av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Mot bakgrund av den oro som helt naturligt uppstod med anledning av regeringens regleringsbrev för budgetåret 2016 till Försäkringskassan, där det stod att myndigheten ”ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”, finns det orsak att klarlägga fakta när det gäller utvecklingen avseende personlig assistans.
Därutöver spädde regeringen och ansvarigt statsråd Åsa Regnér på denna oklarhet, då det finns osäkerhet huruvida statsrådet har tillräcklig kännedom om fakta rörande situationen gällande personlig assistans och dess utförare efter att hon uttalade följande i samband med riksdagens särskilda debatt om personlig assistans den 28 oktober 2016:
”Jag vill att intentionerna i lagstiftningen ska kunna upprätthållas, men det går inte om vi är passiva och inte vågar ta i de svåra sakerna. Jag vidhåller att det är ett problem att kanske 10 procent av 30 miljarder används till reklam och sponsring.”
Statsrådet hävdar på fullt allvar att 3 av 30 miljarder kronor används till reklam och sponsring inom personlig assistans. Det duger inte att fara med så oriktiga påståenden i Sveriges riksdag.
Socialutskottet i Sveriges riksdag har därför bjudit in till en offentlig hearing för att klarlägga och samla all kunskap och inhämta fakta samt erfarenheter. Denna kunskapshearing om situationen inom personlig assistans och LSS äger rum i riksdagen torsdagen den 2 februari. Enligt uppgifter har statsrådet fått möjlighet att välja mellan flera datum för att kunna deltaga på denna kunskapshearing som samlar delar av "Funktionshinders-Sverige". Tyvärr har statsrådet trots alternativa datum och god framförhållning avböjt att närvara och som skäl angivit andra åtaganden.
Det är anmärkningsvärt om Åsa Regnér väljer att inte delta i denna kunskapshearing om situationen inom personlig assistans och LSS trots att hon haft möjlighet att påverka planeringen med god framförhållning, och jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att delta i kunskapshearingen om LSS och personlig assistans på Sveriges riksdag? Om inte – av vilka skäl?