av Birger Lahti (V)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Sverige är ett land med rika tillgångar på skog, och den största delen av skogen brukas. Naturreservat utgör en viktig del av arbetet för att skydda viktiga skogsområden. I dag kan naturreservat inrättas för att till exempel ge långsiktigt skydd åt olika typer av värdefull natur, bevara biologisk mångfald eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Det finns dock tillfällen när tillvägagångssättet kan ifrågasättas.
Länsstyrelsen i Norrbotten har till exempel uppmärksammats efter att ha bildat naturreservat i Jokkmokk i ett område som införlivar gamla ströängar utan att vare sig kontakta berörd markägare eller erbjuda någon ersättning. Länsstyrelsen menar i stället att de sett till att delge informationen genom kungörelse i tidningarna. I samma veva har man däremot kontaktat ägaren för att lösa in skogsmark med slutavverkningsskog, till synes dock till en mycket låg ersättning.
I dag är det möjligt att hantera kravet på samråd med fastighetsägaren på det sätt länsstyrelsen gjort. Lagstiftningen gör visserligen tydligt att innan en länsstyrelse eller kommun fattar ett beslut om bildande av naturreservat ska sakägare ges möjlighet att yttra sig över förslaget. Men om den eller de som ska delges är okända, omöjliga att kontakta eller utgör ett stort antal personer kan kungörelse ske via tidningarna.
Att ordningen ser ut på det viset öppnar för ett visst mått av godtycke. Att en markägare har möjlighet att yttra sig är en viktig demokratisk princip. Då krävs att länsstyrelse eller kommun gör sitt för att denne ska få del av informationen.
Min fråga till miljöministern är därför:
Avser miljöministern att verka för att säkerställa att berörd markägare tydligare informeras vid inrättandet av nya naturreservat, och avser ministern i så fall att se över gällande reglering?