av Bengt Eliasson (L)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Antalet rapporter från medier, brukarorganisationer och enskilda om fall där personer med personlig assistans fått neddragningar i timmar eller helt förlorat sin assistans har ökat lavinartat den senaste tiden. Trots att många kunnat styrka ökat hjälpbehov och inte minskat jämfört med tidigare via läkarintyg så har besluten blivit något annat.
En bidragande orsak till detta är att dessa människors rätt till personlig assistans har skurits ned av en allt snålare rättstillämpning i domstolar, hos Försäkringskassan och i kommunerna. Regeringens diskussion, regleringsbrevet till Försäkringskassan och den låga höjningen av schablonersättningen har lett till en svår utsatthet för många av de 16 500 assistansberättigade. Jakten på sekunder och misstänkliggörandet av människors grundläggande behov skördar offer!
När regeringen i våras tillsatte en utredning av LSS med starkt fokus på kostnadsminskningar fortsatte den utveckling som många har känt sig hotade av. Många röster har höjts för att det behövs ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen, som är mindre inriktat på att minska kostnader och mer inriktat på att säkerställa goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Det vore angeläget, men det behövs också åtgärder på kort sikt för att skingra oron bland assistansberättigade och deras närstående. Ett första steg vore att dra tillbaka regeringens krav på Försäkringskassan att minska antalet timmar inom assistansersättningen.
Min fråga till statsrådet är:
Kan statsrådet tänka sig att dra tillbaka uppdraget i Försäkringskassans regleringsbrev att ”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”?