av Birgitta Ohlsson (L)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Nyligen beslutade UHR om förändringar för svenska IB-elevers betyg. IB har en sjugradig betygsskala och en maxpoäng på 45. Totalt 2 av 1 330 IB-elever – mindre än en procent – fick förra året betyget 45. Med de ändringar som UHR beslutat om krävs minst 44 poäng för att få motsvarande 20,0 när man söker till svenska högskolor. Tidigare krävdes 40 poäng för samma resultat. Detta gör det alltså mycket svårare för IB-elever.
UHR vill med denna ändring åtgärda den ojämlikhet som uppstått efter att den svenska gymnasieskolans betygsskala ändrades. UHR framhäver att IB-elever och svenska elever från naturvetenskapliga programmet länge följt varandra när det gäller resultat. När den svenska betygsskalan ändrades, från IG–MVG till A–F, uppstod här ett gap. Det är detta UHR vill justera.
Men försämringen av de svenska betygen blottar i själva verket det kunskapsgap som också förut fanns mellan IB och det svenska gymnasiet. Detta gap gömdes tidigare av de oprecisa svenska betygen, där ett starkt och ett svagt MVG kunde skilja sig mycket, samtidigt som det gav samma poäng i slutbetyget. Eftersom IB har en sjugradig betygsskala har systemen nu blivit mer lika.
UHR anger som sin utgångspunkt att en lika stor andel IB-elever som elever i den svenska gymnasieskolan ska nå högsta möjliga meritvärde. Det är ett mycket oroväckande resonemang. I Sverige ska utgångspunkten vara meritokratisk – varje prestation ska bedömas oberoende av vilken skola hen gått i. Varje individ ska ges lika möjligheter, inte samma utfall.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av UHR:s nya tolkning av IB-elevernas betygsvärde som ändrar IB-elevernas förutsättningar att söka in på svenska högskolor och universitet?