av Maria Malmer Stenergard (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Av regeringens proposition En ny upphandlingslagstiftning (2015/16:195) framgår att en upphandlande myndighet, om det är behövligt, ska kräva att leverantören fullgör kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid. Regeringen skriver (s. 822):
"Vid behovsbedömningen måste också beaktas möjligheterna att kunna kontrollera och följa upp de uppställda villkoren. De upphandlande myndigheterna och enheterna måste själva, genom leverantören eller genom tredje part, kunna kontrollera att villkoren uppfyllts. Detta måste vara möjligt för att säkerställa likabehandling."
EU-rätten ställer mycket tydliga krav på att verklig kontroll av lämnade anbud ska kunna ske. Frågan är dock hur det ska kunna ske avseende exempelvis lön.
Av personuppgiftslagen (PUL) följer nämligen att en arbetsgivare är personuppgiftsansvarig och hanteringen av löneuppgifter omfattas av lagens bestämmelser. I propositionen saknas en analys av hur bestämmelserna i PUL förhåller sig till regeringens förslag på upphandlingslagstiftning. Det är inte säkert att medgivande av den enskilde står sig rent rättsligt, och det vore inte heller rimligt om LOU skulle baseras på att sådant medgivande gavs.
Frågan blir särskilt angelägen då dataskyddsförordningen träder i kraft 2018. Då kan mycket omfattande sanktionsavgifter dömas ut för den arbetsgivare som inte följer PUL. Samtidigt försvinner vissa lättnader i PUL.
Det måste säkerställas att leverantörer inte tvingas bryta mot personuppgiftslagen när en upphandlande myndighet, eller en tredje part, ska kontrollera löneuppgifter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta med anledning av den problematik som beskrivs ovan?