av Tina Ghasemi (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Den så kallade Skönhetsutredningen föreslår ett stärkt konsumentskydd vid kroppsbehandlingar. Det är bra och nödvändigt för i dag oreglerade verksamheter. Dock har utredaren inkluderat ögonoperationer, refraktiv kirurgi, i förslaget. Utredaren gör med andra ord ingen skillnad mellan detta ingrepp, som görs för att korrigera en fysisk defekt, och mer konventionella skönhetsoperationer, såsom botox och tatueringar, ingrepp som kan utföras av personal som inte är legitimerad likt en läkare.
De verksamheter som korrigerar syn genom refraktiv kirurgi är i dag registrerade hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som privata vårdgivare, och de har skyldighet att rapportera till Socialstyrelsens patientregister. Det är endast legitimerade ögonläkare som utför operationerna, och legitimerad personal måste föra patientjournal. Det är därför logiskt att refraktiv kirurgi sorterar under hälso- och sjukvårdslagen, så som i praktiken sker i dag.
Att korrigera synen med hjälp av kirurgi är inte en konsumenttjänst, inte heller en skönhetsoperation. Det handlar inte om att förändra utseendet. Det är inte en utseendeförändring att låta operera sina ögon jämfört med att bära kontaktlinser. Ögonoperationer hör inte hemma i Skönhetsutredningen.
Med anledning av ovan vill jag därför fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Avser statsrådet och regeringen att verka för att refraktiv kirurgi fortsatt ska lyda under hälso- och sjukvårdslagen?