 Ett annat exempel som fĂ„tt enormt genomslag i den svenska demokratin pĂ„ senare Ă„r Ă€r högerextrema grupper och individer, enskilt eller i digitala nĂ€tverk, som bedriver lĂ„gintensivt hat mot personer som anses icke svenska i form av helt eller delvis falska pĂ„stĂ„enden. En teknik som ofta anvĂ€nds Ă€r miss- tĂ€nkliggörande eller öppna hot riktade mot alla som ger en motbild. En annan att man anvĂ€nder sig av ett snedvridet urval, för att t.ex. misskreditera en viss nationalitet. Även frĂ€mlingsfientliga vandrings-

13  United States Environmental Protection Agency (2000). Aircraft Contrails Factsheet. SMHI (2014). Inga vetenskapliga belĂ€gg för chemtrails.

394

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

sÀgner förekommer, dÀr det tydligaste historiska exemplet kanske Àr berÀttelsen om invandrarfamiljen som odlade grönsaker i parkettgol- vet, uppmÀrksammad av Bengt af Klintberg14.

I den tredje kategorin, den vita propagandan (dit viss reklam, pr/ kommunikation kan rÀknas), finns en mÀngd aktörer, inte minst kommersiella och ideella. Medieutredningen behandlar i nÀsta avsnitt (8.3) dold informationspÄverkan frÄn avsÀndare som sjÀlva utgörs av eller företrÀder offentliga verksamheter.

Materialet ovan visar att faktiska, sÄ kallade svarta, propagandaakti- viteter Àger rum i Sverige eller riktas till en svensk mÄlgrupp frÄn utlandet. Den samlade bilden Àr att situationen Àr pÄ vÀg att förvÀrras.

Möjliga förklaringar bakom utvecklingen

Utvecklingen kan förklaras pÄ flera sÀtt. En orsak Àr digitaliseringen som gjort det billigt och enkelt för i princip vem som helst att sprida massbudskap. En annan Àr det höga tempo som rÄder medieekologin.

SÀpo:s Ärsrapport pekar ut tvÄ tydliga orsaker: medborgare, som oreflekterat sprider icke-verifierade uppgifter vidare, samt traditio- nella medier som i dagens snabba nyhetstempo tullar pÄ det kritiska förhÄllningssÀtt som traditionellt prÀglar professionell journalistik:

Bristande granskning av etablerade mediekanaler och snabba okritiska del- ningar i sociala media medför att förvrĂ€ngda, felaktiga och förvanskade bud- skap fĂ„r snabb spridning. Risken Ă€r att allmĂ€nhetens tilltro till all nyhetsför- medling minskar. Samma effekt kan Ă€ven nĂ„s genom att nyhetsarenan överflödas av nonsens – syftet Ă€r att grumla bilden och sĂ„ frön av tvivel i form av ”kompletterande sanningar”.15

Denna medvetna glidning frÄn sant till delvis sant som blandas med falska uppgifter Àr en teknik som propagandaavsÀndarna anvÀnder sig av. En annan Àr att misskreditera svenskt samhÀlle, nÄgot som ofta slÄr an i vissa grupper av nÀtaktivister som redan kÀnner sig mar- ginaliserade och dÀrför lÀtt fÄngas upp av trollens utkastade beten. PÄ sÄ vis sprider Àven svenska medborgare medvetet eller omedvetet pro- pagandan vidare. Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och bered- skap (MSB) Àr detta sistnÀmnda fenomen att betrakta som en trend.16

14  af Klintberg, Bengt (1986). RĂ„ttan i pizzan FolksĂ€gner i vĂ„r tid, s. 77. 15  SĂ€kerhetspolisens Ă„rsbok 2015, s. 63.

16  Bygger pĂ„ uppgift lĂ€mnad av MSB i augusti 2016.

395

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Till den senare kategorin hör det lapptĂ€cke av politiskt extrema digitala miljöer, som dels utgörs av webbplatser, dels av enskilda bloggare och sociala medier-konton. I en rapport frĂ„n Statens medie­ rĂ„d 2013, lyfts sĂ€rskilt den högerextrema webbmiljön fram som ”omfattande” Ă€ven om svĂ„righeten med att exakt kvantifiera den ocksĂ„ understryks. I en jĂ€mförelse med vĂ€nsterextrema och jihadis- tiska miljöer stack emellertid de högerextrema ut med 144 868 besök/dag, jĂ€mfört med 3 620 för de vĂ€nsterextrema och 90 för de jihadistiska.17

Statistiken Àr inte aktuell men rapporten innehÄller vÀrdefulla beskrivningar av de mekanismer som gör dessa miljöer till ekokam- mare nÀr det gÀller att sprida den grÄ propagandan, inte minst ett utprÀglat konspiratoriskt tÀnkande som resulterar i ett ifrÄgasÀttande av fakta och aktörer som anses tillhöra en form av samhÀllselit.

Forskning har visat hur sociala medier har haft fler funktioner för dessa grupper, sÄvÀl kontaktskapande med och bekrÀftelse av lika­ sinnade som en plattform för att nÄ fler.

En del av den hĂ€r miljön Ă€r organiserad, grupper som skapat stra- tegier för hur de ska söka upp för deras agenda relevanta diskussions- trĂ„dar. Stora delar Ă€r flyktiga. Den senaste trenden Ă€r podden som propagandakanal.18 Den organiserade delen förser direkt eller pĂ„ olika öppna och slutna forum meningsfrĂ€nder med ”argument” som snabbt blir virala i en digital vĂ€rld dĂ€r mĂ€nniskor Ă€r mer benĂ€gna att söka bekrĂ€ftelse för sina existerande övertygelser Ă€n nyanser och motbevisning.

Italienska forskare har efter omfattande empiriska studier slagit fast att mÀnniskor som tror pÄ konspirationer inte kommer i kontakt med mÀnniskor som vill motbevisa konspirationer.19 Ett resultat som sannolikt Àr en kombination av de sociala plattformarnas filtrerings- algoritmer och konstitutionen pÄ anvÀndarnas egna nÀtverk.

Polariseringen mellan grupper som medvetet eller omedvetet sprider propaganda och övriga Àr stark. Försvarsminister Peter Hultqvist har kallat desinformationen för en del av ett slags krigfö-

17  Statens medierĂ„d (2013). VĂ„ldsbejakande och antidemokratiska budskap pĂ„ internet.

18  Expos Ă„rsrapport (2015). NĂ€tet det nya slagfĂ€ltet, i Ă„rsboken Hatets politik.

19  Bessi, Alessandro, Zollo, Fabiana, Del Vicario, Michela, Puliga, Michelangelo, Scala, Antonio, Caldarelli, Guido, Uzzi, Brian & Quattrociocchi, Walter (2016). Users Polarization on Facebook and Youtube.

396

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

ring, med systematik och ett ”genomarbetat tĂ€nkande” och varnar för svensk naivitet och för det som han betecknar som ett ”missbruk av demokratin”.20

Sammanfattningsvis Ă€r det nödvĂ€ndigt att konstatera att desin- formation sprids till svenska mĂ„lgrupper – sĂ„vĂ€l via traditionella som digitala och sociala medier samt via vad experterna kallar ”fötter pĂ„ marken”. Ett exempel pĂ„ den senare kategorin Ă€r nĂ€r ett ryskt tv- team, frĂ„n ett företag som sedan 2001 kontrolleras av ryska statens oljebolag Gazprom bad om att fĂ„ besöka lĂ€nsstyrelsen pĂ„ Gotland. Tv-kanalens medarbetare förespeglade den svenske tjĂ€nstemannen att inslaget skulle handla om naturreservat och bad honom peka ut de över 100 gotlĂ€ndska reservaten pĂ„ en karta. NĂ€r inslaget seder- mera sĂ€ndes (i februari 2016) sĂ€gs det i speakertexten att han pratar om krigshĂ€ndelser i omrĂ„dena21. Ett annat exempel Ă€r nĂ€r personer som befunnit sig i olika ideologiska gemenskaper pĂ„ internet tar till handlingar utanför internet.22

Enligt experter riskerar den medialt förstÀrkta informations­ pÄverkan att vara bestÄende (Àven om den lÀr fluktuera i intensitet beroende pÄ det aktuella politiska lÀget). Det Àr dÀrför Medieutredningens bedömning att den dÀrmed utgör ett hot mot medborgarnas rÀttigheter till korrekt information och kvalitativ nyhetsrapportering som det öppna samhÀllet mÄste finna vÀgar att hantera. Risken Àr annars stor att Àven den seriösa nyhetsförmed- lingen tappar i trovÀrdighet, till men för det demokratiska samhÀlls- skicket.

Arbete med att förhindra informationspÄverkan kan delas in i tre kategorier: begrÀnsa förekomsten av budskap, förhindra Ätkomsten till dessa samt ÄtgÀrder för att stÀrka mottagarnas resistens. Det Àr Medieutredningens bedömning att de tvÄ första kategorierna Àr behÀf- tade med stor risk för ingrepp pÄ yttrandefrihetens omrÄde, som ur mediepolitisk synvinkel Àr icke önskvÀrda. Fokus hamnar dÀrför pÄ den sistnÀmnda: insatser för att höja medborgarnas motstÄndskraft.

20  Intervju med Peter Hultqvist i Hela HĂ€lsingland, publicerad den 20 juli 2016.

21  LĂ€nsstyrelsen utnyttjad i rysk propaganda-tv. Inslag i SR P4 Gotland publicerat den 19 juli 2016.

22  Docent HelĂ©ne Lööw, Uppsala universitet, som forskar om hatbrott och sociala medier ­citerar pĂ„ forskning.se som exempel pĂ„ denna kategori seriemördaren Peter Mangs. Mangs dömdes 2012 av Malmö tingsrĂ€tt för tvĂ„ mord, fyra mordförsök och tre fall av grova olaga hot, brott som i huvudsak riktats mot invandrare.

397

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Svenska myndigheters arbete mot dold informationspÄverkan

Det finns flera statliga myndigheter som utför uppgifter som helt eller delvis berör dold informationspÄverkan, inom i första hand Justitiedepartementets och Försvarsdepartementets ansvarsomrÄden, men Àven inom Kulturdepartementets, Utrikesdepartementets och Utbildningsdepartementets. I tabell 8.2 redovisas ett urval av dessa.

Tabell 8.2 Myndigheter med uppdrag som berör dold informationspÄverkan

Justitiedepartementet

Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap

 

SĂ€kerhetspolisen, SĂ€po

 

Polismyndigheten

 

Brottsförebyggande rÄdet, BrÄ

Försvarsdepartementet

Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi

 

Försvarets radioanstalt

 

Försvarsmakten – Psyopsförbandet

 

Försvarshögskolan – Centrum för asymmetriska hot- och terro-

 

rismstudier

 

MilitÀra underrÀttelse- och sÀkerhetstjÀnsten, Must

Kulturdepartementet

Statens medierÄd

 

Forum för levande historia

 

Nationella samordnaren mot vÄldsbejakande extremism

Utbildningsdepartementet

Skolverket

 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhÀllesfrÄgor

Utrikesdepartementet

Utrikesförvaltningen

 

 

MSB fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att arbeta aktivt med det omrĂ„de som kallas ”informationspĂ„verkan”, som enligt myndig- heten kan delas in i fem kategorier:

––kognitiv, via korrekt eller missvisande information, riktad till ­in­stitutioner, beslutsfattare och allmĂ€nhet

––fysisk, via sabotage, hot, vĂ„ld riktat mot funktioner, plattformar och individer

––diplomatisk, via pĂ„tryckningar, utpressning i syfte att pĂ„verka omvĂ€rldens stĂ€llningstaganden,

398

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

––ekonomisk, via embargo, sanktioner, valutaspekulation riktad mot handel, finans, trygghet och vĂ€lfĂ€rd.

––militĂ€r genom operationer eller provokationer riktade mot ­landets förmĂ„ga att agera, mot nationens trovĂ€rdighet

MSB har valt att fokusera pÄ den kognitiva och fysiska informations- pÄverkan, och bygger 2016 upp denna verksamhet. I uppdraget ingÄr ocksÄ att MSB genom kunskapsspridning och stöd till samverkan ska bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda ak- törers beredskap inom omrÄdet.23

Bland de övriga myndigheternas verksamhet pĂ„ detta omrĂ„de kan nĂ€mnas t.ex. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har regeringens uppdrag att genomföra kvantitativa kartlĂ€ggningar och analyser av den vĂ„ldsbejakande extremistiska propaganda som sprids via internet och sociala medier i Sverige. KartlĂ€ggningen ska omfatta de vĂ„ldsbejakande extremistiska miljöer som finns i Sverige: höger- extremism, vĂ€nsterextremism och islamistisk extremism och deras internationella kopplingar.24 Uppdraget pĂ„gĂ„r 2016–2019 och ska slutredovisas i mars 2019.

Den nationella samordnaren mot vÄldsbejakande extremism bedriver ett lÄngsiktigt förebyggande arbete dÀr berörda aktörer pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ engageras, involveras och stöttas för att utveckla det förebyggande arbetet mot vÄldsbejakande extremism. Eftersom vÄldsbejakande extremistiska grupper anvÀnder internet och sociala medier för att sprida propaganda och annat material som glorifierar vÄld, vÄldsbejakande ideologier och terrorism Àr kunskap om detta ocksÄ en del i samordnarens uppdrag gentemot myndigheter och kommuner. Försvarshögskolan har bl.a. pÄ uppdrag av samordna- ren kartlagt vÄldsbejakande islamistisk extremism pÄ sociala medier. Den nationella samordnarens uppdrag ska slutredovisas i januari 2018.

Utrikesdepartementet har tagit fram en vÀgledning för att höja kunskapen kring desinformation och propaganda, frÀmst inom utri- kesförvaltningen, med sÀrskilt fokus pÄ utlandsmyndigheterna. Handledningen innehÄller Àven konkreta tips och rÄd kring hur de

23  Bygger pĂ„ uppgift lĂ€mnad av MSB i augusti 2016.

24  Kulturdepartementet. Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartlĂ€gg- ningar och analyser av vĂ„ldsbejakande extremistisk propaganda (Ku2016/01373/D).

399

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

anstÀllda kan och bör agera, exempelvis att de proaktivt ska kontakta olika grupper och förse dem med relevanta faktaunderlag. Departementet bistÄr ocksÄ med rÄdgivning pÄ omrÄdet.25

Regeringen gav i september 2016 Statskontoret i uppdrag att kartlÀgga de verksamheter som statliga myndigheter bedriver som Àr relevanta för ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhÄl- landen. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars 2017.26

Medieutredningens slutsats

Den översiktliga genomgÄng som Medieutredningen har gjort visar att den mÄngfald av myndigheter som bedriver verksamhet pÄ infor- mationspÄverkans-omrÄdet kan innebÀra en risk för ett splittrat ansvar och sÀmre möjlighet till en helhetsbild. I vÀrsta fall skulle de olika aktörernas insatser kunna motverka varandra. Mycket talar dÀr- för för att det skulle kunna behövas en mer uttalad nationell samord- ning pÄ omrÄdet.

Medieutredningen vill peka pÄ möjligheten att ytterligare utreda behovet av en nationell samordnare av det mediala civilförsvaret för att öka medborgarnas förmÄga att kunna identifiera och försvara sig mot dold informationspÄverkan. En sÄdan samordnare skulle kunna koordinera arbetet med informationspÄverkan och utgöra en natio- nell nod för att samla spetskompetens och tillgÀnglig kunskap.

8.3InformationspÄverkan frÄn offentliga verksamheter

Det Àr emellertid inte bara frÀmmande makt som bedriver informa- tionspÄverkan riktad mot svenska medborgare. Som tidigare nÀmnts finns en mÀngd aktörer verksamma inom det omrÄde som handlar om öppen opinionspÄverkan, inte minst kommersiella krafter inom reklam/pr, nÄgot som kan tyckas okontroversiellt.

25  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Utrikesdepartementet i augusti 2016.

26  Justitiedepartementet. Uppdrag till Statskontoret om svenska statliga myndigheters verksam- het avseende psykologiskt försvar (Ju 2016/06664/SSK).

400

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Information blir kommunikation

En grupp aktörer som för Medieutredningen Ă€r av sĂ€rskilt intresse och som ocksĂ„ stĂ€rkt sin verksamhet pĂ„ detta omrĂ„de Ă€r de offentligt finansierade verksamheterna. SĂ„vĂ€l statliga myndigheter som kom- muner och landsting/regioner har ett lĂ„ngtgĂ„ende informationsan- svar, förankrat i vĂ„ra grundlagar. Det handlar i grunden om att sĂ€kerstĂ€lla medborgares rĂ€tt till insyn. Regeringsformen stĂ€ller krav pĂ„ saklighet och opartiskhet.27 JO har slagit fast att det innebĂ€r att uppgifter som lĂ€mnas av offentliga aktörer ska vara korrekta till sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som form och baseras pĂ„ hĂ„llfast underlag. Det ska vara vidare vara sakligt motiverat att ge spridning Ă„t uppgifterna. Kravet pĂ„ opartiskhet innebĂ€r bl.a. att informationen ska vara allsidig och objektiv. Den fĂ„r sĂ„ledes inte vinklas till myndighetens egen för- mĂ„n.28 Att en myndighets information Ă€ven kan rymma andra inslag konstateras av bransch- och intresseorganisationen för aktörer som arbetar med direkt och datadriven marknadsföring, Swedma. Swedma exemplifierar grĂ€nsdragningsproblematiken med följande: ett utskick ”som avser att mĂ„ttfullt informera om exempelvis nyetable- rade vĂ„rdcentraler” kan klassificeras som samhĂ€llsinformation, men samma utskick blir marknadsföring om det exempelvis innehĂ„ller en valblankett med mottagarens uppgifter förifyllda, i syfte att fĂ„ mot- tagaren att lista sig pĂ„ avsĂ€ndarens vĂ„rdcentral. I ett vĂ€gledande utta- lande slĂ„s fast att syftet Ă€r avgörande för om en viss informations­ Ă„tgĂ€rd Ă€r att betrakta som samhĂ€llsinformation eller marknadsföring.29

En utveckling som gÄr hand i hand med det alltmer medialt pro- fessionaliserade samhÀllet Àr att Àven offentligt finansierade verk- samheter börjar arbeta mer proaktivt: information blir kommunika- tion. Debatten om opinionsbildande myndigheter Àr inte ny30, men den fÄr förnyad aktualitet i ljuset av de förskjutningar som redovisats i delbetÀnkandet, inte minst en kraftigt expanderande verksamhet inom omrÄdet. FÄ aktörer synes ocksÄ ha en samlad överblick över sina mÄnga och skiftande kommunikationsinsatser. Rörelsen i rikt- ning mot begreppet kommunikation kan visserligen uppfattas som

27  1 kap 9 § regeringsformen (RF).

28  Beslut av JO Axberger den 16 februari 2010 (4935-2009).

29  SamhĂ€llsinformation eller marknadsföring? vĂ€gledande yttrande frĂ„n Swedish Direct Marketing Association, Swedma, DR-gruppen, oktober 2013, reviderat februari 2014.

30  Se t.ex. Myndigheters kommunikationsuppdrag, statsvetaren Olof Peterssons blogg, mars 2015.

401

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

positiv och stĂ€rkande – de offentliga verksamheterna slutar envĂ€gs- kommunicera och inleder dialog med medborgare och övriga intres- senter. En följd av utvecklingen Ă€r emellertid att skattebetalarnas pengar gĂ„r till en mĂ€ngd aktiviteter som i en vid tolkning skulle kunna ingĂ„ i informationsplikten men som ocksĂ„ kan problematise- ras, ur ett demokratiskt perspektiv.

––sĂ„ kallad ”medietrĂ€ning” av nyckelpersoner (ibland i syfte att skapa en förmĂ„ga att undvika journalisters frĂ„gor),

––lobbying (ibland i syfte att pĂ„verka politikens riktningsbeslut som berör den egna verksamheten), och

––delar av det sĂ„ kallade kommunikationsstrategiska arbetet (som kan gĂ„ ut pĂ„ att framstĂ€lla den egna verksamheten i bĂ€ttre dager Ă€n vad som Ă€r motiverat med utgĂ„ngspunkt i verkliga fakta och skeenden och som dĂ€rmed bryter mot kraven pĂ„ saklig och opar- tisk myndighetsinformation).

Ett talande exempel beskrivs i Aftonbladet den 8 augusti 2016. Polis- myndigheten har antagit en kommunikationspolicy 2015 vars mĂ„l Ă€r att ”upprĂ€tthĂ„lla och stĂ€rka förtroendet för myndigheten”.31

Med en dylik skrivning Àr det möjligt för anstÀllda att tolka in att allt som sker i organisationen som inte upprÀtthÄller eller stÀrker allmÀnhetens förtroende ska förtigas eller förvanskas. NÄgot som ocksÄ skedde nÀr Polisen svarade pÄ TT:s frÄgor om en dödsskjut- ning i Stockholmsförorten Bagarmossen den 22 juni 2016:

Den mannen avvek i en bil som en polispatrull fÄr syn pÄ och stoppar pÄ SockenvÀgen. Föraren kliver ur och skjuter mot patrullen, som besvarar ­elden. GÀrningsmannen Àr skjuten.32

Trots att det ocksĂ„ stĂ„r i kommunikationspolicyn att ”all kommuni- kation ska baseras pĂ„ fakta” var svaret inte sant. I ett meddelande frĂ„n myndigheten dementeras de ursprungliga uppgifterna en mĂ„nad senare den 27 juli 2016.

31  Kommunikationspolicy för Polismyndigheten, antagen den 9 november 2015. 32  ”Man sköts ihjĂ€l av polis”, Aftonbladet 22 juni 2016.

402

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Foto: SkÀrmavbild frÄn polisen.se33

Ett annat intressant fall Ă€r Rikspolisstyrelsens upphandling av pr- konsulttjĂ€nster frĂ„n Prime för 25 miljoner kronor pĂ„ tre Ă„r. Trots att myndigheten har cirka 200 anstĂ€llda som arbetar dedicerat med information­ och kommunikation ansĂ„g ledningen att dessa insatser behövde kompletteras. En del av insatserna avser, enligt upphand- lingsunderlag och fakturor, ”omvĂ€rldsbevakning”.34

En vĂ€sentlig del av pr-firmors verksamhet Ă€r pĂ„verkan av opinions­ bildare och politiker, ett omrĂ„de som brukar kallas ”public affairs”. Enligt Primes egen beskrivning av tjĂ€nsten handlar det om att

influera politiskt beslutsfattande som pĂ„verkar /
/ organisationens affĂ€rs- miljö. Primes erfarna public affairs-grupp hjĂ€lper kunder att pĂ„verka den allmĂ€nna opinionen och relationen med beslutsfattare pĂ„ lokal, nationell och internationell nivĂ„. 35

Situationen som rÄder innebÀr alltsÄ att skattefinansierade myndig- heter och andra offentliga verksamheter köper tjÀnster för att exem- pelvis pÄverka politiken och dess instruktioner till verksamheten.

Ytterligare ett exempel med helt andra följdverkningar Ă€r dĂ„ kom- muner eller regioner startar egna mediekanaler för att sprida infor- mation om kommunen eller regionen. MĂ„nga kommuner har egna tidningar som delas ut till alla hushĂ„ll och webbplatser som behandlar ”nyheter” och ”aktualitet” frĂ„n omrĂ„det. Dessa har ofta enbart posi-

33  Dödsskjutningen i Bagarmossen den 22 juni, Polismyndigheten. HĂ€mtad frĂ„n webbplatsen i juli 2016.

34  Bygger pĂ„ uppgifter frĂ„n Polismyndigheten i augusti 2016. 35  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Primegroups webbplats i augusti 2016.

403

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

tiva vinklar och syftet med kommunikationen Àr exempelvis att frÀmja tillvÀxt, attrahera investeringar eller att ge en motbild till det som upplevs som alltför negativ bevakning frÄn de oberoende medi- erna.

Ett aktuellt och nĂ€rbeslĂ€ktat fall gĂ€ller det politiska partiet Moderaterna i VĂ€sterbotten som hösten 2016 startat webbsidan Nyheter i VĂ€sterbotten, som efterliknar en nyhetssajt trots att det Ă€r partiet som stĂ„r bakom. Inledningsvis framgick inte avsĂ€ndaren men efter kritik har partiet lagt till den informationen.36 Detta initiativ Ă€r ett exempel pĂ„ en glidning frĂ„n den traditionella partiinformationen om partiets stĂ„ndpunkter i olika frĂ„gor till en mer dold informa- tionspĂ„verkan. Kommunikationsverksamhet av olika slag kan sjĂ€lv- klart anses ingĂ„ i kommunens informationsplikt men den kan ocksĂ„ bli problematisk om innehĂ„llet som producerats av den vĂ€lfinansie- rade offentliga verksamheten a) inte uppfyller kraven pĂ„ saklighet och opartiskhet, b) av medborgarna uppfattas som en fullgod ersĂ€tt- ning för lokala, oberoende medier.

I mĂ„nga fall har kommuner i dag kommunikationsavdelningar som Ă€r avsevĂ€rt större Ă€n de lokala mediernas redaktioner, vilket antyder att kommunerna Ă€r kapabla att leverera större volymer, möj- ligen Ă€ven mer professionellt paketerade, i fler kanaler. Dessutom hittar sig denna ström av kommunal, vita propaganda, ofta in i med- ieföretagens digitala kanaler, som behöver fyllas med relevant inne- hĂ„ll. Detta lyftes under ett av Medieutredningens samrĂ„d som en utmaning av tidigare kommundirektören i Nordmaling, han efterfrĂ„- gade mer kritisk granskning av det kommunerna kommunicerar ut.37 Ett annat gĂ€ller Helsingborgs kommun, som anmĂ€ldes till JO. Oppositionen menade att kommunledningen anvĂ€nt kommunens tidning för att sprida ”ensidig propaganda” för att gynna den poli- tiska majoriteten. JO lĂ€mnade Ă€rendet utan Ă„tgĂ€rd. 38

Om de kraftiga nedskÀrningarna, vÀl beskrivna i delbetÀnkandet, fortsÀtter Àr en trolig utveckling att de lokala medierna kommer att bli fÀrre och allt mindre kapabla att leverera kvalitativ journalistik.

36  Moderaterna förtydligar sin nyhetssajt, SVT.se, den 22 och 23 september 2016.

37  Medieborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldighetger – möjligheter och an- svar (SOU 2015:94), Medieutredningens delbetĂ€nkande, s. 251–252.

38  JO (2645-2014) samt granskning av VĂ„r stad, K 14:08, Stadsrevisionen i Helsinborg, (2014-06-11).

404

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Resultatet blir orter med mÄnga granskade och fÄ eller inga granskare och med en lokal rapportering som bestÄr enbart av en tillrÀttalagd bild av tillstÄndet i kommunen.

Vad orsakerna Ă€r vet vi inte men att förtroendet för demokratins institutioner sjunker Ă€r tydligt. Det finns sannolikt en mĂ€ngd förkla- ringar till detta förtroendetapp, som syns sĂ„vĂ€l lokalt och regionalt som nationellt och pĂ„ EU-nivĂ„. DelbetĂ€nkandet beskrev redan utvecklingen men sedan delbetĂ€nkandet publicerades har ny statistik framkommit som visar pĂ„ nĂ„got som verkar vara en accelererande trend. Mellan Ă„ren 2014 och 2015 har andelen i befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen minskat frĂ„n 40 till 28 procent. Samtidigt har förtroendet för regeringen minskat frĂ„n 47 till 32 procent och förtroendet för kommunstyrelserna frĂ„n 27 till 20 procent.39

Oavsett om denna utveckling har en koppling eller ej Àr det rele- vant att vÀcka frÄgan hur lÄngt det Àr rimligt att skattefinansierade verksamheter fÄr gÄ nÀr det gÀller att kommunicera förvaltningens eller den politiska majoritetens bild, ofta positiv, av den egna verk- samheten. Hur lÄngt det Àr tillÄtet att anvÀnda olika metoder för att pÄverka medborgarnas verklighetsuppfattning. Samt vilket statens ansvar Àr för balansen mellan makten (de granskade) och medierna (granskarna).

GrÀnsen mellan information och pÄverkan

Samtidigt förefaller det finnas ett juridiskt vacuum vad gÀller grÀns- dragningen mellan information och propaganda. Pontus Winther, forskare vid Försvarshögskolans FolkrÀttscentrum, har studerat frÄ- gan för MSB:s rÀkning. Han arbetar för nÀrvarande pÄ en avhandling i folkrÀtt, om icke-fysisk pÄverkan, och konstaterar att det inte finns nÄgon tydlig rÀttslig reglering som förbjuder Förvarsmakten att anvÀnda hela makten i psyopsförbandets pÄverkansmöjligheter mot den egna befolkningen.

Den otydliga grÀnsen mellan information och pÄverkan behandlas Àven i Försvarsmaktens handbok för informationsoperationer:

39  Arkhede, Sofia & Ekengren Oscarsson, Henrik (2016). Svenska demokratitrender, Göteborgs universitet.

405

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Skillnad mellan informationstjÀnst och psyops kan ibland uppfattas bara ge- nom skillnader i val av kanal och avsÀndare.40

HÀr menar Winther att han i sin forskning mött exempel pÄ hur en offentlig aktör, Försvarsmakten i detta fall, organiserar sig för att uppfylla regeringsformens krav och samtidigt skapa en situation dÀr handlingsutrymmet avseende pÄverkansoperationer inte begrÀnsas: Det förvaltningsrÀttsliga sköts av informationsavdelningen, det ope- rativa av förbanden.

Myndigheters aktiviteter inom informationsomrÄdet Àr grund- lÀggande för att medier och medborgare ska fÄ korrekt och trovÀrdig information. Det Àr Medieutredningens bedömning att den aktuella utvecklingen hyser potentialen att skada balansen mellan granskare och granskade samt inverka menligt pÄ medborgarnas förtroende för medier och demokratins institutioner generellt.

Ett minimikrav mÄste vara att informationspÄverkan frÄn skatte- finansierade verksamheter synliggörs; pÄ samma sÀtt som marknads- föringslagen krÀver att annonsfinansierat innehÄll annonsmÀrks borde offentlig verksamhet pÄ ett tydligt och transparent sÀtt redo- visa vem det Àr som stÄr som avsÀndare.

Medborgarna har rĂ€tt till korrekt information frĂ„n seriösa, ansvarstagande medier och pĂ„litliga myndigheter. Utan trovĂ€rdig informationsförmedling riskerar det sociala kontrakt som existerar mellan medborgare och samhĂ€llet att skadas och det – ur internatio- nell jĂ€mförelse nĂ€rmast unikt – starka förtroende som finns i vĂ„rt öppna svenska samhĂ€lle att urholkas.

Medieutredningens slutsats

Skattefinansierade verksamheter har ofta – i förhĂ„llande till medbor- gare och medier – en dominerande stĂ€llning, inte minst nĂ€r det gĂ€ller ekonomiska förhĂ„llanden. Med hĂ€nvisning till de förskjutningar inom myndigheters informations- och kommunikationsarbete som beskri- vits sĂ„vĂ€l i delbetĂ€nkandet som ovan, menar Medieutredningen att det kan finnas en risk att medborgarna utsĂ€tts för negativ pĂ„verkan.

40  Försvarsmakten (2008) Försvarsmaktens Handbok Informationsoperationer. s. 63.

406

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

För att undvika den oönskade utveckling Àr det av vikt att defi- niera var grÀnsen gÄr för vad myndigheter och andra skattefinansie- rade verksamheter har rÀtt att göra nÀr det gÀller pÄverkan av svensk befolkning, t.ex. via psykologiska operationer eller annan strategisk kommunikation. Ett dylikt arbete borde kunna ske inom ramen för en statlig utredning. Ett möjligt fokus vore att analysera var grÀnsen gÄr mellan saklig och opartisk information till allmÀnhet och medier och vad som Àr att betrakta som olÀmplig informationspÄverkan.

Den existerande tillsynen över myndigheters informationsarbete ter sig begrÀnsad till enskilda Àrenden. Medieutredningen anser att det vore önskvÀrt att tillsynen utvecklas i en riktning som möjliggör identifiering av oönskade tendenser.

8.4En nationell kraftsamling för medie- och informationskunnighet

Kraven pĂ„ den enskilda individens förmĂ„ga att kritiskt granska och bedöma information frĂ„n en rad kĂ€llor ökar i det digitala medieland- skapet. I Medieutredningens forskningsantologi synliggörs forskar­ vĂ€rldens samsyn kring vikten, men Ă€ven behovet av, att sĂ€kerstĂ€lla en basal medborgerlig kompetens rörande medie- och informations- kunnighet (MIK).41 MIK brukar definieras som de förmĂ„gor som gör att en mĂ€nniska kan finna, analysera, kritiskt vĂ€rdera och sjĂ€lv skapa information i olika medier och kontexter.

Professor Ulla Carlsson vid Göteborgs universitet sammanstÀller i Medieutredningens forskningsantologi en rad olika definitioner, som alla kan sÀgas ingÄ i samlingsbegreppet medie- och informa- tionskunnighet: förstÄelse för medie- och kommunikationssamhÀl- let (struktur, ekonomi, organisation, plattformar, nÀtverk, funktion), kÀllkritik (vÀlja, vÀrdera och förstÄ innehÄll, budskap och flöden), etiskt och kritiskt tÀnkande, anvÀnda information, kommunicera med andra, skapa innehÄll och uttrycka sig i olika innehÄlls- och spridningsformer, förstÄ tekniken (inkl. sökkunskap) och att förstÄ relevanta lagar och regelverk.42

41  MĂ€nniskorna, medierna & marknaden. Medieutredningens forskningsantologi om en demo- krati i förĂ€ndring (SOU 2016:30).

42  Carlsson, Ulla (2016). Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30).

407

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Unesco omtalar MIK som en allmĂ€n medborgerlig kompetens och slĂ„r fast att MIK-kunniga medborgare Ă€r en av grundförutsĂ€tt- ningarna för ett fungerande demokratiskt samhĂ€lle. Digitaliseringen utgör en, för medborgarna, mĂ€ktig potential – men riskerar ocksĂ„ att skapa nya klyftor. NĂ€r stordataanalys slĂ„r igenom som beslutsstöd, nĂ€r automatisering och artificiell intelligens blir allt mer integrerade inslag i sĂ„vĂ€l samhĂ€llsstrukturer som i enskildas liv, riskerar medbor- gare utan eller med bristande medie- och informationskompetens att halka efter. Medieutredningen har redan i delbetĂ€nkandet pekat pĂ„ möjligheter och utmaningar, t.ex. i relation till dagens individualise- rade medieanvĂ€ndning.43 I kapitel 3 förs ett fördjupande resonemang om just förmĂ„gan att exploatera data, som delvis berör verktyg och kunskap. Men det handlar ocksĂ„ om tillgĂ„ng till data och den makt den utgör eller inom kort kommer att utgöra.44

Framtidskommissionens slutrapport lyfter tre faktorer med bety- delse för att medborgare ska kunna hĂ„lla sig korrekt informerade genom medieanvĂ€ndning: möjligheter att ta del av medieutbudet, motivation att göra det och förmĂ„ga att förstĂ„ och tillgodogöra sig innehĂ„llet.45 Även Demokratiutredningen konstaterar nödvĂ€ndighe- ten i att kunna tillgodogöra sig kunskap för att delta i demokratin – att kunna granska och kĂ€llkritiskt bedöma och anvĂ€nda information för kunskapsinhĂ€mtning.46 Regeringen uttrycker att medborgares förmĂ„ga att kritiskt vĂ€rdera innehĂ„ll i medier Ă€r av stor vikt för att mediernas demokratistĂ€rkande funktion ska kunna tas till vara.47

MIK i skolan

Det formella utbildningsvĂ€sendet och grundskolan utgör ett nav för MIK-frĂ„gorna. Brister i skolelevers undervisning gĂ€llande kritiskt tĂ€nkande och granskande samt kĂ€llkritik har konstaterats de senaste Ă„ren. Ett exempel Ă€r Skolverkets egna rapporter som 2013 visade att en tredjedel (31 procent) av unga i Ă„rskurs 7–9 aldrig fĂ„tt nĂ„gon undervisning i kĂ€llkritik. Tre Ă„r senare har andelen elever som uppger

43  SOU 2015:94 s. 14–15.

44  Se avsnitt 3.6.9

45  Svenska framtidsutmaningar (Ds 2013:19), slutrapport av Framtidskommissionen, s. 180.

46  LĂ„t fler forma framtiden! (SOU 2016:5), betĂ€nkande av 2014 Ă„rs Demokratiutredning. s. 536.

47  Prop. 2016/17:1, utg.omr. 17, s. 32.

408

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

att de aldrig har fĂ„tt undervisning i kĂ€llkritik emellertid sjunkit: Ă„r 2016 utgör gruppen endast 10 procent av landets elever. LĂ€rarnas egna kompetenser pĂ„ omrĂ„det varierar. NĂ€stan varannan grundskol- lĂ€rare uppger att de har ett mycket stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling avseende kĂ€llkritik.48

Enligt en undersökning av Statens medierÄd frÄn 2014 existerar stora skillnader rörande i vilken utstrÀckning inslag av medie- och informationskunnighet förekommer pÄ högskolornas lÀrarutbild- ningar. Medan ett fÄtal utbildningar hade ambitiösa satsningar pÄ omrÄdet hade andra inga alls.49

I en internationell undersökning frÄn 2013 framgÄr att de svenska lÀrarna i Ärskurs 8 har fÄtt ytterst begrÀnsad kompetensutveckling om it-anvÀndning i undervisning och lÀrande jÀmfört med lÀrare frÄn andra europeiska lÀnder.50

Digitaliseringskommissionens delbetÀnkande frÄn 2014 visade att it som pedagogiskt verktyg fortfarande Àr ett utvecklingsomrÄde för mÄnga lÀrare samt att tillgÄngen till och anvÀndningen av it i olika Àmnen varierar över landet.51

Medielandskapets förÀndring i kombination med det faktum att allt fÀrre anvÀnder traditionella nyhetsmedier aktualiserar behovet av kompetens pÄ omrÄdet kÀllkritik och kritiskt granskande. Demo­ kratiutredningen föreslÄr dÀrför att undervisning om kritisk gransk­ ning och kÀllkritik ska ingÄ som en prioriterad del i det nationella skolutvecklingsprogrammet, som riktar sig till landets alla skol­ huvudmÀn och skolor för att utveckla och stÀrka (skol)utbildningen.

Skolans roll Ă€r ovedersĂ€glig för MIK-frĂ„gorna. Skolverket, som expertmyndighet, central – med kompetens kring t.ex. lĂ€roplaner och pedagogik. Med syftet att alla barn och elever ska fĂ„ en mer lik- vĂ€rdig möjlighet att utveckla digital kompetens har Skolverket lĂ€m- nat förslag till regeringen pĂ„ nationella it-strategier för skolvĂ€sendet(april 2016).52 I visionen har alla barn och elever utveck- lat adekvat digital kompetens Ă„r 2022. Skolverket har Ă€ven tagit fram

48  Skolverket (2016) It-anvandning och it-kompetens i skolan, Skolverkets it-uppfoljning 2015.

49  Statens medierĂ„d (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige: En kartlĂ€ggning av aktörer.

50  European Schoolnet (2013) Survey of Schools: ICT in Education. Benchmarking Access, Use and Attitudes to Technology in Europe’s Schools.

51  En digital agenda i mĂ€nniskans tjĂ€nst – en ljusnande framtid kan bli vĂ„r (SOU 2014:13).

52  Utbildningsdepartementet. Uppdrag till Statens skolverk att föreslĂ„ nationella it-strategier för skolvĂ€sendet (U2015/04666/S).

409

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

förslag för hur uppdraget att stÀrka elevers digitala kompetens ska tydliggöras i lÀroplaner, kursplaner, Àmnesplaner och examensmÄl för grund- och gymnasieskola. I Àmnesplanerna för samhÀllskunskap finns skrivningar om att undervisningen t.ex. ska behandla digitalise- ring och mediers innehÄll, samt nyhetsvÀrdering i samband med frÄgor om demokrati och politik.53

En iögonenfallande aspekt i sammanhanget Àr att det, redan före revisionerna av lÀroplanerna, stÀlldes betydligt högre krav pÄ MIK- kompetenserna hos eleverna Àn pÄ lÀrarna.

Statens medierÄd har föreslagit att examenskraven avseende MIK- kompetens pÄ lÀrarutbildningarna, sÄsom de uttrycks i högskoleför- ordningen, bör skÀrpas.54 Vidare har myndigheten fört fram att ett arbete med att utveckla mÀtbara mÄl och standardiserade indikatorer för medie- och informationskunnighet i skolans olika stadier bör inledas. Att utveckla sÄdana mÄl och utvÀrderingsmetoder skulle, enligt myndigheten, kunna bidra till att tydliggöra vilka pedagogiska metoder som Àr mest framgÄngsrika. Statens medierÄd har t.ex. före- slagit nationella digitala prov som mÀter skolelevers MIK-förmÄgor som en vÀg mot ett mÀtbart och resultatbaserat arbetssÀtt kring MIK.55

I en tid av hastiga förÀndringar pÄ omrÄdet uppstÄr behov av att, i takt med teknikutvecklingen, iterativt arbeta med kunskapsmÄlen. NÀr informationsinhÀmtning inte lÀngre handlar om att anvÀnda ett traditionellt medium utan i allt högre utstrÀckning börjar med en sökning i en sökmotor behöver kraven ocksÄ omtolkas och anpassas. Begrepp som kÀllkritik t.ex. bör utvecklas till att omfatta algoritm- kritik. FÀrdigheter i medieanvÀndning bör t.ex. Àven omfatta medve- tenhet om hur varje delning skapar digitala fotspÄr, men ocksÄ hur anvÀndningen över tid utgör en slags mediediet, som varje medbor- gare behöver balansera.

Bibliotekens roll

Det ingÄr, enligt direktiven till Medieutredningen, att i arbetet med att forma framtidens mediepolitiska verktyg Àven vÀga in bibliote- kens roll som arenor för kunskapsförmedling och fri Äsiktsbildning.

53  Skolverket (2016). Redovisning av uppdraget om att föreslĂ„ nationella it-strategier för skolvĂ€sendet – förĂ€ndringar i lĂ€roplaner, kursplaner, Ă€mnesplaner och examensmĂ„l.

54  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Statens medierĂ„d i augusti 2016.

55  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Statens medierĂ„d i oktober 2015 och i augusti 2016.

410

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Bibliotekens potential pÄ omrÄdet fördes fram i delbetÀnkandet, inte minst framhölls den nÀrmast unika neutrala sökupplevelsen som all- mÀnhetens datorer, dÀr mÄnga anvÀndares beteenden blandas, erbju- der. Vid de tvÄ samrÄdsmöten dÄ Medieutredningen haft dialog med företrÀdare för bibliotekssektorn har det framgÄtt att Àven de ser detta som en viktig funktion för biblioteken, nÄgra oroar sig emel- lertid för en utveckling dÀr vissa bibliotek vÀljer bort att uppdatera hÄrdvaran och andra helt tar bort denna tjÀnst.

I Folkbiblioteken i medielandskapet, ett av bidragen i Medieutred­ ningens forskningsantologi, lyfts bibliotekens roll som nod för medborgarnas tillgÄng till olika typer av medier och ansvaret för medborgarnas intellektuella tillgÄng till medier. Folkbiblioteken ser det som sin uppgift att sÄvÀl tillhandahÄlla ett brett och varierat med- ieutbud som att utgöra ett pedagogiskt stöd, inte minst för grupper som annars inte skulle fÄ tillgÄng till dessa tjÀnster. De konkreta insatserna Àr flera: tillgÀngliggörande av medier med ett kvalitativt, brett och mÄngsidigt innehÄll, vÀgledning och guidning i medieland- skapet och förstÀrkning av anvÀndarnas MIK-kunskaper. DÀrutöver utgör biblioteken en mötesplats dÀr, i bÀsta fall, olika synpunkter, Äsik- ter och perspektiv i samhÀllsfrÄgor kan brytas. Folkbiblioteken stÄr emellertid i detta arbete inför ett antal utmaningar, t.ex. bristande personalresurser och kompetens.56

Ett exempel pĂ„ MIK-verksamhet Ă€r projektet med MIK- bibliotek.57 I projektet uppmuntras folkbibliotek och skolbibliotek – genom fortbildning av bibliotekarierna och material för biblioteks- rummet – att engagera sig kring MIK. I november 2015 var 351 bibliotek anslutna, varav 104 folkbibliotek. Satsningen syftar till att fĂ„ besökare att diskutera och fundera över hur nyheter och informa- tion produceras och förmedlas, hur budskap utformas och sprids, framför allt pĂ„ internet.58

Utredningen för en nationell biblioteksstrategi la i september 2016 fram förslag om ett digitalt kompetenslyft för landets alla med- borgare genom en satsning pÄ bibliotekssektorn. MÄlet med sats-

56  Francke, Helena, Söderlind, Åsa, Pilerot, Ola, Elf, Gullvor & Limberg, Louise (2016). Folkbiblioteken i medielandskapet, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30).

57  Projektet startades av Statens medierĂ„d i samarbete med Svensk biblioteksförening 2014 och kallades vid starten för MIK-centraler.

58  Francke, Helena, Söderlind, Åsa, Pilerot, Ola, Elf, Gullvor & Limberg, Louise (2016). Folkbiblioteken i medielandskapet, i Medieutredningens forskningsantologi (SOU 2016:30), s. 527.

411

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

ningen Àr bl.a. att öka kompetensen hos den vuxna befolkningen avseende kÀllkritisk granskning av medier, Àgarstrukturer och globala sammanhang. Utredningen pÄtalar att Sverige genom att anvÀnda den kunskap och kompetens som finns inom biblioteksvÀsendet har god möjlighet att skapa ett brett digitalt kompetenslyft i befolk- ningen.

Övriga MIK-insatser

Statens medierĂ„d ska enligt sin instruktion bl.a. verka för att stĂ€rka barn och unga som medvetna medieanvĂ€ndare i syfte att skydda dem mot skadlig mediepĂ„verkan. Ett verktyg för myndigheten i detta arbete har sedan flera Ă„r varit MIK, exempelvis har utbildningen ”MIK för mig”, som riktar sig till elever, lĂ€rare, skol- och folkbibliotek, tagits fram. Myndighetens MIK-arbete Ă€r uppbyggt kring en kunskapsbas och en struktur för att arbeta mot olika mĂ„lgrupper, frĂ€mst vuxna som arbetar nĂ€ra barn som t.ex. lĂ€rare, fritidsledare, förskolepersonal och bibliotekarier men Ă€ven sjuksköterskor vid barnavĂ„rdscentraler. En annan viktig del i myndighetens verksamhet Ă€r samarbeten med andra relevanta och – i frĂ„gorna initierade – samhĂ€llsaktörer, t.ex. Skolverket, MSB och Sida, men ocksĂ„ med forskarsamhĂ€llet, SVT och UR. Vid sidan av att producera och sprida material arbetar Statens medierĂ„d med att uppmĂ€rksamma beslutsfattare pĂ„ lokal, regional och nationell nivĂ„ om vikten av en ökad medie- och informations­ kunnighet i samhĂ€llet.

Utöver myndigheter och andra statliga organ/initiativ finns det enligt Statens medierĂ„ds kartlĂ€ggning frĂ„n 2014 20 aktörer i det civila samhĂ€llet som Ă€r aktiva inom MIK-omrĂ„det. Detta engagemang kan samlas i olika sakfrĂ„geallianser kring MIK, s.k. ”intressekluster”, synligt i konkreta aktiviteter, projekt, pedagogiska material, mĂ€ssor och evenemang dĂ€r flera aktörer samverkar. Exempel pĂ„ ”intresse­ kluster” kring MIK Ă€r skolans digitalisering – dĂ€r framför allt de tvĂ„ lĂ€rarförbunden Ă€r aktiva, men Ă€ven organisationer som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Datorn i utbildningen (DiU). Ett annat ”intressekluster” handlar om begreppet MIK, litteracitet i bred bemĂ€rkelse, medier och medborgarskap. Inom detta fĂ€lt har frĂ€mst Nordicom varit drivande, men Ă€ven aktörer som bl.a. Svensk biblioteksförening och filmpedagogerna vid Folkets Bio. Ett kluster

412

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

med Àn sÄ lÀnge relativt begrÀnsade samarbetsytor handlar om MIK i relation till risker pÄ nÀtet dÀr t.ex. organisationer som Bris, Friends och NÀtvandrarna Àr aktiva.59

Branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU) och dess med- lemmar har sedan 50 Är tillbaka drivit satsningen Tidningen i skolan, som 20 000 lÀrare anvÀnt sig av. I maj 2010 bytte verksamheten namn till Mediekompass. Mediekompass har en bred mÄlgrupp frÄn för- skola till vuxenutbildning, men Àr frÀmst inriktad pÄ att stÀrka unga medborgares medieanvÀndning. Verksamheten har erbjudit konkreta verktyg för undervisning om och med medier. Framtiden Àr emeller­ tid oklar med hÀnvisning till finansieringssituationen.60

Samordning av MIK-insatserna

MIK-utvecklingen spÀnner över flera omrÄden. NÄgon formell sam- ordning, utöver den arbetsgrupp som skapats mellan Kultur- och Utbildningsdepartmenten, existerar emellertid inte. För att en insats ska fÄ nödvÀndigt genomslag och nÄ medborgare i alla Äldrar krÀvs en nationell samordning.

I statsförvaltningen Äterfinns MIK-frÄgorna under flera departement och myndigheter. I nulÀget Àr sex departement verksamma pÄ omrÄ- det: Försvars-, Justitie-, Kultur-, NÀrings-, Social- och Utbildnings­ departementen. Samtidigt arbetar minst tolv myndigheter och andra statliga organ med MIK-relaterade frÄgor: Barnombudsmannen, Barn- och elevombudet, Datainspektionen, Konsumentverket, KulturrÄdet, Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, Myndigheten för till- gÀngliga medier, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhÀllesfrÄgor, Skolverket, Specialpedagogiska­ skolmyndigheten, Statens medierÄd, Svenska Filminstitutet och Vinnova. Inte heller pÄ myndighetsnivÄ finns det nÄgon formaliserad samordning. Denna brist pÄ samordning kon- stateras i Statens medierÄds kartlÀggning. Koordinationen mellan olika aktörer och politikomrÄden beskrivs som svag eller obefintlig. PÄfallande ofta Àr de samarbeten som finns projektorienterade och

59  Statens medierĂ„d (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige. En kartlĂ€ggning av aktörer.

60  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Tidningsutgivarna den 25 oktober 2016.

413

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

saknar lÄngsiktighet, resultatindikatorer och mÀtbara mÄl. Som en följd av denna brist pÄ samordning Àr resurserna inte jÀmnt förde- lade, vare sig geografiskt eller tematiskt.61

Samtidigt har initiativ tagits t.ex. frÄn forskarsamhÀllet för att fÄ till stÄnd en samsyn och politiska beslut gÀllande MIK-frÄgorna.62 2016 arrangerade Svenska UnescorÄdet i samarbete med Unesco­ professuren i yttrandefrihet vid Göteborgs universitet och Svensk biblioteksförening ett möte om MIK med deltagande av kultur- och demokratiministern, utbildningsministerns statssekreterare, samt berörda myndigheter och aktörer. Mötet var en uppföljning av det samordningsmöte som hölls 2013 vid vilket begreppet MIK fick ett genomslag. Syftet vid dessa bÄda möten var att samla berörda aktörer och stÀrka det nationella samarbetet kring frÄgorna.63

I syfte att stÀrka MIK-inslagen i lÀrarutbildningen arrangerades vÀlbesökta konvent för lÀrarhögskolorna 2014 och 2015.64 PÄ regio- nal nivÄ kan VÀstra Götalandsregionens MIK-arbete nÀmnas som exempel. Regionens Möte med MIK-nÀtverk strÀvar efter verksam- hetsöverskridande erfarenhetsutbyte och samlar deltagare som aktivt frÀmjar anvÀndandet av rörliga bilder i skola/undervisning.

Medieutredningens slutsats

Precis som folkskolereformen 1842 bl.a. lyfte skrivkunnigheten menar Medieutredningen att en nationell MIK-reform behövs för att utveckla medborgarnas medvetenhet och förstÄelse för medieteknik, medielogik och hur deras egen medieanvÀndning i livets mikropauser har potentialen att pÄverka sÄvÀl de sjÀlva som andra. Detta Àr omist- liga kunskaper i en era dÄ allt och alla kan betecknas som medier. Om

61  Statens medierĂ„d (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige. En kartlĂ€ggning av aktörer.

62  2013 introducerade Nordicom MIK nationellt med publikationen Medie- och informations­ kunnighet i nĂ€tverkssamhĂ€llet. Skolan och demokratin. Carlsson U (red.) Nordicom, Göteborgs universitet.

63  Svenska UnescorĂ„det (2016). Medie- och informationskunniga medborgare – en nödvĂ€ndig- het i den digitala kulturen. Utbildningsdepartementet (U2012:01/KOMM2016/01550, U2012:01/KOMM2016/01560).

64  Konventen arrangerades av Statens medierĂ„d i samarbete med Malmö och Södertörns högskolor.

414

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

den bristande kompetens som identifierats inte ÄtgÀrdas kan detta inte bara hÀmma utvecklingen utan Àven utgöra ett allvarligt hot mot demokratin.

Ur demokratiperspektiv och för Sverige som kunskapsnation Àr det av yttersta vikt att alla medborgare inkluderas, att fördjupad för- stÄelse för och fÀrdigheter i digital teknik, medier och information inte bara kommer vissa grupper till del. Utredningens delbetÀnkande blottla stora skillnader i medieanvÀndning i olika Äldersgrupper. Behovet av insatser berör följaktligen sÄvÀl skolvÀsendet som vuxen- utbildningen och folkbildningen.

Regeringen har formulerat mÄlsÀttningen att Sverige ska vara bÀst i vÀrlden pÄ att utnyttja digitaliseringens möjligheter.65 För att nÄ detta mÄl menar Medieutredningen att det krÀvs en omfattande och lÄngsiktig satsning pÄ MIK, riktad till samtliga medborgare.

Hemdatorreformen förde Sverige till toppnationerna i vĂ€rlden vad gĂ€ller brett datoranvĂ€ndande. En tidig bredbandsutbyggnad stĂ€rkte Sveriges position som uppkopplad och it-kunnig nation. En massiv satsning pĂ„ MIK nu, skapar förutsĂ€ttningar för att Sverige ska kunna ta nĂ€sta kliv i utvecklingen – och fortsĂ€tta ligga i internationell framkant.

Detta arbete bör kunna genomföras sĂ„vĂ€l genom utvidgade insat- ser som intensifiering och effektivisering av det befintliga arbetet med MIK. Det digitala kompetenslyft – via en satsning pĂ„ biblioteken­ och fortbildning av bibliotekarier – som Utredningen för en nationell biblioteksstrategi föreslog, Ă€r en möjlig vĂ€g. Men i arbetet med att utforma satsningen bör Ă€ven skolans, skolbibliotekens och inte minst studieförbundens potential vĂ€gas in. En satsning torde Ă€ven kunna samordnas med det mediala civilförsvaret (se avsnitt 8.2).

Medieföretagens representanter skulle i sammanhanget kunna spela en aktiv roll. Publicisterna har lÄng erfarenhet och gedigen kompetens, t.ex. nÀr det gÀller publicistisk konsekvens eller kÀllkri- tik i en digital nyhetskontext. Ett aktivt arbete med att sprida denna kunskap till medborgarna, som alla kan sÀgas utgöra potentiella publicister i det digitala medielandskapet, skulle kunna skapa en positiv utveckling vad gÀller medborgarnas kunskapsnivÄ pÄ omrÄdet och samtidigt utgöra ett mervÀrde för medieföretagen, som dÀrige- nom skulle kunna fÄ en ny möjlighet att stÀrka sin anvÀndarrelation.

65  It i mĂ€nniskans tjĂ€nst – en digital agenda för Sverige (2011). NĂ€ringsdepartementet (2011/342/ITP).

415

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

8.5SkÀrpta straff för hot mot journalister

Medieutredningen beskrev i delbetĂ€nkandet hur hot och andra brott riktade mot medieföretrĂ€dare ökar och hur dessa brott Ă€r en del av ett generellt hĂ„rdnande klimat gentemot medier och journalister. NĂ€rmare hĂ€lften av de 123 tillfrĂ„gade medieföretagen hade haft med- arbetare som utsatts för hot och 56 procent menar att hotbilden förstĂ€rkts de senaste fem Ă„ren.66 Hoten fĂ„r Ă€ven en faktisk effekt pĂ„ mediefriheten, enligt undersökningen. 40 procent av den hotade pressen uppger att medarbetare tvekat inför publiceringar och vid jobbutlĂ€gg. MĂ„nga medier har tvingats förstĂ€rka sin sĂ€kerhet som en följd av detta och polisanmĂ€ler regelmĂ€ssigt sĂ„dana brott.67 Men det gĂ„r inte att fĂ„ fram hur mĂ„nga anmĂ€lningar som görs, Ă€n mindre hur mĂ„nga som gĂ„r till Ă„tal eller leder till fĂ€llande domar dĂ„ anmĂ€lningar till BrĂ„ inte rapporteras in utifrĂ„n branschtillhörighet.

En till ytan motstridig utveckling framtrĂ€der i de undersökningar som Journalistpanelen genomfört Ă„ren 2013 och 2016.68 I dessa undersökningar Ă€r andelen journalister som hotats oförĂ€ndrat (30 procent) och andelen som utsatts för nedsĂ€ttande kommentarer i mediernas egna plattformar har minskat (frĂ„n 76 procent till 67 procent) mellan de bĂ„da Ă„ren. Anledningen till trenden verkar emellertid inte vara att hoten minskat i antal, utan att arenorna dĂ€r hoten framförs delvis försvunnit. MĂ„nga medier har stĂ€ngt ner sina kommentarsfĂ€lt och allt fler journalister byter eller blockerar sina e-postadresser. 10 procent av journalisterna undviker dessutom att underteckna vissa artiklar 2016, nĂ„got som inte förekom 2013.

De krĂ€nkande kommentarerna verkar i stĂ€llet delvis ha flyttat över till sociala medier. 2013 angav 34 procent att de tagit emot hot- fulla kommentarer pĂ„ t.ex. Facebook eller Twitter. 2016 var motsva- rande andel 42 procent. En orovĂ€ckande utveckling Ă€r att hoten fĂ„r konsekvenser i form av professionell sjĂ€lvcensur, mindre öppen dia- log och kontakt med medborgarna. 2016 rapporterar hĂ€lften av

66  Utgivarna (2015:1) Hot mot mediehus och medarbetare.

67  Utgivarna (2015:2). Rapport: DĂ€rför hotas medier och medarbetare.

68  JMG:s Journalistpanel Ă€r en webbpanel med svenska journalister. Syftet med panelen Ă€r att belysa hur journalister ser pĂ„ sig sjĂ€lva, samhĂ€llet, sin yrkesroll och medieutvecklingen.

416

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

journalisterna att de blivit rÀdda efter att ha mottagit hot varav 16 procent funderar pÄ att lÀmna yrket. Motsvarande siffra för dem som fÄtt krÀnkande kommentarer Àr 11 procent.69

En undersökning frÄn nyhetsmediernas internationella paraply- organ Wan-Ifra frÄn oktober 2016 visar att tvÄ av tre journalister hos de undersökta nyhetsmedieföretagen vÀrlden över hade utsatts för olika typer av trakasserier pÄ nÀtet.70

Medieutredningen pekade i delbetÀnkandet pÄ att det Àr statens ansvar att vÀrna det goda samtalsklimatet och beivra hot och krÀnk- ningar mot medborgarna, samt att staten bör se extra allvarligt pÄ hot och krÀnkningar av journalister dÄ dessa agerar i demokratins tjÀnst.71 I februari 2016 slog ocksÄ Utredningen om ett modernt och starkt straffrÀttsligt skydd för den personliga integriteten fast att olaga hot och andra integritetskrÀnkande brott som riktar sig mot redaktörer, journalister, debattörer och andra opinionsbildare kan utgöra ett hot mot yttrandefriheten.

Utredningen ansÄg att det kunde finnas skÀl att övervÀga ett för- stÀrkt straffrÀttsligt skydd mot brott som sker i syfte att hindra nÄgon frÄn att utöva sin yttrandefrihet eller angripa nÄgon som har utövat den rÀttigheten. En sÄdan lagÀndring lÄg dock vid sidan av utredningens direktiv och utredningen ansÄg att det uppkom flera principiella frÄgor som behövde analyseras som gÀller hur ett sÄdant förstÀrkt straffrÀttsligt skydd skulle kunna utformas och avgrÀnsas. Utredningen kom fram till att frÄgan behövde behandlas vidare i nÄgot annat sammanhang om den skulle övervÀgas nÀrmare.72

Regeringen har uppmÀrksammat frÄgan vid ett flertal tillfÀllen pÄ senare tid. Den 20 april 2016 bjöd kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke in representanter frÄn olika medieföretag och branschorganisationer för ett samtal om hot och hat mot journalister och redaktioner. I samband med detta framkom att regeringen kom-

69  TU och Sveriges Radio. Ny undersökning: Var tredje journalist hotad eller trakasserad, press- medelande den 16 juni 2016.

70  Do Comments Matter? Global Online Commenting Study 2016, Wan-Ifra/World Editors Forum, oktober 2016.

71  SOU 2015:94 s. 293.

72  Integritet och straffskydd (SOU 2016:7), s. 564 ff.

417

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

mer att ta fram en handlingsplan för att ”vĂ€rna det demokratiska samtalet mot hot och hat”. Denna handlingsplan ska presenteras under 2017.73

Unesco har sedan 2013, i samarbete med en mÀngd aktörer inom yttrandefrihetsomrÄdet, bedrivit kampanj mot straffrihet för hot och vÄld mot journalister.74 En bÀrande poÀng med det globala pÄver- kansarbetet Àr att de rÀttsvÄrdande myndigheterna bÀr ett tungt ansvar nÀr det gÀller vilka signaler som sÀnds ut och ansvaret för den kultur av straffrihet som skapas nÀr förövarna inte lagförs.

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen anser att det Àr angelÀget att det svenska rÀtts­ vÀsendet prioriterar denna typ av brott sÄ att förövarna Ätalas och lagförs. Utredningen anser vidare att det bör tillsÀttas en utredning i syfte att i sÀrskild ordning se över möjligheterna för att stÀrka det straffrÀttsliga skyddet för journalister och eventuellt Àven övriga demokratibÀrande roller, som t.ex. politiker. En utredning av hur ett sÄdant förstÀrkt straffrÀttsligt skydd skulle kunna utformas och avgrÀnsas kan göras med utgÄngspunkt i slutsatserna dragna av Utredningen om ett modernt och starkt straffrÀttsligt skydd för den personliga integriteten. SignalvÀrdet i att lagföra dessa brottslingar kan inte underskattas.

8.6StÀrkt anvÀndarskydd

I Medieutredningens direktiv lyfts de möjligheter men ocksĂ„ utma- ningar som medborgarna stĂ€lls inför i det digitaliserade medieland- skapet. Flera konkreta exempel beskrivs i avsnitt 3.6 Data – den nya valutan t.ex. hur algoritmer har anvĂ€nts för sociologiska experiment, dold politisk pĂ„verkan och andra typer av manipulationer.

Algoritmer Àr ett begrepp inom datavetenskapen som brukar anvÀndas för att beskriva de vÀldefinierade instruktioner som ett system fÄr för att lösa en eventuell uppgift. Det har ocksÄ beskrivits

73  Regeringen kommer med handlingsplan. Uppgift hĂ€mtad frĂ„n regeringens webbplats i september 2016.

74  Unesco (2016). International Day to End Impunit. HĂ€mtad frĂ„n Unescos webbplats i september 2016.

418

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

som en sekventiell berÀkning som tar in ett eller ett antal vÀrden och producerar ett eller ett antal vÀrden. 75 I den mediala kontexten hand- lar det ofta om de val som görs nÀr innehÄllet filtreras och/eller individanpassas. Ofta till anvÀndarnas fördel, dÄ relevansen dÀrmed kan förbÀttras, men inte alltid. Ett exempel pÄ hur algoritmer kan anvÀndas till medieanvÀndarnas förfÄng Àr om en sökmotor sorterar resultat för att stÀrka en viss marknadsaktör i stÀllet för utifrÄn dess relevans för anvÀndaren. I ett pÄgÄende konkurrensÀrende Àr det EU-kommissionens preliminÀra uppfattning att Google ger förmÄ- ner till sina egna prisjÀmförelsesajter framför konkurrenternas. Kommissionen befarar att anvÀndare dÀrmed inte fÄr se de mest relevanta sökresultaten och att den fria konkurrensen hÀmmas.

Kommissionen har ocksÄ invÀndningar mot de begrÀnsningar som Google har infört nÀr det gÀller vissa externa webbplatsers möj- ligheter att visa sökannonser frÄn Googles konkurrenter. Kommissionens preliminÀra uppfattning Àr att detta beteende har gjort det möjligt för Google att skydda sin dominerande stÀllning inom segmentet sökannonser och att detta hindrar befintliga och potentiella konkurrenter, inklusive andra sökmotorer och annons- plattformar, frÄn att delta och vÀxa pÄ detta viktiga handelsomrÄde.76 Googles svar pÄ misstankarna var Ànnu inte offentliggjort i mitten pÄ oktober 2016.

I takt med att medborgarnas medieanvÀndning blir alltmer digital och mobil uppstÄr nya utmaningar nÀr det gÀller att sÀkerstÀlla att dessa digitala miljöer Àr trygga och sÀkra. NÀr nya aktörers innova- tioner lanseras i allt snabbare takt uppstÄr en uppenbar risk att lag- stiftaren och tillsynsmyndigheterna inte hinner med nÀr det gÀller att anpassa olika typer av skyddslagstiftning och tillsynsrutiner. För medborgarna Àr digital medieanvÀndning en del av vardagen; de har rÀtt att förvÀnta sig att kompetenta myndigheter sÀkerstÀller att deras rÀttigheter inte naggas i kanten, eller helt försvinner.

75  Cormen, Thomas H., Leiserson, Charles E., Rivest, Ronald L. & Stein, Clifford (2009). Introduction to algorithms, MIT Press and McGrawhill, s. 5.

76  Europeiska kommissionen. Antitrust: Kommissionen tar ytterligare steg i undersökningarna och hĂ€vdar att Googles prisjĂ€mförelseprodukt och marknadsföring bryter mot EU:s regler, press- meddelande den 14 juli 2016.

419

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Nuvarande tillsynsansvar

En viktig förskjutning de senaste Ären Àr ett allt starkare fokus frÄn olika marknadsaktörer pÄ att registrera medieanvÀndarna, t.ex. deras mailadresser, mobiltelefonnummer, kreditkort och beteenden.77 Det som ur medborgarsynvinkel framstÄr som en relativt okomplicerad hÀndelse, inloggning pÄ och anvÀndning av en webbplats, kan omfatta flera distinkta steg som alla regleras av olika lagrum.

NÀr en medieanvÀndare t.ex. registrerar sig pÄ en webbplats med sina anvÀndaruppgifter, regleras vad sajtÀgare fÄr och inte fÄr göra med dessa i personuppgiftslagen och i den kommande dataskydds- förordningen. HÀr Àr Datainspektionen tillsynsmyndighet. Om avtalsvillkoren skulle vara oskÀliga, t.ex. genom att de ger sajtÀgaren orimliga fördelar, regleras detta i avtalsvillkorslagen. HÀr Àr Konsumentverket tillsynsmyndighet. DÀrefter kanske anvÀndaren fÄr en mer eller mindre pÄtrÀngande begÀran om godkÀnnande av kakor, en hantering som regleras av den sÄ kallade kaklagstiftningen. HÀr Àr Post- och telestyrelsen (PTS) tillsynsmyndighet. NÀr anvÀn- daren dÀrefter gÄr vidare in pÄ webbplatsen kan det dyka upp reklam, som delvis skrÀddarsytts utifrÄn data som anvÀndaren medvetet eller omedvetet lÀmnat ifrÄn sig. Datahantering i marknadsföringssyfte regleras av marknadsföringslagen. HÀr Àr Konsumentverket tillsyns- myndighet. Om nÄgon sajtÀgare dessutom i sin datahantering miss- brukar sin dominerande stÀllning regleras det av konkurrenslagen. HÀr Àr Konkurrensverket tillsynsmyndighet.

Medieutredningen samlade nĂ€mnda myndigheter, samt dĂ€rutöver Ă€ven Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten och Riksrevisionen, till ett möte den 1 december 2015. Under mötet konstaterades att det faktum att tillsynen Ă€r splittrad inte Ă€r optimalt och att vissa aspekter pĂ„ anvĂ€ndarskyddet kan gĂ„ förlorade i rĂ„dande komplexa konstruktion.78

Datainspektionen har visserligen det övergripande, generella ansvaret för tillsynen över behandling av personuppgifter. Om till- synsansvaret Àr överlappande med ett omrÄde dÀr en annan myndig- het Àr behörig avstÄr emellertid Datainspektionen normalt frÄn till- synsinsatser.79 Myndighetens arbete med att upptÀcka och förebygga

77  Se vidare avsnitt 3.6.

78  Även JO var inbjuden till mötet men avstod frĂ„n att nĂ€rvara.

79  Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten (SOU 2016:65). BetĂ€nkande av utredningen om tillsynen över den personliga integriteten, s. 79.

420

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

hot mot den personliga integriteten inriktas frÀmst pÄ omrÄden som bedöms vara sÀrskilt kÀnsliga ur integritetsperspektiv, nya företeelser och anvÀndningsomrÄden av teknik samt omrÄden dÀr risk för miss- bruk eller felaktig anvÀndning bedöms vara stor.80 Datainspektionen har dock successivt minskat sina tillsynsaktiviteter dÄ t.ex. antalet remisser har ökat markant och detta tagit resurser frÄn tillsynsverk- samheten.81

Konsumentverket, som utövar tillsyn över t.ex. avtalsvillkorsla- gen, konsumentköplagen, konsumentkreditlagen, lagen om distans- avtal, e-handelslagen, som t.ex. Àr tillÀmpliga vad gÀller annonsering pÄ internet, har uppgett sig ha vissa svÄrigheter med tillsynen i den digitala miljön. Problemen rör bl.a. individanpassad marknadsföring pÄ sociala medier, som baseras pÄ en mer eller mindre ingÄende profi- lering. Företeelsen har inte varit föremÄl för Konsumentverkets till- syn. LikasÄ har inte heller anvÀndarvillkoren för sociala medier Ànnu granskats av Konsumentverket.82

Ett angrĂ€nsande omrĂ„de Ă€r den datainsamling som sker via s.k. kakor (”cookies”). Kakor Ă€r en fil som en webbplats placerar pĂ„ besökarnas datorer i syfte att samla in olika typer av data, sĂ„vĂ€l för att förbĂ€ttra anvĂ€ndarupplevelsen som för att skapa trĂ€ffsĂ€ker reklam. Informationen i kakor gör det möjligt att följa anvĂ€ndarnas mönster, nĂ„got som i en medieanvĂ€ndningskontext kan handla om kĂ€nslig information, t.ex. en individs politiska Ă„skĂ„dning eller medicinska diagnoser. Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats fĂ„ tillgĂ„ng till information om att webbplatsen innehĂ„ller kakor och Ă€ndamĂ„let med anvĂ€ndningen av dem.83 Intentionerna bakom lagstiftningen Ă€r att skydda anvĂ€ndarens inte- gritet. Samtidigt behöver medieföretagen samla in sĂ„ mycket data som möjligt, för att kunna förbĂ€ttra anvĂ€ndarupplevelsen och genom individanpassade erbjudanden tillfredsstĂ€lla sĂ„vĂ€l medieanvĂ€ndarna som annonsörerna.

80  Datainspektionens regleringsbrev för 2016.

81  Hur stĂ„r det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41), delbetĂ€nkande av IntegritetskommittĂ©n, s. 56.

82  SOU 2016:41 s. 56–57.

83  6 kap. 18 § lag (2003:389) om elektronisk kommunikation.

421

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Foto: SkÀrmavbild frÄn resume.se.

Olika medieaktörer vÀljer att vara mer eller mindre tydliga med kak- informationen. Vissa tjÀnsteleverantörer har en sÄ dominerande informationsruta att det inte gÄr att navigera pÄ sajten förrÀn kakan- vÀndningen godkÀnts, se exemplet ovan. NÄgot som kan problemati- seras ur medborgarsynvinkel och intentionen med att anvÀndarna ska göra medvetna val. Andra vÀljer en mer diskret information, vil- ket ocksÄ skulle kunna kritiseras för att anvÀndarna dÄ inte ens Àr medvetna om att de genom att de befinner sig pÄ sajten automatiskt godkÀnt datainsamlingen.

Forskarna Ester Appelgren och Sara Leckner beskrev utmaningen i Medieutredningens forskningsantologi:

Skyddas individen Àr baksidan pÄ myntet att medieföretagens affÀrsmöjlig- heter kring personlig data begrÀnsas, vilket fÄr demokratiska konsekvenser dÄ utbudet av kvalitetsjournalistik minskar.84

84  SOU 2016:30 s. 165–189.

422

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Den 25 maj 2018 kommer en ny EU-förordning om dataskydd att ersĂ€tta den svenska personuppgiftslagen. Den nya förordningen kommer att gĂ€lla direkt som lag i alla medlemsstater. I och med i krafttrĂ€dandet stĂ€rks kravet pĂ„ att anvĂ€ndaren lĂ€mnar sitt samtycke för behandlingen av personuppgifter. Samtycket ska vara uttryckligt och det ska gĂ„ att Ă„terkalla. Den som registrerar personuppgifter ska ocksĂ„ kunna visa att samtycke har lĂ€mnats. Dataskyddsförordningen innehĂ„ller vidare utökade krav pĂ„ att informationen till de registre- rade, bl.a. att information om hur lĂ€nge personuppgifterna lagras, ska vara klar och tydlig.85

Flera svenska utredningar har analyserat olika aspekter pÄ frÄgan om dataskydd och integritet. Utredningen om tillsynen över den personliga integriteten har övervÀgt om tillsynen över behandling av personuppgifter kunde samlas hos en myndighet och föreslog bl.a. att tillsynen över kaklagstiftningen bör utföras av Datainspektionen i stÀllet för av PTS. NÄgon samling av all tillsyn gÀllande behandling av personuppgifter hos Datainspektionen ansÄgs emellertid varken möjlig eller lÀmplig. Utredningen bedömde emellertid att man bÀttre borde utnyttja Datainspektionens expertkunskaper och PTS före- slogs dÀrför samrÄda med Datainspektionen i frÄgor om innebörden av centrala dataskyddsrÀttsliga begrepp.86

Integritetskommittén har föreslagit att Datainspektionens upp- drag i frÄgor som rör personlig integritet och ny teknik ska utvidgas till att Àven omfatta de legala förutsÀttningarna för integritetsskyd- det samt en analys av utvecklingen. Kommittén föreslog att Datainspektionen ska lÀmna en redovisning till regeringen som i sin tur Ärligen ska informera riksdagen om utvecklingen och det aktuella tillstÄndet pÄ detta omrÄde.87

Att utvecklingen bör följas noga torde utgöra en allt viktigare del av allt tillsynsansvar pÄ omrÄdet. DÄ informationsvolymerna vÀxer exponentiellt Àr vi redan pÄ vÀg bort frÄn den tid dÄ innehÄll presen- terades kronologiskt för anvÀndarna. Algoritmerna har dÀrför kom- mit för att stanna. Precis som de, t.ex. via individualiseringar, kan

85  Europaparlamentets och rĂ„dets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende pĂ„ behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sĂ„dana uppgifter och om upphĂ€vande av direktiv 95/46/EG (allmĂ€n dataskyddsförordning), EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

86  SOU 2016:65 s. 166–175.

87  SOU 2016:41 s. 641–652.

423

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

förbÀttra anvÀndarupplevelsen, innebÀr dessa nya verktyg samt utvecklingen mot ett allt större fokus pÄ anvÀndarregistrering emel- lertid ocksÄ risker.

Algoritmer har potentialen att sÄvÀl sortera bort medieinnehÄll som att aktivt pÄverka eller rentav indoktrinera enskilda eller grup- per, politiskt eller ideologiskt.88 Redan i dag anvÀnder sig olika aktö- rer pÄ medieomrÄdet av automatisk filtrering av innehÄllet. Dessa tidiga insatser kommer sjÀlvklart att avsevÀrt förbÀttras med tiden och det pÄgÄr arbete med att designa en ny generation algoritmer, som minimerar risken för integritetsövertramp eller filterbubblor genom att bygga in olika slumpfaktorer.89

En granskning av algoritmer Àr lÄngt ifrÄn oproblematisk, dÄ den skulle t.ex. kunna utgöra brott mot grundlagens förbud mot censur och andra hindrande ÄtgÀrder. Samtidigt existerar nÀrbeslÀktade ris- ker nÀr privata aktörer besitter makten att undanhÄlla och pÄ andra vis pÄverka öppenheten och mÄngfalden i det offentliga samtalet pÄ de nya publika arenor som uppstÄtt pÄ internet. Dessa arenor Àr priva- tÀgda, kan dÀrmed sÀtta upp egna villkor för sina tjÀnster och vilket innehÄll som publiceras, precis som t.ex. tidningar alltid kunnat. Dessutom ligger dessa verksamheter ofta utanför svensk jurisdiktion.

Redan i dag skulle visserligen en översyn av algoritmers konstitu- tion kunna omfattas av Datainspektionernas tillsyn vid tillÀmpningen av personuppgiftslagen, men för nÀrvarande sker inte nÄgon gransk- ning av företag som anvÀnder personuppgifter för profilering. Datainspektionen ser dock omrÄdet som viktigt och hoppas kunna prioritera att inleda granskningar pÄ omrÄdet 2016.90

Medieutredningens slutsats

Medborgarna rör sig i ett allt mer digitaliserat och automatiserat medielandskap dĂ€r erbjudandena ofta kommer frĂ„n dominanta aktö- rer med ett stort kunskapsförsprĂ„ng. Medieutredningen har i kapi- tel 3, avsnitt 3.6, pekat pĂ„ hur detta skulle kunna utgöra en risk för ett försvagat anvĂ€ndarskydd, inte minst mot bakgrund av att en stor

88  Se SOU 2015:94 s. 100–102 samt kapitel 3, avsnitt 3.6.

89  Ravi, R. (2016), Serendipity – in search of the human algorithm, Schibsted Futurereport. Se Ă€ven Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhĂ€llet, Lunds universitet.

90  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Datainspektionen i januari 2016.

424

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

del av denna verksamhet Àr förlagd till andra lÀnder. I en tid dÄ mark- naden ibland ligger före lagstiftaren framstÄr tillsynsmyndigheternas ansvar Àn viktigare.

Tillsynsansvaret över datainsamling och datahantering i Sverige som berör medieanvÀndning i synnerhet Àr splittrat, nÄgot Medieutredningen översiktligt berört. Ett splittrat myndighetsan- svar framtrÀder Àven i den omfattande genomgÄng av tillsynsfördel- ningen som beskrivs i Utredningen om tillsynen över den personliga integriteten. I den utredningen föreslÄs bl.a. att tillsyn över kaklag- stiftningen förs över till Datainspektionen, nÄgot Medieutredningen ser positivt pÄ.

En aspekt som utöver detta kan behöva vÀgas in Àr vad som fram- stÄr som svag tillsynsaktivitet vad gÀller konsumentskyddet inom dataomrÄdet. Ytterligare en frÄga att övervÀga Àr vilken tillsynsmo- dell som stöttar en helhetsbild över omrÄdet och som bÀst sÀkerstÀl- ler att anvÀndarnas rÀttigheter pÄ den digitala och alltmer globalise- rade mediemarknaden inte eroderar.

En frĂ„ga som inte sjĂ€lvklart gĂ„r att placera i ett tillsynsansvarsom- rĂ„de Ă€r förekomsten av algoritmer som riskerar att skada allt frĂ„n personlig integritet till konsumentens rĂ€tt och sund konkurrens. Dessa algoritmer kan Ă€ven pĂ„verka bredare Ă€n en enskild individ och fĂ„ effekter pĂ„ grupper av anvĂ€ndare, t.ex. om algoritmer anvĂ€nds för psykologiska eller sociologiska experiment eller för att skapa kon- kurrensmĂ€ssiga fördelar. Även hĂ€r framstĂ„r tillsynsaktiviteten som svag. Det torde dĂ€rmed Ă€ven vara önskvĂ€rt att inte begrĂ€nsa frĂ„ge- stĂ€llningarna till integritetsomrĂ„det, samt övervĂ€ga att skapa en bred, tvĂ€rdisciplinĂ€r digitaliseringsetisk arena, möjligen i form av ett rĂ„d, för ett levande och eventuellt vĂ€gledande samtal om dessa för demo- kratin centrala frĂ„gor.

8.7Möjliggörande infrastruktur

Medieutredningen har i delbetĂ€nkandet lyft infrastrukturens bety- delse för ett hĂ„llbart medielandskap som inte exkluderar nĂ„gon. I delbetĂ€nkandet definierades detta utifrĂ„n direktivens formulering om ”oavsett var i Sverige man bor”.91 Utredningen har under det vidare­ utredningsarbetet emellertid kommit fram till att behoven Ă€r

91  SOU 2015:94 s. 47–60.

425

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

vidare Àn sÄ. Det Àr i en mobil samtid viktigt att ingen blir exkluderad oavsett var i Sverige medborgaren befinner sig. Denna nyansering har diskuterats pÄ flera hÄll, t.ex. i samband med tÀckningskrav för mobiltelefoni.92

En slutsats som kan dras av de decennier som digitaliseringen har pĂ„gĂ„tt Ă€r att samhĂ€llet ofta underskattat de framtida behoven, sĂ„vĂ€l nĂ€r det gĂ€ller kapacitet som robusthet. EU:s digitala agenda, som ligger till grund för den svenska politiken, uppdateras nu för att för- bereda vad som kallas ”Connectivity for a Competitive Single Market

– Towards a European Gigabit Society.” 93

EU:s digitala agenda

EU:s nuvarande digitala agenda har som mÄl att alla medborgare Är 2020 ska ha tillgÄng till en anslutning till minst 30 Mbit/s samt att hÀlften av alla hushÄll ska ha anslutning till 100 Mbit/s eller mer.

Kommissionen la i september 2016 fram en rad initiativ och för- slag med en Ànnu högre mÄlsÀttning.94 Alla europeiska hushÄll ska ha tillgÄng till en internetanslutning med 100 Mbit/s i nedladdningshas- tighet senast Är 2025. Det Àr ett av tre strategiska mÄl för Europa som presenterades i samband med EU-kommissionens ordförandes tal om tillstÄndet i unionen i september 2016. Kommissionens förslag till mÄl för 2025 Àr följande:

1.Alla viktiga socioekonomiska drivkrafter, sÄsom skolor, universi- tet, forskningscentrum och transportknutpunkter, alla leverantö- rer av offentliga tjÀnster sÄsom sjukhus och offentliga förvalt- ningar samt företag som Àr beroende av digital teknik bör ha tillgÄng till extremt hög anslutningskapacitet.

2.Alla europeiska hushÄll, sÄvÀl pÄ landsbygden som i stÀderna, bör ha tillgÄng till anslutningsmöjligheter som erbjuder en nedladdnings- hastighet pÄ minst 100 Mbit/s, som kan uppgraderas till Gbit/s.

92  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n PTS:s webbplats i oktober 2016.

93  Europeiska kommissionen: Connectivity for a Competitive Digital Single Market – Towards a European Gigabit Society. COM(2016) 587 final.

94  Europeiska kommissionen. Europe 2020 strategy, Digital Single Market.

426

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

3.Alla stadsomrÄden och större vÀgar och jÀrnvÀgar bör ha oavbru- ten 5G-tÀckning, dvs. femte generationens trÄdlösa kommunika- tionssystem. Som ett mellanliggande mÄl bör 5G bli kommersiellt tillgÀngligt i minst en större stad i alla EU-medlemsstater senast 2020.

Det ska understrykas att detta Ànnu befinner sig pÄ förslagsstadiet och att behandlingen i EU-parlamentet Ànnu inte Àr klar. Resultatet blir en strategi som medlemsstaterna inte Àr bundna vid att följa.

Sveriges nuvarande digitala agenda

Sveriges nuvarande bredbandsstrategi sĂ€ger att 90 procent av alla hushĂ„ll och företag bör ha tillgĂ„ng till bredband om minst 100 Mbit/s Ă„r 2020. Utöver detta mĂ„l bör alla hushĂ„ll och företag ha goda möj- ligheter att anvĂ€nda sig av elektroniska samhĂ€llstjĂ€nster och service via bredband. Det har gĂ„tt sju Ă„r sedan detta mĂ„l presenterades, bĂ„de tekniken och samhĂ€llet har utvecklats kraftigt pĂ„ den tiden.

Som noterades i delbetÀnkandet har FN:s rapportör för yttrande- frihet uttalat sig om internettillgÄng som en mÀnsklig rÀttighet95. Medieutredningen har sett att det ur medborgarperspektiv i dag Àr god internetaccess som efterfrÄgas och inte godtycklig bredbandsac- cess, dvs. anvÀndare stÀller krav pÄ att kunna komma Ät tjÀnster de har behov av oavsett var de sjÀlva eller tjÀnsten befinner sig.

Regeringen arbetar med att se över politiken för digitalisering och vÀntas presentera ett resultat under vÄren 2017.

95  Le Rue, Frank (2011): Report of the Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression, Human Rights Council, 17th session, FN:s generalförsamling.

427

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Mediebranschens behov

Medieutredningen har med hjÀlp av Tidningsutgivarna inhÀmtat upp- gifter om de svenska medieföretagens behov av bredbandskapacitet.96 Medieföretagen har inte i dessa kontakter presenterat detaljerade behovsbeskrivningar, t.ex. med exakta platser dÀr tÀckning brister. Den verklighet som beskrivs Àr emellertid hur den snabba digitala omstÀllningen pÄ kort tid gjort dem beroende av bredbandsinfra- strukturen. Dels i form av egen stabil och robust internetaccess till t.ex. redaktionslokaler och webbplatser, dels i form av kvalitet pÄ den access deras anvÀndare har. I dag Àr det digitala kanaler, nyhetsappar och webbplatser som utgör de primÀra nyhetskanalerna för deras anvÀndare. Vid denna anvÀndning Àr det nedladdningshastigheterna som Àr viktiga. Det Àr bara en tidsfrÄga innan distributionen av pap- perstidningar blir sÄ dyr att den inte lÀngre gÄr att motivera och dÄ Àr digital spridning över internet det enda alternativet för medieföreta- gen nÀr det gÀller att nÄ medborgare med nyhetsrapportering. I takt med att anvÀndarna ocksÄ blir aktiva medproducenter, som skickar in t.ex. rörliga bilder till redaktionerna, krÀvs Àven tillrÀckliga upp- laddningshastigheter. Detta behov delas av medieföretagens utsÀnda

redaktionella medarbetare.

En svĂ„righet i den digitala omstĂ€llningen som samtliga medie­ företag vittnar om Ă€r att möjlighet till god kvalitet pĂ„ sĂ„vĂ€l mobil som fast internetaccess Ă€r ojĂ€mnt och osĂ€kert fördelad över landet. ”FrĂ„n stĂ€der och tĂ€ttbebyggda omrĂ„den med extremt bra förutsĂ€tt- ningar för att utveckla digital journalistik och digitala tjĂ€nster till omrĂ„den dĂ€r det i princip rĂ„der totalskugga”, som en mediekoncern uttrycker det.

Brister vad gÀller internetaccess utgör dÀrmed inte bara ett hinder för anvÀndare i glesbebyggda omrÄden att informera sig och medverka till en mÄngfald perspektiv. Det utgör Àven ett hinder för medierna nÀr det gÀller möjligheterna att rapportera frÄn fÀltet. I en tid dÄ t.ex. internationella konkurrenter lanserar tjÀnster vars fördel Àr nÄgra sekunders kortare laddningstid kan bristande kvalitet pÄ uppkoppling innebÀra betydande hinder i arbetet för svenska medieföretag.

96  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Gota Media, Mittmedia, Nya Wermlands-Tidningens AB, Sörmlands Media AB och Hallpressen under sommaren 2016.

428

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Skillnaderna skulle Ă€ven – i ett akut krislĂ€ge dĂ„ allmĂ€nheten försö- ker nĂ„ nyhetsmedierna för att ta del av viktig information – kunna innebĂ€ra betydande risker. Mot bakgrund av utvecklingen mot att alla Ă€r aktiva medieproducenter Ă€r det viktigt att betrakta tillgĂ„ngen till snabb uppkoppling inte enbart utifrĂ„n perspektiv som snitthas- tighet. Det handlar ocksĂ„ om att kunna hantera tillfĂ€lliga trafiktop- par, s.k. ”bursts”. Eftersom antalet medieproducenter ökar och dĂ€r- med Ă€ven den totala informationsmĂ€ngden, krĂ€vs över tid en allt större kapacitet för att ge möjlighet till denna utveckling. Mot denna bakgrund noterar Medieutredningen med viss oro att EU-kommis­ sionens nya mĂ„l enbart avser nedladdningshastighet.

I tabell 8.3 redovisas exempel pÄ tidsÄtgÄng för att ladda ner och upp olika medieinnehÄll i olika hastigheter. Det viktiga Àr inte de absoluta siffrorna som naturligtvis beror pÄ bildernas storlek, upp- lösning, hur effektiv överföringen Àr m.m. utan skillnaden i den absoluta tid det tar att föra över bilderna. För t.ex. en videoreporter i livesÀndning Àr enstaka minuter eller dryga timmen skillnad mellan funktionell eller icke-funktionell internetaccess. För en medborgare t.ex. i behov av att kunna rapportera in bilder frÄn ett nyhetskeende i nÀromrÄdet Àr ett antal minuters vÀntan redan hindrande.

Tabell 8.3 Överföringstider

 

1 Mbit/s

10 Mbit/s

24 Mbit/s

100 Mbit/s

1 Gbit/s

 

 

 

 

 

 

Word-fil (1,5 MB)

12 s

1 s

<1 s

<1 s

<1 s

Bild (6 MB)

50 s

5 s

2 s

<1 s

<1 s

Powerpoint-presentation (12MB)

1,3 min

10 s

4 s

1 s

<1 s

Fotoalbum (24 MB)

16 min

1,3 min

41 s

10 s

1 s

Video pÄ tre minuter (650 MB)

1,5 tim

9 min

4 min

54 s

5 s

LĂ„ngfilm (1,8 GB)

4 tim

26 min

11 min

3 min

15 s

En datordisks innehÄll (120 GB)

12 dygn

1 dygn

13 tim

3 tim

18 min

Kommentar: Tabellen visar relationen mellan överföringshastighet och möjlighet att delta i samhĂ€llet (t.ex. det faktum att det tar över 9 minuter att överföra en 3 minuter lĂ„ng video vid 10 Mbit/s, vilket gör det omöjligt att göra eller se direktsĂ€ndningar) eller att det tar nĂ€stan ett dygn att överföra en hĂ„rddisk pĂ„ 120  GB vid 10 Mbit/s (t.ex. vid Ă„terlĂ€sning av en backup).

Utbyggnad av den möjliggörande infrastrukturen i Sverige kan anses som god. Om tÀckningen analyseras mer i detalj framgÄr emellertid att medieföretagens bild av verkligheten stÀmmer: utbyggnaden Àr

429

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

ojĂ€mnt fördelad, nĂ„got som beskrevs i Medieutredningens delbetĂ€n- kande. Den parlamentariska landsbygdskommittĂ©n skriver i sitt del- betĂ€nkande att de mobila bredbandsnĂ€ten (30 Mbit/s) ”företrĂ€desvis byggts ut dĂ€r folk bor och verkar”.97 Enligt PTS tĂ€cker nĂ€ten cirka 60 procent av befolkningen, vilket motsvarar ett par procent av lan- dets yta.98 Det Ă€r bara nĂ„got över var tionde medborgare i glest bebyggda omrĂ„den som har tillgĂ„ng till fast bredband med en hastig- het pĂ„ 100 Mbit/s.99

En Ă„tgĂ€rd som regeringen har vidtagit för att komma tillrĂ€tta med denna ojĂ€mnt fördelade tillgĂ„ng Ă€r det beslut som fattades i februari 2014 om att frigöra frekvensbandet 694–790 MHz – det sĂ„ kallade 700-bandet. Detta frekvensutrymme, som i dag anvĂ€nds för mark- sĂ€nd tv, ska efter den 31 mars 2017 vara tillgĂ€ngligt för annan anvĂ€nd- ning, frĂ€mst med sikte pĂ„ att öka mobil bredbandskapacitet och tĂ€ckning.100 PTS har fĂ„tt i uppdrag att utreda den fortsatta anvĂ€nd- ningen av 700-bandet och Ă€ven om just detta frekvensutrymme Ă€r begrĂ€nsat Ă€r de tilldelningsregler som kommer att anvĂ€ndas viktiga dĂ„ de skulle kunna indikera hur tilldelning kan komma att ske i fram- tiden. Det finns en viss tradition att mobilfrekvenser auktioneras ut till högstbjudande. PTS skriver i sin Rapport av uppdrag att utreda den framtida anvĂ€ndningen av 700 MHz-bandet att ”det Ă€r motiverat att förena 700 MHz-bandet med ett tĂ€ckningskrav och dĂ„ frĂ€mst i syfte att öka tillgĂ„ngen till mobila kommunikationsnĂ€t dĂ€r konsu- menterna befinner sig.”101 Vidare sĂ€gs i rapporten att en tilldelning via auktionsförfarande, ”dĂ€r tillstĂ„ndshavaren ska bygga ut till en kost- nad som motsvarar det bjudna beloppet”, Ă€r möjlig att koppla till ”geografiska omrĂ„den med bristfĂ€llig mobiltĂ€ckning till skillnad frĂ„n tĂ€ckningskravet i 800 MHz-bandet som fokuserar pĂ„ fast bredband om minst 1 Mbit/s till hushĂ„ll och fasta arbetsstĂ€llen”.

Medieutredningen anser det belagt att infrastruktursituationen Àr sÄdan att bl. a. medborgare som bor och arbetar i glesbebyggda omrÄden inte fÄr sina behov tillgodosedda i samma utstrÀckning som

97  PĂ„ vĂ€g mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdens utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU 2016:26), delbetĂ€nkande av landsbygdskommittĂ©n.

98  Post- och telestyrelsen (2015), Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgĂ„ngen till mobila kommunikationsnĂ€t, PTS-ER-2015:7.

99  Post- och telestyrelsen. Statistikportalen 2015 med utgĂ„ngspunkt i Statens jordbruksverks definition av ”landsbygd”.

100  NĂ€ringsdepartementet (N2014/2008/ITP).

101  PTS-ER 2015:15.

430

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

medborgare i urbana och ur marknadshĂ€nsyn mer lönsamma miljöer. Detta trots de satsningar som gjorts bl.a. genom det bredbandsstöd som utgĂ„tt via landsbygdsprogrammet. Givet det faktum att anvĂ€n- dare och medier i allt högre utstrĂ€ckning flyttar över i digitala kanaler och att datavolymerna som denna anvĂ€ndning resulterar i accelererar bör den möjliggörande infrastrukturen i hela Sverige fortsatt priori- teras, inte bara för att uppnĂ„ utredningsdirektivens mĂ„l om allmĂ€n- hetens rĂ€tt att ta del av ”allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och för- djupning, oavsett var i Sverige man bor”, utan Ă€ven dĂ€r allmĂ€nheten befinner sig.

Ett mĂ„l i form av full utbyggnad, skulle t.ex. kunna uttryckas som en befolkningstĂ€ckning med minst 100 Mbit/s och en tĂ€ckning med 100 Mbit/s till 95 procent av Sveriges geografiska yta. En dylik utbyggnad Ă€r givetvis förknippad med stora initiala investeringar, sĂ€rskilt för de sista procenten. Kostnaderna kan emellertid hĂ„llas nere dĂ„ livslĂ€ngden pĂ„ dessa investeringar i s.k. passiv infrastruktur (som bidrag utgĂ„r för) Ă€r mycket lĂ„ng, 25 Ă„r eller lĂ€ngre, varför Ă€ven avskrivningstiden kan vara lĂ„ng. För en rĂ€ttvisande bild av ett dylikt Ă„tagande bör Ă€ven de lĂ„ngsiktiga vinsterna, sĂ„vĂ€l samhĂ€llsekono- miska som demokratiska, vĂ€gas in i kalkylen. Att tydliga mĂ„l slĂ„s fast Ă€r emellertid viktigt dĂ„ det signalerar en riktning som indikerar hur investeringar kan och skall göras. Ett konkret exempel som skulle kunna utgöra ett sĂ„dant delmĂ„l Ă€r förslaget i Bredbandsutredningen som siktar till att 8 000–10 000 hushĂ„ll och arbetsstĂ€llen i omrĂ„den dĂ€r marknaden inte förvĂ€ntas bygga ut ska fĂ„ möjlighet till en snabb bredbandsanslutning via fiber. 102

Det som efterfrĂ„gas av medieföretagen Ă€r en sammanhĂ„llen sats- ning pĂ„ snabb internetaccess som tĂ€cker bĂ„de bostĂ€der, arbetsplatser och landets yta. Ett medieföretag föreslĂ„r att staten ska sĂ€tta upp ett rörligt tröskelmĂ„l för en minsta gemensamma kapacitet i hela landet och rikta omfattande insatser för att Ă„stadkomma sĂ„dan infrastruk- tur (”just nu lĂ„t oss sĂ€ga minst 200 Mbit/s nedströms”).103

MedieanvÀndarnas möjlighet att fritt kunna vÀlja leverantör av sÄvÀl internetaccess som innehÄllslevererande medieaktör, obero- ende av varandra, mÄste ocksÄ beaktas. Utan sÀkerstÀlld operatörs- neutralitet i nÀten skulle yttrandefriheten kunna pÄverkas negativt, dÄ vissa medieaktörer eller röster annars skulle kunna favoriseras

102  SOU 2016:1, s. 111–113.

103  Citat frĂ„n medieföretagens inspel. Citatet behandlar enbart nedladdningskapacitet.

431

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

framför andra eller helt uteslutas.104 Till exempel pĂ„gĂ„r en prövning av huruvida den prioritering av trafik som statligt kontrollerade Telia Company AB gör till förmĂ„n för vissa aktörer Ă€r acceptabel (fallet beskrivs nĂ€rmare i kapitel 3).

Även Ă€gandet av nĂ€ten i sig kan i sammanhanget utgöra en risk. I Sverige har vi i princip tre olika Ă€garformer: statligt, kommunalt och privat Ă€gande, i vissa fall Ă€ven en blandning av dessa.

Fördelen med offentlig utbyggnad framhÄlls av den statliga utred- ningen Informations- och cybersÀkerhet i Sverige, dÀr sÀgs bl.a. att en vÀl utbyggd och sÀker infrastruktur som Àgs av staten skulle medföra stora vinster vad gÀller myndigheters informations- och cybersÀker- het.105 En risk som lyfts av privata aktörer Àr om staten finansierar infrastruktur för anvÀndning utanför den egna verksamheten.

De privata Ă€garformerna har osĂ€kerheten att Ă€garbilden kan Ă€nd- ras, ibland utan möjlighet för slutkunderna att utöva inflytande. Bakom IP-Only, en av de största nĂ€tĂ€garna i landet, stĂ„r Ă€garen risk- kapitalbolaget EQT. Även om ett riskkapitalbolag kan vara lĂ„ngsik- tiga Ă€gare Ă€r motsatsen vanligare, de sĂ€ljer med tiden sitt innehav. Det finns ingen garanti i dag för att den överlĂ„telsen sker till en aktör som bejakar fria, oberoende medier.

Ett fall dÀr mediefriheten skadats berör visserligen sÀndningar via satellit, en helt annan spridningsteknik. Fallet Àr emellertid intres- sant dÄ det visar hur leverantörer av möjliggörande teknik genom avstÀngning av vissa innehÄllsleverantörer kan skada mediefriheten. Fallet rör det franska satellitbolaget Eutelsat och deras beslut i okto- ber 2016 att slÀcka ner kurdiska tv-kanalen Newroz, som sÀnde frÄn Stockholm. Beslutet kom, enligt Sveriges radios rapportering, efter en begÀran frÄn den turkiska radio- och tv-myndigheten.106 Det Àr visserligen möjligt att sÀga att marknaden erbjuder andra sÀndnings- möjligheter men det Àr statens uppgift att sÀkerstÀlla att dessa alter- nativ inte hindras. Det Àr ocksÄ i detta sammanhang viktigt att se skillnaden mellan satellit-, kabeltv- och internetaccess. I fallen satellit och kabel-tv reduceras kundens val av innehÄll till de tjÀnster som

104  Med operatörsneutrala nĂ€t avses hĂ€r den infrastruktur som sĂ€kerstĂ€ller att anslutna abon- nenter, hushĂ„ll som företag, har möjlighet att fritt vĂ€lja mellan olika, konkurrerande internetleverantörer.

105  SOU 2015:23, kapitel 9, avsnitt 9.4.

106  Stockholm-based Kurdish channel dropped after pressure from Turkey, Radio Sweden, pulice- rad den 12 oktober 2016.

432

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

accessleverantören erbjuder i sina s.k. paket. I fallet internetaccess kan den som levererar internetaccessen dÀremot vara helt transparent och lÀmna det öppet vilka tjÀnster som slutkunden kan vÀlja mellan.

De kommunÀgda stadsnÀten uppvaktas av privata intressen som Àr intresserade av att ta över dessa nÀt. Vissa kommuner kan se en dylik överlÄtelse som en möjlighet för att slippa fortsatta investe- ringar. Det har redan hÀnt att kommuner överlÄtit sina nÀt och dÀr- med förlorat kontrollen över infrastrukturen. Medieutredningen menar att det Àr en möjlighet som inte kan uteslutas att nÀt kan komma att kontrolleras av frÀmmande makt eller mediefientliga intressen. Det utgör en risk för att medborgarnas behov och rÀttigheter pÄ medieom- rÄdet utan effektiv tillsyn inte kommer att kunna tillgodoses.

Inom det hÀr omrÄdet finns dock EU-regler om nÀtneutralitet som slogs fast 30 april 2016. Dessa ska sÀkerstÀlla att inga nÀtÀgare eller operatörer ska strypa eller blockera visst innehÄll eller kapacitet för vissa tjÀnster. Dvs. all internettrafik ska behandlas likvÀrdigt oavsett avsÀndare, mottagare, plattform eller innehÄll. NÀtneutralitet omfattar ocksÄ transparensaspekter avseende bl.a. operatörernas trafikhantering och avtal gentemot slutkunder.107

En annan aspekt som kan ha potentialen att hindra eller helt strypa medborgarnas tillgÄng till oberoende medier Àr brist pÄ ade­ kvat robusthet och sÀkerhet i den i dag samhÀllskritiska infrastruktu- ren. Om infrastrukturen helt eller delvis sÀtts ur spel tillgodoses inte medborgarnas grundlagsskyddade rÀttigheter. Det har under de senaste Ären skett en mÀngd attacker mot banker, allmÀnna kommu- nikationer och medier. Ett exempel Àr den överbelastningsattack som drabbade flera stora svenska nyhetssajter vÄren 2016 eller den mot domÀnnamnssystemet i oktober samma Är. Attacken mot medi- erna resulterade i att regeringen bjöd in bl.a. medierepresentanter till ett möte dÀr vissa svagheter identifierades och PTS ombads hjÀlpa till med koordinering av ett utökat samarbete mellan internetoperatörer och mediehus gÀllande cybersÀkerhet.

107  Europaparlamentet och RĂ„dets Förordning (EU) 2015/2120, publicerad den 25 november 2015.

433

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Medborgarnas och mediernas tillgĂ„ng till robusta, sĂ€kra och opera- törsneutrala dataströmmar Ă€r en avgörande pusselbit för att skapa ett hĂ„llbart medielandskap och en hĂ„llbar demokrati – dĂ€r alla har samma förutsĂ€ttningar, oavsett var man bor eller var i landet man Ă€r.108

Finansiering

Utbyggnad av bredband medför behov av finansiering. En stor del av investeringarna sker i dag med hjÀlp av stödmedel frÄn EU, som för- delas av Jordbruksverket utifrÄn principer som existerande tillgÄng till fiberbaserat bredband och befolkningsdensitet. AvgrÀnsningen gÀllande stödmedel till fiber motiveras med att det i nulÀget Àr den mest framtidssÀkra infrastrukturen för Ätkomst till internet.109

MÀngden tilldelade medel Àr dock mindre Àn existerande behov. Det finns regioner dÀr ansökningarna överstigit utbetalningarna cirka tio gÄnger.

Samtidigt har de olika underlag som anvĂ€nts av lĂ€nsstyrelserna fĂ„tt effekten att besluten varierat mellan lĂ€nsstyrelser i olika regio- ner/lĂ€n, och att kriterier har varit olika mellan bedömningsomgĂ„ng- arna i samma region/lĂ€n. I vissa fall har omrĂ„den med flest anslutna per investerad krona premierats, i andra fall omrĂ„den dĂ€r hög tĂ€ck- ningsgrad utlovats, i ytterligare fall omrĂ„den dĂ€r Telias helĂ€gda dot- terbolag Skanova stĂ€ngt av telestationer. Ett exempel Ă€r frĂ„n SkĂ„ne, vĂ„ren 2016. BjĂ€rekraft fick alla medel efter att ha utlovat 99 procents anslutning i de omrĂ„den som kunde stödfinansieras. Inga andra fick del av medlen. I andra omgĂ„ngen gavs medlen till Sjöbo Teleservice, dĂ„ de utlovat utbyggnad av fiber i de omrĂ„den dĂ€r Skanova stĂ€ngde telestationerna. Inga andra fick del av medlen. Detta och andra exempel har i praktiken inneburit att det i samtliga lĂ€n finns omrĂ„den och kommuner som anser sig vara förlorare.

Denna ojÀmna fördelning av tillgÀngliga medel skapar i sin tur en ojÀmn fördelning av infrastrukturen. En utmaning nÀr det gÀller styrningen Àr ocksÄ det tudelade ansvaret: Jordbruksverket sköter

108  Om dessa tre storheter ska viktas mot varandra framstĂ„r operatörsneutraliteten som det staten bör prioritera, dĂ„ marknadskrafter kan komma i intressekonflikt med medborgarnas behov.

109  Jordbruksverket. Fördelning av budget för bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 (3.2.17-6812/14).

434

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

tilldelningen av stödmedel men Àr inte ansvarigt för policyfrÄgorna pÄ kommunikationsomrÄdet, det Àr Post- och Telestyrelsen som Àr expert- och sektorsmyndighet.

Medieutredningens slutsats

Medieutredningen anser, mot bakgrund av ovan förda resonemang samt beskrivningen i delbetĂ€nkandet av den för medieförmedlingen avgörande digitala infrastrukturen, att Sverige bör övervĂ€ga att höja sin ambitionsnivĂ„ i nivĂ„ med EU:s, behovet av internetaccess torde inte lĂ€ngre enbart omfatta medborgare oavsett ”var man bor” utan oavsett ”var man befinner sig”. DĂ€rutöver bör hĂ€nsyn tas till sĂ„vĂ€l uppladdnings- som nedladdningshastigheter i arbetet med nya mĂ„l.

Det kan Àven finnas anledning att övervÀga en översyn av ansvars- fördelningen mellan vissa berörda myndigheter. Fördelningen av stödmedel hanteras av Jordbruksverket samtidigt som PTS Àr regle- ringsmyndighet för det omrÄde stöden gÀller. En ordning dÀr PTS blir övergripande ansvarig för all utbyggnad av bredband, sÄvÀl med som utan stöd, bör övervÀgas.

Eventuella frekvensauktioner bör alltid kombineras med krav pÄ geografisk tÀckning för att sÀkerstÀlla att rÀttigheterna inte bara anvÀnds för att bygga ut i omrÄden med hög befolkningskoncentration.

8.8Samdistribution av post och tidningar

FrĂ„gan om samdistribution av tidningar och post har diskuterats lĂ€nge och utretts i omgĂ„ngar utan att nĂ„gon regelmĂ€ssig samordning kommit till stĂ„nd.110 I takt med att tidningarnas upplagor och pos- tens försĂ€ndelser minskar i volym Ă€r det emellertid allt mer som talar för ett behov. PresstödskommittĂ©ns slutbetĂ€nkande visade att den samdistribuerade upplagan har minskat med 20 procent mellan 2003 och 2012, frĂ„n 906 miljoner exemplar till 725 miljoner exemplar.111 Utvecklingen har sedan dess fortsatt nedĂ„t.

110  Lördagsdistribution av dagstidningar (SOU 2005:13), delbetĂ€nkande av PresskommittĂ©n 2004, MĂ„ngfald och rĂ€ckvidd (SOU 2006:8), förslag frĂ„n PresskommittĂ©n 2004, Postmarknad i förĂ€ndring (SOU 2005:5), slutbetĂ€nkande frĂ„n Post-och kassaserviceutredningen.

111  Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66), slutbetĂ€nkande av PresstödskommittĂ©n.

435

Mediepolitiska idéskisser SOU 2016:80

Tabell 8.4

Samdistribuerad upplaga

 

 

År

Antal utdelade exemplar

 

 

2013

674 438 651

2014

623 960 797

2015

571 766 987

KÀlla: Myndigheten för press, radio och tv.

En samordning skulle kunna innebÀra sÄvÀl kostnadsbesparingar som miljömÀssiga vinster. GÄng pÄ gÄng har det orimliga pÄpekats i att hushÄll med en dagstidningsprenumeration besöks flera gÄnger varje vardag, pÄ morgonen av tidningsbudet och senare av brevbÀra- ren. BÄda organisationerna krymper och pÄverkas starkt av mins- kande volymer.

Medieutredningen har i delbetĂ€nkandet beskrivit hur medbor- gare, framför allt i glesbygd, som Ă€nnu vĂ€ljer att ta del av oberoende nyhetsinnehĂ„ll via papperstidningar, inte har samma tillgĂ„ng till medier som andra, inte minst pĂ„ grund av att olönsamma s.k. distri- butionslinor lĂ€ggs ner. DĂ„ dessa omrĂ„den ibland Ă€ven har sĂ€mre digital infrastruktur blir det, med utgĂ„ngspunkt i Medieutredningens direktiv om likvĂ€rdig tillgĂ„ng till oberoende nyhetsrapportering över hela landet, viktigt att behandla frĂ„gan.

Med en summarisk beskrivning kan utmaningen sÀgas ligga i de bÄda aktörernas divergerande kundbehov. Tidningsföretagen söker tillfredsstÀlla sina papperstidningsprenumeranter och deras behov av att fÄ nyheterna pÄ morgonen. Postens ideala befordringstid Àr kopp- lad till det lagstadgade kravet pÄ övernattbefordran, att en försÀn- delse som skickats frÄn en del av landet ska levereras till mottagaren i en annal del av landet nÀsta dag.

Samordning kan alltsÄ ske antingen genom att tidningsbuden tar postförsÀndelser pÄ sina morgonturer, alternativt att postbuden tar med sig tidningar nÀr de delar ut post, för- och eftermiddagar. De försök som genomförts har emellertid hittills inte resulterat i att verksamheten permanentats. PÄ senare Är har t.ex. tidningsutdel- ningsföretagens paraplyorganisation MTD inlett samarbete med Bring, som tÀcker över hÀlften av landets postmottagare och planerar att utöka sitt tÀckningsomrÄde. Samarbetet, som Ànnu Àr i ett tidigt skede, innebÀr att Brings brev delas ut av tidningsbuden pÄ morgo-

436

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

nen, nÄgot som i hÀndelse av behov av kvittens ur anvÀndarsynvinkel inte Àr att betrakta som optimalt. Detta samarbete, i kombination med Postnords samordning av brev- och paketflöden, har pÄ vissa hÄll möjliggjort en reduktion av antalet utkörningar frÄn fyra per dag till tvÄ.

PTS beskriver emellertid i sin rapport ”KartlĂ€ggning av förutsĂ€tt- ningar att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar” att samordningen inte Ă€r problemfri och att det ”krĂ€ver extraordinĂ€ra insatser för att den ska kunna ske med bibehĂ„l- lande av en acceptabel kvalitet”.112 Trots att PTS har vissa möjligheter att – inom ramen för den regionala utvecklingsverksamheten – verka för samverkanslösningar som kan omfatta tidningar och post upple- ver myndigheten att man inte har nĂ„gra verksamma rĂ€ttsmedel i den hĂ€ndelse att det skulle uppstĂ„ behov av att verka för samdistribution. PTS gör emellertid bedömningen, efter företagen kartlĂ€ggning, att

det aktuella lÀget nÀr det gÀller samdistribution av tidningar och post Àr sÄ pass gynnsamt att det för nÀrvarande inte föreligger nÄgra behov av att ini- tiera andra försök med sÄdan samdistribution Àn de som frivilligt kommer till stÄnd pÄ affÀrsmÀssiga grunder.113

En lĂ„sning hittills har varit postlagens och postförordningens krav pĂ„ att minst 85 procent av förĂ€ndelser ska delas ut nĂ€stkommande vardag och att minst 97 procent ska komma fram inom tre arbetsda- gar som ansetts oförenlig med tidningarnas krav pĂ„ morgonutbĂ€r- ning.114 2015 Ă„rs postlagsutredning har i ett delbetĂ€nkande lĂ€mnat förslag om att Ă€ndra kravet till att minst 95 procent av breven ska komma fram inom tvĂ„ arbetsdagar, nĂ„got som – om det blir verklig- het – torde pĂ„verka samordningen med tidningsutdelningen i positiv riktning.115 Utredningen bedömde ocksĂ„ att det nya kravet gĂ„r att förena med villkoren i EU:s postdirektiv116, som stipulerar att minst

112  PTS-ER-2016:14, den 29 mars 2016, s. 21.

113  PTS (2016). KartlĂ€ggning av förutsĂ€ttningar att genomföra försöksverksamhet med sam- distribution av post och tidningar, s. 21.

114  Postlag (2010:1045) och Postförordning (2010:1049)

115  Till sista utposten – En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhĂ€lle (SOU 2016:54), slutbetĂ€nkande av 2015 Ă„rs postlagsutredning.

116  Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om Ă€ndring av direktiv 97/67/EG betrĂ€ffande fullstĂ€ndigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjĂ€nster.

437

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

85 procent av försĂ€ndelserna ska ha delats ut senast den tredje arbetsdagen rĂ€knat frĂ„n inlĂ€mningsdagen och minst 97 procent senast den femte arbetsdagen frĂ„n inlĂ€mningsdagen.117

Med tanken att lÄsningen med övernattbefordran ÀndÄ skulle kunna lösas, ansökte Postnord om dispens frÄn det lagstadgade kra- vet för att kunna genomföra ett försök med samdistribution nattetid och PTS gav sitt klartecken. Försöket genomfördes i SkellefteÄ under maj mÄnad 2016 i samarbete med dotterbolaget TidningstjÀnst AB (TAB) och nÄgra av TAB:s större kunder.118 De omrÄden som valts ut skulle innehÄlla alla typer av distributionsomrÄden och dÀr- med tÀcka in alla de tjÀnster som bÄde Postnord och TAB erbjuder sina kunder. Personal frÄn bÄde TAB och Postnord ingick i testet som omfattade 4 600 hushÄll eller avlÀmningsstÀllen.

Slutsatser ur Postnords utvÀrderingsrapport

I Postnords slutrapport om försöket i SkellefteÄ dras följande slutsatser:119

––Den totala distributionstiden ökade med 7,5 procent för brev och tidningar.

––Miljön pĂ„verkades negativt eftersom den totala fĂ€rdstrĂ€ckan blev 5 procent lĂ€ngre och det dĂ„ krĂ€vdes flera fordon. Förklaringen Ă€r att det organiserades dubbla turer pĂ„ landsbygden för att uppfylla produkt- och servicevillkor. Flera linjer gick ocksĂ„ i utökad sex- dagarstrafik, vilket innebar lĂ€ngre fĂ€rdstrĂ€ckor totalt.

––Distributionskvaliteten var hög, inte ett enda klagomĂ„l frĂ„n kund gĂ€llande felutdelade försĂ€ndelser noterades. Antalet tidningsre- klamationer var 30 procent lĂ€gre Ă€n mĂ„lnivĂ„n.

––Andelen arbetstid som utförs nattetid gick frĂ„n 30 procent till 60 procent vilket gav ökade lönekostnader. Möjligheten att be- hĂ„lla andelen heltidstjĂ€nster ansĂ„gs minska.

––Arbetsmiljön pĂ„verkas för medarbetarna, vilket stĂ€ller nya krav arbetets utformning.

117  SOU 2016:27 s. 197.

118  I försöket ingick Norran, VK, Mittmedia AB och NWT-koncernen.

119  Postnord (2016). Test av samdistribution av post och tidningar i SkellefteĂ„. Slutrapport.

438

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

Slutrapporten innehÄller ingen egen konklusion men Postnord har uttalat att slutsatsen av försöket Àr att samdistribution av post och tidningar vare sig blir kostnads- eller miljöeffektivt.120

De medverkande tidningsföretagen instÀmmer inte i Postnords slutsatser. De menar att Postnord i alltför hög utstrÀckning i sin analys utgÄr ifrÄn ett oförÀndrat samhÀllsuppdrag. De efterlyser en situation dÀr Postnord skulle inta rollen som möjliggörare för fysisk distribution, mot att tidningsföretagen betalar för tjÀnsten, helst mot en rörlig kostnad. Sedan försöket i augusti har Postnord erbjudit att permanenta samarbetet kring samdistribution dagtid. Förslaget tillbakavisas av tidningsföretagen som menar att det skulle leda till massiva uppsÀgningar av abonnemang. Tidningsföretagen understryker att morgondistributionen Àr att betrakta som en demokratisk service.121

Vid det möte Medieutredningen anordnade med Postnord, TAB och representanter för tidningsföretagen den 29 april 2016 noterades att denna del av branschen utmanas av olika förskjutningar. En av dessa Ă€r nĂ€r Tidningsföretagens distributörer försöker nĂ„ lönsamhet genom att vidga sitt erbjudande och blir konkurrenter till Postnord.122 Samtidigt pĂ„verkar de ökande kostnaderna per försĂ€ndelse samtliga aktörer. ServicenivĂ„n gentemot medborgare i vissa delar av landet blir en avvĂ€gning som görs i förhĂ„llande till Ă€garnas lönsamhetskrav. Även Postnord har ett sĂ„dant frĂ„n sin Ă€gare, staten. MĂ„let för 2015 sattes av Ă„rsstĂ€mman 2014 till 10,5 procents avkastning pĂ„ operativt kapital. Utfallet blev 5,4 procent.123 Detta avkastningsmĂ„l kan jĂ€mföras med t.ex. börsnoterade skogsindustrikoncernen SCA:s pĂ„ 13 procent.124

120  Ökade kostnader och uteblivna miljövinster nĂ€r post och tidningar samdistribueras med morgonutdelning, uttalande av Anders Holm, chef Postnord Sverige, den 7 september 2016, hĂ€mtat pĂ„ Postnords webbplats.

121  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Tidningsutgivarna (TU) i oktober 2016. 122  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade pĂ„ möte med distributörer den 29 april 2016. 123  Postnord, Ă„rs- och hĂ„llbarhetsredovisning 2015.

124  HĂ€mtat pĂ„ SCA:s webbplats i oktober 2016.

439

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Medieutredningens slutsats

Med hÀnvisning till den fortsatt negativa upplageutvecklingen för tidningsföretagen, de mediepolitiska mÄlen om tillgÄng till obero- ende nyhetsrapportering för medborgare i hela landet samt hÄllbar- hetsaspekterna Àr ett vidare utvecklat samarbete mellan tidnings- och postdistributörer av yttersta vikt.

Det senaste försöket utfördes pÄ en begrÀnsad plats under en begrÀnsad tid, vilket torde göra det svÄrt att dra nÄgra sÀkra slutsatser om en framtida, lÄngsiktig och fullskalig verksamhet. För sÄvÀl post- som tidningsdistribution torde volymerna fortsÀtta minska över tid. Samdistribution i nÄgon form kan dÄ bli en nödvÀndighet för att kunna garantera tillgÄng till oberoende nyhetsmedier i de omrÄden som Ànnu saknar funktionell internetaccess.

En möjlighet att övervÀga vore om Postnords skulle kunna agera möjliggörare för fysisk distribution Àven i icke-lönsamma geogra- fiska omrÄden och om en förÀndrad kravstÀllan vad gÀller lönsamhet i dessa omrÄden skulle öppna upp för fungerande samdistribution mellan post- och tidningsföretag.

8.9Finansiering av den nya mediepolitiken

Medieutredningen har i sitt analysarbete identifierat att insatserna för att nÄ de mediepolitiska mÄlen innebÀr behov av stÀrkt finansie- ring, inledningsvis svagt ökande, men inom en nÄgot lÀngre tidshori- sont med en tydligt vidgad ram.

Medel i den storleksordningen existerar inte inom Kultur­ departementets befintliga ramar. Den enda teoretiska möjligheten vore en förÀndring av lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmÀnhetens tjÀnst i syfte att föra över medel, som i dag finan- sierar de offentligt finansierade medierna, för att skapa utrymme till de nya mediepolitiska insatserna. Detta har övervÀgts av utredningen men avfÀrdats dÄ denna ÄtgÀrd i sin tur ocksÄ skulle försvaga mÄlupp- fyllnaden. En kraftigt försvagad finansiering av SVT, SR och UR skulle innebÀra en tydlig risk för försÀmringar vad gÀller medborgar- nas tillgÄng till oberoende kvalitativa medier. En vidgad ekonomisk ram för de mediepolitiska insatserna mÄste dÀrför sökas pÄ andra hÄll.

440

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

DÄ ligger skatteverktyget nÀra till hands. AllmÀnt sett anvÀnds detta verktyg för att pÄverka statens intÀktssida men ocksÄ för att ÄtgÀrda obalanser i samhÀllet. Det lÀmpar sig dÀrför vÀl för det med- iepolitiska omrÄdet. Samtidigt krÀver nya skatteverktyg sÀrskilda utredningsinsatser för att bedöma kortsiktiga och lÄngsiktiga konse- kvenser vad gÀller t.ex. effekterna pÄ marknaden. Det s.k. BEPS- projektet Àr ett bra exempel pÄ det.

BEPS-projektet

En vĂ€sentlig pusselbit i varför det svenska medielandskapet tankats av resurser som tidigare gick till innehĂ„llsproduktion Ă€r uppkomsten av digitala verksamheter, aktiva pĂ„ den svenska mediemarknaden, som har sin hemvist i andra lĂ€nder. Detta förhĂ„llande Ă€r inte unikt för Sverige och inom ramen för OECD har ett stort projekt inletts, i syfte att förhindra att vinster flyttas och att staters skattebaser dĂ€rmed ero- deras. Det s.k. BEPS-projektet (”Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting”) genomförs pĂ„ uppdrag av G20:s finansministrar.

År 2015 kom OECD:s slutrapporter dĂ€r det konstateras att den digitala ekonomin inte kan avgrĂ€nsas eftersom det Ă€r ekonomin som sĂ„dan som har digitaliserats. Rapporten inom omrĂ„det som handlar om skatteutmaningar inom den digitala ekonomin (Action1) nĂ€m- ner bland annat svĂ„righeterna med att företag Ă€r digitalt nĂ€rvarande i ett land utan att vara skattskyldiga i det landet till följd av ett icke existerade samspel mellan internationella skatteregler.

Som en lösning diskuterade OECD en modifierad definition av fasta driftstÀllen för att faststÀlla jurisdiktionen för beskattning dÀr ett företag har betydande ekonomisk nÀrvaro. Detta innebÀr att affÀrsverksamheter inom den digitala ekonomin skulle bedömas uti- frÄn var de faktiskt verkar. En stor del av Action 1 handlade dock om indirekta skatter, t.ex. mervÀrdesskatt, eftersom det finns svÄrigheter att sÀkerstÀlla en effektiv mervÀrdesbeskattning för grÀnsöverskri- dande handel av digitala varor och tjÀnster. OECD diskuterade en konsumtionsbaserad princip för mervÀrdesbeskattning dvs. att mer- vÀrdesskatt ska betalas i det land dÀr tjÀnstens utnyttjas.

Projektet syftar till att skapa ett gemensamt internationellt syn- sÀtt med minimistandarder som medlemslÀnderna ska vara överens om att införa. Rapporterna innehÄller Àven rekommendationer för

441

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

hur nationell lagstiftning kan utformas för att motverka internatio- nell skatteplanering. En arbetsgrupp kommer att fortsÀtta arbetet med att övervaka affÀrsmodeller inom den digitala ekonomin och utvÀrdera hur man pÄ bÀsta sÀtt frÀmjar syftet med BEPS-projektet. Arbetsgruppen ska presentera slutrapport Är 2020.

Enligt Skatteverket kommer det inte ske nÄgra Àndringar av svensk rÀtt förrÀn EU:s mervÀrdesskattedirektiv Àndrats. OECD:s vÀgledning bygger pÄ samma principer som EU har för digitala tjÀns- ter, dvs. att mervÀrdesskatt ska betalas i det land dÀr tjÀnstens utnytt- jas. Skatteverkets analys Àr att EU:s mervÀrdesskattedirektiv stÀm- mer överens med vÀgledningen nÀr det gÀller digitala tjÀnster, dÀremot inte med de andra tjÀnsterna.125

Radio- och tv-avgiften

Att ersÀtta ett gammalt och invant system med ett nytt och oprövat krÀver oftast mycket goda skÀl. Att det gÀllande systemet med radio- och tv-avgifter har sina begrÀnsningar har blivit uppenbart i takt med att tv-sÀndningar och radioprogram kan följas utan att det förutsÀt- ter en radio- eller tv-mottagare. Samtidigt har den nuvarande ord- ningen fördelen av en hög betalningsvilja, Àven om den hypotetiskt skulle kunna vara lika stor om staten beslutade om nya finansierings- former. Förslag om nya sÀtt att organisera insamling av medel till de offentligt finansierade medierna pÄ har hittills inte vunnit politiskt gehör.126

Att ta ut en apparatbaserad avgift i en alltmer digitaliserad vÀrld Àr emellertid inte en framtidssÀkrad lösning.127 En principiellt viktig dom avkunnades av Högsta Förvaltningsdomstolen i juni 2014. Domen slog fast att en dator med internetuppkoppling inte kan anses vara en avgiftspliktig tv-mottagare. Domstolen anförde att om en avgiftsskyldighet för datorutrustning med internetuppkoppling

125  Uppgift hĂ€mtad frĂ„n Skatteverkets webbplats om BEPS – Ă„tgĂ€rdspunkterna, i oktober 2016.

126  Public service-kommittĂ©n lĂ€mnade i sitt betĂ€nkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) förslag om en individuell radio- och tv-avgift som berĂ€knas utifrĂ„n beskattningsbar förvĂ€rvsinkomst, utan koppling till innehav en viss teknisk utrustning. Förslaget har dock inte genomförts, se Bildning och tillgĂ€nglighet - radio och tv i allmĂ€nhetens tjĂ€nst 2014–2019 (prop. 2012/13:164), s. 79–81.

127  Medieutredningen beskriver behovet av en ny finansieringsmodell i promemorian De ­offentligt finansierade medierna – frĂ„gestĂ€llningar som bör utredas inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod (se bilaga 2).

442

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

ska införas bör det fordra tydligt stöd i lag och ett sÄdant tydligt lagstöd saknas.128 NÀr SVT i februari 2013 börjat sÀnda sina kanaler live pÄ internet hade företrÀdare för Rikab hÀvdat att begreppet tv- mottagare omfattade datorer med internetuppkoppling, men den öppningen stÀngdes alltsÄ av domstolen. För tydlighets skull kan tillÀggas att datorer med tv-kort eller sÀrskild tv-mottagare Àr avgift- spliktiga.

FrĂ„gan om viljan att betala radio- och tv-avgift Ă€r central om man i framtiden fortsatt vĂ€ljer avgiftsmodellen – men dĂ„ det i dag Ă€r oklart om betalningsviljan Ă€r hög p.g.a. syftet eller den statliga styrningen eller en kombination av de bĂ„da – kan man inte utesluta att det skulle gĂ„ att skapa en lika hög betalvilja i en ny, framtida modell. En nĂ€rlig- gande hypotes Ă€r att viljan att betala radio-och tv-avgift Ă€r högre i Ă€ldre generationer, som Ă€r vana vid linjĂ€r-tv, och lĂ€gre bland yngre och digitalt vana medieborgare. Mycket talar ocksĂ„ för att yngre generationer tar med sig sitt beteende upp i Ă„ren. Det Ă€r ett mönster som Ă„terfinns i forskningen om hur olika generationer anvĂ€nder nyhetsplattformar och dĂ€r det exempelvis Ă€r tydligt att andelen som prenumererar pĂ„ morgontidningar Ă€r betydligt lĂ€gre i yngre Ă„ldrar Ă€n i Ă€ldre.129

En faktor med möjlig betydelse för betalningsviljan handlar om nivÄn pÄ radio- och tv-avgiften och hur den har utvecklats i relation till kostnaden för andra former av medieanvÀndning. Avgiften Àr för nÀrvarande 2 216 kronor per hushÄll och jÀmfört med det gratisutbud av nyheter och underhÄllning som finns pÄ internet kan förstÄs avgif- ten uppfattas som hög. Gör man dÀremot en jÀmförelse med kostna- den för en tidningsprenumeration blir bilden en annan. NÀr frÄgan diskuterades i en tv-utredning i slutet av 1980-talet pekade man pÄ att tv-avgiften lÄg pÄ i stort sett samma nivÄ som en Ärsprenumeration pÄ en morgontidning i Stockholm. BÄda kostade lite drygt 1 000 kronor vid den tiden.130

128  HDF 2014 ref. 33.

129  SOU 2015:94 s. 111–116.

130  Remissyttranden över TV-politiken, betĂ€nkande (SOU 1989:73) av TV-utredningen [och] Sponsring m.m. av Sveriges radios program, rapport (Ds 1989:65) av en sĂ€rskild utredare, s. 96.

443

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Vid en motsvarande jÀmförelse i dag Àr tidningsprenumerationen nÀstan dubbelt sÄ dyr, cirka 3 800 kronor.131 Det faktum att de inbördes förhÄllandena i det samlade medielandskapet utifrÄn ett medborgar- perspektiv Àr helt annorlunda i dag jÀmfört med lÀget under det sena 1980-talet Àr en viktig aspekt för en ny utredning att ta hÀnsyn till.

Vilket alternativ som bör ersÀtta den nuvarande avgiftsmodellen Àr en frÄga som torde vara sÄ pass komplicerad att utformningen av en dylik modell bör ske utanför ramen för den public service-utred- ning som ska tillsÀttas inför nÀsta tillstÄndsperiod. Det ligger ocksÄ i linje med regeringens uttalanden i den proposition som pekade ut inriktningen pÄ innevarande tillstÄndsperiod. Enligt propositionen finns det skÀl att under perioden tillsÀtta en sÀrskild utredning avse- ende en eventuell ny avgiftsmodell som ska kunna börja gÀlla 2020.132 Riksdagen har ocksÄ beslutat om ett tillkÀnnagivande till regeringen om att en utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stÄnd i god tid inför nÀsta sÀndningstillstÄnd 2020.133 FrÄgan har Àven behandlats i en interpellationsdebatt i riksdagen.134

Reklamskatten

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2016 att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom att skatten sĂ€nks med motsvarande 20 miljoner kronor frĂ„n och med 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor frĂ„n och med 2019. Vidare angav regeringen att hur det stegvisa avskaffandet ska utfor- mas behöver analyseras nĂ€rmare.135

IdenpromemoriasomdĂ€reftertagitsframavFinansdepartementet föreslĂ„s att skattesĂ€nkningen för 2017 hanteras genom en sĂ€nkning av skattesatsen för annonser i periodiska publikationer frĂ„n 3 pro- cent till 2,5 procent. Vidare föreslĂ„s att grĂ€nsen för Ă„terbetalning av reklamskatt pĂ„ dessa annonser höjs frĂ„n ett belopp motsvarande en skattepliktig omsĂ€ttning pĂ„ högst 50 miljoner kronor per Ă„r till 75 miljoner kronor per Ă„r. Denna Ă„tgĂ€rd torde friskriva ytterligare

131  Exemplet utgĂ„r ifrĂ„n prisnivĂ„n för en morgontidning i storstad. 132  Prop. 2012/13:164 s. 81.

133  Bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157.

134  Interpellation (2015/16:417) Utredning om finansieringen av public service.

135  Prop. 2015/16:1, förslag till statens budget, finansplan och skattefrĂ„gor, avsnitt 6.30, s. 319–320.

444

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

ett antal dagstidningar frĂ„n skattskyldigheten, men samtidigt resul- tera i att de allra största Ă€nnu Ă€r tvungna att betala reklamskatt. SkattesĂ€nkningen för 2019 föreslĂ„s hanteras genom en sĂ€nkning av skattesatsen för annonser i periodiska publikationer frĂ„n 2,5 procent till 1 procent.

Obalansen mellan producenter och distributörer

En viktig obalans Medieutredningen beskrivit i delbetÀnkandet Àr den mellan producenter och distributörer. Det har pÄ en historiskt sett kort tid skett en maktförskjutning i medielandskapet, efter att mÄnga aktörer söker sig uppÄt i medieekologin till en position dÀr makten och lönsamheten finns. Detta har inneburit att fler och fler vill förflytta det allt fÀrre skapar.

Samtidigt har medieekologins totala volym vuxit. Inte minst för att medborgarna lĂ€gger allt större del av sina disponibla inkomster pĂ„ medier – sĂ„vĂ€l innehĂ„llsanvĂ€ndning som tjĂ€nster.

Tabell 8.5 HushÄllens genomsnittliga mediekostnader, per mÄnad

 

2013

2014

2015

 

 

 

 

Internetuppkoppling

326*

331*

329*

Tv (ej tv-avgift)

348*

346*

321*

Tv-avgift

120**

160**

185**

Mobiltelefoni

461*

464*

478*

Fast telefoni

***

332**

159**

Prenumererad dagstidning

383*

370*

340*

Lösnummer dagstidning

119*

122*

114*

Prenumererat magasin

195*

191*

167*

Lösnummer magasin

102*

  99*

  96*

Lösnummer kvÀllstidning

138*

134*

128*

Andra innehÄllsabonnemang (Spotify, Neflix etc.)

***

***

245*

KÀlla: *TNS-Sifo, **RadiotjÀnst, ***Uppgift saknas.

Det existerar stora skillnader mellan olika hushĂ„llstyper: Mest pengar lĂ€gger stora hushĂ„ll och hushĂ„ll med höga inkomster, över 1 700 kro- nor per mĂ„nad i hushĂ„ll med fem eller fler personer.

445

Mediepolitiska idéskisser

SOU 2016:80

Medborgarna betalar alltsÄ med tiden allt mer för olika typer av medietjÀnster. Men den i tabell 8.5 redovisade jÀmförelsen visar hur distributörerna tagit över en allt större andel av medborgarnas med- iebudgetar, inte minst som ett resultat av digitaliseringen. Pengar och betalningsvilja finns sÄlunda, men dessa intÀkter gÄr i dag i ökande utstrÀckning till andra aktörer i medielandskapet Àn till de viktiga innehÄllsproducenterna.

Vissa röster i debatten menar att eftersom medborgarna inte ver- kar vilja ha dagstidningar sÄ kan man lÄta dem gÄ under, det Àr mark- nadens villkor. Men ett dylikt resonemang ignorerar det faktum att medborgarna pÄ de flesta orter i Sverige vÀljer dagstidningarnas digitala nyhetssajter som förstahandsval för att hÄlla sig uppdatera- de.136

Lokaltidningarna dominerar Ànnu nÀr det gÀller redaktionell bemanning och kan dÀrmed ocksÄ sÀgas vara sÀrskilt viktiga för demokratin nÀr det gÀller det vÀrde man skapar i form av original- journalistik. Medborgarna verkar vÀrdera det som produceras, dÄ de spenderar sin tid och sitt engagemang med de hÀr tjÀnsterna.137

Om denna produktion upphör Àr det inte bara producenterna som skadas, utan hela det mediala ekosystemet. SÄlunda skadas Àven distributörerna. Med distributörer avses hÀr sÄvÀl de aktörer som tillhandahÄller allmÀnna kommunikationsnÀt eller allmÀnt tillgÀng- liga elektroniska kommunikationstjÀnster138 som plattformsÀgare, t.ex. de globala giganterna.

Medieutredningens slutsats

Mot bakgrund av den prekĂ€ra ekonomiska situationen som beskrivits i kapitel 3 och som mĂ„nga av de allmĂ€nna nyhetsmedierna befinner sig i eller kommer att befinna sig i inom en överskĂ„dlig tidshorisont Ă€r det möjligt att fastslĂ„ att stödbehoven ökar, troligen kraftigt. Medie­ politiken har sedan decennier delvis fokuserat sina insatser pĂ„ all- mĂ€nna nyhetstidningar, med utgĂ„ngspunkt i det vĂ€rde dessa medier levererar till medborgarna och demokratin. NĂ€r det nuvarande stöd-

136  Se bl.a. Medborgarna & medierna. En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter - möjligheter och ansvar (SOU 2015:94), delbetĂ€nkande av Medieutredningen, s. 131–147.

137  Kommunrapporteringen ökar trots mediekrisen, Institutet för mediestudier och Retrievers undersökning, redovisad pĂ„ kommunbevakningen.mediestudier.se.

138  Se 2 kap 1 § lagen om elektronisk kommunikation.

446

SOU 2016:80

Mediepolitiska idéskisser

systemet ersÀtts med ett nytt torde det vara ett rimligt antagande att den principen följer med. De allmÀnna nyhetsmedierna blir dÄ lika viktiga att stötta som de allmÀnna nyhetstidningarna.

De detaljerade konsekvenserna av ett helt nytt system, Àr inte möjliga att slÄ fast med hÀnvisning till de mÄnga och stora osÀker- hetsfaktorerna. Men i den hÀndelse att stora grupper av allmÀnna nyhetsmedier efter 2020, dÄ ökningen av den av Medieutredningen föreslagna finansieringen planar ut, stÄr inför nedlÀggning med potentiellt allvarliga konsekvenser för demokratin som följd torde det vara av godo om en lösning fanns pÄ plats.

Med hÀnvisning till ovan resonemang bör det övervÀgas att sÄ snart som möjligt tillsÀttas en mediefinansieringsutredning. En sÄdan utredning bör i sÄ fall fÄ i uppdrag att se över olika handlingsal- ternativ, eller kombinationer dÀrav, sÄvÀl för att finansiera en medie- politik för framtiden som för att se över om skatteverktyg kan pÄverka nÄgra av de identifierade obalanserna pÄ marknaden. En möjlighet Àr en ny medieavgift, som skulle kunna ersÀtta nuvarande radio- och tv-avgiften och samtidigt vidgas till att omfatta Àven de allmÀnna nyhetsmedierna. Ett annat alternativ Àr en ny mediedistri- butionsavgift som riktas till aktörer som distribuerar digitala medier utan att producera nÄgot journalistiskt innehÄll. Ytterligare ett alter- nativ Àr en ny annonsavgift som betalas av annonsörer som annonse- rar i medier som inte uppfyller villkoren för allmÀnt nyhetsmedium i mediestödsförordningen.

En mediefinansieringsutredning bör lÀmna sina slutsatser vid en tidpunkt som möjliggör att eventuella förslag kring en samordnad finansieringsmodell av sÄvÀl de offentligt finansierade medierna som de allmÀnna nyhetsmedierna kan implementeras inför nÀstkommande sÀndningstillstÄndsperiod. Det skulle innebÀra att mediefinan­sie­­ ringsutredningens­ utredningstid delvis behöver löpa parallellt med den utredning som ska pröva de offentligt finansierade mediernas kommande tillstÄndsperiod.

447

9 Konsekvenser av förslagen

Enligt de generella riktlinjer som gÀller för statliga utredningar ska konsekvensberÀkningar och andra konsekvensbeskrivningar redovi- sas.1 Om förslagen i ett betÀnkande pÄverkar kostnaderna eller intÀk- terna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en berÀkning av dessa konsekvenser redovisas i betÀnkandet. Om förslagen innebÀr samhÀllsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. NÀr det gÀller kostnadsökningar och intÀkts- minskningar för staten, kommuner eller landsting, ska kommittén föreslÄ en finansiering.

Enligt Medieutredningens direktiv ska utredaren sÀrskilt bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för berörda företag, t.ex. tidningsföretag som i dag fÄr driftsstöd enligt presstödsförordningen.

9.1Konsekvenser för medieföretagen

De förslag som Medieutredningen lÀmnar i kapitel 7 handlar om ett nytt statligt mediestöd som ska fÄ lÀmnas till juridiska personer som ger ut allmÀnna nyhetsmedier oavsett innehÄlls- och spridningsform. För att vara stödberÀttigat ska det allmÀnna nyhetmediet uppfylla flera kriterier. Det finns inga tvingande inslag i stödsystemet, utan det Àr det enskilda nyhetsmediet som avgör om en ansökan ska lÀmnas eller om ÄtgÀrder ska vidtas för att uppfylla de angivna kriterierna.

Förslaget innebĂ€r att ett befintligt stödsystem – presstöd – ersĂ€tts av ett annat den 1 januari 2018. Med utformningen av det nya stöd- systemet kommer fler medier att kunna komma i frĂ„ga för statligt stöd. Konsekvenserna för dem som har presstöd i det nuvarande sys- temet handlar om huruvida det nya stödet ger högre eller lĂ€gre stöd-

1  14–16 §§ kommittĂ©förordningen (1998:1474).

449

Konsekvenser av förslagen

SOU 2016:80

belopp, eller inget stöd alls. För dem som Àr utestÀngda frÄn presstöd men som genom förslagen i detta slutbetÀnkande kan bli berÀttigade till mediestöd öppnas i stÀllet nya möjligheter.

Konsekvenser av ett kraftigt reducerat eller avskaffat stöd

För att bedöma behovet av ett fortsatt, men reformerat, statligt stöd till mediebranschen har Medieutredningen analyserat konsekven- serna av att hela eller delar av nuvarande presstöd (driftsstöd) tas bort utan att ersÀttas av ett annat stödsystem. Baserat pÄ uppgifter om samtliga stödmottagande tidningsföretags rörelseresultat 2015 har tre alternativ berÀknats: en minskning av stödbeloppet med 10, 50 och 100 procent.2

I tabell 9.1 redovisas resultatet av berÀkningen utifrÄn hur antalet positiva resp. negativa rörelseresultat förÀndras nÀr stödbeloppen minskas.

Tabell 9.1 Rörelseresultat för tidningsföretag med driftsstöd, givet befintliga och minskade stödbelopp

StödbeloppsnivÄ

Antal positiva rörelseresultat­

Antal negativa rörelseresultat

 

 

 

Driftsstöd 2015

28

28

Minus 10 procent

17

39

Minus 50 procent

6

50

Minus 100 procent

3

53

KÀlla: Myndigheten för press, radio och tv.

Tabellen visar att hÀlften av tidningsföretagen har negativa resultat redan med den befintliga stödnivÄn. Vid en minskning av stödnivÄ- erna ökar ocksÄ antalet röda siffror och i exemplet som innebÀr att stödet har plockas bort helt och hÄllet har 53 av 56 företag (95 pro- cent) negativa rörelseresultat. Ett sÄdant alternativ försvagar ett sÄ stort antal av innehÄllsproducenterna att det skulle motverka det som Àr Medieutredningens uppdrag, nÀmligen att frÀmja möjlig­

2  Bygger pĂ„ uppgifter lĂ€mnade av Myndigheten för press, radio och tv om 56 tidningsföretag, inkl. koncerner, med flera tidningar.

450

SOU 2016:80

Konsekvenser av förslagen

heterna för allmÀnheten att ta del av journalistik som prÀglas av mÄngfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oav- sett var i Sverige man bor.

Uppgifterna i tabell 9.1 tar inte i beaktande hur respektive medie- företag skulle reagera givet att stödet minskas. I de dialoger Medie- utredningen haft med driftsstödsmottagande tidningar har dÀrför frÄgan stÀllts hur man skulle hantera sÀnkta stödnivÄer med 10, 50 eller 100 procent. Det Àr utredningens bedömning att flera stödmot- tagande medieföretag skulle klara en minskning av stödnivÄn i stor- leken 10 procent, men att större minskningar skulle innebÀra kÀnn- bara effekter för samtliga, i mÄnga fall skulle det Àven handla om nedlÀggningar av tidningar. I kapitel 3 redovisas ocksÄ en detaljerad analys av den anstrÀngda situationen för dagens presstödstidningar.3 Dessa underlag har legat till grund för hur Medieutredningen har ­utformat det nya mediestödet.

Konsekvenser av det föreslagna mediestödet

För tvĂ„ av de föreslagna stödformerna i mediestödet – distributions- stöd och innovations- och utvecklingsstöd – Ă€r villkoren för stöd i huvudsak oförĂ€ndrade jĂ€mfört med befintliga stöd inom presstöds- systemet. DĂ€remot vidgas kretsen av möjliga stödmottagare för bĂ„da stödformerna. Aktörer med en gratismodell kan t.ex. komma i frĂ„ga för distributionsstöd och digitala medieaktörer kan bli berĂ€ttigade till innovations- och utvecklingsstöd.

Det nya produktionsstödet skiljer sig dÀremot pÄ flera sÀtt frÄn nuvarande presstöd (driftsstöd). Det handlar om delvis nya kriterier för att komma ifrÄga för statligt stöd, om vissa nya stödÀndamÄl och om nya stödbelopp. En förÀndring Àr ocksÄ att det nya mediestöds- systemet kommer att leda till fler kvalitativa bedömningar och fÀrre kvantitativa avgöranden, eftersom möjligheten att mÀta medie­ anvÀndning och medieinnehÄll försvÄras i en alltmer digitaliserad och konvergerande miljö. Det nya mediestödet ska ocksÄ ha ett tydligare fokus pÄ minskat stödberoende och pÄ Äterbetalning under vissa om- stÀndigheter. För allmÀnna nyhetsmedier som ansöker om produk- tionsstöd förvÀntas det nya stödsystemet leda till ökade administra- tiva kostnader.

3  Se kapitel 3, avsnitt 3.2.1.

451

Konsekvenser av förslagen

SOU 2016:80

Som framgÄr i avsnittet om statens kostnader för det nya produk- tionsstödet i kapitel 7 innebÀr föreslaget till nytt produktionsstöd att det finns bÄde vinnare och förlorare bland nuvarande cirka 70 stödmottagande tidningar. I de fall övergÄngen till det nya stödsyste- met innebÀr en minskning av stödnivÄn med mer Àn 20 procent om- fattar det nya produktionsstödet en övergÄngsregel som innebÀr att stödet sÀnks successivt under tre Är. Det finns ocksÄ en möjlighet för enskilda medier att utveckla en journalistisk verksamhet i kommu- ner som Àr svagt bevakade eller obevakade och pÄ sÄ sÀtt bli berÀtti- gade ett ytterligare produktionsstöd.

I kapitel 7 framhÄlls ocksÄ svÄrigheterna med att i förvÀg nÀrmare bedöma vilka företag som kommer att ansöka om produktionsstöd. Stödet kan potentiellt sökas av ett stort antal allmÀnna nyhetsmedier som Àgs av sÄvÀl smÄ som stora företag eller organisationer. Berörda företags administrativa och andra kostnader fÄr beaktas vid utform- ning av stödets tillÀmpningsföreskrifter vad gÀller ansökningsförfa- rande, redovisningskrav m.m.

9.2Konsekvenser för staten

Medieutredningens förslag till nytt mediestöd innebÀr att statens kostnader kommer att öka successivt. Stödbehoven ökar i takt med att medieföretagens ekonomi försÀmras, men Àven som en konse- kvens av att fler aktörer kommer att kunna bli berÀttigade till stöd.

Förslaget innebĂ€r att det nuvarande anslaget för presstöd pĂ„ 567,1 miljoner kronor tillförs det nya mediestödet fr.o.m. 2018. DĂ€r- utöver föreslĂ„s att mediestödet tillförs ytterligare 55 miljoner kro- nor fr.o.m. 2018, ytterligare 55  kronor fr.o.m. 2019 och ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2020. Myndigheten för press, radio och tv föreslĂ„s fĂ„ ett tillskott pĂ„ 3 miljoner kronor för de ytterligare uppgif- ter som följer av det nya mediestödssystemet fr.o.m. 2018. Det inne- bĂ€r inte att behoven dĂ€rmed Ă€r tĂ€ckta, men med ett sĂ„dant tillskott Ă€r det Medieutredningens bedömning att en positiv utveckling kan komma igĂ„ng.

De ökade kostnaderna, utöver kostnaderna för det nuvarande presstödet, föreslÄs ska finansieras genom omfördelningar inom ut- giftsomrÄdena 1 och 17.

452

SOU 2016:80

Konsekvenser av förslagen

9.3SamhÀllsekonomiska konsekvenser

För att kunna besvara frÄgan om vilka ekonomiska konsekvenser för samhÀllet det nya mediestödet kommer att fÄ Àr det nödvÀndigt att studera kostnaderna för det motsatta, ett samhÀlle med fÀrre eller svagare medier. Enligt ett stort antal forskningsstudier finns det ett starkt positivt samband mellan fria medier och demokrati4. Höga ni- vÄer av mediefrihet gÄr hand i hand med lÄga nivÄer av korruption. Forskare menar ocksÄ att det finns en stark indirekt effekt pÄ kor- ruptionen nÀr mediefrihet paras med starka institutioner, mest tyd- ligt i vÀletablerade demokratier med parlamentariska system, sÄsom det svenska.5

Enligt en uppskattning frÄn World Economic Forum motsvarar kostnaden för korruptionen pÄ global nivÄ 5 procent av BNP.6 Nu tillhör Sverige vÀrldens minst drabbade lÀnder i det hÀr avseendet. Men ett försvagat eller icke-existerande fritt medielandskap skulle alltsÄ, om Sverige halkade ner till genomsnittsnivÄ i vÀrlden vad gÀller korruption, teoretiskt kunna innebÀra att 207 miljarder kronor av skattemedlen otillbörligen försvinner frÄn det allmÀnna.7 En upp- nÄdd grad av mediefrihet, eller demokrati, innebÀr inte att en negativ utveckling inte kan ske. Utbredd korruption Àr ett normaltillstÄnd globalt sett. Demokrati och mediefrihet mÄste stÀndigt garanteras och vÀrnas.

Medier kan alltid sÀgas vara en del av det samhÀlle i vilket de ver- kar. Om detta samhÀlle rymmer korruption, blir sÄlunda medierna en del av detta system. Ett ekonomiskt försvagat medielandskap kan dessutom sÀgas vara extra sÄrbart i det avseendet.

Utöver de potentiella negativa konsekvenserna pÄ den offentliga ekonomin, resulterar korruption i en erosion av medborgarnas för- troende för samhÀllets institutioner, nÄgot som i förlÀngningen ska- dar statens legitimitet.

4  Bl.a. Norris, Pippa (2008). The role of the free press in promoting democratization, good gover- nance and human development, i Harvey, M (red.) Media matters: Perspectives on advancing governance & development from the global forum for media development (s. 66–75). Internews Europe/Global Forum for Media Development.

5  Bl.a. FĂ€rdigh, Mathias A, Andersson, Emma, & Oscarsson, Henrik. (2012). Press Fredom and Corruption i Holmberg, Sören & Rothstein, Bo (red.). Good Government: The Relevance of Politicial Science, s. 130–149.

6  OECD (2014). The Rationale for fighting corruption, Clean Gov Biz.

7  Statistiska CentralbyrĂ„n, SCB, berĂ€kningen utgĂ„r frĂ„n BNP 2015 pĂ„ 4 159 miljarder kronor.

453

Konsekvenser av förslagen

SOU 2016:80

En viktig markör för en hĂ€lsosam demokrati med icke-korrumpe- rade offentliga institutioner Ă€r ”political empowerment”. Flera resul- tat pekar pĂ„ en relation mellan politiskt bemyndigade medborgare och korruptionsnivĂ„. Tillit och en kĂ€nsla av delaktighet i samhĂ€llet utgör centrala komponenter.

Relationen mellan traditionell medieanvÀndning och politiskt en- gagemang har tidigare kunnat etableras, utan att den kausala rikt- ningen kunnat belÀggas.8 Ett vÀl fungerande medielandskap, som mediestödet ska frÀmja, kan dÀrmed sÀgas bidra sÄvÀl till mÄngmil- jardbelopp till Sverige som till ett stÀrkt demokratiskt engagemang.

9.4Konsekvenser för medborgarna

Det Àr emellertid inte enbart nivÄn av korruption som pÄverkas av ett fritt och mÄngfaldigt medielandskap. Oberoende medier har en ­effekt pÄ demokratin i sig, bl.a för att de utgör medborgarnas frÀmsta kÀlla till information om samhÀllsutvecklingen men effekterna Àr vi- dare Àn sÄ. Forskare har identifierat flera huvudsakliga aspekter: fritt flöde av information, forum för offentlig debatt och den s.k. watch- dog-funktionen för att stÀvja eller motverka maktmissbruk.9 Infor- mationen gÄr emellertid inte bara mellan medier och medborgare och mellan medier och makthavare. Minst lika viktigt Àr medborgarnas Äsikter via medier nÄr makthavarna, sÄ att de kan fatta beslut i all- mÀnhetens intresse.

Vissa studier pekar pÄ att de sociala medierna utgör viktiga ny- hetskÀllor för en ökande andel av befolkningen. DÄ ska man komma ihÄg att en stor andel av det nyhetsinnehÄll som sprids via sociala medier ursprungligen producerats av traditionella medieaktörer.

8  Boulianne, Shelley (2011). Stimulating or Reinforcig Political Interest? Using Panel Data to Examine Reciprocal Effects Between News Media and Political Interest, Political Communication, volym 28 (2), s. 147–162.

9  Norris, Pippa (2008). The role of the free press in promoting democratization, good governance and human development, i Harvey, M (red.) Media matters: Perspectives on advancing gover- nance & development from the global forum for media development (s. 66–75). Internews Europe/Global Forum for Media Development.

454

SOU 2016:80

Konsekvenser av förslagen

Inom ramen för uppdraget har Medieutredningen genomfört en sÀrskild medborgarundersökning.10 Den ger vid handen att medbor- garna har ett högt förtroende för de medier som ingÄr i den kategori som kan komma ifrÄga för mediestöd. Gratistidningar Ätnjöt mycket eller ganska stort förtroende hos 57 procent.

En av fyra svarade att de ibland eller ofta upplever att det sker förÀndringar i nÀrmiljön utan att ha blivit tillrÀckligt informerade för att ha en chans att pÄverka. Mediestödets incitament för bevakning av de kommuner som saknar journalistik i dag vÀntas fÄ positiva kon- sekvenser pÄ medborgarnas tillgÄng till tillförlitlig information.

Mediestödet Àr plattformsagnostiskt vilket torde fÄ positiva kon- sekvenser sÄtillvida att Àven digitala medieaktörer och aktörer med en gratismodell kan komma ifrÄga för stöd, medieformer som anvÀn- darna i hög utstrÀckning vÀljer. Den koppling mellan traditionell medieanvÀndning och politiskt engagemang som forskarna identifie- rat, verkar Àven existera nÀr det gÀller digital och social medieanvÀnd- ning. DÀrmed torde det nya mediestödet som Àven inkluderar digi- tala spridningsformer i alla fall inte fÄ nÄgon negativ inverkan pÄ det politiskt engagemanget. Mediestödets krav pÄ inre mÄngfald bör re- sultera i breddade perspektiv, nÄgot som i sin tur torde motverka de politiska Äsiktsbubblor som presstödet underhÄller.

Mediestödet innehÄller heller inget krav pÄ svenska sprÄket, detta för att möjliggöra statligt stöd till medier pÄ andra sprÄk som riktar sig t.ex. till nyanlÀnda med innehÄll om det nya hemlandet och svenska perspektiv pÄ utvecklingen internationellt. NÄgot som i sin tur torde stötta de integrationspolitiska mÄlen.

Medieutredningen har beskrivit en förskjutning pÄ mediemarkna- den, som stÀrker ett fÄtal dominanter, oftast pÄ de lokala mediernas bekostnad. Institutet för mediestudiers studie av kommunbevak- ningen mellan Ären 2012 till och med halvÄret 2015 pekar emellertid pÄ vikten av lokaltidningarnas produktion.11 Utan dessa medieaktö- rers regelbundna bevakning av för demokratin vÀsentliga processer och skeenden riskerar medborgarna att bli sÀmre informerade.

10  Medborgarundersökningen redovisas i kapitel 2, avsnitt 2.2.2.

11  Institutet för mediestudier (2015). Mediestudiers Ă„rsbok – TillstĂ„ndet för journalistiken 2014/2015.

455

Konsekvenser av förslagen

SOU 2016:80

En demokrati utan medier eller med ett kraftigt försvagat medie- landskap Àr dÀrmed en försvagad demokrati. Mediestödet förvÀntas dÀrför stödja och utveckla aktörer som bidrar genom att producera detta för demokratin, den demokratisk delaktigheten och förtroendet för den offentliga sektorn och dess institutioner, viktiga innehÄllet.

456

10 Författningskommentarer

10.1Förslag till lag om mediestöd

Medieutredningen föreslÄr en lag om mediestöd som ska ange den övergripande och mer lÄngsiktiga inriktningen för ett nytt med- iestöd. Lagen ska kombineras med en mediestödsförordning som anger de nÀrmare bestÀmmelser som ocksÄ behöver vara mer flexibla. Det nuvarande presstödet regleras enbart i förordningar och det finns ingen tidigare lag om statsbidrag till medier. Lagen om med- iestöd ersÀtter dÀrför inte nÄgon befintlig lag. Utredningens skÀl för att föreslÄ en lag behandlas nÀrmare i avsnitt 7.1.5. I följande kom- mentarer anges vad respektive paragraf i lagen innehÄller samt i vilka avsnitt bestÀmmelserna behandlas.

1 §

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om lagens innehĂ„ll och tillĂ€mp- ningsomrĂ„de. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 7.2.1, 7.2.2 och 7.2.3.

Med redaktionellt innehÄll menas det innehÄll som har produce- rats av det allmÀnna nyhetsmediets redaktion eller har köpts in frÄn t.ex. text- eller bildleverantör och som tillgÀngliggjorts under ansva- rigt utgivarskap.

Med regelbunden allsidig nyhetsbevakning menas att det all- mÀnna nyhetsmediets redaktion med tillrÀckligt tÀta intervaller pro- ducerar och sprider ett brett urval av verifierad information av aktua- litetskaraktÀr. DÀrtill ska innehÄllet representera en mÄngfald av perspektiv. Detta innehÄll kan handla om politik, men Àven om civil- samhÀllet, nÀringsliv och kulturliv.

457

Författningskommentarer

80

Med kritisk granskning menas att det utöver den regelbundna ny- hetsbevakningen genomförs t.ex. fördjupade genomlysningar av de- mokratins företrÀdare, beslutsfattande organ, myndigheter och an- dra offentligt finansierade verksamheter.

Med för demokratin grundlÀggande processer och skeenden me- nas t.ex. debatter, beredning och beslut i politiska partier, i demokra- tins beslutsfattande organ, myndigheter eller andra verksamheter men ocksÄ opinions- och maktförskjutningar i samhÀllet.

Med innehÄlls- och spridningsform avses den mÄngfald av tekni- ker som anvÀnds för att förmedla allmÀnna nyhetsmedier, oavsett om det sker fysiskt eller digitalt.

2 §

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om vissa allmĂ€nna nyhetsmedier som inte kan komma i frĂ„ga för mediestöd. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.2.4.

3 §

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om stödformer som kan ges inom ramen för lagen. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.2.5.

Stödformerna omfattar centrala delar av verksamheten i ett all- mÀnt nyhetsmedium: produktion, distribution samt innovation och utveckling.

4 §

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om mediestödets syfte. ÖvervĂ€- gandena finns i avsnitt 7.2.6.

AllmÀnna nyhetsmedier stÀrker den svenska demokratin genom en uthÄllig, kritisk granskning av makten, i allmÀnhetens tjÀnst, som mot- verkar maktmissbruk och korruption. Denna verksamhet stÀrker ocksÄ medborgarnas förtroende för de demokratiska processerna.

Med allmÀnheten avses hÀr alla svenska medborgare i Sverige och utomlands samt alla med annat eller inget medborgarskap som bor i Sverige.

458

SOU 2016:80

Författningskommentarer

Med oberoende nyhetsförmedling avses verksamheter som be- drivs av aktörer som Àr fria i förhÄllande till intressen som kan pÄ- verka nyhetsinnehÄllet. HÀr avses inte opinionsmaterial. Att ta del av och sjÀlv medverka till en mÄngfald av perspektiv i en bred samhÀlls- debatt innebÀr i den passiva meningen att man lyssnar pÄ, tittar pÄ eller lÀser om andras perspektiv och i den aktiva meningen att man nyttjar sin yttrandefrihet genom att t.ex. delta i opinionsbildning och aktivt bidra till det offentliga samtalet.

5 §

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om att ansökningar om med- iestöd prövas av mediestödsnĂ€mnden och om majoritetsförhĂ„llan- dena i nĂ€mnden. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.2.7.

Med organisationer som företrÀder publicister, journalister och medieföretag avses branschorganisationer som exempelvis Utgi- varna, Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, Pressens Samarbets- nÀmnd och Publicistklubben. De nominerade ska vara sakkunniga och betrodda personer med gedigen professionell bakgrund och spegla hela medielandskapets bredd. De nominerade ska utses pÄ personliga mandat och inte som företrÀdare för enskilda företag, branschorgan eller andra sÀrintressen.

6 §

Paragrafen innehÄller bestÀmmelser om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestÀmmer fÄr meddela föreskrifter om mediestöd.

459

Utredarens efterord

Precis nĂ€r vi trodde att vi börjat förstĂ„ det kraftigt förĂ€ndrade medie- landskapet – digitaliserat, globaliserat och fragmentiserat – Ă€r vi ­redan pĂ„ vĂ€g in i nĂ€sta stadie – automatiserat, immersivt1 och styrt av artificiell intelligens.

MedieanvÀndningen omvandlas i takt med de nya möjligheterna: medborgarna rör sig mellan olika innehÄlls- och spridningsformer och i allt mer individualiserade flöden; obemÀrkt förflyttar de sig mellan att vara passiva tittare, lyssnare eller lÀsare till rollen som ­aktiva innehÄllsproducenter eller distributörer.

Medborgarna Àr i dag, sjÀlva, medier. En maktförskjutning till individernas­ fördel. Samtidigt har makten pÄ omrÄdet kanske mer Àn nÄgonsin tidigare i historien koncentrerats till ett fÄtal, globala aktö- rer. En maktförskjutning till medborgarnas nackdel.

Medieplattformar, medieanvÀndning och medieinnehÄll konver- gerar pÄ ett sÀtt som gör att vi inte lÀngre tydligt kan sÀrskilja dem, media Àr inte lÀngre nÄgot vi förhÄller oss till eller anvÀnder oss av, det Àr nÄgot vi lever i och dÀrmed pÄverkas av.

Mitt i denna omvÀlvande tid gÄr det trots allt att utkristallisera en konstant: medborgarnas rÀtt till tillförlitlig, allsidig information, att kunna uttrycka sig fritt och obehindrat samt tryggt ta in en mÄngfald av andra perspektiv. Om dessa rÀttigheter inte tillgodoses skadas demokratin­ . Vi skönjer vid denna tidpunkt i historien orovÀckande tecken pÄ att sÄ redan Àr fallet. Jag tror personligen att vi kommer att gÄ stÀrka ur denna fas, men det kommer att behövas vÀl utformade insatser.

En polariserad era krÀver ett ledarskap som lyfter nyanser.

1  Med immersiv menas teknologier som Ă€r kapabla att leverera en upplevelse av verkligheten som av anvĂ€ndarnas sinnen uppfattas som inklusiv, omslutande och levande.

461

Utredarens efterord

SOU 2016:80

En tid av maktkoncentration och kunskapsklyftor behöver balan- seras av krafter som vÀrnar det allmÀnnas bÀsta.

En period med en allt komplexare omvÀrld krÀver mer mÄngfacet- terade insatser.

Framtidens mediepolitik kan inte lÀngre lÄsas in i ett politik­ omrÄde. Den bör heller inte passivt avvakta Europeiska unionens stÄndpunkter, utan se till att Sverige blir en proaktiv medlemsstat som i kraft av 250 Ärs erfarenheter av att bygga demokrati pÄ trans- parensens uppfordrande grund leder utvecklingen framÄt.

VĂ€rna demokratin

Resultatet av Medieutredningens arbete bestÄr av en hel palett ÄtgÀr- der, mÄnga Àmnade att vara sÄ pass flexibla att de snabbt kan anpassas till ett medielandskap som Àven fortsÀttningsvis kan ritas om i grun- den pÄ bara nÄgra Är. SlutbetÀnkandet omfattar detaljerade förslag, genomförbara pÄ kortare sikt, men Àven mer lÄngsiktiga och visio- nÀra insatser. Det Àr en medveten prioritering för att sÄvÀl tillgodose akuta behov, inte minst av ett modernare mediebegrepp, som för att skapa en överblick över vilka insatser som pÄ sikt kan fÄ en kÀnnbar, positiv inverkan pÄ medielandskapet. Staten varken kan eller bör mejsla ut en ny vÀg för medieindustrin. Statens uppgift Àr att vÀrna de demokratiska vÀrdena, medieborgarnas tillgÄng till kvalitativ jour- nalistik, oberoende nyhetsrapportering och kritisk granskning i en digital samtid och framtid.

Det har varit en synnerligen utmanande uppgift att utreda medie- omrÄdet och lÀmna förslag till ny inriktning pÄ mediepolitiken mot en bakgrund av Ä ena sidan undergÄngsstÀmning och uppskruvat tonlÀge i debatten och Ä andra sidan högt stÀllda förvÀntningar. En uppgift jag och mina medarbetare nÀrmat oss med stor ödmjukhet. NÀr uppdraget nu Àr slutfört Àr jag mer övertygad Àn nÄgonsin om att staten bÀr ett ansvar och hur det ansvaret ser ut. Mediepolitiken har kanske aldrig haft en viktigare roll Àn just nu.

462

SOU 2016:80

Utredarens efterord

En digital upplysningstid

1700-talet innebar en nyvunnen optimism och en tro pÄ mÀnniskans förmÄga. Medborgarna var fria frÄn en hÀmmande överhet och utvecklade­ sin egen framtid tillsammans, i jÀmlikhet. Upplysnings­ tidens ideal Àr i mÄngt och mycket Àn i dag grundprinciper i de vÀsterlÀndska demokratierna.

Digitaliseringen har skapat en ny överhet, nya auktoriteter och makthavare. Vi behöver förhĂ„lla oss till vĂ„r samtids ”kungar”, vi behöver­ bli medvetna och ifrĂ„gasĂ€ttande för att fullt ut kunna navi- gera, vara delaktiga i och pĂ„verka en allt mer mĂ„ngfacetterad vĂ€rld. Avgörande för medborgarnas tillgĂ„ng till kvalitativ, oberoende infor- mation och aktualitetsrapportering pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r var och ens egen förmĂ„ga att vĂ€lja en sund mediediet, en förmĂ„ga som beror av deras egen mediala kompetens. Samtliga balanspunkter Ă„tgĂ€rdas dĂ€rför ocksĂ„ av en omfattande, lĂ„ngsiktig satsning pĂ„ medie- och informa- tionskunnighet, ett digitalt kompetenslyft. Det Ă€r bara den som för- stĂ„r skillnaden mellan kvalitativ, oberoende information och des­ information som Ă€r villig att betala för den första kategorin.

Staten bÄde kan och bör skapa en mediepolitik för framtiden som stöttar öppenhet och utbildning. Men det Àr bara om medborgarna inser vÀrdet och vÀljer att investera i kvalitativa mediers produkter och tjÀnster som de oberoende, kommersiella medierna kommer att bli lÄngsiktigt hÄllbara. Det Àr bara om vi gemensamt lyckas bevara kvalitativa medier med kraft och förmÄga att rapportera tillförlitlig information och granska makten som vi sÀkerstÀller en hÀlsosam demokrati.

Anette Novak, sÀrskild utredare

463

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2015:26

En mediepolitik för framtiden

Beslut vid regeringssammantrÀde den 5 mars 2015

Sammanfattning

En sÀrskild utredare ska analysera behovet av nya mediepolitiska ­insatser nÀr presstödet i dess nuvarande form upphör. En utgÄngs- punkt för analysen ska vara de demokratiska utmaningar som följer av medieutvecklingen och den förÀndrade medieanvÀndningen. ­AllmÀnhetens behov av allsidig information och individens möjlig- het att vara demokratiskt delaktig oberoende av bostadsort ska stÄ i fokus. Med utgÄngspunkt i analysen ska utredaren lÀmna förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg. Förslagen bör syfta till att frÀmja möjligheterna för allmÀnheten att ta del av journalistik som prÀglas av mÄngfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och för- djupning, oavsett var i Sverige man bor.

Utredaren ska redovisa den del av uppdraget som avser att analy- sera behovet av insatser senast den 31 oktober 2015. Uppdraget att föreslÄ nya mediepolitiska verktyg ska redovisas senast den 30 april 2016.

465

Bilaga 1

SOU 2016:80

UtgÄngspunkter

Fria och sjÀlvstÀndiga medier med granskande journalistik och allsi- dig nyhetsförmedling Àr av avgörande betydelse för en levande och vÀl fungerande demokrati och för den grundlagsfÀsta yttrande- och informationsfriheten. För att ge förutsÀttningar för en fri Äsiktsbild- ning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska olika fö- reteelser och verksamheter i samhÀllet behövs en mÄngfald av medier av hög kvalitet. Genom att skildra hÀndelser och beslut utifrÄn olika synvinklar kan medierna bidra till att synliggöra aktuella frÄgor för medborgarna och föra upp dem pÄ den politiska dagordningen. ­Medierna har ocksÄ en viktig funktion för samhÀllets beredskap.

Den grundlÀggande lagstiftningen för svenska medier finns i tryckfrihetsförordningen­ (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och bygger bl.a. pÄ principen om etableringsfrihet och förbu- det mot censur. MÄlet för politiken pÄ medieomrÄdet Àr att stödja yttrandefrihet, mÄngfald, massmediernas oberoende och tillgÀnglig- het samt att motverka skadlig mediepÄverkan (prop. 2008/09:1 utg. omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92, prop. 2014/15:1 utg. omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Även om mediernas sjĂ€lvstĂ€ndighet och oberoende Ă€r grunden för deras roll i demokratin kan politiken ha en funktion nĂ€r det gĂ€ller att skapa förutsĂ€ttningar för mĂ„ngfald och kvalitet. Mediepolitikens viktigaste verktyg Ă€r i dag radio- och tv-lagen (2010:696), som inne- hĂ„ller bestĂ€mmelser om bl.a. tillstĂ„ndsgivning och innehĂ„llsvillkor för radio och tv, presstödet, som genom driftsstöd och distributions- stöd syftar till att vĂ€rna mĂ„ngfalden inom dagspressen, samt radio och tv i allmĂ€nhetens tjĂ€nst som finansieras med radio- och tv-avgif- ten. Inom ramen för presstödet kan Ă€ven tidningar pĂ„ minoritets- sprĂ„k fĂ„ stöd.

Det ingÄr ocksÄ i mediepolitiken att stÀrka barn och unga som med- vetna medieanvÀndare och skydda dem frÄn skadlig mediepÄverkan.

Utmaningar pÄ medieomrÄdet

Medielandskapet Àr under stark förÀndring. TillgÄngen till medier och information ökar kontinuerligt, och utvecklingen drivs hela tiden­ framÄt av internationalisering och ny teknik. Allt fler medie­ företag vÀljer att anvÀnda sig av olika plattformar för att föra ut sitt

466

SOU 2016:80

Bilaga 1

innehÄll. Den pÄgÄende utvecklingen har lett fram till att medierna konvergerar, eller smÀlter samman, och skillnaden mellan t.ex. press och radio och tv blir dÀrmed mindre tydlig. Konkurrensen ökar nÀr nya aktörer med nya tjÀnster trÀder in pÄ marknaden samtidigt som de befintliga aktörerna försöker möta utmaningarna. Konsumenter- nas medievanor har förÀndrats i takt med ett ökat utbud av tv, radio, tidningar, tidskrifter samt tillgÄng till webbtidningar, sociala medier, bloggar och annan information via internet. Teknikutvecklingen har ocksÄ ökat möjligheterna för enskilda personer att sjÀlva nÄ ut med information och driva opinion som kan nÄ en stor publik. Samtidigt innebÀr det att det inte alltid Àr tydligt vem som Àr ansvarig för ett visst medieinnehÄll.

I regeringens skrivelse En politik för en levande demokrati (skr. 2013/14:61) framhÄlls att det frekventa anvÀndandet av digitala ­medier stÀller nya och högre krav pÄ förstÄelse för mediernas logik och funktionssÀtt. Det handlar om förmÄga att hitta och tillgodo- göra sig information och att analysera innehÄllet i denna, förmÄga att anvÀnda medier för kommunikation och att skapa medialt innehÄll. Medie- och informationskunnighet Àr en viktig del i en demokratisk medvetenhet och kompetens.

Medborgarna har sÄledes i dag större möjligheter Àn nÄgonsin att vÀlja nÀr, var och hur de vill ta del av medieinnehÄll och vad de vill titta eller lyssna pÄ. I takt med att utbudet av information pÄ olika plattformar blir allt större ökar ocksÄ skillnaderna i medieanvÀnd- ning och vilken information mÀnniskor tar del av. Ett ökat informa- tionsutbud Àr i sig positivt. Samtidigt innebÀr skillnaderna i medie­ anvÀndning en risk för ökade kunskaps- och deltagandeklyftor, eftersom de medborgare som i mindre utstrÀckning tar del av infor- mation i samhÀllsfrÄgor fÄr sÀmre förutsÀttningar att vara delaktiga i demokratin och den politiska beslutsprocessen. Klyftor kan ocksÄ uppstÄ om mÀnniskor i allt högre grad vÀljer att ta del i första hand av information som bekrÀftar den egna vÀrldsbilden. Detta riskerar att leda till polarisering av Äsikter och verklighetsuppfattningar.

Biblioteken, som arenor för kunskapsförmedling och fri Äsikts- bildning, har i detta sammanhang en viktig roll att spela. Biblioteks- politiken ska bidra till ett medieutbud som prÀglas av allsidighet, mÄngfald och tillgÀnglighet i alla delar av landet.

467

Bilaga 1

SOU 2016:80

Samtidigt som den tillgÀngliga informationsmÀngden aldrig har varit större brottas de traditionella nyhetsmedierna med svÄrigheter. För svensk dagspress var 2013 det ekonomiskt sÀmsta Äret i modern tid. Antalet lokalredaktioner blir allt fÀrre. Det innebÀr en risk för att omrÄden utanför stÀderna, liksom omrÄden i storstÀdernas krans- kommuner, blir utan kvalitativ nyhetsbevakning och granskning. Detta skapar problem eftersom mÀnniskor behöver fÄ kÀnnedom Àven om lokala förslag, beslut och hÀndelser för att kunna agera som medborgare i demokratin. SÀrskilt bekymmersam kan situationen antas vara i kommuner och stadsdelar med mindre köpstarka invÄ- nare och en svag annonsmarknad. Lokaljournalistiken och bevak- ningen av hela landet Àr central Àven som underlag för nationella mediers rapportering.

Den tekniska utvecklingen har ocksÄ medfört helt nya möjlighe- ter för medieföretagen att följa upp vilken typ av innehÄll lÀsare och tittare tar del av och som dÀrmed lockar annonsörer. Om det innebÀr att sÄdant innehÄll lyfts fram och prioriteras av medierna kan det i förlÀngningen riskera att leda till ett utarmat och mer likformigt utbud.

NÀr allt större andel av mediekonsumtionen sker via internet, och traditionella medieföretag söker nya digitala affÀrsmodeller, Àr till- gÄngen till bredband i hela landet avgörande. I den Ärliga rapporten Svenskarna och internet 2014 uppger Stiftelsen för internetinfra- struktur att 88 procent av befolkningen över 18 Är hade tillgÄng till bredband hemma. TillgÄng till internet hade 91 procent.

Det nuvarande presstödet Àr tidsbegrÀnsat

Det statliga presstödet infördes Är 1971 i syfte att bevara mÄngfalden och konkurrensen inom dagspressen. Stödet riktades direkt till s.k. andratidningar, dvs. prenumererade dagstidningar som pÄ sin utgiv- ningsort hade en upplagemÀssigt större konkurrent.

Presstödet regleras i presstödsförordningen (1990:524) och för- delas av PresstödsnÀmnden. Presstöd enligt förordningen lÀmnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. Driftsstöd lÀmnas till dags- tidningar vars upplaga i huvudsak eller till övervÀgande del Àr prenu- mererad. För driftsstöd krÀvs Àven enligt huvudregeln bl.a. att en tid- ning har en prenumererad upplaga pÄ minst 1 500 exemplar och en

468

SOU 2016:80

Bilaga 1

tÀckningsgrad (dvs. andel abonnenter inom ett visst omrÄde) som inte överstiger 30 procent. Driftsstödet Àr sÄledes inte lÀngre kopplat till andratidningar utan kan ges till sÄvÀl ensamtidningar som samt- liga tidningar pÄ en ort. Distributionsstöd ges för samdistribution dÀr minst tvÄ tidningsföretag deltar och fÄr lÀmnas för varje prenu- mererat exemplar.

I propositionen Nya villkor för stödet till dagspressen (prop. 2009/10:199) föreslogs att vissa bestÀmmelser i presstöds-förord- ningen skulle Àndras för att sÀkerstÀlla att förordningen Àr förenlig med EU:s statsstödsregler. FörÀndringarna trÀdde, efter riksdagens godkÀnnande, i kraft den 1 januari 2011. Samtidigt tidsbegrÀnsades förordningen till den 31 december 2016 i enlighet med tidsgrÀnsen för EU-kommissionens statsstödsgodkÀnnande. Ett fortsatt stöd i nÄgon form efter 2016 ska anmÀlas till kommissionen för att prövas i förhÄllande till statsstödsreglerna.

En parlamentarisk kommitté fick i december 2011 i uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen (dir. 2011:112). Kommittén, som antog namnet Presstödskommittén, hade bl.a. i uppdrag att analysera behoven av stöd och andra kostnadseffektiva insatser utifrÄn betydelsen av mÄngfald pÄ mediemarknaden och stödets­ pÄverkan pÄ konkurrensen samt att lÀmna förslag pÄ hur ett framtida stödsystem kan utformas.

I september 2013 lĂ€mnade PresstödskommittĂ©n sitt slutbetĂ€n- kande Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). SlutbetĂ€nkandet, som har varit föremĂ„l för remissbehandling, inne- hĂ„ller förslag till förĂ€ndringar av det nuvarande presstödet. Reger- ingen avser att i en proposition om presstöd i mars 2015 lĂ€mna för- slag till vissa förbĂ€ttringar av nuvarande stödordning. Regeringen undersöker Ă€ven möjligheterna för EU-kommissionen att förlĂ€nga sitt godkĂ€nnande av det nuvarande presstödet t.o.m. den 31 decem- ber 2018 (dnr N2015/855/KSR) och har gett PresstödsnĂ€mnden i uppdrag att ta fram förslag till ett innovationsstöd för den tryckta dagspressen (dnr Ku2015/395/MFI). NĂ€mnden ska dĂ€rvid utgĂ„ frĂ„n PresstödskommittĂ©ns förslag till omstĂ€llningsstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2015.

469

Bilaga 1

SOU 2016:80

Ett förÀndrat medielandskap krÀver nya mediepolitiska insatser

De förĂ€ndringar som har skett pĂ„ mediemarknaden, som kort ­beskrivits ovan och som fortsĂ€tter i snabb takt, innebĂ€r att förutsĂ€tt- ningarna för de företag som i huvudsak arbetar med dagstidningsut- givning skiljer sig avsevĂ€rt frĂ„n de som gĂ€llde vid den tid dĂ„ grunderna för presstödet utformades. Nya aktörer har tillkommit som inte sĂ„ enkelt kan klassificeras utifrĂ„n tidigare definitioner av olika medier och mediepolitiska verktyg. Även medborgarnas medievanor och möjligheter att ta del av medieinnehĂ„ll har som nĂ€mnts markant för- Ă€ndrats. I det fragmenterade informationssamhĂ€llet, dĂ€r den lokala och regionala nyhetsbevakningen Ă€r under press samtidigt som det totala medieutbudet Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin, blir radio och tv i allmĂ€n- hetens tjĂ€nst oumbĂ€rlig. Samtidigt behövs Ă€ven andra aktörer – i hela landet – som kan bidra med olika perspektiv. Det gĂ€ller sĂ„vĂ€l kom- mersiella medier som medier som drivs ideellt, exempelvis nĂ€rradio och icke-kommersiell lokal-tv.

Det finns anledning att anta att medielandskapet kommer att fortsÀtta förÀndras i snabb takt. NÀr presstödsförordningen upphör att gÀlla bedömer regeringen att presstödet i dess nuvarande form behöver ersÀttas av nya mediepolitiska insatser som syftar till att skapa goda förutsÀttningar för kvalitetsjournalistik och lokalt ny- hetsmaterial oavsett distributionssÀtt. En utredare ska dÀrför dels analysera behovet av mediepolitiska insatser, dels lÀmna förslag till nya mediepolitiska verktyg.

Uppdraget att analysera behovet av insatser

Utredaren ska göra en bred analys av det förÀnderliga medielandska- pet. En utgÄngspunkt för analysen ska vara de demokratiska utma- ningar som följer av medieutvecklingen och den förÀndrade medie- anvÀndningen. AllmÀnhetens behov av allsidig information och möjligheten att, oavsett bostadsort, vara delaktig i demokratin ska stÄ i fokus för analysen. Utredaren ska Àven undersöka om det finns geografiska omrÄden dÀr tillgÄngen till mediebevakning av lokala frÄ- gor och beslutsprocesser Àr sÀrskilt svag. Analysen ska utmynna i slutsatser om vilken roll staten kan ha och vilka politiska insatser som behövs nÀr presstödet i dess nuvarande form upphör.

470

SOU 2016:80

Bilaga 1

TillstÄndsperioden för programföretagen med uppdrag i allmÀn- hetens tjÀnst, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveri- ges Utbildningsradio AB, löper till och med 2019. Utredaren ska i sin analys beakta det uppdrag som radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst har. Det ingÄr inte i utredarens uppdrag att föreslÄ förÀndringar avse- ende radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst för den innevarande till- stÄndsperioden. DÀremot kan utredaren peka pÄ frÄgestÀllningar som behöver utredas nÀrmare inför nÀsta tillstÄndsperiod.

Utredaren ska i sin analys vÀga in aspekten av samernas status som urfolk och de nationella minoriteternas behov och rÀttigheter nÀr det gÀller synliggörande samt nyhetsinformation pÄ de nationella minoritetssprÄken. Utredaren ska ocksÄ beakta behoven av tillgÀng- liga medier för personer med funktionsnedsÀttning, samt det all- mÀnna biblioteksvÀsendets roll i att stödja en likvÀrdig tillgÄng till medier och information.

Uppdraget att lÀmna förslag till nya mediepolitiska verktyg

Utredaren ska, med utgÄngspunkt i den analys som gjorts, lÀmna förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg. Förslagen bör syfta till att frÀmja möjligheterna för allmÀnheten att ta del av jour- nalistik som prÀglas av mÄngfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor. De förslag som lÀm- nas ska vara konkreta, genomarbetade och sÄ lÄngsiktiga som möjligt med tanke pÄ att medieutvecklingen Àr pÄgÄende och kommer att fortsÀtta.

Vid utformningen av verktygen, t.ex. nya mediepolitiska stöd, ska EU:s konkurrens- och statsstödsregler beaktas. Förslagen som lÀm- nas ska vara kostnadseffektiva. I utarbetandet av förslagen ska utre- daren ha en internationell utblick.

I uppdraget ingÄr att utarbeta de författningsförslag som kan krÀvas­ . Det ingÄr inte i utredarens uppdrag att lÀmna förslag till grundlagsÀndringar. Mediernas oberoende ska vÀrnas i förslagen.

Om det Àr relevant, beroende pÄ vilka förslag som lÀmnas, ska utredaren Àven föreslÄ övergÄngsbestÀmmelser med tanke pÄ det nuvarande presstödssystemet.

471

Bilaga 1

SOU 2016:80

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska sÀrskilt bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för berörda företag, t.ex. tidningsföretag som i dag fÄr driftsstöd enligt presstödsförordningen.

SamrÄd och redovisning av uppdraget

Det finns mÄnga aktörer bÄde nationellt och internationellt som be- driver forskning och publicerar statistik med anknytning till medie- marknaden, medieutbud och medieanvÀndning. Myndig-heten för radio och tv har av regeringen fÄtt i uppdrag att analysera hur radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst pÄverkar mediemarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. Utredaren ska sÄ lÄngt det Àr möjligt anvÀnda befintligt material i sin faktainsamling.

Utredarens arbete ska bedrivas öppet och utÄtriktat. Utredaren ska t.ex. inhÀmta synpunkter frÄn relevanta aktörer med anknytning till medieomrÄdet, exempelvis PresstödsnÀmnden, Myndigheten för radio och tv, Myndigheten för tillgÀngliga medier, Statens medierÄd, Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen, Kungl. biblioteket, före- trÀdare för berörda branscher och övriga intressenter, bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting. En referensgrupp med företrÀdare för riksdagens partier ska ocksÄ knytas till utredningen. SÀrskilt i den inledande analysfasen ska utredaren lÀgga stor vikt vid att inhÀmta synpunkter och förankra sina slutsatser. Utredaren ska samrÄda med 2014 Ärs demokratiutredning (Ku Ju 2014:19) och vid behov med Mediegrundlagskommittén (Ju 2014:17). SamrÄd ska Àven ske med företrÀdare för urfolket samerna och de nationella minoriteterna.

Utredaren ska i sitt arbete och i de förslag som lÀggs fram ha ett medborgar- och konsumentperspektiv.

Utredaren ska redovisa den del av uppdraget som avser att analy- sera behovet av insatser senast den 31 oktober 2015. Uppdraget att föreslÄ nya mediepolitiska verktyg ska redovisas senast den 30 april 2016.

(Kulturdepartementet)

472

Bilaga 2

Kommittédirektiv

TillÀggsdirektiv till Medieutredningen

Dir.

(Ku 2015:01)

2016:14

Beslut vid regeringssammantrÀde den 18 februari 2016

FörlÀngd tid för uppdraget

Regeringen beslutade den 5 mars 2015 kommittédirektiv om en mediepolitik för framtiden (dir. 2015:26). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget slutligt redovisas senast den 30 april 2016.

Utredningstiden förlÀngs. Uppdraget ska i stÀllet redovisas senast den 31 oktober 2016.

(Kulturdepartementet)

473

Bilaga 3

Promemoria

2016-03-23

Ku 2015:01

De offentligt finansierade medierna –

frÄgestÀllningar som bör utredas inför nÀsta tillstÄndsperiod

Promemoria av Medieutredningen lÀmnad till Kulturdepartementet i mars 2016

Postadress

Besöksadress

TelefonvÀxel

103 33 Stockholm

KarlavÀgen 100

08-4051000

475

Bilaga 3

SOU 2016:80

InnehÄll

1. Inledning 





















..... 3

2.Medieutredningens uppdrag och arbetets genomförande 

...
 4

3.Obalanser pÄ mediemarknaden 













..5

4.Digitalisering och rollförskjutningar 










.....6

5. De offentligt finansierade mediernas uppdrag 




..

... 8

5.1 Tidigare utredningar och vÀgval 







.... 8

5.2Internationella exempel 











.. 9

6. Ny och starkare position för de offentligt finansierade medierna .. 13 6.1 Förvaltningsstiftelsen och de tre programbolagen 
... 13

6.2UtnÀmningsmakten 













 17

6.3En ny finansieringsmodell 










.. 22

6.4 Bortom begrÀnsningarna i marknÀtet



.

.... 27

7.Komplement eller konkurrent i medielandskapet? 




..... 31

7.1Ny konkurrensbedömning 









.... 31

7.2Förhandsprövning 












..
.34

7.3SÀndningstillstÄndens lÀngd 









....35

8.

StÀrk den granskande demokratifunktionen .....................................

36

9.

Oberoende utvÀrdering och granskning 










53

 

9.1

Granskning, nyckeltal och anvÀndarnas Äterkoppling ..

53

 

9.2

Styrande dokument 












.....

58

10.Framtidens offentligt finansierade medier 









60

11.17 frĂ„gestĂ€llningar inför nĂ€sta tillstĂ„ndsperiod 






.....61

2

476

SOU 2016:80

Bilaga 3

1Inledning

De offentligt finansierade medierna har sedan starten, i början av förra Ärhundradet, spelat en central roll som förmedlare av oberoende kvalitativ journalistik, som nationellt Äsiktstorg, som folkbildare. Tack vare den politiska viljan att stÀrka demokratin den hÀr vÀgen har dessa medier haft en stabil finansiering för sin verksamhet, en finansiering som över tid ökat vÀsentligt.

Medborgarna sÀger varje Är sitt i olika förtroendemÀtningar och i den senaste placerar sig SR och SVT i topp. Bolagen Ätnjuter inte bara mer förtroende hos befolkningen Àn andra medieföretag, utan stÄr tydligt starkare Àn sÄvÀl riksdagen som Svenska kyrkan. De offentligt finansierade medierna gör följaktligen ett gediget arbete, ett arbete som vi svenskar har all anledning att vara stolta över.

Samtidigt sker dramatiska omvÀlvningar i vÄr direkta omvÀrld, i kölvattnet av digitaliseringen. Medborgarna förÀndrar sitt förhÄllande till sÄvÀl medier som samhÀlle i övrigt. Vi Àr i dag lÄngt ifrÄn den kollektiva identitet i ett relativt homogent och analogt samhÀlle, byggt pÄ en gemensam vÀrdegrund, som var fallet nÀr de offentligt finansierade medierna byggdes upp. I dag befinner vi oss i en era av nyindividualism, i en pluralistisk, globaliserad och i accelererande takt digitaliserad vÀrld.

Att i detta skede inte ifrĂ„gasĂ€tta de gamla strukturerna och organisationerna vore oklokt. Det politiska lĂ€get sĂ„vĂ€l i Sverige som i vĂ„r direkta geografiska nĂ€rhet – med attacker riktade mot medieföretag i allmĂ€nhet och offentliga medieföretag i synnerhet – manar oss ocksĂ„ att fortsĂ€tta utveckla modellen för de offentligt finansierade medierna, för att erbjuda dem en Ă€nnu starkare, oberoende stĂ€llning.

Dagens system har svagheter. Svagheter som vi beskriver mer i detalj i denna promemoria.

Programbolagen behöver fÄ stöd och verktyg för att kunna följa med i den hastiga utvecklingen. För att inte, i en vilja att leverera mÄluppfyllnad i den gamla modellen, tappa bort de underliggande demokratiintentionerna. För att inte, i en vilja att respektera gamla organisations- och styrningsstrukturer, tappa bort medborgarna.

De offentligt finansierade mediernas nuvarande sÀndningstillstÄnd gÄr ut 2019. I promemorian identifierar Medieutredningen 17 punkter som behöver utredas nÀrmare inför en ny sÀndningstillstÄndsperiod. Dessa utvecklas mer i detalj lÀngre fram i denna promemoria. Flera av frÄgorna Àr sÄ pass komplexa att det kan vara lÀmpligt att dela upp dem i separata utredningar. Allt för att tillrÀckligt djupa underlag ska finnas tillgÀngliga vid rÀtt tidpunkter i processen. Det gÀller inte minst frÄgan om den framtida finansieringen, men ocksÄ de offentligt finansierade mediernas pÄverkan pÄ det kommersiella landskapet.

DÄ digitaliseringens effekter pÄ marknaden Àr omvÀlvande, nÀr anvÀndarna radikalt skiftar sina anvÀndarmönster, Àr det inte lÀngre sÀkert att lösningar som levererade pÄ dÄtidens behov och utmaningar Àr optimala eller ens verkningsfulla i dagens situation. TvÀrtom, i en hastigt skiftande omvÀrld Àr det viktigt att vÄga lyfta blicken och se vart medborgarna och samhÀllet Àr pÄ vÀg.

3

477

Bilaga 3

SOU 2016:80

Kan de offentligt finansierade medierna genom ett antal riktade förÀndringar stÀrkas i sitt oberoende och sitt uppdrag? Det Àr Medieutredningens förhoppning och ambitionen Àr att i denna promemoria bidra med konstruktiva perspektiv inför det kommande utredningsarbetet.

Detta underlag ska sÄledes inte ses som kritik av de nuvarande aktörernas verksamheter. TvÀrtom.

Offentligt finansierade medier har kanske aldrig varit viktigare Àn just nu. DÄ behöver vi ha en öppen och konstruktiv diskussion om hur verksamheterna utvecklas bÀst framÄt. Med medborgarnas och demokratins bÀsta för ögonen.

2Medieutredningens uppdrag och arbetets genomförande

Medieutredningen ska enligt direktiven (dir. 2015:26) analysera behovet av mediepolitiska insatser och lÀmna förslag till nya mediepolitiska verktyg. Utredningen ska i sin analys beakta uppdragen för programbolagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Det ingÄr inte i uppdraget att föreslÄ förÀndringar avseende radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst för den innevarande tillstÄndsperioden, som löper till och med 2019. Utredningen kan dÀremot peka pÄ frÄgestÀllningar som behöver utredas nÀrmare inför nÀsta tillstÄndsperiod.

Medieutredningen har i sitt delbetĂ€nkande Medieborgarna och medierna En digital vĂ€rld av rĂ€ttigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (SOU 2015:94) definierat vissa centrala begrepp. Utredningen anvĂ€nder begreppet offentligt finansierade medier för de tre bolagen SR, SVT och UR, som genom en lagreglerad finansiering har unika förutsĂ€ttningar för sina verksamheter.1 Begreppet anvĂ€nds ocksĂ„ för att undvika vĂ€rdeladdade ord som leder tanken till att bara dessa medier verkar i allmĂ€nhetens tjĂ€nst.

Medieutredningen redovisar i denna promemoria 17 frÄgestÀllningar som identifierats av utredningen som extra viktiga att se över inför nÀsta tillstÄndsperiod.

Underlagen till promemorians redovisning av de offentligt finansierade mediernas uppdrag och verksamhet Àr hÀmtad frÄn offentliggjorda dokument, som utredningar, propositioner, författningar, sÀndningstillstÄnd, anslagsvillkor, public service-redovisningar och Ärsredovisningar. Utredningen har Àven haft tvÄ möten med ledande företrÀdare för de tre programbolagen och vid det senare av dessa trÀffar, den 7 januari 2016, diskuterades medielandskapets utmaningar, uttryckta som elva balanspunkter i delbetÀnkandet, i relation till de offentligt finansierade medierna. Utredningen har Àven fört motsvarande diskussioner med, och inhÀmtat underlag frÄn, företrÀdare för andra delar av det svenska medielandskapet och frÄn aktuell medieforskning. Material och erfarenheter har ocksÄ inhÀmtats frÄn andra jÀmförbara lÀnder. Medieutredningen vill rikta ett stort tack till alla som

1 Begreppet ”offentlig finansiering” har hĂ€mtats frĂ„n Meddelande frĂ„n kommissionen om tillĂ€mpningen av reglerna om statligt stöd pĂ„ radio och tv i allmĂ€nhetens tjĂ€nst, (2009/C 257/01).

4

478

SOU 2016:80

Bilaga 3

bidragit. Slutsatser och bedömningar i denna promemoria Àr dock helt utredningens egna.

Promemorian och det kommande slutbetÀnkandet

Genom de tillÀggsdirektiv (dir. 2016:14) som regeringen beslutade den 18 februari 2016 har utredningstiden för Medieutredningen förlÀngts. Det innebÀr att uppdraget ska redovisas slutligt senast den 31 oktober 2016. Att denna promemoria om de offentligt finansierade medierna lÀmnas till Kulturdepartementet redan i mars 2016 kan mot den bakgrunden framstÄ som problematiskt, eftersom förslagen om ett nytt mediestöd i slutbetÀnkandet ocksÄ ska beakta uppdragen för SR, SVT och UR. Medieutredningen bedömer dock att de punkter som tas upp i denna promemoria Àr viktiga att föra fram i god tid inför regeringskansliets beredning av direktiv till kommande utredningar. Om debatten och det fortsatta arbetet i Medieutredningen visar att nÄgon punkt som tas upp i denna promemoria behöver utvecklas eller revideras kommer det att ske i slutbetÀnkandet.

3Obalanser pÄ mediemarknaden

Medieutredningen har i delbetÀnkandet utifrÄn ett medborgarperspektiv beskrivit de utmaningar som demokratin i allmÀnhet och medielandskapet i synnerhet stÄr mitt uppe i eller inom överskÄdlig tid kommer att stÄ inför. I korthet handlar det om bristande tillgÄng pÄ kvalitativ journalistik och kritisk granskning i vissa delar av Sverige och i vissa grupper, bristande kompetens nÀr det gÀller att navigera det nya medielandskapet och olika typer av obalanser som uppstÄtt som en direkt eller indirekt följd av digitaliseringen.

En sĂ„dan obalans Ă€r de förĂ€ndrade styrkeförhĂ„llandena pĂ„ mediemarknaden, som bottnar i att de tre programbolagens offentliga finansiering varit ökande i en tid dĂ„ de kommersiella mediernas finansiering varit kraftigt vikande och det statliga presstödet legat relativt stabilt, om Ă€n urholkat av inflationen (se avsnitt 6.3 och figur 1). Denna förĂ€ndring bidrar till – i likhet med den sĂ„ kallade upplagespiralen som identifierades pĂ„ 1960- och 1970-talen – att de offentligt finansierade medieföretagen fĂ„r möjlighet att, med avstamp i sin relativt sett stabila ekonomi, satsa lĂ„ngsiktigt pĂ„ att utveckla bĂ€ttre innehĂ„ll och anvĂ€ndarupplevelser.2 Samtidigt fortsĂ€tter de kommersiella medieföretagens krĂ€ftgĂ„ng och som ett resultat av detta riskerar dessa aktörer att utveckla ett svagare utbud och sĂ€mre anvĂ€ndarupplevelser. De globala digitala giganternas intĂ„g pĂ„ den svenska mediemarknaden har ocksĂ„ haft betydande pĂ„verkan. I delbetĂ€nkandet slĂ„s ocksĂ„ fast att ett medielandskap med ett fĂ„tal, dominanta aktörer Ă€r riskabelt ur medborgar- och demokratisynvinkel. En eller ett par aktörer kan aldrig stĂ„ för mĂ„ngfald. Ur sĂ€kerhetspolitiskt perspektiv innebĂ€r dessutom ett fĂ„tal aktörer en brĂ€ckligare situation Ă€n ett brokigt medielandskap med en mĂ€ngd olika aktörer.

2 PresstödskommittĂ©n beskrev den s.k. upplagespiralen sĂ„ hĂ€r: ”innebĂ€r att ökad upplaga ger mer annonser som ger ökade intĂ€kter att anvĂ€nda för att öka upplagan ytterligare, medan sjunkande upplaga leder till fĂ€rre annonser och dĂ€rmed sĂ€mre lönsamhet som tvingar fram besparingar som slĂ„r mot tidningens kvalitet vilket leder till Ă€n lĂ€gre upplageintĂ€kter” (SOU 2013:66 s. 324).

5

479

Bilaga 3

SOU 2016:80

En annan obalans Àr den förskjutning mot storstadsperspektiv som alla traditionella medier bidragit till, genom sÄvÀl koncentration av redaktionella resurser till storstÀder eller regioncentra, men ocksÄ genom det forskarna kallar

”innehĂ„llets urbanisering”, allt större tyngdvikt pĂ„ material som handlar om storstĂ€der och som utgĂ„r frĂ„n storstadens perspektiv.

Den expanderande mediefloran har inneburit en ökad yttre mÄngfald, men som en följd av detta har Àven mÀngden rykten, konspirationsteorier och propaganda vuxit. DelbetÀnkandet lyfter vikten av att förenkla för medborgarna att avgöra vad som Àr information och vad som Àr desinformation. HÀr har de offentligt finansierade medierna, med sitt höga förtroende bland medborgarna, en central roll att spela.

Ytterligare en relevant punkt Àr den som berör balansen mellan staten och medieaktörerna. Sedan Är 1925 har medborgare med en radio, senare tv- mottagare, varit skyldiga att betala en viss summa om Äret (i dag: 2 216 kronor) i avgift, för att bekosta de offentligt finansierade mediernas verksamhet. Samtidigt styrs skattemedel i form av ett direkt presstöd pÄ 567,1 miljoner kronor till ett 15-tal hög- och medelfrekventa tidningar och ett 70-tal lÄgfrekventa tidningar i det kommersiella medielandskapet. I en tid av sÄ kraftiga omvÀlvningar som den medierna och demokratin just nu genomgÄr Àr det av yttersta vikt att analysera och ifrÄgasÀtta principer och vÀgval som gjorts i en annan tid, med andra förutsÀttningar. Detta för att garantera mÄluppfyllnaden, för att inte tappa bort de underliggande demokratiska intentionerna och för att stÀrka oberoendet för de offentligt finansierade medierna.

4Digitalisering och rollförskjutningar

Digitaliseringens pÄverkan pÄ samhÀllet Àr omvÀlvande och trots att vi sedan flera decennier befinner oss mitt uppe i utvecklingen Àr alla dess lÄngtgÄende och genomgripande konsekvenser Ànnu svÄra att överblicka. För medieföretagen har emellertid utvecklingen redan varit dramatisk, inte minst mot bakgrund av anvÀndarnas snabba anpassning till de nya möjligheter de erbjudits, vad gÀller att sÄvÀl ta till sig av det nya, breda utbud av olika slags medieinnehÄll och -tjÀnster som att medskapa eller skapa eget.

Ett av de mest kÀnnbara resultaten för medieföretagen sÄ hÀr lÄngt har varit det förlorade informationsmonopolet. I dag har i princip alla samma teoretiska möjligheter att hÀmta in, producera och sprida medialt innehÄll till en mÀngd anvÀndare. En enorm potential för medborgarna och för samhÀllet i stort, men en utmaning för medieaktörerna som till viss del förlorat sin unika roll och som dÀrmed tvingas förÀndra sitt erbjudande i grunden.

Denna rollförskjutning gör att vi i dag befinner oss lÄngt ifrÄn den hegemoni pÄ medieomrÄdet som rÄdde nÀr SR, SVT och UR bildades. Vi befinner oss inte lÀngre i informationsmonopolets dagar med ett fÄtal aktiva sÀndare och en mÀngd passiva mottagare. NÄgot som aktualiserar behovet av ett postmassmedialt perspektiv pÄ den framtida mediepolitiska inriktningen.

LÀget kompliceras ytterligare av att internet inte bara Àr ett nytt medieslag, vid sidan av de traditionella, utan ocksÄ en mediebÀrare. Den digitala

6

480

SOU 2016:80

Bilaga 3

överföringstekniken gör det möjligt att sprida text, bild, rörlig bild och ljud utan hĂ€nsyn till de begrĂ€nsningar som existerar exempelvis i marknĂ€tet. Denna utveckling resulterar i att vissa tekniska begrepp i nationella lagar och regelverk, som exempelvis ”tv-mottagare”, blir alltmer irrelevanta.

Ännu ett perspektiv Ă€r den förĂ€ndrade relationen mellan de offentligt finansierade medieföretagen och anvĂ€ndarna. Det innehĂ„ll vars produktion finansierats med svenska radio- och tv-avgifter, levereras i dag Ă€ven via sociala medieplattformar till internationella, kommersiella aktörer, som i sin tur bygger en affĂ€r pĂ„ materialet, trafiken och datan det genererar. Detta utan att överskottet levereras tillbaka till Sverige i form av exempelvis kvalitativ journalistik eller skatt som stĂ„r i relation till verksamhetens omfattning inom det svenska sprĂ„komrĂ„det.

Det forna ”kontraktet” var mellan dem som betalade en avgift och programbolagen som i utbyte levererade oberoende radio- och tv-sĂ€ndningar. Den nya relationen innefattar att avgiftsbetalarna Ă€ven riskerar att bli produkter som exploateras utan ett upplyst medgivande. En sĂ„dan situation kan uppstĂ„ nĂ€r offentligt finansierade medier uppmanar anvĂ€ndarna att föra diskussionen vidare pĂ„ exempelvis Facebook.

Av sÀrskild vikt Àr att diskutera frÄgan om beroendet av tredjepartsplattformar. De sociala medierna fyller en rad funktioner som Àr positiva, sÄvÀl för enskilda anvÀndare som för demokratin i stort. Men genom att nyttja de sociala medierna för sÄvÀl distribution av innehÄll som förstahandsval för diskussion och debatt riskerar de offentligt finansierade medierna att exkludera anvÀndargrupper som inte Àr aktiva dÀr men Àven, och Ànnu allvarligare, tappa en del av sitt oberoende. Enligt den proposition som föregick den nuvarande tillstÄndsperioden för de offentligt finansierade medierna finns det inget som hindrar att programbolagen, utöver de öppna och kostnadsfria tjÀnsterna, ocksÄ tillhandahÄller sitt utbud via t.ex. Spotify, Youtube eller andra bestÀlltjÀnster, om det ökar tillgÀngligheten till utbudet. Vid valet av kommersiella eller andra distributionsvÀgar bör bolagen, enligt regeringen, försÀkra sig om att den höga trovÀrdigheten för radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst inte skadas.3

Det faktum att programbolagen tillÄts tillhandahÄlla sitt utbud i kommersiella distributionskanaler gör det angelÀget att se över relationen mellan avgiftsbetalarna, de offentligt finansierade medierna och de globala digitala giganterna. En frÄga av sÀrskild vikt att förtydliga Àr vilka principer som ska styra medieaktörer som ska agera i allmÀnhetens tjÀnst och hur ett bibehÄllet oberoende kan sÀkerstÀllas lÄngsiktigt.

MobilanvÀndning och anvÀndning av sociala medier exploderar och sÄ lÀnge som de traditionella medieslagen existerar vid sidan av detta nya, framvÀxande medielandskap pekar alla trender pÄ att fragmentiseringen kommer att fortsÀtta: det ökade antalet valmöjligheter fÄr till följd att anvÀndarna sprider ut sig; de gemensamma arenorna minskar, sÄvÀl i tyngd som i antal.

3 Prop. 2012/13:164 s. 51.

7

481

Bilaga 3

SOU 2016:80

NÀr allt och alla skapar och sprider information, inom ett litet antal Är Àven vÄra hem, vÄra bilar och mÄnga andra ting i det uppkopplade samhÀllet, kommer valmöjligheterna att öka ytterligare. Informationen flödar över, men sÄ Àr inte fallet med mÀnniskors uppmÀrksamhetstid. Intresse för och tid att ta del av det innehÄll som produceras Àr de nya bristvarorna. Kampen om sekunderna och minuterna som medborgarna Àr villiga att spendera pÄ journalistik, nyanserade debatter och fördjupande analyser kommer att hÄrdna. Om vi inte Àr sÀkra pÄ hur det Àr med konkurrensen pÄ marknaden, rÄder det inga som helst tvivel om den allt tuffare konkurrensen om medieborgarnas hjÀrtan.

Ur dessa perspektiv aktualiseras flera frĂ„gor, inte minst förskjutningen frĂ„n envĂ€gskommunikation och linjĂ€r ”broadcast” i traditionella etermedier till ”media on demand” i en mĂ€ngd olika plattformar. Medan de traditionella mediernas innehĂ„ll via sina utgivares ensamansvar omfattas av grundlagarna Ă€r ansvaret för det mediala innehĂ„llet i mĂ„nga av de nya plattformarna i de flesta fall kopplat till den enskilda medieproducenten, som dessutom ofta Ă€r anonym.

Dessa aktuella, vittgĂ„ende globala utvecklingstrender aktualiserar behovet av att ifrĂ„gasĂ€tta tidigare övervĂ€ganden och pĂ„ samma sĂ€tt som nĂ€r programbolagen formades – med medborgarnas bĂ€sta för ögonen – resonera kring hur offentligt finansierade medier bör finansieras, styras, organiseras och utvĂ€rderas.

5De offentligt finansierade mediernas uppdrag

Under den svenska radio- och tv-verksamhetens utveckling och praktik har det med tiden kommit att etableras en bild av ett ”public service-uppdrag” som styr de offentligt finansierade medierna. Det finns dock inte nĂ„gon entydigt formulerad uppdragsbeskrivning, utan det Ă€r mĂ„nga olika aspekter pĂ„ verksamheterna som behandlas i de styrande dokumenten och som sammantaget kan sĂ€gas uttrycka ett uppdrag.

Det som alltsÄ med ett samlande begrepp kan kallas de offentligt finansierade mediernas uppdrag omfattar i huvudsak tvÄ typer av villkor: dels sÄdana som anger verksamheternas praktiska och formella (juridiska, organisatoriska, tekniska och finansiella) förutsÀttningar, dels sÄdana som avser programverksamheten och det innehÄll som produceras och sprids.

I denna promemoria beskrivs inledningsvis relationen mellan staten och de offentligt finansierade medierna (avsnitt 6), dÀrefter diskuteras programbolagens plats i medielandskapet (avsnitt 7) och vidare hur programverksamheten i bolagen regleras och hur den utförs pÄ ett övergripande plan (avsnitt 8). DÀrefter ligger fokus pÄ uppföljning och granskning, anvÀndarnas Äterkoppling samt styrande dokument (avsnitt 9). I anslutning till respektive Àmne redovisar Medieutredningen vilka frÄgestÀllningar som bör utredas inför nÀsta tillstÄndsperiod. Avslutningsvis redovisas Medieutredningens vilja att vidga perspektiven om framtidens offentligt finansierade medier (avsnitt 10) och dÀrefter summeras de totalt 17 punkter som bör utredas (avsnitt 11).

5.1Tidigare utredningar och vÀgval

Inför varje ny tillstÄndsperiod för de offentligt finansierade medierna har det tillsatts en utredning för att analysera och pröva det befintliga uppdraget i

8

482

SOU 2016:80

Bilaga 3

förhĂ„llande till det nya medielandskap som vuxit fram. Det har ocksĂ„ genomförts vissa förĂ€ndringar nĂ€r det gĂ€ller koncernbildningen, utnĂ€mningsmakten, lagstiftningen pĂ„ radio- och tv-omrĂ„det och sĂ€ndningstillstĂ„ndens lĂ€ngd – men Medieutredningens intryck Ă€r Ă€ndĂ„ att de grundlĂ€ggande villkor som formulerats av regering och riksdag har legat fast, Ă„tminstone sedan början av 1990-talet, en tid dĂ„ inga svenska medier hade nĂ„gon aktivitet i digitala plattformar. Tonvikten har i stĂ€llet legat pĂ„ att villkoren för de offentligt finansierade medierna i huvudsak ska vara oförĂ€ndrade. Detta trots en i högsta grad förĂ€nderlig medievĂ€rld.4

I olika utredningar och i den mediepolitiska debatten har det Àven diskuterats idéer och förslag om hur uppdraget borde förÀndras, bÄde vad gÀller de formella och praktiska förutsÀttningarna och villkoren för programverksamheten. Det har handlat om olika vÀgval som prövats men som Àn sÄ lÀnge inte har lett till nÄgra avgörande avsteg frÄn den huvudsakliga inriktningen. I denna promemoria plockar Medieutredningen upp nÄgra av dessa frÄgestÀllningar och prövar dem utifrÄn dagens situation.

5.2Internationella exempel

Det Àr inte bara i Sverige som de kraftiga förskjutningarna i medielandskapet skapat grogrund för förnyad debatt om de offentligt finansierade medierna. I detta avsnitt redovisas nÄgra intryck frÄn andra lÀnder med relevans för diskussionen om de offentligt finansierade medierna i Sverige. Det Àr fyra exempel som redovisas: Storbritannien, Finland, Danmark och Norge.

Storbritannien

I Storbritannien pÄgÄr en diskussion om BBC:s roll, uppdrag och leverans, inte minst med utgÄngspunkt i det Green Paper som det brittiska kultur- medie- och sportdepartementet offentliggjorde 2015.5 Bakgrunden Àr tydliga förskjutningar: BBC hade för 20 Är sedan tvÄ tv-kanaler och fem nationella radiostationer, i dag har bolaget nio tv-kanaler, tio nationella radiostationer och en omfattande online-verksamhet.

Den stora vĂ€gvalsfrĂ„gan Ă€r om BBC ska ”fokusera pĂ„ att tillhandahĂ„lla program och tjĂ€nster för alla anvĂ€ndagrupper eller (
) mer specifika eller missgynnade

(
).” Rapporten slĂ„r fast att det finns ett starkt stöd för att fortsĂ€tta som förut, men pekar samtidigt pĂ„ risken att det nuvarande, breda uppdraget som Ă€ven innehĂ„ller underhĂ„llning, kan resultera i att BBC konkurrerar om tittar- och lyssnarsiffror i stĂ€llet för med kvalitet.

FrĂ„gan om konkurrens berörs pĂ„ ett flertal stĂ€llen via detaljerade nyanseringar. Som i ett exempel som berör underhĂ„llningsutbudet. Rapporten slĂ„r fast att satsningen pĂ„ The Voice, en talangjakt för sĂ„ngare som kostade 20 MGBP, var ”snarlik” kommersiella ITV:s X-Factor. Men lyfter fram dansshowen Strictly

4 Se prop. 1991/92:140 s. 1 (”Uppdraget 
 i huvudsak oförĂ€ndrat”), prop. 1995/96:161 s. 1 (”anledning förtydliga och stĂ€rka programföretagens uppdrag i det nya medielandskapet”), prop. 2000/01:94 s. 29 (”de grundlĂ€ggande principerna för verksamheten ska fortsĂ€tta att gĂ€lla”), prop. 2008/09:195 s. 1 (”i huvudsak oförĂ€ndrade villkor”) och prop. 2012/13:164 s. 23 (”I huvudsak oförĂ€ndrade villkor”).

5 BBC Charter Review, Public Consultation 16 July – 8 October 2015.

9

483

Bilaga 3

SOU 2016:80

Come Dancing, ett format som utvecklades av BBC och sÄldes utomlands, som ett positivt exempel.

Vad gĂ€ller finansieringen konstaterar rapportförfattaren att ”det inte finns nĂ„gon enkel lösning”. Svagheter i dagens avgiftssystem som bland annat lyfts fram Ă€r enhetstaxan – som drabbar hushĂ„ll med svagare ekonomi hĂ„rdare Ă€n hushĂ„ll med starkare ekonomi – samt dess tydliga koppling till traditionella tv- mottagare som resulterar i att vissa grupper, ofta Ă€ldre, betalar för dem som vĂ€ljer ”Play-kryphĂ„let”. Rapporten pekar ut en rad möjliga framtidsvĂ€gar:

–BibehĂ„lla men reformera avgiftsmodellen, genom att se till att sluta ”Play- kryphĂ„let”, vilket numera ocksĂ„ har skett.

–Införa en skatteliknande medieavgift per hushĂ„ll, baserat pĂ„ den tyska modellen dĂ€r alla hushĂ„ll betalar en avgift som gĂ„r till tv, radio, online och play-tjĂ€nster. Möjlighet att bygga en modell med progressiv avgift sĂ„ att hushĂ„ll med ensamstĂ„ende betalar mindre.

–Blandad offentlig finansiering och abonnemangsmodell, avgifts- eller medieskatt till hushĂ„llen (se ovan) kombineras med ett premiumerbjudande som innehĂ„ller allt som inte Ă€r kĂ€rnverksamhet.

BBC Trust har efter en omfattande och bred process som involverat över 40 000 medborgare formellt svarat att de önskar en fortsatt bred modell, ”med nĂ„got för alla”. Samtidigt stĂ€ller man sig positiv till en modell som möjliggör utökat ansvarsutkrĂ€vande.6 Vad gĂ€ller finansieringsmodellerna vĂ€ljer BBC Trust det första alternativet i upprĂ€kningen ovan. 60 procent av den tillfrĂ„gade publiken sĂ€ger sig ocksĂ„ positiva till att fortsĂ€tta med nuvarande finansieringsmodell eller den mer allmĂ€nna medieavgiften.

En oberoende utredare har pĂ„ regeringens uppdrag utrett frĂ„gan om reglering och styrning av BBC. Utredningens rapport lĂ€mnades den 1 mars 2016 och föreslog en radikal reform. Enligt utredaren ska BBC Trust och BBC:s ”executive board” ersĂ€ttas av en enda styrelse med en majoritet av externa ledamöter. Utredaren konstaterar att regeringen har makt att utse ordförande och vice ordförande samt representanter frĂ„n de olika lĂ€nderna i Storbritannien, medan övriga ledamöter föreslĂ„s kunna utses av styrelsen sjĂ€lv under ledning av en oberoende nomineringskommittĂ©. Det föreslĂ„s Ă€ven att gransknings- och regleringsskyldigheterna flyttas frĂ„n BBC till Ofcom, den brittiska telekom- och mediemyndigheten som redan reglerar bland annat de kommersiella programbolagen med jurisdiktion i Storbritannien.7 Det pĂ„gĂ„r nu en debatt i Storbritannien om faran med att regering sjĂ€lv kommer att vilja utse ledamöter till bĂ„de den föreslagna nya styrelsen för BBC och till reglerings- och granskningsmyndigheten Ofcom:s styrelse. Regeringens proposition förvĂ€ntas komma i juni 2016.

6BBC Trust, Response to the Department for Culture, Media and Sport’s Charter Review Consultation, October 2015. “The Trust is the governing body of the BBC. We make decisions in the best interests of license fee payers and protect the independence of the BBC.”

7A Review of the Governance and Regulation of the BBC, av Sir David Clementi, publicerad den 1 mars 2016

10

484

SOU 2016:80

Bilaga 3

Finland

I augusti 2015 tillsatte det finska kommunikationsministeriet en arbetsgrupp med uppgift att ”utvĂ€rdera den finlĂ€ndska mediemarknaden”. Med utgĂ„ngspunkt i en översiktlig genomgĂ„ng av befintlig forskning presenterade gruppen en rapport den 7 december 2015 med en rad kortfattade Ă„tgĂ€rdsförslag. De förslag som har tydlig bĂ€ring pĂ„ det offentligt finansierade Rundradion AB (YLE) omfattar följande punkter:

–Definiera uppdraget nĂ€rmare (”bolagets finansieringsnivĂ„ ska justeras utifrĂ„n uppdrag samt dessas innehĂ„ll, som Ă€r noggrannare justerade Ă€n nuvarande”). Rapporten slĂ„r fast att bolagets nuvarande strategi, som gĂ„r ut pĂ„ att maximera anvĂ€ndare och marknadsledning ”gör det avsevĂ€rt svĂ„rare för de kommersiella mediernas verksamhet”.

–Öka outsourcing och inköp av oberoende produktioner. Författarna skriver

”Det Ă€r möjligt att förverkliga offentlig service producerad av kommersiella aktörer”. Kvoten av oberoende produktioner bör som första steg vĂ€xa gradvis till 30 procent av YLE:s alla utgifter.

–Vidga samarbete med hela mediemarknaden nĂ€r det gĂ€ller bl.a. teknisk kapacitet, internetdistribution samt arkivmaterial. Som ett konkret exempel dĂ€r detta vore önskvĂ€rt nĂ€mns utveckling av en teknisk plattform för distribution av inhemskt digitala innehĂ„ll.

–Inför en oberoende övervakning av Rundradions verksamhet. Bedömningen av nya tjĂ€nster ”mĂ„ste göras mer systematisk”. Effektiviteten ”mĂ„ste övervakas nĂ€rmare”.

I november 2015 tillsattes en parlamentarisk arbetsgrupp som bland annat ska analysera omfattningen av YLE:s allmĂ€nnyttiga verksamhet, hur den ska genomföras och dess finansiering. DĂ€rutöver skulle arbetsgruppen utvĂ€rdera YLE:s stĂ€llning och betydelse pĂ„ den finska mediemarknaden samt granska bolagets betydelse för demokratin och yttrandefriheten med fokus pĂ„ en ”diversifierad och oberoende kommunikation”. Gruppens utredningstid strĂ€cker sig fram till och med 31 maj 2016.

Danmark

I samband med förberedelserna för det nya danska mediestödet som lanserades 2014, diskuterades möjligheten att slÄ samman allt statligt mediestöd i en pott. Förslaget var emellertid inte omedelbart genomförbart och stödet till de tryckta medierna fördelas dÀrför fortfarande frÄn en sÀrskild stödordning, medan stödet till Danmarks Radio (DR) och de regionala TV 2-verksamheterna lÀmnas i förhÄllande till den avgift som alla danskar med en avgiftspliktig apparat ska betala. DR tar emot 3,5 miljarder danska kronor Ärligen i avgiftsmedel, medan de traditionella tidningsföretagen och internetbaserade nyhetsmedierna fÄr 400 miljoner danska kronor i mediestöd varje Är.

Det har de senaste Ă„ren förts en högljudd debatt om DR:s eventuella negativa marknadspĂ„verkan. DR sĂ€nder i dag i sex tv-kanaler och nio radiokanaler, men företaget har ocksĂ„ rĂ€tt att leverera ”program och tjĂ€nster” via ”internet och andra relevanta plattformar”. Utbudet ska omfatta nyhetsförmedling, utbildning/folkbildning, kultur och underhĂ„llning. Kritiken frĂ„n

11

485

Bilaga 3

SOU 2016:80

tidningsföretagen har frÀmst riktat in sig pÄ DR:s digitala nyhetssajt. Tidningsföretagen har hÀvdat att det Àr omöjligt att tjÀna pengar pÄ omrÄdet sÄ lÀnge som DR:s innehÄll Àr gratis och har bl.a. framfört krav pÄ att lÄsa in DR:s innehÄll bakom en sÄ kallad betalvÀgg. Enligt tidningsuppgifter frÄn november 2015 ville den danske kulturministern att DR skulle hörsamma branschens krav och resa en betalvÀgg.8 Det har ocksÄ funnits kritik frÄn kommersiella aktörer i förhÄllande till innehÄllet pÄ DR:s tv-kanaler, inte minst innehÄllet pÄ DR3, som har sÀrskilt fokus pÄ unga. Det finns Àven kritik mot att DR tillhandahÄller sina tv-sÀndningar pÄ webben via bolagets tv-app.

Det finns i nulĂ€get inga planer pĂ„ att utreda konkurrenssituationen i förhĂ„llande till DR:s marknadspĂ„verkan eller frĂ„gan om huruvida den statliga finansieringen bör fördelas över medieomrĂ„det. I den uppföljning av det mediepolitiska avtal för 2015–2018, som alla partier i Folketinget stĂ„r bakom, har dock en Public service-utredning tillsatts. Utredningen har till uppgift att ta fram ett underlag om de offentligt finansierade mediernas roll i medielandskapet de kommande Ă„ren och ska bl.a. formulera scenarier som beskriver hur de offentligt finansierade medierna i Danmark kan/bör verka i det individualiserade och fragmentiserade medielandskapet. Utredningens slutrapport ska lĂ€mnas senast den 1 januari 2017.

Norge

Den norska regeringen presenterade i juni 2015 en skrivelse (”melding”) till stortinget om ”allmennkringkasting” och mediemĂ„ngfald.9 I skrivelsen behandlas en rad frĂ„gor med betydelse för Ă€garstyrningen av Norsk Rikskringkasting (NRK). Stortingets familje- och kulturutskott har behandlat skrivelsen och i februari 2016 presenterades utskottets slutsatser.10 Sammantaget behandlar den norska regeringen och stortinget flera av de punkter som kĂ€nns igen frĂ„n andra lĂ€nders mediepolitiska debatter. I grunden handlar det om att vĂ€rna ett starkt och nyskapande NRK och bland de Ă„tgĂ€rder som nĂ€mns finns bl.a. följande:

–För att skapa större avstĂ„nd mellan regeringen och NRK bör en buffertmodell som den svenska (med Förvaltningsstiftelsen) utredas.

–Den expertgrupp som hĂ„ller pĂ„ att se över den framtida finansieringen av NRK, som ska vara klar den 1 juli 2016, bör Ă€ven titta pĂ„ en modell liknande den finska.

–NRK har redan full frihet att ta de plattformar i bruk som man behöver för att nĂ„ ut till medborgarna.

–NRK bör ha ett sjĂ€lvstĂ€ndigt ansvar att bidra till den norska mediemĂ„ngfalden.

8”Minister presser pĂ„ for at fĂ„ DR til at indfĂžre login pĂ„ netmedier”, artikel publicerad i den danska tidningen Politiken den 22 november 2015.

9Det kongelege Kulturdepartement. Meld. St. 38 (2014–2015) Open og opplyst.

10Stortinget. Innst. 178 S (2015-2016).

12

486

SOU 2016:80

Bilaga 3

–Nya redaktionella tjĂ€nster som inte ingĂ„r i NRK:s kĂ€rnverksamhet omfattas redan av krav pĂ„ förhandsgranskning.

–Kommersiell ”allmennkringkasting” bör kunna fĂ„ kompensation för merkostnader som uppstĂ„r i samband med sitt ”allmennkringkastings”- uppdrag”.

–Norska ”allmennkringkastere” bör investera mer i produktionen av norska filmer och tv-serier.

I september 2015 tillsattes Mediemangfoldsutvalget med uppdrag att utreda vilka mĂ„l staten ska ha för mediemĂ„ngfalden och hur statens ekonomiska verktyg, bĂ„de ”kringkastingsavgift” och produktionsstöd, bĂ€st kan anvĂ€ndas för att stimulera en fortsatt mediemĂ„ngfald i Norge. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017.

Likartade frÄgor

Det Ă€r alltsĂ„ i mĂ„ngt och mycket samma mediepolitiska frĂ„gor som diskuteras i olika lĂ€nder i förhĂ„llande till de offentligt finansierade medierna. Utmaningarna sett frĂ„n statsmakternas sida Ă€r likartade, liksom de lösningsförslag som diskuteras. LĂ€nderna har dock kommit olika lĂ„ngt med att genomföra politiska Ă„tgĂ€rder. Även om det dĂ€rför inte finns en fĂ€rdig Ă„tgĂ€rdslista att kopiera frĂ„n andra lĂ€nder visar exemplen ovan att diskussionen handlar om statens relation till det offentligt finansierade medieföretaget, om behovet av nya finansieringslösningar, om programverksamhetens inriktning och om uppföljning av verksamheten. I de följande avsnitten diskuteras dessa frĂ„gor utifrĂ„n det svenska exemplet.

6Ny och starkare position för de offentligt finansierade medierna

6.1Förvaltningsstiftelsen och de tre programbolagen

Den nuvarande organisationen

Med bĂ„de riksradio, lokalradio, utbildningsradio och television pĂ„ agendan ombildades Sveriges Radio AB i slutet av 1970-talet till en koncern med fyra dotterbolag. Den modellen kom sedan att gĂ€lla till början av 1990-talet dĂ„ koncernen upplöstes och de tre aktiebolagen SR, SVT och UR i stĂ€llet bildades. Bolagen kom under nĂ„gra Ă„r att Ă€gas av varsin, för Ă€ndamĂ„let bildad, stiftelse, med syftet att frĂ€mja sjĂ€lvstĂ€ndigheten hos de tre bolagen. Redan 1997 lades de tre stiftelserna ned och ersattes av en gemensam stiftelse – Förvaltnings- stiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB – eftersom lösningen med tre olika stiftelser visat sig vara mindre Ă€ndamĂ„lsenlig. I den nya koncernen Ă€r Förvaltningsstiftelsen moderstiftelse och programbolagen dotterbolag. Det Ă€r ocksĂ„ den organisatoriska modell som fortfarande gĂ€ller.

De tre programbolagen Àger tillsammans Sveriges Radio Förvaltnings AB och RadiotjÀnst i Kiruna AB (Rikab). I det hÀr sammanhanget Àr Rikab av sÀrskilt intresse och beskrivs dÀrför lite nÀrmare. Programbolagen Àger Rikab enligt en sÀrskild fördelningsnyckel: SVT Àger 61 procent, SR 34 procent och UR 5

13

487

Bilaga 3

SOU 2016:80

procent. Platserna i Rikab:s styrelse Àr fördelade sÄ att SVT utser styrelseordförande, en ordinarie ledamot och en suppleant, SR utser tvÄ ordinarie ledamöter och en suppleant, medan UR utser en ordinarie ledamot och en suppleant. Av totalt sju ordinarie ledamöter utser de tre programbolagen alltsÄ tre, varav en Àr ordförande. Av övriga ordinarie ledamöter Àr tre hÀmtade frÄn Rikab, den verkstÀllande direktören och tvÄ arbetstagarrepresentanter. En sjunde ledamot Àr oberoende frÄn programbolagen och Rikab.11

Att cheferna för SR, SVT och UR sitter i styrelsen för det bolag som samlar in avgiftsmedel som finansierar företagens verksamhet kan ses som nÄgot positivt, nÄgot som har potentialen att öka engagemanget för avgiftsinhÀmtningen i bolagens högsta operativa ledning. Men det riskerar Àven att skapa en situation med dubbla stolar. I samband med diskussionen om huruvida radio- och tv- avgiften skulle omfatta datorer med internetuppkoppling kunde det ifrÄgasÀttas vilket av de tvÄ bolagens, dÄ delvis motstridiga intressen, som Rikabs styrelseordförande, tillika VD i SVT, representerade. Bolagen har Àven prövat frÄgan om den dubbla styrelserepresentationen internt, men kommit till slutsatsen att fördelarna med att direktörerna Àr direkt engagerade i avgiftsinsamlingen övervÀger.12

Alternativ till tre fristÄende programbolag?

Den senaste statliga utredningen om de offentligt finansierade medierna – Public service-kommittĂ©n som verkade under 2011–2012 – hade uppdraget att utreda om samarbetet mellan SR, SVT och UR borde fördjupas i syfte att uppnĂ„ en ökad produktivitet och effektivitet och om det fanns skĂ€l att förĂ€ndra bolagens roll och uppdrag i detta hĂ€nseende. Samtidigt slog regeringen fast att den svenska modellen med tre separata programbolag möjliggjorde företagsspecifika prioriteringar vilket gynnade mĂ„ngfalden pĂ„ medie- marknaden.13 KommittĂ©n tolkade direktiven som att det Ă€ven för den kommande tillstĂ„ndsperioden skulle finnas tre separata bolag, men betonade att bolagen kontinuerligt skulle vidta Ă„tgĂ€rder som syftade till ökad effektivitet och produktivitet.14 I den efterföljande propositionen intog regeringen ocksĂ„ den hĂ„llningen och ingen förĂ€ndring av organisationen genomfördes inför tillstĂ„ndsperioden 2014–2019.15

Under remissförfarandet av Public service-kommitténs betÀnkande uppstod det dock en intressant situation. I sitt remissvar föreslog ett av programbolagen, SVT, att regeringen borde pröva frÄgan om ett samgÄende mellan SVT och UR för att pÄ sÄ sÀtt stÀrka utbildnings- och folkbildningsutbudet. Enligt bolaget skulle en sammanhÄllen produktion av dessa program kunna leda till rationaliseringar pÄ i storleksordningen 45-60 miljoner kronor, frÀmst inom administration och teknik, och en motsvarande effekt kunde inte uppnÄs endast genom ökad samverkan. I en artikel i SVT:s interntidning Vi pÄ tv preciserades besparingspotentialen till att gÀlla borttagande av dubblerade inköps-

11Uppgifter hÀmtade frÄn Rikab:s webbplats i februari 2016.

12Uppgifter frÄn telefonintervju med Eva Hamilton, tidigare VD för SVT, i mars 2016.

13Dir. 2011:51.

14Nya villkor för public service (SOU 2012:59 s. 244).

15Prop. 2012/13:164 s. 87–88.

14

488

SOU 2016:80

Bilaga 3

organisationer, studior och kontrollrum, produktionsorganisationer, administrationer och ledningsfunktioner.16

Ledningen för UR svarade i samma tidning att SVT anvĂ€nde ”trollerisiffror” och att en besparing pĂ„ 60 miljoner kronor skulle förutsĂ€tta att samtliga chefer, hela personal- och ekonomiavdelningarna, all studioteknik och den avdelning som dĂ„ hette Interaktiva medier skulle behöva tas bort. Utspelet frĂ„n SVT ansĂ„gs riskera att skada förtroendet för de offentlig finansierade medierna och slĂ„ tillbaka mot SVT. I sitt remissvar angav UR ocksĂ„ att pluralismen med tre bolag som samarbetar utifrĂ„n tre tydliga uppdrag gynnar publiken och anvĂ€ndarna och Ă€r effektiv.17 Andra argument som anvĂ€nts mot en sammanslagning Ă€r att det skulle minska mĂ„ngfalden och leda till en stor, tung organisation med lĂ„nga beslutsvĂ€gar.

FrÄgan om en sammanslagning av tvÄ eller alla tre programbolagen har sÄledes diskuterats bland de berörda programbolagen men i den allmÀnna mediepolitiska debatten har det inte varit en stor frÄga och pÄ den politiska nivÄn har den inte varit ett reellt alternativ sedan början av 1990-talet. Samtidigt Àr det intressant att flera jÀmförbara lÀnder har valt att ha en samlad organisation för sina offentligt finansierade medier, t.ex. vÄra grannar i Norge, Danmark och Finland. Flera röster i den svenska mediedebatten, dÀribland en tidigare vd för SVT, har ocksÄ argumenterat för en ny och gemensam organisation.18

OrganisationsfrÄgan behöver inte vara avgörande för de offentligt finansierade mediernas framtid, men enligt Medieutredningen vore det oklokt och kontraproduktivt om inte den utredning som ska se över villkoren för en ny tillstÄndsperiod Àven prövade andra organisationslösningar. Principen som kan sÀgas gÀlla i dag Àr ett bolag för radiosÀndningar, ett för tv-sÀndningar och ett för utbildning/folkbildning. Med tanke pÄ den hastiga tekniska utvecklingen skulle den principen redan i dag ha kunnat resultera i ett separat bolag för mobiltjÀnster och ytterligare ett för program och tjÀnster i surfplattor. I stÀllet har de gamla programbolagen omfamnat de nya möjligheterna inom ramen för sina befintliga verksamheter.

Som framgÄtt av tidigare debatter (se ovan) kan det vara svÄrt att i förvÀg ange hur stora summor som kan sparas genom att slÄ samman tvÄ eller flera sjÀlvstÀndiga organisationer, ta bort dubblerade funktioner, effektivisera verksamheterna och uppnÄ nya synergier. SÄdana teoretiska berÀkningar kan med rÀtta ifrÄgasÀttas eftersom det egentligen Àr först nÀr organisationsarbetet Àr avslutat som det gÄr att redovisa exakta summor. Med ett alternativt tillvÀgagÄngssÀtt kan uppdragsgivaren i stÀllet ange ett ekonomiskt mÄl för omorganisationen, utifrÄn en bedömning av en rimlig besparingspotential. Med

16Sveriges Televisions remissvar pÄ betÀnkandet Nya villkor för public service och artikel i tidningen Vi pÄ tv, nr. 2/2013. DÄvarande VD för SVT, Eva Hamilton, skrev ocksÄ en debattartikel i Àrendet som publicerades pÄ DN Debatt den 22 januari 2013. En tidigare VD för SVT, Christina Jutterström, argumenterar i boken Fri television? (Natur & Kultur, 2008) för en sammanslagning av alla tre programbolagen.

17Utbildningsradions remissvar och artikel i Vi pÄ tv, nr. 2/2013.

18T.ex. Patrik Oksanen, Mittmedia, och Ove Joanson, tidigare ordförande i Förvaltningsstiftelsen.

15

489

Bilaga 3

SOU 2016:80

en sÄdan utgÄngspunkt Àr det Medieutredningens bedömning att en betydande besparing bör vara möjlig att uppnÄ genom en sammanslagning av de tre programbolagen samt genom de effektiviseringar bÄde i administration och programverksamhet som kan följa av sammanslagningen.

Offentlighetsprincipen

De offentligt finansierade medierna kan sĂ€gas ha en oklar konstitutionell stĂ€llning. UtifrĂ„n exemplet SVT beskriver Medieutredningen, med stöd av professor Hans-Gunnar Axberger som var ordförande i PresstödskommittĂ©n 2012–2013, att verksamheten varken kan ses som en myndighet eller ett privat företag, men att det finns fler likheter med en förvaltning Ă€n med företagande.19 I linje med detta har Axberger ocksĂ„ ifrĂ„gasatt varför grundlĂ€ggande principer inom det allmĂ€nna saknas i regelverket för de offentligt finansierade medierna. Det gĂ€ller t.ex. offentlighet och insyn, liksom de anstĂ€lldas meddelarfrihet.20

Offentlighetsprincipen Àr en grundlagsfÀst princip som innebÀr att allmÀnheten och medierna har rÀtt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. I huvudsak handlar det om att vem som helst fÄr lÀsa handlingar som inte omfattas av sekretess, att tjÀnstemÀn har rÀtt att lÀmna uppgifter till medier för publicering eller att sjÀlva offentliggöra uppgifter.21

Offentlighets- och sekretsslagen (2009:400) innehÄller bl.a. bestÀmmelser om myndigheters och vissa andra organs handlÀggning vid registrering, utlÀmnande och övrig hantering av allmÀnna handlingar. I en bilaga till lagen anges de statliga aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och andra privatrÀttsliga organ som Àr skyldiga att tillÀmpa offentlighetsprincipen och offentlighets- och sekretesslagen. Offentlighetsprincipen och lagen gÀller dock bara för den verksamhet som anges i bilagan. Av bilagan framgÄr att Rikab omfattas av rÀtten att ta del av handlingar som hör till Àrenden om radio- och tv-avgifter. I samma bilaga finns det flera stiftelser och bolag inom företrÀdesvis kultur- och högskoleomrÄdet som har bedömts rymma verksamheter som ska omfattas av rÀtten att ta del av handlingar. Programbolagen finns dock inte med i bilagan och deras verksamhet omfattas sÄledes inte av offentlighetsprincipen.

Enligt Medieutredningen finns det goda skÀl som talar för att offentlighetsprincipen bör omfatta medier som finansieras med lagreglerade medel. Det Àr en angelÀgen ÄtgÀrd som syftar till att sÀkerstÀlla att förtroendet för dessa medier pÄ sikt inte urholkas. Det Àr samtidigt viktigt att beakta den breda och mÄngfacetterade verksamhet som bedrivs av programbolagen och att den bl.a. omfattar nyhetsredaktioner som förutsÀtter kÀllskydd och andra verksamhetsomrÄden som krÀver affÀrssekretess. Med dessa förutsÀttningar bör den kommande utredningen fÄ i uppdrag att nÀrmare övervÀga i vilken utstrÀckning de offentligt finansierade medierna bör omfattas av offentlighetsprincipen.

19SOU 2015:94 s. 281.

20Hans-Gunnar Axberger: En stat i staten. Artikel i Forum Axess, publicerad den 8 juni 2015.

21AllmÀnhetens rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar och meddelarfriheten för tjÀnstemÀn framgÄr av tryckfrihetsförordningen (TF).

16

490

SOU 2016:80

Bilaga 3

FrÄgan om en eventuell sammanslagning av de tre programbolagen rymmer alltsÄ flera delfrÄgor som den kommande utredningen bör fÄ i uppdrag att pröva.

En frÄgestÀllning att utreda

Sammanslagning av de tre bolagen

Inför en ny tillstÄndsperiod bör det utredas om de tre nuvarande programbolagen ska slÄs samman till ett bolag. Möjliga positiva effekter kan vara stÀrkt uppdragsfokus samt effektiviseringar t.ex. genom att onödigt dubbelarbete kan begrÀnsas bÄde i administrationen och i programverksamheten. Utredningens mÄl bör vara att se över hur en sammanhÄllen verksamhet kan stÀrka ÀndamÄlsenligheten samtidigt som betydande resurser kan frigöras. Utredningen bör vidare se över det nya bolagets konstitutionella stÀllning. En sÀrskild frÄga Àr i vilken utstrÀckning verksamheten bör omfattas av offentlighetsprincipen.

6.2UtnÀmningsmakten

Förvaltningsstiftelsen som buffert mellan politiken och programbolagen

Det Àr genom Förvaltningsstiftelsen som staten utövar sin utnÀmningsmakt i förhÄllande till de offentligt finansierade medierna.22 Staten, genom regeringen, utser ledamöterna och ordförande i stiftelsens styrelse. Enligt stiftelse- förordnandet ska styrelsen ha elva ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande. Ursprungligen utsÄgs ordföranden för tvÄ Är och övriga ledamöter för fyra Är, men i samband med att riksdagens mandatperioder Àndrades till fyra Är, i mitten av 1990-talet, Àndrades ocksÄ mandatperioden för Förvaltningsstiftelsens ordförande till fyra Är och för övriga ledamöter till Ätta Är. Ordföranden och fem ledamöter utses senast i december Äret efter det Är under vilket det hÄllits ordinarie riksdagsval. PÄ sÄ sÀtt kan en majoritet, ordföranden och halva styrelsen, bytas efter varje ordinarie riksdagsval. Syftet med denna ordning har frÄn början varit att skapa en tröghet i systemet och förhindra tvÀra politiska kast och eventuella försök till politisk pÄverkan.

Enligt stiftelseförordnandet ligger det Àven pÄ staten genom regeringen att entlediga ledamöterna. Uppdraget upphör i förtid om ledamoten begÀr det.

Annars fĂ„r regeringen entlediga en ledamot endast om det finns ”synnerliga skĂ€l”. En sĂ„dan formulering ger regeringar ett litet handlingsutrymme men kan ocksĂ„ anses skapa möjligheter att, utan att gĂ„ utanför gĂ€llande regelverk, begrĂ€nsa oberoendet för de offentligt finansierade medierna. En regering som inte bejakar fria, oberoende medier kan dĂ€rmed relativt snabbt byta till lojala ledamöter i styrelsen. Om en ledamots uppdrag upphört i förtid ska en ny ledamot utses för den tid som Ă„terstĂ„r av den avgĂ„ngne ledamotens förordnande. Stiftelseförordnandet anger ocksĂ„ att varken ledamöter av

22 Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande, daterat den 12 december 1996 samt regeringsbeslut om Àndring av stiftelseförordnandet den 22 december 1999 respektive den 15 februari 2007.

17

491

Bilaga 3

SOU 2016:80

regeringen, anstÀllda i Regeringskansliet eller anstÀllda i programbolagen fÄr ingÄ i styrelsen. Bland styrelsens ledamöter bör det dÀremot finnas personer med erfarenhet frÄn olika verksamheter i samhÀllet och olika delar av landet. En jÀmn könsfördelning ska ocksÄ efterstrÀvas.

Enligt den proposition som lÄg till grund för de tre ursprungliga stiftelserna i början av 1990-talet ska de politiska partierna i riksdagen föreslÄ kandidater till de styrelseplatser som regeringen tillsÀtter. Det sÀgs vidare att styrelsen bör kunna ha en partipolitisk sammansÀttning och att det inte bör föreligga nÄgot förbud mot att utse riksdagsledamöter.23 Inget av detta framgÄr dock av stiftelseförordnandet. Regeringen fÄr Àndra eller upphÀva enskilda föreskrifter i förordnandet, men nÀr det gÀller styrelsens sammansÀttning fÄr det bara ske om ett beslut av riksdagen föranleder det. Innan regeringen beslutar om nÄgon Àndring ska styrelsen beredas tillfÀlle att yttra sig. En regering med parlamentariskt stöd i riksdagen kan alltsÄ Àndra i stiftelseförordnandet förhÄllandevis snabbt.

En viktig uppgift för Förvaltningsstiftelsens styrelse Àr att utse ledamöterna i programbolagens styrelser. Före 2010 gÀllde att regeringen utsÄg ordförande och en suppleant i respektive programbolags styrelse, medan övriga ledamöter utsÄgs av Förvaltningsstiftelsen. Numera utses alla ledamöter i programbolagens styrelser av stiftelsen. I samband med att denna förÀndring genomfördes diskuterades Àven hur ordförande i Förvaltningsstiftelsen skulle tillsÀttas. Dittills hade ordföranden utsetts bland dem som nominerats av de politiska partierna, men i och med att ordföranden i programbolagens styrelse inte lÀngre skulle utses efter politiska samrÄd, borde Àven stiftelsens ordförande utses av regeringen utifrÄn kompetens, integritet och lÀmplighet pÄ samma sÀtt som andra regeringsutnÀmningar.24 Det Àr ocksÄ den ordning som gÀller sedan 2010.

De tvÄ ordföranden som tillsatts sedan den nya ordningen infördes har bÄda en tydlig branschprofil. BÄda har dessutom en bakgrund som tidigare anstÀllda vid SVT. Eftersom regeringsutnÀmningar av styrelseledamöter i Förvaltnings- stiftelsen inte följer den relativt öppna process som numera gÀller för regeringens anstÀllningar av myndighetschefer Àr det inte möjligt att följa den process som föregÄr besluten om styrelseordföranden. Stiftelseförordnandet anger inte heller nÄgon sÀrskild valberedningsprocess. Detsamma gÀller för Förvaltningsstiftelsen, nÀr det gÀller det förberedande arbetet inför tillsÀttandet av ledamöter av programbolagens styrelser. Det Àr Medieutredningens uppfattning att insyn motverkar misstro och att det finns anledning för en kommande utredning att se över hur transparensen i dessa processer kan stÀrkas.

Stiftelsens roll i förhÄllande till programbolagen Àr bl.a. att vid ÄrsstÀmmorna i bolagen ta stÀllning till frÄgan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkstÀllande direktörerna. Enligt uppgift frÄn stiftelsens webbplats har vare sig stiftelsen eller programbolagens styrelser nÄgot inflytande över programmen eller dess innehÄll, det har enbart respektive bolags företagsledning. Samtidigt

23Prop. 1992/93:236 s. 15–16.

24Prop. 2008/09:195 s. 61–62.

18

492

SOU 2016:80

Bilaga 3

beskrivs hur stiftelsens styrelse med vissa mellanrum trÀffar styrelserna för programbolagen och mera regelbundet ordförandena i bolagens styrelser och de verkstÀllande direktörerna. FöretrÀdare för stiftelsen, i första hand ordförande, vice ordförande och kanslichef, har Àven fortlöpande kontakter med företrÀdare för programbolagen i form av styrelseordförandena och verkstÀllande direktörerna samt företagens ekonomi- och juristfunktioner. Vid dessa kontakter orienterar sig stiftelsen om bolagens verksamhet och om aktuella frÄgor som behandlas i styrelserna. Dessutom diskuteras frÄgor av gemensamt intresse för stiftelsen och programbolagen.25

Av beskrivningen pÄ stiftelsens webbplats förefaller det vara relativt tÀta kontakter mellan stiftelsen och programbolagen, utöver den Ärliga genomgÄngen av verksamheterna samt det formella uppdraget att utse ledamöter i programbolagens styrelser. Detta kan ses som ett positivt inslag för verksamheterna, men en eventuell otydlig grÀnsdragning skulle ocksÄ kunna utnyttjas för otillbörlig pÄverkan. Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det av yttersta vikt att buffertfunktionen sÀkerstÀlls sÄ att programverksamhetens oberoende inte kan ifrÄgasÀttas.

Vid det möte som Medieutredningen höll med ledande företrÀdare för de offentligt finansierade medierna den 7 januari 2016 diskuterades gÀllande ordning med att ledamöter i riksdagens kulturutskott kan ta plats i Förvaltningsstiftelens styrelse utifrÄn att de dÄ kan hamna pÄ dubbla stolar.26 Samtidigt vittnade programbolagen om att den svenska modellen med en förvaltningsstiftelse som buffert mellan programbolagen och regeringen ofta lyfts fram som förebild nÀr frÄgan diskuteras med medieföretrÀdare frÄn andra lÀnder.27

Risken för ökad politisk styrning

Utvecklingen mot en hÄrdhÀnt politisk styrning av medierna i Polen 2015 och Ungern sedan en lÄng rad Är tillbaka har uppmÀrksammats och kritiserats av mÄnga, inte minst av medieföretrÀdare i andra lÀnder.28 I det polska exemplet handlar kritiken i huvudsak om att regeringen skaffat sig en möjlighet att bÄde tillsÀtta och avskeda journalister, redaktörer och nyhetsproducenter som arbetar pÄ det statliga tv-bolaget TVP. En frÄga som dÄ har vÀckts Àr om samma utveckling skulle vara möjlig i andra lÀnder givet att en regering, som Àr emot fria och oberoende medier, sÄ önskar. I en motion om pressetik föreslÄr riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD) att riksdagen bör ge regeringen i uppgift att se över möjligheten till att tydliggöra det ansvar som medier har nÀr det gÀller pressetik.29 Denna typ av initiativ Àr ett exempel pÄ att det i dag existerar politiska strömningar som vill öka det statliga inflytandet över

25Uppgifter hÀmtade frÄn stiftelsens webbplats i februari 2016.

26I den nuvarande styrelsen för Förvaltningsstiftelsen ingĂ„r sex riksdagsledamöter. Tre av dessa har ocksĂ„ plats i riksdagens kulturutskott, som bereder Ă€renden som berör de offentligt finansierade medierna. Övriga tre har plats i riksdagens konstitutionsutskott, som bereder Ă€renden om lagstiftning om radio, television och film.

27Framkom vid mötet den 7 januari 2016.

28De tre cheferna för SR, SVT och UR skrev en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter den 12 januari 2016 med rubriken Polens regering mÄste riva upp beslutet om medielag.

29Motion till riksdagen 2015/16:3105 av Markus Wiechel (SD).

19

493

Bilaga 3

SOU 2016:80

medierna. Enskilda initiativ i liknande riktning som den oroande utvecklingen vi noterar i delar av Europa existerar sÄlunda Àven i Sverige.

Trots den svenska modellen med Förvaltningsstiftelsen som buffert har en ny regering som inte bejakar fria, oberoende medier vissa möjligheter att öka den politiska styrningen av de offentligt finansierade medierna i Sverige. Utan att Àndra vare sig stiftelseförordnande eller tidigare riksdagsbeslut kan en ny regering som sÄ önskar omedelbart efter ett riksdagsval entlediga ordförande och ledamöter i stiftelsens styrelse, genom att Äberopa s.k. synnerliga skÀl, och ersÀtta dem med politiskt lojala personer. Vill en ny regering gÄ mer varsamt fram uppstÄr det ett tillfÀlle drygt ett Är efter valet dÄ mandatperioderna för bÄde ordföranden och fyra ledamöter löper ut. De politiska partierna i riksdagen har visserligen en rÀtt att nominera kandidater, men det finns inget som tvingar en regering att utse dessa till ledamöter.

Med en regeringslojal majoritet i Förvaltningsstiftelsens styrelse kan samman- sÀttningen av programbolagens styrelser och i förlÀngningen Àven chefs- tjÀnsterna i programbolagen snabbt pÄverkas.

Anslagsvillkoren Àr viktiga styrdokument och ska formellt ha sin grund i sÀndningstillstÄndens bestÀmmelser. Det finns ÀndÄ möjligheter för en ny regering med parlamentariskt stöd att Àndra i det som uppfattats vara centrala delar av uppdraget för de offentligt finansierade medierna, t.ex. 55- procentsregeln, förhandsprövningen och kravet pÄ en decentraliserad organisation. Det finns heller ingen garanti för att medelsanvisningen skulle följa en viss utveckling oavsett politisk majoritet i riksdagen. DÀrmed kan verksamheterna vid de offentligt finansierade medierna, utan nÄgra förÀndringar i gÀllande regelverk, bÄde fÄ en delvis ny inriktning eller tvingas till kraftiga besparingar.

Enligt radio- och tv-lagen gĂ€ller ett sĂ€ndningstillstĂ„nd för radio och tv i allmĂ€nhetens tjĂ€nst för den tid regeringen beslutat. Under vissa förutsĂ€ttningar och med stöd i riksdagen kan en regering ocksĂ„ besluta att förkorta en tidigare beslutad giltighetstid. Efter riksdagsvalet 2006 framfördes det som en möjlighet av den nya kulturministern.30 I budgetpropositionen för 2007, som lĂ€mnades till riksdagen i mitten av oktober 2006, föreslog ocksĂ„ regeringen att den sexĂ„riga tillstĂ„ndsperiod som riksdagen tidigare beslutat för perioden 2007–2012 i stĂ€llet skulle gĂ€lla i endast tre Ă„r, 2007–2009. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Enligt anslagsvillkoren finns det ocksĂ„ en ordning för hur staten, i den stund det inte lĂ€ngre finns ett sĂ€ndningstillstĂ„nd, fĂ„r inlösa byggnader, inredning, utrustning, inventarier och installationer som tillhör de offentligt finansierade medierna.

En viktig frÄgestÀllning som bör utredas inför nÀsta tillstÄndsperiod Àr dÀrför hur ett scenario enligt ovan kan försvÄras, sÄ att en fri och oberoende verksamhet i högre grad kan garanteras för de offentligt finansierade medierna. Ett tÀnkbart alternativ Àr att medelstilldelning, uppdragsformulering och utnÀmningar flyttas frÄn regering till riksdag, enligt den modell som gÀller för

30 Dagens Nyheter (2006): SÀndningstillstÄnd kan bli kortare för public service, publicerad den 11 oktober 2006.

20

494

SOU 2016:80

Bilaga 3

Riksdagens ombudsmÀn (JO), Riksrevisionen och Riksbanken. Med Riksbankens lagstadgade sjÀlvstÀndighet följer att riksdagen utser ledamöter (11 stycken) i riksbanksfullmÀktige. FullmÀktige utser i sin tur en direktion bestÄende av sex personer och övervakar att ledamöterna i direktionen arbetar för att nÄ Riksbankens mÄl. Direktionsledamöterna utses för mandatperioder pÄ fem eller sex Är, enligt ett rullande schema. En av ledamöterna utses till riksbankschef och Àr tillika ordförande i direktionen. Riksbankens ansvar för penningpolitiken Àr fastlagd i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Det Àr direktionen som fattar de penningpolitiska besluten utan att ta direktiv frÄn nÄgon annan.31

Även med en sĂ„dan ordning finns det en viss risk för politisk styrning genom att riksdagen utser ledamöter i centrala instanser och formulerar politikens inriktning. En ytterligare tröghet i systemet kan Ă„stadkommas genom krav pĂ„ kvalificerad majoritet bakom riksdagsbeslut som innebĂ€r större förĂ€ndringar av villkoren eller genom att lĂ€gga den typen av beslut i nivĂ„ med grundlagsĂ€ndringar, som krĂ€ver tvĂ„ riksdagsbeslut med val emellan. En annan modell kan vara att en helt sjĂ€lvstĂ€ndig instans skapas, med ledamöter utsedda av mediebranschen och med uppdraget att bl.a. vara en helt oberoende buffert mellan politiken och de offentligt finansierade medierna. Medieutredningen avser att Ă„terkomma till frĂ„gan om ett sĂ„dant oberoende organ i det kommande slutbetĂ€nkandet.

Oberoendet frĂ„n politiken Ă€r emellertid inte en envĂ€gsrelation, som endast handlar om att politiken inte ska pĂ„verka medierna. Samma princip borde Ă€ven kunna appliceras i andra riktningen; att medierna inte bör pĂ„verka politiken för egna intressen. PĂ„verkan kan visserligen ses som nĂ„got positivt men mot bakgrund av mĂ„len bibehĂ„llen trovĂ€rdighet och ökad transparens bör en kommande utredning Ă€ven pröva principen om huruvida programbolagen kan anvĂ€nda avgiftsmedel för ”public affairs” eller lobbying.

En frÄgestÀllning att utreda

StÀrkt oberoende stÀllning

En ny utredning bör ha i uppdrag att ta fram förslag som syftar till att begrÀnsa möjligheterna till otillbörlig politisk styrning, sÄ att en fri och oberoende verksamhet kan garanteras. Som tÀnkbara alternativ bör utredningen pröva förutsÀttningarna för att placera de offentligt finansierade medierna direkt under riksdagen, i enlighet med den modell som bl.a. gÀller för Riksbanken. En annan modell kan vara att en helt sjÀlvstÀndig instans skapas, med ledamöter utsedda av mediebranschen och med uppdraget att bl.a. vara en helt oberoende buffert mellan politiken och de offentligt finansierade medierna. Medieutredningen avser att Äterkomma till frÄgan om ett sÄdant oberoende organ i det kommande slutbetÀnkandet. En ytterligare tröghet i systemet skulle kunna Ästadkommas genom krav pÄ kvalificerad majoritet eller genom att dessa frÄgor fÄr samma status som grundlagar, med krav pÄ tvÄ pÄ varandra följande riksdagsbeslut med val emellan för beslut om Àndrade villkor. Utredningen bör

31 Uppgifter hÀmtade frÄn Riksbankens webbplats i mars 2016.

21

495

Bilaga 3

SOU 2016:80

Àven se över om det Àr förenligt med ÀndamÄlet att anvÀnda avgiftsmedel för lobbying.

6.3En ny finansieringsmodell

Den nuvarande avgiftsmodellen

Av radio- och tv-lagen framgÄr att det Àr regeringen som ger tillstÄnd att sÀnda radio och tv som finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering och av radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst. Denna modell med en sÀrskild ordning för betalning och insamling av avgifter vid sidan av statsbudgeten, som anvÀnds för att finansiera de offentligt finansierade medierna, har funnits i huvudsak oförÀndrad sedan radions barndom.32

Modellen innebÀr att alla som har en tv-mottagare ska betala en avgift till RadiotjÀnst i Kiruna AB. NÀr avgiften ska förÀndras sker det genom en Àndring av radio- och tv-avgiftslagen. Avgiften samlas i det s.k. rundradiokontot och Àven om medlen inte ingÄr i statsbudgeten Àr det regeringen som varje Är lÀmnar ett förslag till riksdagen om medelstilldelningen till SR, SVT och UR. Riksdagen beslutar regelmÀssigt i enlighet med regeringens förslag. I början av tillstÄndsperioden fattar riksdagen ett rambeslut om medelstilldelning som regeringen har att förhÄlla sig till.

Som framgÄtt finns det inga garantier för att staten ska skjuta till de förvÀntade medlen varje Är. I praktiken har dock medelsanvisningen följt den praxis som utvecklats, med en Ärlig upprÀkning och med sÀrskilda förstÀrkningar nÀr sÄ har motiverats.33 I figur 1 redovisas medelsanvisningen till SR, SVT och UR för Ären 1997 och 2016. Som jÀmförelse redovisas statsanslaget till presstöd för motsvarande Är.

32Begreppet ”radio- och tv-avgift” har beslutats för att tydliggöra att avgiften avser bĂ„de radio och tv och att den finansierar SR, SVT och UR (prop. 2008/09:195 s. 26– 27).

33För en beskrivning av medelstilldelningen till SR, SVT och UR – se prop. 2012/13:164 s. 82–84.

22

496

SOU 2016:80

Bilaga 3

Figur 1

Medelstilldelning till SR, SVT och UR samt anslaget till presstöd

 

(mnkr)

KÀlla: Budgetpropositionerna för 1997 och 2006.

Att endast redovisa den faktiska tilldelningen av offentliga medel till de olika delarna av medielandskapet ger naturligtvis inte hela bilden av utvecklingen, dÄ denna form av redovisning inte tar in alla nyanser som kontexten pÄ mediemarknaden, anvÀndarmönstrens förÀndringar eller eventuella skiftningar i uppdragen. Den totala nivÄn pÄ presstödet pÄverkas t.ex. av antalet stödberÀttigade dagstidningar. Men figur 1 visar ÀndÄ pÄ en iögonenfallande skillnad mellan hur presstödet och anslagen till de offentligt finansierade mediernas har utvecklats över tid.

Presstödet har endast ökat med knappa 5 procent (i praktiken en minskning dÄ det inte tÀcker inflationskompensation) över tvÄ decennier medan anslagen till SR ökat med 72 procent, anslagen till SVT med 65 procent och anslagen till UR med 81 procent. Den Ärliga upprÀkningen under innevarande tillstÄndsperiod Àr tvÄ procent och det ska enligt regeringen ge stabila ekonomiska förutsÀttningar, samtidigt som det skapar ett tryck pÄ företagen att effektivisera verksamheten.34 Enligt företrÀdarna för programbolagen har de dock inte en starkare finansiering Àn mÄnga kommersiella medieaktörer, eftersom medels- tilldelningen inte fullt ut följer kostnadsutvecklingen.35

Vid de möten som Medieutredningen haft med ledande företrÀdare för kommersiella medier har den nuvarande fördelningen av statens samlade

34Prop. 2012/13:164 s. 83.

35Framkom vid mötet med de offentligt finansierade medierna den 7 januari 2016.

23

497

Bilaga 3

SOU 2016:80

mediestöd kommenterats med att insatserna torde behöva omprövas och omprioriteras.36

Behovet av en ny finansieringskÀlla

Att ersÀtta ett gammalt och invant system med ett nytt och oprövat krÀver oftast mycket goda skÀl. Att det gÀllande systemet med radio- och tv-avgifter har sina begrÀnsningar har blivit uppenbart i takt med att tv-sÀndningar och radioprogram kan följas (ses/höras) utan att det förutsÀtter en radio- eller tv- mottagare. Samtidigt har den nuvarande ordningen fortfarande fördelen av en hög betalningsvilja, Àven om den hypotetiskt skulle kunna vara lika stor om staten beslutade om nya finansieringsformer. Förslag om nya sÀtt att organisera insamling av medel till de offentligt finansierade medierna har hittills inte vunnit politiskt gehör.37

Problemen med att ta ut en apparatbaserad avgift i en alltmer digitaliserad vÀrld kommer dock inte att avta, utan öka. En principiellt viktig dom avkunnades av Högsta Förvaltningsdomstolen i juni 2014. Domen slog fast att en dator med internetuppkoppling inte kan anses vara en avgiftspliktig tv-mottagare. Domstolen anförde att om en avgiftsskyldighet för datorutrustning med internetuppkoppling ska införas bör det fordra tydligt stöd i lag och ett sÄdant tydligt lagstöd saknas.38 NÀr SVT i februari 2013 börjat sÀnda sina kanaler live pÄ internet hade företrÀdare för Rikab hÀvdat att begreppet tv-mottagare omfattade datorer med internetuppkoppling, men den öppningen stÀngdes alltsÄ av domstolen. För tydlighets skull kan tillÀggas att datorer med tv-kort eller sÀrskild tv-mottagare Àr avgiftspliktiga.

FrĂ„gan om viljan att betala radio- och tv-avgift Ă€r central om man i framtiden fortsatt vĂ€ljer avgiftsmodellen – men dĂ„ det i dag Ă€r oklart om betalningsviljan Ă€r hög p.g.a. syftet eller den statliga styrningen (komplett med organisation som söker upp avgiftsskolkare) eller en kombination av de bĂ„da – kan man inte utesluta att det skulle gĂ„ att skapa en lika hög betalvilja i en ny, framtida modell. En nĂ€rliggande hypotes Ă€r att viljan att betala radio-och tv-avgift Ă€r högre i Ă€ldre generationer, som Ă€r vana vid linjĂ€r-tv, och lĂ€gre bland yngre och digitalt vana medieborgare. Mycket talar ocksĂ„ för att yngre generationer tar med sig sitt beteende upp i Ă„ren. Det Ă€r ett mönster som Ă„terfinns i forskningen om hur olika generationer anvĂ€nder nyhetsplattformar och dĂ€r det exempelvis Ă€r tydligt att andelen som prenumererar pĂ„ morgontidningar Ă€r betydligt lĂ€gre i yngre Ă„ldrar Ă€n i Ă€ldre.39

En faktor med möjlig betydelse för betalningsviljan handlar om nivÄn pÄ radio- och tv-avgiften och hur den har utvecklats i relation till kostnaden för andra former av medieanvÀndning. Avgiften Àr för nÀrvarande 2 216 kronor per hushÄll och jÀmfört med det gratisutbud av nyheter och underhÄllning som

36Framkom bl.a. vid möte med kommersiella medier den 11 februari 2016.

37Public service-kommittĂ©n lĂ€mnade i sitt betĂ€nkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) förslag om en individuell radio- och tv-avgift som berĂ€knas utifrĂ„n beskattningsbar förvĂ€rvsinkomst, utan koppling till innehav en viss teknisk utrustning. Förslaget har dock inte genomförts, se prop. 2012/13:164 s. 79–81.

38HFD 2014 ref. 33.

39SOU 2015:94 s. 111–116.

24

498

SOU 2016:80

Bilaga 3

finns pÄ nÀtet kan förstÄs avgiften uppfattas som hög. Gör man dÀremot en jÀmförelse med kostnaden för en tidningsprenumeration blir bilden en annan. NÀr frÄgan diskuterades i en tv-utredning i slutet av 1980-talet pekade man pÄ att tv-avgiften lÄg pÄ i stort sett samma nivÄ som en Ärsprenumeration pÄ en morgontidning i Stockholm. BÄda kostade lite drygt 1 000 kronor vid den tiden.40 Vid en motsvarande jÀmförelse i dag Àr tidningsprenumerationen nÀstan dubbelt sÄ dyr om man jÀmför med kostnaden för en Ärsprenumeration pÄ en av Sveriges större morgontidningar (cirka 3 800 kronor). I den mÄn att medieanvÀndarna pÄverkas av pris, jÀmför olika alternativ och vÀger dem mot varandra har utvecklingen utfallit till tidningens nackdel. DÀrmed inte sagt att radio- och tv-avgiften borde ha höjts ytterligare för att matcha kostnaden för en tidningsprenumeration eller att radio- och tv-avgiften Àr orsak till de minskade upplagorna för dagstidningarna. Det faktum att de inbördes förhÄllandena i det samlade medielandskapet utifrÄn ett medborgarperspektiv Àr helt annorlunda i dag jÀmfört med lÀget under det sena 1980-talet Àr dock en viktig aspekt för en ny utredning att ta hÀnsyn till.

FrĂ„gan om vilket alternativ som ska ersĂ€tta den nuvarande avgiftsmodellen Ă€r komplicerad och den process som ska leda fram till en ny modell bör dĂ€rför inte begrĂ€nsas till nĂ„gra fĂ„ möjligheter. De alternativ som bör utredas torde Ă€ndĂ„ ligga inom ramen för skattelagstiftningen eller utformas som en allmĂ€n medieavgift per vuxen medborgare, möjligen med en avgrĂ€nsning till en viss lĂ€gsta inkomst. MedieanvĂ€ndningen Ă€r numera individuell och kan inte lĂ€ngre kopplas till gamla tiders uppfattningar om ”en tv – ett hushĂ„ll”. Vid en eventuell övergĂ„ng till en allmĂ€n skatt eller avgift skulle ocksĂ„ kostnaden för avgiftskontroller komma att upphöra. Detta bör beaktas vid tillsĂ€ttningen av den utredning som ska förbereda en ny tillstĂ„ndsperiod.

FrÄgan torde dock vara sÄ pass komplicerad att det finns skÀl att utforma en ny modell i sÀrskild ordning. Med en sÄdan teknisk lösning pÄ plats kan en översyn inför nÀsta tillstÄndsperiod koncentreras pÄ uppdragets innehÄll och prioriteringar samt pÄ nivÄn pÄ medelstilldelningen. Det handlar alltsÄ inte om att begrÀnsa det helhetsgrepp som den kommande utredningen om de offentligt finansierade medierna behöver ta. I den proposition som pekade ut inriktningen pÄ innevarande tillstÄndsperiod anförde regeringen att det fanns skÀl att under perioden tillsÀtta en sÀrskild utredning avseende en eventuell ny avgiftsmodell som ska kunna börja gÀlla 2020.41 Riksdagen har ocksÄ beslutat om ett tillkÀnnagivande till regeringen om att en utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stÄnd i god tid inför nÀsta sÀndningstillstÄnd 2020.42 FrÄgan har nyligen Àven behandlats i en interpellationsdebatt i riksdagen.43

SponsringsfrÄgan

En vÀsentlig poÀng med SR, SVT och UR Àr att verksamheterna ska vara oberoende, Àven gentemot kommersiella intressen. Finansieringen Àr tryggad via sÀndningstillstÄnd och anslagsvillkor, för att medborgarna ska ha tillgÄng till icke-kommersiellt fÀrgat innehÄll. Mot denna bakgrund Àr det intressant att

40SOU 1989:73 s. 96.

41Prop. 2012/13:164 s. 81.

42Bet. 2014/15:KrU3.

43Interpellation 2015/16:417 Utredning om finansieringen av public service.

25

499

Bilaga 3

SOU 2016:80

följa utvecklingen vad gĂ€ller sponsring i de offentligt finansierade medierna. NivĂ„erna fluktuerar visserligen över tid, ofta i relation till större idrottsevenemang, men de senaste tre Ă„ren mĂ€rks en obruten ökning. Enligt Sifo:s reklammĂ€tningar visades 3 778 sponsorsbudskap i SVT 2014, en ökning med 20 procent jĂ€mfört med Ă„ret dessförinnan. År 2015 visades 4 106 sponsorbudskap, en ökning med knapp 9 procent. PĂ„ intĂ€ktssidan mĂ€rks ocksĂ„ utvecklingen: totalt drog bolaget in 33,3 miljoner sponsringskronor 2015, en ökning med 3 miljoner kronor jĂ€mfört med Ă„ret innan och med 9 miljoner kronor jĂ€mfört med 2013. Året innan, dĂ„ SVT hade rĂ€ttigheterna till Sommar- OS i London, var sponsringsintĂ€kterna 38,6 miljoner kronor.44

Man kan hÀvda att det Àr omöjligt att sÀnda vissa typer av evenemang utan att acceptera sponsorernas budskap. SR har valt en annan vÀg: bolaget undviker att köpa in sponsrade program och arbetar för att sÀkerstÀlla att avtal skrivs sÄ att produktionsbolag man samverkar med inte anvÀnder sig av indirekt sponsring.

Inför tillstĂ„ndsperioden 2010–2013 avsĂ„g regeringen att inskrĂ€nka möjligheten för SVT att sĂ€nda sponsrade program genom att begrĂ€nsa sponsrings- möjligheterna till 20 evenemang per Ă„r. Regeringen betonade ocksĂ„ att det var viktigt att programbolagen utnyttjade möjligheten till sponsring restriktivt.45 Inför den innevarande tillstĂ„ndsperioden skĂ€rptes kraven pĂ„ bolagens redovisning, eftersom de var svĂ„rt att utlĂ€sa om skĂ€rpningen av sponsrings- reglerna hade fĂ„tt nĂ„gon effekt.46

Det finns med andra ord flera frÄgor kring finansieringen av verksamheten som bör utredas och bedömas inför en ny tillstÄndsperiod.

TvÄ frÄgestÀllningar att utreda

Alternativa finansieringsmodeller

Den nuvarande modellen med en radio- och tv-avgift baserad pÄ ett apparatinnehav har omprövats tidigare utan att en alternativ lösning har kunnat beslutas. Den nuvarande modellen, baserad pÄ innehav av klassiska tv-apparater, blir alltmer obsolet i takt med att fler och fler vÀljer att ta del av och interagera med innehÄllet via digitala distributionsplattformar. Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det viktigt att en ny modell utformas sÄ att den grundlÀggande finansieringen av verksamheten lÄngsiktigt kan upprÀtthÄllas. TvÄ alternativ som framstÄr som möjliga bör ses över i detalj: en skatteteknisk lösning och en allmÀn medieavgift per vuxen medborgare.

Sponsringens existens och marknadspÄverkan

SR och SVT verkar ha valt olika vÀgar nÀr det gÀller sponsrade program. FrÄgan Àr vilken av programbolagens tolkningar av sina uppdrag och deras förhÄllningssÀtt gentemot kommersiella krafter som bÀst tillvaratar avgiftsbetalarnas intressen. Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det angelÀget att följa upp kraven pÄ en restriktiv hÄllning i frÄga om sponsring i SVT. LÄt Àven

44SVT Public service-redovisningar för 2013 s. 81, för 2014 s. 48 och för 2015 s. 55.

45Prop. 2008/09:195 s. 57–58.

46Prop. 2012/13:164 s. 93–96.

26

500

SOU 2016:80

Bilaga 3

Konkurrensverket utreda verksamheternas marknadspÄverkan (se Àven sÀrskild frÄgestÀllning om detta.).

6.4Bortom begrÀnsningarna i marknÀtet

Tekniska framsteg

Etermedierna i Sverige har en lÄng historia, Ànda tillbaka till 1920-talet.47 Under de dryga 90 Är som förflutit sedan dess har det hÀnt mycket, inte minst pÄ det tekniska omrÄdet. Antalet radio- och tv-kanaler har ökat dramatiskt, tillgÄngen till radio- och tv-mottagare Àr numera nÀrmast universell. Den digitala tekniken har skapat nya förutsÀttningar för spridning av olika typer av innehÄll, för medborgarnas förutsÀttningar att ta del av utbudet och för medieborgarnas möjligheter att sjÀlva producera och distribuera samhÀllsrelevant innehÄll. Antalet aktörer pÄ radio- och tv-omrÄdet har ökat kraftigt och bestÄr sedan 1990-talets början av bÄde ideella, kommersiella och offentligt finansierade, inhemska och internationella, företag.

SĂ„ lĂ€nge reklamfinansiering inte var tillĂ„ten var svensk radio och tv liktydigt med den offentlig finansierade programverksamheten i Sveriges Radio AB och i den koncern som senare bildades. LĂ€nge förfogade bolaget bara över en radiokanal. Först i mitten av 1950-talet infördes en andra radiokanal och ungefĂ€r samtidigt inleddes försöksvisa tv-sĂ€ndningar. Under 1960-talet utvecklades en tredje radiokanal. 1969 startade TV 2 med uppdraget att utveckla en ”stimulerande tĂ€vlan” med sin systerkanal. I mitten av 1970-talet beslutades det om en utbyggnad av lokalradio i hela landet och vid slutet av det decenniet hade Ă€ven Sveriges Utbildningsradio tillkommit.

PÄ 1980-talet utmanades det svenska radio- och tv-monopolet av satellitsÀndningar frÄn andra lÀnder som riktades till svenska anvÀndare. NÀr satellitsÀnda kanaler började distribueras via kabelnÀtet ökade utbudet kraftigt i det svenska medielandskapet. I början pÄ 1990-talet fick TV4 AB ett sÀndningstillstÄnd av staten för rikstÀckande marksÀndningar och i tillstÄndet formulerades villkor som i vissa delar överensstÀmde med dem som gÀller för de offentligt finansierade medierna. PÄ radioomrÄdet fick SR konkurrens av kommersiella lokalradiostationer under 1990-talet och numera har dessa konsoliderats i ett fÄtal nÀtverk. SR Àr fortfarande störst pÄ radiomarknaden.

Under 2000-talets första decennium byggdes de markbundna sÀndningarna av digital-tv ut och under 2007 fullbordades nedslÀckningen av de analoga markbundna tv-sÀndningarna. PÄ radioomrÄdet har hÀndelseutvecklingen varit delvis annorlunda i och med att regeringen i juni 2015 meddelade att frÄgan om digital marksÀnd radio lagts pÄ is och att det analoga radionÀtet dÀrför inte kommer att slÀckas ner under överskÄdlig tid.48

47Sakuppgifterna i avsnittet Ă€r i huvudsak hĂ€mtade frĂ„n prop. 1991/92:140 s. 37, prop. 1995/96:161 s. 9–10 och prop. 2012/13:164 s. 7.

48Kulturminister Alice Bah Kuhnke: Regeringen stoppar övergÄngen till DAB-radio. Debattartikel i Svenska Dagbladet den 23 juni 2015.

27

501

Bilaga 3

SOU 2016:80

Den tekniska utvecklingen har alltsÄ Àndrat förutsÀttningarna pÄ den svenska radio- och tv-marknaden pÄ flera sÀtt. För de offentligt finansierade medierna gÀller dock fortfarande att sÀndningarna, vare sig de Àr analoga eller digitala, ska ske i marknÀtet. Det anges flera skÀl för detta, bl.a. kravet pÄ att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot sÀndningarna. Samtidigt Àr det ocksÄ ett faktum att yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) tillÄter staten att besluta om begrÀnsningar av sÀndningar i marknÀtet. Samma förhÄllanden gÀller inte nÀr det handlar om distribution av innehÄll via internet.49 NÀr SR, SVT och UR distribuerar exklusivt innehÄll pÄ webben omfattas det sÄlunda inte av de krav som stipuleras i sÀndningstillstÄnden. Ett resultat av detta Àr att sajterna befinner sig i en form av medieetiskt limbo. Ytterst betyder det att avgiftsbetalarna inte har möjlighet att fÄ sin sak prövad, i hÀndelse av publicitetsskador i dessa delar av programbolagens verksamhet.

Att utvecklingen hĂ„ller pĂ„ att springa förbi de nuvarande uppdragsformuleringarna framgĂ„r ocksĂ„ av att det traditionella ”program”- begreppet fortfarande anvĂ€nds i sĂ€ndningstillstĂ„nden. Med tanke pĂ„ utvecklingen dĂ€r anvĂ€ndarna rör sig bort frĂ„n det passiva tittandet och lyssnandet och mot nya former av anvĂ€ndning av interaktivt innehĂ„ll och tjĂ€nster behöver nya formuleringar, som Ă€r lĂ„ngsiktigt relevanta, arbetas fram av den kommande utredningen. Det Ă€r viktigt att förberedelserna inför en ny tillstĂ„ndsperiod tar den tekniska utvecklingen i beaktande och ser över hur systemet kan organiseras för en allt mer digital framtid. Även dessa tekniskt och juridiskt komplicerade frĂ„gor Ă€r av det slaget att de med fördel kan hanteras i sĂ€rskild ordning.

Reglering oavsett teknisk plattform?

Den förra Public service-kommittén slog i sitt betÀnkande fast att utrymmet för Àndringar i befintliga regleringar pÄ grund av YGL Àr starkt begrÀnsade och det ingick inte heller i kommitténs uppdrag att lÀmna förslag till grundlagsÀndringar. Kommittén resonerade bl.a. om huruvida YGL ger ett visst utrymme för regleringar om villkoren kopplas till programbolagens finansiering. Slutsatsen var dock att det inte finns stöd för en övergripande reglering av uppdraget för de offentligt finansierade medierna i lagen (1989:41) om finansiering av radio- och tv i allmÀnhetens tjÀnst. För en sÄdan reglering krÀvs Àndringar i grundlagen. Att föra över innehÄllet i anslagsvillkoren till lag ansÄgs inte heller möjligt.

Kommitténs slutsats var att det dÀrför borde utredas en Àndring av YGL för att möjliggöra en samlad reglering i lag av hela verksamheten i de offentligt finansierade medierna. En sÄdan lag skulle ange det övergripande syftet med verksamheten, vilket skulle ligga nÀra det som kommer till uttryck i sÀndningstillstÄnd och anslagsvillkor. Kommittén hÀnvisade till att en sÄdan övergripande reglering finns i Finland, Danmark, Norge och England.50

I den efterföljande propositionen konstaterade regeringen att regleringen av programbolagens verksamhet inte kan anses helt ÀndamÄlsenlig, eftersom det som sker pÄ internet inte kan regleras i sÀndningstillstÄnden. DÀrmed kan

49Prop. 2012/13:164 s. 15–17, 51–65.

50SOU 2012:59 s. 315–321.

28

502

SOU 2016:80

Bilaga 3

programbolagen inte heller tillgodorÀkna sig verksamhet pÄ internet för uppfyllandet av villkoren i sÀndningstillstÄnden och det Àr inte möjligt med en uppföljning, som motsvarar den som görs av sÀndningsverksamheten i marknÀtet. Regeringen ansÄg dock inte att detta motiverade att Àndringar av yttrandefrihetsgrundlagen utreddes.51

Under de Är som gÄtt sedan regeringen gjorde denna bedömning har den digitala utvecklingen accelererat; enligt Medieutredningen Àr det dÀrför Àn mer angelÀget att en sÄdan utredning kommer till stÄnd. I yttersta fall kan en situation uppstÄ dÀr staten har att vÀlja mellan att finansiera en medieverksamhet utan att ha möjlighet att formulera medföljande villkor eller att helt upphöra med finansieringen.

Den pÄgÄende och parlamentariskt sammansatta Mediegrundlagskommittén (Ju 2014:17), som ska redovisa sitt arbete senast den 1 september 2016, har inte inom sitt nuvarande uppdrag att föreslÄ en teknikneutral mediegrundlag. För att vinna tid i en angelÀgen frÄga bör det vara ett alternativ att kommittén fÄr tillÀggsdirektiv och utstrÀckt utredningstid för att utarbeta ett förslag för att möjliggöra en lÄngsiktigt hÄllbar reglering av hela verksamheten i de offentligt finansierade medierna.

Uppdelningen i olika radio- och tv-kanaler

SR ska enligt sitt nuvarande sĂ€ndningstillstĂ„nd samtidigt sĂ€nda fyra radioprogram till hela landet, varav ett ska ha ett regionalt uppdelat innehĂ„ll. SVT ska Ă„ sin sida enligt sitt nuvarande sĂ€ndningstillstĂ„nd sĂ€nda SVT1 och SVT2 samt tvĂ„ ytterligare programtjĂ€nster i hela landet. För att kravet pĂ„ sĂ€ndningar till hela landet ska vara uppfyllt krĂ€vs ”att minst 99,8 procent av den fasta befolkningen ska kunna ta emot sĂ€ndningarna”.52

En förutsÀttning för att SR och SVT ska kunna sÀnda program i fler kanaler har förstÄs varit de tekniska möjligheter som utvecklats, men med ytterligare kanaler har det ocksÄ funnits bÀttre förutsÀttningar att skapa en mer regionalt prÀglad verksamhet. Riksdagen beslutade i mitten pÄ 1980-talet att distriktsverksamheten i SVT skulle koncentreras till en kanal, den s.k. Sverigekanalen TV2.53 I dag Àr kravet pÄ att programverksamheten ska spegla hela landet inte kopplat till en kanal i SVT utan till verksamheten i sin helhet, men för SR gÀller fortfarande att programverksamheten ska organiseras med ett regionalt perspektiv.

Utöver att sÀndningstillstÄnden nÀmner SVT1 och SVT2 samt att sÀndningarna i SR ska omfatta fyra program sÀgs inget om en uppdelning i vissa kanaler. DÀrmed finns ett stort utrymme för programbolagen att sjÀlva organisera verksamheten. SR har profilerat sina kanaler enligt följande54:

–”P1 Ă€r rikskanalen som ger fördjupning. P1 Ă€r den talade kanalen. P1 Ă€r kanalen för kvalificerade nyheter.”

51Prop. 2012/13:164 s. 17.

521 § i resp. sÀndningstillstÄnd för SR och SVT.

53Prop. 1985/86:99 och prop. 1991/92:140 s. 75–76.

54Uppgifterna Àr hÀmtade frÄn SR:s webbplats i mars 2016.

29

503

Bilaga 3

SOU 2016:80

–”P2 Ă€r den rikstĂ€ckande kanalen med ett dubbelt uppdrag: dels att sĂ€nda musikprogram inom konstmusik, jazz och folkmusik. Dels att sĂ€nda program pĂ„ andra sprĂ„k Ă€n svenska.”

–”P3 Ă€r radio för och av unga mĂ€nniskor i Sverige. Skön, rolig och viktig radio med ett innehĂ„ll att skratta Ă„t, reagera pĂ„, sjunga med i eller stĂ€da till.”

–”P4 Ă€r hela Sveriges kanal. Det Ă€r den snabba och nĂ€rvarande lokala kanalen som utgĂ„r frĂ„n din vardag.” (
) ”P4 Ă€r ocksĂ„ kanalen för sport och barnradio.”

SVT sÀnder numera i fem kanaler: SVT1, SVT2, Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen (som sÀnds i samarbete med UR). Barnkanalen och SVT24 delar programtjÀnst. Till varje kanal finns det en formulerad program- förklaring55:

–”SVT1 Ă€r hela Sveriges television – bredare, modernare, varmare. Kanalen med Sveriges största mĂ„ngfald. Samlar hela landet med populĂ€ra program i alla genrer.”

–”SVT2 fördjupar och utvecklar. Stor bredd med fokus pĂ„ fakta, kultur och samhĂ€lle. Ledord för kanalen Ă€r inkluderande, initierad, stil- och folkbildande, sammansatt, frĂ„gvis och nyfiken. Kanalen sĂ€nder SVT Forum pĂ„ dagtid.”

–”Barnkanalen innehĂ„ller barnprogram för barnens skull, svensk originalproduktion, en reklamfri kanal för barn i alla Ă„ldrar.”

–”Kunskapskanalen samlar kunskapsutbudet frĂ„n SVT och UR i en enhetlig och tydlig miljö.”

–”SVT24 sĂ€nder allmĂ€n-tv-program som Ă€r sĂ€rskilt riktat till ungdomar, frĂ€mst svenska produktioner frĂ„n SVT1 och SVT2, frĂ„n 21.00 till 05.30.”

Bakom dessa kanalprofiler ligger en strÀvan efter att uppnÄ en yttre mÄngfald. Genom att sÀnda i fler kanaler, med sÄvÀl breda som smala program, kan man förvÀnta sig fler anvÀndare totalt sett och att underhÄllningsprogram drar lyssnare/tittare till de mer samhÀllsinriktade. SÄdana teorier bygger dock pÄ antaganden som kan ifrÄgasÀttas utifrÄn dagens kunskaper om en förÀndrad medieanvÀndning som resulterar i att kanalernas tablÄkonstruktioner förlorar i relevans. Det kan ocksÄ diskuteras hur stor andel av sÀndningarna som bör vara unika resp. identiska i de olika kanalerna. Den frÄgan diskuteras Àven i avsnittet

Nyproduktion, repriser och arkivmaterial.

MÄnga olika kanaler riskerar dessutom att förstÀrka den fragmentisering av anvÀndarna som redan Àr en mediepolitisk och demokratisk utmaning. Programbolagen mÀter sjÀlva sina lyssnar- och tittarsiffror pÄ det samlade

55 Uppgifterna Àr hÀmtade frÄn SVT Public service-redovisning för 2015 s. 22.

30

504

SOU 2016:80

Bilaga 3

utbudet av kanaler, men bolagen redovisar inte hur anvÀndarna fördelar sig mellan dem och hur deras beteenden ser ut. I vÀrsta fall kan ett lÀge uppstÄ dÀr P3-lyssnare aldrig eller sÀllan gÄr över till P1, medan P2-lyssnare nÀstan bara tar del av det innehÄllet. En kanal som i högre utstrÀckning Àn i dag samlar mÄnga olika lyssnare kan ha större potential att fungera som samlande arena och som folkbildningsnod, genom att medborgaren dÀr möter material och Äsikter som hen inte hade sökt upp sjÀlv.

Det finns med andra ord en rad frÄgestÀllningar att diskutera utifrÄn det kanaltÀnkande som vuxit fram i en annan tid.

TvÄ frÄgestÀllningar att utreda

Den digitala distributionen och konvergensen

De nuvarande uppdragen för de offentligt finansierade medierna formulerades under en predigital era och har dÀrefter anpassats steg för steg. GrundlÀggande styrning utgÄr frÄn sÀndningstillstÄnden som i sin tur baserar sig pÄ den gamla distributionsteknikens begrÀnsningar i marknÀtet. Det saknas fortfarande en grundlÀggande översyn av regelverk och uppdrag som utgÄr frÄn dagens medieanvÀndning och dess förÀndringar som bara kommer att accentueras framöver. Den digitala distributionen, konvergensen av medieslagen och dess pÄverkan pÄ statens styrning av etermedieomrÄdet bör vara en central frÄgestÀllning att se över inför en ny tillstÄndsperiod för de offentligt finansierade medierna. En sÄdan utredningsuppgift bör utföras i sÀrskild ordning och med mandatet att föreslÄ Àndringar i grundlagarna. Ett alternativ bör vara att den pÄgÄende och parlamentariskt sammansatta Mediegrundlags- kommittén fÄr tillÀggsdirektiv med ett sÄdant uppdrag.

PÄ vÀg bort frÄn kanaler

Uppdelningen i flera olika radio- och tv-kanaler kom till stĂ„nd nĂ€r medielandskapet och medieanvĂ€ndningen snarare prĂ€glades av utbudsbrist Ă€n, som i dag, av utbudsöverflöd. UtifrĂ„n de kraftigt förĂ€ndrade förhĂ„llandena i digitaliseringens kölvatten bör det diskuteras hur den nuvarande kanalorganisationen pĂ„verkar medieanvĂ€ndarnas val och beteenden. Är de olika kanalerna en faktor som bidrar till att splittra anvĂ€ndarna och dĂ€rmed leda utvecklingen bort frĂ„n idĂ©n om en nationell medial arena? Inför en ny tillstĂ„ndsperiod bör den nuvarande kanalorganisationen ses över, utifrĂ„n ett anvĂ€ndarperspektiv.

7Komplement eller konkurrent i medielandskapet?

7.1Ny konkurrensbedömning

Plattformskonvergensen Àr en av flera kÀnnbara effekter av digitaliseringen pÄ medieomrÄdet; medieaktörer som tidigare arbetade parallellt, i var sina distributionsmiljöer, vÀxlar i dag upp sin aktivitet i varandras. SVT:s och SR:s redaktioner producerar text och stillbilder, forna tidningsföretag skapar tv- redaktioner och alla aktörer möts i kampen om de digitala anvÀndarnas tid och

31

505

Bilaga 3

SOU 2016:80

uppmĂ€rksamhet – i sociala medier, i laptops, pĂ„ surfplattor och i mobiler och i annan bĂ€rbar teknik.

Denna rörelse mot allt fler uttryck Ă€n endast ”radio” och ”tv” mĂ€rks inte minst i den enkĂ€tundersökning som TNS Sifo genomfört pĂ„ uppdrag av Medieutredningen och Svenska Journalistförbundet.56 Undersökningen som genomfördes 2–25 november 2015 gick ut till samtliga yrkesverksamma medlemmar i Journalistförbundet och resultaten visar tydligt hur sĂ€rskilt tv- och radiojournalister kĂ€nner av expansionen in i nya distributionsmiljöer. Inom radio Ă€r ökningen av bildarbete tydlig. Men respondenterna frĂ„n radio- och tv- företagen lyfter ocksĂ„ att det journalistiska arbetet anpassats till att utgĂ„ frĂ„n anvĂ€ndaranalyser. De tv- och radioanstĂ€llda sticker ocksĂ„ ut i undersöknings- svaren nĂ€r det gĂ€ller en ökning av arbetet i mobila plattformar, sociala medier och surfplattor.

Denna makroförĂ€ndring rĂ„der det en relativ enighet om pĂ„ mediemarknaden. Åsikterna gĂ„r dĂ€remot isĂ€r nĂ€r det kommer till om denna rörelse i sin tur pĂ„verkar konkurrensen i nĂ„gon riktning. Myndigheten för press, radio och tv levererade den 1 september 2015 rapporten Utveckling och pĂ„verkan i allmĂ€nhetens tjĂ€nst; rapporten konstaterade att de offentligt finansierade mediernas pĂ„verkan pĂ„ mediemarknaden var sĂ„vĂ€l positiv som negativ. Positiv i den bemĂ€rkelse att de erbjuder ”ett sĂ„vĂ€l brett som smalt utbud”, negativ i den bemĂ€rkelse att ”de konkurrerar om konsumenterna med de aktörer som bedriver kommersiella medieverksamheter”. Konklusionen löd:

Trots den negativa pÄverkan Àr det myndighetens sammantagna bedömning, mot bakgrund av det material som vi har tagit del av och analyserat, att public service-bolagen, utifrÄn sina givna uppdrag, inte agerar pÄ ett sÀtt som uppenbart hindrar konkurrerande aktörer frÄn att etablera, driva och utveckla sina medieverksamheter.

Medieutredningen har i delbetÀnkandet lyft vissa svagheter i rapporten, inte minst avsaknaden av egna konkurrensanalyser, exempelvis pÄ omrÄden som de kommersiella aktörerna för fram som bekymmersamma. Till skillnad frÄn det stÀllningstagande som gÄr att utlÀsa ur Myndigheten för press, radio och tv:s slutsatser, anser Medieutredningen att det finns flera frÄgestÀllningar som kunde ha lett fram till en fördjupad analys inom en rad omrÄden.

Rapporten saknar en rad nödvÀndiga underlag för att komma till en slutsats om de offentligt finansierade mediernas eventuella konkurrensstörande effekter pÄ marknaden, anser Medieutredningen. Under det samrÄd Medieutredningen höll med ett antal myndigheter den 19 november 2015 framkom att regeringens expertmyndighet pÄ konkurrensomrÄdet, Konkurrensverket, skulle ha anvÀnt andra metoder för att belysa frÄgorna, om uppdraget gÄtt till dem. De offentligt finansierade medierna kan i kraft av sin storlek antas ha en stor pÄverkan, sÄvÀl som arbetsgivare, uppdragsgivare/inköpare, bidragsförmedlare, forsknings- och utvecklingsaktör samt i andra relevanta roller.

56 Dnr Ku 2015:01/2015/44. Resultatet av enkÀtundersökningen finns Àven tillgÀngligt pÄ Medieutredningens webbplats.

32

506

SOU 2016:80

Bilaga 3

I det sammanhaget Àr det ocksÄ av intresse hur SVT agerar med sÀndningsrÀtter inom ramen för nyhetsverksamheten. Ett exempel pÄ detta var nÀr SVT under hösten 2015 meddelade att man inte avsÄg att sÀnda ett kommande prinsdop, trots att sÀndningsrÀtten till hovets högtider under mÄnga Är tillfallit bolaget. I det lÀget försökte andra produktionsbolag fÄ sÀndningsrÀtten till dopet, men nÀr SVT Àndrade sig och anmÀlde intresse fick bolaget tillbaka sÀndningsrÀtten.57 En frÄga att se över Àr de strategier och den praxis kring sÀndningsrÀtter som bolagen lutar sig mot och hur eventuella negativa effekter pÄ det kommersiella medielandskapet kan minimeras.

Samtliga medieaktörer i Sverige Àr överens om att den stora pÄverkan pÄ marknaden kommer frÄn de internationella, digitala giganterna. De har pÄ kort tid attraherat sÄvÀl anvÀndare som annonsörer och som en följd av dessa framgÄngar ÄderlÄtit den svenska annonsmarknaden. Deras försprÄng nÀr det gÀller exempelvis att utveckla algoritmer och den nÀrmast monopolistiska stÀllning som vissa av dessa aktörer skaffat sig Àr företeelser som i högsta grad behöver vÀgas in i en framtida konkurrensutvÀrdering.

Inför en ny tillstÄndsperiod bör uppdraget för de offentligt finansierade medierna formuleras sÄ att en sund balans ska rÄda pÄ mediemarknaden. Som underlag för en sÄdan omprövning av uppdraget bör regeringen uppdra Ät Konkurrensverket att analysera den nuvarande konkurrenssituationen mellan de offentligt finansierade medierna, den inhemska kommersiella mediemarknaden och de internationella digitala giganterna.

Till frÄgor som Ànnu inte tillrÀckligt genomgripande belysts men som behöver analyseras hör följande:

-Om den trygga finansieringen skapar en kompetensförskjutning till förmÄn för de offentligt finansierade medierna och/eller om den ger konkurrensfördelar nÀr det gÀller vilka villkor som kan erbjudas för att attrahera nyckelpersoner?

-I vilken utstrÀckning de offentligt finansierade medieföretagen anvÀnder sig av innehÄll som kommersiella bolag producerat?

-Huruvida de offentligt finansierade mediernas verksamhet i sociala medier innebÀr ett gynnande av utlÀndska, kommersiella medieaktörer?

-Om det faktum att det av staten organiserade finansieringssystemet innebÀr en fördel för de offentligt finansierade medierna, dÄ dessas plattformar upplevs som gratis i jÀmförelse med mÄnga kommersiella mediers plattformar?

-Hur bolagens dominanta stÀllning som inköpare pÄverkar sÄvÀl större som mindre produktionsbolag?

-Om bolagens unika kapacitet att lÀgga resurser pÄ FoU i en tid av behov av kraftig och snabb omstÀllning skapar en otillbörlig marknadsfördel?

Med svaren pÄ dessa frÄgor pÄ plats kommer det att finnas betydligt bÀttre förutsÀttningar att formulera uppdrag för de offentligt finansierade medierna inför nÀsta tillstÄndsperiod.

57 HÀndelseförloppet redovisades i tvÄ Expressen-artiklar den 23 och 25 september 2015 samt i en artikel i tidningen Resumé den 28 september 2015.

33

507

Bilaga 3

SOU 2016:80

En frÄgestÀllning att utreda

Ny konkurrensbedömning

En frÄga som bör utredas Àr om det nuvarande uppdraget för de offentligt finansierade medierna Àr för vagt och om programbolagens verksamhet, utformad utifrÄn egna tolkningar av uppdraget, riskerar att störa den kommersiella delen av marknaden mer Àn vad som kan anses vara rimligt. Inför en ny tillstÄndsperiod bör uppdraget formuleras med utgÄngspunkt frÄn att en sund balans ska rÄda pÄ mediemarknaden. Som underlag för en sÄdan omprövning av uppdraget bör regeringen uppdra Ät Konkurrensverket att analysera den nuvarande konkurrenssituationen mellan de offentligt finansierade medierna och de kommersiella medieföretagen, sÄvÀl svenska som internationella. Möjligen bör en dylik genomlysning ske regelbundet, dÄ tvÀra kast pÄ mediemarknaden Àr att vÀnta under överskÄdlig tid, givet den kraftiga omstrukturering som branschen för nÀrvarande genomgÄr.

7.2Förhandsprövning

I programbolagens anslagsvillkor (inte i sĂ€ndningstillstĂ„ndet) anvĂ€nds begreppsparet ”kĂ€rnverksamhet” och ”kompletterande verksamhet” för att beskriva vad medlen frĂ„n radio- och tv-avgiften primĂ€rt ska anvĂ€ndas till. KĂ€rnverksamheten definieras brett och avser för SR att producera och sĂ€nda radioprogram till allmĂ€nheten, för SVT att producera och sĂ€nda tv-program till allmĂ€nheten, medan det för UR omfattar att producera och sĂ€nda bĂ„de radio- och tv-program till allmĂ€nheten. Med kompletterande verksamhet menas sĂ„dant som syftar till att utveckla och stödja kĂ€rnverksamheten och förbĂ€ttra möjligheterna för allmĂ€nheten att tillgodogöra sig denna.

2011 infördes en ny ordning som innebÀr att nya permanenta programtjÀnster eller andra tjÀnster av större betydelse inom ramen för kÀrnverksamheten och den kompletterande verksamheten som ett programbolag vill lansera ska anmÀlas till regeringen för godkÀnnande. Bakom denna nya ordning ligger ett meddelande frÄn EU-kommissionen om tillÀmpningen av reglerna om statsstöd pÄ omrÄdet radio och tv i allmÀnhetens tjÀnst.58 Det finns med andra ord en konkurrensaspekt till grund för den nya ordningen. Hittills har dock ingen sÄdan förhandsanmÀlan lÀmnats in frÄn bolagen och i den mediepolitiska debatten har det framförts kritik mot att bestÀmmelsen i praktiken inte har nÄgon effekt.

Myndigheten för press, radio och tv redovisade 2015 sitt uppdrag att se över systemet med förhandsprövning av nya tjÀnster. I den rapport som lÀmnades till regeringen föreslÄr myndigheten att intressenter ska ges en formaliserad möjlighet att begÀra en prövning av om en tjÀnst borde vara föremÄl för förhandsprövning.59

58Prop. 2012/13:164 s. 31–33.

59Myndigheten för press, radio och tv: Utveckling och pÄverkan i allmÀnhetens tjÀnst, 2015.

34

508

SOU 2016:80

Bilaga 3

Vid det möte som Medieutredningen hade med ledande företrÀdare för de offentligt finansierade medierna den 7 januari 2016 beskrev bolagens representanter förhandsprövningen som ett tvÄng att ansöka om sÄdant som ingÄr i sÀndningstillstÄndet en andra gÄng. Samtidigt har ledande företrÀdare för de svenska kommersiella medierna anfört att formuleringen om vad som ska förhandsprövas Àr sÄ vid att den öppnar för tolkningar. Ett konkret exempel pÄ en sÄdan marknadsstörning som togs upp vid Medieutredningens möte med de kommersiella medieföretagen Àr den recept-sajt som SVT skapat genom att samla alla recept pÄ ett stÀlle och som i sitt innehÄll och utformning ligger mycket nÀra sajter som drivs kommersiellt och som Àr beroende av marknadsintÀkter.60

Det Ă€r sĂ„lunda viktigt att detaljerna i denna ordning, liksom definitionen av begreppet ”kompletterande verksamhet”, ses över inför en ny tillstĂ„ndsperiod. Även begreppet ”kĂ€rnverksamhet” behöver omformuleras sĂ„ att det avser mĂ„luppfyllnad, nĂ„got som ska kunna uppnĂ„s oavsett distributionsplattform. Vad Ă€r ”kĂ€rnverksamhet” i en digital framtid? FrĂ„gan om en modernare begreppsapparat behandlas vidare i avsnitt 8.

En frÄgestÀllning att utreda

SkÀrpt förhandsprövning?

Med utgÄngspunkt i en fördjupad konkurrensutredning (se sÀrskild frÄgestÀllning om detta) och EU:s regelverk, bör det utredas om det Àr nödvÀndigt att skÀrpa formuleringarna i regelverket för förhandsprövningar av nya tjÀnster för att sÀkerstÀlla att offentligt finansierade nysatsningar inte skadar eller helt slÄr ut kommersiella mediers verksamheter. Begreppsparet

”kĂ€rnverksamhet” och ”kompletterande verksamhet” bör ocksĂ„ ses över.

7.3SÀndningstillstÄndens lÀngd

Radio- och tv-lagen stadgar att ett tillstĂ„nd att sĂ€nda ljudradio och tv fĂ„r förenas med vissa villkor. LĂ€nge kom sĂ„dana villkor till uttryck i ett avtal mellan regeringen och programbolagen, men i mitten pĂ„ 1990-talet Ă€ndrades systemet sĂ„ att sĂ€ndningsrĂ€tten kopplades till villkoren i sĂ€ndningstillstĂ„nd som beslutas av regeringen.61 Den principiella skillnaden Ă€r att avtal bara kan trĂ€ffas om bĂ„da parter Ă€r överens, medan ett tillstĂ„nd beslutas ensidigt av den ena parten. Radio- och tv-lagen stadgar dock att programbolagen ska ges tillfĂ€lle att ta del av och yttra sig över de villkor som regeringen avser att förena med tillstĂ„ndet. DĂ€rtill gĂ€ller att ett beslut om tillstĂ„nd inte fĂ„r innehĂ„lla andra ”programrelaterade villkor” Ă€n dem som den sökande har godtagit.62 I praktiken handlar det alltsĂ„ fortfarande om ett avtalsliknande förhĂ„llande, dĂ€r det finns begrĂ€nsningar för regeringens och riksdagens agerande inbyggt i systemet.

60Framkom vid möte med kommersiella medier den 11 februari 2016. SVT:s receptsajt: www.svt.se/recept/.

61Prop. 1995/96:160 s. 82–84.

624 kap. 14 § och 10 kap. 5 § radio- och tv-lagen.

35

509

Bilaga 3

SOU 2016:80

SĂ€ndningstillstĂ„nden ska enligt radio och tv-lagen vara tidsbegrĂ€nsade; det Ă€r regeringen som bestĂ€mmer periodernas lĂ€ngd. Sedan 2014 Ă€r de sexĂ„riga, frĂ„n att tidigare ha varit omvĂ€xlande tre-, fyra- och femĂ„riga.63 Som skĂ€l för den lĂ€ngre tillstĂ„ndsperioden angav regeringen att det Ă€r vĂ€sentligt för programbolagens sjĂ€lvstĂ€ndighet och integritet att uppdragens omfattning och inriktning ligger fast under en lĂ€ngre tid. Även andra aktörer pĂ„ mediemarknaden borde, enligt regeringen, vara betjĂ€nta av att villkoren för de offentligt finansierade medierna Ă€r lĂ„ngsiktiga och förutsĂ€gbara, prĂ€glade av tydlighet och sund konkurrens. Samtidigt kunde det enligt regeringen finnas behov av att följa upp och utvĂ€rdera om villkoren gett avsedd effekt och dĂ€rför skulle en översyn göras efter halva tillstĂ„ndsperioden. StrĂ€van skulle vara att inte göra halvtidsöversynen för omfattande, utan den borde vara framĂ„tsyftande och omfatta ett begrĂ€nsat antal frĂ„gor.64

Vid Ärsskiftet 2016/17 nÄr de innevarande sÀndningstillstÄnden för de offentligt finansierade medierna halvtid och under hösten 2016 ska en kontrollstation förberedas. Den ska i sin tur leda vidare till en större översyn inför nÀsta tillstÄndsperiod.65

Enligt Medieutredningen finns det anledning att ompröva tillstÄndsperiodens lÀngd inför övergÄngen till en ny, 2020.

En frÄgestÀllning att utreda

Kortare tillstÄndsperioder

Med hÀnvisning till den hastiga medieutvecklingen kan en lÄng tillstÄndsperiod vara negativ för bolagens trÀffsÀkerhet. I dagens medielandskap kan det under en sexÄrsperiod skapas helt nya, globala aktörer som fullstÀndigt ritar om mediekartan. Inför en ny tillstÄndsperiod bör en fyraÄrig tillstÄndsperiod prövas, som en rimlig avvÀgning mellan behovet av lÄngsiktiga, överblickbara förutsÀttningar för de offentligt finansierade medierna och behovet av att flexibelt anpassa styrningen vartefter grundlÀggande förutsÀttningar förÀndras, inte minst för att tillgodose medborgarnas behov.

8StÀrk den granskande demokratifunktionen

Det Àr en sjÀlvklarhet att staten i form av regering och riksdag ska hÄlla sig borta frÄn att styra medier. Oberoendet Àr avgörande för förtroendet mellan medborgarna och medierna. Samtidigt har de offentligt finansierade mediernas uppdrag utformats med en tydlig viljeriktning frÄn statens sida, att med utgÄngspunkt i grundlÀggande demokratiska principer, som alla mÀnniskors lika vÀrde, styra den redaktionella verksamhetens inriktning. Detta kan förefalla

63Sedan slutet pĂ„ 1990-talet har avtalsperioderna haft följande lĂ€ngd: 1997–2001 (fem Ă„r), 2002–2006 (fem Ă„r), 2007–2009 (tre Ă„r – Ă€ndrat frĂ„n sex Ă„r), 2010–2013 (fyra Ă„r) och 2014–2019 (sex Ă„r).

64Prop. 2012/13:164 s. 22–23.

65Uppgifter hÀmtade frÄn tal av kulturminister Alice Bah Kuhnke pÄ tv-seminariet Spelplanen den 4 februari 2016.

36

510

SOU 2016:80

Bilaga 3

motsÀgelsefullt, men den praxis som utvecklats innebÀr att staten inte ska ha synpunkter pÄ det redaktionella innehÄllet, t.ex. urval, teman och infallsvinklar, men ska kunna förena sÀndningstillstÄnd med bestÀmmelser och riktlinjer om den innehÄllsliga inriktningen, avseende t.ex. programkategorier och sÀrskilda satsningar riktade till de nationella minoriteterna.

Flera av paragraferna i sĂ€ndningstillstĂ„nden för SR, SVT och UR Ă€r placerade under rubriken ”InnehĂ„llet i sĂ€ndningarna” och det Ă€r sedan lĂ„ng tid tillbaka i huvudsak samma teman som regleras. I ett par inledande paragrafer behandlas olika mĂ„ngfaldsaspekter. De teman som behandlas i de följande paragraferna skiljer sig nĂ„got Ă„t mellan Ă„ ena sidan SR och SVT och Ă„ andra sidan UR. För de bĂ„da förstnĂ€mnda behandlas i tur och ordning nyhetsverksamheten, kulturutbudet, barn och unga, tillgĂ€nglighet för personer med funktionsnedsĂ€ttning och minoritetssprĂ„k. SR har ett sĂ€rskilt uppdrag för sĂ€ndningar till utlandet. För UR nĂ€mns i huvudsak samma teman som för de bĂ„da andra bolagen, med undantag för nyhetsverksamhet och för att kulturuppdraget Ă€r mer kortfattat uttryckt. DĂ€remot har UR ett bredare uppdrag pĂ„ utbildningsomrĂ„det.

AllmÀnna villkor för nuvarande programverksamhet

Den inledande innehÄllsparagrafen i de tre sÀndningstillstÄnden innehÄller flera allmÀnna villkor för programverksamheten, varav dessa Àr sÀrskilt intressanta:

-Ska erbjuda ett mÄngsidigt programutbud som omfattar allt frÄn det breda anslaget till mer sÀrprÀglade programtyper.

Ger stöd för att verksamheten i SR, SVT och UR ska omfatta bĂ„de breda och smala program, bĂ„de Melodifestivalen och Veckans förestĂ€llning, bĂ„de Fotbolls-VM och TV-pucken. Det Ă€r samtidigt tydligt att kraven Ă€r kopplade till ”program” enligt ett traditionellt synsĂ€tt och att andra typer av exempelvis interaktiva tjĂ€nster inte omfattas.

-Programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrÄn ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv samt utmÀrkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehÄll.

Kravet pÄ t.ex. kvalitet i verksamheten Àr inte nÀrmare definierat och i en proposition frÄn början av 1990-talet sÀgs att det sjÀlvklart inte gÄr att sÀga vad som kÀnnetecknar program av hög kvalitet. Det Àr frÄgor som i stÀllet mÄste diskuteras inom programbolagen och med publiken.66 Det Àr dock en Äterkommande frÄga hur kravet pÄ kvalitet ska mÀtas och utvÀrderas.67 Av de attitydundersökningar som genomförs av de offentligt finansierade medierna framgÄr att nyheter, trafikinformation, vÀder, lokala nyheter och politik/samhÀlle vÀrderas högt, medan bl.a. mode, trÀdgÄrd, teater, film och musik vÀrderas lÀgre.68 Detta Äterspeglar dock inte hur programbolagen

66Prop. 1991/92:140 s. 55.

67Möjligheten att mÀta och utvÀrdera kvalitet i programverksamheten diskuteras bl.a. i arbetsrapport nr 97/2000 frÄn JMG, Göteborgs universitet. Rapporten har skrivits av Liselotte Englund och heter Kvalitetseffektivitet i Public service-radion.

68SR Public service-redovisning för 2014 s. 102–103 och SR Public service-redovisning för 2015 s. 108.

37

511

Bilaga 3

SOU 2016:80

fördelar kostnader och sÀndningstid pÄ olika programkategorier (se tabell 3 och 4).

-Programmen ska utformas sÄ att de genom tillgÀnglighet och mÄngsidighet tillgodoser skiftande förutsÀttningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programutbudet ska spegla förhÄllanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet prÀglas av folkbildningsambitioner.

Omfattar ett icke siffersatt speglingsansvar för hela landet. Dessa villkor för hela programverksamheten att spegla hela landet kan jÀmföras med villkoren för nyhetsverksamheten i hela landet (se nedan), som inte har samma formulering.

-Ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria Äsiktsbildningen och utrymme ska ges för den fria Äsiktsbildningen och utrymme ska ges Ät en mÄngfald av Äsikter och meningsyttringar.

Denna inriktning stöds av radio- och tv-lagens bestÀmmelse om att ett tillstÄnd kan förenas med villkor som innebÀr att sÀndningsrÀtten ska utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidstrÀckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska rÄda.

Det Àr ocksÄ i radio- och tv-lagen som en annan omtalad och viktig bestÀmmelse Àr formulerad. Enligt 5 kap. 1 § och 14 kap. 1 § ska den som sÀnder tv eller radio se till att programverksamheten som helhet prÀglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla mÀnniskors lika vÀrde och den enskilda mÀnniskans frihet och vÀrdighet.69 SR skriver pÄ sin webbplats att programmen som helhet ska prÀglas av demokratins grundidéer och principen om alla mÀnniskors lika vÀrde. Företaget ska till exempel ta stÀllning för fri Äsiktsbildning och ta avstÄnd frÄn eller bemöta uttalanden som strider mot dessa grundidéer. Att hÀvda principen om alla mÀnniskors lika vÀrde innebÀr, enligt SR, bland annat att ta avstÄnd frÄn rasism liksom all form av diskriminering.70

DÄ och dÄ uppstÄr det debatter om hur denna lagreglerade demokrati- bestÀmmelse förhÄller sig till det krav pÄ opartiskhet och saklighet som ingÄr i sÀndningstillstÄnden och som har följande lydelse:

-SÀndningsrÀtten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidstrÀckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska rÄda i tv/radio.

Kritiken mot programbolagen handlar bÄde om att de med hÀnvisning till demokratibestÀmmelsen i radio- och tv-lagen utestÀnger kritiska debattröster och om att bolagen med hÀnvisning till kravet pÄ opartiskhet förbjuder medarbetare att ta politisk stÀllning. Ett exempel pÄ det förstnÀmnda var nÀr debattprogrammet Hur mycket rasism tÄl Sverige? i SR och programledaren Alexandra Pascalidou vÄren 2014 kritiserades för partiskhet av en av

69 I prop. 2012/13:164 s. 39 betonar regeringen ”att SR, SVT och UR genom sin sĂ€rskilda stĂ€llning och sitt programutbud har en större möjlighet Ă€n andra medieföretag att pĂ„verka attityder och skeenden i samhĂ€llet, och att det dĂ€rför Ă€r naturligt att högre krav stĂ€lls pĂ„ programverksamheten i allmĂ€nhetens tjĂ€nst”.

70 Uppgift hÀmtad i februari 2016 frÄn SR:s webbplats Om Sveriges Radio, begreppet MÄngfald.

38

512

SOU 2016:80

Bilaga 3

debattdeltagarna, Alice Teodorescu, politisk redaktör pÄ Göteborgs-Posten. Enligt kritiken slÀpptes inte debattörer med en annan grundsyn fram av programledaren.71 Ett exempel pÄ det sistnÀmnda var nÀr statsvetaren Ulf Bjereld samma vÄr kritiserade SR för att anvÀnda opartiskheten som en tvÄngströja nÀr bolaget beslutade att Soran Ismail inte fick medverka som programledare efter att han hade varit öppen med sina Äsikter om ett riksdagsparti.72

Inför en ny tillstÄndsperiod bör det övervÀgas om det bör tydliggöras att demokratibestÀmmelsen Àr överordnad kravet pÄ opartiskhet i sÀndningstillstÄndet.

Nyhetsverksamhet

Av sÀndningstillstÄnden för SR och SVT framgÄr att nyhetsverksamheten, som inte ska likstÀllas med allmÀnproduktionen, ska bedrivas sÄ att en mÄngfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. I anslagsvillkoren för SVT preciseras villkoret pÄ sÄ sÀtt att det dÀr anges att nyhetsverksamheten ska bedrivas sÄ att de olika sjÀlvstÀndiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv. Det Àr dessa bestÀmmelser som gör att SVT fortfarande har tvÄ nyhetsredaktioner i form av Rapport och Aktuellt.73

SĂ€ndningstillstĂ„nden stadgar Ă€ven att respektive programbolag ska ”granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande pĂ„ beslut som rör medborgarna” samt ”spegla verksamheten inom sĂ„dana organ och inom andra maktsfĂ€rer”. Denna bestĂ€mmelse motsvarar den s.k. granskningsfunktion som identifierats som en central demokratisk uppgift för medierna och som presstödspolitiken haft som ett grundlĂ€ggande motiv för statliga stödĂ„tgĂ€rder pĂ„ dagstidningsomrĂ„det.74

Nyhetsverksamheten i SR och SVT har ocksĂ„ ett eget speglingsuppdrag. ”Nyhetsförmedling och samhĂ€llsbevakning ska ha olika perspektiv, sĂ„ att hĂ€ndelser speglas utifrĂ„n olika geografiska, sociala och andra utgĂ„ngspunkter.” Ett tillĂ€gg för enbart SVT Ă€r att företaget ”ska sĂ€nda regionala nyhetsprogram”.

Det kan diskuteras var grÀnsen gÄr mellan regional och lokal nyhetsbevakning, sÀrskilt som programbolagen nyligen valt att Àndra namnet pÄ sina regionala nyheter till lokala nyheter. Ett regionalt nyhetsprogram har normalt ett övergripande anslag men innehÄller ocksÄ inslag frÄn enskilda orter, men för att nyhetsbevakningen ska kunna kallas lokal bör det, enligt Medieutredningens bedömning, handla om en reguljÀr, bred bevakning av varje kommun, landsting, storföretag eller andra maktcentra i det aktuella omrÄdet.

Det finns inget formellt som hindrar SVT frÄn att bedriva en sÄdan lokal bevakning, men i och med att det uttryckligen anges att bolaget ska sÀnda

71Artikel pÄ svd.se publicerad den 3 februari 2014.

72Artikel pÄ aftonbladet.se publicerad den 13 februari 2014.

73För politiska uttalanden om separata nyhetsredaktioner i SVT, se t.ex. prop. 1995/96:161 s. 7. DÀr beskrivs hur man resonerade nÀr TV2 startade 1969/70.

74För en redovisning av motiven för presspolitiken, se SOU 2013:66 s. 325–329.

39

513

Bilaga 3

SOU 2016:80

regionala nyhetsprogram finns en risk att det utgör ett tak för ambitionerna. Vid det möte som Medieutredningen höll med ledande företrÀdare för de offentligt finansierade medierna den 7 januari 2016 konstaterades att SR och SVT inte tolkar sina uppdrag som att de har ansvar för att bedriva en lokal nyhetsbevakning. Programbolagen Àr dock försiktigt positiva till ett dylikt uppdrag men om det ska formuleras behöver det enligt bolagen Ätföljas av nya ekonomiska resurser frÄn avgiftsmedlen.75 Medieutredningen har diskuterat frÄgan om lokal nyhetsbevakning Àven med de kommersiella medierna och det finns ocksÄ bland dem en viss beredskap att utöka den journalistiska bevakningen om det finns ett mediestöd med den inriktningen.76

Kulturutbud

SR och SVT har med ett undantag identiska villkor för sitt kulturutbud, medan UR har ett uppdrag som i huvudsak Àr likartat. Dessa villkor utgÄr frÄn fem olika perspektiv:

-SR/SVT ”ska erbjuda ett mĂ„ngsidigt kulturutbud som ska fördjupas, utvecklas och vidgas”.

HÀr förenas mÄngsidigheten med flera riktningsangivelser. Det framgÄr dock inte hur dessa ska Äterrapporteras eller följas upp.

-SR/SVT ”ska bevaka, spegla och kritiskt granska hĂ€ndelser pĂ„ kulturlivets olika omrĂ„den i Sverige och i andra lĂ€nder”.

Detta Àr ett krav pÄ nyhetsverksamhet inom kulturomrÄdet.

-SR/SVT ”ska, pĂ„ egen hand och i samarbete med utomstĂ„ende producenter och utövare i det svenska kulturlivet, svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening. SĂ€rskild vikt ska lĂ€ggas vid dramaproduktion.”

Dessa villkor Ă€r i viss grad preciserade i de bĂ„da bolagens anslagsvillkor dĂ€r det bl.a. sĂ€gs att SR/SVT i dialog med externa produktionsbolag ska ”sĂ€kerstĂ€lla att företagets organisation för inköp och bestĂ€llning av extern produktion prĂ€glas av tydlighet”. I anslagsvillkoret för SR sĂ€gs vidare att bolaget ”ska bedriva konserthusverksamhet i Berwaldhallen genom Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören”. Som ett tillĂ€gg anges att ”kvaliteten i dessa verksamheter ska stĂ€rkas”. En annan kĂ€nd programverksamhet inom SR, Radioteatern, nĂ€mns dĂ€remot inte i nĂ„got av dokumenten.

-SR/SVT/UR ”ska spegla de (mĂ„nga) olika kulturer (och kulturyttringar) som finns i Sverige.” (
) ”InnehĂ„lla program frĂ„n olika delar av vĂ€rlden”.

Dessa uppdrag ligger nÀra det allmÀnna uppdraget om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrÄn bl.a. ett mÄngfaldsperspektiv, utan att nÀmna det jÀmstÀlldhetsperspektiv som ocksÄ ska prÀgla verksamheten i sin helhet.

-SR/SVT ”ska göra förestĂ€llningar, konserter och andra kulturhĂ€ndelser tillgĂ€ngliga för hela publiken genom samarbeten med kulturinstitutioner samt fria kulturproducenter pĂ„ skilda kulturomrĂ„den i hela Sverige”.

75Framkom vid mötet den 7 januari 2016.

76Framkom vid mötet den 11 januari 2016.

40

514

SOU 2016:80

Bilaga 3

Tonvikten ligger hĂ€r pĂ„ samarbeten med kulturlivet i hela landet, medan medborgarna i det hĂ€r sammanhanget refereras till som ”publik”, vilket kan resa frĂ„gan om hur detta uppdrag förhĂ„ller sig till det allmĂ€nna speglingsuppdraget. Det Ă€r i sammanhanget ocksĂ„ intressant att jĂ€mföra uppdraget att vara en aktiv kulturaktör, och visionen att vara landets ”ledande kulturskapare”77, med uppdraget att kritiskt granska kulturhĂ€ndelser.

Att de offentligt finansierade medierna bedriver egen musikverksamhet – i form av Berwaldhallen, Radiokören och Radiosymfonikerna – Ă€r en kvarleva frĂ„n en tid dĂ„ detta var det enda sĂ€ttet att förmedla viss typ av musik, att skapa den sjĂ€lv. I dag finns inte dessa begrĂ€nsningar och det ursprungliga syftet kan dĂ€rmed sĂ€gas vara borta. Med en anpassning till dagens situation skulle dessa verksamheter ha en naturligare hemvist inom kulturpolitiken, i stĂ€llet för att vara kvar inom det mediepolitiska omrĂ„det, som ett indirekt kulturpolitiskt stöd.

Även pĂ„ teateromrĂ„det kan det lĂ€mpliga med nuvarande modell ifrĂ„gasĂ€ttas. I samband med att Stina Oscarson lĂ€mnade uppdraget som chef för Radioteatern i maj 2014 fördes en intressant och viktig debatt om huruvida teatern skulle betraktas som en redaktion – med krav pĂ„ opartiskhet – eller en teater – med uppdraget att bedriva en verksamhet med konstnĂ€rlig kvalitet.78 Även detta kan tala för att de offentligt finansierade medierna inte Ă€r rĂ€tt plats för att vara huvudman för kulturell och konstnĂ€rlig verksamhet utan att det ska ske i andra former.

PĂ„ en punkt har SVT ett eget, sĂ€rskilt uppdrag. Enligt sĂ€ndningstillstĂ„ndet ska bolaget ”bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.” Det Ă€r en formulering som rymmer flera olika möjligheter. SĂ„ lĂ€nge den svenska filmpolitiken kom till uttryck i form av ett filmavtal har SVT deltagit som part i avtalet. I praktiken har avtalet omfattat tvĂ„ typer av Ă„taganden. Dels ett Ă„rligt bidrag till Filminstitutet som en av flera finansiĂ€rer av de filmpolitiska stöden, dels ett s.k. garantiĂ„tagande som innebĂ€r att SVT Ă„tagit sig att anvĂ€nda ett minsta angivet belopp för samproduktion, medfinansiering och köp av visningsrĂ€tter vad gĂ€ller nya svenska filmer.79

NÀr det nuvarande filmavtalet löper ut vid Ärsskiftet 2016/2017 kommer det inte att ersÀttas med ett nytt, utan ersÀttas med en modell dÀr staten tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken.80 I sitt remissvar pÄ förslaget om en ny filmpolitisk modell skriver SVT att bolaget kommer att ompröva pÄ vilket sÀtt man bÀst kan bidra till svensk film. Det konstateras ocksÄ att det inte finns nÄgot underlag eller förslag om att radio- och tv-avgiftsmedel ska öronmÀrkas eller överföras till annan part, vilket bolaget ser som mycket positivt.81 Enligt den filmpolitiska proposition som nyligen lÀmnats kommer regeringen inför nÀsta tillstÄndsperiod att analysera vilka krav som bör stÀllas i sÀndnings-

77SR Public service-redovisning för 2015 s. 10.

78Nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 12 maj 2014: Stina Oscarson starkt kritisk till SR efter avgÄngen.

79SVT:s nuvarande Ätagande framgÄr av 16 § i 2013 Ärs filmavtal.

80Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31).

81SVT:s remissvar pÄ Ds 2015:31.

41

515

Bilaga 3

SOU 2016:80

tillstÄndet respektive anslagsvillkoren nÀr det gÀller SVT:s ansvar för utvecklingen av svensk filmproduktion.82

PĂ„ filmmarknaden agerar SVT i en kommersiell kontext med utgĂ„ngspunkt i stĂ€llningstagandet att avgiftsbetalarna ska fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt för sina pengar. Detta sker bl.a. i form av att man tillförsĂ€krar sig rĂ€ttigheter som exploateras kommersiellt. Programbolagets argument för det förfaringssĂ€ttet Ă€r att detta ger mer pengar till verksamheten. Med ett annat perspektiv bör SVT, som har sin finansiering sĂ€krad, se till att göra materialet fritt tillgĂ€ngligt och sprida det som skapats till sĂ„ mĂ„nga som möjligt. Inför en ny tillstĂ„ndsperiod bör tolkningen av uppdraget pĂ„ omrĂ„det ses över, inte minst mot bakgrund av de eventuella konsekvenser detta har pĂ„ den kommersiella delen av marknaden. Även nĂ€r det gĂ€ller SR:s och SVT:s dubbla roller som aktiva kulturskapare och granskare av samma kulturlandskap Ă€r det intressant att se nĂ€rmare pĂ„ dagens modell och praktiker.

TillgÀnglighet för personer med funktionsnedsÀttning

SÀndningstillstÄnden för alla tre programbolagen stadgar att behoven hos personer med funktionsnedsÀttning ska beaktas. AmbitionsnivÄn nÀr det gÀller möjligheterna för personer med funktionsnedsÀttning att tillgodogöra sig utbudet ska höjas och tillgÀngligheten förbÀttras. Det lÄngsiktiga mÄlet Àr att hela utbudet görs tillgÀngligt för alla medborgare. TillgÀngligheten till program för barn och unga ska prioriteras. Alla tre programbolagen ska fortsatt prioritera god hörbarhet, bl.a. genom att vid utformningen av sÀndningarna beakta att bakgrundsljud kan försÀmra möjligheten för personer med hörselnedsÀttning att ta del av utbudet. Program ska Àven produceras för sÀrskilda mÄlgrupper.

Ett sÀrskilt inslag inom ramen för detta uppdrag Àr kravet pÄ dialog med berörda grupper. Vidare sÀgs att programbolagen sinsemellan fÄr fördela ansvaret för olika insatser i frÄga om program om och för personer med funktionsnedsÀttning. Denna bestÀmmelse kompletteras i anslagsvillkoren med att bolagen ska trÀffa överenskommelser sinsemellan rörande insatser för personer med funktionsnedsÀttning och sÀnda dessa till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och till Myndigheten för press, radio och tv innan verksamhetsÄret börjar.

I sĂ€ndningstillstĂ„nden för SVT och UR hĂ€nvisas Ă€ven till ett sĂ€rskilt regeringsbeslut om krav pĂ„ tillgĂ€nglighet. Beslutet innehĂ„ller krav pĂ„ tillgĂ€nglighet till tv-sĂ€ndningar för personer med funktionsnedsĂ€ttning i SVT och UR under Ă„ren 2014–2016. Kraven Ă€r utformade som kvoter för programbolagens tillgĂ€ngliggörande av program genom textning, tecken- sprĂ„kstolkning, och syntolkning. Samtliga programtjĂ€nster som sĂ€nds i marknĂ€tet, via satellit och genom trĂ„dsĂ€ndning, omfattas. ProgramtjĂ€nsterna ska tillgĂ€ngliggöras i samtliga tillgĂ€nglighetstjĂ€nster om tekniska förutsĂ€ttningar för distribution av tjĂ€nsten finns. Kraven gĂ€ller tv-sĂ€ndningar pĂ„ svenska. Utöver detta ska tjĂ€nsten upplĂ€st text erbjudas i alla direktsĂ€nda program med översĂ€ttningstext i SVT:s och UR:s samtliga programtjĂ€nster. Kraven Ă€r successivt ökande och landar 2016 pĂ„ att 100 procent av icke

82 Mer film till fler – en sammanhĂ„llen filmpolitik (prop. 2015/16:132 s. 39).

42

516

SOU 2016:80

Bilaga 3

direktsÀnda program ska textas, 65 procent av direktsÀnda program ska textas, 1,5 procent ska teckensprÄkstolkas och 1,5 procent syntolkas.83

Vid det möte som Medieutredningen höll med intresseorganisationer och berörda myndigheter i augusti 2015 framkom bl.a. att politiska sĂ€rlösningar för funktionsnedsatta riskerar att skapa en form av stigmatisering, vilket kan tala för mer universella mediepolitiska lösningar. I underlag som inkommit till Medieutredningen frĂ„n intresseorganisationerna lyfts de offentligt finansierade mediernas sĂ€rskilda och angelĂ€gna ansvar att gĂ„ i tĂ€ten för ökad tillgĂ€nglighet för personer med funktionsnedsĂ€ttning – och att det hĂ€r krĂ€vs ett större Ă„tagande frĂ„n programbolagen (parat med en politisk handlingskraft). Samtliga underlag finns arkiverade hos Medieutredningen och bör kunna anvĂ€ndas som underlag för en kommande utredning kring sĂ€ndningstillstĂ„nd.

I sina public service-redovisningar beskriver programbolagen hur de arbetar med villkoret om tillgĂ€nglighet för funktionsnedsatta. Det finns dock en diskrepans mellan bolagen och GranskningsnĂ€mnden i uppfattningen om mĂ„luppfyllelse av detta villkor. NĂ€mnden efterfrĂ„gar utvecklade redovisningar för att kunna bedöma mĂ„luppfyllelsen kommande Ă„r. Rörande det sĂ€rskilda tillgĂ€nglighetskrav som finns för SVT och UR för Ă„r 2014–2016 bedömde GranskningsnĂ€mnden för 2014 att SVT inte uppfyllt kravet avseende upplĂ€st text, och inte redovisat pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det framgĂ„r om kraven Ă€r uppfyllda nĂ€r det gĂ€ller textning av direktsĂ€nda program, teckensprĂ„kstolkning och syntolkning. Medieutredningen utgĂ„r frĂ„n att detta hanteras nogsamt av Regeringskansliet inför det beslut om tillgĂ€nglighetskrav som ska lĂ€mnas för perioden 2017–2019. Även frĂ„n intresseorganisationerna upplevs vissa behov som inte fullt ut tillgodosedda, bl.a. anser de att SVT och UR inom ramen för en generell strĂ€van att utveckla samtliga tillgĂ€nglighetstjĂ€nsters kvalitet och anvĂ€ndbarhet utifrĂ„n ett brukarperspektiv, bör Ă€gna tjĂ€nsten upplĂ€st text sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet.

MinoritetssprÄk

Under rubriken minoritetssprĂ„k anges i sĂ€ndningstillstĂ„nden för SR, SVT och UR att programbolagens samlade programutbud pĂ„ de nationella minoritetssprĂ„ken samiska, finska, meĂ€nkieli och romani chib – för SVT och UR Ă€ven teckensprĂ„k – sammantaget ska öka Ă„rligen jĂ€mfört med 2013 Ă„rs nivĂ„. Ökningen ska vara betydande. Programbolagen ska Ă€ven erbjuda ett utbud pĂ„ det nationella minoritetssprĂ„ket jiddisch och andra minoritetssprĂ„k. Vidare ska bolagen ha en dialog med de berörda minoritetsgrupperna. I uppdraget om barn och unga anges att programbolagen ska ta hĂ€nsyn till de sprĂ„kliga behoven hos barn och unga som tillhör sprĂ„kliga eller etniska minoriteter eller Ă€r teckensprĂ„kiga.

PĂ„ motsvarande sĂ€tt som för tillgĂ€nglighetsomrĂ„det (se ovan) fĂ„r SR, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika insatser pĂ„ minoritetssprĂ„ksomrĂ„det. Överenskommelser om detta ska skickas till Regeringskansliet (Kultur- departementet) och Myndigheten för press, radio och tv innan verksamhetsĂ„ret börjar. I de dialoger som Medieutredningen haft med företrĂ€dare för de nationella minoritetssprĂ„ken, bl.a. vid det möte som hölls den 24 november

83 De nya bestĂ€mmelserna bygger pĂ„ förslag i prop. 2012/13:164 s. 71–77.

43

517

Bilaga 3

SOU 2016:80

2015, har kritik riktats mot att de offentligt finansierade medierna pÄ detta sÀtt kan fördela uppdraget sinsemellan utan möjlighet för dem som direkt berörs av insatserna att i praktiken pÄverka utfallet. Detta ses som hÀmmande för utbudsutvecklingen och i praktiken grumlande för ansvarsförhÄllandena.

Kritik framfördes ocksÄ om att programbolagen brister i mÄluppfyllnad. Det handlar inte bara om omfÄng och innehÄll av det riktade utbudet utan ocksÄ om hur grupperna framstÀlls i övrigt programutbud. Bilden av minoriteterna upplevs som stereotyp och skev. En negativ framstÀllning resulterar i att förtrÀdare vÀljer bort att medverka, vilket i sin tur resulterar i att de osynliggörs. Detta var nÄgonting som sÀrskilt lyftes av de judiska organisationerna. FöretrÀdarna för minoritetsorganisationerna var överens om att redaktionerna har bristande kompetens pÄ omrÄdet, men framhöll UR som ett gott exempel pÄ hur det Àr möjligt att samverka inför och under programproduktion.84

I underlag till Medieutredningen frÄn företrÀdare för de nationella minoriteterna lyfts att de offentligt finansierade medierna fyller en mycket viktig funktion med sin programverksamhet pÄ nationella minoritetssprÄk. Utöver SR:s, SVT:s och UR:s utbud pÄ omrÄdet finns inget eller litet utbud att tillgÄ inom etermedia. Enligt Medieutredningen Àr det dÀrför viktigt att vÀrna detta uppdrag, bÄde som villkor och som medieförsörjning, trots den kritik och Äsikter som minoritetsorganisationerna för fram rörande genomförandet och om hur programverksamheten pÄ detta omrÄde kan och bör stÀrkas och förbÀttras. Vissa synpunkter Àr Äterkommande och har tagits upp av minoritetsorganisationerna, t.ex. i samband med utredningar inför förnyade sÀndningstillstÄnd. Samtliga underlag frÄn minoritetsorganisationerna finns arkiverade hos Medieutredningen och bör kunna utgöra ett underlag för den kommande utredningen.

I public service-redovisningarna beskriver programbolagen hur de under Äret arbetat med uppdraget om minoritetssprÄk. Baserat pÄ bolagens delvis olika uppdrag och verksamhet finns i viss mÄn olika mÄlsÀttningar för utbudet pÄ minoritetssprÄk för respektive sprÄkgrupp. Sammantaget menar bolagen att de under 2015 uppfyller kravet i sÀndningstillstÄndet om en sammantagen

”betydande ökning” av utbudet pĂ„ de nationella minoritetssprĂ„ken och teckensprĂ„k.

Det finns rörande villkoret om minoritetssprÄk en diskrepans mellan programbolagens uppfattning om framgÄngen i uppdragets genomförande och mottagargruppernas upplevelse av densamma, och Àven i GranskningsnÀmndens bedömning av mÄluppfyllelsen. GranskningsnÀmndens bedömning för 2014 Àr att programbolagen inte uppfyllt kravet avseende en sammantagen betydande ökning av det samlade programutbudet pÄ finska, samiska, meÀnkieli, romani chib och teckensprÄk. NÀmnden anser Àven att bolagen inte uppfyllt kravet pÄ sÀrskild hÀnsyn till behoven hos barn och unga som tillhör sprÄkliga eller etniska minoritetsgrupperna eller som Àr teckensprÄkiga nÀr det handlar om barn- och unga i sprÄkgruppen romani chib.

84 Framkom vid möte med företrÀdare för de nationella minoritetssprÄken den 24 november 2015.

44

518

SOU 2016:80

Bilaga 3

Den kommande utredningen bör ta ett grundligt grepp kring uppdraget om minoritetssprĂ„k – i nĂ€ra dialog med minoritetsorganisationerna.

UtlÀndska anvÀndare

Ett relaterat omrĂ„de Ă€r de offentligt finansierade mediernas ansvar för sĂ€ndningar riktade till utlĂ€ndska anvĂ€ndare. Av sĂ€ndningstillstĂ„ndet för SR framgĂ„r att dessa program ska ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utlĂ€ndska anvĂ€ndare, möjlighet att fĂ„ information om och upprĂ€tthĂ„lla kontakt med Sverige. ”Programmen bör syfta till att ge kunskap om Sverige och bidra till förstĂ„else för det svenska samhĂ€llet”.

I en tid dĂ„ det enligt mĂ„nga sĂ€kerhetspolitiska bedömare sprids propaganda frĂ„n frĂ€mmande makt – exempelvis frĂ„n Ryssland pĂ„ sĂ„vĂ€l ryska som pĂ„ svenska – vĂ€ljer Sveriges Radio att lĂ€gga ner de webbaserade sĂ€ndningarna pĂ„ ryska. Kort- och mellanvĂ„gssĂ€ndningarna, bl.a. pĂ„ ryska, lades ner redan 2010. Den nya kontext av psykologisk krigföring som vi kan se i dag vĂ€cker frĂ„gor om det demokratiska behovet av oberoende rapportering till utlĂ€ndska anvĂ€ndare och om ansvaret för denna typ av rapportering bör tydliggöras i de offentligt finansierade mediernas uppdrag.85

Medie- och informationskunnighet

Medborgarnas behov av kunskap och fÀrdigheter om medier och information, teknik och algoritmer för att förstÄ och kunna vara delaktiga i den nya, digitaliserade demokratin ökar. I en tid dÄ antidemokratiska krafter anvÀnder ryktesspridning och propaganda i syfte att destabilisera demokratin, dÄ vÄldsbejakande grupper skickligt exploaterar de nya digitala möjligheterna för att rekrytera, ofta unga, mÀnniskor fÄr medie- och informationskunnighet (MIK) en för demokratins utveckling central roll. Staten har i dag lika tunga skÀl för att satsa massivt pÄ MIK som pÄ lÀskunnigheten under 1800- och 1900- talen. Ett sÀtt för staten att axla delar av detta ansvar vore att formulera ett tydligt uppdrag om en omfattande digital folkbildningsinsats i kommande styrdokument för offentligt finansierade medier. Om det inte Àr aktuellt med en sammanslagning av de tre bolagen bör det utredas om UR bör fÄ ett uppdrag med den föreslagna inriktningen och med motsvarande omfördelning av avgiftsmedel.

Forskning och utveckling

Genom sin grundfinansiering frÄn avgiftssystemet har offentligt finansierade medieföretag rimligen bÀttre förutsÀttningar Àn andra aktörer i medielandskapet att avsÀtta resurser (finansiella och personella) för ett lÄngsiktigt mÄlinriktat forsknings- och utvecklingsarbete vad gÀller allt frÄn metoder, koncept och processer till exempelvis att utveckla vassa individualiseringsalgoritmer. För att detta inte ska pÄverka den kommersiella mediemarknaden negativt krÀvs en översyn av nuvarande villkor för de offentligt finansierade medierna för att tillförsÀkra alla aktörer pÄ mediemarknaden tillgÄng till de resultat som tas fram. Inför en ny tillstÄndsperiod bör det dÀrför utredas pÄ vilket sÀtt

85 Den nya kontexten med psykologisk krigföring beskrivs i rapporten SÀkerhetspolisen 2015.

45

519

Bilaga 3

SOU 2016:80

programbolagen bör arbeta strategiskt med immaterialrÀttsfrÄgor. En frÄga att sÀrskilt vÀga in Àr huruvida resultat som skapats med avgiftsfinansiering bör spridas till alla aktörer i medielandskapet som kan anses arbeta i allmÀnhetens tjÀnst.

Nyproduktion, repriser och arkivmaterial

Fördelningen av programtiden pÄ nyproduktioner respektive repriser samt hur programbolagen hanterar sitt arkivmaterial bör ocksÄ prövas av den utredning som ska ge underlag för en ny tillstÄndsperiod. Det Àr flera viktiga aspekter som berörs för sÄvÀl programbolagen, avgiftsbetalarna och konkurrerande medier.

De nuvarande sĂ€ndningstillstĂ„nden innehĂ„ller krav pĂ„ en ”omfattande nyproduktion” för barn och unga i URs sĂ€ndningstillstĂ„nd och ett krav pĂ„ ”omfattande nyproduktion” och ”egen produktion” av program i olika genrer för barn och unga för SR och SVT. Liknande formuleringar finns inom kulturomrĂ„det för SR och SVT.

I den senaste propositionen pĂ„ omrĂ„det ansĂ„g regeringen att det inte finns nĂ„got som hindrar programbolagen att Ă„teranvĂ€nda Ă€ldre material i sin verksamhet. Enligt regeringen Ă€r det dĂ€rför naturligt att bolagen digitaliserar och tillgĂ€ngliggör arkivmaterial i den utstrĂ€ckning bolagen anser det publicistiskt motiverat utifrĂ„n sina respektive uppdrag. Samtidigt har SR och SVT ett ansvar att göra arkiv och tidigare produktioner tillgĂ€ngliga för allmĂ€nheten, som en gĂ„ng har finansierat produktionerna via radio- och tv- avgiften. SR tillgĂ€ngliggör program och klipp ur arkivet via internettjĂ€nsten SR Minnen och SVT lanserade i april 2013 en utökad arkivtjĂ€nst pĂ„ internet, kallad Öppet arkiv. Regeringen sĂ„g positivt pĂ„ detta arbete, som borde utvecklas vidare under tillstĂ„ndsperioden 2014–2019.86

I sin public service-redovisning för 2015 beskriver SVT att förstasĂ€ndningarna totalt sett stĂ„r för 37 procent och repriserna för 63 procent av sĂ€ndningstiden. Antalet tillgĂ€ngliga timmar i Öppet arkiv, som omfattar programmaterial frĂ„n slutet av 1950-talet till halvĂ„rsskiftet 2005, har ökat frĂ„n 500 timmar (2013) till 5 322 timmar (2015).87 Den nuvarande regleringen pĂ„ detta omrĂ„de Ă€r som sagt förhĂ„llandevis öppen, utan detaljerade riktlinjer. Det finns frĂ„n Medieutredningens sida inte heller nĂ„gon önskan om striktare eller mer detaljerade bestĂ€mmelser i kommande sĂ€ndningstillstĂ„nd, men det finns Ă€ndĂ„ anledning att pröva vilken avvĂ€gning mellan olika intressen – statens, program- bolagens, avgiftsbetalarnas och konkurrerande mediers – som ger bĂ€st resultat.

Det har visserligen skett en svag ökning av andelen förstasĂ€ndningar mellan Ă„ren 2014 och 2015 men det finns Ă€ndĂ„ anledning att – med utgĂ„ngspunkt i avgiftsbetalarnas behov av nyproducerat kvalitativt och oberoende innehĂ„ll och play-tjĂ€nsternas ökade popularitet – se över strategierna. Denna frĂ„ga bör ocksĂ„ hanteras av den utredning som ska förbereda en ny tillstĂ„ndsperiod.

86Prop. 2012/13:164 s. 77–79.

87SVT Public service-redovisning för 2015 s. 23–24.

46

520

SOU 2016:80

Bilaga 3

Dagens programproduktion

Inom ramen för det breda uppdraget att producera och sÀnda radio- och tv- program till allmÀnheten ryms det i praktiken ett stort antal verksamhetgrenar i SR, SVT och UR. Under arbetet med denna promemoria har Medieutredningen valt att inte begÀra ut uppgifter om en mer detaljerad kostnadsfördelning frÄn programbolagen dÄ detta Àr en uppgift för den kommande utredningen, utan analysen baseras pÄ det material som bolagen sjÀlva vÀljer att offentliggöra och som finns öppet tillgÀngligt i form av public service-redovisningar och Ärsredovisningar. Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det dock angelÀget med en nÀrmare genomlysning av verksamheterna i SR, SVT och UR för att pÄ sÄ sÀtt kunna stÀlla statens kommande villkor i relation till hur verksamheten bedrivs i dag. En sÄdan genomlysning sker naturligt i samband med en eventuell sammanslagning av de tre bolagen (se avsnitt 6.1), men om en sÄdan inte kommer till stÄnd Àr det ÀndÄ angelÀget att verksamheterna genomlyses för att bedöma hur avgiftsbetalarna fÄr bÀst valuta för sina insatta medel.

I tabell 1 redovisas hur verksamheternas totala kostander fördelas pÄ personal, sÀndningskostnader, externa kostnader och avskrivningar. Uppgifterna avser 2014.

Tabell 1

Företagens

kostnader fördelat pÄ personal, distribution, externa

 

kostnader och avskrivningar (mnkr), 2014

 

 

 

 

 

 

Kostnader 2014

 

SR

SVT

UR

Kostnader för personal,

1 300

(50 %)

1 673 (36 %)

160 (43 %)

Distribution/sÀndning

247

(10 %)

301 (7 %)

2 (1 %)

Övriga externa kostnader

991

(38 %)

2 554 (55 %)

194 (53 %)

(köp av visningsrÀtter, utlÀgg av

 

 

 

 

produktion)

 

 

 

 

 

Avskrivningar

 

61 (2 %)

99 (2 %)

13 (3 %)

 

 

 

 

 

Totalt

 

2 598 (100 %)

4 633 (100 %)

368 (100 %)

KĂ€lla: SR Årsredovisning 2014 s. 19, SVT Årsredovisning för rĂ€kenskapsĂ„ret 2014 s. 8, UR VerksamhetsberĂ€ttelse med Ă„rsredovisning 2014 s. 19.

Av tabell 1 framgÄr att externa kostnader upptar en betydande del av utgifterna, men att det skiljer sig en del mellan programbolagen. BÄde SVT och UR har större externa kostnader Àn kostnader för egen personal, medan det motsatta gÀller för SR. Att öka de kostnader som gÄr direkt till utomstÄende enskilda personer eller produktionsbolag har t.ex. varit ett uttalat mÄl för SVT de senaste Ären.88

Medieutredningens bedömning, efter att ha tagit del av bl.a. bolagens Ärsredovisningar, Àr att lönenivÄerna för de ledande befattningshavarna i de offentligt finansierade medieföretagen Àr högre Àn i mÄnga statliga myndigheter och andra medieföretag, men lÀgre jÀmfört med de lönenivÄer som gÀller i flera statliga bolag. Enligt Medieutredningen Àr det Àven vÀrt att notera att ersÀttningsnivÄerna för styrelserna i de offentligt finansierade medierna Àr relativt höga jÀmfört med motsvarande funktioner i andra statligt styrda verksamheter inom medie- och kulturomrÄdet. En kommande utredning bör ta

88 SVT Public service-redovisning 2015 s. 45.

47

521

Bilaga 3

SOU 2016:80

ovan förda resonemang i beaktande nÀr den ska bedöma hur avgiftsbetalarna fÄr bÀst valuta för sina insatta medel.

I tabell 2 redovisas hur kostnaderna för programproduktionen förhÄller sig till övriga kostnader i respektive företag. Uppgifterna Àr hÀmtade frÄn public service-redovisningarna för 2015.

Tabell 2 Verksamheternas kostnader fördelat pÄ programproduktion, distribution, investeringar, gemensamt, m.m. (mnkr och andel), 2015

Kostnader 2015

SR

SVT

UR

Programproduktion, broadcast

1 728 (64 %)

3 600 (70 %)

282

(78 %)

Programproduktion, internet

-

275 (6 %)

 

-

Distribution

219 (8 %)

287 (6 %)

 

3 (1 %)

Övriga/Gemensamma kostnader

752 (28 %)

775 (16 %)

77

(21 %)

Sidoverksamhet

12 (0,4 %)

65 (1,4 %)

 

–

 

 

 

 

Totalt

2 711 (100 %)

4 728 (100 %)

362 (100 %)

KĂ€lla: SR Public service-redovisning för 2015 s.117–118, SVT Public service-redovisning för 2015 s. 57 och UR Public service-redovisning för 2015 s. 46.

Det visar sig att programproduktionen stÄr för en betydande del av kostnaderna och omrÀknat till kÀrnverksamhet (produktion och distribution) Àr dominansen Àn större. Samtidigt har den tekniska utvecklingen möjliggjort betydande kostnadsbesparingar. Som Medieutredningen visat i delbetÀnkandet har produktionskostnaden minskat med 40 procent för SVT och andra stora tv- producenter som tack vare digital överföring via hyrd svartfiber inte lÀngre behöver anvÀnda OB-bussar eller dyra satellituppkopplingar.89

NÀr det gÀller de övriga och gemensamma kostnaderna i respektive bolag betonar samtliga att den posten inte enbart omfattar traditionella overheadkostnader utan om alla de kostnader som inte kan fördelas pÄ enskilda program eller verksamheter. Skillnaden mellan hur mycket bolagen lÀgger pÄ dessa gemensamma kostnader Àr dock noterbar. Analysen försvÄras samtidigt av att det inte finns jÀmförelsetal att utgÄ frÄn och att bolagen anvÀnder delvis olika redovisningsmetoder.90 I public service-redovisningen för 2015 poÀngterar t.ex. SR att man i sin redovisning fört samman traditionella overheadkostnader med kostnader för funktioner som till stor del kan hÀnföras till programverksamheten, t.ex. marknadsföring, kommunikation, investeringar och teknik.

89SOU 2015:94 s. 56.

90I prop. 2012/13:164 s. 91–93 konstaterar regeringen att programbolagen ska Ă„lĂ€ggas att i samverkan Ă„stadkomma en sĂ„ lĂ„ngt som möjlig gemensam redovisningsform samt att definiera och operationalisera centrala begrepp i sĂ€ndningstillstĂ„nd och anslagsvillkor. I Public service-redovisningen för 2015 s. 6 skriver SVT att upplĂ€gg och disposition till stora delar Ă€r samordnad med SR och UR, men att det bĂ„de finns skillnader i uppdragen och hur de tolkas och dĂ€rför finns det fortfarande olikheter i redovisningarna.

48

522

SOU 2016:80

Bilaga 3

Den stora kostnaden för programproduktionen kan i sin tur delas upp i flera kategorier. Myndigheten för press, radio och tv har uppdraget att rapportera om hur programutbudet i svenska medier utvecklas och som ett led i det arbetet redovisas varje Är en rapport som visar pÄ trender i radio- och tv-mediernas utbud. Den senaste rapporten, Svenskt medieutbud 2015, har tagits fram av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) under ledning av professor Kent Asp.91 I rapporten gÄr det bl.a. att följa hur det informations- respektive underhÄllningsinriktade utbudet har utvecklats i SR och SVT.

En jĂ€mförelse mellan myndighetens rapport och de uppgifter som de bĂ„da programbolagen sjĂ€lva redogör för i sina Public service-redovisningar tyder pĂ„ att indelningen i kategorier och hur olika program har klassificerats skiljer sig Ă„t en del, men i huvudsak Ă€r bilderna likartade nĂ€r det gĂ€ller hur liten andel som utgörs av nyheter (se nedan). En fördel med rapporten Ă€r att den redovisar trender för Ă„ren 2005–2015 (SVT) och 2012–2015 (SR). För SVT1 och SVT2 gĂ€ller att nyhetsprogrammen har minskat i det totala utbudet, men har ökat pĂ„ bĂ€sta sĂ€ndningstid (nyhetstimmen). Med tanke pĂ„ den ökande anvĂ€ndning av play-funktionen kan det ses som bekymmersamt att den totala andelen nyheter i utbudet minskar. För SR har en utökad sĂ€ndningstid (dygnet runt) fört med sig att det nyhetsinriktade utbudet minskat andelsmĂ€ssigt, men ökat i antal timmar. FörĂ€ndringarna uppges dock vara smĂ„ under den undersökta perioden.92 SVT genomförde 2015 en stor förĂ€ndring av sitt nyhetsutbud. Antalet nyhetsredaktioner runt om i landet utökades till 33 stycken och ett 70- tal reportrar anstĂ€lldes.93

Programbolagens egna redovisningar har fördelen att de omfattar bÄde kostnader och utbud för olika programkategorier. I tabell 3 redovisas en dessa uppgifter för SVT. Av de olika programtyperna som redovisas Àr nyhetsförmedlingen och faktaprogrammen av sÀrskilt mediepolitiskt intresse. Uppgifterna i tabellen Àr hÀmtade frÄn public service-redovisningen för 2014 dÄ den var mer detaljerad. Av redovisningen för 2015 framgÄr dock att det skett mycket smÄ förÀndringar jÀmfört med 2014.

91Myndigheten för press, radio och tv: Svenskt medieutbud 2015, publicerad i mars 2016.

92Svenskt medieutbud 2015 s. 9 och 15.

93SVT Public service-redovisning för 2015.

49

523

Bilaga 3

SOU 2016:80

Tabell 3

SVT – kostnader (andel) och utbud (andel av total sĂ€ndningstid)

 

för olika programproduktioner, 2014

 

 

 

 

Programproduktioner i SVT 2014

Kostnad

Utbud (procent

 

 

(procent)

av total tid)

Nyheter

 

23 %

9 %

SamhÀllsfakta

 

10 %

12 %

Vetenskapsfakta

 

3 %

9 %

Fritidsfakta

 

7 %

10 %

Fiktion

 

20 %

29 %

UnderhÄllning

 

18 %

11 %

Sport

 

13 %

7 %

Kultur och musik

 

6 %

7 %

SVT Forum

 

0,2 %

6 %

Totalt

 

100 %

100 %

KÀlla: SVT Public service-redovisning för 2014 s. 24 och 49. Se Àven redovisningen för 2015 s. 28 och 57.

Av tabell 3 framgÄr att kostnader och utbud ligger relativt nÀra varandra, t.ex. nÀr det gÀller kultur och musik, fritidsfakta och samhÀllsfakta. I nÄgra fall Àr dock skillnaden större. T.ex. har nyheter en betydligt större del av kostnaderna Àn av utbudet, medan fiktion har avsevÀrt större del av utbudet Àn av kostnaderna.

Nyheter stÄr för drygt en femtedel av programkostnaderna, men tillsammans med faktaprogram (samhÀllsfakta, vetenskapsfakta och fritidsfakta) stÄr de för knappt hÀlften. Sett till utbudet stÄr nyheterna för endast 9 procent men tillsammans med faktaprogrammen stÄr de för 40 procent av utbudet. Om man inkluderar SVT Forum, som bara stÄr för en mycket liten del av kostnaderna, kommer nyheter, fakta- och samhÀllsprogram att stÄ för knappt hÀlften av utbudet. Den andra hÀlften omfattar fiktion, underhÄllning, kultur och sport.

I tabell 4 redovisas pÄ motsvarande sÀtt kostnadsfördelningen för olika programkategorier i SR samt deras andel av den totala sÀndningstiden.

Tabell 4

SR – kostnader (andel) och utbud (andel av total sĂ€ndningstid) för

 

olika programproduktioner, 2015

 

 

 

 

Programproduktioner i SR 2015

Kostnad

Utbud (procent

 

 

(procent)

av total tid)

Nyheter

 

36 %

8 %

SamhÀlle

 

17 %

13 %

Kultur

 

12 %

8 %

Sport

 

4 %

2 %

UnderhÄllning

 

7 %

5 %

Musik

 

17 %

61 %

Livsstil

 

5 %

3 %

Service

 

2 %

2 %

Totalt

 

100 %

100 %

KÀlla: SR Public service-redovisning för 2015 s. 42 och 118.

50

524

SOU 2016:80

Bilaga 3

Nyheterna stÄr för cirka en tredjedel av kostnaderna i SR och tillsammans med samhÀllsprogrammen stÄr de för drygt hÀlften, medan den andra halvan bestÄr av i huvudsak musik, kultur, underhÄllning, livsstil och sport. PÄ samma sÀtt som för SVT Àr det dock stor skillnad mellan kostnadsfördelning och hur sÀndningstiden fördelas i SR. Nyheter och samhÀllsprogram stÄr för endast en femtedel av utbudet, medan den del som avser underhÄllning, kultur och sport stÄr för den absoluta merparten.

UR skiljer sig frÄn de övriga tvÄ programföretagen genom att inte producera och sÀnda nyhetsprogram. Program med inriktning pÄ samhÀlle och ekonomi stÄr dock för 38 procent av företagets sÀndningsvolym i tv och för 23 procent av volymen i radio.94

De offentligt finansierade medierna har visserligen ett brett uppdrag som spÀnner över flera viktiga samhÀllsomrÄden, men det Àr likafullt en viktig iakttagelse att mindre Àn hÀlften av kostnaderna för SR, SVT och UR, och en brÄkdel av sÀndningstiden anvÀnds till det som enligt Medieutredningen Àr mediepolitikens kÀrna i form av allsidig nyhetsförmedling, kvalitativ journalistik, kritisk granskning av makten och fri Äsiktsbildning samt medborgarnas rÀttigheter till detta, oavsett bostadsort. Enligt en offentligt redovisad uppgift frÄn SVT:s strategichef anvÀnds 2,8 miljarder kronor av den totala medelstilldelningen till de offentligt finansierade medierna pÄ cirka 8 miljarder kronor till nyheter och samhÀllsbevakning. Det innebÀr att 35 procent av de samlade kostnaderna gÄr till det Medieutredningen ser som mediepolitikens kÀrna och 65 procent till annat. De trender som redovisats i rapporten Svenskt medieutbud 2015 tyder ocksÄ pÄ att det nyhetsinriktade utbudet i SR och SVT snarare har minskat i det totala utbudet.

Det kan jÀmföras med hur det samlade utbudet vÀrderas av medborgarna. Av de attitydundersökningar som bl.a. SR genomför regelbundet framgÄr att en mycket stor andel (91 procent) tycker att nyheter Àr viktiga. Under valÄret 2014 tyckte en rekordstor andel (78 procent) att programomrÄdet politik/samhÀlle var viktigt, men den nivÄn sjönk nÄgot under 2015.95

Mot bakgrund av denna genomgÄng av programverksamheterna vid de offentligt finansierade medierna finns det flera frÄgestÀllningar som bör hanteras inför nÀsta tillstÄndsperiod.

Tre frÄgestÀllningar att utreda

Att stÀrka den granskande demokratifunktionen

Enligt Medieutredningen Àr mediepolitikens fokus allsidig nyhetsförmedling, kvalitativ journalistik, kritisk granskning av makten och fri Äsiktsbildning samt medborgarnas rÀttigheter till detta, oavsett bostadsort. Mindre Àn hÀlften av avgiftsmedlen till de offentligt finansierade medierna gÄr dock till denna

94UR Public service-redovisning för 2015 s. 21.

95SR Public service-redovisning för 2014 s. 102–103 och SR Public service-redovisning för 2015 s. 108.

51

525

Bilaga 3

SOU 2016:80

verksamhet. I en tid dÄ det kommersiella medielandskapet skÀr ner riskerar grundlÀggande demokratiska vÀrden att gÄ förlorade. En framtida utredning bör se över möjligheten att fokusera de offentligt finansierade mediernas uppdrag mer pÄ dessa uppgifter Àn vad som sker i dag. Det kan innebÀra flera förtydliganden och förÀndringar av nuvarande sÀndningstillstÄnd, t.ex. att pröva:

a.villkor om lokal nyhetsbevakning, det vill sÀga ett eventuellt krav pÄ en reguljÀr, bred bevakning av varje kommun, landsting, storföretag eller andra maktcentra i det aktuella omrÄdet,

b.om programverksamheten i högre utstrÀckning ska vara kompletterande i förhÄllande till de kommersiella medierna för att garantera medborgarnas rÀttigheter Àven pÄ omrÄden som marknaden inte anser lönsamma, samtidigt som de offentligt finansierade medierna inte bör konkurrera pÄ omrÄden dÀr det finns uppenbart kommersiella intressen,

c.programbolagens dubbla roller som aktiva kulturskapare och granskare av samma kulturlandskap, liksom att det utreds om de kulturverksamheter som sedan lÀnge bedrivs inom ramen för i huvudsak SR bör sammanföras med annan kulturverksamhet i stÀllet för att framstÄ som ett indirekt kulturpolitiskt stöd inom mediepolitiken,

d.om demokratibestÀmmelsen i radio- och tv-lagen bör vara överordnad kravet pÄ opartiskhet i sÀndningstillstÄndet,

e.att insatser för personer med funktionsnedsÀttning och för minoritetssprÄk fortsatt prioriteras och att villkoren formuleras i beaktande av det digitaliserade medielandskapet och i dialog med brukar- och intressegrupper respektive minoritetsorganisationer,

f.om det demokratiska behovet av oberoende rapportering till utlÀndska anvÀndare ska tydliggöras i de offentligt finansierade mediernas uppdrag,

g.om fördelningen av programtid pÄ nyproduktioner, repriser och arkivmaterial Àr rimlig utifrÄn en avvÀgning mellan statens, programbolagens, avgiftsbetalarnas och konkurrerande mediers intressen,

h.om det bör formuleras ett breddat uppdrag som omfattar ansvar för utökad medie- och informationskunnighet, via en omfattande digital folkbildningsinsats,

i.i vilken utstrÀckning programbolagen ska arbeta strategiskt med immaterialrÀttsfrÄgor.

En genomlysning av verksamheten

Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det angelÀget med en nÀrmare genomlysning av verksamheterna i SR, SVT och UR för att pÄ sÄ sÀtt kunna stÀlla statens kommande villkor i relation till hur verksamheten bedrivs i dag. En sÄdan genomlysning sker naturligt i samband med en sammanslagning av de tre bolagen, men om en sÄdan inte kommer till stÄnd Àr det ÀndÄ angelÀget att

52

526

SOU 2016:80

Bilaga 3

verksamheterna genomlyses för att bedöma hur avgiftsbetalarna fÄr bÀst valuta för sina insatta medel. I det lÀget Àr det sÀrskilt viktigt att intensifiera arbetet med att uppnÄ jÀmförbara redovisningar frÄn de tre programbolagen.

En modernare begreppsapparat

Den gamla begreppsapparaten med traditionella ”program” resulterar i en formatstyrning utifrĂ„n den tidigare idĂ©n att mediers relation till medborgarna bestĂ„r av envĂ€gskommunikation via sĂ€ndningar i marknĂ€tet. Dagens digitala distribution och interaktiva medieanvĂ€ndning skapar delvis helt nya möjligheter, som borde resultera i att kraven i de regelverk som omgĂ€rdar de offentligt finansierade medierna lĂ€mnar den forna plattforms- och formatcentreringen. En kommande utredning behöver se över hela begreppsapparaten, för att sĂ€kerstĂ€lla att villkoren stöttar produktion och distribution av oberoende, kvalitativt medieinnehĂ„ll för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar mĂ„luppfyllnad. Det bör Ă€ven övervĂ€gas om villkoren bör kompletteras med krav vadgĂ€ller t.ex. design av interaktiva miljöer, för att frĂ€mja nya former av tillgĂ€nglighet.

9Oberoende utvÀrdering och granskning

9.1Granskning, nyckeltal och anvÀndarnas Äterkoppling

GranskningsnÀmnden

GranskningsnÀmnden för radio och tv ska Ärligen i efterhand bedöma om de offentligt finansierade medierna har uppfyllt sina uppdrag enligt sÀndningstillstÄnd, anslagsvillkor och andra beslut som fattats med stöd av radio- och tv-lagen.96 Granskningen bygger emellertid inte pÄ en egen oberoende genomlysning utan baseras pÄ de uppgifter som programbolagen sjÀlva vÀljer att inkludera i sina Ärliga rapporter, de s.k. public service- redovisningarna. De lÀmnas i mars Äret efter det aktuella verksamhetsÄret och nÀmndens bedömningar publiceras i en sÀrskild rapport i juni samma Är. Inom ett halvÄr efter avslutat verksamhetsÄr finns det alltsÄ en formell bedömning av hur verksamheterna lever upp till de krav som stÀlls. DÄ GranskningsnÀmnden baserar sig pÄ den information programföretagen sjÀlva uppger Àr det dock relevant att stÀlla frÄgan om tillsynen baseras pÄ tillrÀckligt fullödiga underlag. De senaste fem Ärens rapporter frÄn nÀmnden inleds alla med följande slutsats:

GranskningsnÀmnden anser vid en helhetsbedömning att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, enligt bolagens public service- redovisningar, huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under Är 2010/2011/2012/2013/2014.

Bakom denna allmÀnna slutsats finns det dock i rapporterna flera kritiska bedömningar pÄ enskilda punkter. Bland de uttryck som anvÀnds finns t.ex.

”GranskningsnĂ€mnden anser att bolagen endast delvis kan anses ha uppfyllt kraven”, ”GranskningsnĂ€mnden delar inte bolagens tolkning av uppdraget”,

96 20 § förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

53

527

Bilaga 3

SOU 2016:80

”GranskningsnĂ€mnden anser sig sakna underlag för att bedöma om bolagen har uppfyllt kraven” och ”Bolagen kan inte anses ha uppfyllt kravet.” Vissa pĂ„pekanden om brister i mĂ„luppfyllelsen förekommer Ă„r frĂ„n Ă„r utan att, som det verkar, följas upp och Ă„tgĂ€rdas.

Det finns inget stadgat om hur eller huruvida ens programbolagen bör rÀtta till de brister som nÀmnden identifierar. Rapporterna lÀmnas till regeringen (Kulturdepartementet).

AnvÀnda nyckeltal

Inför den innevarande tillstÄndsperioden fick programbolagen ett förtydligat redovisningskrav; de skulle i samverkan definiera och operationalisera centrala begrepp i tillstÄnds- och anslagsvillkoren, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmÄtt baserade pÄ dessa och utveckla arbetet med att mÀta och redovisa olika indikatorer pÄ kvaliteten och sÀrarten i programutbudet. Vid samma tillfÀlle förtydligades GranskningsnÀmndens uppdrag till att Àven omfatta villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.97

Med anledning av de skÀrpta redovisnings- och granskningskraven gav Myndigheten för press, radio och tv under Är 2014 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att bistÄ med rÄdgivning och stöd till de offentligt finansierade medierna för utveckling av redovisningarna.98 I sin bedömning av 2014 Ärs public serviceredovisningar lÀmnade GranskningsnÀmnden rekommendationer inför kommande redovisningar och sammanstÀllde en rad kriterier utifrÄn vilka nyckeltalen för effektivitet och produktivitet skulle kunna utformas.99

Av public serviceredovisningarna för Är 2015 framgÄr att bolagen mÀter verksamhetens samhÀlls- och individnytta genom Ärliga attitydundersökningar (se avsnitt nedan om AnvÀndarnas Äterkoppling). Andra mÄtt pÄ effektivitet som redovisas Àr resultat av förtroendemÀtningar och kvantitativa genomslag.

SR uppger att ett traditionellt produktivitetsmĂ„tt inte Ă€r relevant för bolaget dĂ„ det arbete som bedrivs fokuserar pĂ„ att höja utbudets kvalitet och tillgĂ€nglighet, inte pĂ„ att öka mĂ€ngden sĂ€ndningstimmar. Genom att över tid redovisa programproduktionens andel av totala kostnader vill bolaget visa hur framgĂ„ngsrika man Ă€r pĂ„ att öka produktiviteten. Inte heller SVT anvĂ€nder programproduktionens timkostnad som ett produktivitetsmĂ„tt och bolaget har heller inte nĂ„gon generell mĂ„lsĂ€ttning att sĂ€nka timkostnader. Bolaget strĂ€var i stĂ€llet efter att en större andel av anslagsmedlen ska anvĂ€ndas till program samtidigt som man inte anser att det finns behov av att producera fler timmar. UR beskriver för sin del hur man arbetar med att ta fram ”kvalitets-checklistor” för att ge varje producerad timme ett numeriskt internkvalitativt vĂ€rde som kan sĂ€ttas i relation till produktionskostnaden. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r man fram ett produktivitetsmĂ„tt som tar hĂ€nsyn till bĂ„de kvalitet och kvantitet i förhĂ„llande

97Prop. 2012/13:164 s. 91–93.

98GranskningsnÀmndens bedömning av Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för 2014 s. 8.

99GranskningsnĂ€mndens bedömning av Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för 2014 s. 17–25.

54

528

SOU 2016:80

Bilaga 3

till kostnader. UR arbetar ocksÄ med att ta fram effektivitetsmÄtt som ska fÄnga effekten av anvÀndarnas möte med bolagets utbud.100

Enligt Medieutredningen Àr det ett mycket intressant och vÀrdefullt arbete med nya nyckeltal som bedrivs av programbolagen med stöd av Gransknings- nÀmnden, inte minst den utveckling som sker pÄ UR med mÄtt som ska fÄnga upp bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det Àr angelÀget att detta arbete följs upp och samordnas inför en ny tillstÄndsperiod, eller tidigare Àn sÄ, för att ta till vara sÄvÀl goda som eventuellt mindre goda erfarenheter. Det som bör efterstrÀvas Àr nyckeltal som sÀkerstÀller de offentligt finansierade mediernas prestationer, sÄvÀl vad gÀller effektivitet, ÀndamÄlsenlighet som kvalitativt genomslag.

Medieutredningen konstaterar vidare att medielandskapet som helhet, och framförallt i de nya digitala plattformarna, pĂ„verkas av de nyckeltal, ofta rena volymmĂ„tt, som marknaden anvĂ€nder för att mĂ€ta framgĂ„ngar, för nĂ€rvarande exempelvis antal tittare, antal lyssnare, antal unika besökare eller antal delningar. Dessa mĂ„tt riskerar emellertid att driva suboptimeringar som kan försvaga det innehĂ„llsliga utbudet. Om ett offentligt finansierat bolag mĂ€ter sin innehĂ„llsliga leverans enligt samma mĂ„tt som företagen pĂ„ en kommersiell marknad finns risken att detta urholkar kvaliteten och försvagar sĂ„vĂ€l bredd som mĂ„ngfald. Nyckeltalen bör komplettera programbolagens Ă„rliga förtroende- och attitydundersökningar och – i en tid av realtidsdataströmmar – utvecklas bl.a. för att kunna ge journalister och programbolag kvalitetsmĂ„tt som Ă€ven stĂ€rker det dagliga interna arbetet med att frĂ€mja kvalitet, för ett lĂ„ngsiktigt starkt förtroende hos avgiftsbetalarna. Den Ă„rliga redovisningen av verksamheten bör Ă€ven innehĂ„lla uppgifter om identifierade svagheter och förbĂ€ttringsomrĂ„den.

AnvÀndarnas Äterkoppling

De styrande dokumenten för de offentligt finansierade medierna innehÄller inga bestÀmmelser om hur anvÀndarnas synpunkter och intressen ska tas till vara. De tre programbolagen har dock uttalade ambitioner att ha en förtroendefull och nÀra relation till anvÀndarna och via bl.a. sociala medier erbjuder man en dialog med sina lyssnare/tittare.

SR genomför Ă„rliga attitydundersökningar dĂ€r bĂ„de lyssnare och icke-lyssnare tillfrĂ„gas om bolagets trovĂ€rdighet i nyhetssĂ€ndningar, betydelse för lokala nyheter, mĂ„ngfald i utbudet, speglingen av samhĂ€llet m.m. Attitydundersökningen gĂ€ller ocksĂ„ individvĂ€rden som t.ex. om man fĂ„r ny kunskap genom SR och hur viktigt kulturutbudet Ă€r m.m. Även SVT anvĂ€nder sig av en attitydundersökning för att redovisa verksamhetens effektivitet, dĂ€r samhĂ€llsvĂ€rde och individvĂ€rde betonas. ”Professionell kvalitet” bedöms genom förtroendeundersökningar. SVT redovisar ocksĂ„ genomslaget uppdelat i kĂ€nnedom, rĂ€ckvidd och anvĂ€ndning. UR genomför Ă„rliga attitydundersökningar riktade till lĂ€rare samt ”allmĂ€nheten, förĂ€ldrar och barn”.

100 SR Public serviceredovisning för 2015 s 12–17 och 119–125 samt SVT Public service- redovisning för 2015 s 11–16 och 57–59 samt UR Public serviceredovisning för 2015 s 46–47.

55

529

Bilaga 3

SOU 2016:80

Som ett komplement gör UR ocksÄ kvalitativa studier av utvalda serier för att fÄ fördjupad förstÄelse om hur olika program tas emot av mÄlgrupperna.101

Trots att det alltsÄ pÄgÄr ett anvÀndarrelaterat arbete pÄ de tre programbolagen kan det finnas skÀl att se över möjligheterna till att ytterligare stÀrka och förenkla anvÀndarnas möjligheter att nÀrmare Äterkoppla bolagens prestationer. Alla medborgare Àr t.ex. inte aktiva i sociala medier och som Medieutredningen visat i sitt delbetÀnkande finns det vissa brister i programbolagens mÀtmetoder pÄ regional och lokal nivÄ som gör att det inte Àr möjligt att komma sÄ nÀra inpÄ de individuella behoven som vore önskvÀrt.102

DĂ„ anvĂ€ndarnas Ă„terkoppling Ă€r en garant för kvalitetsutveckling bör en framtida utredning se över om huruvida detta inslag kan implementeras i villkoren. Det skulle kunna resultera i nya metoder för direktĂ„terkoppling av typen betygssĂ€ttning, tydligare inbjudan till att exempelvis anmĂ€la sĂ„dant som tittare/lyssnare Ă€r missnöjda med, i form av direktlĂ€nkar, enkla formulĂ€r för anmĂ€lningar, bĂ€ttre Ă„terkopplingar frĂ„n den granskande instansen till programbolagen. Detta med sikte pĂ„ att accelerera en kvalitetsutveckling, baserad pĂ„ anvĂ€ndarnas Ă„sikter och önskemĂ„l. Återkommande studier av vad avgiftsbetalarna faktiskt önskar betala för bör ocksĂ„ prövas. Inför en ny tillstĂ„ndsperiod Ă€r det Ă€ven angelĂ€get att statistiskt sĂ€kerstĂ€llda resultat vad gĂ€ller exempelvis lokal och regional anvĂ€ndning kan tas fram av en kompetent instans.

Medieombudsman och Mediernas etiska nÀmnd

Organisationen Utgivarna – med SR, SVT, UR, Sveriges Tidskrifter, Tidnings- utgivarna och TV4-gruppen som medlemmar – har i en skrivelse i maj 2015 begĂ€rt att regeringen ska utreda möjligheten att ersĂ€tta dagens pressetiska system med ett nytt sjĂ€lvreglerande medieetiskt system.103 Avsikten Ă€r att det nya systemet ska omfatta Ă€ven SR, SVT, UR samt TV4 i de delarna som berör de programrelaterade villkoren om opartiskhet, saklighet, respekt för den enskildes privatliv, genmĂ€le och beriktigande. Dessa uppgifter ligger i dag pĂ„ GranskningsnĂ€mnden. Enligt Utgivarnas förslag ska AllmĂ€nhetens Pressombudsman (PO) omvandlas till Medieombudsman (MO) och Pressens OpinionsnĂ€mnd (PON) till Mediernas etiska nĂ€mnd (MEN). Utgivarna föreslĂ„r vidare att medel frĂ„n rundradiokontot till viss del kan flyttas över frĂ„n GranskningsnĂ€mnden för att i stĂ€llet bidra till finansieringen av det nya medieetiska systemet.

För att uppnÄ det föreslagna medieetiska systemet Àr det enligt Utgivarna nödvÀndigt att utreda möjligheten att uppstÀlla ett nytt villkor i sÀndnings- tillstÄnden för SR, SVT och UR. Det nya villkoret skulle medföra en skyldighet för programbolagen att ansluta sig till det nya sjÀlvreglerande systemet. Ett

101SR Public service-redovisning för 2015 s. 107–113, SVT Public service-redovisning för 2015 s. 11–16 samt UR Public serviceredovisning för 2015 s. 41–43.

102SOU 2015:94 s. 80–81.

103Utgivarna: Historiskt beslut för medieetiken, pressmeddelande publicerat den 7 maj 2015, inkl. HemstÀllan om tillsÀttande av utredning om möjligheten att skapa förutsÀttningar för en utvidgning och förstÀrkning av det sjÀlvreglerande pressetiska systemet.

56

530

SOU 2016:80

Bilaga 3

motsvarande villkor skulle behöva formuleras i TV4:s sÀndningstillstÄnd. Dessutom krÀvs att den sÄ kallade villkorslistan i radio- och tv-lagen Àndras för att möjliggöra att sÄdana villkor skrivs in i sÀndningstillstÄnden. Enligt Utgivarna skulle ett system med sjÀlvreglering ge staten en försÀkran om att programbolagen uppfyller de aktuella villkoren, men den etiska prövningen skulle endast utföras av de nya MO och MEN.

Enligt Medieutredningen Àr det Àr angelÀget att Utgivarnas förslag behandlas, om inte förr sÄ av den kommande utredningen om de offentligt finansierade medierna eftersom GranskningsnÀmndens uppdrag berörs. Möjligen kan den sjÀlvstÀndiga instans, med ledamöter utsedda av mediebranschen, som Medieutredningen avser att Äterkomma till i slutbetÀnkandet (se avsnitt 6.2) Àven fungera som hemvist för det nya medieetiska systemet. Det Àr vÀsentligt att inte den eventuella statliga finansieringen innebÀr ett avsteg frÄn den sjÀlvsanerande grundprincipen.

Till dess frÄgan lösts förvÀntas medborgare förstÄ att om de önskar anmÀla exempelvis ett inslag frÄn SR, som ligger i en inbÀddad spelare pÄ ett kommersiellt medieföretags plattform, ska de vÀnda sig till GranskningsnÀmnden, medan en text alldeles intill, pÄ samma webbsida, ska anmÀlas till AllmÀnhetens pressombudsman. Dessutom har de ingenstans att vÀnda sig nÀr det gÀller eventuella publicitetsskador som uppstÄtt i material som producerats exklusivt för programbolagens digitala plattformar (se avsnitt 6.4). Medborgare som upplever sig publicitetsskadade har rÀtt till ett enkelt system, med en instans dit de kan vÀnda sig för att fÄ sin sak prövad.

Det finns alltsÄ flera frÄgestÀllningar pÄ det hÀr omrÄdet som bör utredas inför nÀsta tillstÄndsperiod.

Fyra frÄgestÀllningar att utreda

Oberoende utvÀrdering och granskning

Offentligt finansierade medier har i dag i kraft och skydd av sin oberoende stÀllning i förhÄllande till politiken en svagare granskning Àn annan statligt finansierad verksamhet. En framtida utredning bör se över möjligheten att ge en oberoende instans mandat att ingÄende och regelbundet granska verksamheten och med utgÄngspunkt i avgiftsbetalarnas synpunkter och upplevelser pÄtala eventuella brister och förbÀttringsbehov. I det nuvarande systemet leder inte alltid synpunkter och klagomÄl som framförs till nÄgon pÄtaglig förÀndring och dÀrför bör en ny modell prövas inför en ny tillstÄndsperiod.104

Nya nyckeltal

Det pÄgÄende arbetet med nya nyckeltal för produktivitet och effektivitet som bedrivs av programbolagen med stöd av GranskningsnÀmnden bör inför en ny tillstÄndsperiod, eller tidigare Àn sÄ, följas upp och samordnas. Inte minst Àr den utveckling som sker pÄ UR med mÄtt som ska fÄnga upp bÄde kvantitativa och

104 Det nuvarande systemet omfattar regeringens revisorer, Riksrevisionens rÀtt att utse revisorer i programbolagen och lagen om revision av statlig verksamhet m.m.

57

531

Bilaga 3

SOU 2016:80

kvalitativa aspekter intressant. Det som bör efterstrÀvas Àr nyckeltal som sÀkerstÀller de offentligt finansierade mediernas prestationer, sÄvÀl vad gÀller effektivitet, ÀndamÄlsenlighet som kvalitativt genomslag. Nyckeltalen bör komplettera programbolagens Ärliga förtroende- och attitydundersökningar och

– i en tid av realtidsdataströmmar – utvecklas bl.a. för att kunna ge journalister och programbolag kvalitetsmĂ„tt som stĂ€rker det dagliga interna arbetet med att frĂ€mja kvalitet, för ett lĂ„ngsiktigt starkt förtroende hos avgiftsbetalarna.

Utvecklade metoder för anvÀndarnas Äterkoppling

Se över hur en stÀrkt anvÀndarÄterkoppling kan implementeras som en del av verksamhetens kvalitetsutveckling. Det kan handla om direktÄterkoppling av typen betygssÀttning, tydligare inbjudan till att exempelvis anmÀla sÄdant som tittare/lyssnare Àr missnöjda med, i form av direktlÀnkar, enkla formulÀr för anmÀlningar, bÀttre Äterkopplingar frÄn den granskande instansen till programbolagen med mÄlsÀttningen stÀrka det viktiga kvalitetsutvecklings- arbetet genom att i högre utstrÀckning Àn vad som sker i dag basera verksamheten pÄ anvÀndarnas Äsikter och önskemÄl.

Ett nytt sjÀlvreglerande medieetiskt system

Dagens pressetiska system bör ersÀttas med ett sjÀlvreglerande medieetiskt system som omfattar Àven SR, SVT, UR samt TV4 i de delarna som berör de programrelaterade villkoren om opartiskhet, saklighet, respekt för den enskildes privatliv, genmÀle och beriktigande. Dessa uppgifter ligger i dag pÄ GranskningsnÀmnden. Möjligen kan den sjÀlvstÀndiga instans, med ledamöter utsedda av mediebranschen, som Medieutredningen avser att Äterkomma till i slutbetÀnkandet (se avsnitt 6.2) Àven fungera som hemvist för det nya medieetiska systemet.

9.2Styrande dokument

Som redan framgĂ„tt kommer statens villkorsgivning gentemot de offentligt finansierade medierna i huvudsak till uttryck i det flerĂ„riga sĂ€ndningstillstĂ„ndet och i de Ă„rligt beslutade anslagsvillkoren. Avsikten Ă€r att de förstnĂ€mnda ska omfatta villkor kopplade till sĂ€ndningarnas innehĂ„ll, medan de senare ska omfatta villkor som har samband med den Ă„rliga medelsfördelningen. Numera kompletteras dessa styrdokument med sĂ€rskilda regeringsbeslut. Även de propositioner som skrivits om politiken genetmot de offentligt finansierade medierna anvĂ€nds emellanĂ„t för att uttolka den politiska viljeinriktningen.

De formella förutsÀttningarna för de offentligt finansierade medierna omfattar Àven viss lagstiftning. Den grundlÀggande lagen för all tillstÄndspliktig radio- och tv-verksamhet i Sverige Àr radio- och tv-lagen (2010:696), som ersatte den tidigare radio- och tv-lagen (1996:844). Denna lagstiftning har uppdaterats ett flertal gÄnger under senare Är för att anpassas till bl.a. den tekniska utvecklingen och till EU:s s.k. AV-direktiv.105

BÄde sÀndningstillstÄnd och anslagsvillkor har formen av regeringsbeslut med en bilaga och det Àr i bilagan som det substantiella innehÄllet finns, uttryckt i

105 Se bl.a. prop. 2009/10:115 och prop. 2014/15:118.

58

532

SOU 2016:80

Bilaga 3

form av ett 20-tal villkorspunkter. I sÀndningstillstÄndet har punkterna formen av numrerade paragrafer, medan de i anslagsvillkoren har formen av numrerade punkter. Dessa bÄda styrdokument, och kombinationen av dem, har inte förÀndrats pÄ mÄnga Är och de har inte heller nÄgon exakt motsvarighet i statsförvaltningen. 106

Det finns ÀndÄ klara likheter mellan hur staten styr sina myndigheter och de offentligt finansierade programbolagen. De statliga myndigheternas uppdrag framgÄr av en förordning med myndighetens instruktion, som gÀller tills vidare, och av ett regleringsbrev, som avser den Ärliga medelstilldelning och som beslutas i december varje Är. Styrning av statens myndigheter har samtidigt diskuterats och omprövats vid flera tillfÀllen och i samband med detta har ocksÄ de styrande dokumenten förÀndrats för att minska detaljstyrningen och renodla de bÄda dokumentens innehÄll. Dessa dokument finns ocksÄ att hÀmta i offentliga skriftserier.107 Inför den nuvarande tillstÄndsperioden pekade Public service-kommittén pÄ vissa otydligheter i sÀndningstillstÄnden och en viss översyn av dokumenten genomfördes ocksÄ. NÄgon genomgripande översyn av dokumentens struktur, tillgÀnglighet och transparens liknande den som genomförts för statliga myndigheter, har dock inte genomförts.

Detaljeringsgrader

NÀr ett nytt sÀndningstillstÄnd skulle beslutas i början 1990-talet argumenterade den ansvariga ministern mot att det skulle anges detaljerade krav uttryckta som t.ex. sÀndningstid i antal timmar, ekonomiska belopp eller procentuella relationer mellan olika programtyper. Enligt ministern skulle sÄdana krav vara till skada för den samlade verksamheten. I stÀllet borde det vara en sak för styrelse och företagsledning att bestÀmma den nÀrmare inriktningen utifrÄn de allmÀnna riktlinjerna.108

I praktiken har ocksÄ villkoren i de styrande dokumenten hÄllits pÄ en lÄg detaljeringsgrad. Det Àr överlag öppna och inte kvantitativt mÀtbara villkor som formulerats. I dagslÀget finns det ett omtalat undantag frÄn den huvudregeln. Det gÀller det s.k. 55-procentsmÄlet, som inte Àr formulerat i sÀndnings- tillstÄndet utan i anslagsvillkoren. Det stadgar att den andel av allmÀnproduktionen i bolagens rikssÀndningar som produceras utanför Stockholm ska uppgÄ till minst 55 procent. En annan typ av relativt detaljerade villkor Àr nÀr nÄgon del av verksamheten ska öka, minska eller pÄ annat sÀtt röra sig i en viss riktning. Det gÀller t.ex. programutbudet pÄ de nationella minoritetssprÄken som ska öka Ärligen jÀmfört med 2013 Ärs nivÄ. En risk med siffersatta mÄlsÀttningar Àr att de kan leda till s.k. omvÀnd ingenjörskonst

(”reversed engineering”) som innebĂ€r att ”ritningen” anpassas till ”produkten”, i stĂ€llet för tvĂ€rtom som borde vara det naturliga. Mot den bakgrunden Ă€r det intressant att SR uppger en mĂ„luppfyllnad 2014 pĂ„ 55,1 procent för produktionen utanför Stockholm.109

106I prop. 2012/13:164 s. 23–26 diskuteras dock behovet av tydligare sĂ€ndningstillstĂ„nd för att undvika upprepningar och överlappningar.

107För en beskrivning av hur de styrande dokumenten förÀndrats inom kulturpolitiken

– se betĂ€nkandet Ny museipolitik (SOU 2015:89 s. 212–213).

108Prop. 1991/92:140 s. 52–53.

109SR Public service-redovisning 2014.

59

533

Bilaga 3

SOU 2016:80

Vid det möte som Medieutredningen höll med företrÀdare för SR, SVT och UR den 7 januari 2016 framgick att programbolagen inte önskar detaljerade villkor för verksamheterna, mot bakgrund av en oro för att detta skulle kunna resultera i en indirekt statlig styrning. Men Àven att man anser att krav pÄ produktionens geografiska hemvist Àr mindre intressant Àn kravet pÄ att spegla hela Sverige.110

Det finns flera skÀl att se över styrdokumentens form och innehÄll inför en ny tillstÄndsperiod.

En frÄgestÀllning att utreda

Tydligare styrdokument

De dokument som Ă€r statens styrinstrument i förhĂ„llande till offentligt finansierade medier – sĂ€ndningstillstĂ„nd, anslagsvillkor och radio- och tv-lagen

– behöver ses över inför en ny tillstĂ„ndsperiod för att de ska bli tydligare, utan att bli detaljstyrande, och dĂ€rmed minska risken för tolkningar som kan strida mot de ursprungliga demokratiska intentionerna. Det samlade innehĂ„llet i dokumenten har tydliga tecken pĂ„ ett lappande och lagande

10

Framtidens offentligt finansierade medier

Medieutredningens erfarenheter visar att organisationen och styrningen av de offentligt finansierade medierna inte helt hÀngt med i den hastiga utvecklingen. LÄsningarna gÄr tillbaka till det faktum att lagstiftningen har byggt statens styrning pÄ begrÀnsningarna i den marksÀnda distributionen. SÀrskilt utpekat frekvensutrymme i utbyte mot önskvÀrd leverans. DÄ framtidens medielandskap i allt högre utstrÀckning kommer att vara digitalt och internet inte har begrÀnsningar för hur mÄnga kanaler som kan sÀndas, innebÀr utvecklingen att grundbulten dragits ur, ur det gamla systemet.

Dagens juridiska lÄsningar och det omfattande arbete som kommer att krÀvas för att lösa upp dessa bör inte tillÄtas förhindra oss frÄn att ta modiga och framsynta kliv mot ett helt nytt sÀtt att uppfatta vad offentligt finansierade medier kan och bör vara. Det Àr viktigt inte falla i fÀllan att till varje pris hÄlla fast vid det som uppfattas som fungerande. Med helt nya anvÀndarbeteenden, med ett kraftigt förÀndrat medielandskap i ett samhÀlle i accelererande omdaning, Àr det inte sÀkert att de gamla lösningarna Àr lika effektiva som tidigare. MÄlen mÄste vara överordnade medlen.

Ett sÀtt att förutsÀttningslöst ta sig an de mÄnga och komplexa frÄgorna Àr att ta utgÄngspunkt i vad som krÀvs för att tillgodose medborgarnas intressen, behov och rÀttigheter, inte gÄrdagens eller dagens berörda aktörers. Med ett avstamp i medborgarbehoven Àr det redan i dag möjligt att tÀnka sig att det finns helt andra lösningar som levererar pÄ de för samhÀllet sÄ vÀsentliga mÄlen om exempelvis oberoende rapportering och mÄngfald.

110 Framkom vid mötet den 7 januari 2016.

60

534

SOU 2016:80

Bilaga 3

En uppenbar frĂ„gestĂ€llning Ă€r den om andra aktörer kan leverera lika bra eller bĂ€ttre resultat? Kan tjĂ€nster i sociala medier som i praktiken exempelvis levererar stĂ€rkt mĂ„ngfald fĂ„ del av de offentliga medlen? JĂ€mför vi med hur statliga medel fördelas inom en rad andra sektorer kan nĂ„gon form av utmaningsdriven modell övervĂ€gas. Uppgiften som ska utföras beskrivs i ett underlag, mĂ„nga aktörer fĂ„r möjlighet att föreslĂ„ lösningar – och kan direkt fĂ„ del av medlen.

En annan för Medieutredningen vÀsentlig framtidsfrÄga Àr hur offentligt finansierade medier bör agera i andras plattformar. Det gÄr, som vi redan diskuterat i denna promemoria, att problematisera valet att distribuera via lösningar man inte sjÀlv har makten över. Inte minst mot bakgrund av kravet pÄ oberoende. Men det gÄr ocksÄ att se denna nya rörliga mediesituation som en möjlighet.

Utvecklingen gÄr inte att kontrollera, medieanvÀndarna vÀljer var de investerar sin allt dyrbarare tid. Ska framtidens offentligt finansierade medier anstÀlla journalister och redaktörer med uppdraget att röra sig i andras plattformar, för att korrigera falska pÄstÄenden, för att balansera dÀr florerande svart-vita Äsikter med verifierade fakta?

De nya digitala möjligheterna Àr enorma: Det Àr Medieutredningens förhoppning att det viktiga arbetet med att forma framtidens offentligt finansierade medier anvÀnder dessa pÄ ett sÄ klokt och vÀlavvÀgt sÀtt som möjligt. Med medborgarnas bÀsta i fokus. Medielandskapet har dÄ alla möjligheter att stÄ starkare Àn det gör i dag.

11

17 frÄgestÀllningar inför nÀsta tillstÄndsperiod

Det Ă€r sammanlagt 17 frĂ„gestĂ€llningar som Medieutredningen – efter att ha identifierat flera centrala balanspunkter i medielandskapet och fört dialog med olika berörda aktörer – anser behöver utredas inför en ny tillstĂ„ndsperiod för offentligt finansierade medier.

1. Sammanslagning av de tre bolagen

Det bör utredas om de tre nuvarande programbolagen ska slÄs samman till ett bolag. Utredningens mÄl bör vara att se över hur en sammanhÄllen verksamhet kan stÀrka ÀndamÄlsenligheten samtidigt som betydande resurser kan frigöras. Utredningen bör samtidigt se över det nya bolagets konstitutionella stÀllning.

2. StÀrkt oberoende stÀllning

En ny utredning bör ha i uppdrag att ta fram förslag som syftar till att begrÀnsa möjligheterna till otillbörlig politisk styrning av de offentligt finansierade medierna, sÄ att en fri och oberoende verksamhet kan garanteras. Ett alternativ Àr att placera de offentlig finansierade medierna direkt under riksdagen, ett annat alternativ Àr att skapa en helt sjÀlvstÀndig instans som oberoende buffert mellan politiken och det nya bolaget. Medieutredningen avser att Äterkomma till frÄgan om ett sÄdant oberoende organ i det kommande slutbetÀnkandet.

61

535

Bilaga 3

SOU 2016:80

3. Alternativa finansieringsmodeller

Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det viktigt att en ny modell utformas sÄ att den grundlÀggande finansieringen av verksamheten lÄngsiktigt kan upprÀtthÄllas. TvÄ alternativ som framstÄr som möjliga bör ses över i detalj: en skatteteknisk lösning och en allmÀn medieavgift per vuxen medborgare.

4. Sponsringens existens och marknadspÄverkan

Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det angelÀget att följa upp kraven pÄ en restriktiv hÄllning i frÄga om sponsring i SVT. Konkurrensverket bör Àven utreda verksamheternas marknadspÄverkan (se Àven punkt 7).

5. Den digitala distributionen och konvergensen

Den digitala distributionen, konvergensen av medieslagen och dess pÄverkan pÄ statens styrning av medieomrÄdet bör vara en central frÄgestÀllning att se över inför en ny tillstÄndsperiod för de offentligt finansierade medierna. En sÄdan utredningsuppgift bör utföras i sÀrskild ordning och med mandatet att föreslÄ Àndringar i grundlagarna.

6. PÄ vÀg bort frÄn kanaler

UtifrÄn de kraftigt förÀndrade förhÄllandena i digitaliseringens kölvatten bör det bl.a. undersökas om de olika kanalerna Àr en faktor som bidrar till att splittra anvÀndarna och dÀrmed leda utvecklingen bort frÄn idén om en nationell medial arena. Inför en ny tillstÄndsperiod bör den nuvarande kanalorganisationen ses över, utifrÄn ett anvÀndarperspektiv.

7. Ny konkurrensbedömning

Inför en ny tillstÄndsperiod bör villkoren för de offentligt finansierade medierna formuleras med utgÄngspunkt frÄn att en sund balans ska rÄda pÄ mediemarknaden. Som underlag för en sÄdan omprövning av uppdraget bör regeringen uppdra Ät Konkurrensverket att analysera den nuvarande situationen mellan de offentligt finansierade medierna och de kommersiella medieföretagen, sÄvÀl svenska som internationella.

8. SkÀrpt förhandsprövning?

En utredning bör, med utgÄngspunkt i en grundlig konkurrensutredning (se punkt 7) och med hÀnsyn till EU:s regelverk, se över och utreda om det Àr nödvÀndigt att skÀrpa formuleringarna för att intentionerna bakom regelverket

– att sĂ€kerstĂ€lla att offentligt finansierade nysatsningar inte skadar eller helt slĂ„r ut kommersiella mediers verksamheter – ska kunna realiseras.

9. Kortare tillstÄndsperioder

Med hÀnvisning till den hastiga medieutvecklingen Àr det enligt Medieutredningen av största vikt att lÀngden pÄ sÀndningstillstÄnden kortas. Inför en ny tillstÄndsperiod bör en fyraÄrig tillstÄndsperiod prövas, som en rimlig avvÀgning mellan behovet av lÄngsiktiga, överblickbara förutsÀttningar för de offentligt finansierade medierna och behovet av att flexibelt anpassa styrningen vartefter grundlÀggande förutsÀttningar i medielandskapet förÀndras.

62

536

SOU 2016:80

Bilaga 3

10. Att stÀrka den granskande demokratifunktionen

UtifrĂ„n det förĂ€ndrade medielandskapet, med en mĂ€ngd omrĂ„den i Sverige som saknar kvalificerad journalistisk granskning, bör en ny utredning se över möjligheterna att stĂ€rka denna del av verksamheten genom en rad omprioriteringar. DĂ„ de offentligt finansierade medierna ingĂ„r i ett gemensamt ekosystem med de kommersiella medieaktörerna, som sammantaget levererar pĂ„ det som kallas ”allmĂ€nhetens intresse”, bör Ă€ven utredningen studera hur de offentligt finansierade medierna i högre grad Ă€n tidigare kan komplettera utbudet för att tillfredsstĂ€lla medborgarbehov som marknaden inte tĂ€cker.

11. En genomlysning av verksamheten

Inför en ny tillstÄndsperiod Àr det angelÀget med en nÀrmare genomlysning av verksamheterna i SR, SVT och UR för att pÄ sÄ sÀtt kunna stÀlla statens kommande villkor i relation till hur verksamheten bedrivs i dag. Om en sammanslagning av bolagen inte kommer till stÄnd (se punkt 1) Àr det ÀndÄ angelÀget att verksamheterna genomlyses för att bedöma hur avgiftsbetalarna fÄr bÀst valuta för sina insatta medel.

12. En modernare begreppsapparat

DÄ medborgarna i allt högre grad idag vÀljer att investera sin medieanvÀndningstid i sociala medier omfattar inte lÀngre begrepp som

”program” och ”sĂ€ndningar” hela det för demokratin vĂ€rdefulla innehĂ„llet. I en

översyn av det omfattande regelverk som styr de offentligt finansierade medierna behöver hela begreppsapparaten anpassas till dagens medielandskap och det framtida som vÀxer fram.

13. Oberoende utvÀrdering och granskning

Offentligt finansierade medier har i dag i kraft och skydd av sin oberoende stÀllning i förhÄllande till politiken en svagare insyn och granskning Àn statligt finansierad verksamhet. Det finns heller inget stadgat om hur eller huruvida ens programbolagen bör rÀtta till de brister som GranskningsnÀmnden identifierar. En framtida utredning bör se över möjligheten att ge en oberoende instans mandat att ingÄende och regelbundet granska verksamheten och med utgÄngspunkt i sÄvÀl egna upptÀckter som avgiftsbetalarnas synpunkter pÄtala eventuella brister och förbÀttringsbehov.

14. Nya nyckeltal

Inför en ny tillstÄndsperiod, eller tidigare Àn sÄ, bör det pÄgÄende arbetet med nya nyckeltal som bedrivs av programbolagen med stöd av Gransknings- nÀmnden följas upp och samordnas. Inte minst den utveckling som sker pÄ UR med mÄtt som ska fÄnga upp bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter Àr intressant. Det som bör efterstrÀvas Àr nyckeltal som sÀkerstÀller de offentligt finansierade mediernas prestationer, sÄvÀl vad gÀller effektivitet, ÀndamÄlsenlighet som kvalitativt genomslag.

15. Utvecklade metoder för anvÀndarnas Äterkoppling

Det bör ses över hur det relationsbyggande arbetet med anvÀndarna kan stÀrkas, inte minst via utveckling av interaktiva metoder för direktÄterkoppling. Detta med sikte pÄ att placera anvÀndarna i centrum för kvalitetsutvecklingen och för att i högre utstrÀckning Àn idag grunda verksamheten pÄ anvÀndarnas behov.

63

537

Bilaga 3

SOU 2016:80

16. Ett nytt sjÀlvreglerande medieetiskt system

För att förenkla för medborgarna bör det utredas om dagens pressetiska system ska ersÀttas med ett sjÀlvreglerande medieetiskt system som omfattar Àven SR, SVT, UR samt TV4 i de delarna som berör de programrelaterade villkoren om opartiskhet, saklighet, respekt för den enskildes privatliv, genmÀle och beriktigande. Möjligen kan den sjÀlvstÀndiga instans, med ledamöter utsedda av mediebranschen, som Medieutredningen avser att Äterkomma till i slutbetÀnkandet (se punkt 2), Àven fungera som hemvist för det nya medieetiska systemet.

17. Tydligare styrdokument

De dokument som Ă€r statens styrinstrument i förhĂ„llande till offentligt finansierade medier – sĂ€ndningstillstĂ„nd, anslagsvillkor samt radio- och tv-lagen

– behöver ses över inför en ny tillstĂ„ndsperiod för att de ska bli tydligare, utan att bli detaljstyrande, och dĂ€rmed minska risken för tolkningar som kan strida mot de ursprungliga demokratiska intentionerna.

64

538

Statens offentliga utredningar 2016

Kronologisk förteckning

1.Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.

2.Effektiv vÄrd. S.

3.HöghastighetsjÀrnvÀgens finansiering och kommersiella förutsÀttningar. N.

4.Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.

5.LĂ„t fler forma framtiden! Del A + B. Ku.

6.Framtid sökes – Slutredovisning frĂ„n

den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare. S.

7.Integritet och straffskydd. Ju.

8.Ytterligare Ă„tgĂ€rder mot penningtvĂ€tt och finansiering av terrorism. FjĂ€rde penningstvĂ€ttsdirektivet – samordning

– ny penningtvĂ€ttslag – m.m.

Del 1 + 2. Fi.

9.Plats för nyanlÀnda i fler skolor. U.

10.EU pÄ hemmaplan. Ku.

11.Olika vÀgar till förÀldraskap. Ju.

12.Ökade möjligheter till modersmĂ„ls- undervisning och studiehandledning pĂ„ modersmĂ„l. U.

13.Palett för ett stÀrkt civilsamhÀlle. Ku.

14.En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.

15.Arbetsklausuler och sociala hÀnsyn i offentlig upphandling

– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jĂ€mförelse. Fi.

16.KunskapslÀget pÄ kÀrnavfalls- omrÄdet 2016. Risker, osÀkerheter och framtidsutmaningar. M.

17.EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.

18.En ny strafftidslag. Ju.

19.Barnkonventionen blir svensk lag. S.

20.FörÀldraledighet för statsrÄd? Fi.

21.Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.

22.Möjlighet att begrÀnsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade vÀxter i Sverige. M.

23.Beskattning av incitamentsprogram. Fi.

24.En ÀndamÄlsenlig kommunal redovisning. Fi.

25.LikvĂ€rdigt, rĂ€ttssĂ€kert och effektivt – ett nytt nationellt system

för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.

26.PĂ„ vĂ€g mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.

27.Som ett brev pÄ posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhÀlle. N.

28.VÀgen till sjÀlvkörande fordon

–försöksverksamhet. N.

29.Trygghet och attraktivitet

–en forskarkarriĂ€r för framtiden. U.

30.MÀnniskorna, medierna & marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förÀndring. Ku.

31.Fastighetstaxering av anlÀggningar för el- och vÀrmeproduktion. Fi.

32.En trygg dricksvattenförsörjning. Del 1 + 2 och Sammanfattning. N.

33.Ett bonus–malus-system för nya lĂ€tta fordon. Fi.

34.Revisorns skadestÄndsansvar. Ju.

35.VÀgen in till det svenska skolvÀsendet. U.

36.Medverkan av tjÀnsteleverantörer i Àrenden om uppehÄlls- och arbets­ tillstÄnd. UD.

37.RÀtten till en personförsÀkring.

–ett stĂ€rkt konsumentskydd. Ju.

38.Samling för skolan. Nationella mÄl- sÀttningar och utvecklingsomrÄden för kunskap och likvÀrdighet. U.

39.Polis i framtiden

–polisutbildningen som högskole­ utbildning. Ju.

40.StraffrÀttsliga ÄtgÀrder mot deltagande i en vÀpnad­ konflikt till stöd för en terroristorganisation. Ju.

41.Hur stÄr det till med den personliga integriteten?

–en kartlĂ€ggning av Integritets­ kommittĂ©n. Ju.

42.Ett starkt straffrÀttsligt skydd mot köp av sexuell tjÀnst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell hand- ling, m.m. Ju.

43.Internationella sÀkerhetsrÀtter i jÀrnvÀgsfordon m.m.

–JĂ€rnvĂ€gsprotokollet. Ju.

44.Kraftsamling mot antiziganism. Ku.

45.En hÄllbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. Fi.

46.Samordning, ansvar och kommunikation – vĂ€gen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsĂ€ttningar. U.

47.En klimat- och luftvÄrdsstrategi

för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlagsrapporter. M.

48.Regional indelning – tre nya lĂ€n. Fi.

49.En utökad beslutanderÀtt för Konkurrensverket. N.

50.Genomförande av sjöfolksdirektivet. A.

51.Villkor för intjÀnande och bevarande av tjÀnstepension. A.

52.FÀrre i hÀkte och minskad isolering. Ju.

53.BetaltjÀnster, förmedlingsavgifter och grundlÀggande betalkonton. Fi.

54.Till sista utposten. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhÀlle. N.

55.Det handlar om jÀmlik hÀlsa. UtgÄngspunkter för Kommissionens vidare arbete. S.

56.Ny paketreselag. Fi.

57.Utredningen om Sveriges försvars- och sÀkerhetspolitiska samarbeten. UD.

58.Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. Ju.

59.PĂ„ goda grunder

–en Ă„tgĂ€rdsgaranti för lĂ€sning, skriv- ning och matematik. U.

60.Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Ju.

61.Fokus premiepension. Fi.

62.Ökad insyn i vĂ€lfĂ€rden. S.

63.En robust personalförsörjning av det militÀra försvaret. Fö.

64.FörutsÀttningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. Fö.

65.Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Ju.

66.Det stÀmmer!

–ökad transparens och mer lika villkor. U.

67.En översyn av överskottsmÄlet. Fi.

68.StÀrkt konsumentskydd pÄ marknaden för högkostnadskrediter. Ju.

69.En inkluderande kulturskola pÄ egen grund. Ku.

70.Ett starkt straffrÀttsligt skydd mot mÀnniskohandel och annat utnyttjande av utsatta personer. Ju.

71.Snabbare omval och förstÀrkt skydd för valhemligheten. Ju.

72.Entreprenörskap i det tjugoförsta Ärhundradet. N.

73.BegrÀnsningar i förÀldrapenningen för förÀldrar som kommer till Sverige med barn. S.

74.Ökad insyn i partiers finansiering

–ett utbyggt regelverk. Ju.

75.Översyn av skattereglerna för delĂ€gare i fĂ„mansföretag. Fi.

76.Skatt pÄ finansiell verksamhet. Fi.

77.En gymnasieutbildning för alla

–ÄtgĂ€rder för att alla unga ska pĂ„börja och fullfölja en gymnasieutbildning. Del 1 + Del 2. U.

78.Ordning och reda i vÀlfÀrden. Fi.

79.En kÀnneteckensrÀttslig reform. Ju.

80.En grÀnsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. Ku.

Statens offentliga utredningar 2016

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Genomförande av sjöfolksdirektivet. [50]

Villkor för intjÀnande och bevarande av tjÀnstepension. [51]

Finansdepartementet

Ytterligare Ă„tgĂ€rder mot penningtvĂ€tt och finansiering av terrorism. FjĂ€rde penningtvĂ€ttsdirektivet – samordning

– ny penningtvĂ€ttslag – m.m. Del 1 + 2. [8]

Arbetsklausuler och sociala hÀnsyn i offentlig upphandling

– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jĂ€mförelse. [15]

FörÀldraledighet för statsrÄd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]

En ÀndamÄlsenlig kommunal redovisning. [24]

Fastighetstaxering av anlÀggningar för el- och vÀrmeproduktion. [31]

Ett bonus–malus-system för nya lĂ€tta fordon. [33]

En hÄllbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. [45]

Regional indelning – tre nya lĂ€n. [48]

BetaltjÀnster, förmedlingsavgifter och grundlÀggande betalkonton. [53]

Ny paketreselag. [56] Fokus premiepension. [61]

En översyn av överskottsmÄlet. [67]

Översyn av skattereglerna för delĂ€gare i fĂ„mansföretag. [75]

Skatt pÄ finansiell verksamhet. [76] Ordning och reda i vÀlfÀrden. [78]

Försvarsdepartementet

En robust personalförsörjning av det militÀra försvaret. [63]

FörutsÀttningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. [64]

Justitiedepartementet

Integritet och straffskydd. [7] Olika vÀgar till förÀldraskap. [11]

EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]

En ny strafftidslag. [18] Revisorns skadestÄndsansvar. [34]

RĂ€tten till en personförsĂ€kring – ett stĂ€rkt konsumentskydd. [37]

Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning. [39]

StraffrÀttsliga ÄtgÀrder mot deltagande i en vÀpnad­ konflikt till stöd för en terroristorganisation. [40]

Hur stÄr det till med den personliga integriteten?

– en kartlĂ€ggning av Integritets­ kommittĂ©n. [41]

Ett starkt straffrÀttsligt skydd mot köp av sexuell tjÀnst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. [42]

Internationella sĂ€kerhetsrĂ€tter i jĂ€rnvĂ€gs- fordon m.m. – JĂ€rnvĂ€gsprotokollet. [43]

FÀrre i hÀkte och minskad isolering. [52]

Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. [58]

Ett starkare skydd för den sexuella integri- teten. [60]

Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. [65]

StÀrkt konsumentskydd pÄ marknaden för högkostnadskrediter. [68]

Ett starkt straffrÀttsligt skydd mot mÀn- niskohandel och annat

utnyttjande av utsatta personer. [70]

Snabbare omval och förstÀrkt skydd för valhemligheten. [71]

Ökad insyn i partiers finansiering

– ett utbyggt regelverk. [74]

En kÀnneteckensrÀttslig reform. [79]

Kulturdepartementet

LÄt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU pÄ hemmaplan. [10]

Palett för ett stÀrkt civilsamhÀlle. [13]

MÀnniskorna, medierna & marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förÀndring. [30]

Kraftsamling mot antiziganism. [44]

En inkluderande kulturskola pÄ egen grund. [69]

En grÀnsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. [80]

Miljö- och energidepartementet

KunskapslÀget pÄ kÀrnavfallsomrÄdet 2016. Risker, osÀkerheter

och framtidsutmaningar. [16]

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]

Möjlighet att begrÀnsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade

vÀxter i Sverige. [22]

En klimat- och luftvÄrdsstrategi för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlags- rapporter. [47]

NĂ€ringsdepartementet

Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]

HöghastighetsjÀrnvÀgens finansiering och kommersiella förutsÀttningar. [3]

PĂ„ vĂ€g mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]

Som ett brev pÄ posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhÀlle. [27]

VÀgen till sjÀlvkörande fordon

– försöksverksamhet. [28]

En trygg dricksvattenförsörjning.

Del 1 + 2 och Sammanfattning. [32]

En utökad beslutanderÀtt för Konkurrens­ verket. [49]

Till sista utposten. En översyn av postlag- stiftningen i ett digitaliserat samhÀlle. [54]

Entreprenörskap i det tjugoförsta Ärhundradet. [72]

Socialdepartementet

Effektiv vÄrd. [2]

Framtid sökes – Slutredovisning frĂ„n den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare. [6]

En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]

Barnkonventionen blir svensk lag. [19]

Det handlar om jÀmlik hÀlsa. UtgÄngspunkter för Kommissionens vidare arbete. [55]

Ökad insyn i vĂ€lfĂ€rden. [62]

BegrÀnsningar i förÀldrapenningen för förÀldrar som kommer till Sverige med barn. [73]

Utbildningsdepartementet

Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]

Plats för nyanlÀnda i fler skolor. [9]

Ökade möjligheter till modersmĂ„ls- undervisning och studiehandledning pĂ„ modersmĂ„l. [12]

LikvĂ€rdigt, rĂ€ttssĂ€kert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]

Trygghet och attraktivitet

– en forskarkarriĂ€r för framtiden. [29] VĂ€gen in till det svenska skolvĂ€sendet. [35]

Samling för skolan. Nationella mÄlsÀtt- ningar och utvecklingsomrÄden för kunskap och likvÀrdighet. [38]

Samordning, ansvar och kommunikation – vĂ€gen till ökad kvalitet i utbildningen för elever

med vissa funktionsnedsÀttningar. [46]

PĂ„ goda grunder

– en Ă„tgĂ€rdsgaranti för lĂ€sning, skriv- ning och matematik. [59]

Det stĂ€mmer! – ökad transparens och mer lika villkor. [66]

En gymnasieutbildning för alla

– Ă„tgĂ€rder för att alla unga ska pĂ„börja och fullfölja en gymnasieutbildning. [77]

Utrikesdepartementet

Medverkan av tjÀnsteleverantörer i Àrenden om uppehÄlls- och arbetstillstÄnd­. [36]

Utredningen om Sveriges försvars- och sÀkerhetspolitiska samarbeten. [57]

Precis nĂ€r vi trodde att vi börjat förstĂ„ de omvĂ€lvande förĂ€ndringarna som medielandskapet gĂ„r igenom – digitalisering, globalisering och fragmentisering – Ă€r vi redan pĂ„ vĂ€g in i nĂ€sta fas

– automatiserad, immersiv och styrd av artificiell intelligens.

Mitt i detta historiska skifte gÄr det trots allt att urskilja en konstant: medborgarnas behov av oberoende, allsidig nyhetsrapportering och rÀtt till yttrande- och Äsiktsfrihet.

Medieutredningens slutbetÀnkande, En grÀnsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar omfattar en mÀngd förslag, bedömningar och slutsatser om vad staten kan och bör göra i denna riktning.

En mediepolitik för framtiden ser att medborgarna blivit medieborgare, öppnar upp för alla medieslag och frÀmjar journalistik dÀr marknaden inte förmÄr.

ISBN 978-91-38-24524-8 ISSN 0375-250X