Dnr M2017/00688/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1051 av Lars Mejern Larsson (S) Vattendirektivet

Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ till en bredare konsekvensanalys för att granska effekterna av att införa förslaget till vattendirektivet fullt ut.

Jag vill inleda med att tydliggöra att frågan om den kravnivå som följer av EU:s ramdirektiv för vatten inte bör blandas ihop med länsstyrelsernas förelägganden om att söka tillstånd för vattenkraftverk och dammar som inte tidigare tillståndsprövats. Drift av vattenkraftverk och dammar kräver tillstånd. Detta är något som gällt i Sverige sedan lång tid tillbaka och inget som införts som en följd av vårt medlemskap i EU. Huvuddelen av den småskaliga vattenkraftproduktionen har aldrig tillståndsprövats i förhållande till sin miljöpåverkan, utan drivs med stöd av äldre rättigheter som inte kan jämställas med tillstånd i miljöbalkens mening. Praxis från mark- och miljööverdomstolen är mycket tydlig på denna punkt.

Av miljöbalken följer en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser och därmed i före-kommande fall bidra till de olika intressen som miljöbalken avser att skydda, utöver naturmiljön även t.ex. hushållning med energi och kultur-miljöer. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regel-verk och jag förutsätter att Lars Mejern Larsson och jag är överens om att gällande rätt innebär att om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens, i detta fall länsstyrelsens, ansvar att se till att rättelse sker.

Energiöverenskommelsen slår bl.a. fast att Sverige ska ha moderna miljö-krav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövnings-systemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den efter-strävade miljönyttan. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en process att analysera innebörden av energiöverenskommelsen i för-hållande till det sedan tidigare pågående arbetet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser om vattenverksamheter baserat på Vattenverksamhetsutredningens förslag.

En kommande vattenverksamhetsproposition kommer att behandla förslag som genomför de ändringar av prövningssystemet för vattenkraft som föranleds av energiöverenskommelsen. Jag kan inte föregå den pågående processen eller idag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan, men min förhoppning är att en lagrådsremiss ska kunna beslutas innan sommaren. Jag har inte för avsikt att ta några nya initiativ under tiden som detta arbete pågår.

Jag vill slutligen framhålla att regeringen anser att det är centralt att det finns goda möjligheter för att fortsätta utveckla kunskapsunderlag, metoder och vägledning för god avvägning och ömsesidig hänsyn mellan naturvård, kulturmiljöarbete och energifrågor. Regelverk och politiska mål som kopplar samman vattenvårdsåtgärder, kulturmiljöfrågor och energimål på ett sätt som möjliggör hållbar landsbygdsutveckling ger människor vilja och förutsättningar att bo och verka i hela landet. Konsekvenserna och omfattningen av konflikter behöver belysas och goda exempel på arbete som förenar naturvärden, kulturhistoriska värden och energivärden behöver lyftas fram. Regeringen är medveten om att fortsatt drift av befintlig vattenverksamhet i flera fall kan vara av lokal betydelse.

Stockholm den 22 mars 2017

Karolina Skog