av Laila Naraghi (S)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Sveriges välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som gång på gång klarat av att förnya och ställa om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändrats. Den svenska industrin – dess företag och anställda – är avgörande för Sverige. Och den svenska industrin finns i hela Sverige och är ofta lokaliserad utanför storstadsområdena.
Under flera år behandlades svensk industri som en historisk kvarleva på väg bort. Före detta statsminister Reinfeldt (M) sa 2013 på toppmötet World Economic Forum i Davos ”We used to have people in the industry, but they are basically gone” (Vi brukade ha människor i industrin, men de har i princip försvunnit) – detta trots att långt mer än 500 000 svenskar då arbetade i tillverkningsindustrin.
Denna inställning från regeringen Reinfeldt slog hårt mot landet och vår industri, och mot de bygder utanför storstadsområdena där industrin är verksam. Den politiska kursändring som skedde efter valet 2014 och som genomfördes med statsminister Löfven (S) i spetsen var därför efterlängtad och välbehövlig för hela landet. Regeringens nyindustrialiseringsstrategi som presenterades i januari 2016 är viktig i vårt arbete för att fortsätta vara en världsledande industri- och välfärdsnation.
I regeringens nyindustrialiseringsstrategi pekas kunskapslyft inom industrin ut som ett prioriterat område samt att kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Inom detta fokusområde anges att genomförandet av detta därför måste inriktas mot att förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer.
I Kalmar län finns flera för Sverige viktiga industrier, till exempel Scania Oskarshamn och Södra Cell Mönsterås, som satsar och behöver rekrytera ny personal. Flera företag är tillsammans med utbildningsanordnare involverade i YH-utbildningar, som står för en betydande del av företagens rekrytering. Det är viktigt för företagen, för de många personer som får jobb och för hela bygden.
Därför var beslutet från Myndigheten för yrkeshögskolan om årets utbildningar ett hårt slag: Endast 1 av 22 sökta utbildningar beviljades. (Det motsvarar 4,5 procent av de sökta utbildningarna, att jämföra med den totala andelen beviljade i riket som uppgår till 26,8 procent.) Beskedet från myndigheten innebär försvårad rekrytering och ett försämrat kompetensförsörjningssystem inte minst inom industrin, vilket försvårar matchningen på arbetsmarknaden.
Flera företag i Kalmar län har vittnat om betydelsen av YH-utbildningarna för deras möjlighet att kompetensförsörja sina industrier. Ett exempel är Södra Cell där 90 procent av nyrekryteringarna kommer in via YH-utbildningar.
Myndigheten för yrkeshögskolans beslut innebär stora bekymmer för industriföretag utanför storstadsområdena. Myndigheten har också meddelat att de inte har något geografiskt uppdrag. De tittar alltså inte på hur deras beslut fördelas över landet vilket riskerar att slå negativt mot ett län, dess befolkning och företag. En helt orimlig ordning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att myndigheter, inklusive Myndigheten för yrkeshögskolan även ska ha ett regionalpolitiskt/geografiskt uppdrag i sin myndighetsutövning?