Fråga 2016/17:320 Civilsamhällets särart och EU:s dataskyddsförordning

av Per Lodenius (C)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den förra regeringen tillsatte Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) med uppdrag att stärka det civila samhället.

I februari i år presenterade utredningen sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) där utredaren Dan Ericsson presenterar en rad förslag för att förbättra situationen för civilsamhället. För flera av förslagen från utredningen finns det goda förutsättningar att vi ska komma överens över block- och partigränserna. Allt för att underlätta för civilsamhället.

Samtidigt pågår nu ett arbete med att implementera EU:s dataskyddsförordning till svenska förutsättningar. Regeringen arbetar nu vad jag förstår med att anpassa svensk lagstiftning till EU:s dataskyddsförordning.

Regeringen har tillsatt en kommitté (kommittédirektiv 2016:15) för att bland annat undersöka vilka kompletterande nationella föreskrifter som kan behövas. För Centerpartiet är integritet viktigt och vi är för ambitiösa regler.

I utredningens direktiv finns det dock inget krav på att utredningen ska titta på hur en implementering av EU:s dataskyddsförordning kommer att drabba civilsamhället. Det som är oroande är bland annat införandet av sanktionsavgifter och frågan om dataskyddsombud, vilka var för sig kan komma att drabba civilsamhället hårt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder kan justitieministern tänka sig att vidta för att säkerställa att civilsamhället i möjligaste mån inte drabbas negativt av EU:s dataskyddsförordning?