Skyddade kännetecken
1 § Följande kännetecken får inte användas på motorfordon
utöver vad som följer av denna lag:
1. Polismyndighetens och Säkerhetspolisens heraldiska vapen
eller något som lätt kan förväxlas med ett sådant vapen, och
2. ordet polis i olika sammansättningar och böjningsformer
eller ett ord som lätt kan förväxlas med det.
I 1 § lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar finns bestämmelser om användning av
Polismyndighetens och Säkerhetspolisens heraldiska vapen i
näringsverksamhet.
2 § Kännetecken som anges i 1 § första stycket får användas
på
1. motorfordon som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen
äger, har nyttjanderätt till eller disponerar på annan grund,
2. annat motorfordon om det inte finns risk för att fordonet
kan förväxlas med Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens
fordon, och
3. annat motorfordon om ägaren till fordonet har tillstånd
enligt 3 §.
3 § Polismyndigheten får ge ägaren till ett motorfordon
tillstånd att på fordonet använda de kännetecken som anges i
1 § första stycket för
1. konstnärlig verksamhet eller musei- eller
samlarverksamhet, eller
2. annat ändamål om det finns särskilda skäl.
När Polismyndigheten meddelar tillstånd enligt första stycket
får myndigheten även ange villkor för hur kännetecknen får
användas på allmän plats.
Ett tillstånd får återkallas om
1. förutsättningarna för tillståndet har upphört,
2. tillståndshavaren inte följer de villkor som gäller för
tillståndet, eller
3. tillståndet missbrukas på annat sätt.
4 § Polismyndigheten får förelägga ägaren till ett
motorfordon som i strid med 2 § bär kännetecken som skyddas i
denna lag att avlägsna kännetecknen eller att vidta någon
annan åtgärd för att kännetecknen inte ska användas i strid
med denna lag. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat
beslutas.
5 § Som ägare till ett motorfordon anses den som är eller bör
vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret.
6 § Polismyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol.
Beslut som gäller en fysisk person som är folkbokförd i
Sverige överklagas till den förvaltningsrätt inom vars
domkrets han eller hon var folkbokförd vid tidpunkten för
beslutet. I övriga fall överklagas beslut till
Förvaltningsrätten i Umeå.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.