En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		15
Summary ..........................................................................		19
1	Författningsförslag.....................................................	23
1.1	Förslag till lag (0000:0000) om investeringsbolag ................	23
1.2	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken ..........................	69

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om

identitetsbeteckningar för juridiska personer .......................

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella

instrument ...............................................................................

1.5Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078)..............................................................................

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

värdepappersfonder.................................................................

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden .......................................................

104

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2009:62) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism... 106

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1268) om

investeringssparkonto...........................................................	108
1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder.........................	112

Innehåll

SOU 2016:45

1.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om
	kapitalbuffertar .....................................................................		124
1.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om
	särskild tillsyn över kreditinstitut och
	värdepappersbolag ................................................................		127
2	Inledning ................................................................		129
2.1	Uppdraget .............................................................................		129
2.2	Arbetets genomförande .......................................................		129
2.3	Betänkandets diposition.......................................................		130
3	Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen ...........		133
3.1	Den svenska fondmarknaden – en kort bakgrund..............		133
3.2	Behov av och förslag till konkurrensfrämjande åtgärder ...		134
4	Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen .....................		141
4.1	Inledning ...............................................................................		141
4.2	Vad är hållbarhet?.................................................................		141
4.3	Utvecklingen.........................................................................		142
	4.3.1	Marknadens framväxt och storlek........................	142
	4.3.2	Institutionella investerare.....................................	143
	4.3.3	Konsumenter och andra privatsparare.................	144
4.4	Vanliga metoder....................................................................		145
	4.4.1	Uteslutning............................................................	146
	4.4.2	Normbaserad genomlysning ................................	146
	4.4.3	Positivt urval och Bäst i klassen ...........................	147
	4.4.4	Aktivt ägarinflytande ............................................	147
4.5	Hållbarhet i aktivt ägda onoterade bolag ............................		149
4.6	Hållbarhet i andra tillgångsklasser än aktier .......................		150
4.7	Självreglering och andra initiativ..........................................		152
4.8	Ett dynamiskt område..........................................................		155

SOU 2016:45

Innehåll

4.9Ska eventuella krav gälla alla fondförvaltare eller bara

	förvaltare som marknadsför fonder som hållbara? .............		156
4.10	Innehållet i informationskravet och relationen till
	reglerna om marknadsföring ................................................		158
4.11	Närmare om utformningen av informationskravet ............		159
	4.11.1	Inledning ................................................................	159
	4.11.2 Reglerna för fondbolag och AIF-förvaltare.........		160
	4.11.3	Koldioxidavtryck ...................................................	163
	4.11.4	Jämförbarhet..........................................................	168
	4.11.5	Informationsregler för andra ................................	170
5	Aktiv och passiv fondförvaltning................................		173
5.1	Inledning................................................................................		173
5.2	Vad innebär aktiv respektive passiv fondförvaltning? ........		175

5.3Vissa nyckeltal och andra aspekter av betydelse

	vid utvärdering av fonder......................................................		177
	5.3.1	Omsättningshastighet ...........................................	178
	5.3.2	Tracking error........................................................	178
	5.3.3	Active share............................................................	179
	5.3.4	Aktivt ägarutövande och hållbarhetsansvar .........	181
	5.3.5	Metoder och mått för utvärdering av en fonds
		avkastning ..............................................................	181
5.4	Fondsparandet i Sverige........................................................		185
5.5	Skillnader i avgifter, aktivitetsgrad och avkastning
	mellan vissa jämförbara aktivt förvaltade fonder och
	indexfonder ...........................................................................		186
5.6	Hur fonderna beskrivs i information till fondsparare ........		193

5.7Informationskrav – gällande rätt och behov av

regelförändringar...................................................................		200
5.8 Tydligare information för ett medvetet fondval .................		203
5.8.1	Skulle investerare vara betjänta av att
	nyckeltalet Active share redovisas? ......................	204

5.8.2Behövs ett lagstadgat krav på att redovisa

Active share?..........................................................

208

Innehåll

SOU 2016:45

5.9Andra verktyg för investerare och fondsparare att göra

	ett medvetet fondval.............................................................		213
6	Associationsrättsliga fonder ......................................		217
6.1	Inledning ...............................................................................		217
6.2	Tidigare lagstiftningsärenden...............................................		218
6.3	UCITS-direktivets reglering................................................		218
	6.3.1	Allmänna bestämmelser........................................	219
	6.3.2	Självförvaltande investeringsbolag .......................	220

6.3.3Investeringsbolag som har utsett

		ett förvaltningsbolag .............................................	220
	6.3.4	Börsnoterade investeringsbolag ...........................	221
6.4	Internationell utblick ...........................................................		222
	6.4.1	Storbritannien........................................................	222
	6.4.2	Luxemburg ............................................................	226
	6.4.3	Irland......................................................................	230
6.5	Behövs associationsrättsliga fonder i Sverige?....................		233

6.6Några utgångspunkter för svenska associationsrättsliga

fonder ....................................................................................

235

6.7Vilken benämning ska svenska associationsrättsliga

fonder ha? .............................................................................	240
6.8 Den lagtekniska utformningen............................................	240

6.9Förhållandet mellan den nya lagen och lagen om

	förvaltare av alternativa investeringsfonder ........................	242
6.10	Motsvarigheter till värdepappersfonder
	och specialfonder..................................................................	243
6.11	Bolagets namn och bildande m.m........................................	244
6.12	Bolagets styrning ..................................................................	245
6.13	Revision m.m. .......................................................................	249
6.14	Bolagsstämma .......................................................................	251

SOU 2016:45 Innehåll

6.15	Aktiekapitalet samt tecknande/köp och inlösen
	av aktier..................................................................................		252
6.16	Startkapital.............................................................................		253
6.17	Olika aktieslag.......................................................................		256
6.18	Aktiers överlåtbarhet............................................................		258
6.19	Aktiebok och aktiebrev ........................................................		260
6.20	Bolagsordning .......................................................................		261
6.21	Informationsregler................................................................		263
6.22	Placeringsrestriktioner..........................................................		264
6.23	Förvaringsinstitut .................................................................		265
6.24	Fusion och delning................................................................		265
6.25	Tillstånd.................................................................................		267
6.26	Ägarprövning ........................................................................		269
6.27	Matarfonder och mottagarfonder ........................................		271
6.28	Avgiftsuttag...........................................................................		272
6.29	Verksamhetsregler ................................................................		273
6.30	Gränsöverskridande verksamhet..........................................		274
6.31	Likvidation ............................................................................		275
6.32	Konkurs .................................................................................		279
6.33	Skadestånd.............................................................................		281
6.34	Tillsyn ....................................................................................		282
6.35	Ingripanden ...........................................................................		283
6.36	Förhållandet till övrig lagstiftning .......................................		288
	6.36.1	Inledning ................................................................	288
	6.36.2	Juridisk person.......................................................	289
	6.36.3	Aktiebolag..............................................................	290
	6.36.4 Författningar som behöver ändras .......................		295

Innehåll

SOU 2016:45

7	Investeringssparkonto...............................................		299
7.1	Inledning ...............................................................................		299
7.2	Bör fondbolag få tillhandahålla
	investeringssparkonton? ......................................................		300
7.3	Investeringssparkonton i begränsad form?.........................		301
	7.3.1	Investeringssparkonto avseende andelar
		i fonder som fondbolaget förvaltar eller
		förvarar...................................................................	302
	7.3.2	Begreppet finansiella instrument..........................	306

8	Ändringar och förtydliganden av vissa
	placeringsbestämmelser ...........................................	309
8.1	Inledning ...............................................................................	309

8.2Placering i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som handlas på

en handelsplattform..............................................................

309

8.3Kravet på att ange marknadsplats i fondbestämmelserna

eller att den ska vara godkänd av Finansinspektionen .......	314
8.4 Placering i fondandelar.........................................................	315

8.4.1Andelar i värdepappersfonder och fondföretag

som är auktoriserade enligt UCITS-direktivet ... 317

	8.4.2	Andelar i andra fonder än värdepappersfonder
		och fondföretag som är auktoriserade enligt
		UCITS-direktivet..................................................	317
8.5	En ny fondtyp för professionella investerare .....................		322
9	Marknadsföring av alternativa investeringsfonder
	till icke-professionella investerare..............................		327
9.1	Inledning ...............................................................................		327

9.2Regelverket för förvaltare av alternativa

	investeringsfonder ................................................................	327
9.3	Förordningen om långsiktiga investeringsfonder ..............	332
9.4	Förtydligande av marknadsföringsbestämmelserna ...........	336

SOU 2016:45 Innehåll

10	Kapitaltäckningsreglerna ..........................................		345
10.1	Inledning................................................................................		345
10.2	Ska fondbolag och AIF-förvaltare omfattas av
	kapitaltäckningsreglerna? .....................................................		346
	10.2.1	Tillämpning enligt kapitaltäckningsdirektivets
		och tillsynsförordningens ordalydelse .................	346
	10.2.2 Nationell reglering som har gjort
		kapitaltäckningsreglerna tillämpliga.....................	347
	10.2.3	Reglerna om konsolidering ...................................	349
	10.2.4 Tillämpningen på vissa värdepappersbolag ..........		350
10.3	Sammanfattning och förslag.................................................		351

11	Övriga frågor ...........................................................	353
11.1	Delning av värdepappersfonder och specialfonder .............	353
	11.1.1 Dagens regler och tidigare ändringsförslag..........	353
	11.1.2 Vilka förändringar behövs?...................................	354
11.2	Förbudet för fondbolag att utöva väsentligt inflytande
	över ett företag......................................................................	357
11.3	Redovisnings- och bokföringskrav för fonder....................	359
11.4	Överlåtelse av förvaltningen av en värdepappersfond
	till en annan förvaltare inom EES ........................................	361
11.5	Hur påverkar genomförandet av MiFID II
	möjligheterna att marknadsföra fonder? .............................	364
11.6	AIF-förvaltare som är Europabolag.....................................	371
11.7	NAV i informationsbroschyren...........................................	375

12	Ikraftträdande .........................................................	377
13	Förslagens konsekvenser ..........................................	379
13.1	Allmänt..................................................................................	379
13.2	Samhällsekonomiska konsekvenser .....................................	379
13.3	Konsekvenser för staten .......................................................	382

Innehåll

SOU 2016:45

13.4	Övriga konsekvenser............................................................	384
14	Författningskommentar ............................................	385
14.1	Förslaget till lag (0000:0000) om investeringsbolag...........	385
14.2	Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.....................	457
14.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om
	identitetsbeteckningar för juridiska personer.....................	458

14.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella

	instrument.............................................................................	458
14.5	Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen
	(1999:1078) ...........................................................................	459
14.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om
	värdepappersfonder ..............................................................	460
14.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden.......................................................	488
14.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:62) om
	åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ..	490
14.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1268) om
	investeringssparkonto ..........................................................	491
14.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om
	förvaltare av alternativa investeringsfonder ........................	494
14.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om
	kapitalbuffertar .....................................................................	502

14.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och

värdepappersbolag	................................................................ 504
Särskilt yttrande...............................................................	505

Sammanfattning

SOU 2016:45

Information om aktivitetsgraden i fondförvaltningen

Utredningen föreslår att för en värdepappersfond som inte är en indexfond ska fondbolaget i årsberättelsen redovisa aktivitetsmått eller, om sådana mått inte går att beräkna, på annat sätt beskriva hur förvaltningen av fonden bedrivs. Aktivitetsmått eller beskriv- ning av aktivitetsgraden i fondförvaltningen ska finnas tillgänglig på fondbolagets webbplats. Syftet är att en investerare ska kunna göra en bedömning av den årliga avgiftens storlek i förhållande till fondens aktivitetsmått eller lämnad beskrivning. Informationsskyl- digheten ska gälla också för förvaltningsbolag med tillstånd att för- valta en värdepappersfond. För AIF-förvaltare som marknadsför sina alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare i Sverige ska ett liknande informationskrav gälla. Även för fonder som struktureras på associationsrättslig grund enligt den föreslagna nya lagen om investeringsbolag ska det finnas en bestämmelse med krav på information om förvaltningens aktivitetsgrad (kapitel 5).

En ny lag om associationsrättsliga fonder

I Sverige är det inte möjligt att bilda en värdepappersfond eller en specialfond (nationellt reglerad form av alternativ investeringsfond) på associationsrättslig grund. Utomlands är däremot den associa- tionsrättsliga formen vanlig. För att öka Sveriges konkurrenskraft i förhållande till andra jurisdiktioner och deras fondlagstiftning bör en modell med associationsrättsliga fonder införas även i Sverige.

Utredningen föreslår en ny lag om investeringsbolag som bygger på relevanta bestämmelser i aktiebolagslagen och där befintliga be- stämmelser från fondlagstiftningen ”återanvänds” (kapitel 6). För att förslaget ska kunna förverkligas krävs dock ändringar i skatte- lagstiftningen. Eftersom utredningsuppdraget, enligt utrednings- direktiven, inte omfattar skattefrågor lämnas förslaget under förut- sättning att regleringen kompletteras med erforderliga ändringar i skattereglerna.

Summary

SOU 2016:45

be available on the manager’s website and in the fund’s information brochure and annual report (Chapter 4).

Information concerning the level of activity in fund management

The Inquiry proposes that in the case of a mutual fund (värde- pappersfond) that is not an index fund, the fund company (fond- bolag) must report the measure of activity in its annual report or, if such a measure cannot be calculated, describe in some other way the management of the fund. A measure of activity or a description of the level of activity of fund management is to be available on the fund company’s website. The aim is that an investor should be able to make an assessment of the size of the annual fee in relation to the fund’s level of activity or provided description. The duty to provide information is also to apply to management companies (för- valtningsbolag) certified to manage a mutual fund (värdepappers- fond). A similar duty to provide information is also to apply to AIF managers who market their alternative investment funds to non- professional investors in Sweden. There should be also a provision requiring funds structured on the basis of company law under the proposed new act on investment companies to provide information regarding the level of activity of fund management (Chapter 5).

A new act on funds under company law

In Sweden, it is not possible to set up a mutual fund or a special fund (a nationally regulated form of alternative investment fund) on the basis of company law. Abroad, however, this legal status is common. To increase Sweden’s competitiveness in relation to other jurisdictions and their fund legislation, a model with funds under company law should also be introduced in Sweden.

The Inquiry proposes a new act on investment companies that builds on relevant provisions in the Swedish Companies Act and where existing provisions in fund legislation are ‘reused’ (Chapter 6). However, realising the proposal will require amendments to tax legi- slation. Since, under the Inquiry’s terms of reference, the remit does not cover tax issues, the proposal is presented with the pro-

Författningsförslag

SOU 2016:45

7.investeringsbolag: ett bolag som har bildats, fått tillstånd och registrerats enligt denna lag och som bedriver sådan verksamhet som avses i 1 §.

8.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett före- tag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 3 § representerar tio procent eller mer av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av investeringsbolaget,

9.matarfond: detsamma som i 1 kap. 1 § 18 lagen om värde- pappersfonder,

10.matarfondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § 19 lagen om värdepappersfonder,

11.matarinvesteringsbolag: ett investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § och vars medel placeras i enlig- het med tillstånd enligt 5 a kap. 6 § lagen om värdepappersfonder,

12.mottagarfond: detsamma som i 1 kap. 1 § 20 lagen om värde- pappersfonder,

13.mottagarfondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § 21 lagen om värdepappersfonder,

14.mottagarinvesteringsbolag: ett investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § och som

a) har minst ett matarinvesteringsbolag, en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

b) inte är ett matarinvesteringsbolag, och

c) vars medel inte placeras i ett matarinvesteringsbolag, en matarfond eller ett matarfondföretag,

15.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värde- pappersfonder,

16. professionell investerare: en sådan investerare som avses i 8 kap. 16 eller 17 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

17.reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 20 § lagen om värdepappersmarknaden

18.självförvaltande investeringsbolag: investeringsbolag som inte har utsett en extern förvaltare för förvaltning av investerings- bolaget,

19.specialfond: detsamma som i 1 kap. 11 § 23 lagen om förval- tare av alternativa investeringsfonder, och

20.värdepappersfond: detsamma som i 1 kap. 1 § 27 lagen om värdepappersfonder,

SOU 2016:45

Författningsförslag

3 § Vid bedömningen av om ett innehav utgör ett kvalificerat inne- hav enligt 2 § 8 ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillämpas:

–2 § första stycket 1 om depåbevis,

–4 § första stycket, andra stycket 1–8 samt tredje och femte styckena om beräkning av innehavet,

–5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

–12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,

–13 § om aktier som ingår i handelslager,

–14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

–16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska också tillämpas föreskrifter

–om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har med- delats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, och

–om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Aktier som ett värdepappersinstitut som avses i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden eller ett kreditinstitut som avses

i1 kap. 5 § 17 samma lag och som driver finansieringsrörelse, inne- har till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 samma lag ska dock inte beaktas vid bedömningen, under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2. aktierna avyttras inom ett år från förvärvet.

Tredje stycket ska tillämpas även på aktier som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Aktiekapital

4 § Ett investeringsbolag ska ha ett aktiekapital som motsvarar nettovärdet av bolagets tillgångar, värderade enligt de grunder som anges i bolagsordningen. Varje aktie representerar en lika stor andel av aktiekapitalet.

Författningsförslag

SOU 2016:45

5 § För investeringsbolag gäller bestämmelserna i 1 kap. 3 § första stycket samt 11–13 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

2 kap. Bildandet av investeringsbolag

1 § För bildandet av ett investeringsbolag gäller bestämmelserna i 2 kap. 1–27 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Utöver det som anges i 2 kap. 23 § aktiebolagslagen får ett investeringsbolag registreras endast om bolaget har fått tillstånd enligt 10 kap.

3 kap. Bolagsordning

1 § Bolagsordningen ska ange

1.bolagets firma och förvaringsinstitutets namn,

2.om bolaget har en styrelse som består av fysiska personer: a) den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

b) antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, c) antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter,

3.om bolaget har en extern förvaltare: namnet på förvaltaren,

4.om bolaget har utsett en extern förvaltare som styrelse,

5.om bolaget är självförvaltande: bolagets startkapital,

6.antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer,

7.hur bolagsstämma ska sammankallas,

8.den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta,

9.det som anges i 4 kap. 8 § andra stycket 2–10, 12 och 13 samt tredje stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder, varvid det som där sägs om fonden ska gälla investeringsbolaget, det som sägs om fondandelar ska gälla aktier och det som sägs om fondbolaget ska gälla självförvaltande investeringsbolag,

10.inskränkningar i rätten att lösa in aktier enligt 6 kap. 4 §,

11.om allmänheten kan teckna aktier i bolaget eller om den möjligheten är begränsad till en avgränsad krets investerare, och

12.en beskrivning av beviljade undantag enligt 13 kap. 2 §.

2 § Ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman eller, om bolaget har utsett en extern förvaltare, av förvaltaren. För investeringsbolag gäller bestämmelserna om bolagsstämmans beslut

SOU 2016:45

Författningsförslag

i 7 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Därutöver krävs Finansinspek- tionens godkännande av ändringar i bolagsordningen.

Ändringar i bolagsordningen ska godkännas av Finansinspek- tionen, om

1.innehållet i bolagsordningen även efter ändringarna är skäligt för aktieägarna, och

2.en underrättelse som ska lämnas till aktieägarna enligt 3 § uppfyller kraven i andra stycket i den paragrafen.

Finansinspektionen ska underrätta investeringsbolaget om sitt beslut med anledning av ansökan om godkännande av ändringar i bolagsordningen inom två månader från det att en fullständig ansö- kan har lämnats in till inspektionen.

3 § Vid godkännande av ändringar i bolagsordningen får Finans- inspektionen besluta att bolagsordningen inte får tillämpas förrän en viss tid förflutit efter beslutet om godkännande.

Vid godkännande av ändringar i bolagsordningen får Finans- inspektionen besluta att berörda aktieägare ska underrättas om ändringarna. En sådan underrättelse ska innehålla lämplig informa- tion om syftet med ändringarna och vilka konsekvenser de kan få för aktieägarna. I förekommande fall ska underrättelsen även inne- hålla information om rätten till inlösen enligt 4 §.

4 § Om en ändring av bolagsordningen är av väsentlig betydelse för aktieägare, ska Finansinspektionen besluta att berörda aktieägare ska ha rätt att få sina aktier inlösta innan den ändrade bolagsord- ningen börjar tillämpas, utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av begärd inlösen. Möjlighet att begära inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse enligt 3 §.

5 § För investeringsbolag gäller bestämmelserna i 3 kap. 5 och 7–10 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Författningsförslag

SOU 2016:45

4 kap. Aktierna

1 § Aktierna i ett investeringsbolag ska medföra lika rätt till bolagets egendom, om inte annat följer av andra stycket.

I ett investeringsbolag får det finnas aktier av olika slag. Aktie- slag i ett och samma investeringsbolag får vara förenade med olika villkor för röstvärde, utdelning, avgifter, lägsta teckningsbelopp, distribution och valutasäkring, samt i vilken valuta aktierna tecknas och inlöses. Aktierna i ett aktieslag ska medföra lika rätt till inve- steringsbolagets egendom.

Värdet av en aktie är investeringsbolagets aktiekapital delat med antalet aktier. Om det finns aktieslag ska värdet av en aktie dock bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med aktie- slaget.

Vid beräkningen av aktiekapitalets storlek ska bolagets tillgångar och skulder värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Investeringsbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra aktievärdet.

2 § Aktier i ett investeringsbolag kan fritt överlåtas och förvärvas. Är lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring

av finansiella instrument inte tillämplig på aktierna i investerings- bolaget, tillämpas i fråga om överlåtelse eller pantsättning av en aktie i stället 31 § lagen (1936:81) om skuldebrev. I så fall ska det som i den bestämmelsen sägs om gäldenären gälla investerings- bolaget eller, om aktierna är förvaltarregistrerade, förvaltaren.

3 § En aktieägare får inte utöva de rättigheter gentemot bolaget som aktierna ger förrän han eller hon är införd i aktieägarregistret. Därutöver gäller bestämmelserna i 4 kap. 39–43 och 46–50 §§ aktie- bolagslagen (2005:551).

5 kap. Aktieägarregister

1 § I ett investeringsbolag ska finnas ett register över samtliga aktie- ägare. I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204).

Om lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument är tillämplig på aktierna i bolaget, förs

SOU 2016:45

Författningsförslag

registret av en värdepapperscentral. Investeringsbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansi- ella instrument inte är tillämplig på aktierna i bolaget, ska den som för registret i detta anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken.

Investeringsbolaget ska till varje aktieägare skriftligen bekräfta att dennes aktieinnehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå investeringsbolagets och, i förekommande fall, aktieslagets beteckning samt namnen på den externa förvaltaren och förvarings- institutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren enligt 15 kap. 1 §, faktabladet enligt 15 kap. 3 § samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 15 kap. 5 § finns att tillgå.

2 § Har en aktieägare lämnat sina aktier för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på aktieägarens uppdrag anges i det register som avses i 1 § första stycket i stället för aktieägaren. I registret ska det särskilt anmärkas att aktien förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren ska skyndsamt till aktieägaren eller den som förvaltaren har antecknat i aktieägarens ställe lämna den information förvaltaren får från inve- steringsbolaget, om inte aktieägaren avstått från sådan information. Information som avser ändring av bolagsordningen enligt 3 kap. 4 § eller 5 a kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, eller som avser fusion enligt 8 kap. 8 § eller delning enligt 8 kap. 32 § lagen om värdepappersfonder, ska dock alltid lämnas till aktieägaren eller den som förvaltaren har antecknat i aktieägarens ställe.

Om registret förs av någon annan än en värdepapperscentral, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förut- sättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

Den som har tillstånd som förvaltare av fondandelar enligt 4 kap. 12 § lagen om värdepappersfonder ska anses ha tillstånd också enligt första stycket.

Författningsförslag

SOU 2016:45

6 kap. Utfärdande och inlösen av aktier

1 § En aktie i ett investeringsbolag ska, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i bolaget. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i bolaget, ska försäljning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt.

Första stycket gäller inte om aktierna är upptagna till handel på en reglerad marknad och det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i 4 kap. 1 § fjärde stycket.

När likvidation har inletts får aktier inte utfärdas eller lösas in.

2 § Ett investeringsbolag får senarelägga utfärdande och inlösen av aktier, om det finns särskilda skäl för åtgärden och den är motive- rad av hänsyn till aktieägarnas intresse.

Investeringsbolaget ska utan dröjsmål underrätta Finansinspek- tionen samt berörda investerare och aktieägare om åtgärden. Bolaget ska också underrätta behöriga myndigheter i andra länder inom EES där aktierna marknadsförs.

Investeringsbolaget ska sedan orsakerna till senareläggningen upphört underrätta Finansinspektionen om detta.

3 § Finansinspektionen får besluta att ett investeringsbolag ska senarelägga utfärdande och inlösen av aktier, om det är i aktieägar- nas eller allmänhetens intresse.

4 § Bolagsordningen för ett investeringsbolag som har fått undan- tag enligt 13 kap. 2 § får, under förutsättning av Finansinspek- tionens godkännande, innehålla begränsningar av möjligheten att teckna och lösa in aktier. Om icke-professionella investerare kan teckna aktier i investeringsbolaget ska aktieägarna kunna lösa in sina aktier minst en gång om året.

SOU 2016:45

Författningsförslag

7 kap. Bolagsstämma

1 § För investeringsbolag gäller bestämmelserna i 7 kap. aktiebolags- lagen (2005:551) om publika bolag, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad. Det som där sägs om aktieboken ska för investeringsbolag avse aktieägareregistret.

Om bolagsstämman i ett investeringsbolag har utsett en extern förvaltare att förvalta bolaget, ska aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstämma tillämpas endast i de fall som anges i 2 §. I andra fall fattar den externa förvaltaren de beslut som enligt aktiebolags- lagen fattas av bolagsstämman.

2 § En extern förvaltare ska kalla till extra bolagsstämma i investe- ringsbolaget, om ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget skriftligen begär att en sådan bolagsstämma sammankallas för att behandla frågan om förvaltarens entledigande. En extern förvaltare ska också kalla till extra bolagsstämma i investerings- bolaget för godkännande av överlåtelse av förvaltningen enligt 8 kap. 5 §.

Därvid ska bestämmelserna i 7 kap. aktiebolagslagen (2005:551) om bolagsstämma tillämpas. Det som där sägs om styrelse och verk- ställande direktör ska avse den externa förvaltaren.

Kallelse till bolagsstämma som avses i första stycket ska utfärdas inom två veckor från det att begäran kom in till bolaget.

8 kap. Bolagets ledning

1 § För investeringsbolag gäller bestämmelserna om publika aktie- bolag i 8 kap. aktiebolagslagen (2005:551), med de tillägg som följer av detta kapitel.

För investeringsbolag som har utsett en extern förvaltare till styrelse gäller inte 8 kap. 10 § aktiebolagslagen.

2 § Ett investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § får utse ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag att för- valta bolaget.

Ett investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § får utse en AIF-förvaltare att förvalta bolaget.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Fondbolaget, förvaltningsbolaget eller AIF-förvaltaren (den externa förvaltaren) svarar i så fall för samtliga de uppgifter som åligger ett investeringsbolag, dess styrelse och verkställande direktör.

I ett investeringsbolag som för sin förvaltning har utsett en extern förvaltare får förvaltaren utses till bolagets styrelse.

Beslut om att utse en extern förvaltare fattas av bolagsstämman enligt de bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551) som avser beslut om att utse styrelse i ett aktiebolag.

3 § Det åligger styrelsen eller, om investeringsbolaget har utsett en extern förvaltare, den externa förvaltaren att se till att ett investe- ringsbolags medel förvaltas enligt bestämmelserna i denna lag och bolagsordningen.

4 § Ett investeringsbolag ska underrätta Finansinspektionen om ändringar i bolagets ledning.

5 § En extern förvaltare får efter bolagsstämmans godkännande och tillstånd av Finansinspektionen överlåta förvaltningen av ett inve- steringsbolag till en annan extern förvaltare. Tillstånd ska beviljas om det finns skäl att anta att den externa förvaltaren har förmåga att fullgöra uppdraget.

9. Revision

1 § Ett investeringsbolag ska ha minst en revisor. För revision gäller bestämmelserna i 9 kap. 2–48 §§ aktiebolagslagen (2005:551), med de tillägg som följer av detta kapitel.

Vad som sägs om bolaget i 9 kap. 17 § ska avse investerings- bolaget och extern förvaltare.

2 § Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett inve- steringsbolag. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Den av Finansinspektionen utsedde revisorn har rätt att få skäligt arvode av bolaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

SOU 2016:45

Författningsförslag

3 § En revisor ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon, när ett uppdrag i ett investeringsbolag fullgörs, får kännedom om förhållanden som

1.kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet,

2.kan påverka bolagets fortsatta drift negativt, eller

3.kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551).

10 kap. Tillstånd

1 § För att driva verksamhet som investeringsbolag krävs tillstånd från Finansinspektionen. Tillstånd ska ges om

1.bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kom- mer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författ- ningar som reglerar bolagets verksamhet,

3.den som ska ingå i styrelsen för ett självförvaltande investe- ringsbolag eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett investeringsbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,

4.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i ett självförvaltande investeringsbolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett investerings- bolag,

5.den som har utsetts till extern förvaltare har erforderligt till- stånd,

6.det finns skäl att anta att en extern förvaltare som har utsetts har förmåga att fullgöra uppdraget,

7.bolagsordningen överensstämmer med bestämmelserna i denna lag, och

8.bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

2 § Vid bedömningen enligt 1 § 4 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också be- aktas om det finns skäl att anta att

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.innehavaren kommer att motverka att investeringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i investe- ringsbolaget är ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Om investeringsbolaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om för- bindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

Om investeringsbolagets förvaringsinstitut är en i Sverige etable- rad filial till ett kreditinstitut med säte i ett annat land inom EES, får Finansinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att bolagets tillgångar ska förvaras här i landet. Detta gäller dock inte om tillgångarna ska förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 3 kap. 2 § tredje stycket lagen (2004:46) om värdepappers- fonder eller 9 kap. 13 § lagen (2013:561) om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder.

3 § Ett självförvaltande investeringsbolag ska ha ett startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst 300 000 euro.

Startkapitalet ska utgöras av lån som är efterställda aktieägarnas rätt till bolagets kapital och utdelning, och ska placeras i likvida tillgångar som inte får innehålla spekulativa positioner.

Låneförbudet i 5 kap. 23 § 1 lagen (2004:46) om värdepappers- fonder är inte tillämpligt på lån som avses i andra stycket.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Ansökan om tillstånd

4 § Ansökan om tillstånd ska göras innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret. Till ansökan ska fogas en plan för den till- tänkta verksamheten (verksamhetsplan) som också innehåller en översiktlig beskrivning av ett självförvaltande investeringsbolags organisation.

5 § Ett investeringsbolag ska inom sex månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om Finansinspek- tionens beslut i tillståndsfrågan. Ett investeringsbolag får inleda sin verksamhet så snart bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret.

11 kap. Gränsöverskridande verksamhet

1 § Avser ett investeringsbolag, som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 §, att marknadsföra aktier i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksam- heten påbörjas. Bestämmelser om vilka uppgifter och handlingar som underrättelsen ska innehålla finns i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skrift- liga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektro- nisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.

Finansinspektionen ska inom tio arbetsdagar från det att en full- ständig underrättelse togs emot lämna över den till behörig myndig- het i det land där verksamheten ska drivas. Tillsammans med under- rättelsen ska inspektionen även lämna ett intyg om att investerings- bolaget uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Finansinspektionen ska meddela investeringsbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

Investeringsbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

Författningsförslag

SOU 2016:45

12 kap. Verksamhetsregler

1 § Ett investeringsbolag ska ha sunda rutiner för

1.förvaltning av verksamheten och redovisning,

2.intern kontroll, och

3.drift och förvaltning av sina informationssystem. Investeringsbolaget ska särskilt

– upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställ-

das egna affärer med finansiella instrument,

–dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genom- fört, och

–ha en organisation som minskar risken för intressekonflikter som kan påverka aktieägares intressen negativt.

2 § Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett investe- ringsbolag. Detsamma gäller skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § samma lag för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgif- ter som anges i denna paragraf.

3 § Ett investeringsbolag ska driva sin verksamhet på ett hederligt, rättvist och professionellt sätt och även i övrigt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls.

Investeringsbolaget ska ha tillräckliga resurser och rutiner för att verksamheten ska kunna fungera väl. Bolaget ska vidta alla rim- liga åtgärder för att förhindra att aktieägares intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

4 § Den som har insyn i ett investeringsbolags dagliga handel får inte för egen räkning förvärva finansiella instrument från investe- ringsbolaget eller sälja finansiella instrument till investeringsbolaget eller i övrigt handla med investeringsbolaget, om han eller hon sam- tidigt är

1.styrelseledamot eller styrelsesuppleant,

2.revisor eller revisorssuppleant, eller

3.innehavare av en ledande befattning.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett förvalt- ningsuppdrag eller liknande har insyn i investeringsbolagets dagliga handel.

Förbudet omfattar inte köp och försäljning av aktier i investe- ringsbolaget för egen räkning.

Styrelsen ska skriftligen underrätta den som har en sådan ledande befattning i investeringsbolaget som anges i första stycket 3 och den som har insyn i investeringsbolagets dagliga handel enligt andra stycket om förbudet.

5 § Enskildas förhållanden till ett investeringsbolag, en extern för- valtare eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6 § Ett investeringsbolag och ett förvaringsinstitut är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

Om skyldighet för investeringsbolag och förvaringsinstitut att lämna uppgifter till överförmyndaren finns bestämmelser i 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

7 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 6 § får förordna att investeringsbolaget eller förvaringsinsti- tutet samt bolagets eller institutets styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 6 § eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om rättslig hjälp i brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utred- ning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en inter- nationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp samtycker till detta.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förordnandet ska upphöra.

8 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 7 §.

13 kap. Placeringsregler

1 § Ett investeringsbolag ska ha en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med bolagets placeringsinriktning enligt bolagsordningen.

För ett investeringsbolag gäller bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Vad som där sägs om värdepappersfonden ska gälla investeringsbolaget och vad som sägs om fondbolaget ska gälla självförvaltande investeringsbolag.

Utöver det som anges i första och andra styckena får ett investe- ringsbolag förvärva fast eller lös egendom som är av väsentlig bety- delse för det direkta utövandet av dess verksamhet.

2 § Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i 1 § andra stycket. Finansinspektionen får också tillåta att ett investerings- bolag placerar i derivatinstrument med andra underliggande till- gångar än de som anges i 5 kap. 12 § lagen (2004:46) om värde- pappersfonder, om instrumenten är föremål för handel på någon finansiell marknad och inte medför en skyldighet att leverera den underliggande tillgången.

3 § För ett självförvaltande investeringsbolag som har beviljats undan- tag enligt 2 §, tillämpas 3 kap. 1, 3, 5–10 §§, 4 kap. 1, 6, 7, 9–11 §§, 6 kap. 3–6 §§, 8 kap. 3–13, 16–18, 21 och 22 §§, 10 kap. 1, 8–10 §§ och 11 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

SOU 2016:45

Författningsförslag

4 § Med undantag för 5 a kap. 54 § lagen (2004:46) om värdepappers- fonder gäller för matar- och mottagarinvesteringsbolag bestäm- melserna i den lagen om matar- och mottagarfonder. Det som där sägs om fondbolag som förvaltar matar- eller mottagarfonden gäller fondbolag som förvaltar ett matar- eller mottagarinvesteringsbolag samt ett självförvaltande matar- eller mottagarinvesteringsbolag, det som sägs om värdepappersfond gäller investeringsbolag, det som sägs om fondbestämmelserna gäller bolagordningen och det som sägs om fondandelar gäller aktier i investeringsbolaget.

14 kap. Uppdragsavtal

1 § I syfte att effektivisera ett investeringsbolags verksamhet får bolaget uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner som ingår i verksamheten. Ett sådant uppdrag får inte vara av sådan omfattning eller karaktär att investeringsbolaget läm- nar ifrån sig all verksamhet eller så stor del av verksamheten att investeringsbolaget inte längre har möjlighet att ta till vara aktie- ägarnas gemensamma intressen eller i övrigt inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag. Ett lämnat uppdrag fråntar aldrig investeringsbolaget dess ansvar enligt denna lag.

Uppdragstagaren måste ha tillfredsställande sakkunskap och kompetens med hänsyn till uppdragets innehåll.

Investeringsbolaget ska i ett avtal med uppdragstagaren, som avser förvaltningen av bolaget eller därmed sammanhängande admini- stration, förbehålla sig rätten att övervaka den anförtrodda verk- samheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan upp- sägning är i aktieägarnas gemensamma intresse.

Ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller en AIF-förvaltares förvaltning av ett investeringsbolag enligt 8 kap. 2 § innebär inte ett uppdragsavtal enligt bestämmelserna i detta kapitel.

2 § Omfattar ett uppdrag enligt 1 § att någon för investerings- bolagets räkning ska förvalta bolagets tillgångar, ska avtalet inne- hålla riktlinjer för placering av bolagets medel. Investeringsbolaget ska tillförsäkra sig en rätt att regelbundet se över och vid behov ändra dessa riktlinjer.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Ett förvaltningsuppdrag får ges till

1.företag som står under Finansinspektionens tillsyn och som har fått inspektionens tillstånd att förvalta värdepappersfonder, alternativa investeringsfonder eller investeringsbolag eller att utföra diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument,

2.företag med säte i ett annat land inom EES, om företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet och har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som avses i 1, och

3.annat utländskt företag under förutsättning att

a)företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet,

b)företaget har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som avses i 1, och

c)ett samarbete kan ske mellan Finansinspektionen och behörig myndighet i hemlandet.

3 § Ett förvaltningsuppdrag får inte ges till investeringsbolagets förvaringsinstitut eller något annat företag vars intressen kan komma i konflikt med investeringsbolagets eller aktieägarnas intressen.

4 § Avser ett investeringsbolag att uppdra åt någon annan att för bolagets räkning förvalta tillgångarna eller sköta därmed samman- hängande administration ska bolaget anmäla detta och ge in upp- dragsavtalet till Finansinspektionen.

Om Finansinspektionen finner att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av investerings- bolaget, ska inspektionen förelägga bolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs för att avtalet ska uppfylla lagens krav.

15 kap. Information om investeringsbolag

Informationsbroschyr

1 § För varje investeringsbolag ska det finnas en aktuell informa- tionsbroschyr.

Informationsbroschyren ska innehålla

1.bolagsordningen,

2.de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna be- döma bolaget och den risk som är förenad med att investera i det,

3.en tydlig och lättbegriplig förklaring av bolagets riskprofil,

SOU 2016:45

Författningsförslag

4.uppgifter om det arbete eller de funktioner som bolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 14 kap. 1 och 2 §§,

5.uppgifter om vilka tillgångsslag bolagets medel får placeras i,

och

6.för det fall bolagets medel får placeras i derivatinstrument, uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av använd- ningen av derivatinstrument kan påverka bolagets riskprofil.

2 § I informationsbroschyren och i allt övrigt marknadsförings- material avseende bolaget ska följande uppgifter anges på en fram- trädande plats:

1.bolagets placeringsinriktning, för det fall medel i bolaget pla- ceras i andra tillgångar än överlåtbara värdepapper och penning- marknadsinstrument eller om de placeras i aktier eller skuldförbin- delser i syfte att efterbilda sammansättningen av ett visst aktieindex eller index för skuldförbindelser enligt 5 kap. 7 § lagen (2004:46)om värdepappersfonder,

2.om bolagets värde kan variera kraftigt på grund av samman- sättningen av bolagets tillgångar och de förvaltningsmetoder bolaget använder sig av,

3.om bolaget har tillstånd enligt 5 kap. 8 § lagen om värdepappers- fonder, de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som bolagets medel till mer än 35 procent av bolagets värde placerats i eller avses att placeras i, och

4.om bolaget har fått undantag enligt 13 kap. 2 § samt en be- skrivning av undantagen.

Faktablad

3 § För varje investeringsbolag ska det finnas ett aktuellt faktablad. Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att inve- sterare ska kunna bedöma bolaget och den risk som är förenad med

att investera i det.

Innehållet i faktabladet ska vara rättvisande och tydligt och får inte vara vilseledande. Det ska stämma överens med relevanta delar i informationsbroschyren.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Bestämmelser om hur faktabladet för ett investeringsbolag ska vara utformat och om dess innehåll finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med bas- fakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats.

4 § Investeringsbolaget ska, på begäran av en aktieägare eller den som avser att köpa aktier i investeringsbolaget, lämna komplette- rande information om riskhanteringen för bolaget, innehållande de kvantitativa gränser som gäller för placeringen av bolagets medel, de metoder som valts för förvaltningen samt den senaste utveck- lingen av risknivåer och avkastning från de viktigaste kategorierna av tillgångar som bolagets medel placeras i.

Årsberättelse och halvårsredogörelse

5 § Investeringsbolaget ska lämna

1.en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets ut- gång, och

2.en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång.

Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den infor- mation som behövs för att man ska kunna bedöma investerings- bolagets utveckling och ställning. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till aktieägarna och finnas att tillgå hos inve- steringsbolaget och förvaringsinstitutet. Investeringsbolaget ska i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 9 § tillfråga aktieägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredo- görelsen.

6 § Investeringsbolagets revisorer ska granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för ett investeringsbolag. Revisions- berättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsberättelsen.

Om Finansinspektionen förordnat en revisor enligt 9 kap. 2 § ska revisorn delta i granskningen.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Tillgång till information

7 § Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas den som avser att köpa aktier i ett investeringsbolag. Denne ska, med undantag för de fall som avses i 8 kap. 22 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, även utan begäran tillhandahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås.

Om investeringsbolaget genom marknadsföring erbjuder allmän- heten att köpa aktier i bolaget, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå.

Om information som anges i 2 och 3 §§, och andra stycket denna paragraf samt 5 a kap. 24 § lagen (2004:46)om värdepappersfonder inte lämnas, ska även marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstör- ningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

8 § Informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårs- redogörelser ska ges in till Finansinspektionen så snart de färdig- ställts.

9 § Investeringsbolaget ska varje år skriftligen informera varje aktie- ägare om hur stort belopp av de totala kostnaderna för bolaget under det närmast föregående året som hänför sig till aktieinne- havet. I informationen ska det anges hur stor del av beloppet som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av bolagets tillgångar.

I fråga om aktier som enligt 5 kap. 2 § lämnats till någon annan för förvaltning ska informationen ges till förvaltaren. Investerings- bolaget får ange ett sammanlagt belopp för alla aktier som lämnats för förvaltning till samma förvaltare.

10 § I fråga om aktieinnehav som är placerade enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande ska den information som anges i 9 § lämnas till det pensionssparinstitut som administrerar sparandet.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Om aktieinnehaven är registrerade i institutets namn (förvaltar- registrerade), ska investeringsbolaget i stället informera om vilka kostnadsbelopp som dagligen belastat bolaget under det närmast föregående kalenderåret, redovisade per aktie. I informationen ska det anges hur stor del av beloppen som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av bolagets tillgångar.

Hållbarhetsinformation

11 § Ett investeringsbolag ska lämna den information som behövs för förståelsen av bolagets förvaltning i hållbarhetsavseende, där- ibland i frågor som rör miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti korruption.

Information enligt första stycket ska ges om

1.vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen,

2.den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och

3.uppföljningen av hållbarhetsarbetet.

Information enligt andra stycket ska finnas tillgänglig på inve- steringsbolagets webbplats. Därutöver ska information enligt andra stycket 1 och 2 lämnas i informationsbroschyren och årsberättel- sen. Information enligt andra stycket 3 ska lämnas i årsberättelsen.

Om investeringsbolaget inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning ska, i stället för det som anges i första och andra styckena, information om detta finnas tillgänglig på investerings- bolagets webbplats samt i investeringsbolagets informationsbroschyr och årsberättelse.

Information om förvaltningens aktivitetsgrad

12 § Ett investeringsbolag ska i årsberättelsen redovisa aktivitets- mått eller, om något sådant mått inte kan beräknas, på annat sätt beskriva hur förvaltningen bedrivs, för att en investerare därigenom ska kunna göra en bedömning av den årliga avgiftens storlek i förhåll- ande till investeringsbolagets aktivitetsmått eller lämnad beskrivning. Aktivitetsmått eller beskrivning ska finnas tillgänglig på fondbola- gets webbplats.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Det som sägs i första stycket gäller inte för ett investeringsbolag som placerar sina medel enligt 5 kap. 7 § lagen (2004:46) om värde- pappersfonder.

13 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§, 5 § första stycket 2 samt 9–12 §§ ska inte tillämpas på investeringsbolag där möjligheten att teckna aktier i bolaget enligt bolagsordningen är begränsad till professio- nella investerare.

16 kap. Fusion och delning

1 § För fusion och delning av investeringsbolag gäller, utöver bestäm- melserna i detta kapitel, 8 kap. lagen (2004:46) om värdepappers- fonder. Det som där sägs om värdepappersfond gäller investerings- bolag och det som sägs om fondbolag gäller självförvaltande inve- steringsbolag.

2 § Styrelsen för det övertagande investeringsbolaget ska anmäla fusionen eller delningen för registrering i investeringsbolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lek- mannarevisorer i investeringsbolaget.

Anmälan enligt första stycket ska göras senast två månader från Finansinspektionens tillstånd till fusionen eller delningen.

17 kap. Registrering

1 § Bolagsverket ska föra ett investeringsbolagsregister för registre- ring enligt denna lag eller annan författning.

För registrering av ett investeringsbolag gäller 27 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551) och vad som där sägs om aktiebolags- registret ska gälla investeringsbolagsregistret. Därutöver gäller att Bolagsverket inte får registrera ett investeringsbolag förrän bolaget har fått tillstånd enligt 10 kap. denna lag.

Författningsförslag

SOU 2016:45

18 kap. Firma

1 § Ett investeringsbolags firma ska innehålla ordet investerings- bolag eller IB.

Ett investeringsbolags firma får inte innehålla något av orden aktiebolag, AB eller publikt.

För investeringsbolag gäller i övrigt bestämmelserna om firma i 28 kap. 1 § andra och tredje styckena samt 4–6 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

19 kap. Förvaringsinstitut

1 § För investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § gäller bestämmelserna i 3 kap. lagen (2004:46) om värde- pappersfonder. Vad som där sägs om en värdepappersfond ska gälla investeringsbolaget och det som sägs om fondbolag ska gälla själv- förvaltande investeringsbolag.

För investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § gäller bestämmelserna i 9 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det som där sägs om en alternativ investeringsfond ska gälla investeringsbolaget och det som sägs om AIF-förvaltare ska gälla självförvaltande investeringsbolag.

Avtal som avses i 3 kap. 4 § lagen om värdepappersfonder och 9 kap 3 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ingås mellan investeringsbolaget och förvaringsinstitutet.

20 kap. Skadestånd

1 § Om en aktieägare tillfogats skada genom att en styrelseledamot eller verkställande direktör i investeringsbolaget, eller en extern förvaltare har överträtt denna lag eller investeringsbolagets bolags- ordning, ska styrelseledamoten, verkställande direktören eller den externa förvaltaren ersätta skadan.

SOU 2016:45

Författningsförslag

21 kap. Likvidation m.m.

1 § För investeringsbolag gäller bestämmelserna i 25 kap. 1–9, 11 § 1, 12 § och 26–51 §§ aktiebolagslagen (2005:551). Det som där sägs om aktiebolagsregistret ska gälla investeringsbolagsregistret.

2 § Finansinspektionen ska besluta att ett investeringsbolag ska gå i likvidation, om

1.inspektionen har återkallat investeringsbolagets tillstånd,

2.investeringsbolaget saknar styrelse och det fondbolag, förvalt- ningsbolag eller den AIF-förvaltare som förvaltar bolaget har för- lorat sitt tillstånd, ska gå i tvångslikvidation eller har försatts i kon- kurs, eller

3.investeringsbolaget saknar styrelse och det fondbolag, förvalt- ningsbolag eller den AIF-förvaltare som förvaltar bolaget har be- slutat att upphöra med förvaltningen.

Har ett investeringsbolag varken aktieägare, tillgångar eller skul- der får fondbolaget, förvaltningsbolaget eller AIF-förvaltaren, i stället för det som anges i första stycket 3, efter tillstånd av Finans- inspektionen avveckla investeringsbolaget. Fondbolaget eller AIF- förvaltaren ska, tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd, lämna ett intyg från investeringsbolagets revisor om att investe- ringsbolaget saknar aktieägare och inte har några tillgångar eller skulder.

Finansinspektionen ska anmäla beslut om likvidation till Bolags- verket som ska utse likvidator. För utseende och entledigande av

likvidator tillämpas 25 kap. 28 §	tredje och fjärde styckena samt
29 § aktiebolagslagen (2005:551).

3 § Vid en likvidation enligt 2 § första stycket 2 eller 3 ska likvida- torn snarast överlåta förvaltningen av investeringsbolaget till en annan extern förvaltare, om Finansinspektionen tillåter det.

4 § Ett investeringsbolag som är ett mottagarinvesteringsbolag får likvideras tidigast tre månader från det att beslut om likvidation har registrerats och en underrättelse om likvidation lämnats till

1. matarfonden, matarinvesteringsbolaget eller det fondbolag som förvaltar matarfonden eller matarinvesteringsbolaget,

Författningsförslag

SOU 2016:45

2.Finansinspektionen, om mottagarinvesteringsbolaget har en matarfond som är en värdepappersfond eller ett investeringsbolag som andelsägare, och

3.behörig myndighet i matarfondens hemland, om mottagar- investeringsbolaget har en matarfond som är ett fondföretag som andelsägare.

22 kap. Tillsyn

Tillsynen och dess omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över investeringsbolag och för- varingsinstitut.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar verksamheten, bolagsordningen, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

Av 10 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder och 13 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder följer att Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag, förvalt- ningsbolag och AIF-förvaltare som har utsetts att förvalta ett inve- steringsbolag enligt 8 kap. 2 §.

2 § Investeringsbolag och förvaringsinstitut ska lämna Finansinspek- tionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhäng- ande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

Företagen ska, utöver det som anges i första stycket, lämna Finans- inspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt 2 § första stycket ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.

4 § För övervakningen av att bestämmelserna i denna lag och före- skrifter meddelade med stöd av lagen följs, får Finansinspektionen begära att

SOU 2016:45

Författningsförslag

1.en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter, hand- lingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken kommer till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Finansinspektionen får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

5 § Om förutsättningarna för extern värdering enligt 8 kap. 12 § andra stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder inte är uppfyllda, får Finansinspektionen i tillsynen av ett självförvaltande investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 §, kräva att investeringsbolaget utser en annan värde- rare.

Utförs värderingsfunktionen av investeringsbolaget internt, får Finansinspektionen besluta att investeringsbolagets värderingar ska kontrolleras av en utomstående värderare eller, om det är lämpligt, en revisor.

Platsundersökning

6 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1.ett investeringsbolag, samt

2.ett förvaringsinstitut.

Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett investeringsbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av investeringsbolaget.

Samarbete och utbyte av information

7 § Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter, Europeiska värde- pappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Euro-

Författningsförslag

SOU 2016:45

peiska systemrisknämnden i den utsträckning som följer av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.

8 § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska värde- pappers- och marknadsmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 101.8 och 108.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.

9 § Finansinspektionen ska inom ramen för sin befogenhet, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Den utländska myndigheten får närvara vid en undersökning som utförs av Finansinspektionen.

10 § Finansinspektionen ska inom ramen för sin befogenhet, efter begäran från en behörig myndighet i ett annat land, lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndig- heten ska kunna utöva sin tillsyn. Detta gäller dock bara i den utsträckning det följer av ett avtal om samarbete som Finans- inspektionen, med stöd av regeringens bemyndigande, har ingått med den utländska myndigheten.

Om en begäran avser rättslig hjälp i brottmål, gäller i stället lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Sammankallande av styrelse eller stämma

11 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett investe- ringsbolag. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen.

Finansinspektionen får närvara vid en stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Avgifter till Finansinspektionen

12 § Investeringsbolag ska med årliga avgifter bekosta Finansinspek- tionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag.

23 kap. Särskilt om prövning av ägares lämplighet

1 § Om ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett självförval- tande investeringsbolag skulle medföra att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finans- inspektionen för förvärvet. Detsamma gäller ett förvärv som inne- bär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av röstetalet för samtliga aktier, eller

2.så att investeringsbolaget blir dotterbolag.

Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat lik- nande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna. Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en full- ständig ansökan kom in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

2 § Frågan om tillstånd enligt 1 § till förvärv i ett självförvaltande investeringsbolag får avgöras först efter samråd med behörig myndig- het i ett annat land inom EES, om förvärvaren är

1.ett i det landet auktoriserat värdepappersföretag, kreditinstitut, företag för elektroniska pengar, försäkringsföretag eller ett förvalt- ningsbolag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Författningsförslag

SOU 2016:45

3 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett självförvaltande investeringsbolag och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till för- värvarens sannolika påverkan på verksamheten i investeringsbolaget.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anse- ende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för investeringsbolaget eller vara verkställande direktör i detta bolag eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett självförvaltande investe- ringsbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att mot- verka att investeringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolag- ets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

Om förvärvaren är ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan investe- ringsbolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindel- serna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

4 § Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som avses i 1 § ska meddelas inom 60 arbetsdagar från det att den bekräftelse som avses i 1 § tredje stycket skickades (bedömnings- perioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgif- ter, får bedömningsperioden förlängas.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärvet, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspek- tionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras. Inspektionen får besluta att förlänga tiden.

5 § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så stor del av ett kvalificerat innehav att innehavet därigenom kom- mer att understiga någon av de i 1 § första stycket angivna gränserna, ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om detta.

6 § När ett självförvaltande investeringsbolag får kännedom om ett förvärv eller en avyttring av aktier i bolaget som kräver tillstånd enligt 1 § eller underrättelse enligt 5 §, ska bolaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

När ett självförvaltande investeringsbolag i andra fall får känne- dom om att det har nära förbindelser med någon annan, ska bolaget snarast anmäla det till Finansinspektionen.

Ett självförvaltande investeringsbolag ska årligen till Finans- inspektionen anmäla namnen på de aktieägare som har ett kvalifice- rat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven.

7 § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett själv- förvaltande investeringsbolag, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finans- inspektionen.

8 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att investeringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

Författningsförslag

SOU 2016:45

3.om ägaren är ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier inte har an- sökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspek- tionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

9 § Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i 8 § första stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i 8 § andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens beslut.

10 § Finansinspektionen får, utöver det som anges i 8 och 9 §§, besluta att en ägare till ett självförvaltande investeringsbolag som inte följer bestämmelserna i 1 eller 5 § ska betala en sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 24 kap. 14–16 §§.

11 § Aktier som omfattas av ett förbud enligt 8 § eller föreläggande enligt 9 § ska inte räknas med när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna i investeringsbolaget för att ett beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas. Detta gäller dock inte om en förvaltare har förordnats enligt 11 §.

12 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen ansöka om att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare före- träda sådana aktier som enligt 8 § inte får företrädas av ägaren. En

SOU 2016:45

Författningsförslag

sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sin hemvist. Om ägaren inte har hemvist i Sverige prövas ansökan av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna och ska på begäran förskotteras av investeringsbolaget. Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs ersättningen av tingsrätten.

13 § Om ett självförvaltande investeringsbolag har nära förbindel- ser med någon annan och detta hindrar en effektiv tillsyn av inve- steringsbolaget, får Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier som medför att förbindelserna är nära att avyttra så stor del av aktierna att så inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som om- fattas av ett föreläggande enligt första stycket inte får företräda aktierna vid stämman. I så fall ska bestämmelserna i 10 § tillämpas.

24 kap. Ingripanden

Ingripanden mot självförvaltande investeringsbolag

1 § Finansinspektionen ska ingripa om ett investeringsbolag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, bolagsordningen eller interna instruk- tioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets verksamhet.

Finansinspektionen ska då mot investeringsbolaget utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i verk- samheten i något avseende eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska investeringsbolagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, en varning meddelas.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Ingripanden mot personer i ledningen av ett självförvaltande investeringsbolag

2 § Beslut om att göra en anmärkning eller meddela en varning enligt 1 § ska riktas mot en styrelseledamot i investeringsbolaget eller dess verkställande direktör, om anmärkningen eller varningen förenas med en skyldighet att betala sanktionsavgift. Beslut om att betala en sanktionsavgift får meddelas sådana personer även utan att Finansinspektionen gör en anmärkning eller meddelar en varning.

I stället för att återkalla investeringsbolagets tillstånd enligt 1 §, får Finansinspektionen besluta att någon som ingår i bolagets styrelse eller dess verkställande direktör inte längre får vara det eller att ha motsvarande uppdrag eller anställning i ett fondbolag eller en AIF-förvaltare. Ett sådant beslut ska gälla under viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträd- elser, utan tidsgräns.

Ingripanden enligt första och andra styckena får göras bara om personen i fråga av uppsåt eller oaktsamhet har orsakat investerings- bolagets överträdelse och om överträdelsen består i att investerings- bolaget

1.har fått tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.påbörjar förvaltning och marknadsföring av bolaget utan till- stånd enligt 10 kap. 1 §,

3.påbörjar marknadsföring av aktier i bolaget i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspek- tionen i enlighet med 11 kap. 1 § eller 6 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

4.inte uppfyller grundläggande krav på bolagets organisation och drift av dess verksamhet enligt 12 kap. 1 eller 3 § eller före- skrifter som har meddelats med stöd av 25 kap. 1 § 5 avseende dessa bestämmelser,

5.inte uppfyller kravet på hantering av risker eller att bolagets medel, vid upprepade tillfällen, placeras i strid med de bestämmel- ser som avses i 13 kap. 1 § med beaktande av om undantag har beviljats enligt 13 kap. 2 §,

6.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 14 kap. 1–3 §§ och 4 § första stycket,

SOU 2016:45

Författningsförslag

7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 15 kap. 1–8 §§,

8.i strid med 23 kap. 6 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller

9.i strid med 23 kap. 6 § tredje stycket, låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet.

Om en sådan person som anges i tredje stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 23 kap. 1 eller 5 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska tredje stycket 8 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Beslut om skyldighet att betala sanktionsavgift eller förbud mot att vara styrelseledamot eller verkställande direktör enligt första och andra styckena, får meddelas samtidigt som investerings-bolagets tillstånd återkallas, om en överträdelse enligt tredje stycket är all- varlig och personen i fråga av uppsåt eller grov oaktsamhet har orsakat den.

Det som i denna paragraf sägs om styrelseledamot och verk- ställande direktör ska tillämpas också på en ersättare för någon av dem.

Ingripande mot fondbolag och en svensk AIF-förvaltare som förvaltar investeringsbolag

3 § För ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare som förvaltar ett investeringsbolag och som åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets verksamhet gäller 12 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 14 kap. 1 § andra stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om det är fråga om ett investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § denna lag.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Ingripanden mot fysiska personer i ledningen för ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare vilka förvaltar ett investeringsbolag

4 § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare vilka förvaltar inve- steringsbolag, eller mot den som är fondbolagets eller förvaltarens verkställande direktör, om investeringsbolaget

1.har fått tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.påbörjar förvaltning och marknadsföring av bolaget utan att tillstånd enligt 10 kap. 1 §,

3.påbörjar marknadsföring av aktier i bolaget i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspek- tionen i enlighet med 11 kap. 1 § eller 3 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

4.inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 12 kap. 1 eller 3 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 25 kap. 1 § 5 avseende dessa bestämmelser,

5.inte uppfyller kravet på hantering av risker eller, vid upp- repade tillfällen, placerar medel i investeringsbolaget i strid med de bestämmelser som avses i 13 kap. 1 § med beaktande av om undan- tag har beviljats enligt 13 kap. 2 §,

6.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 14 kap. 1–3 §§ och 4 § första stycket, eller

7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 15 kap. 1–8 §§.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om fond- bolagets eller AIF-förvaltarens överträdelse är allvarlig och perso- nen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat över- trädelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett investe- ringsbolag, fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Det som sägs om styrelseledamot och verkställande direktör i denna paragraf ska tillämpas också på en ersättare för någon av dem.

Ingripande mot förvaringsinstitut

5 § Finansinspektionen ska ingripa om ett förvaringsinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, investeringsbolagets bolagsordning eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar institutets verksamhet.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i verksamheten i något avseende eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situatio- nen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller (ingripa genom att) göra en anmärkning.

I fråga om förvaringsinstitut för ett investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § tillämpas, i stället för det som sägs i första och andra styckena, 12 kap. 1, 2, 2 a och 6 §§, 7 § andra stycket, 8 och 9 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Ingripanden mot fysiska personer i ledningen för ett förvaringsinstitut

6 § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett förvaringsinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om förvaringsinstitutet

1.låter bli att övervaka ett investeringsbolags penningflöden i strid med 9 kap. 9 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2.låter bli att förvara ett investeringsbolags tillgångar eller på annat sätt överträder det som anges i 9 kap. 10 och 11 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

3.låter bli att utföra sina övriga uppgifter i strid med 9 kap. 12 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom beslut om sanktionsavgift.

Författningsförslag

SOU 2016:45

I fråga om förvaringsinstitut för ett investeringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § tillämpas, i stället för det som sägs i första–tredje styckena, 12 kap. 1 b–2 a, 8 a–9 d, och 11– 14 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

7 § Vid valet av åtgärd eller sanktion ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens art, skador som uppstått och graden av ansvar.

Finansinspektionen får avstå från ingripande

1.om en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2.om investeringsbolaget, fondbolaget, AIF-förvaltaren, eller förvaringsinstitutet gör rättelse,

3.om den fysiska personen i fråga har verkat för att investe- ringsbolaget, fondbolaget AIF-förvaltaren eller förvaringsinstitutet gör rättelse, eller

4.om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot investe- ringsbolaget, fondbolaget, AIF-förvaltaren, förvaringsinstitutet eller den fysiska personen som bedöms tillräckliga.

8 § Utöver det som anges i 7 § första stycket ska i försvårande rikt- ning beaktas om investeringsbolaget, fondbolaget, AIF-förvaltaren, förvaringsinstitutet eller den fysiska personen i fråga tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning bör särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har förflutit mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om

1.investeringsbolaget, fondbolaget, AIF-förvaltaren, förvarings- institutet eller den fysiska personen i väsentlig mån genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2.investeringsbolaget, fondbolaget, AIF-förvaltaren, eller för- varingsinstitutet snabbt upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Ingripanden i särskilda fall

9 § Om någon som ingår i ett investeringsbolags styrelse eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 10 kap. 1 § 3, ska Finansinspektionens återkalla bolagets tillstånd. Detta får dock ske bara om inspektionen först har påtalat för investerings- bolaget att personen inte uppfyller kraven och han eller hon ändå finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör efter det att en av inspektionen bestämd tid på högst tre månader har gått ut.

I stället för att återkalla tillståndet, får Finansinspektionen be- sluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess att bolaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Det som sägs i första och andra styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ersättare för verkställande direktör.

I fråga om investeringsbolag som för sin förvaltning har utsett ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare ska, i stället för det som sägs i första–tredje styckena, bestämmelserna i 12 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 14 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder tillämpas.

10 § Finansinspektionen ska återkalla ett investeringsbolags till- stånd, om bolaget

1.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet, eller

4.under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan verksamhet som tillståndet avser.

I de fall som avses i första stycket 1, 2 och 4 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

11 § Om en behörig myndighet har underrättat Finansinspektionen om att ett investeringsbolag eller ett fondbolag eller en svensk AIF-förvaltare som investeringsbolaget har utsett för sin förvalt- ning, eller ett förvaringsinstitut har överträtt föreskrifter som gäller i det landet för sådana bolag, förvaltare eller institut, får inspek-

Författningsförslag

SOU 2016:45

tionen vidta de åtgärder som anges i 1–3, 7 § andra stycket 9 eller 10 § mot investeringsbolaget, fondbolaget eller förvaltaren, eller de åtgärder som anges i 5 § eller 7 § andra stycket mot institutet, om det föreligger någon omständighet som avses där.

Underrättelse om ingripande

12 § Finansinspektionen ska omedelbart underrätta behöriga myndigheter i de andra länder inom EES där aktier i ett investe- ringsbolag marknadsförs, när någon åtgärd enligt 1–3, 9 eller 10 § har vidtagits mot investeringsbolaget, fondbolaget eller AIF-förval- taren. En underrättelse ska också göras om ett ingripande har vid- tagits i sådana fall som avses i 11 §.

Sanktionsavgift

13 § Om Finansinspektionen har meddelat beslut om anmärkning eller varning enligt denna lag, får inspektionen besluta att investe- ringsbolaget eller den mot vilken anmärkningen eller varningen rik- tas mot ska betala en sanktionsavgift. Detsamma gäller vid beslut om återkallelse eller varning i fall som avses i 10 § första stycket 1.

Om ett förvaringsinstitut har meddelats beslut om anmärkning enligt 5 §, får Finansinspektionen besluta att förvaringsinstitutet ska betala en sanktionsavgift.

14 § Sanktionsavgiften för ett investeringsbolag, ett fondbolag, en svensk AIF-förvaltare, eller ett förvaringsinstitut ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 17 september 2014 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av bolagets, förvaltarens eller institutets eller, i förekommande fall, eller koncernens omsättning närmast föregå- ende räkenskapsår,

3.två gånger den vinst som bolaget, förvaltaren eller institutet erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fast- ställa, eller

SOU 2016:45

Författningsförslag

4. två gånger de kostnader som bolaget, förvaltaren eller institutet undvikit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fast- ställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under investeringsbolagets, fondbolagets, AIF-förvaltarens eller förvaringsinstitutets första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.

15 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 17 september 2014 i svenska kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.två gånger de kostnader som den fysiska personen undvikit till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

16 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 7 och 8 §§, samt till inve- steringsbolagets, fondbolagets, AIF-förvaltarens, förvaringsinstitu- tets eller den fysiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som bolaget, förvaltaren, institutet eller den fysiska personen har erhållit till följd av regelöverträdelsen eller de kostnader som undvikits.

Sanktionsföreläggande

17 § Frågor om ingripanden mot fysiska personer för överträdelser enligt 2, 4 eller 6 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktions- föreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen före- läggs att inom en viss tid godkänna ett ingripande enligt 2 § första och andra styckena, 4 § tredje stycket 1 eller 2 eller 6 § tredje stycket som är bestämt till tid eller belopp.

Författningsförslag

SOU 2016:45

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstols- avgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

18 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1.den fysiska person som föreläggandet avser,

2.överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känne- teckna den,

3.de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4.den sanktion som föreläggs personen.

Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

19 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot investeringsbolaget, fondbolaget, AIF- förvaltaren eller förvaringsinstitutet för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

20 § En sanktion för en överträdelse enligt 2, 4 eller 6 § får beslutas bara om sanktionsföreläggande har delgetts den som sanktionen riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum.

Förseningsavgift

21 § Om ett investeringsbolag, ett fondbolag eller en AIF-förval- tare, inte i tid lämnar de upplysningar som bolaget eller förvaltaren är skyldiga att göra enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 25 kap. 1 § 14, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en föreningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och föreningsavgift

22 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift ska betalas till Finans- inspektionen inom trettio dagar efter det att ett beslut om att ta ut avgiften fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

23 § Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift eller förse- ningsavgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 22 §.

24 § Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 22 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

25 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år efter det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Ingripanden mot förvaltningsbolag och AIF-förvaltare med stadgeenligt säte i ett land inom EES

26 § Finansinspektionen ska ingripa mot ett investeringsbolag som förvaltas av ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare med stadgeenligt säte i ett annat land inom EES, om förvaltningsbolaget eller AIF-förvaltaren åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets eller förvaltarens verksamhet i Sverige eller bolagsordningen för det förvaltade inve- steringsbolaget.

Vid ingripanden som avses i första stycket tillämpas för förvalt- ningsbolag 12 kap. 15 och 16 §§ lagen (2004:46) om värdepappers- fonder och för AIF-förvaltare 14 kap. 19 och 20 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det som i dessa lagar sägs om värdepappersfond, specialfond eller alternativ investerings- fond ska avse investeringsbolag, och det som där sägs om fond- bestämmelser ska avse bolagsordning.

Författningsförslag

SOU 2016:45

Ingripande mot den som saknar tillstånd m.m.

27 § Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten att upphöra med den eller ingripa genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verk- sam för företagets räkning.

28 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.

25 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilken information som ska lämnas i en underrättelse enligt 8 kap. 4 §,

2.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 10 kap.

3§,

3.på vilket språk underrättelsen enligt 11 kap. 1 § första stycket ska skrivas,

4.hur investeringsbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt

11kap. 1 § tredje stycket,

5.vad ett investeringsbolag ska iaktta för att uppfylla skyldig- heterna i 12 kap. 1 och 3 §§,

6.vilken information som ska lämnas i underrättelsen till aktie- ägarna enligt 3 kap. 3 § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

7.vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt

15kap. 1 § för ett investeringsbolag som har beviljats undantag en- ligt 13 kap. 2 §,

SOU 2016:45

Författningsförslag

8.vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 15 kap. 3 § för ett investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 §,

9.tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 15 kap. 7 §,

10.på vilket språk informationen enligt 15 kap. 7 § ska till- handahållas,

11.vad informationen enligt 15 kap. 11 § ska innehålla,

12.vad informationen enligt 15 kap. 12 § ska innehålla.

13.om ingivning av anmälningar i registreringsärenden,

14.vilka upplysningar som investeringsbolag och förvarings- institut ska lämna till Finansinspektionen enligt 22 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

15.sådana avgifter som avses i 22 kap. 12 §.

26 kap. Överklagande

1 § För överklagande av Bolagsverkets beslut gäller 31 kap. aktie- bolagslagen (2005:551).

Finansinspektionens beslut enligt 22 kap. 11 § och 24 kap. 27 § andra stycket får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får över- klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte be- slut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före-

läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

2 § Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 10 kap. 1 § inte meddelar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av domstol att ärendet onö- digt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

SOU 2016:45

Författningsförslag

1.2Förslag till

lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga	om föräldrabalken att 16 kap.
10 a § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

16 kap.

10 a §1

En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.


Första stycket	gäller också		Första	stycket		gäller	också
kreditmarknadsföretag,		värde-	kreditmarknadsföretag,				värde-
pappersbolag, svenska		värde-	pappersbolag,		svenska		värde-
papperscentraler,	kontoförande		papperscentraler,			kontoförande
institut, fondbolag, AIF-förval-			institut, fondbolag, AIF-förval-
tare, förvaringsinstitut,		företag	tare, investeringsbolag,				förva-
som driver inlåningsverksamhet			ringsinstitut, företag som driver
enligt lagen (2004:299) om in-			inlåningsverksamhet enligt lagen
låningsverksamhet och utländska			(2004:299)	om		inlåningsverk-
företag som driver motsvarande			samhet och		utländska		företag
verksamhet från en filial i Sverige.			som driver motsvarande verk-
			samhet från en filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

1 Senaste lydelse 2016:43.

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.3Förslag till

lag om ändring i lagen (1974:174)

om identitetsbeteckningar för juridiska personer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:174) om identitets- beteckningar för juridiska personer att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) ska fastställas för

1.aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighets- förening,

2.erkänd arbetslöshetskassa, försäkringsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3.kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner,

4. registrerat trossamfund och	4. registrerat trossamfund och
dess organisatoriska delar, och	dess organisatoriska delar,
5. stiftelse.	5. stiftelse, och
	6. investeringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

2 Senaste lydelse 2011:70.

SOU 2016:45

Författningsförslag

1.4Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:1479)

om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument att 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §3

Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning.

En svensk värdepapperscentral får medge följande juridiska personer rätt att som kontoförande institut vidta registrerings- åtgärder för annans räkning:

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.svenska och utländska clearingorganisationer,

3.värdepapperscentraler samt sådana värdepapperscentraler från tredjeland som är erkända enligt artikel 25 i förordningen om värdepapperscentraler, i den ursprungliga lydelsen,

4.värdepappersinstitut samt utländska företag som i sitt hem- land får driva värdepappersrörelse,

5.fondbolag och förvaltnings- bolag enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, när det gäller fondandelar, och

6.AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder och utländska EES- baserade AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i Europaparlamentets och

5.fondbolag och förvaltnings- bolag enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, när det gäller fondandelar och aktier i investe- ringsbolag,

3 Senaste lydelse 2016:51.

Författningsförslag SOU 2016:45

rådets direktiv 2011/61/EU av				rådets	direktiv 2011/61/EU av
den 8 juni 2011 om förvaltare av				den 8 juni 2011 om förvaltare av
alternativa		investeringsfonder		alternativa		investeringsfonder
samt om ändring av direktiv				samt om ändring av direktiv
2003/41/EG		och 2009/65/EG		2003/41/EG		och 2009/65/EG
och	förordningarna		(EG)	och	förordningarna		(EG)
nr 1060/2009		och	(EU)	nr 1060/2009		och	(EU)
nr 1095/2010,		i lydelsen	enligt	nr 1095/2010,		i lydelsen	enligt
Europaparlamentets och			rådets	Europaparlamentets och			rådets
direktiv	2014/65/EU, när det			direktiv 2014/65/EU, när det
gäller andelar eller aktier i före-				gäller andelar eller aktier i före-
tag för kollektiva investeringar.				tag för kollektiva investeringar,
				och

7. investeringsbolag enligt 1 kap.

2 § 7 lagen (0000:0000) om inve- steringsbolag när det gäller aktier i investeringsbolag.

Utländska företag som avses i andra stycket 2 och 4 ska i hem- landet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.6Förslag till

lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värde- pappersfonder

dels att 2 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 2 kap. 10 a § ska betecknas 2 kap. 10 § och nuvarande 8 kap. 26 § ska betecknas 8 kap. 41 §,

dels att 1 kap. 1, 6 b–d §§, nya 2 kap. 10 §, 4 kap. 10, 12 och 13 §§, 5 kap. 1, 3, 15–17 och 20 §§, 7 kap. 1 §, 8 kap 25 §, 9 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 13 kap. 1 § samt rubriken närmast före 8 kap. 25 § ska ha följande lydelse, och

dels att det ska införas 19 nya paragrafer, 1 kap. 4 a §, 4 kap. 24 och 25 §§, 5 a kap. 55 §, 8 kap. 26–40, samt nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §4

I denna lag betyder

1.alternativ investeringsfond: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2.behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,

3.derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument,

4.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. egna medel: detsamma som			5. egna medel: detsamma som
i artikel	2.1 l	i Europaparla-	i artikel	2.1 l	i Europaparla-
mentets	och	rådets direktiv	mentets	och	rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009			2009/65/EG av den 13 juli 2009
om samordning av lagar och			om samordning av lagar och
andra författningar som avser			andra författningar som avser
företag för kollektiva investe-			företag för kollektiva investe-
ringar i överlåtbara värdepapper			ringar i överlåtbara värdepapper

4 Senaste lydelse 2013:563.

SOU 2016:45 Författningsförslag

(fondföretag), ändrat	genom	(fondföretag), senast ändrat
Europaparlamentets och	rådets	genom Europaparlamentets och
direktiv 2010/78/EU,		rådets direktiv 2014/91/EU5,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, var- vid även ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföre- tags etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättig- het eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,

8.fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet,

9.fondföretag: ett utländskt företag

a)som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket, med kapital från allmänheten,

b)som tillämpar principen om riskspridning, och

c)vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar,

10.fondföretags hemland: det land där fondföretaget har fått sådant tillstånd som avses i 9 a,

11.fondverksamhet: förvaltning av en värdepappersfond, försälj- ning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängan- de administrativa åtgärder,

12.företagsgrupp: grupp för sammanställd redovisning enligt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/49/EG, eller grupp som enligt erkända internationella redovisningsregler ska lämna motsvarande redovisning,

13.förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag,

14.förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte,

15.förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en värdepappersfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) när det gäller förvarings- institutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner, EUT L257, 28.8.2014 s. 186.

Författningsförslag

SOU 2016:45

16. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 a § re- presenterar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över led- ningen av företaget,

17. matarfond: en värdepap- persfond vars medel placeras i en- lighet med tillstånd enligt 5 a kap.

6§,

18.matarfondföretag: ett fond- företag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i arti- kel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

19.mottagarfond: en värde- pappersfond som

a) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

b) inte är en matarfond, och c) vars medel inte placeras i

en matarfond eller ett matar- fondföretag,

20.mottagarfondföretag: ett fondföretag som

a) i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

b) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

16.investeringsbolag: detsamma som i 1 kap. 1 § lagen (0000:0000) om investeringsbolag,

17.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 a § re- presenterar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över led- ningen av företaget,

18.matarfond: en värdepap- persfond vars medel placeras i en- lighet med tillstånd enligt 5 a kap. 6 §,

19.matarfondföretag: ett fond- företag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i arti- kel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

20. mottagarfond: en värde- pappersfond som

a)har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

b)inte är en matarfond, och

c)vars medel inte placeras i en matarfond eller ett matar- fondföretag,

21. mottagarfondföretag: ett fondföretag som

a)i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,

b)har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,

SOU 2016:45

Författningsförslag

c)inte är ett matarfondföre- tag, och

d)inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfond- företag,

21.reglerad marknad: detsam- ma som i 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

22.penningmarknadsinstru- ment: statsskuldväxlar, bank- certifikat samt sådana andra finansiella instrument som nor- malt omsätts på penningmark- naden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas,

23.specialfond: detsamma som

i1 kap. 11 § 23 lagen om förval- tare av alternativa investerings-

c)inte är ett matarfondföre- tag, och

d)inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfond- företag,

22. Multilateral handelsplatt- form (MTF-plattform): detsamma som i artikel 4.1.22 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella in- strument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU6,

23.penningmarknadsinstru- ment: statsskuldväxlar, bank- certifikat samt sådana andra finansiella instrument som nor- malt omsätts på penningmark- naden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas,

24.reglerad marknad: detsam- ma som i 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

25.specialfond: detsamma som

i1 kap. 11 § 23 lagen om för- valtare av alternativa investerings-

6 EUT L 173, 12.6.2014, s. 349, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012. Om definitionen av begreppet multilateral handelsplattform införs i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (se förslag i SOU 2015:2 s. 66), bör en hänvisning i förevarande paragraf i stället göras till den svenska lagen.

Författningsförslag SOU 2016:45

fonder,			fonder,
24. startkapital:	detsamma		26. startkapital:	detsamma
som i artikel 2.1 k i Europa-			som i artikel 2.1 k	i	Europa-
parlamentets och rådets direktiv			parlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG,			2009/65/EG,
25. värdepappersfond: en fond			27. värdepappersfond: en fond
vars andelar kan lösas in på be-			vars andelar kan lösas in på be-
gäran av andelsägare och som			gäran av andelsägare och som
består av finansiella	tillgångar,		består av finansiella	tillgångar,
om den bildats genom kapital-			om den bildats genom kapital-
tillskott från allmänheten och			tillskott från allmänheten och
ägs av dem som skjutit till kapi-			ägs av dem som skjutit till kapi-
tal samt förvaltas enligt bestäm-			tal samt förvaltas enligt bestäm-
melserna i 5 kap. eller		5 a kap.,	melserna i 5 kap. eller		5 a kap.,
och			och
26. överlåtbart värdepapper:			28. överlåtbart värdepapper:
a) aktier och andra värdepap-			a) aktier och andra värdepap-
per som motsvarar aktier samt			per som motsvarar aktier samt
depåbevis för aktier,			depåbevis för aktier,
b) obligationer och		andra	b) obligationer och		andra
skuldförbindelser, med undantag			skuldförbindelser, med undantag
av penningmarknadsinstrument,			av penningmarknadsinstrument,
samt depåbevis för skuldför-			samt depåbevis för skuldförbin-
bindelser, och			delser, och
c) värdepapper av annat slag			c) värdepapper av annat slag
som ger rätt att förvärva sådana			som ger rätt att förvärva sådana
överlåtbara värdepapper som an-			överlåtbara värdepapper som an-
ges i a och b genom teckning			ges i a och b genom teckning
eller utbyte.			eller utbyte.

Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket.

Med återköp eller inlösen av	Med återköp eller inlösen av
andelar enligt första stycket 9	andelar enligt första stycket 9
och 25 jämställs att andelarna är	och 27 jämställs att andelarna är
upptagna till handel på en reg-	upptagna till handel på en reg-
lerad marknad, om det är säker-	lerad marknad eller en multilate-
ställt att andelarnas noterade	ral handelsplattform, om det är
värde inte i väsentlig mån av-	säkerställt att andelarnas note-
viker från det värde som avses i	rade värde inte i väsentlig mån

SOU 2016:45 Författningsförslag

4 kap. 10 § tredje stycket.		avviker från det värde som avses
		i 4 kap. 10 § tredje stycket.
		4 a §
			Ett fondbolag får förvalta ett
		investeringsbolag		som	inte		har
		beviljats undantag enligt 13 kap.
		2 § lagen (0000:0000) om investe-
		ringsbolag. För sådan förvaltning
		gäller den lagen.
	6 b §7
Ett förvaltningsbolag som får			Ett förvaltningsbolag som får
driva verksamhet i Sverige enligt		driva verksamhet i Sverige enligt
6 § får av Finansinspektionen ges		6 §	får av Finansinspektionen
tillstånd att förvalta en värdepap-		ges tillstånd att förvalta en värde-
persfond. Tillstånd ges i form av		pappersfond eller ett investe-
godkännande av fondbestämmel-		ringsbolag som inte har beviljats
serna enligt 4 kap. 9 §. Tillstånd		undantag enligt 13 kap. 2 § lagen
ska ges om		(0000:0000) om investeringsbolag.
		Tillstånd ska ges om
1. förvaltningsbolaget	i sitt		1. förvaltningsbolaget			i	sitt
hemland har tillstånd att för-		hemland har tillstånd att för-
valta fondföretag av motsvaran-		valta fondföretag eller investe-
de slag som den värdepappers-		ringsbolag av motsvarande					slag
fond som ska förvaltas,		som den värdepappersfond eller
		det	investeringsbolag		som		ska
		förvaltas,
2. förvaltningsbolaget	till		2. förvaltningsbolaget				till
Finansinspektionen har	lämnat	Finansinspektionen har				lämnat
det avtal med förvaringsinsti-		det avtal med förvaringsinsti-
tutet som avses i 3 kap. 4 § och,		tutet som avses i 3 kap. 4 § och,
i förekommande fall, uppgifter		i förekommande		fall,	uppgifter
om uppdrag som lämnats till		om uppdrag som lämnats till
någon annan att förvalta värde-		någon annan att förvalta värde-
pappersfonden eller sköta där-		pappersfonden eller investerings-
med sammanhängande	admini-	bolaget, eller sköta därmed sam-

7 Senaste lydelse SFS 2011:882.

Författningsförslag

SOU 2016:45

stration,				manhängande administration,
3. fondbestämmelserna			upp-	3. fondbestämmelserna						eller
fyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§,				bolagsordningen uppfyller						kra-
och				ven i 4 kap. 8 och 9 §§ respektive
				3 kap. 1 § lagen				om	investe-
				ringsbolag, och
4. det finns skäl att anta att				4. det finns skäl att anta att
bolaget kommer att driva verk-				förvaltningsbolaget				kommer			att
samheten enligt denna lag och				driva verksamheten enligt denna
andra författningar som			gäller	lag och andra författningar som
för förvaltning av en värde-				gäller för förvaltning av en värde-
pappersfond.				pappersfond eller drift av ett
				investeringsbolag.
				Tillstånd ges i form av god-
				kännande av fondbestämmelserna
				enligt 4 kap. 9 §, om det gäller en
				värdepappersfond, eller genom att
				investeringsbolaget i fråga beviljas
				tillstånd		enligt	10 kap. 1 §			lagen
				om investeringsbolag.
Uppgifter		enligt	första	Uppgifter			enligt			första
stycket 2	behöver inte lämnas			stycket 2		behöver		inte	lämnas
om förvaltningsbolaget			redan	om	förvaltningsbolaget					redan
förvaltar	en	värdepappersfond		förvaltar		en	värdepappersfond
och tidigare har lämnat samma				eller	ett	investeringsbolag					och
uppgifter till Finansinspektionen.				tidigare har lämnat samma upp-
				gifter till Finansinspektionen.

Om ett förvaltningsbolag avser att göra ändringar av betydelse beträffande något som avses i första stycket 2 efter det att verk- samheten har inletts, ska bolaget underrätta Finansinspektionen

om detta.
				6 c §8
Ett		förvaltningsbolag		som	Ett	förvaltningsbolag	som
förvaltar		en	värdepappersfond		förvaltar	en värdepappersfond
efter	tillstånd		enligt 6 b §	ska	eller ett	investeringsbolag	efter
vidta	nödvändiga åtgärder			för	tillstånd	enligt 6 b § ska	vidta

8 Senaste lydelse 2011:882.

SOU 2016:45

Författningsförslag

att här i landet kunna

1.göra utbetalningar till andelsägarna,

2.lösa in andelar,

3.lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhanda- hålla, och

4.hantera klagomål.

nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna

1.göra utbetalningar till andelsägarna,

2.lösa in andelar respektive aktier,

3.lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhanda- hålla, och

4.hantera klagomål.

6 d §9
För den förvaltning av en	För den förvaltning av en
värdepappersfond som ett för-	värdepappersfond som ett för-
valtningsbolag utför efter att ha	valtningsbolag utför efter att ha
fått tillstånd enligt 6 b § gäller	fått tillstånd enligt	6 b § gäller
2 kap. 15 c §, 3 kap., 4 kap. 1–3	2 kap. 15 c §, 3 kap., 4 kap. 1–3
och 8–23 §§, 5 kap. 1 och 3–	och 8–25 §§, 5 kap. 1 och 3–
25 §§, 5 a kap., 8 kap. och 9 kap.	25 §§, 5 a kap., 8 kap. och 9 kap.
Det som anges där om fond-	Det som anges där om fond-
bolag ska i stället gälla förvalt-	bolag ska i stället gälla förvalt-
ningsbolaget.	ningsbolaget.
	För den förvaltning av ett
	investeringsbolag som ett förvalt-
	ningsbolag utför efter att ha fått
	tillstånd enligt 6 b §	gäller lagen
	(0000:0000) om	investerings-
	bolag. Det som anges där om
	investeringsbolag ska i stället gälla
	förvaltningsbolaget.

Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i 9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvalt- ningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finansinspektionen enligt 12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond.

9 Senaste lydelse 2011:882.

SOU 2016:45

Författningsförslag

ningslagen (1995:1554). Detta gäller dock inte om något annat följer av förordning (EU) nr 575/2013, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller föreskrifter med- delade med stöd av den lagen.

4 kap.

10 §11

Andelarna i en värdepappersfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden, om inte annat följer

av andra stycket.
I en värdepappersfond får det	I en värdepappersfond får det
finnas andelar av olika slag (an-	finnas andelar av olika slag (an-
delsklasser). Andelsklasser i en	delsklasser). Andelsklasser i en
och samma fond får vara för-	och samma fond får vara för-
enade med olika villkor för ut-	enade med olika villkor för ut-
delning, avgifter, lägsta teck-	delning, avgifter, lägsta teck-
ningsbelopp samt i vilken valuta	ningsbelopp, distribution, valuta-
andelarna tecknas och inlöses.	säkring samt i vilken valuta an-
Andelarna i en andelsklass ska	delarna tecknas och inlöses. An-
vara lika stora och medföra lika	delarna i en andelsklass ska vara
rätt till den egendom som ingår	lika stora och medföra lika rätt
i fonden.	till den egendom som ingår i
	fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns andelsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen.

Fondens värde beräknas enligt de grunder som anges i fond- bestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget ska fortlöpande och minst en gång varje vecka be- räkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

11 Senaste lydelse 2013:563.

Författningsförslag SOU 2016:45

				12 §12
Har en fondandelsägare läm-					Har en fondandelsägare läm-
nat sina andelar för förvaltning					nat sina andelar för förvaltning
till någon som har fått tillstånd					till någon som har fått tillstånd
till registrering som				förvaltare,	till registrering som					förvaltare,
får förvaltaren på andelsägarens					får förvaltaren på andelsägarens
uppdrag anges i det register som					uppdrag anges i det register som
avses	i	11 §	första	stycket i	avses i		11 §	första		stycket i
stället för andelsägaren. I regist-					stället för andelsägaren. I regist-
ret ska det särskilt anmärkas att					ret ska det särskilt anmärkas att
fondandelen förvaltas för någon					fondandelen förvaltas för någon
annans räkning. Förvaltaren ska					annans räkning. Förvaltaren ska
skyndsamt till andelsägaren eller					skyndsamt till andelsägaren eller
den som förvaltaren har anteck-					den som förvaltaren har anteck-
nat i andelsägarens ställe lämna					nat i andelsägarens ställe lämna
den information förvaltaren får					den information förvaltaren får
från fondbolaget, om inte andels-					från fondbolaget, om inte andels-
ägaren avstått från sådan infor-					ägaren avstått från sådan infor-
mation. Information som avser					mation. Information som avser
ändring		av	fondbestämmelser		ändring		av	fondbestämmelser
enligt 9 b § eller 5 a kap. 7 § eller					enligt 9 b § eller 5 a kap. 7 § eller
som	avser fusion enligt 8 kap.				som	avser fusion			enligt 8 kap.
8 § ska dock alltid lämnas till					8 § eller delning enligt 8 kap. 32 §
andelsägaren eller den som för-					ska dock alltid lämnas till andels-
valtaren har antecknat i andels-					ägaren eller den som förvaltaren
ägarens ställe.					har	antecknat i			andelsägarens
					ställe.

Om registret förs av någon annan än en svensk värdepappers- central, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till regi- strering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med sär- skilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om för- utsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls.

12 Senaste lydelse 2016:58.

SOU 2016:45 Författningsförslag

13 §13

En fondandel ska, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i värdepappersfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, ska försäljning ske och inlösen verkställas så snart

som möjligt.
Första stycket gäller dock inte	Första stycket gäller dock inte
om fondandelarna är upptagna	om fondandelarna är upptagna
till handel på en reglerad mark-	till handel på en reglerad mark-
nad och det är säkerställt att an-	nad eller en multilateral handels-
delarnas noterade värde inte i	plattform och det är säkerställt
väsentlig mån avviker från det	att andelarnas noterade värde
värde som avses i 10 § tredje	inte i väsentlig mån avviker från
stycket.	det värde som avses i 10 § tredje
	stycket.

Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en värde- pappersfond enligt 9 kap. 1 § första eller andra stycket eller 5 a kap. 34 eller 42 § får fondandelar inte säljas eller lösas in.

Hållbarhetsinformation

24§

Ett fondbolag ska för varje

fond lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning i hållbarhetsavseende, däribland i frågor som rör miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti korruption.

Information enligt första stycket ska ges i fråga om

1.vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen,

2.den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och

3.uppföljningen av hållbarhets- arbetet.

13 Senaste lydelse 2013:563.

2. föremål för regelbunden handel vid någon annan mark- nad som är reglerad och öppen för allmänheten, såsom en multi- lateral handelsplattform.

SOU 2016:45 Författningsförslag

5 kap.

1 §14

Varje värdepappersfond ska ha en lämplig fördelning av place- ringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fon- dens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.

Medel i en värdepappersfond	Medel i en värdepappersfond
får, med de begränsningar som	får, med de begränsningar som
följer av detta kapitel, placeras i	följer av detta kapitel, placeras i
likvida finansiella tillgångar som	likvida finansiella tillgångar som
utgörs av överlåtbara värdepapper,	utgörs av överlåtbara värdepapper,
penningmarknadsinstrument,	penningmarknadsinstrument,
derivatinstrument och fond-	derivatinstrument, fondandelar
andelar samt på konto i kredit-	och aktier i investeringsbolag samt
institut. I fonden får det också	på konto i kreditinstitut. I fon-
ingå likvida medel som behövs	den får det också ingå likvida
för förvaltningen av fonden.	medel som behövs för förvalt-
	ningen av fonden.

Ett fondbolag får använda sig av tekniker och instrument som hänför sig till överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru- ment i syfte att effektivisera förvaltningen av tillgångarna i en värdepappersfond. Om fondbolaget använder sig av derivatinstru- ment för att effektivisera förvaltningen, ska de bestämmelser i detta kapitel som gäller för derivatinstrument tillämpas.

3 §15

Medel i en värdepappersfond får placeras i penningmarknads- instrument som är, eller i överlåtbara värdepapper som är eller inom ett år från emissionen avses bli,

1. upptagna till handel på en reglerad marknad eller en mot- svarande marknad utanför EES, eller

2. föremål för regelbunden handel vid någon annan mark- nad som är reglerad och öppen för allmänheten.

14Senaste lydelse 2008:282.

15Senaste lydelse 2008:282.

Författningsförslag SOU 2016:45

En förutsättning för place-		En förutsättning för place-
ringar enligt första stycket är att		ringar enligt första stycket såvitt
marknaden finns angiven i fond-		avser en marknad utanför EES är
bestämmelserna eller är godkänd		att marknaden i fråga finns an-
av Finansinspektionen för så-		given i fondbestämmelserna eller
dana placeringar.		är godkänd av Finansinspek-
		tionen för sådana placeringar.
	15 §16
Medel i en värdepappersfond får placeras i andelar i
1. andra värdepappersfonder,
2. fondföretag som uppfyller		2. fondföretag som		avses i
förutsättningarna i 1 kap. 7 § och		Europaparlamentets	och	rådets
		direktiv 2009/65/EG och
3. specialfonder och utländska		3. specialfonder	och	andra
alternativa	investeringsfonder	alternativa investeringsfonder
som uppfyller förutsättningarna i		såvida fonderna
4 kap. 2 eller 3 § eller 5 kap. 6 §
första stycket 1 eller andra stycket
eller 11 §	första stycket 1 lagen
(2013:561) om förvaltare av alter-
nativa investeringsfonder, såvida
fonderna
a) gör kollektiva investeringar		a) gör kollektiva investeringar
i sådana tillgångar som anges i		i sådana tillgångar som anges i
detta kapitel med kapital från		detta kapitel med kapital från
allmänheten,		allmänheten,
b) tillämpar principen om risk-		b) tillämpar principen om risk-
spridning,		spridning,
c) är öppna för utträde och		c) är öppna för utträde, eller
ger andelsägarna ett skydd som		det är säkerställt att andelarnas
är likvärdigt det som ges andels-		noterade värde inte i väsentlig
ägare i en värdepappersfond, och		mån avviker från fondandels-
		värdet, och ger andelsägarna ett

skydd som är likvärdigt det som ges andelsägare i en värdepappers- fond,

16 Senaste lydelse 2013:563.

I en värdepappersfond får det, med de begränsningar som följer av 19 §, ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag eller aktier i ett och samma investeringsbolag med högst 20 procent av värde- pappersfondens värde.

Placeringar i sådana andelar eller aktier som avses i 15 § första stycket 3 får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av en värde- pappersfonds värde.

SOU 2016:45

Författningsförslag

d) för varje räkenskapsår läm- nar årsberättelse och halvårs- redogörelse som innehåller sådan information som är nödvändig för att man ska kunna bedöma tillgångarna, ansvarsfrågor, av- kastning och händelser som in- träffat under den aktuella rappor- teringsperioden.

d) för varje räkenskapsår läm- nar årsberättelse och halvårs- redogörelse som innehåller sådan information som är nödvändig för att man ska kunna bedöma tillgångar, skulder, intäkter, och verksamhet under den aktuella rapporteringsperioden, och

e) står under betryggande till- syn av en behörig myndighet i det land där de hör hemma.

Medel i en värdepappersfond får placeras i andra fonder eller fondföretag enligt första stycket bara om dessa, enligt sina fond- bestämmelser eller sin bolagsordning, får placera högst 10 procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag.

Med andelar i fonder som an- ges i första stycket 1 och 3 och andra stycket avses också aktier i investeringsbolag.

16 §

I en värdepappersfond får det, med de begränsningar som följer av 19 §, ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfond- ens värde.

Placeringar i sådana andelar som avses i 15 § första stycket 3 får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av en värdepappers- fonds värde.

Medel i en värdepappersfond får placeras i andelar i en annan fond eller i ett fondföretag eller i aktier i investeringsbolag även om värdepappersfonden där- igenom kommer att överskrida någon av de gränser som anges i 6, 11, 14, 21 och 22 §§.

Författningsförslag

SOU 2016:45

17 §

Medel i en värdepappersfond får placeras i andelar i en annan fond eller i ett fondföretag även om värdepappersfonden där- igenom kommer att överskrida någon av de gränser som anges i 6, 11, 14, 21 och 22 §§.

20 §17

Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva

ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.
Om	ett	fondbolag	förvaltar	Om ett fondbolag förvaltar
flera värdepappersfonder, fond-				flera	värdepappersfonder	eller
företag, specialfonder eller andra				fondföretag gäller bestämmelsen
alternativa		investeringsfonder,		i första stycket det samman-
gäller	bestämmelsen		i första	lagda aktieinnehavet i fonderna
stycket det sammanlagda aktie-				och fondföretagen.
innehavet i fonderna och fond-
företagen.
			5 a kap.
				Matarinvesteringsbolag och		mot-
				tagarinvesteringsbolag
				55 §
				Bestämmelserna i 1–53 §§ gäller
				också för matar- och mottagar-
				investeringsbolag enligt 1 kap. 2 §
				11 och 14 lagen (0000:0000) om
				investeringsbolag, om bolagen inte
				har	beviljats undantag	enligt
				13 kap. 2 § den lagen.

Det som i denna lag sägs om

– matarfond gäller matarinve-

17 Senaste lydelse 2013:563.

SOU 2016:45 Författningsförslag

		steringsbolag,
		– mottagarfond gäller mottagar-
		investeringsbolag,
		– fondbolag som förvaltar en
		matar- eller mottagarfond gäller
		fondbolag som förvaltar ett matar-
		eller mottagarinvesteringsbolag samt
		ett självförvaltande matar- eller
		mottagarinvesteringsbolag,
		– värdepappersfond gäller inve-
		steringsbolag,
		– fondbestämmelser gäller bo-
		lagsordning i investeringsbolag, och
		– fondandelar gäller	aktier i
		investeringsbolag.
	7 kap.
	1 §18
Ett	fondbolag som enligt	Ett fondbolag som	enligt
1 kap. 4 § har tillstånd för port-		1 kap. 4 § har tillstånd för port-
följförvaltning avseende finansi-		följförvaltning avseende finansi-
ella instrument får, efter till-		ella instrument får, efter till-
stånd	av Finansinspektionen,	stånd av Finansinspektionen

som ett led i verksamheten

1.ta emot fondandelar för förvaring, dock inte sådana fond- andelar som ingår i en värdepappersfond, ett fondföretag eller en alternativ investeringsfond som förvaltas av fondbolaget,

2.ta emot medel med redovisningsskyldighet, och

3.lämna investeringsråd avseende sådana finansiella instrument som avses i 5 kap.

Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt första stycket 2 ska omedelbart avskiljas från bolagets egna tillgångar.

18 Senaste lydelse 2013:563.

Författningsförslag

SOU 2016:45

39 §

En delning som fått rätts- verkan enligt 38 § får inte för- klaras ogiltig.

Underrättelse och offentlig- görande

40 §

Det fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ingår i delningen ska underrätta för- varingsinstitutet för respektive fond när överföringen av tillgångar och skulder enligt 38 § andra stycket 1 har slutförts.

Fondbolaget ska underrätta Finansinspektionen när delningen har genomförts och offentliggöra genomförandet på sin webbplats.

9 kap.

1 §20

Ett fondbolags förvaltning av en värdepappersfond ska omedel- bart tas över av fondens förvaringsinstitut om

1.Finansinspektionen har återkallat fondbolagets tillstånd att driva fondverksamhet,

2.beslut har fattats om att fondbolaget ska gå i tvångslikvida- tion, eller

3.fondbolaget har försatts i konkurs.

Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en värde- pappersfond, ska förvaltningen övertas av förvaringsinstitutet vid den tidpunkt då verksamheten upphör.

Har en värdepappersfond varken andelsägare eller fondförmögen- het får fondbolaget, i stället för det som anges i andra stycket, efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla fonden. Fondbolaget ska tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd lämna ett intyg

20 Senaste lydelse 2013:563.

100

SOU 2016:45 Författningsförslag

från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har

några tillgångar eller skulder.
Ett fondbolag får efter till-	Ett fondbolag får efter till-
stånd av Finansinspektionen	stånd	av	Finansinspektionen
överlåta förvaltningen av en	överlåta	förvaltningen		av en
värdepappersfond till ett annat	värdepappersfond till ett			annat
fondbolag.	fondbolag eller till ett förvalt-
	ningsbolag som hör hemma inom
	EES. För att Finansinspektionen
	ska bevilja tillstånd för överlåtelse
	till ett förvaltningsbolag ska kra-
	ven i 1 kap.		6 b § första	stycket
	vara uppfyllda och för förvalt-
	ningsbolaget gäller efter överlåtel-
	sen kraven i		1 kap. 6 b § fjärde
	stycket, 6 c och 6 d §§.

Ett övertagande enligt andra eller fjärde stycket får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare.

10 kap.

1 §21

Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag, förvaltnings- bolag som avses i 1 kap. 6 §, fondföretag som avses i 1 kap. 7 § samt förvaringsinstitut.

För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verk-

samhet.
För	förvaltningsbolag och			För	förvaltningsbolag och
fondföretag		samt	förvarings-	fondföretag		samt	förvarings-
institut	som	driver	verksamhet	institut	som	driver	verksamhet
från filial i Sverige omfattar				från filial i Sverige omfattar
tillsynen att		företaget följer de		tillsynen att		företaget följer de

21 Senaste lydelse 2013:563.

101

Författningsförslag

SOU 2016:45

lagar och andra författningar som gäller för företagets verk- samhet i Sverige samt, när en värdepappersfond förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, det som anges i fondbestämmelserna.

lagar och andra författningar som gäller för företagets verk- samhet i Sverige samt, när en värdepappersfond eller ett inve- steringsbolag förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, det som anges i fond- bestämmelserna respektive bolags- ordningen.

13 kap.

1 §22

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

2.vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8, 9 och 11 §§,

3.på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

4.hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket,

5.vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 och 17 c §§,

6.vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andels- ägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

7.tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad en- ligt 4 kap. 20 §,

8.på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhanda- hållas,

9.kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värde- pappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

10.vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,

11.det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,

12.kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,

22 Senaste lydelse 2014:558.

102

SOU 2016:45 Författningsförslag

13. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

14. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas,

15. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt

5 a kap. 18 §,

16.förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§,

17.vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 7 kap. 1 §,

18.vilka åtgärder som ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

19. vad informationen enligt

8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen,

19. vad informationen enligt

8 kap. 8 och 32 §§ ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informa- tionen,

20.på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas

21.vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fond- företag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

22.sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §.

23.vad informationen enligt

4 kap. 24 § ska innehålla och

24.vad informationen enligt 4 kap. 25 § ska innehålla.

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

103

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.8Förslag till

lag om ändring i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism att 1 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §25

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse,

3.verksamhet av det slag som beskrivs i 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4.verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finans- inspektionen enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avse- ende viss finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlånings- verksamhet,

5.försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, be- driven av andra än anknutna försäkringsförmedlare,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappers- fonder,

8.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registre- ring enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

9.verksamhet för kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),

10.verksamhet som godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag,

11.yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster men som inte omfattas av 10,

12.yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i avsikt att påverka storleken på en skatt eller avgift (skatterådgivare),

25 Senaste lydelse 2014:278.

106

SOU 2016:45

Författningsförslag

13.yrkesmässig verksamhet som advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket,

14.yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som avses i 13, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § första stycket,

15.yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 3 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 10–14,

16.yrkesmässig handel med varor, till den del verksamheten avser försäljning mot kontant betalning som uppgår till minst ett belopp som motsvarar 15 000 euro,

17.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

18.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut,

19. förvaltning		av alternativa		19. förvaltning		av alternativa
investeringsfonder		enligt	lagen	investeringsfonder		enligt lagen
(2013:561) om förvaltare av alter-				(2013:561) om förvaltare av alter-
nativa investeringsfonder, eller				nativa investeringsfonder,
20. verksamhet		med konsu-		20. verksamhet		med	konsu-
mentkrediter	enligt		lagen	mentkrediter	enligt		lagen
(2014:275) om viss verksamhet				(2014:275) om viss verksamhet
med konsumentkrediter.				med konsumentkrediter, eller
				21. verksamhet		som	investe-
				ringsbolag enligt lagen (0000:0000)
				om investeringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 3 januari 2018.

107

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.9Förslag till

lag om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:1268) om investe- ringssparkonto att 5, 6, 16 och 30 §§ ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §26 Med investeringsföretag avses

1.ett svenskt värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2.ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse,

3.ett fondbolag som har till- stånd enligt 1 kap. 4 eller 4 a § och 7 kap. 1 § 2 lagen (2004:46) om

						värdepappersfonder,
3. ett utländskt värdepap-						4. ett utländskt värdepap-
persföretag som hör hemma i en						persföretag som hör hemma i en
stat inom Europeiska ekono-						stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES)						miska samarbetsområdet (EES)
och som där har tillstånd att till-						och som där har tillstånd att till-
handahålla sidotjänster som av-						handahålla sidotjänster som av-
ses i bilaga I,		avsnitt B		punkt 1		ses i bilaga I,		avsnitt B		punkt 1
till	Europaparlamentets				och	till	Europaparlamentets				och
rådets direktiv			2004/39/EG av			rådets direktiv			2004/39/EG av
den 21 april 2004 om marknader						den 21 april 2004 om marknader
för	finansiella		instrument och			för	finansiella		instrument och
om	ändring	av rådets			direk-	om	ändring	av rådets			direk-
tiv 85/611/EEG och 93/6/EEG						tiv 85/611/EEG och 93/6/EEG
och	Europaparlamentets				och	och	Europaparlamentets				och
rådets direktiv 2000/12/EG samt						rådets direktiv 2000/12/EG samt
upphävande		av	rådets		direk-	upphävande		av	rådets		direk-
tiv 93/22/EEG,			senast	ändrat		tiv 93/22/EEG,			senast	ändrat

26 Senaste lydelse 2014:990.

108

SOU 2016:45 Författningsförslag

genom Europaparlamentets och				genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2010/78/EU, eller				rådets direktiv 2010/78/EU,
4. ett utländskt kreditinstitut				5. ett utländskt kreditinstitut
som hör hemma i en stat inom				som hör hemma i en stat inom
EES och som där fått auktorisa-				EES och som där fått auktorisa-
tion att starta och driva verk-				tion att starta och driva verk-
samhet i kreditinstitut som avses				samhet i kreditinstitut som avses
i artikel 8 i Europaparlamentets				i artikel 8 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/36/EU				och rådets direktiv 2013/36/EU
av den 26 juni 2013 om behörig-				av den 26 juni 2013 om behörig-
het att utöva verksamhet i kredit-				het att utöva verksamhet i kredit-
institut och om tillsyn av kredit-				institut och om tillsyn av kredit-
institut och värdepappersföretag,				institut och värdepappersföretag,
om	ändring	av	direk-	om	ändring	av	direk-
tiv 2002/87/EG		och	om upp-	tiv 2002/87/EG		och	om	upp-
hävande av direktiv 2006/48/EG				hävande av direktiv 2006/48/EG
och 2006/49/EG.				och 2006/49/EG, eller,
				6. ett förvaltningsbolag som i
				sitt hemland dels har tillstånd att
				driva sådan verksamhet som avses
				i Europaparlamentets och rådets
				direktiv	2009/65/EG		av	den
				13 juli 2009 om samordning av
				lagar och andra författningar som
				avser företag för kollektiva in-
				vesteringar i överlåtbara värde-
				papper (fondföretag), senast ändrat
				genom	Europaparlamentets			och
				rådets direktiv 2014/91/EU27, dels
				har tillstånd att		tillhandahålla
				tjänster enligt artikel 6.3.a och får

ta emot medel med redovisnings- skyldighet.

27 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) när det gäller förvarings- institutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner, EUT L257, 28.2.2014 s 186.

109

Författningsförslag

SOU 2016:45

6 §28 Med investeringstillgångar avses

1.finansiella instrument som är upptagna till handel på en reg- lerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2.finansiella instrument som handlas på en handelsplattform, eller

3.andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.

Med andelar i en värdepappers- fond eller en specialfond i första stycket 3 avses i denna lag även aktier i ett investeringsbolag.

16 §

På ett investeringssparkonto får bara investeringstillgångar och kontanta medel förvaras om inte något annat anges i 17–19 §§. Konto- främmande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras på ett investe- ringssparkonto under de förutsättningar som framgår av 19 §.

På ett investeringssparkonto som förs av ett investeringsföretag som avses i 5 § 3 eller 6 får dock bara förvaras andelar i värde- pappersfonder och specialfonder som företaget förvaltar eller för- varar samt kontanta medel.

30 §

Innan ett investeringsföretag ingår ett avtal om investeringsspar- konto med en fysisk person eller ett dödsbo ska investeringsföre- taget lämna information om

1.avgifter på investeringssparkontot,

2.hur tillgångarna på ett investeringssparkonto beskattas och hur skatten tas ut,

3. vad som avses med investe- ringstillgångar och kontofräm- mande tillgångar,

3. vad som avses med investe- ringstillgångar och kontofräm- mande tillgångar samt, i förekom- mande fall, begränsningar i vilka investeringstillgångar som kan för-

28 Senaste lydelse 2013:586.

110

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.10Förslag till

lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 7 kap. 6 ska upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 1 och 6 §§, 5 kap. 2 §, 7 kap. 6 a §, 10 kap. 1 §, 12 kap. 17 och 18 §§, 13 kap. 1 § och 15 kap. 2 §, och

dels att det ska införas 5 nya paragrafer, 3 kap. 11 § och 10 kap. 11–13 §§, 12 kap. 20 §samt nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Europabolag

11 §

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag ska det som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i föl- jande bestämmelser tillämpas på tillsynsorganet eller dess leda- möter:

– 3 kap. 3 § 4 om ledningspröv- ning, och

– 8 kap. 26 § om meddelande- förbud.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket an- givna bestämmelserna om styrel- sen eller dess ledamöter ska tilläm- pas också på ett europabolags led- nings- eller förvaltningsorgan eller

112

En AIF-förvaltare med till- stånd enligt 3 kap. 1 § får mark- nadsföra andelar i en av förval- taren förvaltad specialfond till icke-professionella investerare.

Med andelar i en specialfond av- ses också aktier i investeringsbo- lag som har beviljats undantag en- ligt 13 kap. 2 § lagen (0000:0000) om investeringsbolag.

SOU 2016:45

Författningsförslag

dess ledamöter.

4kap.

1 §

En AIF-förvaltare med till- stånd enligt 3 kap. 1 § får mark- nadsföra andelar i en av förval- taren förvaltad specialfond till icke-professionella investerare.

6 §

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får utöver sådana andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder som får marknadsföras enligt 1, 2, 4 eller 5 §, efter underrättelse till Finans- inspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad EES-baserad alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige.

En AIF-förvaltare ska fastställa och vidta åtgärder som förhind- rar att andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond marknads- förs till icke-professionella investerare i Sverige. Det gäller dock inte sådana fonder som förvaltaren får marknadsföra till icke-pro- fessionella investerare enligt 1, 2 eller 4 §. Det gäller inte heller för marknadsföring av sådana fonder som anges i 5 § första stycket i förhållande till sådana investerare som anges i 5 § andra stycket.

Ytterligare bestämmelser om marknadsföring av matarfonder till alternativa investeringsfonder finns i 7 och 8 §§.

Att en andel eller en aktie i en alternativ investeringsfond tas upp till handel på en reglerad mark- nad eller på en multilateral han- delsplattform som avses i artikel 4.1.22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader

113

En utländsk EES-baserad

AIF-förvaltare som i sitt hem- land har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspek- tionen, förvalta en specialfond eller ett investeringsbolag som har beviljats undantag enligt 13 kap. 2 § lagen (0000:0000) om investe- ringsbolag.

Tillstånd får ges bara om

1. Finansinspektionen från be- hörig myndighet i förvaltarens hemland har tagit emot en under- rättelse om den planerade verk- samheten samt ett intyg om att förvaltaren har tillstånd som av- ses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2. förvaltarens verksamhets- tillstånd omfattar förvaltning av en alternativ investeringsfond av motsvarande slag som den spe- cialfond eller det investeringsbo- lag som ska förvaltas här i landet,

Författningsförslag

SOU 2016:45

för finansiella instrument och om

ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU29 är inte att anse som marknadsföring enligt denna lag.

5kap.

2 §

En utländsk EES-baserad

AIF-förvaltare som i sitt hem- land har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspek- tionen, förvalta en specialfond.

Tillstånd ges i form av god- kännande av specialfondens fond- bestämmelser. Tillstånd får ges bara om

2. förvaltarens verksamhets- tillstånd omfattar förvaltning av en alternativ investeringsfond av motsvarande slag som den spe- cialfond som ska förvaltas här i landet,

29 EUT L 173/349, 12.6.2014. s. 349.

114

SOU 2016:45

Författningsförslag

3.förvaltaren har en rättslig struktur som motsvarar ett aktie- bolag, och

4.AIF-förvaltaren vidtar nöd- vändiga åtgärder för att här i landet kunna

– göra utbetalningar till an- delsägarna,

– lösa in andelar, och

– lämna den information som förvaltaren är skyldig att tillhan- dahålla.

Vid prövningen enligt andra stycket ska 4 kap. 9 § lagen (2004:46) om värdepappersfon- der tillämpas. Det som anges där om fondbolag ska i stället avse AIF-förvaltare. En utländsk EES- baserad AIF-förvaltare med till- stånd enligt andra stycket får marknadsföra andelar i special- fonden till professionella och icke-professionella investerare i Sverige.

3.förvaltaren har en rättslig struktur som motsvarar ett aktie- bolag, och

4.AIF-förvaltaren vidtar nöd- vändiga åtgärder för att här i landet kunna

– göra utbetalningar till an- dels- eller aktieägarna,

– lösa in andelar eller aktier, och

– lämna den information som förvaltaren är skyldig att tillhan- dahålla.

Tillstånd i fråga om en special- fond ges i form av godkännande av specialfondens fondbestämmel-

ser.	Vid	prövningen	ska	4 kap.
9 §	lagen	(2004:46)	om	värde-

pappersfonder tillämpas. För ett investeringsbolag som avses i första stycket krävs att investe- ringsbolaget i fråga har beviljats tillstånd enligt 10 kap. 1 § lagen om investeringsbolag. Det som i dessa bestämmelser anges om fondbolag eller investeringsbolag ska i stället avse AIF-förvaltare. En utländsk EES-baserad AIF- förvaltare med tillstånd enligt andra stycket får marknadsföra andelar i specialfonden eller aktier i investeringsbolaget till professionella och icke-professio- nella investerare i Sverige.

115

Författningsförslag SOU 2016:45

7 kap.

6 a §30

De bestämmelser om tillsyn på	I artiklarna 11–24 i Europa-
gruppnivå i artiklarna 11–24 i	parlamentets och rådets förord-
Europaparlamentets och rådets	ning (EU) nr 575/2013 och lagen
förordning (EU) nr 575/2013	(2014:968) om särskild tillsyn
och lagen (2014:968) om sär-	över kreditinstitut finns bestäm-
skild tillsyn över kreditinstitut	melser om tillsyn på gruppnivå.
och värdepappersbolag som gäller	Det som föreskrivs om kapital-
för ett värdepappersbolag tilläm-	krav för AIF-förvaltare i detta
pas också för en AIF-förvaltare	kapitel ska tillämpas även på
enligt 1 kap. 3 §. Det som före-	gruppnivå.
skrivs om kapitalkrav för AIF-
förvaltare i detta kapitel ska
tillämpas även på gruppnivå.

10 kap.

1 §

För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som AIF-för- valtaren förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som för- valtaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informa- tionsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla uppgifter om

1.fondens investeringsstrategi och mål samt de omständigheter under vilka dessa eller investeringspolicyn kan ändras,

2.var mottagarfonden är etablerad om fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond samt information om var de under- liggande fonderna är etablerade om fonden är en fond-i-fond,

3.de tillgångsslag som fonden får placera i och fondens risk- profil, inklusive information om användande av finansiell hävstång,

4.de viktigaste rättsliga följderna av en investering i fonden,

5.AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, revisorer och andra tjänste- leverantörer,

6.ansvarsförsäkring eller tillgängliga medel i enlighet med 7 kap. 5 § för att täcka eventuella skadeståndsanspråk,

7.delegering av förvaltnings- och förvaringsfunktioner,

8.principer och rutiner för värdering av tillgångarna i fonden,

30 Senaste lydelse 2014:991.

116

SOU 2016:45

Författningsförslag

9.hantering av likviditetsrisker och rätt till inlösen samt förfaran- de och villkor för emission och försäljning av andelar eller aktier,

10.avgifter och alla andra kostnader samt maximibelopp för direkta och indirekta avgifter och kostnader som belastar fondens investerare,

11.förvaltarens principer för likabehandling av investerare och rätt till förmånligare villkor för någon investerare i fonden,

12.fondens primärmäklare samt relevanta arrangemang mellan sådan mäklare och fonden,

13.hur och när regelbunden information om fonden enligt 9 och 10 §§ lämnas,

14. den senaste årsberättelsen	14. den senaste årsberättelsen
enligt 4 § och det senaste beräk-	enligt 4 §, och
nade nettotillgångsvärdet (NAV)
eller marknadsvärdet för fondens

andelar eller aktier, och

15. historisk avkastning.

För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt första stycket som inte redan framgår av prospektet.

Information om nettotillgångsvärde

11§

En AIF-förvaltare ska, för

varje alternativ investeringsfond denne förvaltar, göra information tillgänglig om det senaste beräk- nade nettotillgångsvärdet (NAV) eller marknadsvärdet för fondens andelar eller aktier.

117

Bestämmelserna om delning av värdepappersfonder i 8 kap. 25– 40 §§ lagen (2004:46) om värde- pappersfonder gäller på motsvaran- de sätt för delning av en special- fond. Det som där anges om värde- pappersfond gäller specialfond och det som anges om fondbolag gäller AIF-förvaltare.

SOU 2016:45

Författningsförslag

Information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen

13§

För varje alternativ investe-

ringsfond som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige, ska AIF-förvaltaren i års- berättelsen redovisa aktivitetsmått eller, om något sådant mått inte kan beräknas, på annat sätt beskri- va hur förvaltningen av fonden bedrivs för att investeraren där- igenom ska kunna göra en be- dömning av den årliga avgiftens storlek i förhållande till fondens aktivitetsmått eller lämnad be- skrivning. Informationen ska fin- nas tillgänglig på fondbolagets webbplats.

12 kap.

17 §

En AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en specialfond. Tillstånd till delning ska lämnas om åtgärden kan anses förenlig med investe- rarnas intressen.

	18 §
För upphörande och överlåtel-		För upphörande och överlåtel-
se av förvaltningen av en special-		se av förvaltningen av en special-
fond ska 9 kap. lagen (2004:46)		fond ska 9 kap. lagen (2004:46)
om	värdepappersfonder tilläm-	om	värdepappersfonder tilläm-
pas.	Det som där anges om	pas.	Det som där anges om

119

Författningsförslag

SOU 2016:45

värdepappersfond ska avse spe- cialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förval- tare.

värdepappersfond ska avse spe- cialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förval- tare. Hänvisningen i 9 kap. 1 § fjärde stycket lagen om värdepap- persfonder till 1 kap. 6 b–6 d §§ samma lag ska inte tillämpas för specialfonder. I stället gäller 5 kap. 2 § denna lag.

Undantag

20 §

För en specialfond som enligt sina fondbestämmelser endast rik- tar sig till professionella inve- sterare tillämpas inte 6 § andra meningen, 7–12 §§ och 15 §.

13 kap.

1 §

Finansinspektionen har tillsyn över AIF-förvaltare som har till- stånd enligt 3 eller 5 kap. eller är registrerade enligt 2 kap. och över förvaringsinstitut.

För svenska AIF-förvaltare och svenska förvaringsinstitut om- fattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra för- fattningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ in- vesteringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som

reglerar företagets verksamhet.
För AIF-förvaltare och för-			För AIF-förvaltare och för-
varingsinstitut som driver verk-			varingsinstitut som driver verk-
samhet från filial i Sverige eller			samhet från filial i Sverige eller
marknadsför eller förvaltar alter-			marknadsför eller förvaltar alter-
nativa	investeringsfonder	i	nativa	investeringsfonder	i
Sverige	omfattar tillsynen	att	Sverige	omfattar tillsynen	att
företaget följer de lagar och			företaget följer de lagar och
andra författningar som gäller			andra författningar som gäller

120

SOU 2016:45

Författningsförslag

för företagets verksamhet i

Sverige samt, när en specialfond förvaltas enligt 5 kap. 2 §, även det som anges i fondbestämmel- serna.

för företagets verksamhet i

Sverige samt, när en specialfond eller ett investeringsbolag för- valtas enligt 5 kap. 2 §, även det som anges i fondbestämmelser- na respektive bolagsordningen.

15 kap.

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2.vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna

i4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,

3.vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

4.vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken in- formation och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finans- inspektionen,

5.en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

6.vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

7.vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

8.tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

9.vad informationen enligt

10 kap. 12 § ska innehålla,

10.vad informationen enligt 10 kap. 13 § ska innehålla,

9. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken informa- tion och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finans-

11. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken infor- mation och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finans-

121

Författningsförslag

SOU 2016:45

inspektionen,

10. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestäm- melserna i 12 kap. 3 §,

11. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

12. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en special- fond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förval- tare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräk- ning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

13. på vilket sätt underrättel- se ska lämnas, vilka fel och för- summelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt för- utsättningar för överföring av finansiella instrument och för- valtning enligt 12 kap. 14 §,

14. hur beräkning och redo- visning av en specialfonds risk- nivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

15. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

16. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

inspektionen,

12. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestäm- melserna i 12 kap. 3 §,

13. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

14. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en special- fond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förval- tare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräk- ning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

15. på vilket sätt underrättel- se ska lämnas, vilka fel och för- summelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt för- utsättningar för överföring av finansiella instrument och för- valtning enligt 12 kap. 14 §,

16. hur beräkning och redo- visning av en specialfonds risk- nivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

17. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

18. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

122

Författningsförslag

SOU 2016:45

1.11Förslag till

lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:966) om kapital- buffertar att 1 kap. 1 och 2 §§, ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §31

Denna lag innehåller bestämmelser om olika slag av kapital- buffertar och om ingripanden och restriktioner när ett institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet.

Att vissa bestämmelser i denna lag gäller även för fondbolag och AIF-förvaltare framgår av 2 kap. 10 och 10 a §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och 7 kap. 6 § lagen (2013:561) om förval- tare av alternativa investerings- fonder.

2 §

I denna lag betyder

1.blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen),

2.dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.16 i tillsyns- förordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd,

31 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

124

SOU 2016:45

Författningsförslag

5.finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.31 i tillsynsförordningen,

6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepap- persbolag,

7.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,

8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsför- ordningen,

9.moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.68 i tillsynsförordningen,

10.på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i en- lighet med bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsynsförordningen ska uppfylla ställda krav,

11.systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin,

12.systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristan- de funktion kan leda till systemrisk,

13.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förord- ning (EU) nr 648/2012,

14.totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i arti- kel 92 i tillsynsförordningen,

15. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappers- rörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som inte är ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, och

15. värdepappersbolag: företag som avses i artikel 4.1.2 i tillsyns- förordningen, och

125

SOU 2016:45

Författningsförslag

1.12Förslag till

lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 §

Att vissa bestämmelser i denna				Att vissa bestämmelser i denna
lag gäller även för fondbolag,				lag gäller även för fondbolag,
betalningsinstitut och AIF-för-				betalningsinstitut och AIF-för-
valtare framgår av 2 kap. 10 och				valtare framgår av	2 kap.	10 §
10 a §§ lagen (2004:46) om värde-				lagen (2004:46) om värdepap-
pappersfonder,		3 kap. 2 §	lagen	persfonder, 3 kap.	2 §	lagen
(2010:751) om betaltjänster och				(2010:751) om betaltjänster och
7 kap. 6	och	6 a §§	lagen	7 kap. 6 a § lagen (2013:561) om
(2013:561) om förvaltare av alter-				förvaltare av alternativa investe-
nativa investeringsfonder.				ringsfonder.

5 §32

De bestämmelser i tillsynsförordningen som enligt förordningen gäller för kreditinstitut ska tillämpas även för sådana kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse som inte omfattas av förordningens definition av kreditinstitut

De bestämmelser i tillsynsför- ordningen som enligt förordningen gäller för värdepappersföretag ska tillämpas även för sådana värde- pappersbolag som inte omfattas av förordningens definition av värde- pappersföretag

32 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

127

2 Inledning

2.1Uppdraget

Utredningen har haft som uppgift att göra en allmän översyn av fondregelverket och överväga om det finns behov av ändringar i den näringsrättsliga regleringen för att stärka den svenska fondbransch- ens konkurrenskraft och modernisera fondregelverket (dir. 2014:139). I detta arbete har också ingått att föreslå hur det s.k. UCITS V- direktivet1 bör genomföras i svensk rätt. Den delen av uppdraget har behandlats i utredningens delbetänkande, UCITS V En upp- daterad fondlagstiftning (SOU 2015:62).

Genom tilläggsdirektiv har utredningsuppdraget utvidgats till att också omfatta dels förslag på åtgärder för att förbättra informations- givningen och jämförbarheten kring hur fondförvaltare integrerar hållbarhetsaspekter i sin förvaltning, såsom miljö- och klimatfrågor, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och bekämpning av korruption (dir. 2014:158), dels förslag på åtgärder för att tydliggöra skillnaden mellan aktivt och passivt förvaltade fonder för investerarna (dir. 2015:28). Genom ett ytterligare tilläggsdirektiv förlängdes den ursprungliga redovisningstiden till den 30 juni 2016 (dir. 2015:09)2

2.2Arbetets genomförande

Utredningens arbete med de återstående uppgifterna inleddes i augusti månad 2015. Förordnade sakkunniga och experter från berörda myn- digheter och intresseorganisationer samt näringslivet och den högre

1Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) när det gäller förvarings- institutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner.

2Kommittédirektiven finns som bilagor till detta betänkande.

129

Inledning

SOU 2016:45

utbildningen har bistått utredningen. Arbetet har ägt rum i nära sam- arbete med sakkunnig- och expertgrupperna genom sammanträden (åtta stycken, varav ett utgjordes av ett tvådagars internatsamman- träde). Vid dessa sammanträden har arbetspromemorior med prelimi- nära bedömningar och förslag diskuterats. Därutöver har sekretariat- et haft fortlöpande underhandskontakter med de utsedda sakkunniga och experterna, vilka har bidragit också med faktaunderlag, skrift- liga analyser och upplysningar om politiska och rättsliga initiativ med anknytning till utredningens arbete.

Utredningen har hållit sig informerad om och beaktat relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och på internationell nivå. Utredaren och sekretariatet har bl.a. närvarat vid rundabordssamtal genomförda på initiativ av Finansmarknadsministern under våren 2015. Vid dessa rundabordssamtal deltog representanter för fondbolag, konsumentorganisationer, myndigheter och forskare och syftet var att utbyta kunskap och erfarenheter kring bl.a. vad som krävs för att utveckla en hållbar fondmarknad.

Sekretariatet har vidare gjort tre studiebesök. I Storbritannien genomfördes sammanträden med representanter för den brittiska tillsynsmyndigheten, The Financial Conduct Authority, och med Mrs. Vivien Prais, som bland annat undervisar vid London School of Economics and Political Science. I Luxemburg och på Irland hölls möten med advokaterna Claude Niedner respektive Mark White.

För genomförandet av kartläggningsuppgiften om hur ett urval aktivt förvaltade fonder marknadsförs, har utredningen samrått med personer verksamma i det oberoende analysföretaget Morningstar Sweden AB, som också har varit utredningen behjälpliga genom att samla in och sammanställa viss data.

I den delen av utredningsuppdraget som avser associationsrätts- liga fonder har samrådsmöten hållits med adjungerade professorn Rolf Skog, Göteborgs universitet.

2.3Betänkandets diposition

I kapitel 3 redovisas utredningens utgångspunkt för lämnade förslag och vissa förutsättningar och omständigheter som har verkat sty- rande för utredningsarbetet i slutbetänkandet. I kapitel 4 redovisas bl.a. vilka metoder som används av fondförvaltare för att integrera

130

3Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

3.1Den svenska fondmarknaden – en kort bakgrund

Det finns inget annat land där så många sparar i fonder som i Sverige. Privatpersoner och hushåll står för den största andelen, men även t.ex. företag och kommuner investerar i fonder.1 Den totala fond- förmögenheten uppgick till 3 200 miljarder kronor vid ingången av detta år (2016). Aktiefonder står för merparten av fondförmögen- heten. Blandfonder och fond-i-fonder är dock de fondtyper som har ökat procentuellt mest under den senaste tioårsperioden. Därtill finns vissa möjligheter för konsumenter att spara i andra alternativa investeringsfonder än specialfonder.

Mångfalden i utbud av fonder är stort; det finns för konsumen- ter omkring 3 000 fonder att välja på. Det ger stor valfrihet att göra aktiva val när det gäller exempelvis inriktning, förvaltningsstil, pris och servicegrad. Att valfrihet, rörlighet och konkurrens, prispress inkluderad, har ökat stöds bland annat av rapporter från Konkurrens- verket (Uppdragsforskningsrapport 2015:6 och Den svenska fond- marknaden – en fördjupning, Rapport 2015:8).

Utöver fondsparandets betydelse för privatpersoner och hushåll spelar fondmarknaden en viktig roll i det finansiella systemet. Fon- derna sammanför resurser i form av kapital från flera mindre in- vesterare, vilket leder till stordriftsfördelar, ökad riskspridning och lägre kostnader jämfört med att separat investera i alla de underlig- gande tillgångarna. Det finns också en stor samhällsekonomisk be- tydelse av en väl fungerande fondmarknad. Fonderna bidrar genom

1 Genom det svenska premiepensionssystemet är i princip alla svenskar fondsparare. Med privat fondsparande, inklusive privat pensionssparande, och tjänstepension uppgår andelen som sparar i fonder till drygt 75 procent, vilket är den högsta siffran i världen.

133

Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

SOU 2016:45

sina investeringar med likviditet till aktiemarknaden och följaktligen med kapitalförsörjning till själva bolagen. Denna funktion kommer att bli allt viktigare. I Europa strävar man efter att komplettera ban- kerna som en kanal för finansiering till små och medelstora företag och man ser fondsparande som en möjlighet att uppnå detta.2 I detta sammanhang spelar private equity-fonder (riskkapitalfonder) en viktig roll. Denna investeringsform, som omfattas av regelverket för för- valtare av alternativa investeringsfonder, innebär att kapital och – genom ett aktivt ägande – kompetens tillförs främst onoterade bo- lag. Det är i grunden fråga om ett avtalsreglerat samriskföretagande mellan framför allt professionella investerare (t.ex. försäkringsbolag och pensionsfonder) och ibland även s.k. semi-professionella investe- rare, samt fondförvaltare och investeringsrådgivare, dvs. jämbördiga parter. Genom verksamheten finns förutsättningar för att bygga långsiktigt hållbara bolag och att understödja framväxten av inno- vativt nyskapande och entreprenörsföretag, där jobb kan skapas eller bevaras i Sverige.3 På så sätt kan private equity-fonder bidra till eko- nomisk tillväxt i landet. De professionella investerarna och deras för- månstagare (t.ex. pensionssparare) gynnas i sin tur genom avkast- ningen som ägarformen generererar.4

3.2Behov av och förslag till konkurrensfrämjande åtgärder

Utredningens uppdrag är att överväga och föreslå åtgärder för att modernisera fondregelverket. Ansatsen för utredningen har varit att lämnade förslag till nya och ändrade näringsrättsliga bestämmelser ska stärka konkurrenskraften för svenska fondbolag och värde- pappersfonder samt svenska förvaltare av alternativa investerings- fonder (AIF-förvaltare) och sådana fonder.

Av det följande framgår att denna utgångspunkt har varit den gemensamma nämnaren för förslagen. Samtidigt redovisas vissa om-

2Handlingsplanen om en kapitalmarknadsunion (COM(2015) 468) presenterades den 30 sep- tember 2015.

3I Sverige är närmare 200 000 personer anställda i bolag, spridda i hela landet, som är hel- eller delägda av private equity-fonder. Det motsvarar cirka fyra procent av alla anställda i Sverige, se http://www.svca.se/om-private-equity/

4Jfr bland annat G20/OECD High-Level Principles of Long term Investment Financing by Institutional Investors, September 2013.

134

SOU 2016:45

Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

ständigheter och förutsättningar som också har beaktats och på- verkat utredningens överväganden.

Associationsrättsliga fonder

När det gäller konkurrensen på fondmarknaden har EU-lagstift- ningen haft stor betydelse. Utöver svenska fonder finns sedan länge en stor mängd utländska fonder till försäljning i Sverige. Antalet fondbolag och AIF-förvaltare som enligt Finansinspektionen har tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige har successivt ökat, men det gäller också i fråga om utländska bolag som anmält gränsöver- skridande verksamhet till Sverige. De utlandsregistrerade bolagen är i klar majoritet gentemot de svenskregistrerade. De utlandsregistre- rade bolagen är också de som har ökat snabbast till antalet, vilket tyder på en ökad internationell konkurrens på den svenska markna- den. Svenska fonder säljs däremot inte i motsvarande grad utom- lands. Under senare år har dessutom allt fler svenska fondbolag valt att starta och etablera fonder utomlands, även när de i princip enbart är avsedda för marknadsföring i Sverige. En förklaring från fond- branschen är att man anser att det är fördelaktigare ur konkurrens- synpunkt att etablera fonder i andra länder inom Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet (EES).

Enligt utredningsdirektiven är det en utgångspunkt att det ska finnas goda förutsättningar att driva fondverksamhet i Sverige. Det innefattar möjligheten att konkurrera såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt. En ofta framförd ståndpunkt är att regel- verket som sådant måste ha förmåga att attrahera och bibehålla investerare och kapital samt övriga aktörer på fondmarknaden, och att detta kan uppnås genom att lagstiftningen ger utrymme för mer flexibla lösningar. Att den svenska lagstiftningen endast kan till- handahålla en reglerad fondmodell – den kontraktsrättsliga – be- döms utgöra en konkurrensnackdel för den svenska fondbranschen och får Sverige som fondnation att framstå som svagare än andra länder, såsom Storbritannien, Luxemburg och Irland, där det finns ett brett utbud av olika legala strukturer.

Som framgått av Sammanfattningen av betänkandet föreslår där- för utredningen att det ska vara möjligt att bilda värdepappersfonder och specialfonder på associationsrättslig grund. Den föreslagna

135

Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

SOU 2016:45

modellen innebär en internationellt erkänd och använd struktur, vilket bl.a. har den fördelen att tid och kostnader inte behöver läggas ned på att förklara den.

Avgränsningen avseende vilka fonder som omfattas av den nya regleringen innebär att exempelvis private equity-fonder inte inklu- deras. Det beror inte på att en associationsrättslig modell skulle vara olämplig för denna investeringsform. Tvärtom, men enligt ut- redningens bedömning finns det ett antal anledningar till att genomföra en reform av detta slag etappvis. Private equity-fonder, liksom vissa andra alternativa investeringsfonder, skiljer sig på av- görande punkter från vad som gäller för fonder som riktas främst mot allmänheten, dvs. värdepappersfonder och flertalet specialfonder, och bl.a. dessa skillnader ger upphov till ett antal frågeställningar som föranleder särskilda överväganden. Förslaget ska därför ses som ett första steg till en på sikt heltäckande lagstiftning om associa- tionsrättsliga fonder. Det är angeläget att detta första steg kan genomföras och att lagstiftningen kommer på plats utan ytterligare dröjsmål, men det är lika viktigt att snarast påbörja det fortsatta arbetet med att komplettera den föreslagna modellen. En följd kan annars bli att internationellt investeringskapital, till stöd för svenska bolag, minskar eller uteblir. Om den svenska lagstiftningen successivt kan kompletteras genom att inkludera fler investeringsformer och med ett bredare utbud av legala strukturer, finns det förutsätt- ningar för att fondaktörer kan verka på ett för dem, deras inve- sterare och, i förekommande fall portföljbolag, effektiv sätt.5 Detta är av särskild vikt för små fondaktörer som, på grund av mindre resurser, i regel inte har samma möjlighet att förlägga fonder utom- lands och därmed riskerar att slås ut av de större.

En översyn av skattelagstiftningen

Det fortsatta arbetet kräver också en översyn av skattelagstiftning- en. Enligt kommittédirektiven ska utredningen inte lämna några skatterättsliga förslag.

5 Även en fullt ut transparent kommanditbolagsstruktur som motsvarar framgångsrika inter- nationella förlagor är något som kan ses som önskvärt på sikt.

136

SOU 2016:45

Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

Skattelagstiftningens utformning är central för att Sverige ska kunna blir en konkurrenskraftig fondnation. Investerare är som ut- gångspunkt inte beredda att betala en merkostnad, på grund av att det eventuellt uppstår dubbel- eller särbeskattning, för att investera i fonder baserade i Sverige.

Vid en internationell utblick framgår att de mest framgångsrika finansiella centren i Europa behandlar alla fondtyper på ett princi- piellt likartat sätt. I enlighet med allmänna skatterättsliga principer bör det råda skatteneutralitet mellan olika fondtyper, samt mellan direkt och indirekt ägande av aktier. Skatteskäl får inte bli oavsiktligt handlingsdirigerande, utan alternativen ska kunna konkurrera på lika villkor.

Att skapa ett förutsebart skattesystem och eliminera risker för dubbel-, mer- eller särbeskattning torde inte innebära någon förlust av skatteintäkter. En följd av att fonder i dag förläggs i andra juris- diktioner, trots att de är avsedda att riktas mot den svenska mark- naden, är att fonden och fondbolaget eller förvaltaren betalar flera olika kostnader till registreringslandet. Vissa skatter samt kostnader för att anlita lokala aktörer, t.ex. fondhotell och rådgivare, tillfaller alltså de länder som möjliggör en associationsrättslig fondstruktur. Detsamma gäller naturligtvis också i förhållande till den verksam- het som private equity-fonder bedriver. Om fonderna och den där- till knutna service- och rådgivningsverksamheten i stället förläggs i Sverige kan det innebära en viss ökning av skatteintäkter.

Vissa andra konkurrensfrämjande åtgärder

Ytterligare ett konkurrensfrämjande förslag är lättnader i informa- tionskraven för förvaltare av specialfonder som marknadsförs enbart till professionella investerare och att det för sådana fonder ska kunna beviljas vissa undantag från gällande placeringsbestämmelser. Detta förslag kan tillgodose efterfrågan hos professionella investe- rare att göra investeringar i en reglerad fondtyp, men utan hela det konsumentskydd som föreskrivs för värdepappersfonder och special- fonder.

Ett annat förslag som torde kunna verka konkurrensfrämjande, framför allt på den svenska marknaden, innebär att fondbolag ska få möjlighet att tillhandahålla investeringssparkonto för fondandelar.

137

Utgångspunkt och förutsättningar för förslagen

SOU 2016:45

Investeringssparkonto är en skattemässigt gynnad sparform och som kontoform står den för en allt större andel av fondförmögenheten.6 Att fondbolag inte har fått tillhandahållas av fondbolag har i prak- tiken hindrat bolagen från att distribuera sina egna fonder, vilket har snedvridit konkurrensen.

Regelförenklingar och andra underlättande åtgärder för fondbolag och AIF-förvaltare

Fondregelverket är omfattande och i många delar komplext. Det är dessutom svåröverskådligt, då bestämmelser som styr verksamheten finns i flera lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och direkt- tillämpliga EU-förordningar. Genom förslag till nya, ändrade eller slopade bestämmelser förtydligas vissa placeringsregler och regler som gäller i fråga om bl.a. delning av värdepappersfonder och special- fonder, marknadsföring av alternativa investeringsfonder, redovis- nings- och bokföringskrav för fonder samt kapitaltäckningskrav för vissa fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder. För- slagen rör fondbolagens och förvaltarnas praktiska verksamhet. De innebär regelförenklingar men har i vissa fall även potential att för- bättra konkurrenssituationen ytterligare.

Ökad transparens för investerare

Utredningen har också haft i uppdrag att analysera förutsättning- arna för att förbättra informationen och möjligheterna för investe- rare att jämföra hur fondbolag och AIF-förvaltare arbetar med hållsbarhetsfrågor och att göra ett medvetet val när det gäller aktivt eller passivt förvaltade fonder.

Lagreglerad informationsskyldighet innebär alltid administrativa bördor för bolagen, men torde i vissa avseenden kunna medföra konkurrensfördelar i form av exempelvis ett ökat konsumentför- troende. Och när intresset och efterfrågan ökar för ansvarsfulla in- vesteringar kan tydlig information om huruvida sådana aspekter har beaktats i fondförvaltningen ha en konkurrenshöjande effekt, som

6 I mars 2016 stod kontoformen för sju procent av hushållens totala fondförmögenhet jäm- fört med tre procent bara två år tidigare.

138

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

roll i och påverkan på samhället. Europaparlamentet har i en resolu- tion1 uttalat att CSR i stort sett bör anses vara samma sak som de relaterade begreppen ansvarsfulla eller etiska företag, ”miljö, samhälle och styrning”, hållbar utveckling och företagens ansvarsskyldighet.

I investerarkretsar talar man ofta om ESG (Environment, Social and Governance) för att framhålla miljöhänsyn, sociala förhållanden och bolagsstyrning som grundläggande för ett ansvarsfullt investerar- arbete. Det finns flera nätverk för investerare som arbetar med ansvarsfulla investeringar. Ett par exempel är PRI (United Nations backed Principles for Responsible Investment Initiative) och det svenska nätverket Swesif. Tillsammans med analysföretaget GES Investment Services har NASDAQ OMX Group, Inc. lanserat ett antal hållbarhetsindex som ger investerare en överblick beträffande bolag som möter uppställda hållbarhetskrav. Det finns t.ex. ett svenskt och ett nordiskt index. Till sin hjälp kan investerare även anlita orga- nisationer som samlar in olika hållbarhetsupplysningar från före- tagen, t.ex. CDP (Carbon Disclosure Project)2 inom miljöområdet.

4.3Utvecklingen

Avsnitten 4.3–4.6 är en reviderad version av delar av Emma Sjöströms (expert i utredningen) bok Hållbara investeringar, Sanoma Utbild- ning 2014.

4.3.1Marknadens framväxt och storlek

Att placera kapital och samtidigt ta hänsyn till aspekter som etik, miljö och samhälle är ingen ny företeelse. Inom kyrkan har man exem- pelvis en lång tradition av att undvika kapitalplaceringar i branscher som anses skadliga, såsom tobak, alkohol och vapen. Samtidigt har det skett en utveckling av vad ansvarsfulla och hållbara investeringar innebär, från en religiöst färgad etik, via politiska ställningstagan- den (exempelvis bojkotter i samband med anti-apartheidrörelsen och

1Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (2012/2097(INI)).

2CDP är en organisation som samarbetar med ett stort antal företag och aktieägare och samlar in data om företagens utsläpp av växthusgaser. För närvarande har insamlats data om cirka 2000 företag.

142

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

Vietnamkriget) till dagens version som till stora delar är inriktad på en ”hållbar utveckling” med miljö och mänskliga rättigheter i fokus. Dessutom har bolagsstyrning kommit att anta en mer central plats i sammanhanget.

Från att ha varit en liten nischmarknad, med mindre än en pro- cent av marknaden för tjugo år sedan, så finns studier som visar att ansvarsfulla och hållbara investeringar nu motsvarar en ansenlig mängd av det totala förvaltade kapitalet i världen. Enligt The Global Sustainable Investment Review 2012 är 21,8 procent av det globala kapitalet förvaltat med någon form av ESG-inriktning. I undersök- ningen ingår data från Europa, USA, Kanada, Asien, Japan, Australien, Nya Zeeland och Afrika.3 Av rapporten framgår att den största andelen av det professionellt förvaltade ESG-kapitalet (65 procent) härrör från den europeiska marknaden. Tillsammans står Europa, USA och Kanada för 96 procent.

Statistik om mängden ansvarsfullt och hållbart kapital bör tolkas med viss försiktighet. Det beror inte minst på att ”ansvarsfulla och hållbara investeringar” kan definieras på ett flertal olika sätt; allt från fonder som enbart utesluter alkohol och tobak till fonder som satsar i miljöteknik eller som är inriktade på ”impact investing” faller inom ramarna för statistiken. En annan anledning till försiktighet är att många undersökningar av marknaden för denna typ av in- vesteringar bygger på egenrapporterad data.

4.3.2Institutionella investerare

Något som har haft betydelse för framväxten av ESG bland insti- tutionella investerare i Sverige är att AP-fonderna år 2001 fick i upp- drag att ”ta hänsyn till miljö och etik” i sin placeringsverksamhet. Skrivningen är inte mer detaljerad än så och AP-fonderna har själva fått tolka hur de ska omsätta ”hänsyn till miljö och etik” i prak- tiken. Detta får dock inte ske på bekostnad av avkastningen. ”Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet

3 Global Sustainable Investment Alliance (2013) The Global Sustainable Investment Review 2012. http://gsiareview2012.gsi-alliance.org/#/1/

143

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

om hög avkastning.”4 Från början varierade inriktningen och nivån på engagemanget bland AP-fonderna för att tillmötesgå riksdags- beslutet. I dag bedriver samtliga AP-fonder ett aktivt ESG-arbete, inklusive en kontinuerlig och systematisk ESG-inriktad genomlys- ning av aktieinnehaven. Överlag har pensionsfonder haft (och har fortfarande) en viktig roll att spela för framväxten av ESG på mark- nader runt om i världen. Givet att pensionsfonder förvaltar stora mängder kapital blir kraften extra stor. Världens 300 största pensions- fonder förvaltade tillsammans 14 000 miljarder USD år 2012.5

Globalt var instiftandet av FN:s PRI år 2006 en viktig markör för att ge legitimitet åt ESG-frågorna i finanssammanhang. PRI ut- görs av sex principer, där den första är att inkludera ESG-frågor i investeringsanalys och beslutsfattande. I dag har över tusen finans- aktörer – kapitalägare, kapitalplacerare m.fl. – skrivit under prin- ciperna, däribland AP-fonderna och ett flertal andra svenska finans- aktörer.6

4.3.3Konsumenter och andra privatsparare

Merparten av kapitalet som investeras med någon form av ”hållbar” inriktning är institutionellt, dvs. görs av institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag och banker. Samtidigt finns en växande medvetenhet bland privatsparare; hållbarhet kan vara en relevant aspekt att ta hänsyn till i finansiella placeringar.

Forskning visar att hela 95 procent av svenska folket vill att deras pensionssparande ska ta hänsyn till miljö, socialt ansvar och etik.7 Men bara en mindre andel (12 procent) anser att sådan hänsyn bör tas även om avkastningen påverkas negativt. Hälften (48 procent) menar att fondförvaltare bör ta hänsyn till sociala, miljömässiga och etiska aspekter även om det inte ökar avkastningen, dvs. om avkast-

4Prop. 1999/2000:46, AP-fonden i det reformerade pensionssystemet.

5Towers Watson (2013) The world’s 300 largest pension funds – year end 2012. http://www.towerswatson.com/en-GB/Insights/IC-Types/Survey-Research- Results/2013/09/The-worlds-300-largest-pension-funds-year-end-2012

6Per den 2 december 2015 hade 43 svenska kapitalförvaltare anslutit sig (www.unpri.org).

7Sandberg, J., Jansson, M., Biel, A. & Gärling, T. 2014. Understanding the attitudes of beneficiaries: should fiduciary duty include social, ethical and environmental concerns?, in Hawley, J., Hoepner A., Johnson, K., Sandberg, J. & Waitzer, E. (eds.), Cambridge Hand- book of Institutional Investment and Fiduciary Duty, New York: Cambridge University Press, s. 353–63.

144

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

ningen blir densamma som om dessa hänsyn inte togs. Drygt en tredjedel (35 procent) anser att sådan hänsyn bör tas enbart om det ökar avkastningen.

Forskarna bakom studien menar att den bästa förklaringsmodell- en till varför sparare vill inkludera miljömässiga, sociala och etiska aspekter i sitt sparande är personliga värderingar. Det är varken för- väntningar på hög avkastning eller förhoppningar om stärkt social status som främst inverkar på attityder till hållbara investeringar.

Samtidigt som många privatsparare tycks ha ett intresse för hållbarhetsaspekter, så är det inte alltid lätt för dem att bedöma om en fond eller ett enskilt innehav är ”hållbart”. Forskning visar att trots att det finns stor tillgång på information, så är det tveksamt om in- formationen är av en sådan kvalitet att den hjälper privatsparare att göra en tillförlitlig bedömning av hållarhetsaspekter i investerings- syfte. I samma studie konstateras att det saknas regler för hur fondförvaltare ska presentera hållbarhetsrelaterad information till investerarna. Sammantaget gör detta, menar forskarna, att de infor- mationssökande hållbarhetsintresserade investerarna befinner sig i en sårbar position.8 Liknande slutsatser kan dras av undersökningar som Konsumentverket har genomfört. På området investeringar och pension – där sparande i t.ex. fonder ingår – är det relativt vanligt att företagen använder sig av miljöargument.9 Samtidigt bedömer konsumenterna själva att tillgången till miljöinformation, och tilliten till informationen, är relativt låg.10

4.4Vanliga metoder

Att investera hållbart och ansvarsfullt görs i allmänhet genom att sätta samman en värdepappersportfölj enligt vissa urvalskriterier. I detta avsnitt presenteras några metoder som är vanligt förekommande på den svenska marknaden. Notera att dessa metoder främst gäller för aktieplaceringar.

8Nilsson, J., Siegl, S. & Korling, F. (2012) The complex decision making environment of socially responsible mutual fund investors: Introducing a disclosure framework focusing on information quality. SIRP Working Paper 12-1.

9Se Konsumentverkets rapport Marknadsföring med miljöargument, 2015:17, s. 9 och 19.

10Se Konsumentverkets rapportering till Naturvårdsverket om Konsumenters förutsättning- ar att agera miljömässigt hållbart, Dnr 2015/1146 s. 11–13.

145

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

4.4.1Uteslutning

En grundläggande idé bakom ”etiska fonder” är att investeraren vill undvika att kanalisera kapital till verksamheter som strider mot de egna värderingarna. Därför utesluter sådana fonder typiskt sett sek- torer som vapen, alkohol, tobak, spel och dobbel samt pornografi.

Det är inte bara fonder med en ”etisk” profil som utesluter kontro- versiella sektorer; detta är också en vanligt förekommande metod för fonder och andra produkter med en mer hållbarhetsorienterad framtoning.

Samtidigt som många investerare vill undvika kontroversiella sektorer är det värt att notera att företag även inom dessa branscher kan vara mer mångbottnade ur hållbarhetssynpunkt än vad som kanske först är uppenbart. Hur ska man exempelvis ställa sig till eko- logiskt odlad tobak, där odlingsmetoden kan vara ett viktigt bidrag till att värna naturvärden och människors hälsa, eller vapen som används i fredsbevarande syfte?

Uteslutning av kontroversiella sektorer är den vanligaste metoden bland hållbara investeringar i Sverige i dag, sett till hur mycket kapital som denna metod tillämpas på. Metoden är förhållandevis kostnadseffektiv, eftersom man sällan behöver justera urvalet, utom exempelvis vid företagsuppköp och liknande händelser som kan ändra ett bolags inriktning. Det skulle dessutom vara svårt för fonder som marknadsför sig under etiketten ”ansvarsfulla investeringar” att in- vestera i kontroversiella branscher och samtidigt kalla sig ansvarsfulla.

4.4.2Normbaserad genomlysning

En metod för att sätta ramarna för ansvarsfulla placeringar är att utgå från de internationella konventioner som Sverige skrivit under. Det finns konventioner för många områden som har att göra med hållbart företagande.

I ESG-sammanhang talar man ofta om konventioner, lagar och regler som ”normer”. Normbaserad genomlysning (eller normbase- rad ”screening”) tillhör de mest utbredda ESG-metoderna i Sverige, och det är en metod som blir allt vanligare även i övriga Europa. Metoden medför att en tredje part (exempelvis ett FN-organ eller en domstol) gör bedömningen huruvida en norm har kränkts eller inte, och förvaltaren behöver inte själv sätta upp riktlinjer för vad

146

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

som är acceptabelt. I praktiken är det dock inte alltid så enkelt att avgöra om en händelse verkligen ska betraktas som en normkränk- ning, varför ett visst mått av egen analys brukar behövas ändå.

4.4.3Positivt urval och Bäst i klassen

Ytterligare en metod för portföljsammansättning är att identifiera de bolag som presterar finansiellt och hållbarhetsmässigt bäst. Så är marknadsindex av typen Dow Jones Sustainability Index uppbyggda, men även många fonders placeringsinriktning. Av exempelvis alla bolag som ingår i ett världsindex, görs en analys enligt hållbarhets- kriterier som investeraren ställer upp. Det handlar med andra ord inte om att utesluta, utan om att välja placering i enlighet med vissa urvalskriterier.

Positivt urval kräver noggrann analys och att man utvecklar en modell för vilka kriterier som ska beaktas och hur de ska vägas mot varandra. Det är därmed en mer resurskrävande metod än norm- baserad genomlysning och uteslutning av kontroversiella sektorer.

Bäst i klassen innebär att de bästa bolagen per bransch väljs ut för att ingå i investeringsportföljen, t.ex. de tio bästa ur läkemedels- branschen, de tio bästa ur livsmedelsbranschen, osv. Många index är ”sektorneutrala”, dvs. alla branscher får vara med, även exempelvis oljebranschen och tobaksbranschen som kan anses relativt sett mindre ”hållbara” än andra branscher. Uppgiften gäller snarast att göra en relativ bedömning av bolagens hållbarhetsprestanda med utgångs- punkt i den bransch de verkar inom.

4.4.4Aktivt ägarinflytande

Att välja vilka företag som ska ingå i investeringsportföljen är bara ett av flera sätt att införliva hållbarhetskriterier för sitt ägande. En annan möjlighet är att försöka påverka de bolag man äger till att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Detta brukar i sammanhanget kallas för aktivt ägande. Ibland används engelskans engagement. Det sker ofta genom dialog, men även genom frågor och motioner på bolags- stämmor.

De investerare som ägnar sig åt aktivt ägande ser det i allmänhet som ett sätt att på sikt bidra till en bättre avkastning genom att med-

147

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

verka till bolagens värdeskapande och därmed öka värdet på den egna investeringen. Andra sidan av samma mynt är att undvika att förstöra värde, något som inte minst kan ske i samband med företags- skandaler. Ett aktivt ägande kan med andra ord ses som en del av riskhanteringen och som en investering för ökat värdeskapande. För indexfonder, där man inte kan välja innehav, är aktivt ägande den enda variabeln som ägare har för att hantera risker och möjligheter i de bolag man äger. Att vara en aktiv ägare kan också medföra ett ökat förtroende hos dem vars pengar man placerar, t.ex. andels- ägarna i en fond; det blir ett sätt att visa dem att man ”gör något” antingen i samband med en skandal eller generellt för att öka trycket på hållbarhetsarbetet i bolaget.

Att vara en aktiv ägare kan ta sig olika uttryck. På den svenska marknaden är det vanligt att investerare som tar hänsyn till hållbar- hetsfrågor träffar ett antal bolag regelbundet, exempelvis en gång om året, för att diskutera bolagets hållbarhetsarbete. För investeraren kan det vara ett sätt att komplettera bolagets offentliga hållbarhets- rapport med mer djupgående eller detaljerad information. Flera före- tag vittnar om att denna typ av dialog är av värde för dem, eftersom investerarens förväntningar som uttrycks i mötet kan bli en bekräf- telse på att bolaget är på rätt väg, ge nya idéer, eller vara en signal om att något borde korrigeras.

Ytterligare en arena där investerare kan framställa sina förvänt- ningar på bolag – vare sig det gäller ett särskilt missförhållande eller hållbarhetsarbetet i största allmänhet – är bolagsstämman. Till det årliga aktieägarmötet är alla som äger aktier i bolaget inbjudna. Det finns möjlighet för aktieägare att på förhand lämna in en motion för omröstning, och man kan även ställa frågor till bolaget i den allmänna frågestunden. I Sverige är det i dagsläget inte vanligt att investerare använder bolagsstämman som ett forum för att föra fram åsikter kring bolagens hållbarhetsarbete, sannolikt av samma skäl som man gärna undviker media; det kan påverka förtroendet mellan investeraren och bolaget negativt. Ofta bevakas dessutom stämman av just media.

Det finns förstås undantag, och på senare år har några bolags- stämmor haft tämligen dramatiska tillställningar just på tema hållbar- het.

Många svenska investerare äger även aktier och obligationer i ut- ländska bolag. Det kräver naturligen betydligt mer resurser att bedriva

148

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

ett aktivt ägarskap utanför landets gränser, och det blir därför snarare e-post eller telefonmöten än personliga möten som kommer i fråga när investeraren vill kontakta bolagen. Ett sätt att nå fram mer effektivt till bolagen kan också vara att göra gemensam sak med andra investerare, antingen med dem som finns på plats lokalt eller med dem som har större resurser att genomföra en dialogprocess utomlands. I USA är det vanligt att investerare lämnar in motioner till bolagsstämman. De använder således med andra ord en mer kon- frontativ metod än vad som är vanligt i Sverige.

4.5Hållbarhet i aktivt ägda onoterade bolag

Private equity-sektorn har väl utvecklade regler kring ESG, något som i stor utsträckning varit nödvändigt för att kunna attrahera (såväl nationella som internationella) institutionella investerare, såsom pensionsfonder. Private equity-fonderna tillämpar inte den långt- gående princip om riskspridning som krävs av värdepappersfonder m.fl., utan intar ett långsiktigt och aktivt ägande i ett fåtal noggrant granskade och utvärderade onoterade bolag som bedöms ha god potential till värdetillväxt på längre sikt med hjälp av tillskott av kapital, erfarenhet och kompetens. Därtill bör nämnas att en private equity-fond skapas först efter direkta förhandlingar med en begrän- sad krets institutionella (och andra professionella) investerare, vilka ställer en rad detaljerade krav som i regel inkluderar vilken typ av företag som fonden får eller inte får investera i, samt hur det aktiva ägandet ska utövas från ett hållbarhetsperspektiv. I tillägg till den uteslutningsmetod som fondens förvaltare typiskt sett tillämpar, brukar investerarna således kräva specifika uteslutningskriterier, och därtill kräva att fonden åtar sig att följa någon av de långtgående ESG-standarder som tagits fram för private equity-verksamhet.11

År 2014 kom cirka 85 procent av pengarna i private equity- fonder som investerar i svenska onoterade bolag från utländska

11 Se t.ex. det standardiserade frågeformulär som Institutional Limited Partners Associations tillhandahåller sina medlemmar, samt Sjätte AP-Fondens policies härvid (tillgängliga på http://www.apfond6.se/sv/test/). Se även The value of ESG in private equity, artikel av Michael Halford, King & Wood Mallesons, 11 juni 2015, www.kwm.com/en/uk/knowledge/ insights/the-value-of-esg-in-private-equity-20150611. (http://www.investeurope.eu/about- us/professional-standards/professional-standards-committee/) http://www.unpri.org/areas- of-work/implementation-support/private-equity/

149

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

investerare, vilket medför att hållbarhetskrav måste ställas på internationell nivå. De institutionella investerarna ställer typiskt sett mycket höga etiska krav på vilka branscher som private equity- fonderna får investera i. Exempel på ESG-standards är FN:s Global Compact, Invest Europes Environmental, Social, and Corporate Governance (ESG) Disclosure Framework for Private Equity, Pri- vate Equity Growth Capital Council’s Guidelines on Responsible Investment, Environmental Defense Fund’s ESG Management Tool for Private Equity, Invest in Europe Professional Standards Com- mittee and Investment Roundtable.

Därutöver har Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, infört en Uppförandekod12 och en tillsynsnämnd i syfte att säkerställa informa- tionsgivning till olika samhällsintressenter, såsom allmänheten och media. På så sätt säkerställs en ökad transparens vad gäller svenska onoterade private equity-ägda bolag.

Uppförandekoden, som är ett självregleringsinitiativ, går utöver de formella kraven för onoterade bolag vad gäller informations- givning till allmänhet och media.

Fonden är i regel sedan stängd under sin livstid, en tid som ofta sträcker sig allt ifrån 5 till 15 år framåt i tiden. Den långa tidshori- sonten är ett huvudskäl till varför investerarna ställer långtgående krav vid de initiala förhandlingarna. Tidshorisonten innebär även att en stark intressegemenskap uppstår mellan förvaltare, investerare och portföljbolagen, och det faktum att man inte behöver ta kort- siktiga hänsyn bidrar till att skapa goda förutsättningar att ta beslut i linje med en hållbar utveckling även från ett miljömässigt och socialt perspektiv. På vilket sätt ESG blir relevant beror på i vilken fas investeringen befinner sig: före investeringen, ägande- och värde- utvecklingsfasen, eller exitfasen.

4.6Hållbarhet i andra tillgångsklasser än aktier

När hållbara och ansvarsfulla investeringar diskuteras handlar det oftast om aktieplaceringar, antingen i direkta innehav eller i fonder. Ett hållbarhetsperspektiv går förstås bra att anlägga även för andra

12 För mer information om Svenska Riskkapitalföreningens uppförandekod och nämnd se nämnden hemsida http://svcanamnd.se/

150

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

tillgångsklasser och investeringsinriktningar, men det kan då ta sig ett annat uttryck.

Innehavare av företagsobligationer äger till skillnad från aktieägare ingen andel i bolaget och kan därför inte ägna sig åt ”engagemang” på samma sätt som en aktieägare. En annan skillnad är att medan aktieägaren både fokuserar på att undvika risker som kan urholka aktievärdet och att identifiera sådant som kan antas gynna en positiv avkastning, så är ränteplaceraren huvudsakligen intresserad av att minska förlustrisk (downside risk). Ytterligare en skillnad mot aktier är att obligationer har en bestämd löptid, ofta 2–5 år, vilket gör att andra frågor kan komma att prioriteras än för en aktieportfölj som man innehar på obestämd tid (ibland kortare, ibland längre).

För statsobligationer handlar hållbarhetsperspektivet om att göra en analys på landnivå, det vill säga att identifiera vilka hållbarhets- risker landet är exponerat mot och beredskapen för att hantera dem. Här kan det exempelvis vara viktigt att beakta frågor som politisk stabilitet, hur väl rättssystemet fungerar, demografi, hälsotal, miljö- relaterade risker, korruption och i vilken mån mänskliga rättigheter respekteras.

Det finns också obligationer som är specifikt utformade att stödja en hållbar utveckling genom ett visst tema. Miljöobligationer är ett exempel på det, där det inlånade kapitalet används för att finansiera miljöfrämjande verksamhet. En variant på miljöobligation är klimat- obligationer, som ska finansiera lösningar för att minska klimatför- ändringarna. The Climate Bond Initiative är ett internationellt nät- verk som fokuserar just på hur obligationsmarknaden kan användas för att i förlängningen minska utsläppen av växthusgaser. Nätverket har identifierat sju områden där investerare kan bidra till klimat- förbättringar genom temaobligationer: energi, transporter, fastig- heter och industri, avfall, vatten, jordbruk och skogsbruk.

När det gäller råvaruhandel har spekulation lyfts fram som en av de mest centrala frågorna att ta ställning till ur ett hållbarhetsper- spektiv, särskilt när det gäller spannmål (till exempel vete, majs och sojabönor). Vissa menar nämligen att spekulanterna driver upp spann- målspriserna, vilket medför att livsmedelspriserna stiger och att fattiga människor inte har råd att köpa mat. Andra håller inte med om det, utan menar att handeln i råvaruderivat och andra instrument skapar den likviditet som behövs för att producenter och köpare av råvaror ska kunna försäkra sig mot prisförändringar via termins-

151

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

kontrakt. Något som är nödvändigt för att öka produktionen av mat.

Arbetet med att förstå hur ett ESG-perspektiv kan integreras i hedgefonder är ännu i sin linda. Hedgefonder är inte ett tillgångs- slag, utan en investeringsinriktning, som ofta kännetecknas av betyd- ligt friare placeringsregler än andra fonder. Hedgefonder kan bestå av i princip alla sorters finansiella tillgångsslag, instrument och tek- niker. Det gör också att man inte på samma sätt som för enskilda investeringsinriktningar (till exempel aktier eller räntebärande papper) kan ge generella riktlinjer för hur ESG kan integreras. I stället får investerare göra en bedömning av varje enskild fond och avgöra på vilket sätt ESG-frågor är relevant för just den fonden, beroende på fondens placeringsinriktning.

4.7Självreglering och andra initiativ

Swesif, som är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige, har utarbetat det standardiserade dokumentet Hållbarhetsprofilen. Hållbarhets- profilen är ett fondfaktablad som beskriver hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Utgångspunkten är tre arbets- sätt: positivt urval, negativt urval och påverkan på de bolag som fonden investerat i. Dessutom finns ett uppföljningsavsnitt som redo- visar fondens resurser, rutiner och kontroller. Syftet är att tillgodo- se fondsparares behov av att på ett enkelt och överskådligt sätt få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin för- valtning samt att möjliggöra jämförbarhet mellan fonder. Hållbar- hetsprofilerna finns samlade på en hemsida.13 Sedan år 2013 finns länkar till dokumentet på Pensionsmyndighetens fondtorg, där mer än 140 fonder har fyllt i profilen. Sedan år 2015 finns Hållbarhets- profilen tillgänglig också på flera privata fondtorg. Antalet anslutna fonder har därefter ökat kraftigt. År 2015 hade 140 fonder anslutit sig till profilen och i april 2016 hade antalet anslutna fonder stigit till 667. För närvarande pågår ett arbete inom Swesif med att ytter- ligare förfina Hållbarhetsprofilen. De frågor som ska besvaras när

13 www.hallbarhetsprofilen.se

152

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

faktabladet utformas kommer att förfinas och bli mer preciserade i syfte att öka jämförbarheten för investerare.

Fondbolagens förening har utfärdat riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information.14 Av riktlinjerna framgår bl.a. vad fondbolag har att iaktta för att marknadsföring av fonder ska få innehålla uttryck och formuleringar som på något sätt framhåller att fonden investerar hållbart. Riktlinjerna är i dessa delar baserade på uttalanden från Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF). Nämnden, för vilken föreningen är huvudman, består av fyra oberoende företrädare för konsumentintresset (varav två jurister) samt fyra representanter för fondbolag. Den har till uppgift att verka för att bolag beaktar bl.a. de regler för marknadsföring som finns i föreningens riktlinjer. Nämnden har vid tre tillfällen, senast den 17 november 2015, avgett vägledande uttalanden rörande marknads- föring av fonder som investerar hållbart.15 Det senaste uttalandet innebar en uppdatering av tidigare uttalanden från åren 2004 och 2009 mot bakgrund av den utveckling som skett på området.

Följande krav ställs i riktlinjerna på fondbolag som i marknads- föringen på något sätt framhåller att fonden investerar hållbart.

1.Fondbolaget ska ha en väl definierad process för att välja ut sina placeringar utifrån de särskilda kriterier eller hänsyn som fonden tar.

2.Fondbolaget, eller den koncern fondbolaget tillhör, ska ha gjort ett officiellt åtagande i relation till ett erkänt tredjepartsorgan där någon form av uppföljning ingår, såsom exempelvis FN- initiativet PRI eller motsvarande.

3.Fondbolaget ska löpande kontrollera och säkerställa att urvals- processen följs.

4.Utöver de uppgifter om fondens placeringsinriktning som ska framgå enligt gällande legala bestämmelser ska fondbolaget på ett tydligt och lättillgängligt sätt redovisa bolagets placerings- policy för fonden inklusive information om urvalskriterier, om- sättningsgränser och bolagets urvalsprocess för fonden samt det sätt på vilket processen kontrolleras och säkerställs.

14Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och riktlinjer antagna den 6 december 2004, senast uppdaterade den 7 december 2015, www.fondbolagen.se

15Vägledande uttalande meddelat den 17 november 2015, i ärende 8/2015.

153

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

5.Informationen ska lämnas genom en beskrivning av fondens in- riktning vad gäller hållbara investeringar. Hållbarhetsprofilen är ett exempel på ett format för sådan redogörelse. Beskrivningen ska finnas tillgänglig på bolagets webbplats, men det ska alltid vara möjligt att också få den i skriftlig form.

6.Fondbolaget ska minst en gång per år, t.ex. i sin årsberättelse eller

ien separat rapport, redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts. I den mån avvikelser skett, ska fondbolaget informera om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta.

7.Om fondbolaget i sin marknadsföring framhåller att placeringar

iviss verksamhet väljs bort får högst fem procent av omsättningen

idet bolag där placeringen sker, eller i den koncern där bolaget ingår, avse verksamhet som inte uppfyller de särskilda krav som fondbolaget har ställt upp. Detta ska tydligt framgå för investe- rarna.

I Fondbolagens förenings riktlinjer finns sedan december 2015 också ett särskilt informationskrav som innebär att fondbolag från och med räkenskapsåret 2016 bör utforma en hållbarhetsöversikt som beskriver hur fondbolag arbetar med hållbarhetsfrågor och innehåller konkreta exempel på hur detta arbete har skett i praktiken under föregående år. I en bilaga anges hur hållbarhetsöversikten bör ut- formas i syfte att möjliggöra jämförbarhet.

Ett stort antal svenska fondbolag har anslutit sig till Principles for Responsible Investments (PRI).16 En anslutning till PRI medför att bolagen åtar sig att uppfylla de sex principerna för ansvarsfulla investeringar. Dessa innebär bl.a. att bolagen ska införliva ESG- frågor i sina processer för placeringsanalyser och beslutsfattande samt i sin ägarpolicy, att de ska begära ändamålsenlig redovisning av ESG-frågor av de företag som de investerar i och att de årligen ska rapportera till PRI och redogöra för sitt arbete och framsteg på området hållbara investeringar.

I slutet av maj i år meddelade Fondbolagens förening att förening- en kommer att ta fram en vägledning för samordnad redovisning av

16 En majoritet av Fondbolagens förenings medlemmar har undertecknat PRI. Dessa bolag förvaltar 96 procent av det kapital som medlemmarna totalt sett förvaltar i Sverige. För- eningens medlemmar förvaltar cirka 90 procent av det privata fondkapitalet på den svenska marknaden.

154

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

fonders koldioxidavtryck. Det mått som föreningen rekommenderar sina medlemsbolag att använda är ett mått som visar fondens kol- dioxidintensitet, där ett lågt tal innebär att fonden i större utsträck- ning har investerat i bolag med en verksamhet som har låga utsläpp i förhållande till sina intäkter. Arbetet fortgår dock och redovis- ningen kommer att vidareutvecklas i takt med att data och metoder utvecklas. Måttet ska redovisas på fondbolagets hemsida, i fondens årsredovisning eller i en särskild rapport tillsammans med en för- klarande text där också måttets begränsningar framgår.

4.8Ett dynamiskt område

Bedömning: En offentlig reglering avseende hållbarhetsinfor- mation bör utformas så att den ger utrymme för förändringar avseende begreppet hållbarhet och vilka metoder som används i hållbarhetsarbetet.

Redan begreppet ”hållbarhet” är föränderligt och utvecklas ständigt. Från början var fokus på miljöfrågor. Efterhand har emellertid hänsyn tagits till fler och fler aspekter, såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och bekämpning av korruption. På senare tid har även diskuterats om inte också frågan om var och hur ett företag betalar skatt bör vägas in. Även metoderna för hållbara investeringar för- ändras och utvecklas. Inledningsvis var uteslutning den gängse meto- den. Med tiden har dock metoderna för ett positivt urval och ett aktivt ägande utvecklats och blivit mer och mer sofistikerade. Olika metoder kan också kombineras med varandra. Det finns fondför- valtare som först sorterar bort de sämsta investeringsobjekten ur hållbarhetssynpunkt (uteslutning) och därefter väljer ut de bästa in- vesteringsobjekten (positivt urval/bäst i klassen) och sedan agerar som aktiva ägare för att påverka de företag man har innehav i (aktivt ägande). Även de mått och standarder som kan användas som hjälpmedel för att bedöma hur hållbart ett visst investeringsobjekt är utvecklas över tiden. Vilka mått och standarder som är mest an- vändbara beror dessutom på vilken eller vilka metoder fondförval- taren tillämpar i sitt hållbarhetsarbete.

Det finns således inte någon en gång för alla given definition av begreppet hållbarhet, inte heller någon självklar enhetlig metod

155

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

eller något mått. Något sådant vore inte heller önskvärt. Genom att begrepp och metoder är under kontinuerlig utveckling sker ständiga förbättringar. En alltför rigid offentlig reglering av området skulle riskera att hämma utvecklingen. Om lagstiftaren entydigt reglerade vad som ryms i begreppet hållbarhet och vilka metoder och mått som ska användas skulle det alltså innebära att utvecklingen riskerar att hämmas. En eventuell offentlig reglering bör utformas så att den är öppen och flexibel och ger så mycket utrymme som möjligt för fortsatt utveckling. I den offentliga regleringen bör således be- greppet hållbarhet inte definieras. För att ge en tydlig bild av vilka frågor som avses bör dock som exempel anges frågor som miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och korrup- tion.17 Genom att det anges att det rör sig om exempel bör det inte finnas någon risk för att uppräkningen uppfattas som uttömmande och därigenom hämmar utvecklingen. Inte heller bör det krävas användning av vissa i lagen utpekade metoder eller hållbarhetsmått; över tid är det möjligt att mer kvantitativa sätt att utvärdera håll- barhetsrisker i fonder utvecklas. Vad som däremot kan krävas är att fondförvaltaren klargör vad denne menar med hållbarhet och vilka metoder som används samt regelbundet redovisar en uppföljning av hållbarhetsarbetet.

4.9Ska eventuella krav gälla alla fondförvaltare eller bara förvaltare som marknadsför fonder som hållbara?

Förslag: Ett krav på hållbarhetsinformation ska gälla alla fond- bolag och alla AIF-förvaltare som marknadsför alternativa investe- ringsfonder till icke-professionella investerare. En fondförvaltare som inte beaktar hållbarhetsaspekter i sin förvaltning ska infor- mera om det.

17 Se den nya artikel 19a.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och mång- faldspolicy. Bestämmelsen gäller vissa företags hållbarhetsredovisning och föreslås genom- föras i svensk rätt bl.a. genom ändringar i årsredovisningslagen (1955:1554), se Ds 2014:45.

156

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

Man kan tänka sig att utforma ett krav på hållbarhetsinformation antingen så att det ska gälla alla fondförvaltare eller så att det endast ska gälla fondförvaltare som utger sig för att ägna sig åt hållbara investeringar eller hållbar förvaltning.

Det som talar emot att låta ett eventuellt informationskrav om- fatta alla fondförvaltare är att kraven innebär nya administrativa bördor för förvaltare som inte redan i dag redovisar sitt hållbarhets- arbete. Ett starkt skäl mot en sådan lösning är också att information om hållbarhet blir tämligen meningslös när förvaltaren inte tar några hållbarhetshänsyn i sin förvaltning och inte heller utger sig för att göra det.

Skälen mot ett informationskrav som gäller alla ska ställas mot den fördel för investerare det innebär om alla fondförvaltare om- fattas av samma krav. Investerarnas vilja och förmåga att påverka och välja hållbara alternativ har ökat och skulle förmodligen öka ännu mer om tillgången till information förbättrades så att en investe- rare kan jämföra hela fondutbudet ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är emellertid inte möjligt att med hjälp av ett nationellt informa- tionskrav åstadkomma ett enhetligt informationskrav på hela det utbud av fonder som finns tillgängligt för svenska investerare. Kraven för att i Sverige få marknadsföra fonder från andra EES-länder är harmoniserade i UCITS-direktivet18 och det går inte att i svensk rätt ställa ytterligare informationskrav på utländska fonder. Detta hindrar inte att i svensk rätt sträva mot så god jämförbarhet som möjligt, dvs. att så många fonder som möjligt omfattas.

Ett annat problem med ett informationskrav som gäller alla är hur det ska tillämpas på förvaltare som faktiskt inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning. Det är enligt utredningens upp- fattning inte meningsfullt att genom ett informationskrav tvinga alla fondförvaltare att beakta hållbarhetsaspekter. Särskilt inte när informationskravet måste utformas flexibelt för att fungera även vid förändringar i begreppet hållbarhet och för att ge utrymme för många olika metoder. Risken är uppenbar att en fondförvaltare som mot sin vilja åläggs ett sådant informationskrav kommer att fullgöra det ”för syns skull” utan att bedriva något hållbarhetsarbete värt

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/91/EU (UCITS V-direktivet).

157

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

namnet. Och med ett informationskrav utformat så flexibelt och öppet som utredningen förslår kommer förvaltaren antagligen att komma undan med det. Informationskravet bör i stället utformas så att fondförvaltare som huvudregel ska informera om sitt hållbar- hetsarbete, men en fondförvaltare som väljer att inte beakta hållbar- hetsaspekter ska i stället informera om det. På så sätt uppnås också en bättre jämförbarhet. Investerare kan enkelt skilja ut vilka fonder som förvaltas med beaktande av hållbarhetsaspekter och vilka fonder som inte gör det. Risken finns förstås ändå att någon fondförvaltare vill undvika att hamna i gruppen som inte beaktar hållbarhets- aspekter och därför väljer att redogöra för sitt hållbarhetsarbete, men i praktiken göra så lite som möjligt. I längden – allteftersom jämförbarheten ökar, se avsnitt 4.11.3 – kommer det dock knappast att vara en hållbar strategi. Sådana fonder kommer att framstå som ett sämre alternativ än fonder där hållbarhetsaspekter beaktas på riktigt. Det bör också beaktas att det faktum att en fondförvaltare som går från att göra ingenting i hållbarhetsavseende till att göra lite är ett framsteg i sig. På sikt, för att åstadkomma ett effektivt krav på hållbarhetsinformation avseende hela fondutbudet i Sverige, måste dock regeländringar ske på EU-nivå.

4.10Innehållet i informationskravet och relationen till reglerna om marknadsföring

Förslag: En fondförvaltare ska för varje fond som denne för- valtar redogöra för vilka aspekter förvaltaren lägger in i begreppet hållbarhet, vilken eller vilka metoder som tillämpas samt redovisa resultatet av hållbarhetsarbetet. Om förvaltaren inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning av en fond ska förval- taren i stället lämna information om det.

Vid all marknadsföring gäller att marknadsföringen ska överens- stämma med god marknadsföringssed.19 I detta ligger i sig ett krav på vederhäftighet. I konsekvens med detta får marknadsföring inte vara vilseledande.20 En näringsidkare får vid marknadsföringen exem-

195 § marknadsföringslagen (2008:486).

208 § marknadsföringslagen.

158

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

pelvis inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra fram- ställningar som är vilseledande i fråga om verksamheten. Detta gäller särskilt framställningar som rör produktens inverkan på hälsa och miljö samt åtagande att följa uppförandekoder.21 Av Marknadsdom- stolens praxis framgår att höga vederhäftighetskrav ställs på mark- nadsföring med miljöargument.22 Den som använder begrepp som ”miljövänlig” måste göra någon form av precisering; i annat fall upp- fylls inte de krav på klarhet och precision som gäller för använd- ningen av begreppet i marknadsföring.23 Marknadsdomstolens ut- talanden har i första hand gällt produkter (ofta bilar) och inte tjänster som fondförvaltning. Liknande resonemang bör dock kunna föras även beträffande fonder och användningen av begreppet håll- barhet eller liknande uttryck som framhåller att fonden investerar hållbart. Det finns en mängd metoder som man förknippar med begreppet hållbarhet, och en fondförvaltare borde inte kunna an- vända hållbarhet som ett argument om förvaltaren inte samtidigt preciserar vad som avses, dvs. vilka aspekter fondförvaltaren lägger in i begreppet hållbarhet, vilken eller vilka metoder som tillämpas och hur hållbarhetsarbetet följs upp.

För att tydliggöra att samma stränga krav på vederhäftighet ställs när en fond marknadsförs som hållbar som när produkter mark- nadsförs med miljöargument, bör det framgå av lagen att fondför- valtaren ska redogöra för vilka aspekter denne lägger in i begreppet hållbarhet och vilken eller vilka vedertagna metoder som tillämpas. Det bör också framgå av lagen att uppföljningen av hållbarhetsarbetet ska redovisas.

4.11Närmare om utformningen av informationskravet

4.11.1Inledning

Frågor om information och förvaltning av värdepappersfonder är reglerade på europeisk nivå genom UCITS-direktivet. Det finns även fonder som inte är reglerade på europeisk nivå, t.ex. alternativa in- vesteringsfonder (AIF). När det gäller AIF:er finns det en europeisk

21Se 10 § andra stycket 2 och 9 marknadsföringslagen.

22Se MD 1999:11, MD 2000:4, MD 2004:12, MD 2004:15, MD 2011:12 och MD 2011:13.

23Se MD 2011:12.

159

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

reglering som rör förvaltare av sådana fonder, AIFM-direktivet.24 Detta avsnitt inleds med frågan om en eventuell svensk lagreglering av informationskraven avseende hållbarhetsfrågor för sådana fonder är förenlig med dessa direktiv och hur en informationsbestämmelse bör utformas. Därefter behandlas under särskilda rubriker frågan om informationskrav beträffande koldioxidavtryck och frågan om jämförbarhet, dvs. hur en investerare ska kunna jämföra olika fon- der. Slutligen behandlas frågan om informationskrav på andra aktörer som är inblandade i distributionen av fonder från förvaltare till slutkund.

4.11.2Reglerna för fondbolag och AIF-förvaltare

Förslag: I lagen (2004:46) om värdepappersfoner och i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder tas in en bestämmelse om att ett fondbolag respektive en AIF-för- valtare ska för varje fond lämna den information som behövs för förståelsen av fondens investeringar och konsekvenserna av dessa i hållbarhetsavseende, dvs. för frågor som rör exempelvis miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption.

Informationen ska beskriva

1.vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen,

2.den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och

3.uppföljningen av hållbarhetsarbetet.

Informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats. Därutöver ska information enligt 1 och 2 lämnas i informationsbroschyren och helårsrapporten. Information enligt 3 ska lämnas i helårsrapporten.

Om förvaltaren inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning av en fond ska information om detta finnas tillgäng- lig på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse.

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 7).

160

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

Enligt UCITS-direktivet ska det för en värdepappersfond finnas information i form av ett prospekt (informationsbroschyr i svensk rätt), årsberättelse, halvårsredogörelse och basfakta för investerare (faktablad i svensk rätt). Innehållet i och utformningen av dessa obligatoriska informationskällor regleras i artiklarna 68–82 i UCITS- direktivet. När det gäller informationsbroschyren samt års- och halv- årsredogörelserna är det fråga om en minimireglering, dvs. innehållet ska åtminstone motsvara det som anges i direktivet, men det finns inget som hindrar medlemsstaterna från att ställa längre gående krav.25 Kraven på innehåll och utformning av faktabladet är dock fullhar- moniserade.26 Faktabladen ska, för att underlätta jämförelse mellan olika fonder, ha samma innehåll och form i hela Europa. I kommis- sionens faktabladsförordning finns detaljerade regler om faktabladets innehåll och form.27 I förordningen anges ”uttömmande den före- skrivna formen och innehållet för faktablad”. ”Inga andra uppgifter eller förklaringar ska ingå” (artikel 3.1). Det finns därmed inte möjlig- het att i svensk rätt införa kompletterande regler om innehållet i faktabladet. Bland reglerna i förordningen finns i artikel 7 bestäm- melser om beskrivningen av fondens mål och placeringsinriktning. Av artikeln framgår de obligatoriska uppgifter som ska anges, bl.a. vilka huvudkategorier av finansiella instrument som fondmedlen får placeras i och hur vinster hanteras. Vidare anges att faktabladet får innehålla andra uppgifter om det krävs för en adekvat beskrivning av fondens mål och placeringsinriktning (artikel 7.4). Detta har av den Europeiska fondbolagsföreningen (European Fund and Asset Management association, EFAMA) tolkats så att det finns utrymme för ett fondbolag att i faktabladet ta med information avseende håll- bara investeringar.28 Det kan dock noteras att eftersom ett fakta- blad inte får vara längre än två A4-sidor så är utrymmet för sådana beskrivningar begränsat (artikel 6).

För fonder som inte omfattas av UCITS-direktivet gäller AIFM- direktivet. Enligt det direktivets skäl omfattar direktivet dock endast förvaltarna och inte fonderna i sig, som i stället är en fråga för

25Se artiklarna 69.2–69.4.

26Se skäl 59 i UCITS-direktivet och prop. 2010/11:135 s. 137.

27Kommissionens förordning nr 583/2010/EG av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare.

28EFAMA, Guidance on RI information in the KIID & Post Investment Disclosure, 16.02.2012.

161

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

nationell reglering.29 Detta är dock en sanning med modifikation. Direktivet innehåller bestämmelser om informationskrav avseende AIF:er. Bestämmelserna är visserligen riktade mot förvaltaren – det är förvaltaren som ska se till att det finns en information om fonden (i princip motsvarande UCITS-fondernas informationsbroschyr) och en årsberättelse – men innebär de facto en reglering av vilken information som ska finnas tillgänglig om fonderna. Informations- reglerna i AIFM-direktivet är dock mindre detaljerade än i UCITS- direktivet; det finns t.ex. ingen motsvarighet till ovan nämnda för- ordning om faktabladets form och innehåll. Det framgår av direk- tivet att det är fråga om en minimireglering, se t.ex. artikel 22.2, om vad årsredovisningen minst ska innehålla, och artikel 43, om möjlig- heten för medlemsstaterna att ställa strängare krav på fonder som ska marknadsföras till icke-professionella kunder.

Sammanfattningsvis finns det alltså inget i EU-lagstiftningen som hindrar att de i föregående avsnitt föreslagna kraven på infor- mation om hållbara investeringar tas in i fondernas informations- broschyr, årsberättelse, och halvårsredogörelse. Dessa krav kommer emellertid endast att gälla för svenska fonder. För de utländska fonder som marknadsförs här i landet gäller de informationskrav som finns i fondens hemland. Det finns inte utrymme för nationella lagstiftare att ställa sådana informationskrav på faktabladet. Emellertid finns enligt faktabladsförordningen möjlighet för ett fondbolag att ta med uppgifter om hållbarhetskriterier när det behövs för en adekvat beskrivning av fondens mål och placeringsinriktning. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att en regel med ett informationskrav tas in i lagen om värdepappersfonder och i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Regeln bör innebära att ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som huvudregel för varje fond ska lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning i hållbarhetsavseende, dvs. för frågor som rör exempelvis miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva vilka håll- barhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och resultatet av detta.

Informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats. Därutöver ska information om vilka

29 Se skäl 10 i AIFM-direktivet.

162

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

hållbarhetsaspekter som beaktas och den eller de metoder som an- vänds lämnas i informationsbroschyren och helårsrapporten och en uppföljning av hållbarhetsarbetet ska redovisas i helårsrapporten.

Som nämnts bör förvaltare som inte beaktar några hållbarhets- aspekter i stället informera om det. Informationen bör utformas så att den i klartext anger att förvaltaren inte beaktar hållbarhets- aspekter i sin förvaltning. Den informationen bör finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse.

4.11.3Koldioxidavtryck

Bedömning: Det bör för närvarande inte i den offentliga regle- ringen införas ett specifikt krav på att mäta och redovisa fonders koldioxidavtryck. I stället bör effekterna av den självreglering som nyligen (i maj 2016) införts, och den franska lagstiftningen på området utvärderas (första redovisningen ska ske första halvåret 2017).

Bland hållbarhetsaspekterna är klimatfrågan en av de frågor som rönt mest uppmärksamhet (politiskt, medialt och hos allmänheten). Att mäta verksamheters klimatpåverkan är viktigt för att ge under- lag för att kunna göra bedömningar av klimatrelaterade finansiella risker. Det främsta sätt som i dag är tillgängligt för att bedöma klimat- påverkan av en investering i ett bolag är att mäta hur stora utsläpp av växthusgaser bolaget har, ofta kallat bolagets koldioxidavtryck. Genom att sammanställa koldioxidavtrycken för samtliga aktieinne- hav i en fond kan man få fram fondens koldioxidavtryck. Det är alltså inte fondbolagets utsläpp som avses, utan utsläppen från bolag som fonden investerar i.

Ett flertal privata och offentliga förvaltare – i Sverige t.ex. fondbolag, privata pensionsförvaltare och AP-fonder – har skrivit under the Montreal Pledge30 och har därigenom åtagit sig att mäta och årligen redovisa sina fonders koldioxidavtryck. Exempelvis AP-

30 The Montreal pledge stöds av PRI (Principles of Responsible Investments) http://www.unpri.org/och UNEP FI (United Nations Environmental Programme Finance Initiative).

163

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

fondernas koldioxidavtryck kommer framöver att beräknas för inne- hav per den 31 december varje år med hjälp av senast tillgängliga koldioxiddata för direkta utsläpp (Scope 1) och indirekta utsläpp från energi, t.ex. inköp av värme, kyla och el (Scope 2). Koldioxid- avtrycken kommer att redovisas med de tre indikatorer som för närvarande är de vanligast förekommande:

1.Det absoluta koldioxidavtrycket för aktieportföljen motsvarande ägd andel av bolagens sammanlagda utsläpp (tCO2e).

2.Koldioxidintensitet, där absolut koldioxidavtryck relateras till ägar- andel av bolagens marknadsvärde (tCO2e/MSEK).

3.Koldioxidintensitet, där absolut koldioxidavtryck relateras till ägar- andel av bolagens omsättning (tCO2e/MSEK).31

Att redovisa en fonds eller en aktieportföljs koldioxidavtryck förut- sätter att de enskilda bolagen redovisar sina koldioxidavtryck. Efter- som inte alla bolag har sådan redovisning görs för vissa bolag en schablonberäkning, baserad bl.a. på bolagets storlek och verksam- het. Förvaltare som redovisar koldioxidavtryck köper normalt in utsläppsdata från en extern leverantör, som alltså samlar in företagens redovisade data och genomför schablonberäkningar på företag som saknar egen redovisning.

Mätning och redovisning av koldioxidavtryck har flera fördelar. Det ger underlag för att bedöma vissa klimatrelaterade finansiella risker (såsom ett pris på koldioxid), det kan utgöra en grund för bolagspåverkan (såsom att ställa krav på utsläppsminskningsmål, risk- hantering, affärsstrategier och transparens) och det ökar fondernas transparens och påverkar också näringslivet till ökad transparens och datakvalitet.

Metoden har dock också flera nackdelar. En viktig begränsning är att bara vissa utsläpp mäts och därmed varken ger en rättvisande eller fullständig bild av företagens eller branschernas klimatpåverkan. Fordonsindustrin gynnas t.ex. av att användingen av fordonen inte räknas med, medan solpanelstillverkare missgynnas av samma skäl. Produkter som minskar utsläppen av växthusgaser har ingen relevans.

31 Se AP-fondernas faktablad ”AP-fondernas samordning av sättet att redovisa koldioxid- avtryck för investeringsportföljerna” http://media1.apfonderna.se/2015/11/Faktablad_AP- fondernas-samordning-av-koldioxidavtrycksrapportering-f%C3%B6r-i-2.pdf

164

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

En annan begränsning är kvalititeten på underlagen. Till och med för världens största företag är mer än en tredjedel av ”mätningarna” rena uppskattningar, eftersom många bolag ännu inte rapporterar sina koldioxidutsläpp. Huvudsakligen är det emellertid större företag som själva mäter och redovisar sina koldioxidavtryck, medan man för mindre företag alltså ofta får nöja sig med schabloniserade upp- skattningar.32 De företag som rapporterar har också mycket olika metoder och kvalitet på mätresultaten. Därtill kommer att ett bolag som outsourcat delar av verksamheten får ett ”bättre” mått än ett bolag som bedriver all verksamhet självt, och olika sektorer och geo- grafier i sig kommer att ge ett ”bättre” eller ”sämre” mått. Ytter- ligare begränsningar är att metoden för närvarande kan användas endast för vissa tillgångsslag (aktier). Besparingar av utsläpp genom produkter och tjänster räknas inte in och information om fossila reserver ingår inte. I en studie år 2015 från 2˚Investing Inititative påvisades också ett lågt samband mellan koldioxidavtryck och vad som i studien kallas koldioxidrisk, dvs. den risk som är förknippad med en investering i ett företag och övergången till minskade kol- dioxidutsläpp.33 En fokusering på just koldioxidavtryck innebär också en risk för att just denna aspekt lyfts fram och överskuggar andra former av miljöpåverkan. Även inom miljöområdet ger kol- dioxidavtryck ett begränsat och ännu ofullständigt perspektiv. Be- roende på fondens innehav – fördelningen av olika tillgångsslag, geografisk eller sektoriell indelning, m.m. – kan en fonds koldioxid- avtryck således ge intryck av en lägre eller högre grad av klimatpå- verkan än vad fondens investeringar har i verkligheten. För fondernas del riskerar ett ensidigt fokus på de aggregerade koldioxidresultaten i investeringsportföljerna att flytta fokus från de verkliga utsläpps- minskningarna som bara kan ske i företagen. Incitamenten kan få fonderna att vikta om innehaven för att förbättra siffrorna i stället för att verka för minskade utsläpp.

Framför en mer generell hållbarhetsredovisning (se avsnitt 4.11.2) har en redovisning av en fonds koldioxidavtryck dock den fördelen att mätmetoden och redovisningen redan är standardiserad. Man skulle exempelvis kunna utforma ett generellt krav för redovisning

32Se Decree implementing article 173-VI of the French law for energy transition, Challenges and first recommendations, Briefing note, August 2015, 2˚Investing Initiative.

33Carbon intesity ≠ Carbon risk exposure, Discussion paper – November 2015, 2˚Investing

Initiative.

165

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

av fondens miljörelaterade risker – för närvarande i form av fon- dens koldioxidavtryck – motsvarande fondens andel av bolagen (dvs. bolagens utsläpp). Oavsett om den som förvaltar fonden utger sig för att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter eller inte, medför måttet att investerare kan jämföra olika fonder och göra ett val utifrån hållbarhetsaspekten växthusgasutsläpp.

Som nämnts är nackdelarna många. Det är dock möjligt att lagstiftning – t.ex. ett generellt krav på redovisning av koldioxid- avtryck – skulle kunna driva på en fortsatt utveckling av standarder och metoder för att utveckla ett mer rättvisande sätt att redovisa miljörisker i en fonds investeringar. Frankrike har t.ex. nyligen lag- stiftningsvägen krävt en redovisning av koldioxidavtryck av bl.a. institutionella investerare, däribland fonder. Bestämmelserna finns i artikel 173 i den franska lagen om energiomställning för grön till- växt (la loi relative à la transition énergétique pour la croissance verte). Även om redovisningen av koldioxidavtryck inte är perfekt i alla avseenden kan det vara klokt att inte låta det perfekta bli det godas fiende. Genom ett uttryckligt lagkrav skapas incitament att för- bättra måttet i sig. Förvaltare vars fonder får ”orättvist” dåliga utfall kommer att verka för mer rättvisande och heltäckande mätningar. På sikt kan således ett lagkrav hjälpa till att förbättra informationen och investerarnas möjligheter att välja hållbara alternativ. Särskilt om liknande krav införs i flera länder. En annan positiv effekt är att ett krav på redovisning också förs vidare på företagsnivå. Fonderna kommer att ställa krav på redovisning i de företag de investerar i, vilket leder till att företagen måste kartlägga sina egna utsläpp och därmed görs medvetna om sin egen miljöpåverkan. Som nämnts är det för närvarande inte möjligt att ta fram koldioxidavtryck för samtliga de tillgångsslag som en fond kan investera i, vilket i sin tur innebär att redovisning av koldioxidavtryck inte är relevant – och kanske inte heller möjlig – för alla typer av fonder. Ett lagkrav på redovisning skulle därför behöva utformas så att det endast ska gälla för fonder där ett mått på fondens koldioxidavtryck är relevant, och Finansinspektionen eller annan myndighet som regeringen bestäm- mer kunde ges rätt att närmare föreskriva för vilka fondtyper kravet ska gälla. Även i fråga om hur redovisningen ska göras skulle ett lagkrav behöva utformas generellt för att göra det möjligt att i före- skriftsform ge närmare detaljer. På så sätt skulle den närmare ut-

166

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

formningen av kravet kunna utvecklas i samband med att mät- och redovisningsmetoderna utvecklas.

En viktig invändning är att de brister och ofullständigheter som är förknippade med redovisningen av koldioxidavtryck är av den karaktären att ett lagkrav på just det området skulle riskera att bidra till att kapital allokeras fel. Fonder som av en tillfällighet – geografi, tillgångsslag, enstaka placeringar – får ett ”bra” mått på koldioxid- avtryck riskerar att attrahera kapital trots att andra fonder mycket väl kan vara ett bättre alternativ vad gäller faktisk klimatpåverkan. Ytterligare ett problem är den ensidiga fokuseringen. Just växthus- gasaspekten inom miljöområdet skulle få ett särskilt fokus på be- kostnad av andra miljö- och hållbarhetsaspekter. Ett i lag reglerat krav på redovisning av koldioxidavtryck skulle därför kunna mot- verka utvecklingen av nya – och bättre – hållbarhetsmått och index; både investerare och förvaltare skulle fokusera på koldioxidavtrycket i första hand på bekostnad av intresset för andra bättre mått.

Det finns således både för- och nackdelar med ett lagstadgat krav på redovisning av koldioxidavtryck. Flera av invändningarna är allvarliga. Särskilt invändningen att tillgängliga mätmetoder inte ger en rättvisande bild av fondinnehavens utsläpp av växthusgaser. Om fondbolagen skulle anpassa verksamheten efter mätningarna skulle det ge oönskade effekter, och i vissa fall till och med motsatta effek- ter än de som eftersträvas. Eftersom indirekta utsläpp i ”scope 3” inte ingår i beräkningen skulle exempelvis investeringar i finanssek- torn gynnas medan kraftsektorn skulle missgynnas, fordonsindustrin skulle gynnas medan solpanelstillverkarna skulle missgynnas, bolag som outsourcat verksamhet till underleverantörer i utvecklings- länder skulle gynnas medan inhemsk produktion i egen regi skulle missgynnas osv. Sådana effekter är särskilt allvarliga när det rör sig om ett av lagstiftaren sanktionerat mått. Investerare har då än starkare skäl att utgå från att informationen är tillförlitlig och att ett val baserat på informationen leder till önskad effekt. Argumentet att lagstiftning skulle bidra till och skynda på utvecklingen skulle ha mer relevans om det vore så att det saknades engagemang för frågan från fondbolagen sida. I dag är läget det motsatta; engagemanget är mycket stort och utvecklingen går snabbt framåt. Om ett specifikt krav på koldioxidmätning infördes genom lagstiftning skulle det riskera att stoppa utvecklingen och spridningen av andra mått och metoder, som verkligen behövs. Fondbolagen skulle komma att lägga

167

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

sina resurser på att rapportera det lagen kräver, varken mer eller mindre.

Utredningens bedömning är att nackdelarna med lagstiftning på detta område i nuläget överväger fördelarna. I stället bör den dyna- miska utvecklingsprocess och självreglering som pågår för fullt, se t.ex. Fondbolagens förenings initiativ till vägledning om redovis- ning av koldioxidavtryck, få ha sin gång och självregleringen utvär- deras när den har kommit till användning. Genom att avvakta med eventuell lagstiftning kan man dessutom dra lärdom av effekterna av den franska regleringen. Redovisningskravet för fonder enligt de franska reglerna gäller för år 2016 och den första redovisningen ska lämnas senast den 30 juni 2017. Om man vid utvärderingen kommer fram till att självregleringen inte har fått tillräcklig effekt, att utveck- lingen har stannat av och erfarenheterna av det franska försöket är positiva skulle det dock kunna bli aktuellt med lagstiftning i ett senare skede, i den form som utredningen har skissat på ovan.

4.11.4Jämförbarhet

Bedömning: De informationskrav som utredningen föreslår be- döms utgöra en bra grund för att genom självreglering skapa möjligheter till ytterligare jämförbarhet för investerarna.

En avgörande fråga för hur effektivt ett informationskrav fungerar för att hjälpa en investerare att välja rätt fond i förhållande till sina preferenser är jämförbarheten. Ju snabbare och enklare en investe- rare kan jämföra olika alternativ desto större är möjligheten att in- vesteraren väljer rätt fond. Många faktorer som ligger till grund för fondsparares val av fonder utgörs av relativt enkla och konkreta fakta som t.ex. avgifter, placeringsinriktning och historisk avkast- ning. Investerare kan enkelt genom att jämföra olika fonders fakta- blad bedöma bl.a. vilken fond som har lägst eller högst avgift och vilken fond som har en placeringsinriktning som stämmer överens med investerarens önskemål. Genom att dessa fakta presenteras på ett standardiserat sätt av fondförvaltarna har det därutöver utvecklats en mängd verktyg för att ytterligare förenkla för investerarna att jämföra olika fonder. På både offentliga fondtorg (PPM-systemet) och privata sådana (som drivs bl.a. av oberoende aktörer eller av

168

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

banker och försäkringsbolag) går det snabbt och enkelt för en in- vesterare att sortera fondutbudet på olika faktorer, såsom avgifter, placeringsinriktning och avkastning. På vissa av dessa fondtorg görs också en bedömning eller betygssättning av fonderna utifrån flera faktorer, som exempelvis avkastning i förhållande till fondens risk- tagande eller avgifter.

Idealet vore naturligtvis om faktorn hållbarhet kunde presen- teras och jämföras lika enkelt och lätt som t.ex. faktorn avgift. Som redogjorts för i avsnitt 4.8 går det dock inte i dag att presentera ett enhetligt och allomfattande mått på hållbarhet. Genom utredning- ens förslag – som i flera avseenden är baserade på det som redan har anammats inom ramen för självregleringen – tas dock ett första steg för en mer enhetlig och standardiserad hållbarhetsredovisning. Informationen ger investerarna möjlighet att åtminstone jämföra olika fonders hållbarhetsarbete, på samma sätt som investerare redan i dag kan använda t.ex. fondernas hållbarhetsprofiler inom PPM- systemet och på olika fondtorg. Det kommer inte att vara lika enkelt som att sortera fonder utifrån kriterier som hög eller låg avgift, men utredningens bedömning är att på sikt kommer infor- mationen – med de i lag stadgade kraven som bas – att förbättras och standardiseras så att det blir möjligt att även tillämpa den typ av jämförelseverktyg som i dag används för andra urvalsfaktorer. Utredningens bedömning är vidare att en sådan utveckling kan förväntas ske mest effektivt inom ramen för självregleringen. För detta talar framför allt den utveckling som redan har skett. Redan under den tid som utredningen arbetat har som nämnts exempelvis antalet fonder anslutna till Swesif:s Hållbarhetsprofil mångdubblats och en rad fondbolag har skrivit under the Montreal Pledge och har därigenom åtagit sig att mäta och årligen redovisa sina fonders koldioxidavtryck, se avsnitt 4.8. Vidare har en majoritet av Fond- bolagens förenings medlemmar undertecknat Principles for Respon- sible Investments (PRI). Detta innebär att bolagen åtagit sig att uppfylla ett antal gemensamma principer för ansvarsfulla investe- ringar; i sammanhanget kan också hänvisas till Finansinspektionens rapport, Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till före- tag, där inspektionen lyfter fram branschinitiativen på fondmark- naden som en förebild för det önskvärda tillvägagångssättet för att

169

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

uppnå ökad transparens avseende hållbarhetsaspekter för bankernas kreditgivning till företag.34

Allt tyder således på att utvecklingen redan nu – inom ramen för branschens självreglering – går mot ett mer enhetligt hållbarhets- arbete och redovisning av detta som kan utgöra grunden för en bättre jämförbarhet.

4.11.5Informationsregler för andra

Bedömning: Det behövs ingen särskild reglering om informations- krav rörande hållbarhet för aktörer som distribuerar fonder.

I många fall är det fler aktörer än fondbolaget och investeraren som är inblandade i en investering i fondandelar. Endast en bråkdel av kunderna vänder sig direkt till ett fondbolag för att köpa fond- andelar. I stället är det vanligtvis någon mellanhand som hanterar kundkontakten. När kunder väljer fonder i PPM-systemet vänder de sig till Pensionsmyndigheten, som hanterar informationsutbytet och orderläggningen. Den som investerar i fonder inom ramen för sin tjänstepension eller genom en privat fondförsäkring vänder sig till försäkringsbolaget, en bank eller en försäkringsförmedlare för information om och hantering av köp och försäljningar av fond- andelar. Även direktsparande i fonder sker vanligen genom värde- pappersinstitut och försäkringsförmedlare. Därutöver tillhandahålls information om fonder av fristående aktörer som media och företag som sysslar med rating av fonder (Morningstar). Förutom denna senare kategori aktörer och Pensionsmyndigheten är mellanhänder- na finansiella företag som omfattas av en rörelsereglering som har sitt ursprung i olika EU-regler.

För värdepappersinstitut (banker, värdepappersbolag och svenska filialer till utländska företag av samma typ) regleras kraven på före- tagens informationsgivning i MiFID.35 Dessa regler gäller också för

34Finansinspektionens rapport Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till företag,

27november 2015, Dnr 15-14755, s. 18.

35Europa Parlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. Se även fotnot 38.

170

SOU 2016:45

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

försäkringsförmedlare när de bedriver förmedlingsverksamheten som en sidoverksamhet till sin ordinarie verksamhet, dvs. när en försäk- ringsförmedlare förmedlar fondandelar utanför ramen för en för- säkring. Kraven på fondbolagens och AIF-förvaltarnas informations- givning avseende egna fonder har behandlats i föregående avsnitt. Fondbolag har även möjlighet att distribuera fonder som förvaltas av någon annan, och då gäller motsvarande krav på tillhandahållande av information som när bolaget distribuerar andelar i egna fonder.36 Kraven på informationsgivning för värdepappersinstitut och för- säkringsförmedlare är utformade så att de grundläggande kraven finns i direktivet som i sin tur har genomförts i den nationella lagstiftning- en, i svensk rätt i 8 kap. 22 § lagen om värdepappersmarknaden och i 14 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:16) om värde- pappersrörelse. Nämnda föreskrifter är baserade på ett genom- förandedirektiv från kommissionen.37 På detta område är det dock fråga om fullharmonisering, dvs. medlemsstaterna får som huvud- regel inte införa regler som avviker från bestämmelserna i MiFID eller i genomförandedirektivet. Det finns dock enligt artikel 4 i genomförandedirektivet en möjlighet för medlemsstaterna att införa strängare krav, men endast i sådana undantagsfall då dessa strängare krav är objektivt motiverade och står i proportion till särskilda risker avseende ”investerarskyddet eller marknadsintegriteten.” Undantags- regeln ger knappast utrymme för att ställa nationella krav på håll- barhetsinformation.38 Samma regelkomplex – MiFID, lagen om värde- pappersmarknaden och fullharmoniserade genomförandeåtgärder från kommissionen – gäller för reglerade marknader och handelsplatt- formar. Det torde således inte heller gå att ställa några särskilda krav avseende hållbarhetsinformation på marknadsplatser där fondandelar är upptagna till handel.

När en försäkringsförmedlare hanterar fonder för en kunds räk- ning inom ramen för en försäkring utgör det en del av förmedlarens ordinarie verksamhet, som på europeisk nivå regleras i IMD. IMD

36Se prop. 2010/11:135 s. 140.

37Kommissionens direktiv 2006/73/EG.

38De aktuella regelverken är för närvarande under omarbetning. Ett nytt direktiv, MiFID II (direktiv 2014/65/EU), och en förordning, MiFIR (EU, nr 600/2014), har antagits, vilka ersatt 2004 års MiFID, och det finns förslag till ändringar i den svenska lagen för genom- förandet av de nya reglerna, se SOU 2015:2. Grundtanken i de nya reglerna är dock, liksom i de nu gällande, fullharmonisering. Och troligen blir utrymmet för nationella särregler ännu mindre då nivå II-reglerna från kommissionen kommer att vara i förordningsform.

171

Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

SOU 2016:45

är en minimireglering och hindrar inte ytterligare nationella informa- tionskrav. Det skulle emellertid uppstå en skevhet i förhållande till värdepappersinstitut om försäkringsförmedlare ålades en specifik informationsskyldighet avseende hållbarhetsfrågor som inte åvilar värdepappersinstitut. Särskilt olyckligt skulle detta bli för försäk- ringsförmedlare som i sin sidoverksamhet förmedlar fondandelar och i den verksamheten ska följa de regler som gäller för värde- pappersinstitut.39 En sådan förmedlare skulle behöva tillämpa olika informationskrav för i stort sett samma verksamhet. Det har nyligen föreslagits att reglerna om rådgivning ska harmoniseras så att samma regler ska gälla oavsett vilken företagstyp som bedriver verksam- heten.40 På samma sätt bör reglerna för förmedling av fondandelar vara så lika som möjligt, oavsett om förmedlingen har föregåtts av rådgivning eller inte och oavsett om förmedlingen avser fonder inom ramen för en försäkring eller inte. Utgångspunkten är dock att försäkringsförmedlare och andra näringsidkare som lämnar råd om fonder också har en skyldighet att lämna erforderlig informa- tion om fonderna. Eftersom den information som – enligt annan lagstiftning – anses behövas inför en investering i fonder utgörs av faktablad och tillgång till informationsbroschyren, bör det vara denna information som förmedlaren ska tillhandahålla för att anses agera i enlighet med god sed.41

När det gäller premiepensionssystemet är det en förutsättning för att en fond ska finnas tillgänglig där att fondbolaget har anslutit sig till systemet, vilket kräver ett åtagande att lämna samma infor- mation till pensionsspararna som till de ”vanliga” andelsägarna.42 In- formationskraven inom premiepensionssystemet är således desamma som för värdepappersfonder i allmänhet. Några särskilda regler för att säkerställa att pensionsspararna får tillgång till hållbarhetsinfor- mationen behövs därför inte.

39Se 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.

40Se SOU 2015:2 s. 389 ff.

41Se 5 kap. 4 § första stycket lagen om försäkringsförmedling.

4264 kap. 19 § 3 socialförsäkringsbalken (2010:110), se även prop. 1997/98:151 s. 411 f.

172

5 Aktiv och passiv fondförvaltning

5.1Inledning

På fondmarknaden finns fonder som sägs förvaltas aktivt och fonder som sägs förvaltas passivt. Mycket förenklat kan man beskriva aktiv förvaltning på så sätt att fondförvaltaren placerar fondens medel i finansiella instrument, t.ex. aktier, som av förvaltaren bedöms ge bäst avkastning med hänsyn till risken. Vid passiv förvaltning görs inte den analysen. Oberoende av risknivån köps i stället instrument som representerar t.ex. en geografisk marknad eller en viss bransch; portföljen följer ett index.

Under senare år har aktiv och passiv fondförvaltning diskuterats flitigt, inte minst i förhållande till fondernas årliga avgifter. En rad akademiska studier och jämförelser har genomförts både i Sverige och utomlands.1 Finansinspektionen har genomfört en undersök- ning på området,2 Fondbolagens förening har bl.a. gett ut en väg- ledning3 och ett flertal artiklar samt en debattbok har publicerats.4

Under år 2015 påbörjade Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten (Esma) ett arbete med att utreda förekomsten av s.k. dolda indexfonder (”closet index tracking”) på den europeiska

1Cremers, M., Ferreira, M., Matos, P., Starks, L.: “The Mutual Fund Industry Worldwide: Explicit and Closet Indexing, Fees, and Performance”, University of Notre Dame m.fl., 2015, Otten, Dennis & Thevissen: “Does Industry Size Matter? Revisiting European Mutual Fund Performance”, 2011, Flam, H., och Vestman, R.: Swedish Equity Mutual Funds: Per- formance, Persistence and Presence of Skill, 2014, Swedish House of Finance Research Paper no 14-04.

2Se Finansinspektionens konsumentskyddsrapport, ”Konsumentskyddet på finansmarknaden”,

12maj 2015, Dnr 15-6895, s. 16-18.

3Fondbolagens förening, Vägledning för beräkning av Active share för aktiefonder, antagen den 18 maj 2015.

4Se t.ex. ”Aktiv förvaltning & indexförvaltning, Fondspecial, Fördjupning om fonder” från Fondbolagens förening, 2014-01-06, von Seth, C. J., ”Fiaskot på fondmarknaden”, DN 2015- 05-22, Flam, H., och Vestman, R., Sverigefonder ger lägre avkastning än börsen, DN Debatt 2014-12-08, Dahlberg, J., ”Sammansvärjningen. Så luras 5 miljoner svenska fondsparare”, Ordfront, 2015.

173

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

marknaden, dvs. en fond som utifrån lämnad information om mål och placeringsinriktning förefaller vara aktivt förvaltad men som i själva verket ligger nära eller på dess jämförelseindex. Som en följd av Esma:s arbete, men även oberoende av det arbetet, har gransk- ningar genomförts eller är på väg att genomföras av tillsynsmyndig- heter i ett antal länder inom EU. Vidare kan nämnas att Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) under år 2014 inledde en grupptalan mot ett fondbolag i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Aktiespararna hävdade att fondbolaget hade tagit ut för höga fondavgifter i förhållande till vilken förvaltning bolaget levererat och begärde ersättning.5 Den 1 juli 2015 beslutade ARN att inte pröva ärendet. Som skäl anfördes att det krävs muntlig bevisning och muntlig förberedelse, vilket inte kan komma i fråga hos ARN.

Diskussionen och kritiken har sammanfattningsvis handlat om att skillnaderna mellan en aktivt förvaltad fond och en passivt för- valtad fond många gånger är mycket små. Fondernas innehav och avkastning är i stort sett densamma, men förvaltningsavgiften för aktivt förvaltade fonder är mycket högre. Investerare i en aktivt för- valtad fond kan därför få en sämre värdeutveckling netto jämfört med om de hade valt en passivt förvaltad fond.6 Samtidigt hävdas att den information om fonderna som investerare har tillgång till inte alltid ger en rättvisande bild.7 Beskrivningen av förvaltningen stämmer inte överens med verkligheten, utan framställs som mer aktiv än den är.

I kommittédirektiven uttalas bl.a. att man skulle kunna tala om en ”falsk” aktivt förvaltad fond om den betecknas som aktivt för- valtad men i praktiken visar sig ligga nära en passivt förvaltad fond i termer av avkastning och placeringssammansättning, detta eftersom varken potentiellt utlovad meravkastning och förvaltaraktivitet som motiverat en högre avgift kommer att kunna realiseras. Det anges vidare att det bör finnas möjlighet för investerare att tydligt förstå vilka alternativ som står till buds och vilka kostnader och risker som är förenade med aktiv respektive passiv fondförvaltning. Utredningen har därför fått i uppdrag att analysera vilken information som in-

5Ärendenummer 2014-11304.

6Se t.ex. Flam, H., och Vestman, R., ”Sverigefonder ger lägre avkastning än börsen”, DN Debatt 2014-12-08.

7Se t.ex. Finansinspektionens konsumentskyddsrapport, Konsumentskyddet på finansmarkna- den, 12 maj 2015, s. 16–18.

174

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

vesterarna har behov av i detta avseende samt föreslå möjliga förbätt- ringar av informationen eller andra åtgärder som förbättrar förut- sättningarna att göra ett val när det gäller aktivt eller passivt förval- tade fonder.

5.2Vad innebär aktiv respektive passiv fondförvaltning?

I lagen (2004:46) om värdepappersfonder finns särskild reglering av indexfonder som gäller för såväl värdepappersfonder som special- fonder (5 kap. 7 § nämnda lag respektive 12 kap. 13 § andra stycket lagen, 2013:561, om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Med indexfonder avses fonder vars medel enligt fondbestämmelserna ska placeras i aktier eller skuldförbindelser ”i syfte att efterbilda sam- mansättningen av ett visst aktieindex eller index för skuldförbindel- ser”. Endast fonder som uppfyller detta rekvisit är att betrakta som indexfonder i lagens mening. Uttrycken passiv förvaltning och index- förvaltning används ibland synonymt. Med beaktande av uppdragets inriktning används i det följande benämningarna indexförvaltning och indexfond (i motsats till aktiv förvaltning), vilket alltså även motsvarar språkbruket i fondlagstiftningen.

En invändning som kan riktas mot indexförvaltning är att den kan medföra att man köper mest av de aktier som är högst värderade, vilket i sin tur kan leda till en risk att köpa in sig i bubblor, såsom IT-bubblan under 1990-talet, då exempelvis Ericssonaktien som mest utgjorde närmare 40 procent av Stockholmsbörsens totala värde. Det har därför utvecklats index utifrån andra kriterier än just marknads- värde, t.ex. val av bolag med utgångspunkt i kassaflödesanalyser eller med hänsyn till hur stor direktavkastning (utdelning) bolagen har. Fonder som följer sådana index kallas ibland faktorfonder eller smart beta.8 Sådan regelbaserad förvaltning erbjuds främst av s.k.

8 Den avkastning som erhålls i en specifik portfölj brukar delas upp i alfa och beta. Med beta avses hur mycket en specifik marknad avkastar under en viss period, och med alfa avses hur mycket den speciella förvaltaren bidrar med. Alfa kan vara såväl positivt som negativt. Exempelvis kan en förvaltare som förvaltar en svensk aktiefond ha lyckats öka fondens be- hållning med tio procent under ett år. Under samma period har den svenska börsen gått upp med nio procent. Fonden har därmed haft ett beta på nio procent och ett alfa på en procent.

175

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

ETF:er (Exchange Traded Funds eller börshandlade fonder).9 Det finns vidare fonder som följer index vars sammansättning bestäms utifrån särskilda kriterier såsom hållbarhet och samhällsansvar. Det är visserligen ett aktivt val att besluta om en modell, och fonder som följer t.ex. ett hållbarhetsindex kan sägas vara aktiva såtillvida att påverkan kan ske gentemot portföljbolagen eller genom indirekt deltagande i samhällsdebatten om hållbarhetsaspekter. Efter att ett urval har gjorts kan dock fondförvaltningen som sådan skötas relativt maskinellt. Ju mer komplicerad förvaltningsmodell och ju oftare den behöver justeras, desto mer närmar sig förvaltningen aktiv fond- förvaltning.

Vid indexförvaltning består det löpande förvaltningsarbetet i huvudsak av att innehaven i fonden kontinuerligt måste justeras för att överensstämma med tillgångarna i det index som speglas, då sammansättningen i det senare förändras. Förvaltaren behöver således inte lägga ned resurser på att analysera bolagen, varför indexfonder i genomsnitt har en lägre förvaltningsavgift än aktivt förvaltade fonder.

Fonder som inte är indexfonder utgör alltså per definition aktivt förvaltade fonder, se t.ex. i riktlinjer från Esma.10 Även om aktivt förvaltade fonder också kan jämföras mot ett angivet index försöker förvaltaren generera värde för andelsinnehavarna genom val av in- strument som förväntas prestera en maximal avkastning i förhållan- de till deras risk, samt att övervaka och modifiera portföljen utifrån det aktuella marknadsläget. Med hjälp av aktiv analys och kontinuer- liga beslut kan förvaltaren utnyttja potentiella konjunkturfluktua- tioner som existerar på en specifik marknad eller bransch. Syftet är att uppnå en avkastning för andelsägarna som överstiger andra fonder eller ett referensindex. Ett annat syfte med aktiv förvaltning är eller kan vara att minska svängningar i fondens värde (volatilitet).

Förvaltare har olika strategier för hur de ska åstadkomma maximal avkastning. En vanlig strategi är det som kallas värdeförvaltning. Förvaltaren försöker då hitta undervärderade bolag. Tillväxtförvalt- ning är en annan strategi, vilken innebär att förvaltaren väljer bolag som bedöms ha en positiv utveckling och hög vinsttillväxt som för-

9Till skillnad från traditionella fonder handlas ETF:er i realtid till känd kurs via en börs på samma sätt som aktier.

10Riktlinjer om börshandlade fonder och andra frågor som rör fondföretag, 2014/937SV, s. 4.

176

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

modas vara ihållande. Förvaltarens placeringsval baseras (ofta) på fundamental analys som fokuserar på bolagens verksamhet, tillväxt, bokslut, företagsledning samt generella och specifika nyheter.11 Ana- lysen innebär i princip en företagsvärdering. Detta skiljer funda- mental analys från teknisk analys, där förvaltaren försöker förutse den framtida kursutvecklingen genom studier av trender i handeln och gruppbeteenden hos investerarna, varvid en av flera hypoteser är att marknaden inte alltid är rationell utan styrs av psykologiska faktorer. En aktie kan vara övervärderad enligt en fundamental analys trots att kursen fortsätter att stiga.12 Teknisk analys riktar sig alltså mot tillgång och efterfrågan på finansiella instrument, eller mot mark- naden som helhet, medan den fundamentala analysen koncentrerar sig på ekonomiska faktorer som påverkar bolagens lönsamhet. Både den tekniska och den fundamentala analysen försöker alltså prog- nostisera en tänkbar kursutveckling.

De analyser som föregår förvaltarens investeringsbeslut är förena- de med förhållandevis höga kostnader, och aktiv förvaltning skapar således ett mervärde för investerarna bara om avkastningen är större än de ökade kostnaderna för förvaltningen som fondens andels- ägare ådrar sig eller om den riskjusterade avkastningen varit högre.

5.3Vissa nyckeltal och andra aspekter av betydelse vid utvärdering av fonder

Det finns olika sätt att mäta i vilken utsträckning en fond är aktivt förvaltad, varav omsättningshastighet i fonden kan utgöra ett mått eller en indikation. De vanligaste sätten att bedöma en fonds aktivi- tetsnivå är dock att granska hur mycket fondens avkastning avviker från marknadens genomsnitt, eller hur mycket fondens innehav av- viker från dess jämförelseindex. För dessa mått, eller nyckeltal, används de engelska uttrycken ”Tracking error” (aktiv risk) respek- tive ”Active share” (aktiv andel). I likhet med omsättningshastighet illustrerar dessa nyckeltal att en fond inte alltid är antingen helt

11Avsikten är att kunna värdesätta aktier genom nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. Om det nutida värdet är lägre än marknadspriset är, enligt den fundamentala analysen, aktien undervärderad och bör köpas.

12Teknisk analys (en samlingsbenämning) motiverar inte ett värde utan hur värdet, som sätts av marknaden, förändras över tiden. Priser antas följa trender som med hög sannolikhet fort- sätter i trendens riktning. Ett mål för teknisk analys är att förutse trendbrott.

177

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

aktivt förvaltad eller helt indexförvaltad (då skulle jämförelseindexet inte vara relevant), utan att det snarare är en fråga om gradskill- nader, dvs. hur mycket fonden skiljer sig från dess index. När man talar om aktiv fondförvaltning bör också perspektiv som aktivt ägar- utövande och hållbarhetsansvar tas i beaktande. Av intresse vid ut- värdering av fonder är naturligtvis också fondens avkastning, där hänsyn bör tas till den risk som tas för att uppnå avkastningen. Sådan s.k. riskjusterad avkastning redovisas ofta genom måtten Information ratio och Sharpe ratio.

5.3.1Omsättningshastighet

Omsättningen av aktier i en fond kan bero på aktiva placeringsbeslut av förvaltaren eller på stora flöden i fonden, dvs. när investerare köper och säljer andelar i fonden. Omsättningshastigheten beräknas genom att det lägsta av summan köp och summan försäljningar under året divideras med den genomsnittliga fondförmögenheten under perioden (se 31 kap. 51 § Finansinspektionens föreskrifter om värde- pappersfonder, FFFS 2013:9). I genomsnitt har svenska aktiefonder en omsättning strax under 100 procent, vilket betyder att de i snitt behåller sina aktier drygt ett år.13 Som tidigare nämnts kan dock en fond bedömas vara aktivt förvaltad även med en låg omsättnings- hastighet, om fonden avviker från dess jämförelseindex. Låg omsätt- ningshastighet kan bero på långsiktig investeringsstrategi. Index- fonder brukar ha en låg omsättning, ofta under tio procent.

5.3.2Tracking error

För att uppnå en skillnad i förhållande till en fonds jämförelseindex måste förvaltaren antingen göra ett urval av värdepapper som bedöms kunna prestera bättre än index (stock-picking) eller inta positioner baserat på tron om systematiska risker eller rörelser för index/sek- torer/branscher, dvs. försöka dra nytta av starka marknadssektorer och prisanomalier på marknaden (factor-timing).

Med nyckeltalet Tracking error kan man (på ett adekvat sätt) fånga upp aktivitetsgraden hos fondförvaltare som tillämpar factor-

13 Morningstar 2015.

178

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

timing.14 Tracking error beräknas som det kvadratiska medelvärdet av differensen i avkastning mellan fonden och jämförelseindex. Nyckeltalet utgör alltså skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen för dess jämförelseindex. För svenska fonder baseras beräkningarna oftast på månadsdata som sedan räknas upp till ett årsvärde. För att få fram värdet behövs endast fondens historiska andelskurser och dess index historiska utveckling, vilket gör det relativt enkelt att beräkna Tracking error. Enligt Fondbolagens för- enings riktlinjer för redovisning av nyckeltal avseende svenska värde- papperfonder och specialfonder ska nyckeltalet anges i fondens årsberättelse.

En indexfonds Tracking error förväntas ligga nära noll. En aktivt förvaltad fond förväntas däremot ha ett högre tal, eftersom låg Tracking error indikerar liten möjlighet att slå index. Nyckeltalet visar alltså hur följsam fondens avkastning är i förhållande till sitt jämförelseindex; det säger inte något om de enskilda innehaven i fond- en, men påverkas av i vilken utsträckning de enskilda positionerna har en avvikande utveckling i förhållande till index. En fond som har aktier i samma bolag som dess jämförelseindex men med en annan fördelning kan således ha hög Tracking error.

5.3.3Active share

Som framgått kan innehavet i en fond skilja sig från innehavet i dess jämförelseindex genom att placeringsvalen styrs av stock-picking eller factor-timing, eller genom en kombination av dessa båda strategier. Historiskt har mätning av aktivitetsgrad i kvantitativa termer skett framför allt med hjälp av nyckeltalet Tracking error. Som nämnts kan detta nyckeltal ge en god bild av aktivitetsnivå för förvaltare som tillämpar strategin factor-timing, som i förhållande till index påverkas främst av systematisk risk15. Tracking error är dock mindre lämpad för att mäta aktivitetsgrad för förvaltare som andvänder sig av strategin stock-picking, eftersom denna främst är förenad med idiosynkratisk risk, dvs. en risk som är specifik för en viss tillgång

14Cremers och Petajisto, “How Active is Your Fund Manager?’’, Yale School of Manage- ment, 2009, vol. 22, no. 9, s. 3329–3365.

15Delen av volatiliteten, dvs. svängningarna i värde, som inte försvinner när en investerare diversifierar sin portfölj.

179

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

eller en liten grupp tillgångar. Idiosynkratisk risk har liten eller ingen korrelation med marknadsrisk16 och kan därför dämpas avsevärt eller elimineras från en portfölj genom att man använder lämplig diversifiering. Därigenom kan måttet Tracking error bli relativt lågt och således ge en missvisande bild av aktivitetsgraden hos förval- tare vars strategi är stock-picking. För sådana fonder kan i stället måttet Active share vara bättre att använda (ofta i förening med Tracking error).

Begreppet och beräkningsmetoden Active share introducerades av forskarna Cremers och Petajisto, och är alltså ett annat sätt att mäta aktivitet i fondförvaltning. Måttet anger hur mycket fondens innehav i procent i varje aktie avviker från aktiernas vikt i ett (brett) börsindex, dividerat med två.17 Noll procent Active share innebär att fonden har exakt samma innehav och samma fördelning av inne- haven som dess jämförelseindex, och 100 procent innebär att inga av fondens innehav finns representerade i indexet.18 Fonder som inte är indexfonder kan enligt forskarna delas in i två kategorier: index- nära fonder (closet index), vars Active share understiger 60 procent, och verkligt aktiva fonder (truly active) som följaktligen har en andel Active share som överstiger 60 procent.19

Beräkningsmetoden lägger alltså samma vikt vid alla investerings- val oavsett strategi. Därmed klassas inte stock-picking som en mindre aktiv strategi jämfört med andra strategier, vilket kan ske vid an- vändning av enbart måttet Tracking error.

För att beräkna Active share för en fond behöver man god insyn i innehaven i fonden och dess jämförelseindex. Beräkningen kan bli komplex och kräva att avvägningar görs huruvida vissa innehav ska beaktas vid beräkningen (exempelvis aktier som emitterats i olika klasser, depåbevis och derivat, vilka kan ge en mycket liknande expo- nering som aktier som ingår i fondens jämförelseindex).20 Det är således mer tids- och resurskrävande att beräkna Active share än

16Måttet för marknadsrisk kallas betavärde. Det är ett mått som visar hur känslig fonden är för förändringar på de marknader där fonden placerar.

17Active Share = ½Σ|Wfond, i - Windex, i|, där Wfond, i är vikten av en aktie i fonden och Windex, i är vikten av en aktie i index.

18Cremers och Petajistos analys resulterade i att de fonder med högst Active share över- träffade jämförelseindex både före och efter förvaltningsavgifter. Fonder med hög Tracking error överträffade däremot inte jämförelseindex. Implikationen blir således att investering ska göras i fonderna med hög Active share.

19Cremers m.fl., 2015, s. 14.

20Se Vägledning för beräkning av Active share för aktiefonder, Fondbolagens förening.

180

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

Tracking error. I sammanhanget bör tilläggas att inte alla aktiefonder kan beräkna Active share. Det kan t.ex. bero på att ett relevant jäm- förelseindex saknas.

5.3.4Aktivt ägarutövande och hållbarhetsansvar

Eftersom en fond vanligen gör större investeringar i ett enskilt bolag än en privatperson kan göra, innebär det att fondförvaltaren i större utsträckning kan påverka bolagets agerande, t.ex. genom att bruka rösträtten vid årsstämman eller genom direkt dialog med bolagets ledning/representanter. Huruvida ett bolag är långsiktigt hållbart kan också användas som parameter vid val av bolag att investera i. Dessutom kan en fond med hjälp av sina investeringar påverka aspek- ter som mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik. En fond som tar hänsyn till hållbara investeringar kan, förutom exkludering och på- verkansarbete, också tillämpa någon form av normbaserad screening eller välja att vikta upp bolag som inom en viss hållbarhetskategori presterar bäst. Olika strategier för beaktande av hållbarhetsaspekter vid fondförvaltning behandlas i kapitel 4.

5.3.5Metoder och mått för utvärdering av en fonds avkastning

Som framgått ger större avvikelser från fondens jämförelseportfölj eller index högre Active share och Tracking error. I sådana fall har större risker – i bemärkelsen risk i förhållande till utvecklingen av ett visst index – tagits i fonden; något som kan påvisa att förvaltaren har tillämpat en aktiv förvaltningsstrategi med det analysarbete som därmed får förutsättas. Som utredningen återkommer till finns det anledning att jämföra fondens årliga avgift med nyckeltalen Active share och Tracking error; avkastningen i en fond med hög avgift bör överstiga avkastningen i en jämförbar indexfond (eller ge samma avkastning till lägre risk) för att vara värd den extra kostnad som en aktiv förvaltning innebär.

Förutom att investerare önskar valuta för betald avgift vill de, enligt den moderna portföljteorin, maximera sin avkastning till så

181

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

låg risk som möjligt.21 Investeringsval innebär (generellt sett) en av- vägning mellan en möjlighet till avkastning och risk för, framför allt, negativ värdeförändring av investeringen22. I princip medför en högre förväntad avkastning en högre risk. Det vanligaste sättet att mäta en fonds risk är med hjälp av måttet standardavvikelse. Måttet visar hur mycket värdet på fonden stiger och sjunker under en viss period (vanligtvis två–fem år) i förhållande till fondens genom- snittliga värde eller, med andra ord, hur mycket fonden svänger runt sitt medelvärde (volatilitet).

För att relatera avkastning till fondens risknivå finns vissa meto- der och mått för fondutvärdering, varav de riskjusterade avkast- ningsmåtten Sharpe ratio och Information ratio samt fondbetyget Morningstar Rating redovisas i det följande. Först bör dock nämnas att med uttrycket absolut avkastning avses vad fonden faktiskt har avkastat, medan uttrycket relativ eller aktiv avkastning är skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning. Om fonden har avkastat tio procent och index nio procent är den relativa eller aktiva avkastningen en procent. Vidare kan tilläggas att gemensamt för de flesta riskmått och fondutvärderingsmetoder är att de beräknas på eller använder sig av historisk information och för ett begränsad tidsintervall. De visar alltså vilken risk fonden har haft och inte den framtida risken.

21Modern portfolio theory, eller MPT, är en investeringsmodell som beskriver hur en rationell investerare kan använda diversifiering för att optimera sin portfölj. I modellen antas det att investerare är riskaverta, vilket innebär att om två tillgångar har samma förväntade avkast- ning men olika risk så kommer investerare att föredra den med minst risk; en investerare kommer bara att acceptera en högre risk i utbyte mot högre förväntad avkastning. Modellen utvecklades från 1950-talet till 1970-talet av bland andra den amerikanska nationalekonomen Harry M. Markowitz, som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1990.

22Det finns olika slags risker, varav tillgångens volatilitet (prisrisk) utgör en av de mest centrala. Därutöver finns t.ex. risk i betydelsen avkastning relativt jämförelseindex (marknads- risk).

182

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

Sharpekvoten och Informationskvoten

Sharpe ratio, även kallat Sharpekvoten, ger ett mått på om fondens absoluta avkastning är i paritet med dess risktagande.23 Måttet be- räknas genom att riskpremien (fondens avkastning minus den risk- fria räntan24) divideras med fondens risk (standardavvikelsen). Det visar alltså hur mycket avkastning per total risk som förvaltaren har åstadkommit. Sharpekvoten anges i regel i procent på årsbasis. Måttet bör bara användas genom att jämföra fonder som investerar på samma marknad. Hur hög Sharpekvot en bra fond har varierar mellan olika marknader, och det intressanta är vilken fond som har högst kvot, eftersom den ger bäst avkastning i förhållande till den exponerade risken. Sharpekvot finns presenterat för respektive fond hos bland andra det oberoende analysföretaget Morningstar.

Information ratio, eller informationskvoten som det kallas på svenska, definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fon- dens Tracking error.25 Nyckeltalet är därmed ett bra verktyg för att utvärdera investeringar gjorda inom aktiv förvaltning. En fond med en positiv informationskvot (>0) har lyckats ge en högre riskjuste- rad avkastning än fondens jämförelseindex avkastning. Hur hög informationskvoten blir beror på två faktorer, dels hur mycket fonden har överavkastat gentemot dess jämförelseindex, dels hur hög aktiv risk fonden har utsatts för. Hög överavkastning och låg Tracking error innebär hög informationskvot. Den avgörande skill- naden mellan Sharpekvoten och Informationskvoten är alltså att den förra utvärderingsmetoden fokuserar på standardavvikelsen som portföljens riskmått medan den senare lägger tyngd vid den aktiva risken.

23Risken i detta fall speglas av volatiliteten i avkastningen som representeras av standard- avvikelsen i portföljen. Måttet är framtaget av den amerikanska nationalekonomen William Sharpe, som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1990.

24Den avkastning man kan erhålla utan att ta någon risk under en given tidsperiod, vanligtvis tre månaders statsskuldsväxel eller på en obligation med samma löptid som tidsperioden i fråga.

25Beräkningen av informationskvoten sker alltså i två steg. Först beräknas portföljens even- tuella avkastning över dess jämförelseindex. Sedan divideras detta på den aktiva risken.

183

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

Morningstar Rating

Morningstar Rating är också ett verktyg för fondutvärdering. Fond- betygen (1–5 stjärnor) tas fram genom en objektiv matematisk be- räkning, baserad på fondernas andelskurser.26 Inga subjektiva åsikter om fonderna, fondbolagen eller förvaltarna ingår. Med metoden jämförs de historiska resultaten från de senaste tre åren hos fonder med liknande inriktning, med hänsyn till kostnader och risk.27 Fonder med liknande placeringsinriktning – baserat på fondernas faktiska innehav av värdepapper – grupperas i kategorier, t.ex. Sverige (stora bolag), Sverige (små-/medelstora bolag), Europa (mix bolag), Global (bolag), Global & Sverige och Tillväxtmarknader. Alla dolda och synliga avgifter som tas direkt ur fonderna är redan avdragna när fondernas andelskurser beräknas, och har således beaktats redan vid beräkningen av fondens avkastning.

Morningstar Rating beräknas på fondernas resultat de senaste 36 månaderna, 60 månaderna och 120 månaderna. Dessutom be- räknas en Total Morningstar Rating som är ett vägt medelvärde av Morningstar Rating för de tre tidsperioderna. Eftersom svängning- arna i andelskursen under dessa mätperioder inte perfekt speglar fondens faktiska risktagande läggs stort fokus på att ta fram och analysera samtliga innehav i fonden. Med tillgänglig information söker man göra bästa möjliga riskjustering. Beräkningen bygger på ett explicit antagande om investerarnas nyttofunktion, alltså den nytta som investerarna upplever när fondens andelskurs ändras. Investe- rare föredrar normalt en jämn avkastning eller, med andra ord, de ogillar risk. Riskjusteringen av fondernas avkastning reflekterar detta: ju jämnare kursutveckling, desto högre Morningstar Rating. Fonder- na rangordnas inom varje fondkategori, efter ovan nämnda juste- ringar av avkastningen och fördelas enligt följande: högst och lägst betyg, 10 procent, näst högsta och näst lägsta betyg, 22,5 procent och medelbetyg, 35 procent. Dessa beräkningar görs en gång per månad, och drygt en vecka efter varje månadsskifte offentliggörs nya fondbetyg baserad på fondernas resultat fram till den sista andels- kursen föregående månad. Därmed kan fondernas betyg ibland skilja

26The Morningstar RatingTM Methodology, Morningstar Methodology Paper June 30, 2009.

27Sedan oktober år 2006 publicerar Morningstar i Europa Morningstar Rating även för fem och tio år.

184

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

sig mellan månader, precis som fondernas avkastning i förhållande till konkurrerande fonder varierar.

5.4Fondsparandet i Sverige28

Vid utgången av år 2015 uppgick den sammanlagda fondförmögen- heten i Sverige till 3 246 miljarder kronor, vilket utgör den högsta som någonsin uppmätts vid ett årsskifte. Ökningen bestod till cirka två tredjedelar av positiv värdeutveckling och till cirka en tredjedel av nysparande under året. Totalt nettoparades (insättningar minus uttag) 84 miljarder kronor. Av den totala fondförmögenheten finns 1 821 miljarder (motsvarande 56 procent) placerat i aktiefonder. Global-fonder och Sverige-fonder var under året de i särklass största kategorierna (35 respektive 28 procent) följt av Global & Sverige- fonder (10 procent). Bransch-fonder, Europa-fonder och Nord- amerika-fonder hade ungefär lika stora andelar (4–5 procent) av aktiefondförmögenheten. Därefter – men före Asien- Japan-, Indien-, och Kina-fonder – placerade sig kategorin Övriga marknader (3 pro- cent).

Fondkapitalet är i huvudsak placerat i aktivt förvaltade fonder. Placeringar i indexfonder har dock ökat konstant. År 2001 uppgick andelen placeringar i indexfonder till 3 procent. Sedan år 2010 har 84 miljarder nettosparats i indexfonder, medan övriga aktiefonder uppvisat nettouttag på 11 miljarder. Under samma period har index- fondernas andel av den totala förmögenheten i aktiefonder således ökat, från 6 procent till drygt 13 procent. (Inkluderas förvaltningen av AP7:s aktiefond, som främst köper index globalt, ökar andelen till 27,6 procent.) De statistiska uppgifterna bör dock ses i sitt sammanhang. Från de stora aktiefonderna som funnits under flera decennier görs sedan en tid tillbaka uttag av fondsparare, som nu är pensionärer, utan att medlen återinvesteras i fonder. Dessa fonder har haft en bra värdeutveckling, varför uttagen blir stora. Eftersom indexfonder inte har funnits så länge blir uttagen små i förhållande till insättningarna. Dessutom har tillgången till indexfonder ökat

28 Statistiska uppgifter i detta avsnitt är hämtade från Fondbolagens förenings Årsrapport 2015.

185

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

också genom att fler fått möjlighet att enkelt och med låg kostnad investera i ETF:er.29

5.5Skillnader i avgifter, aktivitetsgrad

och avkastning mellan vissa jämförbara aktivt förvaltade fonder och indexfonder

I utredningens uppdrag ingår att ”kartlägga skillnader i avgifter mellan ett urval av jämförbara aktivt förvaltade fonder och index- fonder som erbjuds den svenska allmänheten”,30 och ”analysera hur de aktivt förvaltade fonderna marknadsförs till fondsparare, med beaktande av hur den jämförelsevis högre avgiften motiveras i före- kommande fall”.

För kartläggningsuppgiften har det oberoende analysföretaget Morningstar varit utredningen behjälplig genom att företaget sam- manställt viss data t.o.m. mars månad 2016. Sammanställningen om- fattar 50 aktiefonder med inriktningen svenska storbolag (härefter Sverige-fonder). Uppgifter om lika många fonder på dels europeisk, dels global nivå har också sammanställts, och även dessa fonder har alltså storbolag som inriktning (härefter Europa-fonder respektive Global-fonder). Antalet indexfonder med branschinriktning är be- gränsat (om man undantar ETF:er), och av den anledningen har ur- valet fokuserats på geografi i stället för bransch.31 Urvalet har därut- över gjorts utifrån fondstorlek, och sammanställningen omfattar således de 50 största fonderna för varje kategori som är registrerade för försäljning i Sverige. Av Sverige-fonderna är alla utom tre svensk- registrerade och förvaltade av fondbolag. För Europa-fonderna gäller det omvända; fyra av de 50 är registrerade i Sverige och för- valtas av fondbolag. Av Global-fonderna är tolv svenskregistrerade och förvaltade av fondbolag (en av de utländskregistrerade fonderna förvaltas av ett fondbolag). Eftersom samtliga fonder är tillgängliga för försäljning i Sverige har de utländska fonderna inte exkluderats i sammanställningen. I jämförelsen av hur fondernas förvaltning

29Morningstar 2015.

30Med undantag av sådana fonder som omfattas av premiepensionssystemets särskilda rabatt- system.

31Antalet indexfonder skiljer sig mellan kategorierna, se vidare nedan.

186

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

beskrivs i information till investerare ingår dock enbart svensk- registrerade Sverige-fonder (avsnitt 5.6).

För att möjliggöra en jämförelse mellan fondernas årliga avgifter (år 2016) i relation till aktivitetsnivå i fondförvaltningen och till avkastning finns i datasammanställingen nyckeltalen Active share och Tracking error respektive uppgifter om faktisk snittavkastning för den senaste femårsperioden32 och ”Morningstar Rating”33 (första kvartalet år 2016). För att beakta eventuell trend finns Active share för varje fond redovisat kvartalsvis under en sjuårsperiod (åren 2009– 2016). Fondernas Tracking Error redovisas som ett snitt under en treårsperiod bakåt i tiden. Vidare finns uppgifter om storlek på förvaltade tillgångar och antalet innehav.

Eftersom Morningstar inte har tillgång till innehaven för de officiella jämförelseindexen för varje enskild fond har generella Morningstarindex valts för jämförelsen.34 Fondens Active Share och Tracking error beräknat med det jämförelseindex som fondbolagen faktiskt använder för fonden kan alltså vara såväl högre som lägre än siffrorna i sammanställningen.35 Siffrorna ska därför endast ses som en indikation för att synliggöra generella trender.

Uppgifter från datasammanställningen finns i bilaga 5. I det föl- jande redovisas de centrala uppgifterna i sammandrag samt lämnas några sammanfattande iakttagelser. Syftet är inte att göra någon utvärdering av prestation, kostnadseffektivitet eller liknande, utan att ta fram ett antal indexfonder och aktivt förvaltade fonder som är lämpliga för en jämförelse av hur fondförvaltningen beskrivs.

32För Europa-fonderna är tidsperioden maj 2011–april 2016, för Sverige-fonder och Global- fonder är tidsperioden april 2011–mars 2016.

33I datasammanställningen finns i viss utsträckning också nyckeltalet Sharpekvot (som ett snitt för den senaste treårsperioden). Utredningen har dock valt att i jämförelsen använda sig av Morningstar Rating framför Sharpekvot. De genererar likvärdiga resultat men Morningstar Rating bedöms vara lättare att tolka. Det är ett välkänt verktyg i branschen och torde även vara mer bekant för allmänheten än exempelvis Sharpekvot, se vidare avsnitt 5.9.

34Morningstar Sweden NR, Morningstar Europe NR och Morningstar DM NR. Dessa index är justerade för ”free float shares”, dvs. omfattar aktier i bolag som handlas fritt av allmän- heten, http://corporate1.morningstar.com/us/products/indexes/. Valet av index påverkar inte jämförbarheten av fonderna i sammanställningen.

35Givet de generella jämförelseindex och övriga uppgifter i datasammanställningen som använts vid beräkning av Active share innebär, enligt Morningstar, ett koncentrerat officiellt jämförelseindex med största sannolikhet högre Active share. För Global-fonder torde avvikelsen vara större, eftersom det finns potentiellt sett många fler sätt att konstruera glo- bala index (och det finns också ett större utbud av dem än svenska index).

187

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

Global-fonder och Europa-fonder

I tidigare utförda jämförelser av indexfonder och aktivt förvaltade fonder har det konstaterats att marknad och jämförelseindex i stor utsträckning påverkar en fonds Active share och Tracking error. Även fondens storlek och antal innehav är av betydelse, särskilt när det är fråga om mindre marknader. I sammanställningen är det Global- fonderna som har den största spridningen såvitt avser storlek (6– 248 mdkr, jfr 4–67 mdkr för Europa-fonder, se nedan för Sverige- fonder). Även beträffande innehav är både genomsnittet och sprid- ningen störst i kategorin Global-fonder.

För Global-fonderna är det en tämligen stor skillnad mellan index- fonder och aktivt förvaltade fonder i fråga om Active share och Tracking error. Tre av de 40 aktivt förvaltade fonderna sticker dock ut med förhållandevis låg eller mycket låg Active share. Bland dem finns den till storleken största Global-fonden (248 mdkr). Fonden är svenskregistrerad och dess Active share uppgick den 31 mars 2016 till knappt 18,5 (i linje med fondens beräknade nyckeltal under sju- årsperioden). Denna fond har dock ett innehav om närmare 2 700 och en årlig avgift om 0,12 procent, vilka omständigheter kan sägas vara typiska för indexfonder. De övriga två aktivt förvaltade Global- fonderna med lägst Active share (18,5 respektive 37,7) är utlands- registrerade, och även dessa har stora innehav och låga eller relativt låga avgifter (0,3 respektive 0,9 procent).

När gäller årliga avgifter framgår i övrigt att för indexfonderna på global nivå var avgiftsintervallet 0,2–0,7 procent (median 0,3). För de aktivt förvaltade Global-fonderna var spridningen på avgifternas storlek större (medianvärdet 1,9). Avgifterna för tio av de 40 aktivt förvaltade Global-fonderna översteg 2 procent, medan 4 fonders avgifter understeg 0,5 procent, och bland de senare finns de enda 2 svenskregistrerade Global-fonderna. Avgifterna för flertalet av de aktivt förvaltade Global-fonderna låg dock i intervallet 1–2 procent. Således kan konstateras att uppdelningen mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder i fråga om avgifter var relativt distinkt.

För Europa-fonderna gäller i princip samma förhållanden. Värt att notera är att 4 (av de 42) aktivt förvaltade fonderna hade Active share som låg endast strax över 60 eller därunder. En av dessa är svenskregistrerad och fonden har – genomgående under sjuårs- perioden – haft ett relativt sett lågt Active share (som lägst drygt

188

SOU 2016:45

Aktiv och passiv fondförvaltning

38), även om nyckeltalet har ökat över tid. Beträffande avgifterna låg indexfonderna i intervallet 0,2–0,6 procent (medianvärdet 0,3). Majoriteten av de aktivt förvaltade Europa-fonderna befann sig i av- giftsintervallet 1,5–2 procent. Fem (av 42) aktivt förvaltade fonder har en årlig avgift under 1 procent och åtta fonder har en avgift över- stigande 2 procent. (Medianvärdet var 1,9.)

När det gäller riskjusterad avkastning (Morningstar Rating) var spridningen större bland de aktivt förvaltade Global-fonderna än för indexfonderna i samma kategori. Detsamma gäller för Europa- fonderna.

Sverige-fonder

Av sammanställningens 50 fonder med inriktning svenska storbolag är 13 indexfonder i varierad storlek (1,4–20,4 mdkr). Per den 31 mars 2016 var antalet innehav för dessa fonder mellan 30 och 288, den årliga avgiften låg i intervallet 0,00–0,65 procent (medianvärde 0,4), Active share varierade mellan 8,7 och 26,2 och Tracking error upp- gick till 1,1–2,9.

Storleksspannet för de 37 aktivt förvaltade Sverige-fonderna var större (1,2–34,2 mdkr), men innehaven var generellt sett färre och uppgick till 14–121. Den årliga avgiften varierade mellan 0,19– 1,79 procent (medianvärde 1,28). Flertalet (24 fonder) hade en av- gift i intervallet 1–2 procent, och resterande lägre än 1 procent. Värt att notera är att 7 fonder hade en avgift på 0,5 procent eller lägre. Active share uppgick till 11,2–87,0. För 20 (av 36) fonder understeg Active share 50, och bland dessa fanns sex fonder där nyckeltalet var 25 eller lägre. Endast sex fonder hade 60 eller högre Active share. Den fond med högst Active share (87) avviker inte enbart beträffan- de nivån på aktivitetsmåttet utan även i fråga om avgift (0,2).36 För majoriteten av de aktivt förvaltade fonderna var Active share i linje med den nivå som fonderna har haft under sjuårsperioden. En svag, generell ökad tendens kan dock skönjas. Tracking error varierade mellan 1,4–7,4. Sex av fonderna vars Active share understeg 50 hade samtidigt Tracking error som var lägre än 3. Fyra av dessa hade dock

36 Fonden har svenska investmentbolag som placeringsinriktning. Enligt beskrivningen i fakta- bladet gör förvaltaren ett ”aktivt urval av vilka bolag som ska ingå i portföljen och vilken vikt de ska ha”, varefter fonden kommer att vara ”passivt förvaltad över tiden”.

189

Aktiv och passiv fondförvaltning

SOU 2016:45

förhållandevis låg årlig avgift (<0.5 procent), den femte är utlands- registrerad och för den sjätte har förändringar aviserats i form av bl.a. en sänkning av avgiften till 0 procent.

När det gäller Morningstar Rating låg fyra av Sverige-fonderna på högsta nivå per den 31 mars 2016. Samtliga är aktivt förvaltade fonder med Active share mellan 54,8–87,0 och vars avgifter variera- de från 0,2 till 1,4 procent, varav den fond med högst Active share har lägst avgift.

Några av de aktivt förvaltade fonderna utmärker sig genom att de har lågt Active share och samtidigt förhållandevis hög årlig avgift. Bland dessa fonder har ett par valts ut för att se hur de beskrivs för investerare.

Sammanfattade iakttagelser

Med uppgifter om Active share, Tracking error, och årlig avgift (av- rundade nedåt till en decimal) samt Morningstar Rating (fördelning i procent) sammanförda i en tabell förefaller skillnaderna mellan fonderna inte alltid vara så stora, särskilt när det gäller kategorierna Global-fonder och Europa-fonder.

	Global	Global	Europa	Europa	Sverige	Sverige
	Index37	Övriga38	Index39	Övriga40	Index41	Övriga42
Active share	13,2–37,9	18,5–95,1	15.8–33,2	59,2–95,6	8,7– 26,2	11,2–87,0
Tracking error	0,3–2,3	1,7–6,6	0,5–2,2	1,8–4,8	1,1– 3,7	1,4–7,4
Avgift	0,2–0,7	0,1–2,9	0,2–0,6	0,6–2,8	0–0,6	0,2–1,7
(median)	(0,3)	(1,8)	(0,3)	(1,9)	(0,4)	(1,2)

37Det saknas uppgift om Tracking error för tre av de tio indexfonderna på global nivå. Det saknas även uppgift om avgift för tre av indexfonderna.

38Det saknas uppgift om Active share och Tracking error för fem respektive fyra av de 40 aktivt förvaltade Global-fonderna. Med undantag för tre hade samtliga fonder Active share som över- steg 50. Det saknas vidare uppgift om avgift för en av de aktivt förvaltade Global-fonderna.

39Det saknas uppgift om Tracking error för en av de åtta indexfonderna på europisk nivå.

40Det saknas uppgift om Active share och Tracking error för en respektive sex av de 42 aktivt förvaltade Europa-fonderna.

41Det saknas uppgift om Tracking error för två av de 13 svenska indexfonderna.

42Det saknas uppgift om Active share för en av de 37 aktivt förvaltade Sverige-fonderna.

190

SOU 2016:45		Innehåll
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2014:139 .........................................	567
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2014:158 .........................................	585
Bilaga 3	Kommittédirektiv 2015:28 ...........................................	589
Bilaga 4	Kommittédirektiv 2015:109 .........................................	593
Bilaga 5	Datasammanställning ...................................................	595

Morningstar	Global	Global	Europa	Europa	Sverige	Sverige
Rating	Index43	Övriga44	Index45	Övriga46	Index47	Övriga