av Saila Quicklund (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
När anslaget för friluftsliv på 1990-talet skiljdes från stödet till idrotten fråntogs friluftslivets organisationer rätten från att använda undantaget i socialavgiftslagen, det så kallade halva prisbasbeloppet. Regeln säger att en ersättning till en idrottsutövare från en förening som omfattas av 7–13 §§ i inkomstskattelagen och som har huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, så länge ersättningen från föreningen under ett år inte överstiger ett halvt prisbasbelopp.
I förarbetet till socialavgiftslagen beskrivs idrottslig verksamhet som en verksamhet som anordnas av en organisation som är ansluten till Riksidrottsförbundet, RF, eller annan jämförlig organisation.
Dock finns inte friluftslivet och dess organisationer beskrivna i förarbetet. Det innebär exempelvis att när en friluftsorganisation genomför guidade fisketurer gäller inte undantaget om halva prisbasbeloppet. Men om man vänder fiskespöet in mot land och genomför precisionskastning med spö, så kallad casting, omfattas detta av undantaget, då Castingförbundet är medlemmar i RF.
Frågor rörande socialavgifter är primärt inte miljöministerns ansvarsområde, men frågorna avseende friluftslivet ligger under hennes ansvar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Hur avser miljöministern att, inom ramen för sitt ansvarsområde i regeringen, verka för att friluftslivet erhåller samma rättigheter som idrottsrörelsen i detta avseende?