Dnr S2017/01361/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:950 Orättvisa villkor för tand- och sjukvård av markus Weichl (SD)
Markus Weichl har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att förändra lagstiftningen på området, och om så inte är fallet, hur jag motiverar att det nuvarande regelverket kan kvarstå?
Inom ramen för det statliga tandvårdsstödet står tandvårdspatienterna i Sverige för cirka två tredjedelar av tandvårdskostnaderna. Alla vuxna ges ett allmänt tandvårdsbidrag och för grupper med högre kostnader finns olika högkostnadsskydd. Regeringen har genomfört flera satsningar för att underlätta för såväl yngre som äldre att regelbundet gå till tandläkaren.
I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen en särskild satsning för de äldre. Eftersom just denna grupp ofta har ett större tandvårdsbehov är det motiverat med ett högre stöd för regelbunden tandvårdskontakt. Därför höjs den 1 juli 2017 det allmänna tandvårdsbidraget från 65 års ålder. På detta sätt får gruppen 65–74-åringar samma nivå på det allmänna tandvårdsbidraget som gruppen 75 år eller äldre.
Regeringen satsar även på de yngre genom att garantera fler unga en avgiftsfri tandvård. Åldersgränsen för den fria tandvården beräknas utökas successivt upp till och med det år man fyller 23. Genom att grundlägga en god tandhälsa i unga år hos fler än idag kan vi också på sikt minska skillnaderna i tandhälsa, och därmed hälsoklyftorna i befolkningen.
Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. När det gäller tandhälsan vet vi att det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, såväl avseende förebyggande vård som behandling. Tandvården är ett prioriterat område för regeringen och som har meddelats riksdagen avser regeringen att återkomma under riksdagsåret med en proposition om det statliga tandvårdsstödet.
Regeringen avser också att tillsätta en utredning som bland annat ska ges i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som kan bidra till att minska de socioeknomiska skillnaderna i tandhälsa till exempel genom att fler regelbundet och i förebyggande syfte söker tandvård.
Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Lagen innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det är viktigt att poängtera att detta gäller vård som inte kan anstå, dvs. behandling av sjukdomar och skador som skulle kunna medföra allvarliga följder för patienten om inte behandling skulle ges. Annan typ av behandling omfattas inte av denna lag.
Regeringen får med stöd av denna lag meddela föreskrifter om vårdavgifter och avgifter för läkemedel. Lagen är också i linje med de konventioner Sverige har ratificerat när det gäller mänskliga rättigheter. Regeringen har inte för avsikt att förändra gällande lagstiftning.
Stockholm den 8 mars 2017
Gabriel Wikström