av Hans Linde (V)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Den 16 december i år är det 50 år sedan FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheterna) antogs. År 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till konventionen som ger individer klagomöjlighet inom FN-systemet att pröva om till exempel deras rätt till utbildning, bostad eller hälsa har kränkts.
I dag har 26 länder ratificerat protokollet, bland dem 8 EU-länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Portugal, Slovakien och Spanien. Dock inte Sverige.
Under åren i opposition hävdade riksdagsledamöter från såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet att det är lika viktigt att staten uppfyller sina åtaganden när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som när det gäller medborgerliga och politiska rättigheter. Regeringen har en hög ambition gällande mänskliga rättigheter men Sverige har fortfarande inte ratificerat tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som gör dessa livsavgörande rättigheter utkrävbara.
När Sverige granskades av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i juni i år kunde den feministiska regeringen inte ge besked om ratificering. Regeringen menade att frågan måste utredas vidare, samma svar som regeringen gav när Sverige granskades i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2015. Man utlovade då ett besked till granskningen i ESK-kommittén. Under utfrågningen ifrågasatte kommittén behovet av fler utredningar.
Grupper som nekas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är ofta de mest utsatta i samhället. Att neka dem en möjlighet att söka upprättelse på internationell nivå minskar deras möjligheter att få åtnjuta sina rättigheter samtidigt som det förstärker existerande ojämlikheter.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Avser statsrådet att ta initiativ för att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet till FN:s konvention om de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna?