Fråga 2016/17:1585 Juridisk trygghet vid surrogatmoderskap

av Barbro Westerholm (L)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Utredningen Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:1) hade till uppdrag att ta ställning till om det ska införas särskilda regler för barn som tillkommit genom surrogatmoderskap. Bakom uppdraget låg bland andra Statens medicinsk-etiska råds (Smer) rapporter 2012 och 2013 att regleringen kring mottagandet av dessa barn i Sverige snarast borde ses över på grund av de rådande juridiska oklarheterna för barnen och deras föräldrar.

Utredningen ansåg dock att Sverige inte har något ansvar för barn i utlandet om de inte också är svenska medborgare och lämnade därför inga förslag med den inriktning Smer föreslog. Utredningens inställning kan ifrågasättas, för barnen har kommit till för att svenska medborgare och andra personer med hemvist i Sverige åkt utomlands för att hitta alternativa vägar att få barn. Dessa barn har således en stark koppling till Sverige och borde ha samma juridiska rättigheter som barn födda i Sverige.

Smer ansåg i sina skrivelser till regeringen och i sitt remissvar på utredningen att möjligheterna att fastställa rättsliga föräldrar borde utvidgas. Det gäller utländska fastställelser av faderskap såväl som moderskap och föräldraskap. Barnets intresse av rättssäkerhet och trygghet måste väga tyngre än statens intresse av att motverka surrogatarrangemang i utlandet.

Barn som fötts genom surrogatmoderskap fortsätter att komma till Sverige även om surrogatmoderskap inte är tillåtet här.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kan ministern tänka sig att utreda frågan om juridisk trygghet kring barn som tillkommit genom surrogatmoderskap i utlandet?