av Lars Beckman (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen genomförde riksdagsledamoten Maria Stockhaus och jag ett seminarium i Sveriges riksdag tillsammans med Båtfolket om behovet av utvärdering av sjöfyllerilagen. Det var ett mycket välbesökt seminarium med såväl många riksdagsledamöter som externa gäster på plats. Det visar att frågan har stor betydelse och påverkar många.
Seminariet visade att det finns ett stort behov av att utvärdera en lag som sannolikt inte har fått de konsekvenser som var syftet med lagen. Jag har bett riksdagens utredningstjänst (RUT) att ta fram statistik över antalet dödsfall i Sverige relaterade till fritidsbåtsolyckor, och man fick fram följande siffror:
Under 2016 omkom 28 personer i fritidsbåtsolyckor, och RUT skriver: ”Av dessa 28 är det 2 som inte har återfunnits. Om något nytt framkommer kan det resultera i att siffrorna behöver justeras. För år 2015 utreds för närvarande, på nytt, en av de medräknade olyckorna av polisen.”
Årets dödsolyckor utmärker sig bland annat genom att flera av de omkomna varit i dålig fysisk kondition – åldriga och/eller med hjärtfel. Två döda har sorterats bort eftersom mycket talat för att de hamnade i vattnet och drunknade på grund av sjukdom. Det finns minst ett par till sådana fall, men där har det inte funnits vittnen eller annat som kunde styrka vad som kom först – sjukdom eller drunkning. En annan olycka har, efter intervju med polis som var på platsen, visat sig vara en badolycka och inte en båtolycka.
Dödsolyckornas fördelning
Under 2016 omkom 28 personer vid 27 olyckstillfällen.
– Vid 1 av olyckorna omkom två personer.
– Den yngsta omkomna var en 19-åring som kolliderade med grund/land i hög fart nattetid.
– 2 stycken ensamseglare har omkommit under färd utanför Skånekusten.
– Inga personer med anknytning till segelbåtar har omkommit i hamn.
– Minst 3 av olyckorna är fartrelaterade.
– 1 kvinna har omkommit i samband med en kollision mellan två fritidsbåtar.
– 2 av de omkomna kom från ett asylboende.
– 20 av de omkomna var ensamma i båten.
Båttyper
I flera fall är båttypen något osäker. Det gäller framför allt gränsdragningen mellan de olika varianterna av mindre motorbåtar och roddbåtar.
– 2 beboeliga segelbåtar
– 2 kanoter
– 4 större öppna motorbåtar
– 6 små motorbåtar
– 2 roddbåtar
– 1 ribbåt
– 1 vattenskoter
Övriga båtar är huvudsakligen mindre, öppna båtar med eller utan motor. Inga dödsolyckor har inträffat under färd med segeljollar, gummibåtar eller stora, beboeliga motorbåtar.
Promillehalt
Antalet olyckor har gått ned konstant under många år i Sverige, och vårt seminarium i riksdagen visade på ett stort behov av en samordning av lagstiftningen mellan de nordiska grannländerna.
Godkända promillenivåer i Norden, enligt riksdagens utredningstjänst:
Finland: 1,0
Sverige: 0,2 för båtar över 10 meter eller för båtar som går över 15 knop. För båtar under dessa gränser är promillegränsen 1,0.
Danmark: 0,5 för fritidsbåtar upp till 15 meter
Norge: 0,8 för fritidsbåtar upp till 15 meter
Eftersom båtägare självklart rör sig över landsgränserna är en nordisk samordning att föredra, och vårt seminarium visade också att det är lämpligt att utvärdera lagen. Statsrådet Anders Ygeman har också sagt nyligen i en intervju att en utvärdering är önskvärd.
Med anledning av ovanstående är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Mot bakgrund av den sakliga kritik som finns både kring lagens utformning och kring dess effekter, är ministern beredd att göra en översyn av sjöfyllerireglerna?