av Olle Felten (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
De senaste 18 åren har Sverige tecknat informationsutbytesavtal med ett stort antal länder. Sedan ett par år pågår också ett omfattande arbete inom OECD och EU för att implementera åtgärder mot skatteundandragande och vinstflyttning inom företagssektorn, vilket också omfattar flera komplexa och omfattande informationsutbytesfunktioner mellan stater och multinationella företag. Det innebär att flödet av information in till och ut från Skatteverket har ökat kraftigt, men det kommer också att fortsätta öka såväl i omfattning som i komplexitet.
Regeringen har drivit på för att få det omfattande utbytet av information på skatteområdet mellan stater och jurisdiktioner till stånd. Det är bra, även om man samtidigt har gjort det stora misstaget att inte arbeta tillräckligt intensivt med att modernisera de så viktiga skatteavtalen.
Det har dock visat sig att de senaste regeringarna, såväl den förra alliansregeringen som den nuvarande, helt har tappat bort den viktigaste frågan i sammanhanget, nämligen att fokusera på hur all den information som kommer in till Skatteverket med anledning av avtalen skall analyseras och hanteras. Om det skall vara någon nytta med informationsdelningen måste det finnas system som tar emot, analyserar och värderar det inkomna materialet, så att det kommer till avsedd nytta.
Dessa system är fortfarande inte fullt ut i drift, och i stora stycken har utvecklingen inte ens påbörjats, vilket har verifierats av Skatteverkets generaldirektör vid en utfrågning i skatteutskottet. Att så är fallet beror på att Skatteverket inte har fått erforderliga resurser för att klara av den mycket omfattande utveckling som krävs för att hantera de enorma informationsmängderna. Det innebär i sin tur att den information som kommer in till Skatteverket inte kan ge avsedd effekt. För att i någon mån överbrygga resursbristen i detta avseende har Skatteverket omprioriterat resurser, med följd att annan viktig verksamhet har tvingats bli nedprioriterad. Det har dock inte räckt till på långa vägar.
Det åligger regeringen att se till att Skatteverket har de resurser som krävs för att få maximal nytta av de processer som byggs upp och därmed kunna fullgöra sitt uppdrag. Det räcker inte att slå sig för bröstet med att informationsutbytesavtal tecknats i stor mängd när informationen inte kan användas optimalt, så som den nuvarande regeringen har agerat. Det krävs en seriös analys av de behov som föreligger och en därpå följande teknikutveckling av expertsystem som kan analysera inkomna data och selektera ut relevanta kontrollobjekt för vidare hantering. Detta är en del som regeringen och finansministern uppenbart helt har förbisett. Det krävs därför en snabb resursförstärkning till Skatteverket för att man skall kunna hantera frågan på ett adekvat sätt. Sverigedemokraterna har budgeterat för detta, men regeringen drar i stället ned på resurserna till Skatteverket.
Min fråga till finansministern med anledning av den uppkomna situationen är:
Hur avser finansministern att lösa detta problem, så att Skatteverket ges möjlighet att utveckla de system som krävs för att hantera all den information som strömmar in på grund av informationsutbytesavtalen och det omfattande anti-BEPS-arbetet, på bästa och effektivast möjliga sätt?