av Isabella Hökmark (M)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att utbyggnadsbehovet de kommande fem åren kommer att vara ca 600 förskolor och ca 350 skolor. Även Skanska pekar på behovet i en rapport, där man ser behovet av 1 000 nya förskolor och skolor under en tioårsperiod.
Kommunerna har här en grannlaga uppgift att lösa, och därför är det inte förvånande att man vänder sig till privata aktörer för att uppfylla behovet. Att kommuner och fristående aktörer samverkar för att trygga behovet av nya förskole- och skolplatser ser jag som viktigt. Därför är det förvånande att regeringen nu väljer att gå fram med ett förslag som allvarligt kan hota investeringsviljan hos privata aktörer men också leder till att kommunerna kan stå inför ett problem när tusentals barn behöver en förskole- eller skolplats.
Att regeringen, trots att man vet att förslaget kommer att röstas ned i riksdagen, väljer att gå vidare med sina planer är i sig stötande. Men trots att förslaget inte lär bli verklighet skapar det oro ute bland olika skolaktörer. Ca 340 000 barn går i en fristående förskola eller skola. Hur dessa ska tas om hand när fristående verksamheter kan tvingas läggas ned är en fråga som måste besvaras, inte minst av dem som nu, trots förutsättningarna, väljer att driva vidare förslaget om något som i praktisk mening innebär ett vinstförbud.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Hur avser utbildningsministern att analysera effekterna av att fristående skolor kan tvingas lägga ned med det förslag som Reepalus välfärdsutredning föreslår och som regeringen väljer att gå vidare med?