Fråga 2016/17:267 Straff vid bevisade sexualbrott

av Staffan Danielsson (C)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

”Allt fler kvinnor blir våldtagna utan att gärningsmännen åtalas. Isabelle, 21, blev under brutala former våldtagen på en färja till Finland. Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset kunde fastställa gärningsmannens DNA, kunde notera blåmärken på rygg och armar, kunde dokumentera att Isabelles underliv var svårt sargat och blödande. Ett år efter övergreppet är Isabelle fortfarande sjukskriven med svåra mardrömmar om nätterna. Isabelle polisanmälde våldtäkten, men förundersökningen lades ner. Gärningsmannen hävdade "frivilligt sex". Jag känner vanmakt, vrede och förtvivlan, när jag läser Isabelles berättelse. En i mängden av våldtäktsoffer där gärningsmannen går fri.”

Så här skriver journalisten och bokförläggaren Karl Beijbom i ett inlägg på debattforumet Politisk Allmändebatt på Facebook.

Det han med rätta, tycker jag, är så upprörd över skedde för ett år sedan. Utöver vad han skriver visar färjans kameror att två personer stod på vakt utanför hytten där övergreppet skedde.

Isabelle berättar i SVT Nyheter Stockholm:

”Först ville Isabelle bara glömma vad som hänt men hon hade svårt att gå och svåra smärtor. Därför bestämde hon sig för att åka till akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset. Hon hade den misstänkte gärningsmannens DNA på sin kropp, blåmärken på rygg och armar, och skador i underlivet.

Isabelle bestämde sig för att polisanmäla, men förundersökningen lades ned, då ord stod mot ord. Den misstänkte gärningsmannen menade att det handlade om frivilligt sex.

– Jag trodde att jag hade alla bevis som krävdes, därför blev jag otroligt arg och ledsen när de lade ned förundersökningen. Jag vet inte vad jag skulle behöva för mer bevis för att det ska gå igenom. Jag vill bara ha rättvisa”

”Idag är Isabelle fortfarande sjukskriven och har mardrömmar om det som hände för ett år sedan. Men hon har bestämt sig att berätta sin historia för att hjälpa andra.

I Ludvika våldtog tre män en kvinna hösten 2015. DNA-bevis finns för två av dem. De dömdes av tingsrätten till fyra års fängelse och utvisning, och kvinnan tillerkändes 166 860 kronor i skadestånd.

En av männen var med och sprang från platsen men var mer passiv än de två andra. Därför valde hovrätten att fria alla tre, och en av dem har fått skadestånd på 140 000 kronor. Kvinnan får heller inget skadestånd, trots DNA-bevis.

Jag vet att justitieministern inte kan uttala sig om enskilda fall. Min känsla är att uppenbart skyldiga brottslingar ibland ändå frias i dag på grund av en alltför stor försiktighet hos åklagare och domstolar vid sexuella övergrepp.

Jag undrar om justitieministern är trygg i att rättspraxis hos åklagare och domstolar är väl avvägd, eller om han anser att detta behöver utredas i syfte att uppenbart skyldiga inte ska undgå straff. Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är ministern beredd att ta några initiativ, t.ex. tillsätta en utredning, med anledning av det som har framförts?