Fråga 2016/17:468 Hinder för nybyggnation utanför tätort

av Jakob Forssmed (KD)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

I bostadsbristens Sverige beslutade kommunstyrelsen i Knivsta den 6 december att kommunen ska avbryta allt arbete med detaljplaner för landsbygden. Allt detaljplanearbete utanför tätorterna Knivsta och Alsike läggs på is, och utbyggnaden av småhus på landsbygden stoppas på obestämd tid. Detta motsvarade planer om ca 800 småhus. Tidigare har Norrtälje fattat liknande beslut. Orsaken är vattentjänstlagen som kräver – i de fall det handlar om bebyggelse i större sammanhang, det vill säga samlad bebyggelse med mer än ca 20 hus – att kommunen måste stå för vatten och avlopp även om det är långt ute på landsbygden. Anläggningslagen och miljöbalken ger möjligheter att hantera detta med enskilda eller samfälleliga lösningar, men det gör inte vattentjänstlagen. Detta trots att det finns goda och kostnadseffektiva möjligheter till godkända vatten- och avloppslösningar utan kommunalt VA. I stället innebär lagens krav enorma kostnader för kommunerna. En relativt liten kommun som Knivsta riskerar att gå 15 miljoner back för varje projekt, och dessutom riskerar de som redan bor i närheten av en ny exploatering att behöva tvångsanslutas för hundratusentals kronor. Regeringen har uppmärksammats på problemet för många månader sedan men har inte presenterat en lösning, vilket är anmärkningsvärt då detta är en kraftig hämsko för byggande utanför tätort.

När och på vilket sätt kommer statsrådet och regeringen att föreslå åtgärder som tar bort de hinder som vattentjänstlagen utgör när det gäller nybyggnation utanför tätort?