av Anette Åkesson (M)
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Digitaliseringen påverkar många delar av samhället. Den 29 januari 2017 uppmärksammade Sydsvenskan i ett reportage att digitaliseringen av det svenska filmarvet går väldigt långsamt och att därför en stor del av svensk filmhistoria riskerar att gå förlorad.
Samtidigt har biograferna digitaliserats och kan därför inte visa det rika utbud av äldre svensk kvalitetsfilm som finns och som paradoxalt nog är både billigare och lättare att sprida än de tidigare analoga versionerna.
Digitaliseringen tar alldeles för lång tid, och med nuvarande takt skulle det ta ca 100 år att digitalisera den svenska kulturskatten. En tillkommande utmaning, inte minst ur demokratihänseende, är att det urval som väljs ut för digitalisering beslutas om av ett fåtal personer, som därmed råder över vilka filmer som kommer att finnas kvar och vilka som eventuellt förstörs.
Riksdagen riktade i juni 2016 ett tillkännagivande till regeringen om att utreda finansieringen av en fortsatt digitalisering av filmarvet och därmed säkerställa att det svenska filmarvet bevaras och tillgängliggörs. Det borde ju därför ha hänt en del.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Hur avser ministern att agera för att öka takten på digitaliseringen så att det svenska filmarvet bevaras?