av Birgitta Ohlsson (L)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Under årtusenden har människor rest till den antika staden Palmyra i dagens Syrien för att få förståelse för mänsklighetens gemensamma historia, och därigenom också för sin egen bakgrund och personliga identitet. Platsens fram tills nyligen sällsynt välbevarade skick vittnar om stora bevarandeinsatser. Många är de som vigt sina liv åt att vårda kulturarvet, som 1980 upptogs på Unescos världsarvslista.
För sin ovärderliga betydelse för den västerländska civilisationen är just Palmyra en särskilt viktig erövring för terrororganisationen Daish. Sedan organisationen intog staden 2015 har man hackat, sprängt och skjutit sönder kulturarvet. Videoklipp visar hur tvåtusenåriga tempel, begravningsplatser och torn rämnar på några få sekunder. Syriska regeringsstyrkor försöker just nu återta kontrollen över Palmyra. Militär på plats har sett hur Daish transporterar dit vad man misstänker är mer sprängmedel, för att ytterligare demolera kulturarvet.
Samtidigt expanderar Daish i det laglösa Libyen, vilket fått Internationella museirådet att larma. Också här finns unika Unescovärldsarv som nu riskerar att ödeläggas. Terrororganisationens tillvägagångssätt är inte förvånande. Förstörelse av kulturarv är en självklar del av varje totalitär ideologi, och inget folkmord är fullbordat utan kulturell rensning.
Enligt 1954 års Haagkonvention, som Sverige har undertecknat, är förstörelse av ett folks kulturarv att anse som ett brott mot hela mänskligheten. Vi liberaler är stolta över att svenskt bistånd 2004 användes till återuppbyggnaden av den historiska bron Stari Most i bosniska Mostar, som förstördes 1993.
Daish har på samma sätt som i Palmyra demolerat historiskt värdefulla platser i Irak. Den brittiska regeringen har därför valt att stötta British Museum i uppstarten av ett program där irakiska arkeologer utbildas för att den dag freden kommer kunna vara med och rädda kulturarvet i Irak. En särskild fond för detta syfte har också utlovats. Från liberalt håll vill vi uppmana regeringen att agera i den andan, och vi ser gärna att svenskt bistånd avsätts. Vi måste agera snabbt.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Är statsrådet beredd att med biståndsmedel stödja organisationer som arbetar med att restaurera kulturarvet i MENA-regionen?