av Tina Ghasemi (M)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Varje år förs flera barn ut ur Sverige för att giftas bort i något annat land. Anledningen härtill är ofta ett planerat tvångsäktenskap. Det planerade tvångsäktenskapet föranleds av att föräldrar eller släktingar fått reda på att flickan – eller i vissa fall pojken – haft en kärleksrelation som inte accepteras.
Efter att bortförandet har genomförts återvänder föräldrarna ofta till Sverige. Barnet som förts bort kan då själv ta kontakt med både myndigheter och privatpersoner i Sverige för att informera om sin situation och för att be om hjälp att återvända. När berörda myndigheter som en följd av detta tagit kontakt med barnets vårdnadshavare har dessa uppgivit att barnet befunnit sig utomlands av egen vilja. Efter detta besked är det inte ovanligt att ärendet läggs ned utan vidare uppföljning.
Regeringen hävdar att man bedriver en feministisk utrikespolitik. Men man har inte gjort mycket för att hjälpa de flickor och unga kvinnor som rövats bort till utlandet. De är bortglömda, svikna och övergivna av det land som skulle skydda dem. De behöver hjälp men får ingen.
Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser utrikesministern och regeringen att vidta för åtgärder för att hjälpa personer som förts bort till utlandet mot sin vilja att återvända till Sverige?