Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Del 1
Betänkande av
Entreprenörskapsutredningen
Stockholm 2016
SOU 2016:72
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016
ISBN
ISSN
Förord
Regeringen beslutade den 5 februari 2015 att tillsätta en utredning om Utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige
(Dir. 2015:10) med undertecknad som särskild utredare. I bred bemärkelse innebär uppdraget att identifiera hinder och möjligheter, samt lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innova- tions- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. En komparativ redo- görelse av beskattning av entreprenörer och ägare ingick också i upp- draget, i övrigt skulle inga förslag på förändringar vad gällde skatter eller socialavgifter lämnas.
Uppdraget är följaktligen brett och omfattar i princip samtliga policyområden utom skatter. Direktiven är i vissa delar noggrant specificerade (t.ex. rekonstruktionsförfarandet) och betydligt mer generella vad gäller andra frågeställningar (t.ex. att bemöta samhälls- utmaningar). De bedömningar och förslag vi lämnar speglar den skiftande karaktären i uppdragsbeskrivningen.
Betänkandet är uppdelat i två volymer där Del 1 inleds med en problembeskrivning och forskningsöversikt (kapitel 1), följt av en analys och diskussion rörande omvärldsförändringar och de svenska ramvillkoren (kapitel 2) medan kapitel 3 innehåller en sammanfatt- ning av förslagen angående rekonstruktion och pekar även på hur andra väsentliga hinder kan undanröjas för att entreprenören ska få en ”andra chans”. I kapitel
3
Förord |
SOU 2016:72 |
Som en instruktion till läsaren kan nämnas att varje kapitel kan läsas fristående för den som är intresserad av en specifik frågeställ- ning. En förståelse av sammanhanget underlättas dock av att hela be- tänkandet läses.
Till utredningen har ett kansli kopplats bestående av Johan Kreic- bergs (huvudsekreterare), Maria Lindqvist, ek.dr., Annina Persson, professor i rättsvetenskap med inriktning mot civilrätt, Örebro uni- versitet och Andreas Sundberg, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg. Under arbetets gång har också sex underlagsrapporter beställts av kansliet; Singapores ekonomiska under. Myter och verklig- het under de första decennierna (Göran Reitberger), Det svenska inn- ovations- och företagsstödet (Roger Svensson, docent IFN), Fokus på resultat. En analys av tillväxtpolitisk återrapportering (Tillväxtanalys), Sammanställning av Tillväxtanalys effektutvärderingar av selektiva företagsstöd (Tillväxtanalys), Allocation of IP control rights and effec- tive technology commercialization at universities (Thomas Åstebro, professor, HEC Paris) samt En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?
(Roger Persson Österman, professor Stockholms universitet).
Två delrapporter har också färdigställts under arbetets gång. Dels ett underlag till regeringens kommnade forsknings- och innovations- proposition som levererades den 23 oktober 2015, dels ett inspel om affärsmodeller i cirkulär ekonomi den 25 januari 2016.
Till utredningen har också en expertgrupp kopplats bestående av: Håkan Alm, kansliråd RK, Viveca Bergstrand, Departmentssekrete- rare RK, Gabriella Björnfot, departementssekreterar RK, Sara Dam- ber, VD Reach for Change, Mats Emthén, advokat Advokatfirman Carler, Björn Falkenhall, avdelningschef Tillväxtanalys, Linnea Flo- rén, departementssekreterare RK, Anna Hallberg, vice Vd Almi Fö- retagspartner AB, Magnus Henrekson, professor Institutet för Nä- ringslivsforskning (IFN), Michael Jacob, ämnesråd RK, Fredrik Josefsson, Head of Marketing Operations SEB (Bankföreningens nom.), Lina Kager, kansliråd RK, Camilla Larsson, rättslig expert Skatteverket, Joakim Ladeborn, kansliråd RK, Viktoria Mattsson, kansliråd RK, Karin Mossler, ämnesråd RK, Göran Norén, avdel- ningschef, Svenskt Näringsliv, Helena Nyberg Brehnfors, enhets- chef Tillväxtverket, Roger Persson Österman, professor Stockholms Universitet, Mattias Plein, rättsakkunnig RK, Åsa Sterte, departe- mentssekreterare RK, Odd Swarting, advokat REKON, Rekon-
4
SOU 2016:72 |
Förord |
struktör- och förvaltarkollegiet, Sylvia Schwaag Serger, direktör Vinnova, Elisabeth Thand Ringqvist, styrelseordförande SVCA, Linda Welzien, verksjurist Kronofogden, Daniel Wiberg, chefseko- nom Företagarna, Erik Åstedt, departementssekreterare RK samt Anders Ösund, affärsutveckling och transfer RISE.
Utöver experterna har också en referensgrupp bestående av entreprenörer som representerar olika branscher och regioner, lik- som entreprenörskap i olika faser, bistått kansliet i utredningsarbe- tet: Lars Backsell (ordförande) grundare Recipharm, Per Arwidsson grundare Granen, Karin Bodin Vd Polarbröd, Saeid Esmaeilzadeh grundare Serendipity, Giovanni Fili grundare Exeger, Christer Frans- son grundare Sommarvik, Martin Lorentzon grundare Spotify, Anna Lithagen grundare Talent Tribe, Pär Hedberg grundare Sting, Sofia Hagelin grundare Heart of Lovikka, Peter Lindell grundare Rite Ventures, Catharina Tavakolinia grundare Kavat Vård samt Caroline Walerud grundare Volumental.
Jag vill uttrycka mitt tack till såväl expert- som referensgrupp för deras engagemang och konstruktiva kommentarer som bidragit till att lyfta kvaliteten på betänkandet. Utöver ovanstående personer vill jag också rikta ett tack till övriga tjänstemän inom regeringskansliet som på olika sätt varit involverade i utredningen samt till Catharina Barkman, senior rådgivare inom hälso- och sjukvård, Ding Ding, ek.dr., Lars Hultkrantz, professor samt Per Thulin, ek.dr. för deras respektive bidrag i vissa delar av utredningen.
Slutligen vill jag göra läsaren uppmärksam på att utredningen är skriven i
Härmed överlämnas betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) och uppdraget är följaktligen slutfört.
Stockholm i oktober 2016.
Pontus Braunerhjelm
5
Innehåll
Förord................................................................................. |
|
3 |
|
Sammanfattning ................................................................. |
17 |
||
1 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
35 |
|
|
Uppdrag och forskningsbakgrund.......................................... |
||
1.1 |
Inledning.................................................................................. |
35 |
|
1.2 |
Beskrivning av uppdraget ....................................................... |
38 |
|
|
1.2.1 |
Utredningens direktiv.............................................. |
38 |
|
1.2.2 |
Avgränsningar.......................................................... |
40 |
|
1.2.3 |
Utredningens arbete................................................. |
40 |
1.3Några definitioner: Entreprenör, innovation, uppfinnare
och vetenskaplig upptäckt....................................................... |
41 |
1.4Varför är entreprenören viktig?
En forskningsbakgrund........................................................... |
44 |
1.4.1En tillbakablick – den andra industriella
revolutionen.............................................................. |
44 |
1.4.2Från entreprenörs- till efterfrågedriven
|
tillväxtpolitik............................................................ |
45 |
1.4.3 |
Kunskapsdrivna tillväxtmodeller............................ |
46 |
1.4.4De evolutionära tillväxtmodellerna
– Schumpeters arv .................................................... |
49 |
1.4.5Tillbaka till individperspektivet – entreprenörskap
|
som en produktionsfaktor....................................... |
50 |
1.4.6 |
Empiriska resultat .................................................... |
53 |
1.4.7 |
Implikationer för den ekonomiska politiken.......... |
54 |
7
Innehåll |
|
SOU 2016:72 |
1.5 |
Det offentliga åtagandet |
.......................................................... 57 |
1.6 |
Avslutande reflektion.............................................................. |
62 |
2 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska |
|
|
ramvillkoren?.............................................................. |
65 |
2.1Nya vägar för entreprenörskap, innovation
och utvecklingskraft ............................................................... |
65 |
2.1.1Globala utmaningar kräver entreprenöriella
|
lösningar.................................................................... |
67 |
2.1.2 |
Det globala utgångsläget.......................................... |
69 |
2.1.3 |
Sveriges position – några bakgrundsfakta............... |
70 |
2.2 Effekter av globalisering och tekniksprång........................... |
79 |
|
2.2.1 |
Globalisering och entreprenörskap......................... |
79 |
2.2.2Teknikutvecklingen, arbetskraftsefterfrågan
|
och entreprenörskap................................................. |
80 |
2.2.3 |
Vad vet vi om inkomstfördelningseffekterna?....... |
86 |
2.2.4Bland ”giggers” och ”delare” – hur ser framtidens
försörjningsstrukturer ut?....................................... |
87 |
2.3Entreprenörskap, innovation och de svenska
ramvillkoren............................................................................. |
88 |
|
2.3.1 |
Arbetsmarknad och entreprenörskap..................... |
90 |
2.3.2Socialförsäkringssystem för entreprenörskap
|
– från Bismarck till basinkomst? ............................ |
92 |
2.3.3 |
Den framtida kompetensförsörjningen ................. |
94 |
2.3.4Marknadsinträde, konkurrens
|
och produktivitet ..................................................... |
96 |
2.3.5 |
Regelbörda och entreprenörskap............................. |
99 |
2.3.6Bostadsmarknad, infrastruktur och
entreprenörskap...................................................... |
103 |
2.4Skatter och entreprenörskap – en internationell
jämförelse............................................................................... |
105 |
|
2.4.1 |
Institutionell konkurrens...................................... |
106 |
2.4.2 |
En globaliserad skattemiljö.................................... |
107 |
2.4.3Sverige i en internationell jämförelse
– skattenivåer.......................................................... |
108 |
2.4.4Entreprenörsskatter –
och utdelningsskatterna......................................... |
110 |
8
SOU 2016:72 Innehåll
|
2.4.5 |
Skatter på företagsbyggande.................................. |
119 |
|
2.4.6 |
Innovationsbeskattning......................................... |
125 |
|
2.4.7 |
Förslag ramvillkor ................................................. |
127 |
2.5 |
Slutsatser................................................................................. |
128 |
|
3 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges |
|
|
|
en andra chans?........................................................ |
129 |
|
3.1 |
Betydelsen av en andra chans................................................ |
129 |
3.2Företrädaransvaret förhindrar andra chanser
och försvårar styrelserekryteringar...................................... |
132 |
3.3Betalningsanmärkningar får större konsekvenser än i våra
grannländer............................................................................ |
136 |
3.4Specifika krav på viss rating vid offentlig upphandling kan
försvåra en andra chans......................................................... |
138 |
3.5 Behovet av en reformerad rekonstruktionslagstiftning...... |
139 |
3.6Reformer för fler och mer framgångsrika företagsrekonstruktioner – huvuddragen
i utredningens överväganden och förslag............................. |
144 |
|
3.6.1 |
Ökad kunskap om företagsrekonstruktion.......... |
144 |
3.6.2 |
Sänkta kostnader för företagsrekonstruktion...... |
146 |
3.6.3Bättre förutsättningar för lyckade
|
|
rekonstruktioner.................................................... |
148 |
|
3.6.4 |
Åtgärder som syftar till ett högre förtroende för |
|
|
|
rekonstruktionsprocessen bland borgenärer........ |
152 |
4 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap |
|
|
|
och innovation ......................................................... |
155 |
|
4.1 |
Samhällsutmaningar och möjligheter................................... |
155 |
4.2Samhällsutmaning 1: Effektivare hälsa, vård
och omsorg............................................................................. |
157 |
|
4.2.1 |
En åldrande befolkning.......................................... |
158 |
4.2.2 |
Konkurrensutsättning och ökad privatisering..... |
159 |
4.2.3Entreprenörskap och innovation inom vård och
|
omsorg..................................................................... |
160 |
4.2.4 |
Digitaliseringen skapar nya förutsättningar......... |
162 |
9
Innehåll |
SOU 2016:72 |
4.2.5Förstärk kopplingarna till kompletterande
sektorer.................................................................... |
163 |
4.3Samhällsutmaning 2: Migration, urbanisering
och förtätning ........................................................................ |
166 |
4.3.1Utmaningar och möjligheter med migration
|
och flyktingsströmmar.......................................... |
166 |
4.3.2 |
Migration och förtätning....................................... |
168 |
4.4Samhällsutmaning 3: Klimat, miljö
och energieffektivisering....................................................... |
169 |
|
4.4.1 |
Vad innebär en cirkulär ekonomi?......................... |
171 |
4.4.2 |
Ökat fokus på cirkulär ekonomi inom EU........... |
176 |
4.4.3 |
Nya affärsmodeller växer fram.............................. |
177 |
4.4.4Ny teknik ger bättre förutsättningar cirkulär
|
ekonomi................................................................... |
179 |
4.5 Förslag för klimatvänlig och resurseffektiv produktion..... |
181 |
|
4.5.1 |
Utveckla de generella ramverken........................... |
182 |
4.5.2Genomför nödvändiga förändringar i lagar
|
och regelsystem...................................................... |
183 |
4.5.3 |
Öka incitamenten för cirkulära system................. |
184 |
4.5.4 |
Öka satsningarna på forskning och innovation... |
185 |
4.5.5Uppmuntra industriell symbios och samverkan.. 186
4.5.6Öka satsningarna på att sprida information
|
|
och kunskap till konsumenter............................... |
188 |
|
4.5.7 |
Tydliggör de nationella prioriteringarna .............. |
188 |
|
4.5.8 |
Öka användningen av offentlig upphandling |
|
|
|
för att lösa samhällets utmaningar och stimulera |
|
|
|
innovation............................................................... |
190 |
|
4.5.9 |
Komplettera funktions- och |
|
|
|
innovationsupphandling med innovationstävlingar |
|
|
|
och |
191 |
4.6 |
Avslutande diskussion........................................................... |
193 |
|
5 |
Kunskapsuppbyggnad, entreprenörskap |
|
|
|
och innovation ......................................................... |
195 |
|
5.1 |
Inledning................................................................................ |
195 |
|
5.2 |
Svensk skola i en internationell jämförelse........................... |
196 |
10
SOU 2016:72 |
|
Innehåll |
5.2.1 |
Skolan lägger grunden............................................ |
196 |
5.2.2 |
Entreprenörskapssatsningar i skolan.................... |
198 |
5.3 Svensk FoU i internationell jämförelse................................. |
200 |
5.3.1Näringslivets
|
minskar.................................................................... |
203 |
5.3.2 |
Leder svensk FoU till innovation?........................ |
207 |
5.4Ambitiösa satsningar i forsknings- och
innovationspropositionerna 2008 och 2012......................... |
209 |
|
5.4.1 |
Basanslag och forskningens kvalitet..................... |
210 |
5.4.2 |
Initiativ för ökad samverkan mellan aktörer........ |
212 |
5.5OECD:s utvärdering av svensk forsknings-
och innovationspolitik........................................................... |
215 |
|
5.5.1 |
Vetenskaplig kvalitet.............................................. |
215 |
5.5.2 |
Samverkansinitiativ................................................ |
216 |
5.6Förslag för att utveckla och förstärka lärosätenas
forsknings- och utbildningsinsatser .................................... |
218 |
5.6.1Öka konkurrensutsättningen av universitets-
|
och högskoleforskning........................................... |
218 |
5.6.2 |
Ställ krav på ledarskapet inom akademin ............. |
224 |
5.6.3 |
Konsolidera forskningsfinansieringen.................. |
225 |
5.6.4Stöd rekrytering av internationellt ledande
|
forskare.................................................................... |
226 |
5.7 Förslag för en förstärkt kompetensförsörjning................... |
227 |
|
5.7.1 |
En rättvis bedömning ............................................ |
227 |
5.7.2Förstärk insatserna för digital
kompetensutveckling............................................. |
228 |
5.7.3Ge svenska universitet och högskolor ett uppdrag om vidareutbildning och löpande
kompetensutveckling för högutbildade................ |
230 |
5.8Utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv
och offentlig sektor................................................................ |
231 |
|
5.8.1 |
Bredda samverkan kring samhällsutmaningar..... |
231 |
5.8.2 |
Låt universiteten besluta om lärarundantaget ..... |
233 |
5.8.3 |
Skapa förutsättningar för sekretesshantering ...... |
234 |
11
Innehåll |
SOU 2016:72 |
5.8.4Öka rörligheten mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor genom ändrade
meriteringsgrunder................................................ |
235 |
5.8.5Skapa incitament för
”kluster”.................................................................. |
236 |
5.8.6Öppna lärosätenas innovationsrådgivning i tidiga
skeden för flera....................................................... |
237 |
5.8.7Erbjud operativt stöd för användning av fysisk
infrastruktur .......................................................... |
239 |
5.9Övriga förslag för att öka forskning och innovation
i näringslivet........................................................................... |
241 |
|
5.9.1 |
241 |
5.9.2Stöd små och medelstora företag i intrångsprocesser
|
|
avseende immateriella rättigheter ......................... |
243 |
|
5.9.3 |
Underlätta kompetensinvandring......................... |
245 |
5.10 |
Avslutande kommentar.......................................................... |
246 |
|
6 |
Hur främja den entreprenöriella dynamiken? ................. |
247 |
6.1Främjandeinsatser för ökat entreprenörskap
|
och tillväxt.............................................................................. |
247 |
|
|
6.1.1 |
Attityder, information och upplevda hinder........ |
248 |
|
6.1.2 |
Överlevnad och tillväxtambitioner ...................... |
249 |
6.2 |
De företagsfrämjande aktiviteterna...................................... |
250 |
|
|
6.2.1 |
Information och rådgivning.................................. |
250 |
|
6.2.2 |
Riskkapital ............................................................. |
254 |
|
6.2.3 |
Lån och garantier.................................................... |
260 |
|
6.2.4 |
Bidrag och projektmedel........................................ |
264 |
|
6.2.5 |
Samverkansaktiviteter............................................ |
266 |
6.3 Omfattande belopp, men inom olika politikområden........ |
268 |
||
|
6.3.1 |
Tidigare studier....................................................... |
268 |
|
6.3.2 |
Utredningens kartläggning av statliga insatser.... |
270 |
6.4 |
Samhällets kostnad för statliga insatser............................... |
277 |
|
6.5 Brister i samordningen av statens insatser........................... |
279 |
||
|
6.5.1 |
Samordning mellan nationella aktörer.................. |
280 |
|
6.5.2 |
Samordning med regionala aktörer....................... |
283 |
12
SOU 2016:72 Innehåll
6.6 |
Svaga målformuleringar......................................................... |
284 |
|
|
6.6.1 |
Målkonflikter......................................................... |
284 |
|
6.6.2 |
Målen försvårar styrning....................................... |
286 |
6.7 |
Okunskap kring insatsernas effekter................................... |
287 |
|
|
6.7.1 |
En lärande process behöver bättre underlag......... |
287 |
6.7.2Dagens effektutvärderingar ger inget
beslutsunderlag....................................................... |
291 |
6.8 Mot ett effektivare främjarsystem ....................................... |
297 |
6.8.1Förbättra den nationella koordineringen och
tydligöra den regionala rollen................................ |
299 |
6.8.2Utveckla och renodla förutsättningarna för
utvärdering.............................................................. |
302 |
6.8.3Övriga insatser för att främja entreprenröskap och
|
|
innovation .............................................................. |
307 |
|
6.8.4 |
Öka användningen av offentlig upphandling för att |
|
|
|
lösa samhällsutmaningar och stimulera |
|
|
|
innovation .............................................................. |
308 |
6.9 |
Slutsatser................................................................................. |
315 |
|
7 |
Konsekvensbeskrivning.............................................. |
325 |
|
7.1 |
Inledning................................................................................ |
325 |
7.2Förslag på ändring av lagen(1996:764)
om företagsrekonstruktioner................................................ |
326 |
|
7.2.1 |
Får fler företag en andra chans?............................. |
327 |
7.2.2Konsekvenser för statens finanser och för
|
myndigheter............................................................ |
329 |
7.2.3 |
Konsekvenser för företagen................................... |
330 |
7.2.4Konsekvenser på jämställdheten mellan män
|
och kvinnor och på regioner.................................. |
332 |
7.2.5 |
Sammanfattning av konsekvenser......................... |
332 |
7.3Förslag i kapitel 2 ”Värld i förändring – hur väl anpassade är
de svenska ramvillkoren”....................................................... |
333 |
7.4Förslag i kapitel 3 ”Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk
kris ges en andra chans?”....................................................... |
333 |
13
Innehåll |
SOU 2016:72 |
7.5Förslag i kapitel 4 ”Samhällsutmaningar måste mötas med
entreprenörskap och innovation”......................................... |
334 |
|
7.5.1 |
Utveckla de generella ramverken........................... |
334 |
7.5.2Genomför nödvändiga förändringar i lagar
|
och regelsystem...................................................... |
334 |
7.5.3 |
Öka incitamenten för ökad cirkularitet................ |
334 |
7.5.4 |
Öka satsningarna på forskning och innovation... |
335 |
7.5.5Uppmuntra industriell symbios
och samverkan........................................................ |
335 |
7.5.6Öka satsningarna på att sprida information
|
och kunskap............................................................ |
335 |
7.5.7 |
Tydliggör de nationella prioriteringarna............... |
335 |
7.5.8Öka användningen av offentlig upphandling för att lösa samhällets utmaningar och stimulera
innovation............................................................... |
336 |
7.5.9Komplettera funktions- och innovationsupphandling med innovationstävlingar
och |
336 |
7.6Förslag i kapitel 5 ”Kunskapsuppbyggnad, entreprenörskap
och innovation”...................................................................... |
336 |
7.6.1Ökad konkurrensutsättning av universitets-
|
och högskoleforskning........................................... |
336 |
7.6.2 |
Ställ krav på ledarskapet inom akademin.............. |
337 |
7.6.3 |
Konsolidera forskningsfinansieringen.................. |
337 |
7.6.4 |
Stöd till rekrytering av ledande forskare.............. |
337 |
7.7 Möjliga insatser för digital kompetens................................. |
337 |
7.7.1Uppdrag om vidareutbildning och löpande
|
kompetensutveckling för högutbildade................ |
338 |
7.7.2 |
Bredda samverkan kring samhällsutmaningar..... |
338 |
7.7.3 |
Lärarundantaget..................................................... |
338 |
7.7.4 |
Skapa förutsättningar för sekretesshantering....... |
339 |
7.7.5Ökad rörlighet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor genom ändrade
|
meriteringsgrunder................................................ |
339 |
7.7.6 |
Etablera |
339 |
7.7.7Öppna innovationsrådgivningen i tidiga
skeden...................................................................... |
339 |
14
SOU 2016:72 |
Innehåll |
7.7.8Erbjud operativt stöd för användning av fysisk
infrastruktur........................................................... |
339 |
7.7.9Stöd små och medelstora företag i intrångsprocesser
|
avseende immateriella rättigheter.......................... |
340 |
7.7.10 |
Arbetskraftsinvandring och migration................. |
340 |
7.8Förslag i kapitel 6 ”Hur främja den entreprenöriella
dynamiken?”.......................................................................... |
340 |
7.8.1Ge ett tydligt samordningsansvar till Näringsdepartementet för företagsfrämjande
insatser.................................................................... |
340 |
7.8.2Förutsättningarna för regionalt genomförande
|
av nationella uppdrag måste tydliggöras............... |
340 |
7.8.3 |
Utveckla uppföljningsbara mål.............................. |
341 |
7.8.4Utveckla samhällsekonomiska kalkyler
för främjandeinsatser............................................. |
341 |
7.8.5Förstärk och renodla utvärderingsrollen
för relevant myndighet........................................... |
341 |
7.8.6Konsolidera stöden till färre men mer omfattande
|
program och insatser.............................................. |
341 |
7.8.7 |
Utveckla verksamt.se............................................. |
342 |
7.8.8Öka användningen av offentlig upphandling för att lösa samhällsutmaningar och stimulera
innovation............................................................... |
342 |
7.8.9Introducera ett efterfrågedrivet upphandlingsprogram som bidrar till
kommersialisering av ny kunskap......................... |
342 |
7.8.10Låt Upphandlingsmyndigheten ha en stödfunktion
|
gentemot andra myndigheter och upphandlare... |
342 |
7.8.11 |
Fortsätt fokuseringen av statens |
|
|
finansieringsinsatser till tidiga skeden.................. |
342 |
7.8.12Redovisa främjandeinsatserna på ett transparent
sätt |
...........................................................................343 |
7.9 Finansiering............................................................................ |
343 |
Källförteckning.................................................................. |
345 |
15
Sammanfattning
Uppdraget
Regeringen beslutade den 5 februari 2015 att tillsätta en utredning om Utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige
(Dir. 2015:10) med professor Pontus Braunerhjelm som särskild ut- redare. I bred bemärkelse kan uppdraget beskrivas som att identifiera hinder och möjligheter, samt lämna förslag på åtgärder, för att för- bättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. I direktivet specificerades fem tematiska områden som skulle analyseras:
•Ramvillkorens påverkan på entreprenörskap, innovation och om- ställningsförmåga
•Företagsrekonstruktion och förutsättningar för en andra chans
•Samordning och effektivisering av det innovations- och företags- främjande stödet
•Rörlighet, ökad samverkan samt ökat nyttiggörande av forsk- ningsresultat
•Förmågan att möta samhällsutmaningar
I uppdraget ingick dessutom en komparativ redogörelse av beskatt- ning av entreprenörer och ägare, men inga förslag på förändringar vad gällde skatter eller socialavgiftsfrågor skulle lämnats. Vi har gjort två delredovisningar; ett inspel till regeringens forsknings- och inno-
17
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
vationspolitik den 23 oktober 2015 och ett underlag om affärsmo- deller i cirkulär ekonomi den 25 januari 2016. Uppdraget i sin helhet slutredovisas den 16 oktober 2016.
Uppdraget är följaktligen brett och omfattar i princip samtliga policyområden utom skatter. Direktiven spänner också över förhål- landevis detaljerade föreskrifter (t.ex. rekonstruktionsförfarandet) till mer generella frågeställningar (bemöta samhällsutmaningar). De bedömningar och förslag vi lämnar kommer att spegla den skiftande karaktären på frågeställningarna. I en drygt
Utgångspunkter – entreprenörens roll i innovativa och dynamiska processer
I sin frustration över att entreprenören var osynlig i de dominerande ekonomiska modellerna konstaterade Professor Willam Baumol i en artikel i American Economic Review att ”The theoretical firm is en- trepreneurless – the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet.” (Baumol 1968, s. 82). Den ekonomiska ve- tenskapen hade i sin iver att fa fram matematiskt eleganta modeller varit tvungna att offra den viktigaste aktören: entreprenören, eller ekonomins förändringsagent, som sällan låter sig modelleras efter någon förutbestämd mall.
Emellertid har entreprenören gjort comeback inte bara i det eko- nomiska modellerandet utan även i den reala ekonomin. Banrytande innovationer kan fortfarande ofta härledas till enstaka framgångsrika individer eller nätverk av individer. Från att ha varit mer eller mindre osynlig i de dominerande tillväxtmodellerna under ett halvt sekel har synen på entreprenörens roll i dynamiska och tillväxtdrivande pro- cesser således ändrats radikalt. Det tidigare fokus som funnits på kunskapssatsningar – forskning, utveckling och utbildning – har
18
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
kompletteras med insikten att någon måste omvandla kunskap till samhällelig nytta. Det är här entreprenören kommer in i bilden. Poli- tiken måste vila på båda dessa ben, ett kunskapsuppbyggande och ett kunskapsomvandlande.
En tillväxtfrämjande ekonomisk politik skulle således kunna defi- nieras i termer av ett entreprenörs- eller innovationspolitiskt ram- verk, som kombinerar kunskapshöjande åtgärder (t.ex. konkurrens- kraftig forskning och utbildning) med kunskapsomvandlande åtgärder (dvs. entreprenörskap och andra mekanismer som möjlig- gör användning och spridning av kunskap).
I kapitel 1 presenteras de dominerande tillväxtmodellerna från Joseph Schumpeters tidiga arbeten i början av
I dag är den institutionella konkurrensen betydande samtidigt som produktionsfaktorerna talang, teknik och kapital har helt andra möjligheter än tidigare att lokalisera sig där de bästa globala förut- sättningarna finns. Moderna modeller för ekonomisk tillväxt tar i betydligt större utsträckning än tidigare hänsyn till de institutionella förutsättningar som omgärdar entreprenören och hur institutioner- nas utformning påverkar beteenden.
Entreprenörskap kan i princip ses som en egen produktionsfak- tor som bidrar med ett knippe unika kompetenser. Det gör att entre- prenören är svår att ersätta med en annan individ, en robot eller en mjukvara (artificiell intelligens). Dessa individer, entreprenörerna, kan spela en avgörande roll för ett lands eller en regions utveckling (som t.ex. Steve Jobs och Ingvar Kamprad). Därför är det viktigt att politiken utgår från och förstår de betingelser som driver entrepre- nören. Dessa är ytterst sällan olika stöd- eller främjandeinsatser. Däremot vittnar många entreprenörer om en känsla av att kunna för- verkliga något baserat på en idé, eller att lösa ett problem. Därför är det av största vikt att institutionerna (också informella som normer
19
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
och traditioner) inte bestraffar framgång samt tillåter experimente- rande och även misslyckande. Det är här som sk ramverk kommer in vilka behandlas i det följande kapitlet.
Globalisering och teknikutveckling – hur står sig de svenska ramverken?
Inledningsvis konstateras i kapitel 2 att de globala utmaningarna är större än någonsin tidigare och sammanfaller med ett flertal globala trender som teknikutveckling, urbanisering och migration. Ny tek- nik, särskilt digitaliseringen kombinerad med andra tekniker, har förutsättningar att utgöra ett medel för att bemöta dessa utmaningar. Men återigen är det problemlösarna eller förändringsagenterna som måste få spelrum, dvs. entreprenörer brett definierade. Utan innova- tion och entreprenörskap blir det svårt att nå flertalet av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (ekonomiska, sociala och miljö- mässiga).
I en ekonomi som blir alltmer internationellt sammanflätad och där konkurrensen från nya tillväxtmarknader förväntas öka, kommer även de svenska ramverken att sättas på prov. Är de utformade för att bygga en framtida global attraktions- och konkurrenskraft för entre- prenöriella miljöer och kunskapsintensiva verksamheter? Vi går ige- nom förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden, berör soci- alförsäkringssystemen och fortsätter med kompetensförsörjningen samt
Dessförinnan beskriver vi kortfattat det ekonomiska läget globalt och i Sverige. Befinner vi oss i en era av ”sekulär stagnation” eller är det efterdyningarna till finansmarknadskrisen som fortfarande gör sig gällande? Vidare diskuteras om de tekniska framsteg vi bevittnat kommer att leda till ökad arbetslöshet eller ett ett mer välmående samhälle och ett högre välstånd. Tekniska landvinningar kommer un- der alla omständigheter att påverka entreprenörskap, produktion och innovationsmöjligheter. Hur väl Sverige kan utnyttja de möjlig- heter som skapas genom tekniken beror på ramverken.
20
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
Svensk ekonomi har klarat sig väl igenom den globala ekonomiska krisen som inom inleddes 2008 med kraschen för
Mot bakgrund av de omvärldsförändringar som lyfts fram lämnas en rad bedömningar och förslag som syftar till förstärkta internatio- nellt konkurrenskraftiga ramverk. Förhoppningen är att uppmärk- samma regeringen på viktiga områden som inom en inte allt för av- lägsen framtid behöver hanteras för att skapa en grund för de förslag som lyfts fram i utredningen. Utan väl fungerande ramvillkor kan inte heller andra reformer förväntas få ett betydande genomslag.
En omvärldsfaktor som allt mer ifrågasatts och generellt utpekats som syndabock för allehanda icke önskvärda utfall och processer är globaliseringen. Det finns skäl att diskutera hur vinsterna av en glo- balisering kan komma det stora flertalet till godo. Förbättringra kan sannolikt ske. Samtidigt har hundratals miljoner människor kunnat lämna fattigdom och misär pga. globalsieringen. För närvarande bre- der protektionism och nationalism ut sig i rask takt och hotar han- dels- och faktorflöden. Handeln har utvecklats exceptionellt svagt under flera år vilket är oroväckande och de historiska erfarenheterna förskräcker. Även ur ett entreprenörs- och innovationssammanhang är det viktigt att regeringen arbetar för fortsatt frihandel och fördju- pad integration inom EU.
Vi argumenterar kraftfullt för att den tekniska utvecklingen och digitaliseringen måste bejakas. Försök att bromsa utvecklingen kom- mer att vara lönlöst och försvaga Sveriges konkurernskraft och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Sveriges framgångsrika ut- vecklingen de senaste
Vi delar inte den pessimistiska syn på teknikutvecklingens effek- ter på sysselsättning som förts fram i en rad sammanhang. Ny forsk- ning, bl.a. från OECD men också från välrenommerade universitet,
21
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
pekar på att effekterna har överdrivits vilket också ligger i linje med historiska erfarenheter – ända sedan Ludditerna och ångmaskinsdrivna vävstolar – av tekniska framsteg. I stället för att omkring 50 procent av arbetskraften riskerar bli ersatta av robotar och artificiell intelligens som hävdats i tidgare forskning, visar nya mer detaljerade studier att det rör sig om nio procent inom OECD (sju till åtta procent i Sverige). Det är inte lika kittlande som katastrofscenarierna men enligt vår uppfattning mer realistiskt. Den tekniska omvandlingen kommer dock ställa stora krav på omställningsåtgärder inom särskilt vissa branscher.
Digitaliseringen kommer att leda till nya affärsmodeller och på sikt sannolikt ändrade försörjningsstrukturer. Regeringen behöver följa och eventuellt utreda vilka effekter dessa förändringar innebär för det svenska socialförsäkringssystemet, möjligheterna till skatte- uppbörd, kontraktsförutsättningar, eventuellt behov av förenklad företagsform för digitala plattformar, m.m. I det korta perspektivet bör t.ex. skillnader i socialförsäkringsersättningar som beror på flera deltidsanställningar, juridisk person (enskild firma eller aktiebolag) eller hämmar rörlighet på annat sätt (t.ex. ersättning till annan än förälder vid vård av barn) identifieras och avvecklas.
Om försörjningsstrukturerna skulle gå mot mer av deltidsarbe- tande och deltidsföretagande bör det finnas en framförhållning och beredskap för att anpassa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till dessa förändringar. Det för sannolikt också med sig en förnyad roll för svenska högskolor och universitet som i högre grad bör involve- ras i livslångt lärande även för högskoleutbildade.
Ett annat ramverk handlar om konkurrens och möjligheterna till marknadsinträde inom områden där det i dag föreligger hinder. I det sammanhanget rekommenderar vi att kommunernas verksamhet ses över för att undvika konkurrensbegränsningar, t.ex. inom cirkulär system där offentliga aktörer och privata företag samverkar. Avfalls- hantering nämns som ett problemområde. Det finns även anledning för regeringen att utreda om utmaningsrätten behöver förstärkas. Privata aktörer och valfrihet inom offentligt finansierad verksamhet är bra och troligen ett nödvändigt villkor för innovation och högre produktivitet. Samtidigt måste dessa verksamheter (privata och of- fentliga) kontinuerligt följs upp och resultaten utvärderas ur ett kva- litetsperspektiv.
22
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
Regelbördan är ett ytterligare ramvillkor som lyfts fram som till- växthämmande, speciellt för små och nystartade företag. Trots att Tillväxtverket haft ett uppdrag om minskning av administrativa kostnader, och att ett Regelråd inrättats, tycks problemet inte ha minskat under senare år. I de kontakter vi haft med entreprenörer och företagare under arbetets gång har vikten av en öppen och kon- struktiv dialog med den politiska makten förts fram åtskilliga gånger. Man efterlyser en funktion som dels är länken mellan entreprenö- rena och regering, dels har ett mer övergripande perspektiv och be- vakar olika policyområden som berör entreprenörskap för att inte marknadstillträde, produktivitet och innovation ska hämmas. Vi föreslår att Regelrådets oberoende ska tydliggöras och att eventuellt knyta en Entreprenörsombudsman (EO) till rådet (eller till annan lämplig aktör). EO:s mandat bör vara brett och omfatta fler frågor än regleringar men i just det sammanhanget skulle ett samarbete vara möjligt. Diskrimineringsombudmannen är en tänkbar förebild.
De svenska ramvillkoren förefaller relativt svaga när det gäller ett antal infrastrukturella frågor: boende, underhåll och digitalisering. För många mindre företag är rekrytering av kompetens tillsammans med boende de absolut största tillväxthindren. Med en låg nivå på byggandet av framförallt hyreslägenheter, inlåsningseffekter, urbani- sering och stora flyktingströmmar har behoven av bostäder ökat dra- matiskt i framför allt storstadsregionerna. Ett ökat byggande måste synkroniseras med fungerande transporter och kommunikationer. Underhållet är eftersatt vilket slår på pålitligheten i kommunikatio- nerna. Till detta kommer en digital kompetens och infrastruktur som fortfarande är på hög nivå men där Sverige karaktäriseras som en ”lagging ahead”, dvs. vi halkar efter andra ledande länder. Vi rekom- menderar därför regeringen att snarast verka för en blocköverskri- dande överenskommelse vad gäller bostadspolitiken samt prioritera regional upprustning av infrastrukturen. De samverkansgrupper som bildats inom ramen för samverkansprogrammen skulle kunna fokusera på hur svagheter kan avhjälpas vad gäller digital kompetens generellt, nu är denna fråga spridd på tre grupper.
Avslutningsvis konstaterar vi att skatter som berör entreprenör- skap och innovation, vilket sannolikt är det viktigaste och mest kraftfulla ramverk som den politiska makten förfogar över för att skapa en dynamisk och entreprenörskapsinriktad miljö, ligger rela- tivt högt i Sverige. Undantaget är bolagsskatten annars förefaller
23
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
svenska skatter vara höga vad gäller såväl ägande och avkastning som skatter på företagsbyggande. Sämre förutsättningar än i våra konkur- rentländer när det gäller totalt skattetryck, inkomstskatter, skatte- satser på kapitalinkomster, utdelningar, optionsvinster och forsk- ning och innovation riskerar på sikt att urholka konkurrens- och attraktionskraften i Sverige. Vi lämnar inga konkreta förslag avse- ende skatteområdet.
En generell rekommendation är att regeringen inrättar ett obero- ende, högkompetent och rådgivande organ som med ett framåtblick- ande perspektiv gör kontinuerliga översikter av de svenska ramvillkoren i ett internationellt sammanhang. Det holländska WWR som funnits sedan mitten av
Möjligheterna till en andra chans
I direktiven till utredningen ingår en översyn av lagstiftningen kring företagsrekonstruktion, för att ge fler företagare möjlighet till en an- dra chans. Men frågan om en andra chans påverkas inte enbart av re- konstruktionslagstiftningen. Andra relevanta problem som lyfts fram gäller det s.k. företrädaransvaret, regelverket kring kreditupp- lysningar samt offentlig upphandling. I flera fall är den svenska lag- stiftningen mindre gäldenärsvänlig än i våra grannländer. För att hantera detta föreslår vi att det skatterättsliga företrädaransvaret ut- reds. Likaså bör kreditföretagens hantering av betalningsanmärk- ningar ses över. Vi rekommenderar också att Upphandlingsmyndig- heten får i uppdrag att ta fram en handledning till hur kraven på finansiell stabilitet hos leverantörerna ska hanteras vid upphand- lingar. I dag formuleras vissa skallkrav hos kreditupplysningsföreta- gen, vilka kan diskvalificera företag som hamnat i tillfälliga betal- ningsproblem. Det viktiga i uppdraget är att hitta en balans mellan möjligheterna till en andra chans och de offentliga inköparens legi- tima krav på att leverantörerna ska klara att fullgöra sina åtaganden.
När det gäller rekonstruktion finns ekonomisk forskning som analyserar sambandet mellan insolvenslagstiftning och entreprenör- skap. Där konstateras bland annat att företagare som misslyckats med ett affärsprojekt ofta skaffat sig värdefulla erfarenheter som kan vara användbara om de får möjlighet att starta på nytt. Dessutom har möjligheterna till en andra chans stor betydelse för presumtiva före-
24
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
tagare. Motivationen att engagera sig i entreprenörskap påverkas för- utom av grundläggande faktorer som marknad, efterfrågan, tillgång till kapital m.m. även av lagstiftning och rädslan för att misslyckas. Det handlar om negativa samhällsattityder till ekonomiskt misslyck- ande och en stigmatiserande effekt kopplat till detta. I en studie från Tillväxtanalys konstateras att reducerade hinder för misslyckande uppmuntrar till ett tillväxtorienterat och innovativt entreprenör- skap. Samtidigt kan en gäldenärsvänlig lagstiftning även ha vissa ne- gativa effekter i form av försämrade kreditmöjligheter.
När det gäller företagsrekonstruktion lämnar vi förslag som kan delas upp i fyra kategorier. Inledningsvis konstateras att antalet re- konstruktioner i dag är lågt i förhållande till antalet konkurser, vilket delvis kan förklaras av begränsad kunskap hos företagen om rekon- struktion. Men också av att konkurs många gånger framstår som ett mindre riskfyllt alternativ. Staten bör därför öka företagens kunskap om möjligheterna genom sina myndigheter och via webbplatsen verksamt.se.
Därefter följer fyra förslag kopplade till möjligheterna att minska kostnaderna i samband med företagsrekonstruktion, som i dag be- döms vara höga. Det handlar om en koncentration till ett mindre antal domstolar, som får möjlighet att bygga upp specialistkompe- tens, samt förslag om att rätten ska pröva rekonstruktörens arvode, införa ett s.k. separat ackord med en förenklad process för mindre företag samt att rekonstruktören ska kunna agera som förvaltare i en eventuell konkurs.
Ytterligare fyra förslag presenteras som syftar till att skapa ökade förutsättningar för att uppnå en lyckad rekonstruktion. Där föreslår vi att rättshandlingar som gäldenären företar utan samtycke från re- konstruktören ska medföra ogiltighet, att rekonstruktörens skade- ståndsskyldighet ska regleras i lag, att reglerna om gäldenärens avtal ska ändras för att bli mer lika reglerna vid en konkurs, samt att gälde- närer och borgenärer ska kunna träffa särskild uppgörelse, s.k. utvid- gat ackord.
Avslutningsvis lyfter vi två förslag som syftar till att öka borgenä- rens förtroende för rekonstruktionsprocessen. Det handlar dels om att förslag till rekonstruktör ska föregås av kontakter med borgenä- rerna, dels om ett ökat beviskrav och något mer information redan i samband med ansökan om rekonstruktion.
25
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
Entreprenörskap och innovation för att bemöta samhällsutmaningar
Sverige står i dag, liksom stora delar av världen, inför en rad globala utmaningar. Det handlar ofta om utveckling av nya sociala eller tek- niska lösningar, som varken enskilda aktörer eller branscher har för- utsättningar att hantera. Därför kan strategiska satsningar, nationella prioriteringar och koordinering av samverkansaktiviteter spela en viktig roll. Det kan också leda till bättre möjligheter för entreprenö- rer att utveckla innovationer som inte bara bidrar till lösningar på de svenska problemen utan som även kan skapa en grogrund för globala marknadsframgångar.
Vi anser att den svenska politiken vad gäller såväl samhällsutma- ningar som främjandeinsatser (se kapitel 6) bör utgå från de globala hållbarhetsmålem i Agenda 2030. Av dessa 17 mål bör Sverige foku- sera på ett mindre antal där vi förväntas ha komparativa fördelar eller där behovet är särskilt uttalade i ett svensk perspektiv. Vi bedömer dessa områden för det första vara hälsa, vård och omsorg, för det andra urbanisering och migration och slutligen
En av de faktorer som har störst påverkan på möjligheterna att hantera globala utmaningar är utvecklingen inom kommunikations- och digitaliseringsområdet som vi gick igenom i kapitel 2. Vi ser ny teknik som ett medel och inte främst en utmaning. Ny teknik skapar förutsättningar för effektivisering och utveckling av nya digitala tjänster och affärsmodeller. Några exempel är utvecklingen av den så kallade delningsekonomin,
Ett område där digitaliseringen kan få en stor betydelse är utma- ningarna inom hälsa, vård och omsorg. Detta är stora samhällssekto- rer, med många sysselsatta och risk för ökande kostnader till följd av en allt större andel äldre i befolkning, nya tekniska och medicinska framsteg (men också sjukdomar) och ökad medvetenhet och efter- frågan på olika insatser från medborgarna. Samtidigt kan ny teknik och digitala lösningar bidra till ökad effektivitet och minskade kost- nader. Men för att lyckas behövs både utbildningsinsatser och ett le- darskap som bejakar innovation. Vi förslår därför ett antal insatser som handlar om prestationsbaserade anslag, utveckling av kvalifice-
26
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
rade tjänster, tillgång till s.k. big data utan att patientintegriteten ho- tas, regionala testbäddar, internationella jämförelser och kontinuer- liga utvärderingar.
En annan aktuell samhällsutmaning handlar om ökande urbanise- ring och migration. Under senare år har en allt större andel av jor- dens befolkning koncentrerats till städer, med åtföljande utmaningar när det gäller bland annat infrastruktur, transporter, klimat- och mil- jöpåverkan. Likaledes har även de ökade flyktigströmmarna bidragit till ett hårdare tryck på boende och infrastruktur. Vår bedömning är att migrationen kan förväntas öka på sikt även om nivåerna blir be- tydligt läger än 2015. Rätt hanterat är det en tillgång för en ekonomi.
Sverige ligger relativt långt framme i arbetet med hållbara städer men presterar mindre väl när det gäller integration. Det tar lång tid innan uppehållstillstånd också resulterar i ett arbete eller eget företa- gande. Vi föreslår insatser som syftar till snabbare integration av nyan- lända på arbetsmarknaden genom nya uppdrag till lärosäten, erfaren- hetsutbyte med andra länder (exempelvis Tyskland), innova- tionstävlingar, en ”entreprenörsförmedling” kombinerat med ett men- torskap som kan matcha företagsbehov mot kompetens hos flyktingar och personer med utländsk bakgrund som redan är verksamma i Sve- rige. Boendefrågan kan på kort sikt bara lösas genom ett bättre utnytt- jande av befintliga bostäder och vi förordar ökade möjligheter för an- drahandsuthyrning och bostadsdelning.
För att möta utmaningarna inom
27
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
Vi lämnar ett stort antal förslag som berör klimat, miljö och en- ergi. Inledningsvis handlar det om att den svenska regeringen bör verka för harmonisering av regelverk inom EU, samt en översyn och uppföljning av nationella regelverk, med ökad ambition om återvin- ning. Inom regelområdet lyfts förslag på att ändra reglerna för pro- ducentansvar, identifiera och reducera hinder för entreprenörskap inom kommunal avfallshantering, samt koppla vissa främjande insat- ser till krav på klimatsmarta lösningar (t.ex. transportbidrag). För att öka incitamenten för mer cirkulära affärsmodeller föreslås en analys av bl.a. möjligheterna med skatteväxling, minskad moms för vissa varor och tjänster, skattebefrielser för vissa tjänster och ett utökat reparationsavdrag. Samtidigt vill vi påpeka att cirkulära modeller inte alltid ör eftersträvansvärda ur ett miljöperspektiv.
Regeringen bör även uppmuntra till mer funktionsupphandling och prioritera gröna lösningar, samt ge Upphandlingsmyndigheten ett uppdrag att utveckla standardiserade mått och kriterier för detta. Vi föreslår även ökade anslag till forskning och innovation som kan bidra till ökad resurseffektivitet och cirkulära system. Staten bör även överväga att bidra med operationellt stöd för ökad industriell symbios, exempelvis genom kartläggningar av produktflöden, etablering av samverkansplattformar och matchning av privata medel för samverkan. Det behövs också satsningar på information och kunskap, exempelvis om produkters miljöpåverkan, resurseffektiva affärsmodeller och främjandeinsatser (t.ex. via en internetbaserad portal), ett uppdrag till SCB om att ta fram statistik och data för uppföljning samt att hållbarhetsaspekter integreras i undervisning på olika nivåer.
Avslutningsvis presenterar vi ett antal generella förslag, som kan öka möjligheterna att utveckla entreprenörskap och innovation inom flera områden som präglas av samhällsutmaningar. Det handlar inledningsvis om behovet av att göra tydligare nationella priorite- ringar, för att kunna koncentrera begränsade resurser till områden där Sverige har bäst förutsättningar att lösa problem och utveckla internationell konkurrenskraft. Dessa prioriteringar ska löpande re- videras i en bred, inkluderande process med olika samhällsaktörer. För att klara många av samhällsutmaningarna i framtiden är det även nödvändigt att bygga upp internationella samarbeten med aktörer med kompetenser som kompletterar svenska styrkeområden. I den mån offentliga medel används ska detta vara samhällsekonomiskt
28
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
motiverat. Som tidigare föreslagits (se ovan) bör både den reguljära upphandling som sker i form av funktionsupphandling och innova- tionsupphandling med koppling till samhällsutmaningar ska öka. Vi anser även att det finns större utrymme för att använda innovations- tävlingar och
Sverige som kunskaps- och innovationsnation
Kunskapsuppbyggnad och kunskapsförstärkning är nödvändigt för ett framgångsrikt entreprenörskap och avancerade innovationer som kan stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Hela utbildningskedjan – från skola till forskning – måste genomsy- ras av kvalitet. Detta förutsätter att det finns tillgänglig kompetens, högkvalitativ utbildning och forskning inom relevanta områden. Bristen på kompetens förefaller i dag vara det absolut största till- växthindret. Tillgång till kompetens bidrar till lokalisering av starka
Mätt som andel av BNP har Sverige under en lång period tillhört de ledande länderna när det gäller satsningar på forskning och ut- veckling (FoU). Samtidigt är stora investeringar i FoU ingen garanti för en hög och uthållig tillväxt. Alla forskningsresultat blir inte användbara i näringslivet och det är långt ifrån säkert att forsknings- satsningar leder till utveckling och innovationskraft i samma land.
Sverige rankas även högt i olika innovationsmätningar. Det beror till stor del på våra storföretags
I vilken utsträckning kunskap och forskningsresultat används i befintliga företag och genererar nya innovativa och entreprenörs- drivna företag i Sverige beror på den förda politiken – ramvillkoren
– inom ett stort antal policyområden. I en aktuell utvärdering av
29
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
svensk forsknings- och innovationspolitik konstaterar OECD att det gjorts ambitiösa offentliga forskningssatsningar under senare år. Effekterna på den vetenskapliga kvaliteten inom lärosätena tycks dock vara måttliga, delvis p.g.a. ett svagt ledarskap men även bris- tande fokusering och incitamentsstrukturer för forskarprestationer och samverkanssatsningar.
För att öka kvaliteten och tydliggöra incitamenten föreslår vi att den konkurrensutsatta delen av forskningsanslaget ökar till 50 pro- cent under en
När det gäller kompetensförsörjning lägger vi ett antal förslag som handlar om utbildningsystemets utformning. För skolan hand- lar det om en rättvisare bedömning genom vidareutveckling och verkställande av förslag från en tidigare utredning om nationella prov, förstärkta insatser för ökad kompetens inom matematik och digitalisering på olika nivåer och ett utvidgat uppdrag till lärosätena om kontinuerlig vidareutbildning av högskoleutbildade. Vi lämnar även förslag som syftar till ökad involvering av näringslivet, bl.a. en snabbare hantering av ansökningar som berör rekrytering av ut- ländsk kompetens.
Det blir allt viktigare att utveckla tvärsektoriell samverkan mellan olika grupper för att hantera de samhällsutmaningar som vi står inför - nationellt och globalt. Vi ställer oss därför bakom de ökade anslag till Vinnova och Rise via Testbädd Sverige som syftar till att sam- ordna forskningsinsater kring vissa frågor (snarare än discipliner), kommersialisering och tillgängliggöra demonstrations- och testan- läggningar. Delar av dessa anslag bör kunna användas för att se över behovet av kommunikation, operativt stöd och finansiering till min- dre och medelstora företag så att också dessa kan ta del av den svenska forskningsinfrastrukturen.
För att uppmuntra lärosätens engagemang i innovation och sam- verkan föreslår vi att lärarundantaget behålls, men att varje lärosäte själv kan besluta om vilken policy man vill tillämpa för intellektuella äganderättigheter. Vi tycker även att regeringen tar ett initiativ till en översyn av sekretesslagen, kombinerad med en anmälningsplikt av- seende immaterialrättsligt ägandeskydd för anställda. För att öka
30
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
rörligheten mellan akademi och andra sektorer anser vi att erfarenhet av relevant innovationsverksamhet och forskning inom andra sekto- rer (t.ex. erfarenheter av klinisk prövning och forskning i Life Sci-
Avslutningsvis resonerar vi kring ett avskaffande av taket för av- drag för
Ett effektivare främjarsystem
Dagens främjarsystem består av ett stort antal aktörer och insatser på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Omfattningen på statens investeringar varierar beroende på hur man definierar främ- jarsystemet, våra siffror visar på en spridning från 6,5 miljarder vid en konservativ bedömning till nästan 100 miljarder när alla tänkbara former av stöd inkluderas (tabell 6.2). Vi bedömer att den först- nämnda siffran bäst speglar statens nettokostnad för företagsfräm- jande insatser. Många politikområden har insatser som riktar sig till individer och företag, men det huvudsakliga syftet är inte alltid att bidra till näringslivsutveckling och ekonomisk tillväxt. Överlag är främjarsystemet oöverskådligt och i till stora delar omöjligt att ut- värdera så som det organiseras i dag.
Vi anser att fyra övergripande principer bör vägleda främjandein- satserna:
•En utgångspunkt för de offentliga innovationsfrämjande insat- serna bör om möjligt vara de globala utmaningar som redogörs för i kapitel 4.
•Fördelning av offentliga medel ska styras efter regioners behov och utfallet av olika insatser inom respektive region.
31
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
•Främjandet bör organiseras utifrån behov hos tre huvudsakliga behovskategorier: nyetablering, tillväxt och tillämpad FoU.
•Ansvaret för samordning av främjandeinsatser ska läggas hos ett fåtal aktörer med Näringsdepartementet som huvudansvarig.
De globala utmaningar som berördes i kapitel 4 är tydliga exempel på områden där det behövs radikala innovationer, men där osäkerheten om utfallet av olika satsningar är betydande samtidigt som de sam- hällsekonomiska effekterna kan vara avsevärda. Med andra ord är detta ett typexempel på när det kan vara motiverat med ett offentligt åtagande. Dessa globala samhällsutmaningar bör kombineras med mer specifika svenska samhällsutmaningar och insatserna bör riktas mot sektorer där Sverige har särskilt goda förutsättningar att bidra (se kapitel 4).
Vi anser att överblicken och samordningen av statens främjarin- satser är en första förutsättning för ett effektivare system. Olika myndigheter har i dag överlappande uppdrag och företagen har svårt att hitta rätt i stödsystemet. Styrning och uppföljning försvåras av att målformuleringarna för programmen är alltför vaga. Vi föreslår därför att Näringsdepartementet får ett övergripande ansvar för samtliga främjarinsatser som syftar till innovation, tillväxt och inter- nationalisering. De myndigheter eller lämpliga aktörer som får ett mer operativt ansvar måste också utrustas med resurser för sina res- pektive uppdrag.
Det behövs även en tydligare ansvarsfördelning mellan nationella och regionala aktörer. Eftersom många program och insatser i dag genomförs via regionalt utvecklingsansvariga aktörer med olika för- utsättningar, föreslår vi en övergripande kartläggning i samverkan med berörda aktörer av vilka strukturer och funktioner som behövs. Delegering av program bör åtföljas av en konsekvensanalys med ut- gångspunkt i regionala förutsättningar och behov av kompetens och finansiella medel för genomförandet.
Beträffande frågan om samordning och effektivisering av det inn- ovations- och företagsfrämjande systemet är vår utgångspunkt att förslag på effektiviseringar måste grunda sig på vilka effekter olika åtgärder visat sig ge. Tyvärr är dagens effektutvärderingar otillräck- liga i detta avseende. Vi har därför ingen solid vetenskaplig grund för att peka ut vilka program som bör utvidgas eller läggas ned. Det finns
32
SOU 2016:72 |
Sammanfattning |
flera orsaker till att dagens effektutvärderingar inte ger tillräcklig väg- ledning för framtida politiska prioriteringar. Fortfarande beställer de stödgivande myndigheterna egna utvärderingar, de samhällsekono- miska kostnaderna för insatserna inkluderas inte i analyserna, många positiva spridningseffekter är svåra att utvärdera och mångfalden av insatser gör det svårt att isolera effekterna av enskilda program.
Flera av de förslag vi lämnar syftar därför till att skapa bättre be- slutsunderlag i framtiden. Det handlar om att öka förutsättningarna för utvärdering genom utveckling av uppföljningsbara mål, ett upp- drag till Tillväxtanalys att undersöka möjligheterna att utveckla sam- hällsekonomiska kalkyler för främjandeinsatser, en tydligare uppdel- ning mellan stödgivande och utvärderande myndigheter, samt en konsolidering av stöden till färre – men större – program och insat- ser. Det är viktigt att utvärdering sker av en oberoende instans och vi föreslår att Tillväxtanalys eller annan myndighet renodlas för att kunna genomföra professionella utvärderingar. Hela kedjan i främ- jandet måste beaktas, från uppföljbara mål till den samhällsekono- miska effekten.
Vi lämnar även förslag på en effektivare utformning av informa- tionsinsatserna. Det första handlar om ökad digitalisering, genom att uppdra åt Bolagsverket och Tillväxtverket att fortsätta utvecklingen verksamt.se. Information och rådgivning bör på sikt kunna ske via nätet i allt högre utsträckning. Slutligen förordar vi en fortsatt foku- sering av statens finansieringsinsatser till tidiga skeden och där branschmässiga eller geografiska begränsningar undviks.
För att stimulera efterfrågedriven innovation som kan bidra till att skapa nya marknader för innovativa företag, lyfter vi avslutnings- vis fram fyra förslag. Inom upphandlingsområdet föreslår vi en ökad användning av funktionsupphandling, ett uppdrag till Upphand- lingsmyndigheten rörande mindre myndigheters och kommuners behov av operativt stöd och riskdelning, samt att krav på innovations- drivande upphandling bör finnas i myndigheternas regleringsbrev. Vi föreslår även ett kompletterande program inom forskning och inno- vation som utgår från myndigheters behov, med inspiration från det holländska programmet SBIR och det brittiska programmet SBRI.
Avslutningsvis föreslår vi att dokumentation kring främjande insatser ska bli tydligare och tillgänglig på olika nivåer – kommun, landsting/länsstyrelser och nationellt.
33
Sammanfattning |
SOU 2016:72 |
Konsekvensanalys
Konsekvensanalysen omfattar de statfinansiella effekterna, jäm- ställdhetsaspekter och eventuella kostnadsökningar för företagen. Vi finner att de statsfinansiella effekterna är små liksom konsekven- serna för jämställdhet och företagens kostnader. Den totala kostna- den uppskattas ligga i häradet
34
1Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet
Uppdrag och forskningsbakgrund
”the inventor produces ideas, the entrepreneur ‘gets things done’ … an idea or scientific principle is not, by itself, of any importance for econo- mic practice.” (Joseph Schumpeter)
1.1Inledning
Under de senaste decennierna har synen på entreprenörens roll i dy- namiska och tillväxtdrivande processer reviderats radikalt. Från att ha varit mer eller mindre frånvarande i de dominerande tillväxtmo- dellerna i åtminstone ett halvt sekel, anses i dag entreprenören vara kritiskt viktig i värdeskapande ekonomiska processer. Den rollen var tidigare förbehållen storföretagen och massproduktion av standardi- serade produkter. I dag har en kombination av inkomstökningar, teknikutveckling och konsumentpreferenser öppnat upp för mindre och nystartade företag med ett mer varierat utbud.
Synen på storföretagens roll stärktes av de tillväxtmodeller som sedan mitten på
I dag är synen betydligt ner nyanserad och framför allt finns en större förståelse för att kunskap (brett definierat) snarare ska ses som bränslet medan entreprenören kan karaktäriseras som motorn
35
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
i ekonomisk utveckling. Tillväxtens mikrofundament kan då beskri- vas som mötet mellan en individ eller idé och de institutionella förut- sättningar – lagar, regelverk och normer – som möjliggör att en idé materialiseras i form av ett nytt eller växande företag. Ser vi tillbaka råder inget tvivel om att samspelet mellan individ och institutionellt ramverk har drivit på den ekonomiska utvecklingen: Henry Ford, Ingvar Kamprad, Bill Gates, Steven Jobs, Larry Page, Sergej Brin och Niklas Zennström är några exempel på entreprenörer som gjort skillnad. Det utesluter naturligtvis inte att makroinriktade åtgärder (penning- och finanspolitik) tidvis måste vidtas för att stabilisera en ekonomi.
Slutsatsen av dessa insikter är att den tidigare – i viss mån fortfa- rande dominerande – fokuseringen i tillväxtpolitiken på kunskaps- satsningar måste kompletteras med andra åtgärder. Kunskapsupp- byggnad är inte tillräckligt; kunskapen måste också omvandlas till varor och tjänster för att komma samhället till godo. Kunskap om- vandlas inte per automatik till innovationer, växande företag och ökat välstånd. För detta krävs institutioner och drivkrafter som gyn- nar företagande och entreprenörskap. Följaktligen bör en tillväxt- främjande ekonomisk politik vila på vad som skulle kunna kallas ett entreprenörs- och innovationspolitisk ramverk där fundamenten be- står av:
•Kunskapshöjande åtgärder, dvs. en globalt konkurrenskraftig forskning och utbildning på olika nivåer.
•Kunskapsomvandlande åtgärder, dvs. mekanismer som möjliggör att ny och befintlig kunskap kan användas (och därmed spridas) för att starta företag och testa idéer på marknaden.
Det innebär att individuella drivkrafter och initiativ bör få ett betyd- ligt större utrymme i utformandet av den ekonomiska politiken. I takt med att ekonomin blir alltmer internationellt sammanflätad och konkurrensutsatt ökar också behovet av förnyelse och därmed också betydelsen av att motorn i ekonomin, entreprenören, får till- gång till bra bränsle. Detta är avgörande för att Sverige ska kunna bygga attraktions- och konkurrenskraft i en globaliserad omvärld.
I de följande kapitlen kommer vi att redovisa våra förslag vad gäl- ler de mer generella frågeställningar som specificeras i direktiven. Direktiven innehöll dessutom ett uppdrag att komma med förslag
36
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
till författningsförändringar med avseende på företagsrekonstruk- tion. I Del 2 av betänkandet finns en detaljerad redogörelse för de förändringar som vi föreslår vad gäller företagsrekonstruktion, in- klusive en genomgång av gällande rätt, en internationell utblick och författningskommentarer.
Del 1 av betänkandet inleds nedan med en sammanfattning av uppdraget, därefter en historisk tillbakablick av entreprenörens be- tydelse samt avslutningsvis en kortfattad genomgång av den rele- vanta forskningslitteraturen. I de övriga sex kapitlen behandlas de fem tematiska områden som angivits i direktiven samt en avslutande konsekvensanalys av förslagen. Utöver en uppsättning förslag i kapi- tel
Rapporten i övrigt är upplagd så att kapitel 2 tar sig an de mer övergripande ramvillkoren eller institutionerna som på sikt är avgö- rande för entreprenörskap, innovation, näringslivets dynamik och ekonomisk tillväxt. Inledningsvis sammanfattar vi diskussionen kring den tekniska utvecklingen och vad den kan förväntas betyda för entreprenörskap och sysselsättning liksom för den ”svenska mo- dellen”. De katastrofscenarier som med jämna mellanrum dyker upp fäster vi mindre tilltro till och hittar stöd för detta i ny forskning. Beträffande ramvillkoren uppmärksammar vi arbetsmarknad, social- försäkringssystem, kompetensförsörjning, marknadskonkurrens och produktivitet, boende och infrastruktur samt entreprenörsskat- terna i en internationell jämförelse.
Därefter tas insolvensfrågorna upp i kapitel 3 med fokus på rekonstruktionsförfarandet. Utöver en sammanfattning av de förslag som utförligt redovisas i del två av betänkandet, pekas även på en del andra omständigheter som bedöms vara av vikt i ett insolvensamman- hang. Vi diskuterar hur företrädaransvaret, betalningsanmärkningar och kreditbedömningar vid offentlig upphandling kan förväntas på- verka möjligheterna att komma tillbaka efter att företaget gått i kon- kurs eller hamnat i betalningssvårigheter och i viss mån också kompe- tensförsörjningen.
37
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
I det följande kapitel 4 presenteras de samhällsutmaningar som vi definierat som mest betydelsefulla och där det svenska entreprenör- skapet och innovationerna bedöms ha störst möjlighet att bidra na- tiionellt såväl som globalt. Utgångspunkten är de globala utveck- lingsmålen och
Som vi påpekat ovan är kunskap ett nödvändigt men inte tillräck- ligt villkor för såväl tillväxt som entreprenöriella och innovativa pro- cesser. Kapitel 5 innehåller en förslagskatalog på hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation. Förslagen sträcker sig från skola till forskningssatsningar och fördjupade kontakter mellan akademi och näringsliv. Vårt fokus ligger på incitament och kvalitet.
I kapitel 6 går vi vidare med en genomgång och kartläggning av olika främjandeinsatser för att stärka entreprenörskap och innova- tion. Vi konstaterat att systemet är oöverskådligt med en hel del överlappningar och oklara mandat för olika aktörer. Kapitlet utmyn- nar i hur systemen skulle kunna samordnas och effektiviseras genom bl.a tydligare målformuleringar och utvärderingskrav. Avslutningsvis presenterar vi i kapitel 7 en konsekvensanalys av våra förslag.
1.2Beskrivning av uppdraget
1.2.1Utredningens direktiv
Regeringen beslutade den 5 februari 2015 att tillsätta en utredning om Utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sve- rige. Uppdraget lämnades till Pontus Braunerhjelm, som särskild ut- redare. Utredningens uppdrag var att identifiera hinder och möjlig- heter, samt lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. I direktivet specificerades fem tematiska områden som skulle analyseras:
•Ramvillkorens påverkan på entreprenörskap, innovation och om- ställningsförmåga
•Företagsrekonstruktion
•Samordning och effektivisering av det innovations- och företags- främjande stödet
•Rörlighet, ökad samverkan samt ökat nyttiggörande av forsk- ningsresultat
38
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
• Förmågan att möta samhällsutmaningar
I sammanfattningen av direktiven specificerades särskilt nio uppgifter:
•göra en översyn av hur centrala ramvillkor påverkar förutsätt- ningarna för entreprenörskap, innovation och omställningsför- måga och vid behov lämna förslag på förbättringar av ramvillko- ren,
•redogöra för hur beskattningen av entreprenörer och ägare av fö- retag är utformad i ett urval av viktiga konkurrentländer,
•göra en översyn av vissa regler för företagsrekonstruktion och lämna de förslag till författningsändringar som behövs,
•se över, analysera och lämna förslag på hur det svenska innovations- och företagsfrämjande stödet kan samordnas och effektiviseras, med särskilt fokus på tillväxt i företag inklusive internationalise- ring,
•utreda hur man inom ramen för befintliga strukturer kan öka möjligheterna till samverkan mellan universitet och högskolor, institut, offentlig sektor i övrigt och näringsliv och öka nyttiggö- randet av forskningsbaserad kunskap,
•analysera hur matchning mellan idéer och entreprenörer möjlig- görs i dag, hur licensiering används som ett sätt att kommersiali- sera vid universitet, högskolor och institut gentemot näringslivet, samt mot bakgrund av analysen lämna förslag på hur detta ytterli- gare kan förbättras,
•analysera hinder för rörlighet mellan olika sektorer och anställ- ningsformer och mot bakgrund av analysen ge förslag på hur sys- temen effektivare kan stödja rörlighet,
•analysera och lämna förslag på hur man kan förbättra möjlighe- terna att utveckla lösningar på samhällsutmaningar genom inno- vation och entreprenörskap, samt
•analysera och lämna förslag på hur utvecklingen av affärsmodeller inom cirkulär ekonomi kan underlättas, för att underlätta för inn- ovationer som bidrar till en hållbar utveckling.
39
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
Utredaren skulle enligt direktivet senast den 25 oktober 2015 delredo- visa de slutsatser som bedömdes ha bäring på regeringens forsknings- och innovationspolitik. Uppdraget i sin helhet ska slutredovisas den 16 oktober 2016. Utredningens direktiv framgår av Dir 2015:10.
1.2.2Avgränsningar
I uppdraget ingår en komparativ redogörelse av entreprenörs- och ägarskatter i ett urval konkurrentländer. Utöver denna redogörelse omfattar uppdraget inte skatte- och socialavgiftsfrågor.
Vårt fokus ligger på aktörer och processer som kan förväntas ha en positiv effekt på kunskapsuppbyggnad och förnyelse. Ibland skil- jer man i litteraturen mellan
1.2.3Utredningens arbete
Uppdraget har i enlighet med direktivet genomförts i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) genom dels löpande av- rapporteringar till ansvarigt statsråd/statssekreterare, dels Reger- ingskansliets medverkan i den expertgrupp som kopplats till utred- ningen. Under utredningens arbete har totalt åtta möten med expertgruppen genomförts.
I samband med en avrapportering för statssekreterare Oscar Stenström den 16 november 2015 framfördes även önskemål om en delredovisning med fokus på cirkulär ekonomi. Detta resulterade i en separat underlagsrapport, som överlämnades den 25 januari 2016. En delrapport har också överlämnats den 23 oktober 2015 av- seende de delar i utredningen som bedömdes vara av relevans för den kommande forskningspropositionen.
40
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
Expertgruppen har bestått av företrädare för Regeringskansliet
I enlighet med direktiven har utredaren även sammankallat en re- ferensgrupp huvudsakligen bestående av entreprenörer. Dessa har representerat nystartade, små och medelstora företag, samt en svensk science park, fördelade på ett flertal branscher, regioner och företag i olika skeden av sin verksamhet. Referensgruppen har under utred- ningsperioden haft nio möten.
Utredaren har också biståtts av ett kansli, som letts av huvudse- kretrare Johan Kreicbergs, samt Ek dr Maria Lindqvist, professor i civilrätt Annina Persson och Kammarrättsråd Andreas Sundberg. Särskilda uppdrag har även lagts ut på ett antal experter och forskare med kompetens inom olika områden av betydelse för utredningen.
Efter denna sammanfattning av direktiven övergår vi till att kort- fattat beskriva den forskningsbakgrund mot vilken uppdraget ge- nomförts.1 Innan vi fördjupar oss i tidigare forskningsresultat kom- mer vi dock att förklara begreppen entreprenör, innovation och uppfinning.
1.3Några definitioner: Entreprenör, innovation, uppfinnare och vetenskaplig upptäckt2
Vårt fokus ligger på entreprenörskap och innovation. Vi ska därför ägna ett par sidor åt att definiera dessa begrepp och förklara hur de skiljer sig från uppfinningar och vetenskapliga upptäckter.
1 För mer detaljer information om direktiven hänvisas till bilaga 1.
2 För en mer utförlig genomgång av entreprenörs- och innovationsbegreppet, se Braunerhjelm (2011).
41
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
I forskningslitteraturen finns en rad olika definitioner av entrepre- nörskap som baseras på både egenskaper och funktion (Wennekers och Thurik 1999). Bland de vanligen förekommande återfinns Schum- peters (entreprenören stör ekonomins jämviktsläge), Knights (om- vandlar osäkerhet till kalkylerbar risk) och Kirzners (utnyttjar pris- skillnader och driver ekonomin mot jämvikt).3 Mer moderna tappningar skiljer på entreprenörskap som sker genom att ett nytt fö- retag startas, eller inom ett redan existerande företag (intraprenör- skap), i individbaserade nätverk eller genom s.k. socialt entreprenör- skap. Vad som förenar dessa olika dimensioner av entreprenörskap är någon form av förnyelse och i regel finns även en tillväxtambition. Vi använder oss av följande definition:
Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten.
Definitionen sammanfaller väl med Schumpeters (1911) ursprung- liga definition av entreprenören som förändringsagent (agent of change). När vi i det följande refererar till entreprenör ska detta för- stås i bred bemärkelse – förnyelseagenten oavsett om detta sker inom ett existerande företag, är en nyetablering eller riktar sig mot social verksamhet.
Entreprenören är emellertid sällan en uppfinnare och än mer säl- lan en forskare. En uppfinning kan förstås som en apparat, metod eller process med ett visst mått av teknikinnehåll som framtagits av en eller flera individer. Den kan vara patentbar eller öppet tillgänglig och bygger ofta på en tillämpning av ny teknologi eller en vetenskap- lig upptäckt. Den senare är något som framkommit genom att veten- skapliga metoder tillämpats på ett specifikt problem vilket lett till resultat som därefter utsatts för sedvanlig vetenskaplig kontroll och granskning.
Notera att varken en uppfinning eller en vetenskaplig upptäckt innebär att ekonomiskt värde eller samhällsnytta skapats. För att detta ska ske måste den nya kunskapen – uppfinningen eller upp- täckten – få ett användningsområde som täcker något slags behov. Entreprenören är en central länk i dessa processer: genom att kombi- nera ny kunskap med existerande, eller använda beprövad kunskap
3 Schumpetter (1911), Knight (1921) och Kirzner (1997).
42
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
på nya sätt, identifierar och testar entreprenören ett behov och en potentiell ny marknad. Då tas också steget från uppfinning/upptäckt till innovation, dvs. innovation definieras utifrån ett marknadsper- spektiv:
Innovation innebär att ett ekonomiskt värde kan kopplas till en ny vara eller tjänst, nya organisationsformer, nya insatsvaror eller nya marknader, eller kombinationer av dessa. Innovation spänner således över de flesta branscher och ekonomiska verksamheter.
Också vårt innovationsbegrepp bygger till stora delar på Schumpe- ters definition från 1911.4 Notera att ”ekonomiskt” värde innefattar innovationer utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rondellen brukar exemplifiera en sådan innovation (färre olyckor som sparar liv och kostnader).
Även om entreprenören är kritiskt viktig för att innovationen ska äga rum involverar innovationsprocessen ett antal aktörer: uppfin- nare, forskare och anställda som kommer med idéer, användare och kunder som efterfrågar nya varor, tjänster eller processer, säljare som kommunicerar idéer, finansiärer som tror på det potentiella värdet och därför skjuter till kapital och kompetens samt offentliga och marknadskompletterande aktörer. Innovationsprocesser utvecklas således i relationer och genom utbyte av information mellan indivi- der, företag och andra organisationer. Systemperspektivet är därför en viktig del i att förstå hur innovationer uppstår och är beroende av ramvillkorens utformning.5
Son nämnts ovan innebär våra definitioner av entreprenörskap och innovation att vad som brukar refereras till i litteraturen som le- vebröds- eller nödvändighetsföretagare faller utanför den följande analysen. Dessa typer av företag startas vanligtvis för att de generar en tillräcklig inkomst för en person eller familj att klara sig på, men det finns sällan någon ambition att bidra till förändring, förnyelse eller tillväxt.
4 Den är också snarlik OECD:s definition: ”Införandet eller genomförandet av en ny eller vä- sentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att or- ganisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer.”
5 För en diskussion om skillnader i innovationsförutsättningar se Stiglitz (2014) som baserat på en teoretisk modell hävdar att den nordiska modellen är överlägens den anglosaxiska, res- pektive Acemoglu m.fl. (2012) som framför den omvända ståndpunkten.
43
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
1.4Varför är entreprenören viktig? En forskningsbakgrund6
I dag råder konsensus bland ekonomer och samhällsvetare om att ekonomisk tillväxt och produktivitetsutveckling på lång sikt drivs av teknikutveckling och innovation, även om det finns skilda uppfatt- ningar om vägen dit. Kunskapssatsningar har sedan länge utpekats som den enskilt viktigaste komponenten i ekonomisk tillväxt och tillmäts en väl så stor, eller rent av större betydelse, än kapital- och arbetskraftstillskott. Tveklöst är kunskap och kunskapsuppbyggnad avgörande för ekonomisk utveckling och ska ses som ett nödvändigt
– men långt ifrån tillräckligt – villkor för att långsiktigt främja tek- nikutveckling och innovation, samt i förlängningen en uthålligt hög tillväxttakt och ett ökat välstånd.
Nedan kommer vi kortfatta att gå igenom de dominerande tillväxt- modellernas utveckling och vilken roll som entreprenörskap och inno- vationer ansetts ha. Vi börjar dock med en historisk tillbakablick.
1.4.1En tillbakablick – den andra industriella revolutionen
Inom ekonomisk teori, och speciellt tillväxtteori, försvann entrepre- nören ur modellerna någon gång på
6 Avsnittet drar på tidigare bidrag av Eliasson (2007), Acs m.fl. (2009), Braunerhjelm (2011) samt Braunerhjelm m.fl. (2012). Se dessa för ytterligare fördjupningar. Genomgången fokuse- rar på produktivitets- och tillväxteffekter av entreprenörskap och innovation. Ansatser som betonar innovationssystem och framkomst av innovationer tas upp löpande i senare kapitel (Lundvall 1992, Freeman 1995, Teece 1968, Edquist 2005, Stiglitz 2014, Dosi och Stiglitz 2014). För en översikt och kritisk granskning av innovationssystemslitteraturen och dess dy- namiska effekter, se Carlsson (2007).
44
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
Karaktäristiskt för denna period var reformer som dels omfattade både kunskapsförstärkning (som obligatorisk skolgång), dels för- bättrade möjligheter till omvandling och spridning av kunskap till samhälleliga nyttigheter (t.ex. skärpt konkurrens genom avskaffan- det av skråväsendet och begränsat risktagande genom aktiebolag). Det skapade möjligheter för riskbenägna och framåtblickande indi- vider att starta företag utan att sätta all sin egendom på spel. Det var ur denna mylla som många av dagens stora och fortfarande fram- gångsrika svenska företag växte fram.
Parallellt genomfördes handelsliberaliseringar, vilket innebar att nya marknader öppnades, handelsvolymerna ökade och länder spe- cialiserade sig i högre utsträckning. Likaså ökade de gränsöverskri- dande investeringarna och människor reste mellan länder på ett enk- lare sätt än tidigare. Resultatet kunde avläsas i en hårdare konkurrens, ökad produktivitet, stigande löner och en högre levnadsstandard.
Denna dynamiska process tog dock ett abrupt slut i och med för- sta världskrigets utbrott och den protektionistiska era som följde ända fram till slutet av andra världskriget.
Det finns all anledning att tro att Joseph Schumpeter (1911) som i början av
1.4.2Från entreprenörs- till efterfrågedriven tillväxtpolitik
Under mellankrigsperioden var konjunktursvängningarna bety- dande och kulminerade med krisen på
45
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
pionjärerna för den inriktningen märks bl.a. Stockholmsskolan (Gunnar Myrdal, Erik Lindahl, Erik Lundberg m.fl.) men främst John Maynard Keynes arbeten. Genom att använda finanspolitik (skatter och offentliga utgifter), penningpolitik (räntor) och valuta- politik (förändringar i växelkursen) kunde staten påverka det sam- lade efterfrågetrycket i ekonomin och därmed dämpa konjunktur- svängningarna. Vikten av entreprenörskap, företagande och andra utbudsrelaterade faktorer (t.ex. tekniska framsteg) rönte inte samma intresse. Modellerna föreföll också fungera väl, särskilt när det fanns outnyttjade resurser – främst arbetskraft – som kunde sysselsättas i produktiva verksamheter.
I slutet av
Residualen antogs innehålla ny och förbättrad teknik, bättre ut- bildad arbetskraft samt innovationer. Senare forskning har påpekat att också organisatoriska förändringar, förändringar i branschsam- mansättningar och marknader, nyetablering och utslagning av före- tag bör ingå – det vill säga mycket av det som Schumpeter i sina tidi- gare arbeten kallade kreativ förstörelse.
Flera av dessa variabler har också en tydlig policyrelevans, men eftersom det inte gick att definiera vilka faktorer som främst påver- kade tillväxt gick det följaktligen inte heller att dra några säkra poli- cyslutsatser.
1.4.3Kunskapsdrivna tillväxtmodeller
Det dröjde till slutet på
46
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
maximerande företag och individer (alltså är en del av modellen och inte exogen). Detta skulle åtminstone delvis förklara det tomrum (dvs. Solows tekniska residual) som fanns i de tidigare ansatserna.
Produktionsfaktorn kunskap (främst FoU) antogs bestå av dels den FoU som företagen själva tog fram, dels en samhällelig kun- skapsstock tillgänglig för alla. Företagens
Mer specifikt antogs högutbildade ta fram ny FoU samtidigt som företagen drog på den samlade kunskapsstocken, dvs. tidigare forsk- ningsrön. Detta ledde till ny teknik eller design som kombinerades med kapital för att tillverka nya kapitalvaror (halvfabrikat och andra insatsvaror). Tillsammans med arbetskraft, humankapital och kapital användes kapitalvarorna för att tillverka konsumtionsvaror. Produk- tion av kunskap, kapitalvaror och konsumtionsvaror kan ske inom ett företags olika divisioner eller dotterbolag, alternativt fördelas på flera företag. Marknaden antas vara karaktäriserad av monopolistisk konkurrens (flera företag tillverkar liknande produkter och produk- tionen sker med begränsade stordriftsfördelar).
Romers och flera andra ekonomers arbeten ledde till den ekono-
Det finns en intressant koppling mellan ovan beskrivna modeller och modeller i ekonomisk geografi som betonar täthet, kunskaps- spridning och dynamiska effekter. Kunskap sprids framför allt inom ett geografiskt begränsat område och följaktligen är de ekonomiska effekterna koncentrerade till ett begränsat antal regioner eller städer.7
Den första generationens kunskapsbaserade tillväxtmodeller modi- fierades under tidigt
7 Se Henderson and Thisse (2004).
47
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
dellbyggare var bland andra Segerstrom (1991, 1995), Aghion och Howitt (1992, 1998) samt Cheng och Dinopoulos (1992). Innova- tion modellerades som ”forskningstävlingar” där vinnaren fick (till- fälligt) monopol samtidigt som annan kunskap blev föråldrad och företag slogs ut.
Dessa modeller gjorde anspråk på att ha fångat Schumpeters krea- tiva förstörelseprocesser, vilket till viss del är korrekt. Men samtidigt fokuserar den här typen av modeller på mycket specifika och avgrän- sade typer av innovation och entreprenörskap – FoU som närmast kan liknas vid forskarens arbete på de stora läkemedelsbolagen, men som har ganska litet att göra med entreprenörskap och innovation i en mer generell mening. Följaktligen blir de
En parallell och i viss mån överlappande forskningsinriktning har haft ambitionen att integrera
8 Acs m.fl. (2004) och Braunerhjelm m.fl. (2010) utgår från en
9 Se Laffont och Tirole (1993), Acemoglu m.fl. (2003), Berry och Pakes (2003), Durnev m.fl. (2004), Aghion m.fl. (2004, 2006), Chun m.fl. (2007), Howitt (2007) och Aghion m.fl. (2013).
48
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
innovationssatsningar för att bemöta potentiell konkurrens, medan mindre sofistikerade företag antas minska eller lägga ner sin innova- tionsverksamhet om hotet bedöms som för kostsamt att bemöta.
Trots långtgående förenklingar och antaganden i både den första och andra generationens kunskapsdrivna tillväxtmodeller bidrog dessa med grundläggande insikter beträffande kunskapens roll i till- växtprocessen.10 För det första förklaras investeringar i humankapi- tal (utbildning) liksom i FoU av att vinstmaximerande företag och individer konkurrerar med ny kunskap, nya kvaliteter och nya varor. För det andra leder investeringar i kunskap till stora och ihållande spridningseffekter till andra företag i en ekonomi. De företag som investerar i kunskap kommer således inte fullt ut att kunna behålla den för sig själv – även andra företag kan dra nytta av den. Den sam- lade kunskapsstocken växer, produktivitet och tillväxttakt ökar.
1.4.4De evolutionära tillväxtmodellerna – Schumpeters arv
”The essential point to grasp is that in dealing with capitalism we are dealing with an evolutionary process…” (Schumpeter 1942, s. 82). Enligt Schumpeter var kapitalism, eller marknadsekonomi, en förut- sättning för en ständigt pågående dynamisk förändringsprocess. Det var den insikten som låg bakom begreppet kreativ förstörelse, vilken byggde på mångfald, variation och selektion som grund för förnyelse och tillväxt (Eliasson 1991).
Under de senaste årtiondena har en evolutionär tillväxtansats ut- vecklats parallellt med de endogena tillväxtmodellerna. Denna beto- nar förutsättningar och möjligheter på mikronivå, dvs. individers och företags möjligheter att exploatera ny och befintlig kunskap i innovationssatsningar. Små och nystartade företag blir i det per- spektivet viktiga eftersom de kan förväntas experimentera med olika varianter och olika kombinationer av ny och befintlig kunskap, vilka testas på marknaden. Dessa innovativa verksamheter karaktäriseras av experiment, osäkerhet och risktagande där marknaden slutligen fäller avgörandet om en produkts kommersialiseringspotential.
I sin moderna form presenterades denna alternativa modell av till- växtens grundvalar först av Nelson och Winter (1982). Modellen byggde på att företagens verksamhet styrs av vad de kallade rutiner.
10 Se t.ex. Jones (1995a, 1995b).
49
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
En utgångspunkt var att företag i regel är tämligen obenägna att för- ändra sin verksamhet, vilket i kombination med oändliga möjligheter till förändring och en ändlig förmåga att överblicka dessa rationellt (bounded rationality), tvingar fram ett behov av tumregler och ruti- ner. Företagen antas därför vara kontinuerligt involverade i en sök- process för att antingen själva utveckla nya rutiner (FoU), vilket Nelson och Winter kallar för innovation (processinnovation), eller imitera andra företags rutiner. Alla sökbeteenden är förenade med kostnader; sannolikheten till förbättringar stiger i takt med att FoU- eller andra sökkostnader ökar.
Att utveckla innovationer kräver således mer resurser men kan också generera högre avkastning. Slutligen kan noteras att Nelson och Winter antar att storleken på de resurser som satsas på att söka efter nya rutiner hänger på företagens lönsamhet. Detta tenderar att leda till att ekonomin bli mer storföretagsdominerad, eftersom stora företag vanligen uppvisar högre vinst.11
Nelson och Winters ansats förklarar både variation och selektion och hur kunskap bevaras och överförs mellan perioder. Deras nytän- kande ledde till en omfattande forskning där varianter av den ur- sprungliga modell presenterades. Särskilt intressant är Winters (1984) utvidgning av modellen till att omfatta också entreprenörer och nyetablerade företag. Här finns två dominerande innovationsak- tiviteter – en entreprenöriell och en mer traditionell. Den först- nämnda, som antas vara mer beroende av extern kunskap, domineras av entreprenörer och nyetablerade företag, medan den senare ruti- nen förväntas vara förknippad med existerande, större företags egen FoU. För en översikt, se Winter (2016).
1.4.5Tillbaka till individperspektivet – entreprenörskap som en produktionsfaktor
Tanken att kunskap och kompetens är spridda på ett stort antal indi- vider och företag går tillbaka ända till Menger (1871) och var också centralt i Hayeks (1945) forskning. På individ- och företagsnivå skil- jer sig därför möjligheterna till förnyelse och innovation radikalt från en situation till en annan, liksom förväntat utfall av sådana sats- ningar. Utifrån den bilden av en ekonomi – decentraliserad kunskap,
11 Jämför Schumpeter (1942).
50
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
mötet mellan individ, idé och den omgivande
Olika individer har information som tolkas på olika sätt och som gäl- ler olika saker. Endast ett fåtal av dessa individer väljer att starta ett före- tag kring sina insikter. Att sätta likhetstecken mellan å ena sidan den anställde dirketören i storföretaget, egenföretagaren eller en löntagare, och å den andra sidan entreprenören, innebär att man inte förstår hur ovanlig kompetensen är för innovativt entreprenörskap. Potentiellt inn- ovativa entreprenörer är få och kan inte lätt ersättas med annan arbets- kraft. Många tenderar dessutom att redan ha trygga och välbetalda jobb i existerande företags karriärhierarkier, vilka de måste ge upp om de vill starta eget. Den bakgrunden borgar också för det mest framgångsrika entreprenörskapet (Andersson och Klepper 2013).
Det finns skäl till att entreprenörskap bör betraktas som en egen produktionsfaktor (Audretsch och Kielbach 2004). Vid marknads- transaktioner kan priser och kvantiteter observeras, vilket gör att vi kan skilja ut vad som är avkastning på arbete respektive kapital. För entreprenörsinsatser är detta omöjligt, då avkastningen är ett resul- tat av det värde som uppkommer genom kombinationen av eget ar- bete, entreprenörsinsatsen och finansiella resurser. Entreprenörskap interagerar således positivt med övriga insatsfaktorer och kan beskri- vas som ett odelbart ”knippe” (bundle) av dessa insatser. Det är den egenskapen som är grunden för den vinst som tillfaller entreprenö- ren. Har entreprenören ett intresse av att bolaget ska växa (vilket oftast är fallet) kan en hög andel av vinsten förväntas bli återinveste- rad i företaget.
Som Nordhaus (2004) visat är också de förmögenheter som fram- gångsrika entreprenörer skapat bara en bråkdel jämfört med de to- tala värden som tillfallit samhället – konsumenter och användare. Bill Gates personliga förmögenhet uppskattas således bara uppgå till ett par procent av det värde som generats av Microsoft. Dessutom är Gates i färd med att donera stora delar av sina tillgångar till samhälls- angelägna ändamål.
Ett viktigt argument för att behandla entreprenörskap som en se- parat produktionsfaktor är också att entreprenörer empiriskt verkar bete sig annorlunda än löntagare. Deras beteende är t.ex. känsligare
51
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
för ekonomiska incitament än löntagare. Jämförelser visar i regel att egenföretagares inkomster påverkas mer av skatter än löntagares (är mer skatteelastiska), kanske för att företagare har större kontroll över hur de redovisar sina inkomster och över sin arbetstid.12
Men också på andra sätt reagerar och agerar entreprenörer annor- lunda jämfört med arbetstagare och storföretagsdirektör. Eftersom de representerar ett knippe odelbara funktioner har entreprenören ofta svårt att skilja på sin roll som ägare, företagsledare och att vara en integrerad del av företaget. Forskningslitteraturen har visat att trots uppenbara negativa konskevenser med att fortsätta att driva ett företag som är i finansiella svårigheter, väljer ofta entreprenören att fortsätta till ”the bitter end” beroende på att de upplever sig själva så intimt förknippade med verksamheten. Det kan synas irrationellt men som annan kognitiv forskning konstaterat kan en mer utdragen process i emotionellt kännbara sammanhang (t.ex. vid långvarig sjukdom och dödsfall) göra det lättare för den drabbade att åter- hämta sig.13
Detta skulle delvis förklara varför processerna blir onödigt lång- dragna trots personligt kännbara konsekvenser när ett entreprenörs- drivet företag hamnar i ekonomiskt trångmål. Å andra sidan visar det sig att en mer utdragen process underlättar för entreprenören att komma tillbaka – kanske starta ett nytt företag – om inte de ekono- miska konsekvenserna vid en tidigare avveckling (konkurs) av före- taget blivit för begränsande.
En slutsats av detta är att tydliga signaler som gör att entreprenö- ren avslutar verksamheten i tid bör kombineras med en rimlig tidsre- spit för entreprenören att fatta ett rationellt ekonomiskt beslut an- gående sitt fortsatta företagande. Kommer entreprenören ur ett misslyckat företagande utan att ha drabbats av oproportionerliga el- ler oskäliga kostnader kan det generera framtida samhällsekono- miska vinster i form nya och mer framgångsrika företag.
12 Se t.ex. Saez (2010), Chetty m.fl. (2011) och Kleven och Shultz (2011). Bastani och Selin (2014) finner att också att svenska egenföretagare är mer skattekänsliga än löntagare, men fin- ner låg skattekänslighet för båda grupperna.
13 Se Shepherd m.fl. (2009) och referenserna i artikeln.
52
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
1.4.6Empiriska resultat
Under de senaste decennierna har den empiriska forskningen rörande betydelsen av entreprenörskap och innovationer fått ett betydande uppsving. Skälen är dels en starkare teoretisk grund, dels att till- gången till data förbättrats. Detta till trots är studier av sambandet hur entreprenörskap, kunskapssatsningar och innovation påverkar tillväxt/produktivitet behäftat med betydande mätproblem. Entre- prenörskap är en snarast en egenskap som inte lätt fångas i statisti- ken, kunskap har ofta en ”tyst” karaktär (Polyiani 1956) och innova- tion omfattar mer än produkter och tjänster. Exempelvis är
Övergripande har dock allt starkare och robusta empiriska resul- tat presenterats som pekar på de mindre och nya företagens ökande betydelse för sysselsättning och näringslivets dynamik (OECD
– finns ett stort antal analyser som drar slutsatsen att entreprenör- skap och kunskapsnivå båda bidrar starkt till innovation och högre produktivitet, men är koncentrerat till ett fåtal regioner eller orter, t.o.m. ner på kvartersnivå inom städer (se Andersson och Larsson 2016, Andersson m.fl. 2016).
Utbildning och
14 Se t.ex. Acs och Audretsch (1987, 1990), Levine och Renelt (1992), Feldman (1994), Baldwin och Johnson (1999), Thurik 1999, Acs m.fl. (2004), Beck m.fl. (2005), Block m.fl. (2009, Braunerhjelm m.fl. (2010),) och Klapper m.fl. (2010). Kausalitetseffekterna kan vara svåra att härleda och i delar av deessa bidrag handlar det snarare om korrelationer.
15 Temple, (1999), Aghion och Howitt (2008), Bergman (2012), Fernand and Jones (2014).
53
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
betydande.16 Men i ökad utsträckning har det konstaterats att andra faktorer spelar en stor roll för att kunskap ska omvandlas till sam- hällsnytta. Ett intressant bidrag är Michellaci (2003) som med ut- gångspunkt i en teoretisk modell empiriskt visar att en relativt svag kommersialisering av forskning kan förklaras med för få entreprenö- rer.
Systemsansatsen visar på vikten av komplementära aktörer – of- fentliga och privata – för att kunskapssatsningar ska leda till nya, växande och innovativa företag (Etskowitz 1998). Däremot spelar de samlade samhällsekonomiska effekterna, dvs tillväxt- och produkti- vitetsutveckling på makronivå, inte en lika framträdande roll i dessa modeller.
1.4.7Implikationer för den ekonomiska politiken
De Schumpeterianska tankegångarna har nästan fullbordat en
En viktig lärdom från såväl de teoretiska modeller som utvecklats som empirin, är att det entreprenöriella beslutet tenderar att vara de- centraliserat eftersom informationen är spridd och fragmentarisk. Centralstyrda stater får allt svårare att styra en ekonomi bestående av miljontals löntagare och konsumenter och hundratusentals företag.
I en evolutionär och tillväxtorienterad ekonomi blir det därför avgörande att dess aktörer – där var och en har sina fragment av in- formation men där ingen har grepp om helheten – har möjlighet att handla utifrån den egna informationen. Nya marknader eller nischer
16 Corrado m.fl. (2012) hävdar att det finns komplementariteter företagens investeringar i im- materiellt kapital (FoU, marknadsföring, IKT, utbildning, etc.).
54
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
fungerar som en experimentverkstad, där nya idéer prövas mot gamla och de mest framgångsrika överlever, medan de utan framtidsutsik- ter avvecklas och frigör resurser. I dessa processer är nyetablering, företagstillväxt och utslagning av företag typiska inslag. Kunskap och kommersialisering sker i dynamiskt adaptiva system präglat av kontinuerligt lärande och återkopplingar mellan olika aktörer.
På detta sätt är ekonomin ständigt i rörelse, ständigt utsatt för omvandlingstryck. I en dynamisk ekonomi kommer produkter, fö- retag och kanske t.o.m. hela marknader att försvinna och ersättas av nya produkter och företag som är bättre och effektivare. Statens främsta uppgift blir att tillhandahålla generella villkor – incitaments- och infrastukturer, rättssystem, m.m. – som främjar entreprenörskap och innovation (vi återkommer till detta i det följande kapitlet).
Dynamiken bygger på såväl direkta som mer långsiktiga indirekta effekter (figur 1.1). De förstnämnda innebär att ny kapacitet till- kommer och att nya strukturer utvecklas om den entreprenöriella kommersialiseringen blir lyckosam. Detta sker antingen via ett nytt företag eller via expansion av befintliga företag. Den andra direkta effekten är utslagning av kapacitet och frigörelse av resurser.
De indirekta effekterna består av högre effektivitet, snabbare strukturomvandling, ökad innovationsbenägenhet och en större va- riationsrikedom i varu- och tjänsteutbudet. En ytterligare, men va- gare indirekt effekt, kan sägas bestå i att entreprenörskap ofta har en självförstärkande effekt som innebär att entreprenöriella satsningar i sig leder till nya möjligheter och signaleringseffekter som stimule- rar andra till entreprenörskap (i figuren visas detta av pilen från ”till- växt” tillbaka till ”ny entreprenöriell upptäckt”).
55
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
Figur 1.1 Entreprenörskap och tillväxt
Källa: Braunerhjelm m.fl. (2012), baserad på Fritsch och Müller (2004).
För att sammanfatta: ny teoretisk och empirisk forskning som utgår från de evolutionära och institutionella ansatserna visas hur ramvill- kor (lagar och regelverk) samverkar för att kunskapsspridning och entreprenörskap ska resultera i viktiga innovationer. Den ekono-
56
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
1.5Det offentliga åtagandet
Ekonomisk tillväxt bygger på konkurrens mellan företag som får sina affärsidéer prövade på marknaden. Nya aktörer med nya affärs- modeller ser till att de äldre företagen kontinuerligt måste effektivi- sera sina verksamheter och utveckla sina erbjudanden till kunderna. Ineffektiva företag slås ut.
Den övergripande principen för ett offentligt åtagande, dvs. stöd i någon form, finansierat av offentliga medel, är att insatserna kon- centreras till områden som karaktäriseras av olika former av mark- nadsmisslyckanden (externaliteter, risker, assymmetrisk informa- tion, etc.) samtidigt som de potentiella samhällsekonomiska vinsterna kan vara betydande. Givet att en sådan situation kan defi- nieras utifrån vissa kvalifikationer (se nedan), bör stödet riktas så nära det problem som man försöker lösa som möjligt. Det innebär att åtgärder bör riktas mot den specifika faktor som kan identifieras med en eventuellt stor samhällsnytta, t.ex. att främja digital teknik i undervisningen och inte teknik generellt.
Följaktligen varken kan eller bör offentliga aktörer uppfylla alla de behov som identifieras av individer och företag. I sammanhanget kan man skilja på olika typer av behov, exempelvis:
•upplevda behov, som i princip kan vara obegränsade, t.ex. önske- mål om minskad konkurrens, ökad lönsamhet och mer egen tid,
•reella behov som företagen är medvetna om och har möjlighet att avhjälpa genom egna insatser, t.ex. rekrytering eller köp av vissa konsultinsatser,
•reella behov som företagen har, men inte själva är medvetna om eller behöver hjälp med att lösa, t.ex. genom rådgivning eller kompetenshöjande insatser,
•reella behov som företagen inte själva kan lösa (p.g.a. höga kost- nader, komplexitet, osv.) och som det är rimligt att hantera med stöd från offentliga aktörer, med hänsyn till rådande marknads- krafter och tillgängliga resurser.
57
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
Med utgångspunkt i dessa principer är det viktigt att tydligt definiera vilka typer av insatser och målgrupper som bör prioriteras. Det avgö- rande är den samhällsekonomiska effekten. Enskilda företags och branschers upplevda behov av olika insatser kan i princip vara obe- gränsade.
I dag finns en inbyggd problematik i att myndigheter och andra aktörer bedöms efter hur väl de lyckas med sina insatser utan att den samhällsekonomiska aspekten alltid beaktas. Om ambitionen t ex är att få hög utväxling på investerat kapital så ökar naturligtvis förut- sättningarna om man prioriterar målgrupper som har goda tillväxt- förutsättningar och som kanske hade klarat sig väl även utan offentligt stöd (dvs. additionalitet och marknadskomplementeringen blir lågt).
Argument för offentliga stöd
I ekonomisk teori lyfts en rad argument för och emot att offentliga insatser ska stödja olika privata verksamheter.17 Det teoretiska fun- damentet handlar om att den privatekonomiska avkastningen för viss verksamhet kan vara lägre än den samhällsekonomiska, vilka le- der till en lägre produktionsnivå än vad som är optimalt ur samhällets perspektiv. Man brukar tala om förekomsten av externaliteter, dvs. spridningseffekter som påverkar andra aktörer i samhället. De kan vara negativa (t.ex. produktion med miljöförstörande effekter) eller positiva (t. ex. forskningssatsningar eller ett trovärdigt rättsystem som minskar kostnaderna för ekonomiska transaktioner). I det för- sta fallet kan staten korrigera den negativa effekten genom t. ex. kol- dioxidbeskattning eller bidrag till utveckling av miljöteknik. I det senare fallet kan staten på olika sätt subventionera forskning och ga- rantera domstolarnas oväld (överklagandemöjlighet, bekämpa kor- ruption, etc.)
Varor eller tjänster som kommer samhället till gagn mer generellt benämns kollektiva varor. Exempel är fyrar och parker där det är svårt eller omöjligt att ta betalt för en tjänst.18 Men också rättsvä- sende, försvar, utbildning och forskning sorteras in under begreppet
17 Se bl.a. Tillväxtanalys (2015) och Svensson (2016).
18 I litteraturen talar man om
58
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
kollektiva varor. Anledningen till att marknadsaktörer inte kan leve- rera tjänsten eller produkten beror på att det föreligger någon form av marknadsmisslyckande.19
För utredningens vidkommande är det relevant om t.ex. kapital- marknaderna inte klarar vissa segment i företagens finansiering. Sär- skilt nyetablerade, små och unga företag kan ha svårt att få finansie- ring, exempelvis till investeringar och till projekt inom forskning och innovation som skulle vara lönsamma på lång sikt. Detta förklaras bland annat av förekomsten av asymmetrisk information, där företaget vet mer om sin produkt eller tjänst än en potentiell finansiär, men kan- ske är ovilligt att lämna ut information av rädsla för stöld av idén.20 För en utomstående finansiär krävs relativt stora insatser för att skaffa sig denna information. Ofta är insatserna som krävs ungefär lika stora oav- sett om det gäller stora och små belopp som behöver finansieras. Detta innebär att finansiärerna kan vara ovilliga att gå in i mindre företag i uppstartsfasen. I många länder görs därför statliga insatser för att un- derlätta kapitalförsörjningen i mindre företag. Det kan handla om stat- liga lånegarantier eller offentliga riskkapitalbolag.21
19 Vid naturliga monopol, dvs. situationer där stordriftsfördelar innebär att det bara finns ut- rymme för en aktör (t.ex. infrastruktur som järnvägsspår, broar, mm), är också skäl för ett of- fentligt åtagande. Även i dessa fall kan dock driften där infrastruktur utnyttjas konkurrensut- sättas i de flesta fall.
20 Finansiering kan komma från olika aktörer, exempelvis banker,
21 I Svensson (2016) finns en mer utförlig beskrivning av motiven för statliga ingrepp på marknaden.
59
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
På motsvarande sätt kan insatser för att främja internationalise- ring motiveras. Det traditionella antagandet är att när företagen nått en viss verksamhets- och erfarenhetsnivå har de också ökat sin pro- duktivitet och lönsamhet vilket möjliggör att de kan börja exportera. Nyare forskning tyder dock på betydande inlärningseffekter kopp- lade till export vilket i sin tur påverkar företagets produktivitet och konkurrenskraft (Andersson m.fl. 2008). En högre produktivitet som härrör från export kombinerad med informationströsklar och att internationaliseringskunskaper som eventuellt sprids till andra företag kan utgöra grunden för ett offentligt åtagande.
Ytterligare argument för statliga insatser utgår från ett bredare systemperspektiv. Det bygger på att det kan finnas anledning för sta- ten att ta en mer aktiv roll i hela processen från grundläggande FoU till mer tillämpad utveckling. Det handlar inte bara om att korrigera marknadsmisslyckanden, utan även om att främja och i vissa fall t.o.m. styra den tekniska utvecklingen. En förespråkare för detta synsätt är Mariana Mazzucato (2013), som hävdar att den amerikan- ska staten i flera fall spelat en stor roll för att utveckla innovationer från idé till marknad22. Andra menar att staten kan höja tillväxttakten i en ekonomi genom att ställa krav på produkter och tjänster, exem- pelvis vid upphandling, och därmed stimulera till teknisk innovation och nya affärsmodeller. Systemperspektivet har fått ett relativt stort genomslag i Sverige och många andra länder, men har kritiserats för att inte tydligt definiera vilka åtgärder eller specifika stöd som bör prioriteras. Utvärderingar av systeminsatser är också sällsynta och förknippade med betydande svårigheter.
Argument emot offentliga stöd
Det finns flera teoretiska argument som vänder sig emot att det of- fentliga ägnar sig åt aktiv näringspolitik. Det kan handla om insatser som inte främst syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden eller oönskade bieffekter av insatser.
Ett av motargumenten gäller risken för så kallad privilegiejakt (rent seeking) och har uppmärksammats i nationalekonomisk forsk- ning. Det kan exempelvis innebära att bidrag används till att belöna vissa grupper. Då finns en risk att pengarna inte går till de projekt
22 Massucato (2013).
60
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
som har högst samhällsekonomisk avkastning, utan till de som är mest skickliga på att söka medel eller influera politiker, exempelvis genom lobbying eller opinionsbildning, eller verkar inom områden som vid tillfället anses vara värda att stötta.23 Risken för privilegiejakt är störst då staten använder sig av riktade insatser och selektiva regler för att dela ut ekonomiska stöd, exempelvis i form av subventioner, lån och skatteundantag.
Ett annat motargument är utmaningen att veta var och när statens insatser kan bidra till att få marknaden att fungera bättre. Det är inte troligt att staten skulle vara bättre på att identifiera potentiellt lön- samma investeringar och företag än den privata marknaden. De före- tag som inte får finansiering av privata riskkapitalbolag kanske heller inte bör ha finansiering, vare sig av privata eller statliga aktörer? In- formationsproblemet handlar inte bara om problemet med ”picking winners” utan även om svårigheter med att hantera asymmetrisk in- formation och externa effekter. Samt om ”cutting the loosers” efter- som politiska hänsyn och prestige kan styra besluten.
Ytterligare ett problem som lyfts fram gäller risken för snedvrid- ning av konkurrens. Det handlar om att stöd kan ges till ett mindre produktivt företag, som därigenom kan konkurrera ut ett i grunden starkare och mer produktivt företag.
Utöver dessa argument mot statlig intervention finns det ett antal utmaningar att beakta när man bedömer om stöd i allmänhet, och selektiva stöd i synnerhet, ska införas.24 Det handlar exempelvis om administrationskostnader, som riskerar att utgöra en relativt stor del av budgeten för små och selektiva stödprogram. Det kan krävas lika mycket resurser för att hantera utlysningar, bereda ansökningar och hantera utbetalningar och annan administration i ett litet program som i ett större. Det finns också en risk för att locka företag till lång- siktigt felaktiga satsningar
Slutligen leder
23 Att påverka regelverket (regulatory capture) är ett annat sätt att tillskansa sig fördelar. 24 Tillväxtanalys (2014), Feldstein (1999), Barkman & Fölster (1995), KKV (2013).
61
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
SOU 2016:72 |
att kompensera för sådana kostnader, det är viktigt att effekterna av olika insatser analyseras såväl före (ex ante) som efter (ex post) genomförandet.
1.6Avslutande reflektion
I kapitlet har vi försökt lägga en grund för den fortsatta analysen ge- nom att först definiera de centrala begreppen som står i fokus för ut- redningen – entreprenörer och innovationer – vilket följdes av en kortfattad genomgång av forskningen. Vi har lyft fram de ström- ningar inom forskning som betonar vikten av entreprenörskap och innovation för tillväxt och ekonomisk utveckling. Denna genomgång av tillväxtforskningen har kompletterats med insikter rörande när det kan anses vara motiverat för staten eller det offentliga att främja en- treprenörskap och innovation, dvs. göra en marknadsintervention.
Ett samhälles institutioner – formella som lagar och regelverk men också informella som normer och traditioner – styr förutsätt- ningarna för entreprenörskap, innovation och ekonomisk utveck- ling. Är inte dessa kompatibla och samordnade mellan olika politik- områden för att skapa förutsättningar för entreprenörskap och innovation, kommer inte heller de
Ledstjärnan för främjarsystemet bör vara samhällsekonomiska ef- fekter och en väl avvägd användning av skattemedel. Det innebär att olika åtgärder bör följas av i första hand effektutvärderingar som kan kompletteras med processutvärderingar. Rätt använt är det ett inlär- ningsinstrument som kan bistå främjandeaktörer i sitt interna arbete men också vara vägledande i vilka åtgärder som kan motiveras, vilka ändamål som ger mest effekt och bör främjas samt vem som bör vara utförare.
I regel ser det annorlunda ut. Utvärderingar och tydliga målfor- muleringar är relativt sällsynt. Främjandet är inte enbart utformat för att bidra till högre och hållbar tillväxt, det kan finnas en rad andra syften som i och för sig kan vara lovvärda. Det kan handla om att förbättra miljön eller skapa jämnare förutsättningar mellan regioner. Insatser på områden som har andra syften bör inte förväxlas med
62
SOU 2016:72 |
Det svenska innovations- och entreprenörskapsklimatet |
främjandeåtgärder för att stärka näringslivets förutsättningar. Där- för är det viktigt med transparens och utvärdering av olika insatser och att dessa tydligt kopplas till mätbara mål.
Ytterligare en politisk dimension som påverkar främjarpolitiken är medlemskapet i EU. Selektiva företagsstöd kan godtas inom EU om de syftar till att utveckla mindre gynnade regioner, främja små och medelstora företag, forskning, utveckling och innovation, ut- bildning, sysselsättning eller kultur, eller skydda miljön. För att god- kännas av Europeiska kommissionen bör företagsstöd enligt EU:s regler ligga i allmänhetens intresse och bidra till en vinst för samhäl- let och hela ekonomin. Det finns också möjligheter att utforma en åtgärd i enlighet med reglerna för stöd ”av mindre betydelse”, vilka inte kräver EU:s godkännande.25
Regelverket skapar följaktligen möjlighet för en rad främjandein- satser som inte alltid är väldefinierade. Men det ligger i allas intresse att främjandesystemet bidrar till ett framgångsrikt entreprenörskap, livskraftiga företag och genomgripande innovationer. Det är vad som historiskt har bidragit till skattebaser, högre levnadstandrad och ett stigande välstånd.
25 Det benämns försumbart stöd till näringslivsverksamhet och får inte överstiga 200 000 euro under en treårsperiod.
63
2Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren?
”The best leaders have the ability to do both the urgent things that
demand |
attention today and at the same time lay the groundwork for |
|
innovation that will pay dividends for decades.” |
(Bill Gates) |
2.1Nya vägar för entreprenörskap, innovation och utvecklingskraft
Entreprenörskap och innovation är inte längre enbart förbehållet ut- vecklade länder. Länder och regioner som tidigare sågs som imitatö- rer eller oförmögna att bidra med genuint entreprenörskap och radi- kala innovationer tar allt större plats på de globala marknaderna: Kina och delar av Sydostasien i första hand men också Östeuropa och södra Afrika. Att kinesiska konsumenter föredrar We Chat framför What’s App beror inte på protektionism eller inträdesbarriä- rer utan speglar en bättre och mer innovativ tjänst.1 På liknande sätt har innovationer utvecklats av lokala entreprenörer som bättre mot- svarar de behov som finns i t.ex. södra Afrika. Ett ofta använt exem- pel är mobilbetalningstjänsten
Det innebär att framtiden bär med sig en betydligt hårdare kon- kurrens, men kanske inte i första hand för varor och tjänster. Visserligen kommer relativa produktionskostnader även fortsätt- ningsvis att vara viktigt, men kombinationen av tillgång på human- kapital, kompetent riskkapital, investeringar och livskvalitet (bo-
1 Financial Times (2016a).
65
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
ende, miljöfaktorer, säkerhet och kvalitet på välfärdstjänster) kan förväntas komma att styra lokaliseringen av entreprenörskap, tek- nikutveckling och innovation i allt högre grad (Moretti 2012).
Nya produktionstekniker – ökad automatisering, robotisering, interaktiva robotar
De som förmår att hantera den nya tekniken och omsätta den i globalt efterfrågade produkter och tjänster kommer också att kunna hävda sig väl i denna nya värld. Att bygga global attraktionskraft blir allt viktigare för regioner och länder som strävar efter att utveckla och bibehålla dynamiska och tillväxtstarka miljöer (IVA 2015).
Kunskap är följaktligen en nyckelfaktor för Sveriges framtida ut- veckling och välstånd. Och avgörande är att den kunskapen kan mäta sig med omvärldens och omfattar alla skeden av kunskapsuppbygg- nad – skola, yrkes- och universitetsutbildning, offentlig och privat forskning. Men som vi argumenterat i kapitel 1 räcker det inte med satsningar på kunskap. Historien visar att kunskap som inte sprids till olika delar av samhället snabbt blir värdelös. Ångmaskinen upp- fanns för 2000 år sedan och användes för att öppna portarna till ro- merska templen för att visa att prästerskapet stod i direkt kontakt med gudarna.2 Inte för att få upp vatten ur brunnar eller på annat sätt förenkla människors vardag. Så småningom föll tekniken i glömska. Detsamma kan sägas om papperstillverkning, tryckerikonsten, fram- ställning av krut och kompassen där Kina låg långt före Europa.
Så länge det finns intressen (politiska, religiösa eller inom nä- ringslivet) som hindrar nya aktörer – främst entreprenörer – från att utnyttja och tillämpa ny kunskap på nya sätt bromsas utvecklingen. Omvänt kommer en ekonomisk politik som bejakar teknikutveck- ling och internationellt utbyte att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt stigande välstånd. Sedan åtminstone den andra industriella revolutionen har detta varit Sveriges framgångsrecept och förklarar varför vi (tillsammans med Japan) var den snabbast växande ekono- min från
– då liksom nu – entreprenören, eller ekonomins förändringsagent.
2 Se t .ex. http://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/
66
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
I en värld som i ökande utsträckning karaktäriseras av rörlighet blir en av de strategiskt viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken att skapa globalt starka förutsättningar för att vidareut- veckla drivkrafter för utbildning, entreprenörskap, experiment och risktagande. Flera olika politikområden berörs:
Vi inleder med en kort genomgång av dels det globala utgångslä- get och vikten av entreprenörskap och innovation för att bemöta de utmaningar världen står inför, dels hur Sverige positionerar sig mot den bakgrunden. Därefter tar vi upp hoten mot en fortsatt globalise- ring och hur teknikutvecklingen kan tänkas påverka det framtida en- reprenörskapet och människors kommande försörjningsstruktur. Mot bakgrund av dessa omvärldsförändringar diskuterar vi slutligen de svenska ramverken och presenterar bedömingar och förslag på hur de kan stärkas.3
2.1.1Globala utmaningar kräver entreprenöriella lösningar
De globala utmaningarna är idag större än någonsin tidigare och sam- manfattas i FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (ekonomiska, sociala och miljö) kopplade till 2030 agendan. För att flertalet av dessa mål ska kunna nås krävs entreprenörskap och innovation.4 Därmed knyter utvecklingsmålen också an till de delar av vårt upp- drag som handlar om entreprenörskapets roll för att möta samhälls- utmaningar. Entreprenöriella osäkra satsningar, men med potentiellt samhällsekonomiskt mycket stora positiva effekter, skapar förut- sättningar för en proaktiv ekonomisk politik. Etablerade strukturer och företag är sällan väl rustade att ta fram radikalt nya lösningar (Christensen 1997).
3 Som beskrevs i kapitel 1 har bedömningar ett mer generellt och framåtblickande syfte än förslag.
4 Följande mål berörs särskilt: hälsa och välbefinnande (mål 3), god utbildning för all (4), rent vatten och sanitet (6), hållbar energi för alla (7), hållbara städer och samhällen (11), hållbar konsumtion och produktion (12), bekämpa klimatförändringen (13) samt hav och marina re- surser (14). Se www.globalamalen.se/
67
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Ofta målas dessa globala utmaningar upp som en nästan oåterkal- lelig hotbild – ökade klyftor, försämrade livsmedelstillgång, fortsatt global uppvärmning, etc. Men förändrade förutsättningar och nya utmaningar innebär också gigantiska entreprenörs- och affärsmöjlig- heter, nya behov uppstår som kräver nya lösningar. Ny teknik kom- mer också att bidra till helt nya arbetstillfällen genom nya affärsmo- deller, delningsekonomi och utveckling av nya tjänsteområden.5
De globala utmaningarna sammanfaller med ett flertal globala trender. Viktigast i ett svenskt perspektiv är klimatutmaningen, tek- nikutvecklingen, urbaniseringen och migrationen. Ny teknik, sär- skilt digitaliseringen kombinerad med andra tekniker, ser vi som ett medel för att klara de globala utmaningarna. Men också som en möj- lighet för ett växande svenskt entreprenörskap, delvis inom områden där svenskt näringsliv traditionellt har varit starkt. Vi återkommer till detta i kapitel 4.
De svenska utmaningarna kan sammanfattas i hur väl rustat Sverige är inför kommande omvärldsförändringar och hur vi ska kunna behålla och utveckla positionen som en stark entreprenörs- och innovationsekonomi. Kan vi ytterligare förbättra förutsättning- arna att få fram långsiktigt konkurrenskraftiga företag med tillväx- tambitioner har Sverige också bättre möjligheter att bidra till att delar av de globala utvecklingsmålen nås.
I vilken utsträckning det kommer att realiseras beror på hur de svenska ramverken eller institutionella förutsättningarna – lagar, re- gelverk samt normer och attityder – utformas jämfört med omvärl- dens. Det handlar övergripande om ett tydligt entreprenörskapsori- enterat perspektiv med generellt gynnsamma ramvillkor för risktagande och företagsbyggande. De svenska förutsättningarna måste stå i paritet med – helst vara något bättre än – omvärldens.
5 Ett tidigare exempel är bankomaterna (ATM), som resulterade i att antalet kontorsanställda i USA ökade, till följd av att antalet kontor steg när kostnaderna sjönk (Bessen 2015).
68
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
2.1.2Det globala utgångsläget
I dagsläget befinner sig många länder fortfarande i kris eller i en skör uppgångsfas efter den ”stora recessionen”. Tillväxttalen är blyg- samma, återhämtningen svag och arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Den globala handeln utvecklas trögt och produktivitetstill- växten är obefintlig.
Det finns dessutom indikatorer som tyder på att tillväxtförutsätt- ningarna i den globala ekonomin försvagats och kommer att förbli på en låg nivå under lång tid framåt. Tillståndet brukar benämnas ”seku- lär stagnation”, ett begrepp som myntades av Alvin Hansen (1938) och som plockades upp av Lawrence Summers i den ekonomiska de- batten (Summers 2013). Sekulär stagnation innebär en långsiktig nerdragning i tillväxttakten som bl a beror på demografiska föränd- ringar, färre individer i arbetsför ålder, fallande investeringar, låg inn- ovationsgrad och i förlängningen en lägre produktivitets- och till- växtutveckling. Prognoserna för världsekonomins utveckling har också reviderats ner sedan flera år tillbaka, likaså har realräntan fallit sedan
Ett mindre pessimistiskt perspektiv på den globala ekonomins framtida utveckling företräds av bl a Kenneth Rogoff (2016). Han tror inte på en långt utdragen sekulär stagnation. Snarare, hävdar Rogoff, är det efterdyningarna av den globala finansmarknadskrisen som fortfarande gör sig gällande. Räntor trycks ner pga omfattande nya regleringar av finansmarknaderna som gör att pengar styrs mot ”riskfria” statspapper och rädslan för nya finansiella kriser. Detta hämmar kapitalets väg mot mer innovativa och riskfyllda investe- ringar. Enligt Rogoff är det också troligt att mätproblem gör att vin-
6 Diskussionen om IT och produktivitethar pågått under längre tid , se Solow (1987).
69
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
sterna av ny teknik underskattas. I en övergångsfas kan därför fi- nanspolitiken fylla en viktig roll. Ytterligare skäl som framförts till den svaga utvecklingen är att en rad större länder (Frankrike, Italien, m.fl.) inte genomfört nödvändiga strukturreformer.
Professor Robert Gordon (2016) tillhör den skara som åtmins- tone delvis ansluter sig till Summers bild av den ekonomiska utveck- lingen, men från en annan infallsvinkel. Han hävdar att de senaste årtiondens innovationer inte kan hävda sig med dem som kom fram under den andra industriella revolutionen i slutet av
2.1.3Sveriges position – några bakgrundsfakta
Svensk ekonomi har klarat sig väl igenom den globala ekonomiska kris som inleddes för sju år sedan med Lehman
Beträffande utvecklingen av mer mikroorienterade variabler - en- treprenörskapet (nyetableringar), innovationer, kunskapsinveste- ringar och attityder – placerar sig Sverige i mittfåran när jämförelser görs med andra länder. I figur 2.1 visas att det svenska entreprenör- skapets nivå motsvarar ungefär snittet för ett antal
7 Förklaringarna går tillbaka till de reformer som skedde på mikro- och makronivå i hägnet av krisen på
70
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
framträdernärdatafrånGEM(GlobalEntrepreneurshipMonitoring) används (figur 2.2). Det svenska entreprenörskapet har varit inne i en positiv trend sedan mitten av
Figur 2.1 Nystartade företag per 1 000 invånare 2014
Portugal
Tjeckien Nederländerna Spanien Sverige Frankrike Storbritannien Norge Italien Danmark Finland Österrike Tyskland Belgien
0 |
2 |
4 |
6 |
8 |
10 |
12 |
Källa: Eurostats databas (inklusive areella näringar).
71
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.2 Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium enligt GEM
Andel av befolkningen i åldrarna
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Små |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norden |
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: GEM (2015). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Små
De mindre och unga företagen svarar för det största bidraget till sys- selsättningsökningen, vilket också gäller i ett längre perspektiv.8 I fi- gur 2.3 och 2.4 visas att nästan hela nettoökningen i privat sysselsätt- ning under det senaste decenniet härrör från mindre och medelstora företag inom tjänstesektorerna.9
8 Se Braunerhjelm m.fl. (2009). Daunfeldt m.fl. (2011) konstaterar att de 10 procent snabbast växande företagen i Sverige
9 Dessa figurer är en uppföljning av motsvarande beskrivning i Globaliseringsrådets kanslirap- port (Braunerhjelm m.fl. 2009) där data går tillbaka till 1993. Det gäller också figur 2.6. Se också OECD (2015a).
72
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Figur 2.3 Förändring av antalet anställda
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
250+ anställda |
||
|
anställda |
|
Källa: SCB, Företagsdatabasen.
Figur 2.4 Förändring antalet anställda inom tillverkningsindustring
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB, Företagsdatabasen.
De nystartade företagens bidrag till sysselsättning har varit ökande sedan
73
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
terats sedan
Figur 2.5 Antal sysselsatta i nystartade företag |
|
|
100 |
|
|
90 |
|
|
80 |
|
|
70 |
Tillverkningsindustri |
|
60 |
|
|
50 |
Övrig tjänsteindustri |
|
40 |
Avancerad |
|
30 |
||
tjänsteindustri |
||
20 |
||
Totalt |
||
10 |
||
|
||
0 |
|
|
Källa: GEM (2015). |
|
10 I någon mån beror sysselsättningsökningen i de mindre och medelstora företagen på om- organisation av storföretagen: koncentration på kärnverksamheter och outsourcing (Braunerhjelm m.fl. 2009).
74
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Figur 2.6 Antal anställda i Sverige och utomlands i svenska internationella koncerner
2000000 |
|
|
|
|
|
|
|
1800000 |
|
|
|
|
|
|
|
1600000 |
|
|
|
|
|
|
|
1400000 |
|
|
|
|
|
|
|
1200000 |
|
|
|
|
|
|
|
1000000 |
|
|
|
|
|
|
Utomlands |
800000 |
|
|
|
|
|
|
Sverige |
600000 |
|
|
|
|
|
|
|
400000 |
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Källa: Tillväxtanalys, Statistikportalen. |
|
|
|
|
|
Vad gäller den svenska innovationskapaciteten är bilden något mer splittrad. Enligt t.ex. Global Innovation Index eller EU:s innova- tionsmätningar ligger Sverige i topp och har gjort det ända sedan mätningarna påbörjades. Dessa mätningar bygger emellertid på sam- manvägning av ett antal variabler där
Sveriges
11 Se den svenska
12 För en mer detaljerad redovisning av företagens
75
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Vad gäller kompetensförsörjning mätt som andel högskoleutbil- dade i åldersgruppen
Figur 2.7 Andel högskoleutbildade i åldrarna
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Australien |
Österrike |
Belgien |
Kanada |
Finland |
Frankrike |
Tyskland |
Island |
Irland |
Israel |
Italien |
Japan |
Korea |
Nederländerna |
Norge |
Spanien |
Sverige |
Schweiz |
Storbritannien |
USA |
OECD |
Källa: OECD Education at a glance (2015).
Figur 2.8 Högskoleutbildades inkomster i relation till genomsnittsinkomsten
200 |
180 |
160 |
140 |
120 |
100 |
80 |
60 |
40 |
20 |
0 |
Källa: OECD Education at a glance (2015).
76
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Slutligen kan nämnas att attityderna till entreprenörskap har varit positiva och legat på en relativt hög nivå i Sverige under
Figur 2.9 Upplevda affärsmöjligheter
Andel av befolkningen i åldrarna
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Små |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norden |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: GEM (2015). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Små
77
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.10 Upplevd förmåga
Andel av befolkningen i åldrarna
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Små |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: GEM 2015 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Små
Sammanfattningsvis är det svårt att i statistiken belägga att Sverige utmärker sig vad gäller entreprenörskap, innovation och kompetens- försörjning.13 Däremot satsar vi mer än de flesta andra länder på FoU och har en mer sammanpressad lönestruktur. Omvärldsutvecklingen fortsätter emellertid i snabb takt, inte minst bland länder i Sydosta- sien och i andra regioner som vi traditionellt inte sett som våra ty- piska konkurrenter. För att hävda sig i den tilltagande konkurrensen kommer fortsatta reformer att krävas. Sveriges positiva utveckling under senare år gör det dock lätt att underskatta kraften i den pågå- ende globala omstruktureringen, det föreligger en risk att föränd- ringsbenägenheten minskar.
Vi kommer därför att peka på några områden som vi bedömer vara av central vikt för den framtida utvecklingen, faktorer som i ut- redningens direktiv faller under begrepp som ”omvärldsfaktorer”
13 Detsamma gäller internationalisering av unga företag (GEM 2015).
78
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
och ”ramvillkor”. Vår utgångspunkt är att dessa ramvillkor är avgö- rande för utfallet på de förslag till reformer som kommer i de föl- jande kapitlen. Kan inte de brister i ramverken som redovisas nedan rättas till kan man inte heller förvänta sig kraftfulla effekter av våra reformförslag.
2.2Effekter av globalisering och tekniksprång
Bedömning: Den tekniska utvecklingen måste bejakas, his- toriska erfarenheter visar att ny teknik på sikt gynnar syssel- sättning, inkomster och välstånd. Sverige bör agera offensivt för att bli en spjutspets i den digitala ekonomin. Nya teknik- drivna företag liksom en fördjupad teknikanvändning i befintliga företag ska välkomnas. På motsvarande sätt bör Sverige framdeles kraftfullt verka för fortsatt frihandel och en fördjupad inre marknad. Tendenser inom EU mot ökad nationalism och protektionism måste stävjas i tid.
2.2.1Globalisering och entreprenörskap
Globaliseringen tillsammans med ny teknik förändrar såväl distribu- tionsmetoder och produktionsspecialisering som organisation av fö- retag. Anpassningar kan förväntas ske på flera plan: globalt, regionalt och lokalt. Förändringarna i t.ex. efterfrågan på digitaliserade tjäns- ter har både en global och en lokal dimension.
Övergripande har globaliseringen haft mycket stora positiva ef- fekter. Det ökade utbytet mellan länder i form av kunskaps- och in- formationsflöden, kapital, arbetskraft, varor och tjänster har sedan
79
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Det bör dock påpekas att protektionism och nationalism för när- varande breder ut sig i rask takt och hotar handels- och faktorflöden Den globala handeln har utvecklats exceptionellt svagt under flera år.14 Detta är oroväckande. De historiska erfarenheterna förskräcker och risken för en återgång till en mer sluten global ekonomi kan inte lättvindigt avfärdas (Schön 2008).
Effekterna av en globaliseringsprocess har redogjorts för i andra sammanhang.15 Här räcker det med att konstatera att för de nya, unga och mindre företagen växer potentialen på utlandsmarknaderna kraf- tigt samtidigt som hemmamarknaden krymper pga. ökad internatio- nell konkurrens. Möjligheterna att kunna etableras som en ”born glo- bal” ökar och det ökade informationsflödet öppnar nya möjligheter för innovation.16 Att kunna exploatera dessa möjligheter kräver dock särskild kompetens – varumärkesbyggande, integrering i globala för- ädlingsvärdekedjor, m.m. – och kan motivera ett offentligt åtagande vilket vi återkommer till i kapitel 6. Samtidigt leder globaliseringen till nya samhällsutmaningar, t.ex. en omfattande migration och miljökon- sekvenser. Även dessa kommer att behandlas i senare kapitel.
2.2.2Teknikutvecklingen, arbetskraftsefterfrågan och entreprenörskap
Den tekniska utvecklingen och tillgång till Internet och smarta mo- biltelefonder har skapat förutsättningar för en mycket effektivare matchning mellan utbud och efterfrågan. Varor som bara utnyttjas begränsad tid kan ställas till förfogande till fler användare, tjänster kan distribueras på nya sätt. Digitala plattformar och tillgång till stora datamängder (big data) ligger bakom delningsekonomin och en rad nya tjänster. Likaså bidrar digitaliseringen till lägre inträdes- barriärer och billigare marknadsföringskanaler (Facebook, Twitter och Youtube, mfl) för nya företag, samtidigt som finansiering under- lättas genom
14 Se t.ex. Global Trade Alert (www.globaltradealert.org/).
15 Se Globaliseringsrådet slutrapport (Braunerhjelm m.fl. 2009).
16 Omfattningen på svenska born globals förefaller blygsam – mellan 0,7 och cirka 3 procent
– fram till 2008 (Halldin 2012).
80
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Som vi noterar tidigare avspeglas detta ännu inte i någon våg av nya företag, däremot nya former för entreprenörskap. Blickar vi framåt pekar såväl ny teknik som den yngre generationens attityder på att nyföretagandet sannolikt kommer att växa. Den internatio- nella diskusssionen har dock valt ett annat fokus: dels om ny teknik kommer att ersätta arbetskraft i en snabbare takt än nya arbetstillfäl- len skapas, dels hur digitaliseringen och utvecklingen av appar och
Vad anbelangar det första spåret kommer, enligt vissa djärva utsa- gor, den nya tekniken leda till att mänsklig arbetskraft kan bli helt överflödig, en s.k. ”singularitet” (Kurzweil 2005, Ford 2015). Frey och Osborne (2013)samt Brynjolsson och Mcafee (2014) går inte fullt så långt men förutspår att närmare hälften av arbetskraften ris- kerar att bli ersatt av antingen robotar eller AI.17 Enligt Steve Case (2016) går vi in i en tredje våg av
Möjligen kommer ovan nämnda farhågor att besannas men vi häv- dar att sannolikheten är låg. Hittills är det svårt att se några effekter av ökad automatisering och robotisering eller AI och delningsekonomin på sysselsättning, även om dessa senare fenomen är i ett tidigt skede. I t.ex. Storbritannien är sysselsättningsgraden rekordhög (drygt 74 procent) trots en kontinuerlig implementering av ny teknik. I USA föll andelen sysselsatta under finansmarknadskrisen och har envist stannat kvar på en låg nivå även om en viss förbättring har skett under senare år. Tyskland uppvisar en arbetslöshet på endast 4,2 procent,
17 För en motsvarande analys på svenska data, se Fölster (2014).
18 Den första vågen ägde rum på 1980 och
19 Enligt Blix (2015) kan tjänster inom finans liksom juridik liksom konsulter ersättas av mjukvara.
81
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
motsvarande siffra för USA är 4,9. I en rad andra länder förefaller en hög arbetslöshet främst bero på efterdyningarna av den globala kris som inleddes hösten 2008 samt brist på strukturella reformer. Även i Sverige verkar förändringarna vara konjunktrurdrivna (figur 2.11). Osäkerheten vad gäller de framtida effekterna av den nya och digita- liserade tekniken är följaktligen betydande.
Figur 2.11 Andel sysselsatta av befolkningen i Sverige
68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
67 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
63 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Denna osäkerhet i bedömningarna illustreras av en nyligen publice- rat
82
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Resultaten stöds av historisk forskning rörande maskiners och ny tekniks möjlighet att ersätta arbetskraft (Autor 2014, 2015). Det är snarare regel än undantag att dessa farhågor överskattats starkt. Pessimism har således sällan visat sig vara en god vägledning för framtiden. Teknikspridning tar tid eftersom olika regleringar, struk- turer och priser (inklusive löner) ska anpassas till den nya tekniken (Acemouglu och Restrepo 2015). Och olika tekniker utvecklas olika snabbt. Vissa tekniker är viktigare än andra i ett sysselsättningssam- manhang. Robotar skiljer sig från Internet. Tillgång till den specifika kompetens som krävs för att hantera ny teknik utgör ytterligare en trång sektor och även utbildning tar tid (Acemouglu 1998). Dessutom kan det vara fallet att konsumenter föredrar att interagera med andra människor jämfört med robotar.
Dessa ”bromsklossar” innebär att tid frigörs för att hantera kom- mande strukturförändringar. Till detta kan läggas att produktivitets- och konkurrenseffekter på företagsnivå kan spilla över i en högre arbetskraftsefterfrågan. Som OECD (2015c) visat svarade IKT- sektorn för 22 procent av de nya arbetstillfällen som skapades bland
Flera forskare finner helt enkelt blygsamma eller inga negativa sysselsättningseffekter av den automatisering, digitalisering och robotisering som hittills ägt rum (Graetz and Michaels 2015, Gregory m.fl. 2015).20 I stället hävdar t.ex. Nordhaus (2015) att arbetstillfällena inte kommer att bli färre, men annorlunda. Det inne- bär omstruktureringsproblem, kostnader och
Sammantaget kan konstateras att den nya teknikens effekter på arbetskraftsefterfrågan bör tas på största allvar och kommer sanno- likt innebära omvälvande förändringar. I dagsläget är det emellertid svårt att slå fast att fler arbeten kommer att försvinna än vad som skapas. Än mer avlägset ter sig en framtida massarbetslöshet p.g.a. dessa tekniska framsteg.
20 Gregory m. fl. (2015) finner att datorisering skapade 11,6 miljoner sysselsättningstillfällen i 27 europeiska länder
83
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Däremot kommer den nya tekniken att innebära omställnings- problem och omställningskostnader, precis som vid tidigare struk- turomvandlingar. En av politikens uppgifter är att vara förberedda på dessa omställningar och kunna vidta lämpliga åtgärder. Det är inte lika kittlande som katastrofscenarier men vi bedömer det som en rimligare framtida utveckling.
Även om den nya tekniken inte skulle medföra en betydande arbets- löshet kan priser och löner påverkas. Digitaliserade tjänster kan leve- reras globalt och upphandlas via sajter som Freelance.com och Upwork.com, andra kan finns ett sms bort på den lokala marknaden (Uber m.fl.). Prisskillnaderna i det förra fallet är ofta betydande vil- ket i förlängningen kan innebära en press nedåt på lönerna men också skapa vinster för företag och konsumenter. Också andra varianter som egenanställda, vars tjänster i Sverige förmedlas av t.ex. Frilans Finans och Cool Company, kan ha samma effekt.
Den legala miljön för plattformsoperatörer är idag oklar. Gränsdragningen mellan att vara arbetsgivare eller enbart en förmed- lingslänk mellan kunder och utförare är diffus vilket har lett till att en rad legala processer inletts i flera länder. I vissa fall har plattforms- operatörerna valt att stänga ner verksamheten pga. det oklara regel- verket och deras eventuella skyldigheter. Ett annat område som har rönt uppmärksamhet och där rättsläget är oklart handlar om mark- nadsposition, dvs. om konkurrensen sätts ut spel därför vissa platt- formsoperatörer har blivit dominerande på marknaden.
Inom ramen för EU:s digitala agenda pågår ett arbete som syftar till en fullt genomförd digital inre marknad 2018. Man uppskattar att en nedmontering av diverse regulatoriska hinder och skapandet av en inre digital marknad skulle kunna leda till ett årligt
84
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
en gränsöverskridande och smidig
Kommissionens arbete med att ”jämna ut spelplanen” för företag som erbjuder tjänster över nätet präglas av problem och svåra gräns- dragningar. Arbetet fortskrider betydligt långsammare än teknikut- vecklingen. Det är lätt att överreglera och inta en protektionistisk ståndpunkt. Är det rimligt att t.ex. Netflix utbud ska innehålla 20 procent europeiskt material? Kommer reglerade minimilöner leda till en ökad verksamhet i bolagiserad form på nätet? Gynnar hårdare konkurrensregleringar för plattformsbaserad verksamhet ineffektiva lokala operatörer?22 Vilka blir effekterna för konsumenterna? Hämmas självreglerande processer där länder positionerar sig i för- ädlingsvärdekedjan utifrån deras komparativa fördelar även vad gäl- ler plattformsbaserad verksamhet?
Regler som handlar om illegal verksamhet förefaller enklare men även här går arbetet trögt inom Kommissionen. Skälen sägs bl.a.vara att man inte vill skada mindre europeiska aktörer (som har propor- tionellt högre kostnader för olika regelverk).23 Andra ofullständigt reglerade delar rör integritetsfrågor och datainsamling och dataöver- föring.24 Kommissionen förordar en möjlighet för användare att kunna utnyttja en anonym identitet för att försvåra spårning, en översyn av behovet planeras till 2017. Likaså arbetar Kommissionen med regleringar för att ta bort stötande material, hur data kan för- flyttas mellan olika plattformar, mm. Uppenbarligen är det önskvärt med en tydligare ramverk för plattformar på en rad områden, men för närvarande är det EU:s generella regelverk som gäller.25
21 Se
23 Merparten av de större företagen återfinns i USA och några i Asien (Economist 2016).
24
25 Frankrike förbereder en ”rättviselag” för plattformar (loyauté des plateformes) som bl.a. innebär att online försäljare måste informera om deras erbjudande är kopplat till ett specifikt företag eller bygger på bästa pris.
85
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
2.2.3Vad vet vi om inkomstfördelningseffekterna?
Både globaliseringen och tekniska framsteg har satts i samband med den ojämnare inkomstfördelning som de flesta länder fått erfara. Men också en rad andra faktorer påverkar den utvecklingen. En be- tydande del av de högsta inkomsterna är kopplade till finanssektorn, omkring två tredjedelar i USA. Aghion (2016) å andra sidan finner att det är framgångsrikt entreprenörskap som förklarar inkomst- skillnaderna. Andra hävdar att den ojämnare inkomstfördelningen också kan hänföras till minskad konkurrens och en ökad koncentra- tion.26 Nya forskningsrön pekar också på att globalisering inte påver- kat inkomstutvecklingen negativt för medelinkomstagaren, åtmins- tone inte fram till 2008, men slagit hårt mot vissa regioner med stor andel tillverkningsindustri, särskilt inom tillverkningsindustri(Autor m.fl. 2016, Corlett 2016).
De bakomliggande orsakerna till den ojämnare inkomstfördel- ningen är således inte klarlagda, flera olika faktorer spelar in. Att för- söka hindra den tekniska utvecklingens intåg på olika marknader är
– som visats ända sedan Ludditerna försökte slå sönder ångdrivna vävstolar – dock en hopplös och kontraproduktiv kamp. Inte heller är det globaliseringen i sig som är problemet. Tvärtom har teknikut- veckling, handel och gränsöverskridande investeringar gynnat väl- ståndsutvecklingen, inte minst i Sverige.
Svårigheterna i att försöka bromsa en teknisk utveckling som kan friställa arbetskraft kan åskådliggöras genom den
26 Stiglitz (2015) hävdar att detta är en förklaringsfaktor i USA.
27 Se www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/01/
86
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
2.2.4Bland ”giggers” och ”delare” – hur ser framtidens försörjningsstrukturer ut?
För flertalet individer är traditionellt förvärvsarbete fortfarande den helt dominerande intäktskällan. Individen är anställd hos en offent- lig eller privat arbetsgivare och uppbär i regel heltidslön för sitt ar- bete. Så har det varit sedan åtminstone
Samtidigt växer det fram en generation där entreprenörskap kom- binerat med olika korttidsanställningar eller uppdrag (gig) blir en allt mer accepterad och till och med önskvärd försörjningsstruktur.28 Eller så hyr man ut delar av sin lägenhet eller deltar i delningsekono- min på andra sätt.
Tittar vi framåt
De fem vanligaste delningstjänsterna idag – crowdfunding, virtu- ella bemanningsföretag, uthyrning av bostäder, bilpooler, musik och filmstreaming – förväntas få en stark tillväxt. År 2013 uppskattas delningstjänster generera cirka 15 miljarder dollar medan de största uthyrningstjänsternas (utrustning,
Det är lätt att se allehanda nackdelar med försörjningsstrukturer som bygger mer på
28 Enligt Sundarajan (2016) föredrar 80 procent den typen av verksamhet framför en fast anställning.
87
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
liga gig kan även jämna ut temporära nedgångar i en individs inkomster. Det öppnar dessutom upp för en ny och experimente- rande entreprenöriell utveckling.
Samtidigt riskerar svagare grupper på arbetsmarknaden att explo- ateras. Nya algoritmer leder oss nästan tillbaka till en modern form av tidsstudiemän som står med klockan i hand och mäter olika ar- betsmoment. Hur lång tid tog en leverans? Hur förhåller jag mig till genomsnittet? Vad betyder det för min ersättning? Inom hur många sekunder måste jag svara för att få ett gig? Ersättningen för olika tjänster kan också ändras på oförutsägbart sett och utan egentlig för- varning. Skulle dessa nya försörjningsstrukturer bli vanliga i framti- den ställer det krav på en modern arbetsmarknadsreglering och san- nolikt reformerade socialförsäkringssystem som inkluderar effekterna av en
Fortfarande förefaller dock en relativt liten andel av den arbets- föra befolkningen vara involverad i gig- och delningsekonomin. I USA finns uppskattningar på att 800 000 individer (ett par promille av den amerikanske arbetskraften) får hela eller delar av sina inkomst via appar som TaskRabbit, Lyft, Uber och Deliveroo.29 Statistiskt kan inga stora rörelser ännu ses i de flesta länder, mätt som t.ex. andel egenföretagare, även, om den övergripande trenden indikerar ett ökat globalt entreprenörskap (GEM 2015). Det innebär inte att man ska bortse från potentiella effekter av
2.3Entreprenörskap, innovation och de svenska ramvillkoren
Baserat i en forskningsgenomgång visades i kapitel 1 att entreprenö- ren är en nyckelaktör för att kunskap ska omvandlas till samhälls- nytta. Vi betonade också vikten av att ett systemperspektiv måste kombineras med ett starkare individperspektiv (eller nätverk av indi- vider) som bör återspeglas i att den ekonomiska politiken får en tyd- lig entreprenörsinriktning. Individens agerande styrs emellertid av faktorer som vid ett första ögonkast inte alltid sätts i samband med
29 Financial Times (2016b).
88
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
entreprenörsrollen. Ofta refereras till det vaga begreppet ”ramverk” som i princip kan omfatta alla tänkbara
Institutionernas betydelse för tillväxt och näringslivsdynamik har fått allt större uppmärksamhet i forskningslitteraturen (Rosenberg och Birdzell 1986, Henrekson 2007, van Steel m.fl. 2007, Levie och Autio 2011, Braunerhjelm och Henrekson 2015, Veugelers 2015). Både formella och informella institutioner (traditioner och sociala konventioner) har lyfts fram. Bland informella faktorer kan nämnas tillitens betydelse, dvs. länder med en hög grad av tillit mellan männ- iskor tenderar att ha en högre tillväxt. Stater som skapar starka skydd för äganderättigheter (inklusive intellektuella rättigheter som patent och copyrights), trovärdiga rättssystem, är transparanta och motar- betar korruption, bygger också tillit.
Likaså anses öppenhet gentemot omvärlden, liberala handelsreg- ler och möjligheterna till förändrat ägande vara centrala för en gynn- sam ekonomisk utveckling. Den svenska ekonomin har under lång tid haft låga handelshinder. Sedan
En ökad exponering mot omvärlden kan bl.a. förväntas leda till ett ökat konkurrenstryck. Det kan också uppnås genom att göra det möjligt för privata aktörer att ägna sig åt verksamhet som tidigare varit exklusivt förbehållen offentliga aktörer. Även inom detta om- råde har den svenska politiken ökat individens möjligheter. En lång rad marknader har öppnats för konkurrens sedan
Med andra ord kan man säga att det lönar sig för stater att utveckla institutioner och regelverk som sänker transaktionskostnaderna och främjar konkurrens. Om staten tar på sig kostnaderna för att utveckla transparenta institutioner som på olika sätt gör det lättare och där- med billigare för människor att ingå avtal, byta varor och tjänster samt starta och lägga ner företag, så gynnas tillväxten. Lagar och regelverk som främjar entreprenörskap, risktagande och innovatio- ner kommer också bidra till en allmänt mer positiv syn på entrepre- nöriell verksamhet.
89
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Sverige har sedan länge, i internationella jämförelser, haft väl fung- erande grundläggande formella institutioner. Icke desto mindre finns det utrymme för förbättringar. Nedan pekar vi på ett antal formella ramverk som vi anser vara avgörande för Sveriges framtida entrepre- nöriella och innovativa förutsättningar. Vi har valt att ta upp den svenska arbetsmarknaden, socialförsäkringssystemen, kompetens- försörjningen, konkurrenssituationen, regelbördan, bostadsmark- nad och infrastruktur samt skattesystemet. Andra frågor som har ramverkskaraktär – t.ex. intellektuella äganderättigheter – diskuteras i samband med att dessa frågor berörs i respektive kapitel. Kompetensförsörjningsfrågan kommer närmare att tas upp i kapi- tel 5 men problemen presenteras också här. Vi inleder med arbets- marknaden.
2.3.1Arbetsmarknad och entreprenörskap
Bedömning: Regeringen bör ha beredskap för att försörj- ningsstrukturerna kan se radikalt annorlunda ut inom en relativt snar framtid, präglade av ökad rörlighet mellan olika typer av verksamheter och inkomstkällor. Rörlighet påver- kar entreprenörskap och innovation positivt men det bör utredas vilka konsekvenser det innebär för såväl trygghets- system som arbetsmarknadsregleringar och arbetsmark- nadsåtgärder. Ett ökat deltidsföretagande kan komma att kräva andra omställningsåtgärder.
Den svenska arbetsmarknaden brukar karaktäriseras som dual, en ut- veckling som accelererat sedan
30 Total arbetskraftsrörlighet är dock förhållandevis hög i jämförelse med de flesta europeiska länder (Andersson och Thulin 2008).
90
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Att arbetskraftens rörlighet och omställningsförmåga mellan jobb, branscher och regioner är avgörande för näringslivets dynamik och omvandling råder det enighet om. Frågan är om rörlighetsas- pekten också är relevant ur ett entreprenörs- och innovationsper- spektiv? Att döma av en begynnande empirisk forskning som använ- der individ- och företagsbaserad data blir svaret ett tydligt ja. Studier på svenska och danska data visar att arbetskraftsrörlighet har en stark positiv effekt på innovation mätt som patentansökningar (Kaiser m.fl. 2015, Braunerhjelm m.fl. 2016). Baserat på de teoretiska ut- gångspunkter som redovisades i föregående kapitel är det också ett intuitivt rimligt resultat. Det vill säga om kunskapen är decentralise- rad och till stora delar individberoende – enskilt eller i nätverk - kan vi förvänta oss att ökad rörlighet leder till informations- och kun- skapsspridning vilket i sin tur kan genera nya idéer och så småningom innovationer. Effekterna brukar tillskrivas bättre matchning och ut- ökade nätverk. På svenska data har det dessutom visats att ökad rör- lighet har en positiv effekt på nyetableringar (Braunerhjelm m.fl 2015). Om vi accepterar att innovation är grundbulten för fortsatt ekonomisk tillväxt har dessa rön uppenbara policyimplikationer.
Ändrade framtida försörjningsstrukturer och en fortskridande teknisk utveckling, där en mindre del än idag är lönearbete, indikerar det att den svenska arbetsmarknaden står inför betydande långsik- tiga framtida utmaningar och bör moderniseras. Parallellt förväntas en teknisk utveckling driva på en strukturomvandling av det mer tra- ditionella näringslivet. Behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan därför i framtiden öka men också kräva helt andra insatser än idag.
91
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
2.3.2Socialförsäkringssystem för entreprenörskap – från Bismarck till basinkomst?
Bedömning: Regeringen bör noga följa den internationella dis- kussionen kring socialförsäkringarnas utformning. I framtiden kan dessa behöva reformeras och göras mer portabla för att även nya och alternativa anställningsformer ska inkluderas och blir ersättningsberättigade. I det korta perspektivet bör t.ex. skillnader i socialförsäkringsersättningar (se delrapport 2015) som beror på t.ex. flera deltidsanställningar, juridisk person (enskild firma eller aktiebolag) eller hämmar rörlighet på annat sätt (t.ex. ersättning till annan än förälder vid vård av barn) identifieras och avvecklas. Detta skulle bidra till ökad rörlighet.
Den nuvarande idén om socialförsäkringar går tillbaka till Bismarcks arbetarförsäkringar som skulle garantera en viss inkomst för lönta- gare. Två alternativa vägar har förts fram i den internationella debat- ten: basinkomst och portabla förmånssystem.
De förändringar som diskuterats ovan kan förväntas sätta dagens socialförsäkringssystem under press. Tillsammans med hotet om ökad arbetslöshet pga av tekniska framsteg har det lett till att en gammal idé (som går tillbaka till åtminstone
Förespråkarna för ett basinkomstsystem hävdar att det skulle bli effektivare eftersom en flora av existerande ersättningar skulle kunna rensas ut och administrationen förbilligas rejält. Dessutom skulle livskvaliteten kunna höjas när en basinkomst möjliggör konsumtion av livets nödtorft vilket frigör tid för annat än arbete. Samtidigt som potentiella entreprenörer skulle ges ett ekonomiskt utrymme att ex- perimentera och testa idéer. En annan fördel som påtalats är att vin- ster från globalisering och tekniska landvinningar skulle kunna fördelas mer rättvist. Det skulle vara ett sätt att lindra ”medelinkomst tagarkrisen”, dvs. att i många länder har tillväxten i BNP varit frikopplad från inkomstökningar för medelklassen.
I USA (Stern 2016) har nivån 1 000 USD per månad föreslagits. Det hävdas att ett basinkomstsystem skulle vara ett betydligt effek- tivare sätt att administrera den trillion US dollar som idag hanteras av 126 statliga, delstatliga och lokala program. Ett motsvarande för-
92
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
slag för Storbritannien landar i en basinkomst på cirka 3 700 pund per år och uppges kosta endast en procent mer i relation till BNP än dagens system (Painter and Thoung 2015).
I Finland ska ett system testas i två år på 10 000 slumpvis utvalda personer och basinkomsten planeras uppgå till 550 euro per månad. Nivån påstås innebära att bidragslabyrinter kan undvikas utan att in- citament till utbildning och arbete kvävs, samtidigt som individens ekonomiska trygghet säkras.31 Likaså förbereds ett test i 19 kommu- ner i Holland. I Schweiz genomfördes nyligen en folkomröstning om att införa basinkomst som dock röstades ner med bred majoritet.
Det alternativ till basinkomst som förts fram i debatten är att i än högre grad låta socialförsäkringsförmåner och andra rättigheter (t.ex. turordningsreglerer) följa individen.32 Vidare skulle individen ges ett större inflytande över hur ihopsamlade förmåner används, t. ex. till vidareutbildning eller företagsstart.33 Singapore har till vissa delar infört ett sådant system sedan lång tid tillbaka.34 I Europa före- faller Frankrike ha kommit längst i dessa tankegångar och president Hollandes ekonomiske rådgivare, Jean
Skillnader i sociala förmåner mellan olika verksamheter och an- ställningsformer tenderar att hämma rörlighet och att öka match- ningsproblem. Samtidigt är också alternativen förknippade med be-
31 Eklund (2016).
32 I Sverige är socialförsäkringssystemen kopplade till individen men skillnader i ersättnings- nivåer föreligger mellan individer som med liknande uppgifter och lön. Likaså kan inte indivi- den själv disponera över sina insamlade förmåner.
33 Som visats av Fölster (1999) och Fölster m.fl. (2003) är det en förvånansvärt liten del av skat- terna som fördelar medel från hög- till låginkomsttagare. Istället används skatter för att fördela inkomster över en individs livscykel. Fölster (se också Bovenberg m.fl. 2012 och referenserna i artikeln) argumenterar för att obligatoriska välfärdskonton är ett betydligt effektivare sätt att sköta den den typen av fördelning.
34 Se Reitberger (2016). Dessa fonder omfattar också utbildning. 35 Se www.strategie.gouv.fr/cpa
36 Detta skulle i sin tur kunna kopplas till högskolans nya roll som diskuteras i kapitel 5.
93
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
tydande problem och är än så länge långt ifrån realistiska förslag. Ett basinkomstsystem strider för det första mot den traditionella svenska arbetslinjen. Å andra sidan arbetar vi under en förhållandevis kort period av vår livstid, kanske endast runt 10 procent när all tid för studier, pension, sjukdom och liknande summeras.37 Likaså är det enklare att förena med en mer splittrad försörjningsstruktur som diskuterades ovan.Tidigare har emellertid förkortade arbetstider och en positiv löneutveckling hängt samman med produktivitetsvinster som uppstått pga av kapitalinvesteringar och ny teknik. Att införa en arbetsfri ersättning samtidigt som produktivitetsutvecklingen (och tillväxt i flera länder) stagnerat är inte realistiskt. Dessutom är det svårt att hitta rätt nivå som kombinerar möjlighet att leva på en bas- inkomst med fortsatta incitament till utbildning och arbete. Liksom att bestämma vilka som ska omfattas av en basinkomst.
System baserade på välfärdskonton som kan förena rörlighet och portabla trygghetssystem förefaller vara en mer framkomlig väg men också den är förenad med betydande svårigheter. Portabilitet mellan olika anställningar och verksamheter är dock en tilltalande egenskap. Likaså att arbetslinjen upprätthålls. Ett problem med en övergång till ett nytt system är att det påverkar en stor del av befolkningen som har ”samlat poäng” utifrån andra förutsättningar. Hur hanteras indi- vider som väljer att inte samla några poäng alls? Tankegångarna kring basinkomst och välfärdskonton är i ett tidigt men aktivt skede. På sikt kan socialförsäkringssystemen behöva reformeras pga teknikut- veckling och ändrade försörjningsformer.38
2.3.3Den framtida kompetensförsörjningen
I en analys från Tillväxtverket (2015) hävdas att en stor del av Sveriges framtida produktivitetstillväxt kommer att vara relaterad till digitali- sering. Svenskar har över lag en hög digital kompetens idag, men ut- vecklingen går snabbt och i flera av våra konkurrentländer, som USA, Japan, Sydkorea, Kina, Storbritannien och Tyskland, görs ambitiösa
37 Se Eklund (2016) för en diskussion om basinkomst.
38 Problemen har identifierats i Socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) men från ett an- nat perspektiv som rör bristerna i träffsäkerhet och att förutse ersättningsnivåer med dagens regler. Man pekar just på arbetstagare med tidsbegränsade anställningar och de som kombine- rar sådana anställningar med eget företagande. Vi vill understryka att teknikutvecklingen riske- rar att accentuera dessa problem.
94
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
satsningar på att utbilda och anpassa arbetskraften för framtidens be- hov. Det handlar om en rad initiativ, som exempelvis regionala och nationella digitala agendor, livslångt lärande genom förändringar i grundskola, yrkesutbildning och högre utbildning, samt initiativ i samverkan med näringslivet. Områden som berörs är exempelvis big data, cybersäkerhet, sakernas internet, hälsoteknologi och super- datorer.39
Bilden av Sveriges position i den digitala ekonomin är motstridig. I ett delbetänkande från Digitaliseringskommissionen (2014) hävdar sig Sverige väl. Samtidigt visar andra rapporter att svenskar tycks halka efter i den digitala utvecklingen. Enligt en nordisk undersök- ning från konsultbolaget Accenture uppger 59 procent av arbetsta- garna i Sverige att de proaktivt lär sig nya verktyg och färdigheter, medan motsvarande siffra i Norge ligger på 83 procent. Hälften av arbetstagarna menar dessutom att företagen inte har förmåga att dra nytta av nya digitala lösningar.40 En undersökning som presenterades vid World Economic Forum i Davos med temat ”Den fjärde industri- ella revolutionen” konstaterade att Sverige har infrastruktur och nät- verk som möjliggör digitalt arbete, men saknar kompetens för att dra nytta av tekniken. Det är dessutom tveksamt hur effektivt det svenska utbildningssystemet är när det gäller digital kompetens. I en rapport från DESI hävdas att Sverige fortfarande är ett ledande land men digiatlsiering går långsammare än i andra
Bristen på kompetens inom it och digitalisering är ett allvarligt till- växthinderförmångaföretag.EnligtenrapportfrånIT&Telecomföretagen förväntas ett underskott på 60 000 personer inom hela IT och telekom- sektorn, inklusive andra verksamheter med högt
Inom skolan är samtidigt behovet av att rekrytera personal med baskunskaper inom framför allt matematik och programmering större än tillgången. Sverige har under senare år också halkat allt
39 Tillväxtanalys (2015a).
40 SvD (2016).
41 Vad som i rapproten kallas för ”lagging ahead”
42 IT&Telekomföretagen (2015).
43 Stockholms handelskammare (2014).
95
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
längre ner i OECD:s
Såväl tankesmedjan Digital utmaning som Teknikföretagen och Vinnova pekar på behovet av olika insatser för att stärka den digitala kompetensen inför framtiden.44 Politiskt tillsattes 2012 Digitaliseringskommissionen med uppgift att verka för att uppnå målet i strategin It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige.
Under 2015 presenterades utredningen Digitaliseringens transforme- rande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91), som identifierade sex strategiska områden med ett antal underliggande förslag för framtida prioriteringar i digitaliseringspolitiken; statens engage- mang, regelverk, kompetens, infrastruktur, datadriven innovation, samt säkerhet och integritet.
Kompetensförsörjningsfrågorna sträcker sig naturligtvis längre än till digitaliseringskunnande. Vi anser dock att brister på det områ- det är särskilt allvarliga mot bakgrund av den framtida utveckling som vi diskuterat i kapitlets tidigare avsnitt. I Kapitel 5 återkommer vi med förslag som berör kompetensfrågorna mer brett.
2.3.4Marknadsinträde, konkurrens och produktivitet
Bedömning: Regeringen bör verka för stärkt konkurrens och enklare marknadsinträde genom att:
––låta Konkurrensverker identifiera de branscher där Konkur- renshindren är särskilt påtagliga och bör föranleda åtgärder,
––ge Konkurrensverkets ökade befogenheter vid tillämpning av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet,
––stärka utmaningsrätten för privata företag gentemot offentliga verksamheter,
––möjliggöra ett enklare registreringsförfarande för nya företag som är Internetbaserat och kostnadsfritt.
44 Digital utmaning (2016), Teknikföretagen (2015) och Vinnova (2016).
96
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
I USA förefaller marknadskoncentration ha ökat – dvs. färre, större och äldre företag konkurrerar inom samma bransch samtidigt som nyföretagandet är begränsat till ett fåtal regioner vilka svarar för hälf- ten av nyföretagande.45 Man talar i USA om ”the decline of the start- up nation”. Skälen som lyfts fram är bl.a. ett ökat regleringstryck, t. ex. krävs en av myndigheterna utfärdad licens för 25 procent av da- gens yrken, ofta på delstatsnivå. Det hämmar rörligheten på den amerikanska arbetsmarknaden.46
I Sverige är mönstret annorlunda. För det första har entreprenör- skapet varit inne i en positiv trend sedan mitten på
Studier av bl.a. OECD (2015d) visar att inträdeshinder påverkar en ekonomi på åtminstone två sätt. Dels innebär en svag nyetable- ringstakt stagnerande eller låg produktivitetsutveckling inom före- tag redan verksamma på marknaden, dels kommer allokeringseffek- tiviteten, dvs. att kompetens eller andra produktionsresurser hamnar i de mest produktiva företagen, att försämras (Decker m.fl. 2014). Bristande konkurrens mellan företag och om produktionsresurser minskar därför sannolikheten för innovationer och ökad produktivi- tet.48 OECD har också visat att företag i frontlinjen (frontier firms) har en betydligt högre produktivitetsutveckling än andra företag
45 Större företag blir mer byråkratiska, skapar interna regleringar och hämmar produktivitets- utvecklingen. Enligt Hamel aoch Zanini (2016) arbetar 21,4 miljoner byråkrater i USA som inte bidrar med något värdeskapande. Om dessa individer sysselsattes i andra verksamheter skulle produktiviten kunna öka med 1,3 procent per år.
46 Financial Times (2016c). Sedan 2010 kan dock en ökning i USAs entreprenörskap noteras (GEM 2015).
47 Egna beräkningar med data från SCB. Resultaten kan skilja sig något beroende på om Herfindalindex (mått på koncentration av marknadsandelar) eller C4 (de fyra största företa- gens andel av försäljning) används.
48 Se också Långtidsutredningen (SOU 2015:104) om betydelsen av konkurrens för innova- tion och produktivitet. Självfallet påverkar också investeringar i såväl fysiskt som kunskapska- pital (mjukvara, marknadsföring och FoU) produktivitetstillväxten.
97
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
vilket är precis vad vi förväntar oss enligt de forskningsresultat som redogjordes för i kapitel 1. Men det bygger på en fungerande alloke- ringseffektivitet och matchning.49
Ett stort antal länder har vidtagit en uppsjö av olika åtgärder för att stimulera ett ökat nyföretagande. Ett i princip kostnadsneutralt sätt är att införa enkla Internetbaserade registreringsförfaranden samtidigt som också företagsformer förenklas.50
En viktig fråga för svenskt vidkommande är hur offentlig sektor age- rar på privata marknader (KKV 2013). Kommunala bolag förekom- mer inom en rad olika branscher och dess effekter på konkurrens och effektivitet är i bästa fall oklara, i sämsta fall negativa.51 Kommunernas roll är att vara möjliggörare, inte att driva verksamhet i kommunala bolag med begränsad insyn. Även staten äger ett bety- dande antal företag där syftet kan vara oklart. Är det ett samhälls- uppdrag bör det definieras och om det är en renodlad kommersiell verksamhet bör det analyseras om det finns någon grund för ett stat- ligt ägande eller om det är bättre att avyttra verksamheten.
Konkurrensverket drar slutsatsen att det finns skäl till att stärka konkurrensen på områden där offentliga aktörer på olika sätt är involverade. Det kan dels gälla processer och tillståndsförfarande (t.ex. bygglovsförfarande och marktilldelning), dels när kommunala aktö- rer driver verksamhet i egen regi (KKV 2013). Vi instämmer i de för- slag som tidigare förts fram om att kommunerna ska ha skyldighet att utarbeta och implementera styrdokument som ska sörja för transparens och konkurrensneutralitet, att offentliga aktörer regel- bundet ska se över sin näringsverksamhet med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning, samt att Konkurrensverket bör få beslutan- derätt vid tillämpning av reglerna om konkurrensbegränsande of- fentlig säljverksamhet.
Ett ytterligare sätt att få in privata entreprenörer i kommunala verk- samheter har varit den sk utmaningsrätten på tjänster som levereras av kommuner och landsting. Utmaningsrätten innebär att det är möjligt att lämna ett önskemål om att en del av den kommunala
49 Andersson m.fl. (2012) visar på svenska data att nyetableringar med en viss tidsfördröjning positivt påverkar produktiviteten bland de företag som redan finns på marknaden.
50 Bl.a. i Chile där ett förenklat förfarande ledde till en betydande ökning och idag sker två tredjedelar av företagsregistrering sker via Internet (www.tuempresaenundia.cl).
51 Enligt den referensgrupp som kopplats till utredningen väljer t.ex. kommunerna att sköta delar av cirkulära ekonomin (återvinning och avfallshantering) delvis iställer för att anlita pri- vata och konkurrensutsatta aktörer.
98
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
verksamheten ska upphandlas eller säljas. Det är emellertid kommu- ner och landsting själva som bestämmer om utmaningsrätt ska infö- ras och ett relativt litet antal har hittills beslutat sig för detta. En förstärkt utmaningsrätt kan vara ett sätt att underlätta för privata företag.
Omvänt kan det vara önskvärt att privat företagsamhet kan verka inom områden som tidigare varit förbehållna offentliga aktörer (och som politiken öppnat upp för sedan ett par decennier tillbaka) om det kan leda till effektivitets- och produktivitetsvinster med bibehål- len eller ökad kvalitet.52 Det bygger på tydliga funktionsspecifice- ringar och kriterier för att utvärdera privat (och offentligt) bedrivna verksamhet, kombinerat med kontroller och kännbara sanktioner om företagen inte levererar avtalad kvalitet. Det vill säga upphand- lingskompetens hos den offentlige kunden erfordras.
En bättre fungerande konkurrens och ett ökade nyetablering är ett medel för att öka innovativitet och produktivitet. Detta är i grun- den ett europeisk problem. EU:s produktivitet är cirka 25 procent lägre än i USAs och också lägre än i Kina och Sydkorea vilket på sikt urholkar konkurrenskraften (Kommissionen 2015).
2.3.5Regelbörda och entreprenörskap
Bedömning: Regleringar är särskilt betungande för små och nystartade företag. Regeringen bör accelerera regelförenklings- arbetet, säkerställa Regelrådets oberoende och överväga att inrätta en ”Entreprenörsombudsman” (EO) som i samverkan med t.ex. Regelrådet (eller annan lämplig aktör) bevakar regle- ringar men också har ett vidare mandat rörande frågor som t.ex. ”andra chansen”, konkurrens och främjandeinsatser. Alternativt kan denna funktion ligga under den omvärldsbevakande enhet som föreslås i avsnitt 2.4.7. I styrelsen för EO bör entreprenörer, myndighetsrepresentanter och akademin vara representerade.
Ett bra entreprenörskapsklimat förutsätter att regelverken och deras tillämpning inte försvårar för företag att växa och utvecklas. Reglerna måste vara ändamålsenliga, tydliga och enkla att tillämpa. I dag kan
52 Se Bergman (2013) och Eklund (2015).
99
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
detta variera beroende på i vilken utsträckning reglerna är anpassade till förutsättningar hos företag av olika storlek, i olika branscher eller med olika lokalisering. I många fall är det emellertid inte reg- lerna i sig som skapar tillväxthinder, utan snarare tillämpningen av dessa. Det kan handla om hur företagen bemöts av myndigheter, vilket stöd de kan få för att hantera dem och hur myndigheterna tolkar sina uppdrag.53
Tillväxtverket har sedan 2006 haft olika regeringsuppdrag för att följa den administrativa kostnaden för företag att hantera lagar och regler. I årsrapporten för 2015 konstaterades att trots förenklingsar- betet så ökar de administrativa kostnaderna. Man konstaterar även att det inte bara är företagens administrativa kostnader som påverkas av nya eller förändrade regler, utan även kostnader relaterade till hela företaget verksamhet (produktion, utveckling, innovation, mm.). För att få en bättre helhetsbild av regelförändringars totala kostnads- påverkan har Tillväxtverket påbörjat utvecklingen av en ny utvärde- ringsmetod. Regleringar har också visat sig medföra andra indirekta effekter som att påverka incitamentsstrukturer eller neutralisera posi- tiva effekter av t.ex. utbildningssatsningar (Ardagna och Luzardi 2010).
Sveriges regleringsnivå har ansetts vara relativt låg i en internatio- nell jämförelse. I stigande grad gäller det också på arbetsmarknads- området (OECD 2013a, 2013b). Samtidigt konstaterar OECD att om svensk arbetsmarknadsregleringen stod i paritet med den effekti- vaste bland
När det gäller regelförenklingsarbetet placerar sig Sverige enligt OECD (2014) ungefär som snittet för andra länder. Tidigare kart- läggningar i Sverige visar att 61 procent av företagen upplever regel- verken som ett tillväxhinder, varav 22 procent anser dessa vara ett betydande sådant (Tillväxtverket 2015, se också Världsbanken 2015). Samtidigt uppger en relativt stor andel mindre och medelstora före-
53 Se litteraturen om ”regulatory failure”, t.ex. Posner (1974) eller Peltzman (1976).
100
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
tag en ambition att växa, särskilt de med mellan 50 och 249 anställ- da.54 Det förefaller följaktligen finnas en potentiell tillväxtmöjlighet i företagen som riskerar att hämmas av bl.a. omfattande regleringar.
Det är framför allt regler kopplade till anställning som upplevs som kostsamma och betungande, särskilt för unga och mindre före- tag. Det handlar om sjuklöneregler, regler kring anställning och upp- sägning, samt regler kring anställdas ledighet.55 Ungefär hälften av de mindre företagen uppger att krångliga regler i samband med anställ- ningsförfarande är en anledning till att man inte vill växa genom att anställa. Tittar man på unga och nystartade företags sysselsättnings- tillväxt är den också mer blygsam än i många andra länder (OECD 2015e).
Också EU bidrar till ett snårigare regelverk. Enligt Pelkmans och Renda (2014) påverkas hela innovationskedjan av EU:s regelverk – från FoU till till kommersialisering. EU arbetar dock med att för- enkla och minska regelbördan, främst genom initiativet Regualtory Fitness and Performance Program (REFIT) som lett till Better Regulatory Agenda. Man har också tagit fram en Better Regulation Guideline. Kommissionen säger sig ha ambitionen att vara en sup- port funktion för andra myndigheter – nationella såväl som regionala och lokala – för att bidra med kunskap om hur EU:s regelverk ska och kan hanteras.
Ett exempel på utveckingen av regleringar som har direkt bäring på näringslivet visas i figur 2.12. Baserat på OECD:s statistik vad gäl- ler produktmarknadsregleringar framgår att samtliga utom två län- der har minskat sina produktmarknadsregleringar mellan 2003 och 2013: Japan och Sverige. Nivån i Sverige ligger förhållandevis högt (2013) och vi placeras oss lång bakom Nederländerna, som tidigt satte igång ett regelförenklingsarbete, och Storbritannien.
54 I en internationell jämförelse är dock tillväxtambitionen hos de yngre och nystartade företa- gen på ungefär samma nivå som snittet inom EU (OECD 2015d, Braunerhjelm m.fl. 2015).
55 I Tillväxtverkets (2015) sammanställning ingår inte skatteområdet och flera branschspeci- fika regelområdet i undersökningen (det föreligger stora branschvisa skillnader).
101
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.12 Produktmarknadsregleringar 2003 och 2013.
3,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
1,00 |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2013 |
|
0,50 |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Australien Österrike Belgien Kanada Tjeckien Danmark Finland Frankrike Tyskland Irland Italien Japan Nederländerna Norge Polen Portugal Spanien Sverige Schweiz Storbritannien |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: OECDs databaser.
Erfarenheter från andra länder tyder på att en oberoende granskning av tillkommande regler minskar onödigt regelkrångel. Detta kräves en kontinuerlig övervakning och en dialog med olika intressenter för att skapa en optimal balans mellan förutsägbarhet och stabilitet i re- gelverken (Kommissionen 2015). Just den funktionen saknas i den svenska myndighetsfloran. Som ett led i arbetet med regelförenkling beslutade regeringen under 2008 att inrätta Regelrådet – ett råd för granskning av nya och ändrade regler som påverkar företagens regel- börda (Dir. 2008:57).56
I de kontakter vi haft med entreprenörer och företagare under arbetets gång har vikten av en öppen och konstruktiv dialog med den politiska makten förts fram åtskilliga gånger. Man efterlyser en funk- tion som dels är länken mellan entreprenörena och regering, dels har ett mer övergripande perspektiv och bevakar att olika policyområ- den som berör entreprenörskap och innovation är koordinerade. En möjlighet är att upprätta en Internetbaserad kommunikationsportal som tas upp på andra ställen i rapporten. En alternativ lösning, som
56 Ett ytterligare uppdrag som Regelrådet har är att på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar för sådana förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige.
102
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
också backas upp från entreprenörshåll, är att installera en obero- ende ”Entreprenörsombudsman” (EO)som kunde föra fram entre- prenörernas frågor, utreda förslag och kunna informera i relevanta policyfrågor samt ha en övervakningsfunktion. Eventuellt skulle EO kopplas samman med Regelrådet men samtidigt få ett bredare man- dat.57 DetskulleinnebäraattRegelrådetfrikopplasfrånTillväxtverket. Eller så kunde EO vara en del av den omvärldsbevakning som vi före- slår i avsnitt 2.4.7.
2.3.6Bostadsmarknad, infrastruktur och entreprenörskap
Förslag: Regeringen bör snarast verka för en blocköverskri- dande överenskommelse vad gäller bostadspolitiken som i nulä- get har utvecklats till en hämsko på entreprenörskapets förut- sättningar. Problemen är väl kända och utredda i olika omgångar. Sveriges position som ett ett ledande land inom IT och digitali- sering är inte given, andra länder går förbi eller närmar sig Sverige. Särskilt mindre företag förefaller brista i digitalise- ringskompetens. Regeringen bör tydligt uppdra åt de samver kansgrupper som etablerats inom ramen för samverkanspro- grammen att kartlägga svagheterna och att föreslå lämpliga åtgärder för att Sverige ska kunna behålla sin position som en ledande digitaliseringsekonomi.
Innovation sker främst i täta miljöer – städer – ofta karaktäriserade av en betydande rörlighet och interaktion mellan individer och före- tag. En väl fungerande bostadsmarknad är följaktligen centralt för innovationsdrivna miljöer och för entreprenörernas möjligheter att utveckla sina idéer. Det svenska bostadsbyggandet har sedan lång tid fallit tillbaka (figur 2.13) vilket accentuerades under krisens inle- dande år
57 Andra ombudsmän, t.ex. Diskrimineringsombudsmannen, kan vara en förebild för EO.
103
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
reviderade prognos från oktober 2015 ökar byggbehovet i storstads- regionerna (Göteborg, Malmö och Stockholm) från 558 000 till 705 000 nya lägenheter för de kommande elva åren. Då har inte hän- syn tagits till den ökande flyktingströmmen under sommaren 2015, vilket innebär att prognosen kan behöva revideras.
Figur 2.13 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus (flerbostadshus och småhus
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
1975 |
1977 |
1979 |
1981 |
1983 |
1985 |
1987 |
1989 |
1991 |
1993 |
1995 |
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
2013 |
2015 |
Källa: SCB.
Skälen till den besvärliga situationen på bostadsmarknaden är de be- tydande inlåsnings- och priseffekter som skapats av en kombination av skatteregler, avdragsmöjligheter och bostadsregleringar. Nyproduktion hämmas samtidigt som skattekonsekvenserna av att sälja sin bostad kan vara betydande. Det är i första hand ett storstads- problem och ett hot mot den potentiella tillströmningen av kompe- tens till Sveriges mest dynamiska regioner. I regel är då en annan storstad i ett annat land alternativet och inte en mindre stad i Sverige. En
104
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
En bostadsmarknad med ett diversifierat utbud som täcker olika behov måste kombineras med en effektiv infrastruktur. Det är gene- rellt en förutsättning för resursrörlighet och resursomfördelning. De offentliga investeringarna har under lång tid varit låga och under- hållet är kraftigt eftersatt. Vi efterlyser åtgärder för att i första hand få den regionala infrastrukturen att fungera.
Till den fysiska infrastrukturen hör också en väl utbyggd digital infrastruktur. Sverige tillhör de ledande länderna vad gäller digitalise- ring. Omkring åtta procent av BNP 2014 kan enligt vissa uppskatt- ningar hänföras
2.4Skatter och entreprenörskap – en internationell jämförelse
I kapitel 1 betonade vi vikten av att politiken omfattar åtgärder för att dels bygga upp och förstärka kunskapsbasen, dels att omvandla kunskap till samhällsnytta. Vad gäller båda dessa aspekter – kun- skapsuppbyggnad och omvandling – kan skatternas nivå och struk- tur förväntas ha en stor betydelse; skatter är ett kraftfullt instrument för att påverka såväl individer (konsumtion eller sparande, utbild- ning, lönearbete eller entreprenörskap) som företag
Enligt direktiven ska en internationell jämförelse göras av skatter som är relevanta för entreprenörskap. Vi kommer inte att presentera några konkreta förslag på skatteområdet men vill betona att skatte-
58 Boston Consulting Group (2015). I EU uppskattas motsvarande siffra till cirka fem pro- cent
105
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
miljön är sannolikt det viktigaste ramvillkor som omgärdar entrepre- nörskap. Vi nöjer oss med att peka ut tänkbara färdriktningar, slut- satserna lämnar vi åt läsaren.
2.4.1Institutionell konkurrens
I Sverige har bolagsskatten sänkts vid upprepade tillfällen, senast 1 januari 2013 till 22 procent. Regeringskansliet förbereder också en reform av bolagsskatten baserat i Företagsskattekommitténs arbete (SOU 2014:40) som ytterligare kan sänka den effektiva bolagsskat- ten till 16,5 procent. Den återkommande motiveringen bakom sänk- ningar i bolagsskatten är ”skattekonkurrens”, dvs. när andra länder sänker bolagsskatten måste Sverige följa med.59 Vi instämmer i det resonemanget men anser att detta inte är något som specifikt gäller för enbart bolagsskatten.
I en globaliserad ekonomi där allt på sikt blir rörligare är samma argument lika starkt (eller kommer at bli) oavsett om vi studerar in-
Vi fokuserar följaktligen på de skatter som enligt forskningslitte- raturen bedöms ha störst inverkan på entreprenörskap:
59 Inom OECD pågår omfattande arbete med att uppskatta omfattningen av och om möjligt begränsa så kallad ”Base erosion and profit shifting”, kort BEPS. En stor del av arbetet går ut på att utvärdera i vilken mån särregleringar för till exempel
106
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
2.4.2En globaliserad skattemiljö
Skattesystemets betydelse för entreprenörskap och näringslivskli- matet kan knappast överskattas, det finns en omfattande forsknings- litteratur på området.60 Ett jämförelsevis högt skatteuttag drar ner avkastningen efter skatt på både kapital- och arbetsinsatser i ett ny- startat företag. Höga skattenivåer och generösa transfereringssys- tem tenderar också överlag att minska incitamenten för entreprenör- skap. Om skattesystemet dessutom upplevs som krångligt minskar viljan att starta företag ytterligare.61
I det svenska fallet, och i länder med liknande system, spelar dess- utom det duala skattesystemet en viktig roll. Spänningarna mellan beskattningsnivåer av inkomstslagen kapital och inkomst av tjänst är betydande och har ökat sedan skattereformen i början av
Även i länder med höga skattenivåer som generellt förväntas dra ner den entreprenöriella aktiviteten (nyetableringar), kan det finnas motverkande faktorer. Detta gäller framför allt skattesystemets struktur.63 Exempelvis skulle en utbyggd arbetslöshetsförsäkring som också omfattar företagare teoretiskt kunna lindra konsekven- serna av en nedläggning av verksamheten och öka riskbenägenheten. Eller offentligfinansierad skola, vård och omsorg som är tillgänglig för alla.
60 Se t.ex. Hansson (2008) för en översikt och Birch Sørensen (2008, 2010). Den senare pre- senterar också förslag för Sverige: en enhetlig moms, avskaffad värnskatt, förenklat jobbskat- teavdrag, enhetligare kapitalbeskattning och en reformerad fastighetsskatt. Sammantaget ef- terfrågas ett helhetsgrepp över det svenska skattesystemet istället för särregleringar av enstaka skatter.
61 Braunerhjelm och Eklund (2013).
62 Asoni och Sanandaji ( 2009). Ilmakunnas (2001) visar att andelen egenföretagare minskar vid högre BNP/capita. Wennerkers m.fl. (2005) konstaterar ett
63 Övergripande om skatter används för att säkra ett rättssamhälle, bygga ut infrastrukturen, utbildningsväsende, generösa socialförsäkringssystem eller bidrag till entreprenörer eller för innovation.
107
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Internationellt konkurrenskraftiga skattesystem och skattenivåer som kan påverka entreprenörskap är således en viktig del i att skapa en dynamisk och entreprenörsinriktad miljö. Samtidigt är interna- tionella jämförelser svåra. En begränsande aspekt är att potentiella entreprenörer påverkas i olika utsträckning av olika typer av skatter, direkta och indirekta, och skattesatser. Omständigheter som försvå- rar jämförelser har att göra med enskilda länders specialfall och sär- regleringar, duala respektive
2.4.3Sverige i en internationell jämförelse – skattenivåer
En startpunkt kan vara Världsbankens ”Ease of Doing Business” rapport där ett stort antal faktorer som bedöms påverka förutsätt- ningarna för att driva företag vägs ihop i totalt 189 länder. En av de dessa är ”Paying taxes” som i sin tur är en sammanvägning av bland annat skattesatser, men även antal skatteinbetalningar och uppskat- tad tidsåtgång för att fullfölja rapporteringen till myndigheterna i respektive land. Total skattenivå räknas ut baserat på beskattning av företagets vinst (bolagsskatt) samt skatt på inkomst och socialavgif- ter, men även ”other taxes” som miljö- och fastighetsskatter. Totalt placerar sig Sverige på plats 37 inom ”Paying taxes”. Våra nordiska grannländer Norge, Finland och Danmark ligger däremot alla bland de 20 främsta nationerna. Det bör påpekas att ”Doing Business” mätningen är ett relativt trubbigt verktyg men tillhandahåller å andra sidan ett någorlunda standardiserat mått.
Tittar vi på det totala skattetrycket har det sjunkit i Sverige (figur 2.14), även om vi fortfarande tillhör de länder som har bland de hög- sta skatteuttagen(för 2014 cirka 42,7 procent). Sverige har dock läm- nat över topplaceringen till Danmark som landet med högst andel skatteintäkter av BNP. I en internationell jämförelse är skatteuttaget dock fortfarande högt. Genomsnittet i OECD 2013 var 34,2 procent.
108
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Figur 2.14 Skatteintäkter som andel av BNP 2014 (procent)
Danmark
Frankrike
Belgien
Finland
Italien Österrike Sverige Norge Island Ungern Slovenien Tyskland Grekland Portugal Tjeckien Spanien Estland
Storbritannien Israel Slovakien Kanada Irland Schweiz USA Korea
0 |
10 |
20 |
30 |
40 |
50 |
60 |
Källa: OECDs databaser.
Otvetydigt har skattesystemet stor inverkan på såväl innovation som möjligheterna till att starta, driva och utveckla företag. Om ett högt skatteuttag leder till fler eller färre företagare är dock en fråga som behöver besvaras empiriskt. En enkel korrelation mellan entreprenör- skap och totalt skattetryck (figur 2.15) visar på ett negativt samband.64
64 Sambandet är inte kausalt.
109
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.15 Skatter som andel av BNP (laggad ett år) och andel av befolkningen i åldrarna
Andel entreprenörer (TEA), %
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0 |
10 |
20 |
30 |
40 |
50 |
60 |
Skatter som andel av BNP (ett års lag), %
Källa: OECDs databaser och GEM (2015).
2.4.4Entreprenörsskatter –
När en individ står inför valet att starta ett företag, söka ett arbete eller fortsätta sin anställning kommer beslutet baseras i en mer eller mindre noggrann avvägning mellan risk och förväntad avkastning (Parker 2009).65 Risk och avkastning kan ses i ett relativt brett per- spektiv, det är inte enbart ekonomiska faktorer som styr valet. Riskerna kan handla om att satsat kapital går förlorat, att den poten- tiella företagaren skulle få svårt att återigen få en anställning om fö- retaget inte bär sig eller att livet som företagare kan komma att inne- bära längre arbetsdagar och mindre fritid. Avkastningen behöver heller inte bara vara ekonomisk utan kan också handla om möjlighet
65 Vi bortser från det sl nödvändighetsföretagandet som uppstår pga. att inga möjligheter till anställning föreligger.
110
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
att förverkliga en idé och få friare arbetstider. men på kostnadssidan i den kalkylen ingår skatter som påverkar företaget, främst
Bolagsskatt
Bolagsbeskattning nämns av bland annat OECD som en av de mest tillväxtskadliga skatterna. Flera
Figur 2.16 Bolagsskatteintäkter som andel av BNP,
6,0 |
|
|
5,0 |
|
|
4,0 |
Danmark |
|
|
Frankrike |
|
3,0 |
Tyskland |
|
Japan |
||
|
||
2,0 |
Sverige |
|
USA |
||
|
||
1,0 |
OECD |
|
|
||
0,0 |
|
Källa: OECDs databaser.
111
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.17 |
Bolagsskattesats |
|
|
|
|||||||||||
45,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danmark |
25,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tyskland |
|
20,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Japan |
|
15,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
10,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USA |
|
5,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
Källa: OECDs databaser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges bolagsskattenivå (22 procent)är lägre än genomsnittet i
66 Sverige sänkte den statliga bolagsskatten från 28 procent till 26,3 år 2009, och från och med 1 januari 2013 till 22 procent. Samtidigt har möjligheterna till skatteplanering via s.k. ränte- snurror begränsats.
67 Sveriges Radio. Företagsskattekommitténs (SOU 2014:40) huvudförslag innebär att den effektiva bolagsskatten i Sverige sänks till 16,5 procent. Detta på grund av att företaget får ett s k finansieringsavdraget för en del av resultatet. Dock kommer den nominella nivå fortfarande vara 22 procent. Samtidigt innebär Företagsskattekommitténs förslag att den effektiva be- skattningen ökar för vissa högbelånade sektorer som fastighetssektorn då begränsningar av ränteavdrag införs.
68 Finansministeriet 2016.
112
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Kapital- och utdelningsskatter
Teoribildningen om skatt på utdelning och kapitalvinster brukar in- delas i den traditionella och den nya synen. Enligt den förstnämnda är skatt på utdelningar snedvridande för både nya och existerande företag (inlåsning och högre avkastningskrav), medan den nya synen hävdar att skatt på utdelningar inte är snedvridande för existerande företag (Auerbach 2002). Kapitalvinstskatt har dock snedvridande effekter för både nya och existerande företag enligt båda synsätten, dvs. avkastningskravet före skatt ökat vilket drar ner investeringarna (Henrekson och Sanandaji, 2014).
I sammanhanget bör också
Slutsatserna av forskningen är att höga kapital- och utdelnings- skatter leder till inlåsningseffekter och har en negativ effekt på den förväntade avkastningen på entreprenöriella satsningar och till- gången på kapital. Därmed påverkas också valet mellan lönearbete och ett riskfyllt entreprenörskap.69
I Sverige ligger skattesatserna för kapitalinkomster fortfarande över
69 Samtidigt ska påpekas att det är svårt att svårt att generalisera resultaten av empiriska studier beroende på institutionella skillnader mellan länder (Henrekson och Sanandaji 2014).
70 Se bland annat Gompers och Lerner (1999, 2001), Da Rin m.fl. (2006), van Praag och Versloot (2007) samt Henrekson och Johansson (2010).
113
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
cent av alla företag
Figur 2.18 Skattesatser på kapitalinkomster i OECD och Sverige 2012
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48% |
48% |
|
|
|
|
|
|
|
||
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
42% |
39% |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
OECD (median) |
||
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
26% |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
||
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utdelning |
|
Kapitalvinst |
|
Räntor |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Harding (2013).
Särregler för mindre bolag
I jämförelsen ovan mellan kapitalskatterna i Sverige och OECD, togs ingen hänsyn till den särskilda beskattningen av de fåmansägda aktiebolagen. Dessa har införts för att reglera hur stor del av vin- sterna i dessa företag som ska beskattas som kapital respektive in- komst av tjänst. Bakgrunden är att den högsta marginalskatten på inkomst av tjänst är betydligt högre än beskattningen av kapitalin- komster och utdelningar. Utan denna reglering finns det en risk att många företagare skulle ta ut lägre löner och istället öka sin utdel- ning för att få skattemässiga fördelar.
Med fåmansägda aktiebolag avses företag där fyra eller färre delä- gare kontrollerar 50 procent av aktierna. Det går inte att undvika re- gelverket genom att sprida sitt ägande inom familjen. Alla närstå- ende räknas som en aktieägare.
114
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Regelverket innebär att delar av både utdelningen och kapitalvin- sterna i fåmansägda aktiebolag kan beskattas med högsta marginalin- komstskatt. För dessa företag kan delar av kapitalinkomsterna och utdelningen få en beskattning på över 60 procent. I de flesta länder varierar kapitalskattesatserna för olika typer av företag. En studie från Grant Thornton, som utförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv, redovisar de lägsta respektive högsta kapitalskattesatserna i åtta län- der (figurerna 2.19 och 2.20).71 Resultaten visar att fåmansbolagsreg- lerna medför att de högsta kapitalskattesatserna i Sverige ligger be- tydligt över de högsta nivåerna i våra konkurrentländer.
Figur 2.19 Högsta respektive lägsta skattesats på utdelningar
70 |
60 |
50 |
40 |
30 |
20 |
10 |
0 |
Källa: Fredriksson och Abdali (2016).
71 Fredriksson och Abdali (2016).
115
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.20 Högsta respektive lägsta skattesats på kapitalvinster
70 |
60 |
50 |
40 |
30 |
20 |
10 |
0 |
Källa: Fredriksson och Abdali (2016).
Den höga nivån på fåmansbolagsbeskattningen kritiserades länge för att missgynna aktivt ägande. Det förfaller vara en anomali att ägare som tillför kompetens till ett bolag beskattas högre än passiva äga- re.72 Under
72 Se till exempel Braunerhjelm (2000).
116
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Samtidigt visar Ericson och Fall (2013) att skatteintäkterna från få- mansbolagen ökat kraftigt sedan förändringarna i regelsystemet 2006. Detta genom att utdelningarna till delägarna i fåmansbolagen stigit.
Figur 2.21 Aktieutdelning från fåmansaktiebolag
Miljarder kronor
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Källa: Ericsson och Fall (2013).
Det är svårt att dra några entydiga slutsatser om regelsystemet blivit för generöst för ägare till fåmansbolag. Än svårare är det att precise- rar den risk som det innebär att starta ett nytt företag – det varierar mellan verksamheter, individer och regioner. Att skattesystemet vä- ger dessa risker mot potentiellt stora positiva samhällsekonomiska effekter förefaller rimligt. Den individuella risken ska stå i rimlig proportion till förväntad avkastning. Till detta ska omvärldsperspek- tivet läggas, dvs. att små och nystartade företag med tillväxtambitio- ner inte beskattas hårdare i Sverige än i andra länder. Här förefaller de svenska skattesatserna vara högre än i jämförbara länder. Även vid ordinarie bolags- och utdelningsskatter har Sverige en högre skatte- sats på investeringar i aktier. När utdelningar beskattas med den hög- sta marginalskatten (60 procent) blir den totala beskattningen näs- tan dubbelt så högt som i omvärlden. Detta riskerar att leda till en kraftig konkurrensnackdel.
117
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Risken för att regelverket leder till inkomstomvandling och skat- teundandragande finns men det förefaller inte finnas belägg för att fåmansbolagsreglerna utnyttjats för att sprida delägarskapet på ett otillbörligt sätt, vilket låg till grund för införandet av
Figur 2.22 Andel delägare i Sveriges 20 största advokatbyråer och de sju största revisionsföretagen 2005 och 2013*
*För revisionsbyråer sträcker sig statistiken fram till 2012. Källa: Sveriges Advokatsamfund (2013) och FAR (2013).
Figuren ovan visar endast utvecklingen i två branscher. Men det är två av de branscher där farhågorna om delägarskap av skatteskäl har varit störst.
118
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
2.4.5Skatter på företagsbyggande
Som vi tidigare lyft fram har snabbväxande företag ett stort behov av att attrahera både kapital och kompetens. Ofta är dessa behov sam- mankopplade. Höga skatter på kompetens försvårar rekrytering av specialiserad arbetskraft, särskilt om det inte kan kompenseras av an- dra instrument som t.ex. personaloptioner. Arbetskraftskostnaderna slår direkt mot svaga kassaflöden och ökar därför kapitalbehovet i unga och växande företag. Företag med starka finanser har också lättare att locka till sig den personal de vill ha. I Henreksson och Sanandaji (2012) redovisas till exempel en studie som visar att san- nolikheten för att en företagare i USA som fått riskkapitalfinansie- ring har en doktorsexamen är 20 gånger högre än för genomsnittet.
Inkomstskatt
De höga svenska marginalskatterna försvårar inte bara för nystartade företag att rekrytera specialistkompetens utan kan också över tid på- verka tillgången på kompetens genom att avkastningen på utbild- ningsinvesteringar sjunker. Ett alternativ är att rekrytera kompetens från andra länder. Det återkommer vi till i kapitel 5.
119
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.23 Högsta marginalskatt 2015 i ett urval av länder73
Källa: OECDs databaser.
Personaloptioner
Ett beprövat sätt för att knyta till sig specialistkompetens för ett ny- startat eller ungt företag är personaloptioner. En anställning på ett nystartat företag kan upplevas som betydligt mer otrygg jämfört med en anställning vid ett etablerat företag, på ett universitet eller i offentlig sektor. Ett sätt att kompensera den lägre jobbtryggheten och en lägre lön är att personalen tilldelas personaloptioner som kan innebära en förtjänst i framtiden.
Personaloptioner löser också ett annat problem. Eftersom poten- tiella investerare inte har tillgång till samma information som grun- darna/ägarna finns alltid en risk att grundarna överdriver potentialen i verksamheten för att få mer betalt. Genom personaloptioner kan investerarna skapas starka incitament för grundare och andra nyckel- personer att bli kvar vid företaget under viktiga tillväxt- och utveck-
73 Det kan noteras att enligt OECD är den högsta marginalskattesatsen i Sverige 57 procent medan den uppgår till 60 procent enligt uppgifterna från Grant Thornton i figur 6 och 7. Skillnaderna beror på vilken kommunal skattesats som använts i beräkningarna.
120
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
lingsfaser. En eventuell värdestegring i optionerna underlättar dess- utom för grundaren att eventuellt köpa tillbaka företaget om investerarna vill göra en exit.
Personaloptioner kan således ha en avgörande betydelse för snabbväxande innovativa företag när det gäller att rekrytera (och be- hålla) kompetens, attrahera kapital och stärka sina kassaflöden.74 Mot bakgrund av att snabbväxande företag – gaseller – visat sig svara för en oproportionerligt stor andel av sysselsättningsökningen före- faller det angeläget att svenska företag verkar i en skattemiljö som jämförbar med andra länders.75 Optionslösningarna anses vara en av framgångsfaktorerna bakom många av de snabbväxande företagen i Silicon Valley i USA. Bengtsson och Hand (2012) visar t.ex. att tre fjärdedelar av de amerikanska företag som fått
Optionsbeskattning i Sverige relativt andra länder
Det är svårt att jämföra skattesatserna på optionsvinster i olika län- der. Det beror på att skatterna kan variera inom länder beroende på bland annat storleken på företagen som utfärdat dem och storleken på optionsvinsterna. Flera länder har speciallösningar för perso- naloptionsprogram där bara vissa typer av företag kan kvalificera sig för den lägre beskattningen. I Henrekson och Sanandaji (2013) re- dovisas en undersökning som författarna genomfört tillsammans med revisionsföretaget PWC. Uppgifterna gäller 2012 och jämförel- sen har gjorts under vissa förutsättningar för att jämförbarhet ska nås mellan länder.
74 Se Braunerhjelm m.fl. (2012) för en beskrivning av företagets olika tillväxtfaser och bety- delse av personaloptioner.
75 Demar och Wennberg (2010), Henrekson och Johansson (2010) och Daunfeldt m.fl. (2011).
121
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.24 Optionsbeskattning i ett urval av länder
Källa: Henrekson och Sanandaji (2013).
Den höga beskattningen i Sverige är ett resultat av att vinster från personaloptioner beskattas som inkomst av tjänst. Det vill säga de beläggs med både arbetsgivaravgifter och den högsta marginalskat- tesatsen. Om vi jämför den svenska optionsbeskattningen med skat- tesatsen i USA är det inte förvånande att optionslösningar är betyd- ligt vanligare i USA.
Detaljerade uppgifter om optionsbeskattningen i 30 länder har för utredningens räkning tagits fram av Stockholms Universitet (ta- bell 2.1). Optionsbeskattning är för de flesta länder komplex och i tabellen framgår bara huvuddragen.76 Det finns en rad specialfall och särregleringar, progressiviteten i skatteskalorna påverkar den slutliga skattenivån. Storbritannien och USA har olika typer av per- sonaloptioner (kvalificerade och andra) som påverkar skatten och det förklarar skillnaderna figuren ovan och tabellen vad avser skat- teuttaget i Storbritannien.
76 För detaljerade uppgifter hänvisas till den underliggande sammanställningen.
122
SOU 2016:72 Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren?
Tabell 2.1 Optionbeskattning i 30 länder. Förmånsbehandling, skattenivåer och sociala avgifter
Land |
Förmånliga regler |
för |
Skattesats procent, |
Sociala avgifter |
|
personaloptioner |
|
intervall |
|
|
|
|
|
|
Australien |
|
Ja |
Nej |
|
Belgien |
|
Ja |
Nej |
|
Bulgarien |
|
Nej |
Ja |
|
Cypern |
|
Nej |
Ja |
|
Danmark |
|
Nej |
Progressiv upp till 51,5 |
Ja |
Estland |
|
Ja |
20 |
Ja |
Finland |
|
Nej |
Nej |
|
|
|
|
kommunalskatt |
|
Frankrike |
|
Nej |
Ja |
|
Grekland |
|
Nej |
Ja |
|
Irland |
|
Nej |
Ja |
|
Italien |
|
Nej |
Nej |
|
Kroatien |
|
Nej |
Ja |
|
Lettland |
|
Ja |
15 (om option |
Nej |
|
|
|
behålls i 36 mån) |
|
Litauen |
|
Nej |
15 |
Ja |
Luxemburg |
|
Ja |
Ja |
|
Malta |
|
Nej |
Ja |
|
Nederländerna |
|
Nej |
Ja |
|
Norge |
|
Nej |
27 |
Ja |
Polen |
|
Nej |
Ja |
|
Portugal |
|
Nej |
Ja |
|
Rumänien |
|
Ja |
16 |
Nej |
Slovakien |
|
Nej |
Ja |
|
Slovenien |
|
Nej |
Ja |
|
Spanien |
|
Ja |
Ja |
|
Storbritannien |
|
Ja |
Nej (huvudregel) |
|
Tjeckien |
|
Nej |
15 |
Ja |
Tyskland |
|
Nej |
Ja |
|
Ungern |
|
Ja |
16 |
Ja |
USA |
|
Ja |
Nej |
|
Österrike |
|
Ja |
Ja |
|
|
|
|
|
|
Källa: Underlag sammanställt av Hansson och Österman (2016).
123
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Av tabellen kan utläsas att i 11 av de 30 länderna behandlas perso- naloptioner skattemässigt förmånligt i något avseende. Vidare utgår inga sociala avgifter på personaloptioner (förmånsvärde eller realisa- tionsvinster) i åtta av länderna. Notera att en förmånlig behandling av personaloptioner inte med automatik innebär att inkomster från dessa är befriade från sociala avgifter.
Huvudregeln är följaktligen att personaloptioner behandlas som andra inkomster (även om det intäktsslaget kan vara kapital) och be- läggs med sociala avgifter. Det som är intressant för svenskt vidkom- mande och ur ett konkurrensperspektiv är den sammanlagda effek- ten av skatter och socialavgifter. Uppenbart kommer inget land upp i en högsta marginalskattenivå som motsvarar Sveriges (60 procent). Därefter följer ett intervall för en rad länder kring
Det intressanta är inte hur många länder som placerar sig efter el- ler före Sverige vad gäller nivåer på personalsoptionsbeskattningen. Det räcker med att ett fåtal länder gör det som i övrigt har ungefär samma förutsättningar för entreprenörskap och innovation. I en glo- baliserad ekonomi kan det påverka var ekonomiska aktiviteter lokali- seras.
I den nyligen publicerade ”Beskattning av incitamentsprogram” (SOU 2016:23) lanseras ett förslag som riktar sig till mindre företag. I detta förslag kan kvalificerade personaloptioner delas ut till ett re- ducerat pris utan att någon förmånsbeskattning behöver betalas och intehellerbehöverföretagenbetalaarbetsgivaravgifter.Beskattningen sker först när innehavet säljs och beskattas då med kapitalinkomst- skatt. Samtidigt menar utredaren att fåmansbolagsreglerna ska gälla även vid beskattning av vinster från personaloptioner. Detta innebär att i ett stort antal entreprenörsdrivna företag kommer vinsterna från personaloptionerna att beskattas som inkomst av tjänst.77
77 Regelverket är relativt komplicerat och beskattningen beror bland annat på aktieägaravtal och om det finns utomstående ägare som innehar mer än 30 procent av aktierna (undantagsregeln).
124
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
Sett i ljuset av andra länders optionsbeskattning och allt rörligare produktionsfaktorer är förslaget ett steg i rätt riktning. Det stora an- talet begränsningar gör dock förslaget mindre attraktivt. Många av de svenska företag som efterfrågat förändringar i regelverket kring personaloptioner kommer aldrig att kunna använda sig av de nya reg- lerna. Vi menar att det förslag som presenterades i SOU 2016:23 inte är tillräckligt för att skapa en miljö för företagsbyggande som anses attraktiv i ett internationellt perspektiv. Alternativ finns där skatte- effekterna kan förväntas vara begränsade.78 I perspektivet av institu- tionell konkurerns och global rörlighet är det angeläget att Sverige har ett system som matchar andra
2.4.6Innovationsbeskattning
På senare år har många länder infört så kallade patent- eller innova- tionsboxar. Dessa innebär att intäkterna från forskning och innova- tion beskattas med en lägre skattesats. Ofta rör det sig om lägre bo- lagsskatter på verksamheter som baseras på immateriella rättigheter som patent och licenser. Det är inte alltid ett krav att forskningen som rättigheterna baserar sig på har bedrivits i landet.
I länder som Irland och Frankrike har patent- och innovations- boxar funnits sedan
78 Till exempel en reviderad beskattning av teckningsoptioner, en normallönemodell för per- sonaloptioner eller att låta förslaget i (SOU 2016:23) omfatta även större företag.
79 En statlig utvärdering i Storbritannien har visat att nära 80 procent av företagen i Storbritannien ansåg att systemet hjälpt dem att behålla nyckelkompetens och över 70 procent menade att systemet förbättrat deras resultat. Se Almega (2014) för mer information.
80 Se Alstadsaeter m.fl. (2015) och Svensson (2014).
125
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
Figur 2.25 Bolagsskatt på överskott som skapats inom verksamheter som bygger på immateriella rättigheter
Sverige
China
Irland
Litauen
Portugal
Storbritannien
Cypern
Malta
Estland
Luxemburg
Belgien
Nederländerna
Ungern
Frankrike
0 |
5 |
10 |
15 |
20 |
25 |
Källa: Alstadsaeter m.fl.(2015).
En nackdel med patent/innovationsboxar är att de inte direkt leder till någon sänkning av kostnaderna för forskning och utvecklings- projekt som i de flesta fall löper under många år.81 Dessutom är det osäkert om de blir lönsamma och därmed kanske de inte får del av den sänkta bolagsskatten. Därför är det tveksamt om patent- och innovationsboxar leder till ökade satsningar på FoU. Griffith m.fl. (2011) visar att även om patentboxar ökar patentintäkterna i landet kan de totala skatteintäkterna minska.
De totala effekterna på skatteintäkterna beror till stor del på hur stora intäkterna i utgångsläget är från de verksamheter som omfat- tas. Både i Svensson (2014) och i SOU 2012:66 dras slutsatsen att skattebortfallet skulle bli relativt stort i Sverige. Detta beroende på att Sverige har relativt många registrerade patent och att de privata
Frågan kring patent- och innovationsboxarnas utbredning visavi andra stimulansåtgärder för att stimulera FoU involverar både större och minder företag. Att storföretagen fortsätter att se Sverige som ett attraktivt land för
81 Se Svensson (2014) för ett utförligare resonemang om patentboxars fördelar och nackdelar.
126
SOU 2016:72 |
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
för nystartade och mindre företag. I Andersson och Ejermo (2012) visas att 80 procent av forskningen görs i företag med fler än 250 an- ställda. Det finns också ny forskning som tyder på att de positiva externa effekterna av forskning i form av kunskapsöverföring är större från storföretagen än från mindre företag. Detta eftersom de mindre företagens forskning och utveckling oftast är mera nischad.82 Vi återkommer till åtgärder som kan påverka
Ur ett tillväxtperspektiv bör Sveriges skatteposition gentemot relevanta jämförelseländer kontinuerligt utvärderas. Forsknings litteraturen pekar på att skattemiljön är särskilt viktig för nystartade, unga företag med tillväxtambitioner. Givet Sveriges stora kunskaps- satsningar bör det finnas möjligheter till att öka antalet snabbväx- ande företag i Sverige. Enligt Europeiska kommissionen (2015) ran- kas Sverige som en ledande innovationsekonomi samtidigt som vi inte Sverige förefaller ha fler snabbväxande företag än andra länder (Teruel och de Wit 2011). Vi ligger till exempel långt under nivån i USA. Skatter är ett viktigt instrument för att få fram fler snabbväxx- ande företag.
2.4.7Förslag ramvillkor
Förslag: För att dels skaffa sig en kontinuerlig översikt vad gäl- ler de svenska ramvillkoren i en internationell kontext, dels ha ett framåtblickande perspektiv bör regeringen inrätta ett obero- ende och rådgivande organ. Det nederländska WRR (Weten schappelijke Raad voor het Regeringsbeleid, www.wrr.nl) som funnits sedan 1976 skulle kunna tjäna som förebild.. WRR anses vara oberoende, ha integritet och utvärderas kontinuerligt internt och externt.
OECD och Världsbanken (2014) understryker vikten av ramverk som tillåter experimenterande, sökande, lärande för att ta till sig ny kunskap. Det är den typen av miljöer som också genererar kreativitet och innovation. Andra förutsättningar för att skapa innovativa kul- turer handlar om öppenhet till dels tekniska framsteg, dels till han-
82 Se Bloom m.fl. (2013).
127
Värld i förändring – hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? |
SOU 2016:72 |
del, gränsöverskridande investeringar och konkurrens. Vidare beto- nas vikten av samarbete mellan privata och offentliga aktörer, särskilt för att identifiera innovationshinder. Just den senare aspekten byg- ger på att också representanter som inte tillhör det politiska etablis- semangen får möjlighet att medverka – dvs. entreprenörer, uppfin- nare och andra. Slutligen förordas att det är viktigt med en global överblick av vad som händer i andra länder för att
Det holländska WRR (Vetenskapligt råd för regeringspolitiken) skulle kunna vara förebild. Dess uppgift är ”att ge råd till regeringen angående framtida utvecklingar av stort intresse för allmänheten, med användande av ett vetenskapligt angreppssätt”. WRR har funnits se- dan
2.5Slutsatser
Teknikutvecklingen och globaliseringen innebär nya förutsättningar för entreprenörskap och innovation som delvis utmanar de svenska ramvillkoren. Omvärldsförändringarna går snabbt och graden av in- stitutionell konkurrens tilltar vilket i kombination med en ökad rör- lighet ställer krav på en anpassning av Sveriges ramvillkor. Det kräver en kontinuerlig omvärldsbevakning för att förstå hur Sverige posi- tionerar sig gentemot andra länder. Det är en svår
Vi har tagit upp sex områden där ramvillkoren bedöms vara sär- skilt viktiga för den fortsatta entreprenöriella dynamiken i Sverige: arbetsmarknad, socialförsäkringar, kompetensförsörjning, konkur- rens, regelverk samt boende och infrastruktur. Flera av dessa är lång- siktigt viktiga och bör byggas på blocköverskridande överenskom- melser. Givet de snabba omvärldsförändringar som sker och den ökande rörligheten rekommenderar vi regeringen att inrätta ett or- gan inom Regeringskansliet som ägnar sig åt omvärldsbevakning.83
83 Det skulle kunna ses som ett förstärkt och mer oberoende Innovationsråd.
128
3Hur kan livskraftiga företag
i ekonomisk kris ges en andra chans?
” Den som aldrig gjort ett misstag har aldrig provat något nytt.” (Albert Einstein)
3.1Betydelsen av en andra chans
I direktiven till denna utredning framgår att vi ska göra en översyn av lagstiftningen kring företagsrekonstruktion för att fler företag ska få en möjlighet till en andra chans. Dessa möjligheter är viktiga för ett växande entreprenörskap. Samtidigt är det inte enbart rekonstruk- tionslagstiftningen som påverkar dessa möjligheter och vi kommer därför att även analysera andra områden som kan bli nödvändiga att reformera.
Det finns ekonomisk forskning som analyserar sambandet mellan insolvenslagstiftning och entreprenörskap. Vissa slutsatser från forskningen redovisas därför som utgångspunkt för vårt arbete.
För det första bör det noteras att företagare som misslyckats med ett affärsprojekt ofta skaffat sig värdefulla erfarenheter som kan vara användbara om de får möjlighet att starta på nytt.1 Detta betyder att tidigare konkurser inte behöver vara en indikation på att risken för framtida misslyckanden är större. En studie av entreprenörer som startat om på nytt efter att ha misslyckats tidigare visade visserligen
1 Se till exempel Cope (2011).
129
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
att dessa hade större sannolikhet än andra att misslyckas igen. Men skillnaderna försvann när hänsyn togs till om motivet till deras före- tagande var nödvändighets- eller möjlighetsbaserat.2
Dessutom har möjligheterna till en andra chans stor betydelse för presumtiva företagare. Ett flertal olika faktorer påverkar motivatio- nen att engagera sig i entreprenörskap. Förutom grundläggande fak- torer som marknad, efterfrågan, tillgång till kapital m.m. är även lag- stiftning och rädslan för att misslyckas ekonomiskt med sitt entreprenörskap av stor betydelse.3 Såvitt avser lagstiftningens bety- delse i sammanhanget har forskaren Michelle J White sammanfattat forskningsläget med att ”all tillgänglig data indikerar att insolvens- lagstiftningen har en stark effekt på antalet individer som väljer före- tagande ... vår forskning visar att potentiella entreprenörer påverkas starkt av förändringar i risken för insolvens”.4
Rädslan för att misslyckas ekonomiskt i sitt företagande är störst i de stora
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har undersökt relationen och styrkan mellan olika as- pekter av insolvenslagstiftningen och särskilt det tillväxtorienterade entreprenörskapet. Studien analyserar data på landsnivå i 66 länder och resultaten stödjer Eberhart m.fl slutsatser. Bland annat visas att en gäldenärsinriktad lagstiftning som reducerar hindren för miss- lyckande uppmuntrar tillväxtorienterat och innovativt entreprenör- skap.6
Bakom rädslan att misslyckas ekonomiskt med entreprenörskap finns också kulturellt betingade faktorer som stigmatiserar den som misslyckats. Det negativa stigma som följer en konkurs medför t.ex.
2 K. Nielsen and S. D. Sarasvathy (2011). 3 Braunerhjelm m.fl. (2016).
4 White, M. J, (2001).
5 Samma rapport från Entreprenörskapsforum, s. 40 ff.
6 Tillväxtanalys (2015).
130
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
att andra drar sig för att göra affärer med företagetaren även i framti- den.7 De som väljer att starta om möts många gånger av misstro bland kunder och samarbetspartners. Europeiska studier visar att 57 procent av de tillfrågade exempelvis inte vill investera i ett företag som drivs av en person som tidigare har försatts i konkurs. Nästan hälften av de tillfrågade är mindre villiga att beställa varor från ett sådant företag och de allra flesta skiljer inte mellan bedrägliga orsa- ker och ett misslyckande som beror på omständigheter utanför före- tagets kontroll.8 Den negativa samhällsattityden till ekonomiskt misslyckande medför att företag väntar för länge med att offentlig- göra sina ekonomiska problem, vilket minskar förutsättningar att rekonstruera verksamheten på ett lyckat sätt. Den stigmatiserande effekten påverkar inte bara entreprenörens vilja att starta nytt före- tag utan har också en avskräckande effekt på potentiella entreprenö- rer som överväger att starta företag.
Lagstiftning som reducerar riskerna för och konsekvenserna av ekonomiska misslyckanden kan alltså ge fler entreprenörer en andra chans men även få fler människor som annars skulle avstått att våga satsa på företagande.
Samtidigt kan en gäldenärsvänlig lagstiftning även ha vissa nega- tiva effekter på entreprenörsklimatet. Lagstiftning som minskar konsekvenserna av att betala tillbaka sina skulder kan i förlängningen påverka företagens möjligheter att få tillgång till krediter.9 Som ex- empel kan nämnas att det i remissvar till Nystartsutredningens för- slag om utvidgade möjligheter till skuldsanering för skulder som uppkommit i näringsverksamhet, framhållits att just det osäkerhets- moment som den föreslagna
7 Falkenhall Björn och Wennberg Karl (2010).
8 European Commission (2007).
9 Falkenhall, B. & Wennberg K. (2010).
10 Se remissvar från Finansbolagens Förening, Svenska Kreditföreningen, avseende SOU 2014:44.
11 Se särskilt yttrande av advokat Odd Swarting och remissvar av Institutet för företagsrekon- struktion avseende SOU 2015:18. Se även Lindskough (2015).
131
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
Det måste alltså ske en avvägning mellan riskreducering för gäl- denären och eventuellt försämrade kreditmöjligheter för densamme när förändringar i insolvenslagstiftningen övervägs i syfte att främja entreprenörskap.
Vi har i den här utredningen föreslagit förändrad lagstiftning kring företagsrekonstruktion men innan vi kommer in på det områ- det finns det annan lagstiftning som påverkar företagares möjlighet till en andra chans som förtjänar att lyftas fram. Det gäller statens företrädaransvar för skatter, regelverket kring kreditupplysningar samt krav vid offentlig upphandling. I flera fall är den svenska lag- stiftningen mindre gäldenärsvänlig än i våra grannländer.
3.2Företrädaransvaret förhindrar andra chanser och försvårar styrelserekryteringar
Förslag: En utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret behöver tillsättas.
Det skatterättsliga företrädaransvaret innebär att företrädare för ak- tiebolag i vissa fall kan göras ansvariga för bolagets skulder. Företrä- dare är ett relativt vitt begrepp och kan omfatta samtliga styrelsele- damöter, andra befattningsinnehavare och så kallade reella företrädare.
För att företrädaransvaret för skatter ska inträda krävs att företrä- darna agerat uppsåtligen eller uppvisat grov oaktsamhet. I praxis har tolkningen av grov oaktsamhet varit sträng. Om bolaget inte senast på förfallodagen för skatteinbetalningen ansökt om konkurs eller företagsrekonstruktion, anses det vara en grund för att företrädaran- svaret ska inträda.
Ansvaret för dessa skatteskulder är i princip solidariskt bland företrädarna. Skatteverket kan alltså välja att vända sina krav till den företrädare som har störst möjlighet att betala skulderna. För övriga skulder i ett aktiebolag finns inget personligt betalningsansvar för företrädarna. Skatteverket har därmed en särställning bland borge- närerna.
132
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Företrädaransvaret för skatter har kritiserats i flera sammanhang, bland annat av näringslivsorganisationerna.12 I mars 2015 föranledde även frågan ett tillkännagivande från riksdagen om skatterättsligt fö- reträdaransvar.13 Kritikerna menar att lagstiftningen straffar företrä- darna på ett sätt som inte står i proportion till de eventuella fel som de gjort sig skyldiga till. Att en konkursansökan kommer in en dag för sent kan alltså leda till privata mångmiljonskulder. Eftersom an- svaret i princip är solidariskt kan det också leda till att företrädare som inte gjort något fel blir betalningsskyldiga. Dagens lagstiftning kan därför innebära att företagare, på grund av sin skuldsättning, ald- rig får en praktisk möjlighet att starta en ny verksamhet.
Företrädaransvaret kan också försvåra rekrytering till styrelserna i mindre företag. Genom att rekrytera externa styrelsemedlemmar kan företag med tillväxtambitioner få tillgång till nödvändig kompe- tens och ett större nätverk. Vi har i denna utredning hört från flera framgångsrika företagare att de inte går in som externa styrelsemed- lemmar i mindre företag på grund av företrädaransvaret. Eftersom Skatteverket kan välja att driva in sin skuld från den företrädare som har störst tillgångar upplever framgångsrika företagare ofta att ris- kerna är för stora. Det kan t.ex. ha dolts för styrelsemedlemmen att skatterna inte betalats in i tid. Skatteverket kan ändå välja att kräva in skatteskulden från den externa styrelsemedlemmen som har störst finansiella tillgångar. Visserligen skulle styrelsemedlemmen kunna kräva tillbaka pengarna från någon annan ledande person i företaget, men det är långt ifrån säkert att den personen har tillräckligt med utmätningsbara tillgångar.
Företrädaransvaret försvårar därmed styrelserekryteringar samti- digt som lagstiftningen minskar möjligheten till en andra chans för företagare. Det är av stor vikt att företrädare för ett aktiebolag vidtar åtgärder så fort som möjligt när bolaget hamnar under finansiell stress. Misstänker de att företaget kommer att få problem med att sköta sina löpande utgifter och betala sina skulder måste de direkt försöka skära i kostnader och om det inte går, ansöka om konkurs eller om företagsrekonstruktion.
12 Se till exempel
13 www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2015/mar/26/
133
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
Tanken bakom det skatterättsliga företrädaransvaret är också att företagen ska vidta åtgärder – ansöka om konkurs eller företagsre- konstruktion – innan de börjar få problem med att betala sina lö- pande skatteutgifter. Innan konkursalternativet väljs är det särskilt viktigt att analysera orsakerna till den ekonomiska situationen i bo- laget och huruvida det är fråga om ett likviditetsproblem eller i grun- den är ett soliditetsproblem. Det vore olyckligt om livskraftiga bolag med en i grunden sund verksamhet, på grund av temporära likvidi- tetsproblem, väljer att gå i konkurs därför att det skatterättsliga före- trädaransvaret upplevs som mindre riskfyllt. Anställda riskerar sina arbeten och leverantörerna riskerar att inte få sina fordringar betalda. Det är därför ett väl fungerande rekonstruktionsförfarande är samhällsekonomiskt motiverat och ett viktigt komplement till kon- kursinstitutet.
Det är viktig att notera att också aktiebolagslagen reglerar insol- vensfrågor. I aktiebolagslagen finns krav på att företrädarna upprät- tar en kontrollbalansräkning om halva aktiekapitalet förbrukats.14 När en kontrollbalansräkning upprättas och bolagets finansiella styrka ska bedömas kan en marknadsvärdering av tillgångarna ske. Tidsutdräkten som bolaget har för att återställa aktiekapitalet i i kombination med en eller två extra bolagstämmor brukar vanligtvis sträcka sig upp till ett halvår. Det möjliggör att aktieägarna blir in- satta i problematiken och ges möjligheten att lösa problemet och ta sitt ansvar. Skulle tex en styrelseledamot i i ett aktiebolag inte följa aktiebolagslagen regler kring upprättandet av kontrollbalansräkning kan denne bli personligt betalningsansvarig för de skulder som bola- get har.15 Det är inte alltid enkelt för ägaren eller företagaren i det mindre bolaget att förstå hur dessa lagrum förhåller sig till varandra.
Vi anser att en fungerande företagskreditmarknad inte är bero- ende av ett skatterättsligt företrädaransvar. I våra nordiska grannlän- der omvandlas inte bolagets skulder till personliga skulder på samma sätt som i Sverige. Däremot finns andra regelverk som i vissa fall kan ge hårda straff för företrädare som inte skött sina åtaganden.
Vi har inom ramen för denna utredning inte någon praktisk möj- lighet att utforma förslag på hur reglerna om skatterättsligt företrä- daransvar skulle kunna ändras. Men vi vill ändå peka på vikten av att reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret utreds. I en under-
14 Persson Österman, Roger (2016).
15 Se t.ex. HFD
134
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
lagsrapport till denna utredning har professor Roger Persson Öster- man redovisat hur det skatterättsliga företrädaransvaret eller mot- svarande lagstiftning är utformad i andra jämförbara länder.16 Han konstaterar att i våra nordiska grannländer finns inte motsvarande lagstiftning och att det inte förefaller ha haft negativa effekter vad gäller t.ex. undandragande av skatt eller ett överutnyttjande av kon- kursinstitutet. I stället finns andra lagrum som motiverar företrä- darna att agera i tid om företaget riskerar att inte kunna betala sina skulder där också den svenska lagstiftaren skulle kunna hämta inspi- ration.
I den referensgrupp bestående av entreprenörer som har knutits till utredningen har också föreslagits att tidsutdräkten för att reglera en skatteskuld skulle utökas. I rättspraxis är det i dag närmast ett strikt ansvar som tillämpas.17 Ett motsvarande förslag har tidigare lämnats i betänkandet ”Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag” med innebörden att företrädare för en juridisk person skulle få en månad på sig att vidta åtgärder efter att skatterna förfallit till betalning.18 Denna förlängda tidsfrist skulle kunna kombineras med att Skatteverket, i samband med att skatterna förfallit till betalning, fick i uppdrag att skicka ut information till samtliga företrädare för den juridiska personen om konsekvenserna av att inte betala skatte- skulden eller vidta andra åtgärder, till exempel att påbörja företagsre- konstruktion eller begära företaget i konkurs.
Utgångspunkten för en översyn av det skatterättsliga företrädar- ansvaret är att föreslagna förändringar bör leda till att fler företrädare får information om lagstiftningen och dess konsekvenser men också till att underlätta extern styrelserekrytering. Genom att alla företrä- dare informeras om konsekvenserna av missade skatteinbetalningar minskar risken för att bli förd bakom ljuset av någon med mer insyn i den dagliga verksamheten. Även sådana förändringar i det skatte- rättsliga företrädaransvaret behöver utredas närmare, samt sannolikt om till exempel dagens skattesekretess förhindrar information till externa styrelseledamöter. Ur ett entreprenörsskapsperspektiv är det olyckligt med en lagstiftning som både försvårar styrelserekryte- ring och möjligheterna till en andra chans för livskraftiga företag.
16 Persson Österman, Roger (2016). 17 Se t.ex. HFD
135
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
3.3Betalningsanmärkningar får större konsekvenser än i våra grannländer
Kreditupplysningsföretag fyller en viktig funktion för kreditmark- naden både i Sverige och internationellt. Det skulle vara betydligt kostsammare om varje enskilt företag försökte sätta sig in i potenti- ella kunders ekonomiska läge för att avgöra om de kunde ges kredit. Upplysningsföretagen tar in information från centrala register om företagen och dess företrädare och gör sedan ofta en automatiserad bedömning av företagens betalningsförmåga. Bedömningen baseras bland annat på information om omsättning, resultat, soliditet och betalningsanmärkningar.
Standardisering av kreditbedömningarna är kostnadseffektiv men kan också leda till att företag ibland tvingas avstå från åtgärder som skulle kunna stärka ekonomin på sikt. Ett exempel kan vara att ett företag som fått betalningsproblem tar in en styrelsemedlem som har erfarenhet av att driva företag som är finansiellt pressade och eventuellt av att ha gått i konkurs. En sådan styrelserekrytering skulle försvåra företagets ekonomiska problem eftersom det skulle få en ännu sämre rating av kreditupplysningsföretagen. I de allra flesta fall ingår uppgifter om styrelsemedlemmarnas tidigare kon- kursengagemang i kreditbedömningen. Det finns också en risk att konsekvenserna av tidigare betalningsproblem blir alltför långvariga. Till exempel kan ett företag som själv gått miste om en betalning få svårt att under en kort period klara att betala sina skulder i tid. Även om problemen är av tillfällig natur ligger eventuella betalningsan- märkningar kvar flera år i kreditupplysningsföretagens register.
Det finns starka skäl att låta kreditupplysningsföretagen själva få utveckla sina kreditbedömningsmetoder och använda de indikatorer som de anser är relevanta. Konkurrensen kan driva fram alltmer för- finade modeller. Samtidigt finns det skäl att överväga vissa inskränk- ningar i uppgiftssamlandet för att utöka möjligheterna till en andra chans för företagare. I flera av våra nordiska grannländer tas betal- ningsanmärkningar bort när skulden betalats. Det gäller oavsett hur många betalningsanmärkningar företaget samlat på sig.19 I Sverige raderas en enstaka betalningsanmärkning hos kreditupplysningsfö-
19 SOU 2014:60.
136
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
retagen om skulden regleras skyndsamt. Denna anmärkning kan komma att visas igen om företaget får ännu ett betalningsföreläg- gande inom en tvåårsperiod.
Vi menar att det kan finnas skäl att ha kvar ett regelverk där upp- repade betalningsanmärkningar blir synliga även om skulderna beta- las. Det finns ett berättigat intresse från potentiella leverantörer att kunna få reda på om kunden satt i system att betala sina fakturor alltför sent. Samtidigt försvårar regelverket för företagare som ham- nat i tillfälliga betalningsproblem. Det är inte osannolikt att en före- tagare som på grund av till exempel sjukdom eller en förlorad kund får flera betalningsförelägganden under en kort tidsperiod. Det finns därför skäl att överväga om betalningsanmärkningar som uppstått under en begränsad tidsperiod (till exempel 90 dagar), ska strykas när samtliga skulder reglerats.
En annan fråga som lyfts fram till oss är när betalningsanmärk- ningarna ska visas i kreditupplysningsföretagens register. För privat- personer uppkommer betalningsanmärkningen när skulden fast- ställts av kronofogden eller en domstol. För företag uppstår anmärkningen redan vid ansökan om betalningsföreläggande. Detta kan potentiellt skapa stora problem om företag till exempel utsätts för bluffakturor. Om företagen vägrar att betala dessa fakturor kan de oseriösa företagen ansöka om betalningsföreläggande. Redan denna ansökan kan alltså skapa kreditproblem för företagen. Det har därför diskuterats om regelverket för företag ska bli likadant som för privatpersoner. Det vill säga att betalningsanmärkningar blir synliga först när fordran fastställts av domstol. Mot detta talar att uppkom- sten av betalningsförelägganden kan ge viktig kreditinformation. Vi- dare raderar kreditupplysningsföretagen redan i dag betalningsföre- lägganden från de oseriösa företag som finns på Svensk Handels varningslista.20 Det kan trots det finnas skäl att överväga vissa för- ändringar i regelverket. Några kreditupplysningsföretag redovisar svarandes inställning till ansökan om betalningsförelägganden och det kan finnas anledning att göra dessa upplysningar obligatoriska.
20 SOU 2015:77.
137
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
3.4Specifika krav på viss rating vid offentlig upphandling kan försvåra en andra chans
Förslag: Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att ta fram en handledning till hur krav på finansiell stabilitet bland leve- rantörer till offentlig sektor ska hanteras.
Vid offentliga upphandlingar är det inte ovanligt att det vid upphand- lingen ställs krav på att företagen som lämnar anbud ska uppnå en viss rating av ett specifikt kreditvärderingsföretag. Att offentliga kö- pare ställer krav på att leverantörerna ska ha en sund ekonomi är i de flesta fall en självklarhet. Om leverantörerna inte klarar att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet kan det leda till stora kostnader för skat- tebetalarna. Det kan krävas en ny upphandling och fakturor som re- dan betalats kan vara svåra att få återbetalade trots att inte leverantö- ren hållit sin del av avtalet.
Samtidigt innebär dessa krav att det i praktiken blir nästan omöj- ligt för företag att få en andra chans om de har kunder i den offent- liga sektorn. Ett företag under företagsrekonstruktion eller en före- tagare med en konkurs bakom sig kan ofta inte nå de krav på kreditrating som ställs i upphandlingarna. Som leverantör till privata företag går det att på olika sätt försöka visa att företaget kommer att klara att uppfylla alla delar av avtalet ändå. Men vid offentliga upp- handlingar är det vanligt att kreditratingen formuleras som ett skall- krav vilket diskvalificerar företaget från att delta i upphandlingen.
Det finns exempel på att skallkraven på viss kreditrating överkla- gats med framgång. I det specifika fallet gällde det ett företag som uteslutits från upphandling för att det inte nådde UCs riskklass 3.21 Kammarrätten konstaterade då att kommunen hade rätt att ställa det aktuella skallkravet, men att företaget i fråga inte hade någon värde- ring hos UC. Däremot hade företaget värderingar från andra kredit- upplysningsföretag som motsvarade UCs riskklass 3.
Företag som inte uppnår ratingkraven på grund av företagsrekon- struktionen eller tidigare betalningsproblem hjälps sannolikt inte av att vända sig till någon alternativ standardiserad kreditbedömning.
21 För en närmare beskrivning se http://upphandling24.se/
138
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Vi menar att det är ett problem att offentliga inköpare använder sig av ratingnivåer som skallkrav. Det leder till att företagsrekon- struktioner har sämre möjligheter att bli framgångsrika och att före- tag med kunder inom den offentliga sektorn har sämre utsikter till en andra chans än de som har sina kunder inom den privata sektorn.
Även vid offentliga upphandlingar bör det vara möjligt att på olika sätt visa att företaget har de finansiella resurser som krävs för att fullgöra uppdraget. Vi menar därför att Upphandlingsmyndighe- ten bör ta fram rekommendationer på hur kraven på finansiell stabi- litet hos leverantörer kan garanteras utan användandet av skallkrav på specifika ratingnivåer. Det finns mycket att vinna på att fler före- tag får en möjlighet till en andra chans.
3.5Behovet av en reformerad rekonstruktionslagstiftning
Ett sätt att reducera risken för ekonomiskt misslyckande genom konkurs är att fler företag genomgår framgångsrika företagsrekon- struktioner. Fler ansökningar om företagsrekonstruktion förutsät- ter en bredare kännedom om förfarandet, en förmåga att tolka de negativa tecknen samt att ansökan inte görs för sent så att konkurs är det enda kvarstående alternativet. För att företag inte ska välja att of- fentliggöra sina ekonomiska problem för sent krävs i sin tur att inte själva offentliggörandet omöjliggör fortsatt företagande. Affärspart- ners erhåller snabbt information om exempelvis en ansökan om före- tagsrekonstruktion genom kreditupplysningsföretagens kreditbe- vakningstjänster som uppdateras flera dagar per vecka. Därför har inte bara utformningen av insolvenslagstiftningen men även de atti- tyder som förmedlas i myndigheternas rådgivande arbete stor bety- delse.
Fortfarande används inte företagsrekonstruktioner i någon större utsträckning i Sverige. Vid LFR:s22 tillkomst år 1996 uppskattades att antalet företagsrekonstruktionsärenden årligen skulle komma att uppgå till cirka 500. Ännu så länge är vi långt ifrån detta mål. Under åren
22 Lagen(1996:764) om företagsrekonstruktion.
139
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
chans att undvika konkurs genom företagsrekonstruktion. Satt i re- lation till antalet konkurser utgör företagsrekonstruktionerna bara några få procent.
Tabell 3.1 Företagsrekonstruktioner / Konkurser
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Företagsrekonstruk- |
177 |
266 |
177 |
110 |
220 |
250 |
194 |
tioner |
|
|
|
|
|
|
|
Konkurser |
5 500 |
6 899 |
6 220 |
5 497 |
7 471 |
7 701 |
7 158 |
Antal företagsrekon- |
|
|
|
|
|
|
|
struktioner i procent |
|
|
|
|
|
|
|
av antal konkurser |
3,2 % |
3,8 % |
2,8 % |
2 % |
2,9 % |
3,2 % |
2,7 % |
Källa: Tillväxtanalys för åren
Det bör ändå framhållas att det finns tecken på att företagsrekon- struktioner blivit vanligare. Under åren
Det finns flera möjliga orsaker till det ökade intresset för före- tagsrekonstruktioner. En är att under år 2005 ändrades reglerna så att lönegarantisystemet omfattar företagsrekonstruktion och inte bara konkurs.23 Vidare är det troligt att medvetenheten om möjligheterna till företagsrekonstruktion ökat på senare år, bl.a. som en följd av att rekonstruktionsprocessen i SAAB fick stor uppmärksamhet i media.
Intresset för att inleda företagsrekonstruktioner har således ökat, men vi är fortfarande långtifrån lagstiftarens mål om 500 företagsre- konstruktioner per år. I direktiven till denna utredning framgår att de förslag vi lägger fram ska leda till att fler entreprenörer ska kunna få en andra chans. Detta åstadkoms genom fler lyckade företagsre- konstruktioner och genom att konkurser undviks. Hittills har vi en- bart studerat antalet inledda företagsrekonstruktioner. Minst lika intressant är att analysera hur många av dessa som verkligen lyckas och därmed leder till en andra chans för företaget.
23 SFS 2005:273.
140
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Problemet i detta sammanhang är att det inte finns något klart svar på frågan om vad som är en lyckad företagsrekonstruktion. Ett företag kan ha många olika aktörer runt omkring sig med skilda in- tressen i rekonstruktionen. De anställda kanske hoppas att jobben blir kvar oavsett ägarsituation. Ägaren vill undvika konkurs och be- hålla kontrollen över företaget. Borgenärerna vill kunna få en stor del av fordringar betalda och leverantörerna hoppas att deras viktiga kund fortsätter med sin verksamhet.
Olika utfall av en rekonstruktion kan därför betraktas som lycko- samt av vissa och som ett misslyckande av andra. I vissa fall kan äga- ren ha lyckats undvika konkurs men verksamheten lever endast kvar i mycket begränsad omfattning. I dessa fall är det inte ovanligt att ägaren och eventuellt borgenärerna är relativt nöjda, medan anställda och leverantörer ser rekonstruktionen som ett misslyckande. I andra fall kan ägaren ha förlorat kontrollen över företaget genom att hen tvingades till en fusion. I dessa fall kan borgenärer, leverantörer och anställda vara mer nöjda än ägaren.
I de undersökningar som gjorts av lyckosamma företagsrekon- struktioner har dessa definierats som att företaget lever kvar två år efter att rekonstruktionen inleddes. Denna definition säger inget om hur många arbetstillfällen som räddades. Det skulle kunna handla om ett företag med flera hundra anställda där nästan alla förlorat sina jobb. Men ägaren har i alla fall lyckats undvika konkurs och har nå- gon form av verksamhet kvar.
Givet våra direktiv med syftet att ge fler företagare en andra chans bedömer vi ändå att denna definition fungerar. Sannolikt underskat- tar den antalet rekonstruktioner som leder till att företagare får en andra chans. Orsaken är att en del rekonstruktioner slutar i att före- taget fusioneras med ett annat företag. I dessa fall lever inte företaget vidare med samma organisationsnummer och kommer därför ha för- svunnit ur registren när avstämningen görs efter två år. Men även i dessa fall har företagaren sluppit stigmatiseringen vid en konkurs och verksamheten har förhoppningsvis levt vidare i en annan form.
141
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
Andelen lyckade rekonstruktioner har undersökts under två tids- perioder. Under åren
Frågan är om dagens förfarande vid företagsrekonstruktion fung- erar bra om endast fjärdedel av de inledda rekonstruktionerna lyckas? Möjligtvis är denna andelsberäkning i underkant, eftersom en del konkurser undviks genom till exempel fusioner under rekonstruk- tionen. Men det finns ändå inget entydigt svar på frågan om vilken andel lyckade rekonstruktioner som är eftersträvansvärd. Detta är sannolikt en av anledningarna till att det vid LFRs införande endast gjordes en uppskattning av hur många inledda rekonstruktioner som den nya lagen skulle ge upphov till och inte antalet lyckade rekon- struktioner.
Om allt för många rekonstruktioner inleds som sedan slutar i konkurs har inte mycket vunnits. Då uppstår onödiga kostnader som i första hand drabbar borgenärerna. Det är därför viktigt att re- konstruktioner med minimala chanser att lyckas avslutas så fort som möjligt.
Samtidigt kan det inte vara rimligt att alla inledda företagsrekon- struktioner lyckas. Syftet med en företagsrekonstruktion är att en verksamhet som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, men som mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter, ska kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. Det är uppenbart att bedömningen av den långsiktiga överlevnadsförmågan är svår och ytterst osäker. Oavsett hur mycket tid och kraft som lagts på att upprätta budgetar och prognoser finns det en mängd faktorer som är i det närmaste omöjliga att förutse. Snabba förändringar i va- lutakurserna kan vara förödande för både exporterande och importe- rande företag. En storkund kan flytta sin verksamhet. Råvarupri- serna kan förändras från en vecka till en annan. Det går därmed inte att på förhand och med säkerhet avgöra vilka rekonstruktioner som kommer att lyckas.
Det är därför av betydelse hur förfarandet för företagsrekonstruk- tioner utformas. Hur undviker man att företag med små förutsätt- ningar att lyckas påbörjar ett sådant förfarande? Enligt de uppgifter vi
24 Persson A.H. &
142
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
erhållit är det få ansökningar om företagsrekonstruktioner som stop- pas av domstolen i inledningsskedet. Efter tre veckor ska det ske ett borgenärssammanträde där ytterligare underlag för bedömning av förutsättningarna för en lyckad rekonstruktion ska presenteras. Sam- mantaget är det ungefär 20 procent av de inledda rekonstruktionerna som misslyckas fram till och med borgenärssammanträdet. Sedan fal- ler alltså ännu fler ifrån. Men i minst 26 procent av fallen lyckas alltså rekonstruktionerna.
Det är svårt att dra några säkra slutsatser om hur väl rekonstruk- tionsprocessen fungerar i dag utifrån den statistik som finns tillgäng- lig. Andelen lyckade rekonstruktioner förefaller något låg men det finns inget som tyder på att om fler inledde rekonstruktioner skulle det leda till att en högre andel misslyckades. Under senare år har både antalet inledda och andelen lyckade rekonstruktioner ökat.
De yttre riskfaktorer som i förlängningen kan göra att rekon- struktionen misslyckas, kan inte automatiskt leda till att rekonstruk- tionerna stoppas på ett tidigt stadium. För att rekonstruktionspro- cessen verkligen ska leda till att fler entreprenörer får en andra chans måste en del av rekonstruktionerna misslyckas. Om 100 procent av alla rekonstruktioner lyckades är det sannolikt ett tecken på att för få rekonstruktioner inleds och inte på att systemet fungerar bra.
Vi anser därför att en reformering av lagstiftningen kring före- tagsrekonstruktioner med syfte att ge fler företag en andra chans, måste inriktas på att antalet kvalificerade ansökningar om rekon- struktioner behöver öka. Detta får inte ske till priset av att en högre andel av företagsrekonstruktionerna misslyckas. Det är av yttersta vikt att borgenärerna har förtroende för rekonstruktionsprocessen. I annat fall kommer de inte vilja gå med på ackordsuppgörelser och då kommer i stället färre företag att få en andra chans.
De reformer och förändringar i lagstiftningen som vi föreslår syf- tar därför till ett ökad medvetandegörande om företagsrekonstruk- tionsförfarandet, lägre kostnader och bättre förutsättningar för lyckade rekonstruktioner men också till att stärka borgenärernas förtroende för förfarandet.
143
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
3.6Reformer för fler och mer framgångsrika företagsrekonstruktioner – huvuddragen i utredningens överväganden och förslag
I Del 2 av detta betänkande finns samtliga författningsförslag, en be- skrivning av gällande rätt, en internationell utblick, uppgifter om ikraftträdande och författningskommentarer. I den här delen beskri- ver vi enbart översiktligt våra förslag och motiven till dessa. De handlar bland annat om att sänka kostnaderna för företagsrekon- struktion genom att ett separat ackord införs som ska kunna använ- das av främst de mindre företagen, att rätten ska kunna pröva rekon- struktörens arvode och att förfarandet koncentreras till färre domstolar. Vidare föreslår vi att gäldenärerna ska få bättre möjlighe- ter att komma ur ingångna avtal, vilket bör förbättra förutsättning- arna för lyckosamma rekonstruktioner. Samtidigt föreslår vi flera regeländringar för att förbättra borgenärernas förtroende för rekon- struktionsförfarandet. Bland annat tydliggörs kraven för att en re- konstruktion ska kunna inledas och borgenärerna ska få möjlighet att underkänna den föreslagna rekonstruktören.
3.6.1Ökad kunskap om företagsrekonstruktion
Förslag: Staten bör genom sina myndigheter öka kunskapen om möjligheterna till företagsrekonstruktion. Information om företagsrekonstruktioner bör finnas tillgängligt på bland annat verksamt.se.
Ett första hinder mot att ge fler företag en andra chans genom före- tagsrekonstruktion är att förfarandet snart 20 år efter att lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) trädde i kraft fortfa- rande är relativt okänt för många som driver företag. En given förut- sättning för att fler livskraftiga företag ska kunna ges en andra chans är att företagen har kännedom om företagsrekonstruktion. Under vårt arbete har det dock blivit tydligt att förfarandet är okänt för framför allt många små men även medelstora företag. Ett sätt att öka näringslivets kunskaper om förfarandet är att företagen i sina kon- takter med samhällets institutioner ges information om företagsre- konstruktion.
144
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
I dag finns information om hur det går till att starta ett företag, vilka regler som gäller under tiden företaget drivs och hur verksam- heten avslutas på flera olika myndigheters hemsidor. Skatteverket håller också informationsträffar för företagare. Information om fö- retagande finns på företagarsajten verksamt.se samt hos myndighe- ter som exempelvis Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Informationen om företagsrekonstruktion är dock påfallande spar- sam. På Sveriges Domstolars hemsida finns exempelvis utförlig in- formation om hur man går till väga för att ansöka om konkurs men någon motsvarande information om företagsrekonstruktion finns inte, vilket enligt vår uppfattning vore önskvärt. Detsamma gäller verksamt.se där det finns information om konkurs men inte på mot- svarande sätt om rekonstruktion. Om det från myndigheter görs sär- skilda satsningar på information om företagsrekonstruktion för att stötta näringslivets behov av kompetensförsörjning i detta avseende bör antalet företagsrekonstruktioner öka.
Ett inslag i att stödja företagens möjligheter till en andra chans är också rådgivning till företag med finansiella problem. I Sverige finns flera aktörer som arbetar med rådgivning till företag som skulle kunna vara effektiva kanaler att nå ut med information om företags- rekonstruktion. Det gäller tillexempel Almi Företagspartner AB och intresseorganisationer som Företagarna och Svenskt Näringsliv. Dessa aktörer har kännedom om vilka personer i regionen som är skickliga rekonstruktörer och som företagen i första hand bör vända sig till. I Sverige finns redan ett antal regionala initiativ som syftar till att förhindra att livskraftiga företag med finansiella svårigheter i onödan hamnar på obestånd och försätts i konkurs. Ett initiativ som pågått sedan år 1997 är Företagsakuten i Västra Götaland som drivs av Business Region Göteborg. En undersökning från år 2015 visar att över 400 företag har fått hjälp under åren
Det har även framförts önskemål till oss om inrättande av en En- treprenörsombudsman som talesman i olika frågor. Entreprenör- sombudsmannen skulle i första hand stå för en övergripande bevak-
25 www.businessregion.se/sv/foretagsakuten?
145
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
ning av företagarfrågor utifrån gällande lagstiftning och arbeta med bl.a. information och opinionsbildning. Genom att informera, ut- bilda, och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer skulle företagsklimatet i stort kunna främjas och kunskapen om vilka alternativ till en andra chans som står till buds när ett företag har finansiella svårigheter öka.
3.6.2Sänkta kostnader för företagsrekonstruktion
Förutom att öka medvetenheten bland företagen om rekonstruk- tionsförfarandet är det också viktigt att minska kostnaderna för pro- cessen. Världsbanken (2014) har i en rapport framhållit att ett snab- bare insolvensförfarande uppmuntrar till mer utlåning och ökar företagens tillgång till finansiering och att Sverige bör överväga att göra insolvensprocessen snabbare. Enligt rapporten är det svenska insolvensförfarandet mer kostsamt än i andra jämförbara OECD- länder.26 Vi föreslår fler reformer för att sänka kostnaderna för före- tagsrekonstruktioner.
Koncentration till färre domstolar
Förslag: Företagsrekonstruktionerna koncentreras till färre domstolar.
En åtgärd som behöver vidtas för att skapa ett snabbare och billigare förfarande för både borgenärer och gäldenärer hör enligt vår mening samman med utformningen av ansökningsförfarandet där en kon- centration av rekonstruktionsärendena till färre domstolar skulle ge en mer effektiv användning av resurser och kompetens. Våra när- mare överväganden finns i Del 2 i avsnitt 6.1.
26 World Bank (2014).
146
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Rekonstruktörens arvode
Förslag: Rätten ska pröva rekonstruktörens arvode.
Många företag uppfattar företagsrekonstruktionsförfarandet som dyrt. Som förfarandet är utformat i dag saknas kunskap om rekon- struktörens ersättning, vilket är en av de största utgiftsposterna i förfarandet. Det kan många gånger vara svårt för ett företag att av- göra om det av rekonstruktören begärda beloppet är en skälig ersätt- ning för uppdraget. I studien från Världsbanken (2014) konstatera- des att den största delen av kostnaderna för företagsrekonstruktion utgörs av advokat- eller rekonstruktörskostnader. För att få fram- för allt fler små och medelstora företag att använda sig av rekon- struktion är det således viktigt att göra förfarandet billigare än i dag. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa en obligatorisk domstols- prövning av rekonstruktörens ersättning för det arbete och för de utlägg som uppdraget har krävt. En obligatorisk domstolsprövning av rekonstruktörens ersättning skapar transparens och en sundare priskonkurrens. Prövningen av ersättningen torde också vara en för- utsättning för att rekonstruktören ska kunna utses till förvaltare i en efterföljande konkurs (se nedan). Våra närmare överväganden finns i Del 2 kapitel 8.1.
Separat ackord
Förslag: Införande av ett separat ackord.
Vi är av uppfattningen att det finns ett reellt behov av ett ackordsför- farande för gäldenärer som samtidigt inte behöver rekonstruera den verksamhet som bedrivs. Det kan finnas flera orsaker till att ett livs- kraftigt företag hamnar i tillfälliga likviditetsproblem som inte har med affärsidén att göra. Vi föreslår därför ett s.k. separat ackord. Det separata ackordet är avsett att vara en snabb väg till skuldnedsättning för gäldenären i fall då det i övrigt saknas behov av att rekonstruera den verksamhet som bedrivs. Förfarandet är tänkt att bli billigare, snabbare och vara särskilt attraktivt för små och medelstora företag. Våra närmare överväganden finns i Del 2 avsnitt 8.2.
147
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
Rekonstruktörens roll i efterföljande konkurs
Bedömning: Rekonstruktören som förvaltare i en efterföljande konkurs.
En rekonstruktörs erfarenheter av en företagsrekonstruktion kan vara av stort värde vid en eventuell konkurshantering. Det kan exem- pelvis vara kostnadsbesparande eftersom rekonstruktören redan känner till gäldenärsföretaget och de ekonomiska förutsättningarna och kan därför utreda konkursboet på ett effektivare sätt än en icke tidigare insatt person. Det bör därför finnas möjligheter för en re- konstruktör att bli förvaltare vid en efterföljande konkurs. Vi väljer ändå att inte föreslå några lagförändringar inom detta område. Med beaktande av senare års praxis anser vi att det inte råder någon pre- sumtion för att en rekonstruktör inte kan vara förvaltare i en gälde- närs efterföljande konkurs utan snarare att det finns flera vanligt före- kommande situationer där det är möjligt att förordna rekonstruktören som förvaltare. Våra närmare överväganden finns i del 2 avsnitt 8.1.
3.6.3Bättre förutsättningar för lyckade rekonstruktioner
För att intresset för företagsrekonstruktioner ska öka räcker det inte med information om förfarandet och sänkta kostnader. Förutsätt- ningarna för att rekonstruktionerna ska lyckas behöver också för- bättras. Vi föreslår bland annat reformer som gör att rekonstruktö- ren kommer kunna styra processen bättre, att det ska bli lättare att överlåta avtal m.m. Gäldenären och borgenärerna ska även ha möjlig- het att träffa en särskild uppgörelse, ett s.k. utvidgat ackord, om den fortsatta vägen framåt för gäldenärens verksamhet.
Rekonstruktörens samtycke
Förslag: Avsaknad av samtycke från rekonstruktören för en rättshandling som avses i 2 kap. 15 § första stycket medför att denna blir ogiltig.
148
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
När företagsrekonstruktionen inletts uppkommer vissa rättsverk- ningar. Bland annat får gäldenären inte utan rekonstruktörens sam- tycke betala skulder som uppkommit före beslutet om rekonstruk- tion eller ställa säkerhet för sådana skulder, åta sig nya förpliktelser eller överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av vä- sentlig betydelse för gäldenärens verksamhet.
Kravet på samtycke vid nämnda rättshandlingar är av central be- tydelse för att företagsrekonstruktionen ska kunna genomföras på det sätt som rekonstruktören anser bäst tjänar rekonstruktionsin- tresset. Det kan vara bristande kompetens hos ägaren eller ledningen i gäldenärsföretaget som föranlett att företaget har tillfälliga betal- ningssvårigheter. Om ledningen efter att förfarandet inletts fortsät- ter att på egen hand exempelvis ådra sig nya skulder minskar förut- sättningarna för en framgångsrik rekonstruktion avsevärt.
Om gäldenären i dag åsidosätter samtyckeskravet blir rättshand- lingen inte ogiltig. Däremot blir avtalsmotparten utan superför- månsrätt i en eventuell efterföljande konkurs. Vad rekonstruktören ytterst har att sätta emot en gäldenär är att begära företagsrekon- struktionens upphörande om samarbetet inte fungerar. I de fall en gäldenär vid några tillfällen agerar illojalt och bryter mot regeln om samtycke på ett sätt som försvårar rekonstruktionen är det ändå inte vanligt att rekonstruktören begär att förfarandet ska avslutas. Detta inte minst mot bakgrund av att gäldenären är rekonstruktörens upp- dragsgivare och är den som betalar rekonstruktörens ersättning. I de fall där rekonstruktionen har goda förutsättningar att lyckas i övrigt är det också samhällsekonomiskt ineffektivt att låta rekonstruktio- nen helt upphöra till följd av ett illojalt agerande från gäldenären.
För att stärka rekonstruktörens roll i förfarandet och förbättra möjligheterna att genomföra företagsrekonstruktioner på ett fram- gångsrikt sätt är det motiverat med en ytterligare inskränkning i gäl- denärens rätt att förfoga över sina tillgångar under förfarandet. Vi förordar att ett uteblivet samtycke från rekonstruktören ska med- föra ogiltighetsverkan för rättshandlingen i fråga om inte motparten var i god tro, dvs. inte kände till eller borde ha känt till att gäldenären var föremål för rekonstruktion och inte hade rätt att företa rätts- handlingen i fråga.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i kapitel 7.1.
149
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
Rekonstruktörens skadeståndsskyldighet
Förslag: Rekonstruktörens skadeståndsskyldighet regleras i lag.
Enligt gällande rätt kan en skadeståndstalan mot en rekonstruktör väckas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer för skador re- konstruktören orsakar vid fullgörandet av sitt uppdrag. Med beak- tande av att rekonstruktörens roll nu förstärks ytterligare bör det i förtydligande syfte finnas bestämmelser i LFR som reglerar att re- konstruktören ska ersätta skador som han eller hon vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar en borgenär i förfarandet eller gäldenären. Våra förslag i denna del innebär en samordning med konkurslagens regler om skadeståndsskyldighet för konkursförvaltare.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i avsnitt 8.1.
Gäldenärens avtal
Förslag: Reglerna om gäldenärens avtal ändras.
Vi ska enligt direktiven föreslå hur LFR och KonkL kan samordnas både materiellt och processuellt för att åstadkomma en för de inblan- dade parterna och samhället mer ändamålsenlig ordning. En ökad samordning har den stora fördelen att incitamenten för en gäldenär eller borgenär att välja ett förfarande som enbart gynnar det egna intresset minskar. Mer samordnade regler blir enklare och mer förut- sägbara för samtliga aktörer, som då slipper att överväga olika alter- nativa handlingsvägar.
Ett exempel på bristande materiell samordning mellan reglerna i LFR och KonkL är reglerna om gäldenärens avtal. Dessa skillnader kan få till följd att särintressena styr valet av förfarande på bekostnad av det allmänna borgenärsintresset och samhällsintresset, till exem- pel på så sätt att en part som önskar komma ur ett avtal har större möjligheter att göra så i konkurs än i företagsrekonstruktion. Ge- nom att ge företag under rekonstruktion bättre möjligheter att komma ur långa avtal förbättras möjligheterna för en lyckad rekon- struktion.
150
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Problematiken är inte ny och reglerna om gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion och konkurs har varit föremål för översyn dels i Förmånsrättskommitténs slutbetänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80), dels i slutbetänkandet Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag av 2007 års insolvensut- redning (SOU 2010:2).
Vi anser att nuvarande brister kan undvikas eller i vart fall minskas om regleringen utformas i huvudsak enligt de förslag som lämnats tidigare av nämnda utredningar. Det saknas anledning att göra om dessa analyser eller ompröva de slutsatser som de utredningarna har kommit fram till, särskilt mot bakgrund av att förslaget i 2007 års insolvensutredning byggde på Förmånsrättskommitténs slutbetän- kande som hade fått ett brett stöd i remissomgången.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i kapitel 7.2.
Utvidgat ackord
Förslag: Gäldenären och borgenärerna ska ha möjlighet att träffa en särskild uppgörelse, s.k. utvidgat ackord. Rätten ska efter begäran av gäldenären eller en eller flera borgenärer be- sluta om förhandling om utvidgat ackord. Vid förhandlingen ska borgenärerna rösta om uppgörelsen.
I syfte att skapa ett flexibelt system som gör resultaten av företagsre- konstruktionen mer förutsebar, dels underlättar förhandlingar mel- lan gäldenären och dennes borgenärer om den fortsatta vägen framåt för gäldenärens verksamhet föreslår vi att det ska vara möjligt för parterna att träffa en särskild uppgörelse, ett s.k. utvidgat ackord. Där klargörs vad som krävs av gäldenären för att t.ex. borgenärerna skall vara beredda att sätta ner sina fordringar, förlänga betalningsti- den, bevilja nya krediter m.m. Uppgörelsen skall fastställas av dom- stolen och kunna tvingas igenom om en majoritet av borgenärerna är positiva till en sådan uppgörelse. Ett utvidgat ackord är att se som en variant av det offentliga ackordet där lagen om företagsrekonstruk- tion i dess olika delar med undantag för vissa särskilda regler är til - lämplig.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i avsnitt 8.3.
151
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
3.6.4Åtgärder som syftar till ett högre förtroende för rekonstruktionsprocessen bland borgenärer
Att borgenärerna har förtroende för rekonstruktionsprocessen är en förutsättning för fler lyckade företagsrekonstruktioner. Om inte borgenärerna tror att rekonstruktionen kan lyckas kommer de heller inte vara intresserade av ackordsuppgörelser.
Kontakter avseende val av rekonstruktör
Förslag: Förslaget till rekonstruktör ska föregås av kontakter med borgenärerna m.m.
Enligt LFR ska rätten, när den beslutar om företagsrekonstruktion, samtidigt utse en rekonstruktör. I en ansökan ska det alltid finnas ett förslag till en person som är lämplig som rekonstruktör och har bor- genärernas förtroende. För att rätten i det enskilda fallet ska kunna ta ställning till frågan om lämplighet och förtroende måste den få kännedom om borgenärernas inställning till den person som föresla- gits. Vi förordar en ordning där det av ansökan ska framgå vilka bor- genärer som har kontaktats med anledning av den föreslagna rekon- struktören, hur borgenärerna är berörda samt om de har något att erinra mot att den föreslagna personen utses. Meningen är att gälde- nären och den blivande rekonstruktören alternativt borgenären vid framtagandet av ansökan ska ha förankrat valet av person hos borge- närerna så att inte förtroendefrågan i denna del senare utgör ett hin- der för att genomföra rekonstruktionen på ett framgångsrikt sätt.
Enligt LFR får rätten om det finns särskilda skäl att utse fler än en rekonstruktör. I syfte att hålla nere kostnaderna för förfarandet an- ser vi att det bör vara svårare än i dag att utse fler än en rekonstruk- tör. I den mån den utsedde rekonstruktören behöver ytterligare kompetens i vissa frågor är det billigare och mer ändamålsenligt att i stället anlita sakkunnigt biträde.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i avsnitt 8.1.
152
SOU 2016:72 |
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
Krav på underlag
Förslag: Högre beviskrav för företagsrekonstruktion och något mer information i ansökan.
En förklaring till att få företag ansöker om företagsrekonstruktion är att såväl borgenärer som gäldenärer saknar förtroende för rekon- struktionsprocessen. Förfarandet har i dag ett dåligt rykte, inte minst eftersom det är vanligt att en rekonstruktion misslyckas och gälde- nären senare försätts i konkurs. En orsak till detta är att kraven på att få inleda ett rekonstruktionsförsök har uppfattats som mycket låga i den praktiska tillämpningen och att gäldenärer utan utsikt att över- leva därför kan beviljas rekonstruktion. Trots att statistiken visar att tre fjärdedelar av de inledda rekonstruktionerna misslyckas är det också relativt sällan som en inledd rekonstruktion stoppas vid borge- närssammanträdet. Det är endast cirka 20 procent av rekonstruktio- nerna som upphör före eller vid det första borgenärssammanträdet.
Det är därför av betydelse hur förfarandet för företagsrekon- struktioner utformas. Hur undviker man att företag med små förut- sättningar att lyckas påbörjar ett sådant förfarande? Om utsiktslösa företagsrekonstruktioner stoppas tidigt förslösas mindre av såväl gäldenärens som borgenärernas medel i onödan. Eftersom det är få ansökningar om rekonstruktion som stoppas av domstolen såväl i inledningsskedet som vid det efterföljande borgenärssammanträdet är det enligt vår mening motiverat dels att ansökan ska innehålla mer information och därmed ge rätten ett bättre bedömningsunderlag för att avgöra huruvida gäldenären är lämplig att genomgå rekon- struktion eller inte, dels att se över de lagliga beviskraven för att få inleda och fortsätta en rekonstruktion.
Vi förordar att det i ansökan ska finnas en utförligare beskrivning av gäldenärens verksamhet samt en likviditetsbudget. Likviditets- budgeten ska visa att det finns likvida medel tillgängligt för att betala den löpande driften av verksamheten kontant under, som huvudre- gel, de första tre månaderna av företagsrekonstruktionen. Budgeten bör förhindra att ansökningar ges in slentrianmässigt och ställer krav på gäldenären att sätta sig in i sin ekonomi och verkligen analysera huruvida det finns kvarstående ekonomiska utsikter att lyckas. Det blir också tydligare för gäldenären om det finns medel att löpande betala skatter och avgifter under rekonstruktionen, vilket minskar
153
Hur kan livskraftiga företag i ekonomisk kris ges en andra chans? |
SOU 2016:72 |
risken för att ett skatterättsligt företrädaransvar aktualiseras under förfarandet. För att inte riskera att ansökan blir så tidskrävande att upprätta att den inte hinner ges in i tid, finns i vissa fall möjlighet att komplettera med budgeten efter att ansökan lämnats in.
Beviskraven för att bifalla en ansökan om företagsrekonstruktion är lågt ställda. Enligt 2 kap. 6 andra stycket LFR får ett beslut om rekonstruktion inte meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med rekonstruktionen kan uppnås. Vid tillämpningen av regeln måste rätten göra en prognos beträffande utsikterna för att en rekonstruktion kan bli lyckosam och i denna del räcker det enligt förarbetena för att bifalla ansökan att möjligheten att en rekonstruk- tion leder till att verksamheten kan rekonstrueras inte framstår som utesluten (prop. 1995/96:5 s. 180).
Genom att tidigare stoppa de företagskonstruktioner som saknar förutsättning att lyckas torde förtroendet för processen öka. Vi för- ordar därför ett något högre beviskrav vid såväl rättens inledande prövning som vid borgenärssammanträdet. Vårt förslag är därför att beslut om företagsrekonstruktion inte får meddelas, om det saknas grundad anledning att anta att syftet med rekonstruktionen kan uppnås.
Våra närmare överväganden finns i Del 2 i avsnitten 6.2 och 6.4.
Avslutande kommentar
Vår samlade bedömning är att de förslag som presenterats ovan vä- sentligt skulle bidra till att förbättra möjligheterna till en andra chans för olika typer av verksamheter. Företal i olika skede av sin verksam- het där ägaren eller entreprenören sannolikt har skiftande ambitio- ner med sitt företagande, är också i behov av olika åtgärder vid insol- vensproblem.
154
4Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation
”The times they are
4.1Samhällsutmaningar och möjligheter
Sverige liksom världen står inför en rad samhällsutmaningar med av- görande betydelse för den framtida utvecklingen. Dessa har delvis diskuterat tidigare (kapitel 2) men då med ett mer generellt anslag och mot bakgrund av de svenska ramvillkoren. Här kommer vi att ta upp de utmaningar vi anser särskilt angelägna och där också Sverige genom sitt entreprenörskap och sin innovationskapacitet har möjlig- het att göra skillnad.
Samhällsutmaningar, inom exempelvis hälsa och miljö, har fått en allt större uppmärksamhet inom EU, särskilt i EU:s flaggskeppspro- gram Innovation Union.1 I det pågående ramprogrammet Horisont 2020 har närmare €30 miljarder av totalt €77 miljarder avsatts för samhällsutmaningar. Även i USA har regeringen sedan många år styrt forskningsinsatser mot viktiga samhällsfrågor och mer utma- ningsdrivna satsningar (grand challenges) inom bland annat energi, hälsa och utbildningsteknologi.2
1 Detta fokus går åtminstone tillbaka till
2 OECD (2016).
155
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
En av de faktorer som har störst påverkan på möjligheterna att hantera de globala utmaningarna är den dramatiska utvecklingen inom kommunikations- och digitaliseringsområdet. Detta skapar förutsättningar för nya lösningar, effektivare rutiner, ökad kvalitet bättre resultat samt minskade kostnader inom t.ex. vård, omsorg och annan offentlig verksamhet samt för nya produkter och tjänster ba- serade på användning av t.ex. big data.
De tre områden som vi valt att fokusera på är
––hälsa, vård och omsorg,
––migration och urbanisering
––klimat, miljö och energifrågorna.3
Vi har lagt kompetensförsörjningsfrågorna – som är en av de största utmaningarna – i kapitel 5. Vi är medvetna om att det finns fler sam- hällsutmaningar men vi har valt dessa områden av följande skäl. För det första bedömer vi att Sverige har komparativa fördelar inom de- lar av särskilt de hälso- och klimatrelaterade utmaningarna med flera framgångsrika företag och starka klusterformationer. För det andra befinner sig Sverige i en närmast akut situation när det gäller migra- tion, urbanisering och kompetensförsörjning där problemen snarast måste lösas. Vi ser framför oss ett växande integrationsproblem, en dysfunktionell bostadsmarknad och ett potentiellt mycket stort kompetensglapp om inget görs. I ett nationellt perspektiv är det högprioriterat att angripa dessa utmaningar omgående.
Dessa samhällsutmaningar går dessutom in i varandra: befolk- ningens hälsa och arbetskraftsdeltagande är avgörande för näringsli- vet, klimateffekter påverkar hälsa och migration, migration driver på urbanisering och kompetensförsörjning är en nödvändig ingrediens oavsett vilken samhällsutmaning som vi inriktar oss mot. Samhälls- utmaningar kräver dessutom ofta tvärsektoriella samarbeten mellan olika typer av aktörer, inom exempelvis forskning, näringsliv, offent- lig och ideell sektor. Det handlar ofta om utveckling av nya sociala eller tekniska lösningar, som varken enskilda aktörer eller branscher har förutsättningar att hantera. Därför kan strategiska satsningar, nationella prioriteringar och koordinering av samverkansaktiviteter
3 Dessa liknar de prioriteringar regeringen gjort men är inte identiska (se 2016.09.prop). Dessutom skiljer vi på utmaningar och medel för att bemöta dessa (tekniska framsteg).
156
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
spela en viktig roll. Det kan också leda till bättre möjligheter för en- treprenörer att utveckla innovationer som inte bara bidrar till lös- ningar på de svenska problemen utan som även kan skapa en gro- grund för globala marknadsframgångar.
Vi inleder med hälsa, vård och omsorg följt av migration och ur- banisering. Den största tonvikten kommer dock läggas vid
4.2Samhällsutmaning 1: Effektivare hälsa, vård och omsorg
Inför mer av prestationsbaserade ersättningssystem länkat till vårdresultat, säkerställ datatillgänglighet och integritetsskydd samt premiera innovation
Förslag: Vi föreslår att statens anslagstilldelning i högre ut- sträckning ska vara prestationsbaserad. På regional/landstings- nivå bör ersättningar vara tydligt länkad till resultat och helst omfatta hela vårdkedjan.
Utveckling av nya kvalificerade tjänster drivs delvis av tillgång på patientdata för ”big data” analyser. Staten måste säkerställa att detta kan kombineras med ett bibehållet integritetsskydd.
Vi förordar också att främjandeinsatser innefattar regionala testbäddar. Erfarenheter av insatser i andra länder (t.ex. Tysk- land) bör utvärderas och eventuellt prövas. Beträffande övriga främjandeåtgärder, se kapitel 6.
Samtliga ersättningar och stödinsatser ska kontinuerligt utvär- deras och resultaten ska utgöra grund för fördelning av anslag (se kapitel 6).
157
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
4.2.1En åldrande befolkning
En av de stora samhällsutmaningarna är den åldrande befolkningen. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd, lägst antal döda i cancer och lägst spädbarnsdödlighet. Förbättringarna har varit betydande sedan
Erfarenheterna visar att med ökande ekonomisk standard så ökar även konsumtionen av vård och omsorg. Enligt en rapport från Soci- aldepartementet (Regeringskansliet 2010) beräknades kostnaderna för
Sedan millennieskiftet har kostnaderna för hälsa- och sjukvård ökat med drygt fyra procent per år vilket är ungefär en procentenhet högre än
4 Nutek m.fl. (2007).
5 Vårdanalys (2013).
6 Regeringskansliet (2010).
7 Under perioden
8 McKinsey2016. Samtidigt skulle målet om att Sverige ska bli ledande på
158
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
prestations- och incitamentsbaserade ersättningssystem. Offentliga aktörer har en unik möjlighet att påverka och stimulera innovations- och entreprenörskapsprocesser inom hälsa, vård och omsorg.
När det gäller kvalitet så står sig delar av svensk vård väl i en inter- nationell jämförelse. I en jämförelse genomförd av Sveriges kommu- ner och landsting 2015 intar Sverige första platsen både i det kvali- tetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer och i det effektivitetsindex, som sätter kvaliteten i relation till resursförbruk- ningen9. Enligt OECD (2015) finns det dock kvalitetsbrister inom delar av vården (samordningsproblem, tillgänglighet, köer/tid, etc.) och på sikt finns risk för ett kompetensförsörjningsproblem: t.ex. utbildar sig betydligt färre till sjuksköterskor i Sverige jämfört med genomsnittet för
4.2.2Konkurrensutsättning och ökad privatisering
Vård och omsorg är en av Sveriges största tjänstesektorer. Genom ökad konkurrensutsättning har också förutsättningarna för att be- driva privat vård och omsorg ökat. 2014 fanns det cirka 12 760 pri- vata vårdgivare, med 139 000 årsanställda och en omsättning på drygt 108 miljarder kronor. Hela 93 procent av alla företag i branschen hade färre än 20 anställda och 55 procent drevs av kvinnor.10 Efter att under senare år ökat med omkring 10 procent årligen minskade till- växten under 2014 till 4,9 procent.11 Orsakerna är oklara men en tänkbar förklaring kan vara en ökad osäkerhet till följd av den pågå- ende debatten om vinster i välfärden (Braunerhjelm m.fl. 2015).
Vård och omsorg i Sverige är i huvudsak skattefinansierad, privat såväl som offentlig. År 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Med LOV kan landsting och kommuner definiera de krav som ska gälla för alla utförare inom en viss verksamhet. Patienten el- ler brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkost- nadsskydd oavsett om de anlitar privata eller offentliga utförare
9 SKL (2015).
10 Betydligt över genomsnittet på 29 procent i näringslivet.
11
159
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
inom vård och omsorg.12 Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihetssystem i primärvården, men det pågår en statlig of- fentlig utredning om att ta bort detta krav.13 Kommunerna kan själva välja om de ska införa LOV i sin omsorg eller inte. 2015 hade 176 av Sveriges 290 kommuner infört eller fattat beslut om att införa LOV, vilket var en minskning från föregående år.
Övergripande har LOV sannolikt möjliggjort för mindre företag att etablera sig i en kvinnodominerad bransch, bidragit till en ökad investeringsvilja och ökat utbudet av profilerade tjänster som inne- burit mer valfrihet för medborgarna. Ett fungerande kundvalssystem förutsätter dock informerade kunder och där kan frågetecken resas (Bergman 2013).
4.2.3Entreprenörskap och innovation inom vård och omsorg
Med utgångspunkt i ett regeringsuppdrag presenterade Nutek, Sve- riges kommuner och landsting (SKL) och Almega under 2008 ett handlingsprogram med förslag för ökat entreprenörskap och inno- vation inom vård och omsorg. Programmet innehöll sex delprogram med syfte att skapa förutsättningar för fler och växande företag, men även för utveckling och förnyelse av vård och omsorg. Det handlade bland annat om ett ökat inslag av entreprenörskap i vård- och om- sorgsutbildningarna, en nationell satsning på export och internatio- nalisering av vård och omsorg, samt fortsatt utveckling och sprid- ning av kunskap om entreprenörskap, företagande och förnyelse i vård och omsorg. Handlingsprogrammet innehöll även ett förslag om en praktisk vägledning och stöd för att underlätta offentlig upp- handling inom vård och omsorg, en riktad satsning på medfinansie- ring av affärsutveckling, kommersialisering och innovationer till mindre företag, samt en finansiell satsning på landsting och kommu- ner för utveckling av samverkansmiljöer och kommersialisering av innovationer.14
Förslagen resulterade bland annat i att Vinnova fick ett regerings- uppdrag (N2008/7291/FIN) om att bygga upp så kallade innova- tionsslussar inom hälso- och sjukvården ”Uppdrag att genomföra en
12 Vårdföretagarna (2016).
13 Välfärdsutredningen, Fi 2015:01.
14 Nutek m.fl. (2008) i samarbete med SKL och Almega.
160
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
satsning med syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården”. Syf- tet med innovationsslussarna var att ta tillvara vårdpersonalens idéer och utveckla produkter eller tjänster som kunde kommersialiseras eller bidrar till att förbättra hälso- och sjukvården. Slussarna skulle också fungera som en ingång för företag och underlätta introduktion av innovationer inom vården. Detta resulterade i att Vinnova medfi- nansierade sex slussar (Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland) med
I december 2011 fick Statistiska centralbyrån (SCB) ett fyraårigt regeringsuppdrag att förbättra statistiken om innovation i den pri- vata och offentliga sektorn. Baserat på en enkätundersökning visades att alla sjukhus och flertalet vårdcentraler som besvarade enkäten hade introducerat minst en innovation.16 Idéer och samarbeten byg- ger främst på interna samarbeten, med patienten i fokus. Över hälf- ten av vårdcentralerna och mer än 80 procent av sjukhusen uppgav samtidigt att de inte hade tillräckliga resurser för att utveckla en inn- ovation. Med utgångspunkt i dessa resultat menar SCB att det bör finnas potential för att utveckla innovationsarbetet inom sjukvården, exempelvis genom att uppmuntra externa samarbeten och implemen- tering av en mer innovationsfrämjande organisation.17 Vi vill under- stryka att utökade samarbeten är lovvärt men entreprenörskap och innovation handlar i första hand om att skapa en kultur präglad av öp- penhet, bygga strukturer för certifieringar (prövningar) och tester i vård- och omsorgsmiljöer samt ha tydliga incitament för innovativ versksamhet.
15 Vinnova (2014).
16 Knappt hälften av alla sjukhus med över 99 anställda och närmare en tredjedel av alla vård- centralerna med minst 9 anställda besvarade enkäten.
17 SCB (2015).
161
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
4.2.4Digitaliseringen skapar nya förutsättningar
Under senare år har digitaliseringen inneburit en rad nya möjligheter till effektivisering och ökad flexibilitet inom vård och omsorg. Nya innovationer har utvecklats inom en rad områden. Läkare online är ett bra exempel (Kry.se och Min doktor),
Samtidigt finns det tecken på att stelbenta regelsystem utgör hin- der för att introducera ny teknik och innovationer i vård och om- sorg. I samband med Dagens Medicins seminarium i Almedalen den 7 juli 2016 konstaterades att ny teknik redan idag möjliggör övervak- ning av pacemakerpatienter hemifrån. Men dagens ersättningssys- tem bygger ofta på fysiska besök på kliniken, vilket innebär att det blir svårt att täcka kostnaderna för investeringar i utrustning för di- gital monitorering, trots att den ökar flexibiliteten och minskar kostnaderna19. Här behövs utvecklingsinsatser och spridning av goda exempel. Stockholms läns landstings införande av ersättningssystem för knä- och höftledsoperationer är en bra förebild där ersättning ges för en hel vårdkedja. Sanktioner innebär att vårdgivarna får stå för kostnaden för omoperation om ingreppen misslyckas. Ett annat ex- empel på utveckling av ersättningsmodeller, också från Stockholms Landsting, är projektet ”Kroninnovation”. Bland annat prövas nya arbetssätt, exempelvis i vilken utsträckning videolänksbesök kan er- sätta fysiska besök på mottagningen, och effekten av att samma be- söksersättning utgår för vårdbesök som sker per videolänk som för fysiska besök. Ambitionen är att den nya ersättnings- och uppfölj- ningsmodellen som ska kunna införas 2017/2018. 20
18 Se www.UMO.se
19 Dagens Medicin (2016).
20
162
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
Andra utmaningar gäller den framtida kompetensförsörjningen inom vård och omsorg, både avseende antalet personer och typ av nya yrken som behövs. Enligt en bedömning från Vårdföretagarna kommer det att fram till 2023 behövas 225 000 nya medarbetare om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. I det samman- hanget blir frågan om digitalisering viktig. Men om större företag som Spotify har problem med att rekrytera programmerare till sin verksamhet, trots att man kan erbjuda goda lönevillkor och en kreativ arbetsmiljö, hur ska då mindre företag och offentliga aktörer inom vård och omsorgssektorn kunna konkurrera om kompetensen? Ut- bildningsinsatser, kompetensförsörjning och nya kombinationer av teknik och medicinskt professionella kommer att spela avgörande roller för att klara utmaningarna inom hälsa, vård och omsorg.
4.2.5Förstärk kopplingarna till kompletterande sektorer
Sverige har historiskt haft en stark ställning inom läkemedel, biotek- nik och medicinsk teknik, med ledande forskare, storföretag och ett stort antal mindre och nystartade företag. Trots det har de globala företagen inom life science sedan 2008 minskat antalet anställda och flyttat stora delar av sin FoU från Sverige. En orsak är den globala omstruktureringen av branschen, med ökad prispress på läkemedel och minskade forskningsinvesteringar, som bidragit till en koncen- tration av FoU till ett fåtal regioner. För att stärka utvecklingen i life
Inom projektet Agenda för hälsa och välstånd, som drivits i sam- arbete mellan 24 organisationer inom sjukvård, akademi, näringsliv, fackförbund, patient- och intresseorganisationer, presenterades för- slag på bl.a. följande åtgärder:22
21 LIF (2015).
22 Forska Sverige (2015).
163
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
•Excellent forskning och utbildning, exempelvis genom ändrade meriteringssystem för att underlätta en kombination av kliniskt vårdarbete och forskning, karriärstjänster för disputerad vårdper- sonal och ett uppdrag till nämndmyndigheten för kliniska studier om att marknadsföra Sverige som forskningsnation.
•En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus, genom ackredite- ring av universitetssjukvård, en fond för innovativa läkemedel och medicintekniska produkter och harmonisering av ersätt- ningssystem.
•En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling, med etisk insamling och delning av data samt ökat stöd till nationella databanker, biobanker och kvalitetsregister.
Sverige har en betydande fördel i tillgång till patientdata som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Digitalisering möjliggör också att nya data kan samlas in kostnadseffektivt för att användas både direkt i klinisk behandling och i forskning. Detta är en god utgångspunkt för entre- prenörskap, innovation och utveckling av kvalificerade tjänster som kan göra vården mer kostnadseffektiv utan att göra avkall på kvalitet. Stora förhoppningar knyts till ”big data” för att få fram ny kunskap, nya tjänster och organisationsformer. Tillgång till data är också en förutsättning för ett smidigt informationsutbyte mellan dels patient och vårdleverantörer, dels aktörer i vårdkedjan.
För att stärka förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och kostnadseffektiva lösningar krävs tydliga incitamentsstrukturer. Vi anser till exempel att statsbidrag som kopplas till tydliga mål och prestationer är ett sätt för staten att driva på utvecklingen. Fokus ska vara på kvalitet och resultat, inte vårdproduktion. Det skapar en bra grogrund för innovativa processer. Ambitionen bör vara att vårdgi- varna får betalt för hela vårdkedjan. Då skapas incitament för att nå kvalitetsmål och för best practice. Utvärderingar som finner att avta- lad kvalitet inte levererats ska föranleda sanktioner och minskade an- slag eller betalningsströmmar både till offentligt och privat driven vård i respektive landsting eller region.
Vi anser att det finns skäl till etablerande av ”testbäddar”, om möjligt i anknytning till andra innovationsmiljöer nära sjukhus eller andra vårdleverantörer, som åtminstone delvis har statlig finansie- ring. I möjligaste mån bör redan verksamma aktörer, som t.ex.
164
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SVEUS, utnyttjas och involveras i dessa miljöer.23 Privata entrepre- nörer bör uppmuntras att tillsammans med offentliga aktörer verka i dessa testbäddar för att utveckla vården och höja kvaliteten. Delak- tighet och medverkan av olika professioner, medborgare, patienter och anhöriga bidrar till innovation som kan höja kvaliteten och bana väg för kostnadseffektiva lösningar.
I Tyskland har ett ersättningssystem introducerats för vårdgivare som vill testa ny
För att lyckas med en digitaliseringsstrategi inom hälsa, vård och omsorg krävs såväl utbildningsinsatser på grund- och högskoleut- bildning som investeringar. Plus ett ledarskap som bejakar entrepre- nörskap, innovation och interaktion med privat sektor. Vi anser att innovationsupphandling och innovationstävlingar kan användas i betydligt högre utsträckning(se också kapitel 6). Slutligen hävdar vi att Sverige har komparativa fördelar i avancerad sjukvård med ut- vecklade patientdata och kvalitetsregisterkällor, vilket i högre grad borde kunna bidra till en ny exportnäring. Regeringen bör upp- muntra och i möjligaste mån facilitera en sådan utveckling.
23 Se
165
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
4.3Samhällsutmaning 2: Migration, urbanisering och förtätning
Inför system på flera nivåer för en snabbare arbetsmarknadsintegrering, utnyttja innovationstävlingar och uppmuntra effektivt utnyttjande av boendeytor
Förslag: Ge universitet och högskolor anslag för att organisera en ”fast track master”, inklusive ett antagningsprov, för flyk- tingar som har en högskoleutbildning. Använd kanaler som IVA:s jobbsprång för att få dessa individer på arbetsmarknaden.
Lär från andra länder, t.ex. Tyskland, som bättre lyckats med arbetsmarknadsintegrering av flyktingar.
Utlys innovationstävlingar (se avsnitt 4.6.3) riktade till entre- prenörer och andra för att hitta s.k. enkla jobb för dem med lägre utbildning,
På kort sikt bör förutsättningarna för andrahandsuthyrning och bostadsdelning öka. (De långsiktiga problemen avseende boende diskuteras i kapitel 2.)
4.3.1Utmaningar och möjligheter med migration och flyktingsströmmar
Gränsöverskridande migration är en integrerad del av urbanise- ringen. Den globala migrationen ökar och uppgick 2013 till 232 mil- joner personer, varav merparten är lokal och regional migration ut- anför OECD. Remitteringar26 från migranter till sina hemländer utgjorde enligt Världsbanken cirka 436 miljarder USD 2014, vilket är
26 De pengar som gästarbetare (i rikare länder) skickar hem till sina familjer (i fattigare länder).
166
SOU 2016:72 |
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
ungefär 3,5 gånger så mycket som det officiella utvecklingsbistån- det.27 Migranter står således för betydande ekonomiska flöden men med stor sannolikt också kunskapsflöden.
Antalet internationella flyktigar har sedan millennieskiftet legat relativt stabilt omkring
Sysselsättningen bland utrikes födda som har uppehållstillstånd eller är svenska medborgare är avsevärt lägre än bland inrikes födda. De står alltså till arbetsmarknadens förfogande. År 2014 låg arbets- lösheten bland utrikes födda på 15,5 procent, jämfört med en arbets- löshet på 7,1 procent för hela befolkningen.29 För flyktingar som fått uppehållstillstånd tar det längre tid att etablera sig på arbetsmarkna- den. Efter sju till tio är 50 procent av flyktingarna registrerade som förvärvsarbetande. Enligt SCB är 69 procent av befolkningen mellan
Inom gruppen utrikes födda varierar sysselsättningsnivån med faktorer som tid i Sverige, ålder när personen invandrade, kön och anledningen till att personen invandrade. Andra viktiga faktorer är bostadsort och utbildningsnivå. Under 1950- och
27 Regeringskansliet (2014).
28 SCB (2016). De asylsökande betraktas i nationalräkenskaperna som utländska hushåll och deras konsumtion som tjänsteexport.
29 SCB, Arbetskraftsundersökningarna: Grundtabeller årsmedeltal
167
Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation |
SOU 2016:72 |
rodde delvis på förändringar på den svenska arbetsmarknaden och en övergång från arbetskraftsinvandring till en större andel flykting- och anhöriginvandring.30
Samtidigt tycks attityderna till företagande vara mer positiva bland personer med utländsk bakgrund och tillväxtviljan är högre bland småföretag som leds av företagare med utländsk bakgrund, en- ligt Tillväxtverket.31 I rapporten Levebröd eller entreprenörskap? Om utlandsfödda personers företagande i Sverige presenterar Erik Ljungar (2007) resultaten av en studie av människor med iransk, kurdisk och chilensk bakgrund som har startat och drivit eget företag i Sverige. Ett resultat är att många av dessa personer delar en upplevelse av dis- kriminering och av att vara exkluderade, både på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Denna känsla återfinns även bland entreprenörer som startat företag för att förverkliga en affärsidé. Många av de i studien intervjuade individerna är välutbildade, men driver ofta företag som inte kräver motsvarande kvalifikationer.32
4.3.2Migration och förtätning
En av de mest påtagliga globala trenderna är urbaniseringen. Sedan några år tillbaka lever mer än hälften av världens befolkning i städer och koncentrationen ökar även i utvecklingsländerna. I Sverige bor nästan 85 procent av befolkningen i tätorter och urbaniseringen fort- sätter.33 Urbaniseringen idag handlar inte om stora omflyttningar från landsbygd till städer, utan framför allt om tillväxt i tätorter ge-