av Barbro Westerholm (L)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Frågan om treårig tandhygienistutbildning har varit aktuell i många år. I december 2013 beslöt riksdagen att tandhygienistutbildningen bör bli treårig. I april 2014 beslöt regeringen att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbildningen till tandhygienistexamen med en omfattning av 180 högskolepoäng. Analysen presenterades i januari 2015. Fördelarna visade sig överväga. Att förlänga utbildningen beräknades kosta staten upp till 25 miljoner kronor per år till lärosätena och upp till nio miljoner kronor i ökat studiemedel.
På min fråga i april 2016 om vad som händer med riksdagsbeslutet fick jag svaret att ”[ä]rendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser återkomma med besked om ärendets fortsatta hantering.”
När det inte fanns något om treårig tandhygienistutbildning i regeringens förslag till statsbudget för det kommande året så frågade jag den 4 oktober 2016 om när regeringen avser att förverkliga riksdagsbeslutet taget 2013 om den treåriga tandhygienistutbildningen. Professionsföreträdare inom tandvården är eniga om behovet av denna utbildning i Sverige, och det framkom tydligt vid odontologiska fakultetens årshögtid i Malmö 21 oktober 2016. Jag hade då redan fått svar från regeringen att regeringen avser att återkomma med besked om ärendets fortsatta beredning men att det är en komplex fråga (12 oktober 2016).
Ärendet har utretts och alla instanser kommit fram till att fördelarna med förlängning av utbildningen till tre år visat sig överväga eventuella nackdelar. Kostnadsberäkning har gjorts.
Jag vill därför fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vad är det som är så komplext i frågan om treårig tandhygienistutbildning?