av Caroline Szyber (KD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I en intervju i Sydsvenskan den 4 juli berättar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik att han tagit två beslut som ändrar den interna praxisen på verket för asylsökande som klassats som säkerhetsrisker av Säkerhetspolisen.
Personer klassade som hot mot rikets säkerhet får normalt inte asyl. I majoriteten av dessa fall riskerar dock dessa personer dödstraff eller tortyr om de skulle utvisas. De har därför beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Med uppehållstillstånd följer sedan deltagande i etableringsprogrammet och rätt till förmåner som etableringsersättning och hemutrustningslån. Personerna har också haft möjlighet att erhålla främlingspass, vilket möjliggör resande. De har dock inte registrerats i Schengens informationssystem (SIS) i vilket personer som kan anses vara våldsbenägna kartläggs och bevakas under sina resor i Europa. Systemet ska också förebygga att en person som nekas asyl i Sverige inte sedan söker asyl på nytt i ett annat europeiskt land.
Att personer inte varit registrerade har alltså inneburit att en IS-återvändare utan andra länders myndigheters kännedom kunnat resa fritt i Europa och till exempel kunnat rekrytera nya personer för sin ideologi.
Den praxisändring som Migrationsverket nu inför innebär att personerna blir utan förmåner, nekas resehandlingar och ställs under uppsikt av Säkerhetspolisen. I stället för uppehållstillstånd ges ett beslut om anstånd i väntan på att utvisning ska verkställas.
Sverige har återkommande problem med individer som uppträder i Sverige under en falsk identitet och påstådd ålder; i synnerhet inom den marockanska gruppen framträder detta bruk. Under våren meddelade gränspolisen Justitiedepartementet att 65 av 77 asylsökande som utvisats till Marocko påstått sig ha en annan identitet vid asylansökan. Vid tidpunkten för asylansökan påstod 50 av de utvisade marockanerna att de var minderåriga medan det sedan visade sig att endast 2 av dem var det. Behovet av ett förbättrat och effektivt SIS är uppenbart.
Enligt de nya förordningar som aviserades av EU-kommissionen med EU-förslag (faktapromemoria 2016/17:FPM58) ska systemet förbättras med direkt effekt avseende användningar av SIS för gränskontroll, brottsbekämpning respektive återvändande. Inom ramen för den föreslagna förordningen för gränskontroll märks möjligheten och skyldigheten att verifiera en persons identitet med hjälp av såväl fingeravtryck som sökning med hjälp av ansiktsigenkänning, fotografier och handflateavtryck, så kallad säker identifiering.
Förslaget till förordning om användning av SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna avser att fylla det informationsglapp som finns i dag beträffande dessa personers återvändande. Medlemsstaternas återvändandebeslut ska göras synliga för andra medlemsstater genom att ett återvändandebeslut registreras i SIS så snart det har fattats.
Med anledning av ovanstående jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur verkar ministern för att främja framtagandet av rutiner för säker identifiering hos berörda myndigheter i enlighet med förslaget till förordning om användning av SIS för gränskontrolländamål?