av Åsa Coenraads (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Sverige har varit fritt från rabies sedan 1886 och det är vi alla väldigt tacksamma för. Att vi varit fria från smittan beror till stora delar på våra naturliga vattenbarriärer och hög säkerhet vid införsel av djur i landet.
Dock lever vi i en global värld, där både människor och djur reser alltmer. Det är därför naturligt att även sjukdomar lättare kan spridas. Vikten av att upprätthålla en hög säkerhet för sjukdomar som kan spridas från djur till människor vid landets gränser kan inte nog understrykas.
Rabies finns sedan länge i våra grannländer och sannolikheten för att smittan kommer till Sverige är hög. Nyligen har forskare från Folkhälsomyndigheten, SVA, SLU och Zoonoscentrum i en studie från Uppsala universitet kunnat visa att fladdermöss i södra Sverige bär på antikroppar mot rabiesvirus i blodet. Det innebär att djuren kommit i kontakt med smittan på något sätt och att rabies nu finns i Sverige.
Den variant av rabiesvirus som drabbat fladdermössen är inte lika smittsam och farlig för människor som den rabies som finns hos hund, katt, häst och ko. Dock är viruset fortfarande farligt då forskningen visat att smittan kan överföras på människan – även om det är ovanligt.
Jag skulle med anledning av ovanstående vilja fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur arbetar statsrådet och regeringen för att förebygga rabies i Sverige och vilka förberedelser finns för att hantera ett eventuellt större rabiesutbrott?