Dnr M2017/01026/Nm | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1238 av Sten Bergheden (M) Kulturmiljöer på landsbygden
Sten Bergheden har frågat Alice Bah Kuhnke hur hon och regeringen ämnar arbeta för att bevara de viktiga kulturmiljöer som de vattendrivna kvarnarna, sågverken och elkraftverken utgör. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Av miljöbalken följer en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser och därmed i förekommande fall bidra till de olika intressen som miljöbalken avser att skydda, utöver naturmiljön även t.ex. hushållning med energi och kulturmiljöer. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regelverk. Huvuddelen av den småskaliga vattenkraftproduktionen har aldrig tillståndsprövats i förhållande till sin miljöpåverkan, utan drivs med stöd av äldre rättigheter som inte kan jämställas med tillstånd i miljöbalkens mening. Praxis från mark- och miljööverdomstolen är mycket tydlig på denna punkt.
Den största delen av de medel som avsätts till bidrag till kulturmiljövård beslutas av länsstyrelserna. Huvuddelen beviljas till vårdande åtgärder men även till bl.a. kunskapsunderlag. Medel som avser vård beviljas till största del skyddade miljöer enligt kulturmiljölagen.
Länsstyrelserna har enligt regleringsbrev för 2016 och 2017 i uppdrag att bl.a. redovisa det tvärsektoriella samarbetet och särskilt arbetet med att överbrygga konflikter mellan naturvårds- och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. I årsredovisningarna redovisas att kulturmiljökompetenser i högre grad involverats och att arbetet utvecklats för att möjliggöra intresseavvägningar bl.a. genom fortsatt arbete med inventering och underlag.
Energiöverenskommelsen slår bl.a. fast att Sverige ska ha moderna miljökrav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram författningsförslag som utformas med utgångspunkt i energiöverenskommelsen. Det är angeläget att det förslag som regeringen lägger är väl bearbetat och förankrat. Vi lägger mycket tid på möten och dialog med berörda parter för att det slutliga förslaget ska vara väl anpassat både till de krav som finns liksom den verklighet som Sten Bergheden nämner i sin fråga. Något jag anser är mycket värdefullt för den slutliga produkten. Regeringen arbetar intensivt med frågan och är angelägen om att få relevanta lagändringar på plats så snart det är möjligt. Jag kan inte föregå den pågående processen eller i dag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Jag vill slutligen framhålla att det är av stor vikt att kulturmiljöperspektivet involveras tidigt i processer för att möjliggöra nödvändiga intresseavvägningar. Den utveckling som länsstyrelserna redovisat avseende ett ökat samspel mellan kulturmiljö och tillsyn av vattenverksamheter är därför mycket positiv. Regeringen anser att det är centralt att det finns goda möjligheter för att fortsätta utveckla kunskapsunderlag, metoder och vägledning för god avvägning och ömsesidig hänsyn mellan naturvård, kulturmiljöarbete och energifrågor. Konsekvenserna och omfattningen av konflikter behöver belysas och goda exempel på arbete som förenar naturvärden, kulturhistoriska värden och energivärden behöver lyftas fram. Regeringen är medveten om att fortsatt drift av befintlig vattenverksamhet i flera fall har lokal betydelse.
Stockholm den 26 april 2017
Karolina Skog