Dnr A2017/01630/I

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17: 1831 Mottagande av nyanlända av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Mottagande av nyanlända

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat migrationsministern och biträdande justitieministern Heléne Fritzon vad hon avser att göra för att förbättra mottagandet av nyanlända med fokus på att myndigheter tillsammans med kommuner ska arbeta lösningsfokuserat för att lösa en stor och gemensam utmaning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag har stor förståelse för den utmaning många kommuner står inför när det gäller mottagande och bosättning av nyanlända. Antalet asylsökande per capita i Sverige under 2015 var det högsta som någonsin registrerats i ett OECD-land. De närmaste åren kommer fortsatt att präglas av att många nyanlända ska tas emot i en kommun och etablera sig i Sverige. Detta innebär både en utmaning och en möjlighet för Sverige. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända.

I kommunernas arbete med att ta emot nyanlända är bristen på bostäder en grundläggande utmaning. Att planera och bygga bostäder är en tidskrävande process och vi ser nu att regeringens politik har effekt. Bostadsbyggandet börjar närma sig nivåer som gör det möjligt att på allvar minska bostadsbristen. Under 2016 färdigställdes nästan 46 000 bostäder, vilket är det högsta antalet sedan 1992. Vidare visar Boverkets prognos att antalet påbörjade bostäder uppgår till 72 000 år 2017 och 74 500 år 2018. Det är nivåer som Sverige inte haft sedan miljonprogrammets dagar. Byggandet av hyresrätter ökar och regeringens investeringsstöd är efterfrågat – under 2017 förväntas stöd beviljas till ungefär 10 000 hyresrätter och studentbostäder med rimliga hyror.

Regeringen har en nära dialog med kommunsektorn och har vidtagit flera åtgärder för att stötta kommunerna i deras arbete med att underlätta för nyanlända på bostadsmarknaden. Länsstyrelsernas roll är bland annat att ta tillvara och samordna statens intressen i samband med planering och beslut om bostadsbyggande. Regeringen har förtydligat länsstyrelsernas uppdrag, så att de ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses, samt tillfört resurser för en effektiv hantering av plan- och bygglovsärenden. Plan- och bygglagens regler om länsstyrelsens medverkan under detaljplaneprocessen har kompletterats med en möjlighet för kommunen att under arbetet med en detaljplan kunna begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen i de frågor som staten råder över. Syftet är att det, t.ex. tidigt i planprocessen, ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida.

Ett hållbart mottagande av nyanlända kräver att olika aktörer arbetar tillsammans. Ett exempel på framgångsrik samverkan är det samarbete om förenklade och mer effektiva processer för nyanlända som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bedriver i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Myndigheterna har samlokaliserat sig på en rad orter, vid s.k. Mötesplatser, vilket möjliggör för nyanlända att träffa flera myndigheter vid samma tillfälle. En process som normalt tar tre till fyra veckor för en individ kan minskas till några timmar. Regeringen har nyligen gett myndigheterna ett förlängt uppdrag om att fortsätta arbetet med förenklade och mer effektiva processer för nyanlända till och med februari 2019.

Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända, samt anvisning av ensamkommande barn. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över systemet för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända och föreslå åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system (dir. 2015:107). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017.

Stockholm den 6 september 2017

Ylva Johansson