av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Att med ny teknik kunna styra jordbruket så att skördar blir optimala samtidigt som miljöpåverkan kan minimeras är en utveckling som leder till en långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft för svenska gröna näringar. Med hjälp av obemannade fjärrstyrda flygfarkoster, så kallade drönare, kan skogsägaren och lantbrukaren skicka bilder som tolkas och bearbetas med mjukvara så att man med färger kan göra analys av skog och mark. Som exempel kan nämnas jordbruksmarkens upptagningsförmåga, växternas hälsa, att få tillgång till en översyn över påverkan av djurlivet och skadeverkningar som kan åtgärdas. Likaså kan framkomlighet på skogsvägar, skogens växtkraft samt fallna träd med mera på bild ge en god kunskap av ett område.
Bilderna, som med olika färger åskådliggör hur det ser ut i mark och skog, kan till exempel ge odlingsrekommendationer tillbaka till lantbrukaren. Denne kan med hög precision så, skörda och bearbeta sin odlingsmark. På samma sätt kan man med bilder få ett underlag för skogsbruket. Bilderna kan på dagen lämna besked om hur marker och skog mår och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas.
Det här instrumentet möjliggör helt nya smarta lösningar och förenklar kontakterna mellan jord- och skogsbruket och dess näringslivskontakter. Det förenklar också dialog och ansökningsförfaranden med till exempel länsstyrelser. Den nya tekniken genererar snabbt fakta om hur marker mår och ser ut. Berörda myndigheter kan därefter ta bra och snabba beslut med kvalitativt material. Det här är av godo för såväl livsmedelsförsörjning som skogsbruk och därför också näringsliv och tillväxt samt i förenklingsarbetet med myndigheter.
Material som filmas för att ge underlag inför nästa års skörd skulle kunna sparas i ett år, det vill säga en årscykel i jordbruket, vilket är av vikt för att jobba med data för kvalitetsförbättringar för såväl utkomst som för miljö. Datainspektionen driver en linje om att en regel på två månader ska vara gällande för att spara film och bilder. Därefter ska materialet förstöras. I ett sådant läge har man då inte tagit med sig en helhetsbild av vad syftet är för näringsidkaren. Det är högst olyckligt och allvarligt om det svenska jordbruket och skogsbruket inte ska kunna dra nytta av de goda avsikterna med den nya tekniken och därmed inte kunna uppnå samma goda resultat för skördar, miljö och långsiktig hållbarhet som – och därmed halka efter – andra länder som redan kan använda den nya tekniken. Svensk konkurrenskraft riskerar då att minska.
Dessutom ställs det till exempel krav på att den lantbrukare som vill få tillstånd för att kunna styra sitt jordbruk ska ansöka fyra månader i förväg, då det är den tid det tar att få ett tillstånd så som Länsstyrelsen i minst ett län beskrivit den tänkta processen, om det ens medges tillstånd med Datainspektionens linje. Det innebär att lantbrukaren i nutid december 2016 måste ansöka för att få lov att filma inför vårens sådd. Detta i en tid av ett mycket oklart läge med tanke på såväl Datainspektionens linje som tolkningen hos länsstyrelserna. En ansökande kan då inte heller räkna med att få ett klartecken för att ens kunna använda den nya tekniken.
Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Kommer statsrådet att försäkra sig om att det tilläggsdirektiv som ska gå ut till Datainspektionen från Justitiedepartementet innehåller riktlinjer som för vårt skogs- och jordbruk framåt och som har en handläggningstid som gör att det inte ställer till det inför våren i näringarna?