Dnr S2016/07045/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:297 av Cecilia Widegren (M) Oklart underlag gällande beslut om personlig assistans

Cecilia Widegren har frågat mig vilket underlag och vilken analys från myndigheter eller experter som jag baserar detta uttalande på och om jag kan beskriva de olika officiella källorna?

Det finns en rad aktuella rapporter som behandlar assistansersättningen och frågan om anordnarnas påverkan på utvecklingen av antalet beviljade timmar med assistansersättning. Många av dessa rapporter kommer från myndigheter eller är betänkanden från Sveriges kommittéväsende. Det är välkommet att Cecilia Widegren lyfter upp en rapport från Försäkringskassan, en av de mest centrala myndigheterna på området i ställt för källor med tydligt partsintresse.

I betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter SOU 2012:6 konstaterar man att den sammantagna bedömningen är att kostnader för överutnyttjande kan ligga i intervallet 13-18 procent av kostnaderna för assistansersättningen år 2010. Man pekar särskilt på de ekonomiska drivkrafterna i ersättningssystemet kan leda till överutnyttjande. I detta intervall ingår flera delar även t.ex. övervältring av kostnader mellan huvudmän.

Nedan listas några av de rapporter och betänkande från myndigheter och kommittéer som bl.a. pekat på relationen mellan anordnare och ökningen av antalet beviljade timmar med assistansersättning:

Assistansersättningen – Korta analyser 2016:3 Försäkringskassan

Assistansersättningens utveckling – Försäkringskassan 2016:5

Assistansersättningens utveckling – Försäkringskassan 2015:13

Assistansersättningen, Brister i lagstiftning och tillämpning, Inspektionen för socialförsäkring (ISF) 2015:9

Förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, SOU 2012:6

Assistansmarknaden - En analys av timschablonen, ISF 2012:12

2005 beviljades i genomsnitt 103 timmar assistans per vecka. 2015 låg motsvarande genomsnitt på 127 timmar per vecka. Försäkringskassans senaste prognos från i oktober i år visar att antalet timmar bedöms fortsätta att öka även under 2016.

Under perioden 2006-2015 ökar antalet brukar med assistansersättning med ca 14 procent samtidigt som den totala kostnadsökningen (kommun och stat) för assistansersättningen under samma period varit ca 85 procent. Fram till 2010 kan kostnadsökningen delvis förklaras med att antalet brukar med assistansersättning ökar. Därefter har kostnadsökningen i assistansersättningen framförallt drivits av ett ökat antal beviljade timmar.

I rapporten från Försäkringskassan som Cecilia Widegren refererar till, Assistansersättningen – Korta analyser 2016:3, men också i Försäkringskassans två tidigare rapporter socialförsäkringsrapporterna 2015:13 samt 2016:5 se ovan, konstaterar Försäkringskassan att ökningen av antalet timmar beror på flera saker. Försäkringskassan pekar bl.a. på att på att antalet timmar som beviljas för s.k. tillsyn ökar samt att barn med assistansersättning i takt med att det s.k. föräldraansvaret minskar beviljas fler timmar med assistansersättning. Men Försäkringskassan betonar vidare att dessa förklaringar är långt ifrån heltäckande som beskrivning av vad som driver timutvecklingen.

Både Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkring och övriga ovanstående rapporter har särskilt pekat på att det finns aktörer inom assistansersättningen som har ekonomiska incitament att driva på timutvecklingen och öka antalet beviljade timmar. T.ex. konstaterar Försäkringskassan i sin rapport från 2016 att de mottagare som har privata anordnare också har en snabbare timökning än de som har en kommunal anordnare av personlig assistans samt att vid ett byte från en kommunal till en privat anordnare ökar timmarna kraftigt. Försäkringskassans bedömning är att det är troligt att privata anordnare i större utsträckning än andra söker om fler timmar.

Schablonersättningens konstruktion och beloppets nivå ger möjligheter till stora vinster per timme. Det ger starka ekonomiska drivkrafter för anordnare att försöka öka antalet beviljade timmar eftersom varje assistanstimmer ger högre vinst. 2005 valde ca 60 procent av brukarna kommunen som anordnare. Motsvarande siffra för 2015 var ca 25 procent. Denna utveckling innebär en omfattande förskjutning som innebär att vinstdrivande företag idag är den vanligaste driftsformen för personlig assistans och assistansföretagen.

Mot bakgrund av slutsatserna i ovanstående rapporter finns det analyser som pekar på att det är ett problem. Regeringen har därför tillsatt en utredning bl.a. med syftet att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS.

Stockholm den 16 november 2016

Åsa Regnér