av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Att regeringen för samtal med regimer som ur ett svenskt perspektiv närmast är att betrakta som skurkregimer, med en bristande eller obefintlig respekt för mänskliga rättigheter, är ett fenomen som vi länge varit medvetna om. Vi har sett hur regeringen valt att skicka en delegation till Saudiarabien för att utveckla handelsförbindelser och hur handelsministern iklädd slöja åkt till Iran för att diskutera affärer. Vi har likaså, till skillnad från de flesta andra västländer, en egen ambassad i Nordkorea.
Nyttan med dessa samtal går naturligtvis att diskutera och kritisera, men samtidigt finns det alltid en diplomatisk avvägning att ta hänsyn till. Regeringen har ända sedan den tillträdde varit tydlig med att man inte avser att förhandla eller samtala med en av Irans allierade, nämligen Bashar al-Asads regim i Syrien, trots stora behov av att främja eldupphör i Syrien.
Med anledning av detta önskas utrikesminister Margot Wallström svara på följande fråga:
Vad är det som gör att regeringen kan samtala med regimer som Iran, Saudiarabien, Nordkorea och liknande men inte med den syriska regimen om exempelvis vapenvila?