Fråga 2016/17:1554 Näringslivspolitiska konsekvenser vid utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm

av Gustaf Lantz (S)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

I en global ekonomi måste vi springa snabbare. Varje tryck på bromsen innebär att någon annan jagar i kapp och förbi oss. Regionen Uppsala-Stockholm är i en position där konkurrensen inte bara sker i förhållande till andra svenska regioner, utan en jämförelse görs även med andra starka regioner på den globala spelplanen. När EU ska besluta om var läkemedelsmyndigheten EMA ska placeras efter Storbritanniens utträde ur EU är vi med och konkurrerar tack vare att en stor majoritet av life science-verksamheten i landet finns i regionen Uppsala-Stockholm.

Men ska vi vara aktuella för etableringar av den här karaktären förutsätter det att vi kan erbjuda goda kommunikationer och en bra bostadsmarknad. Samma krav på bra resmöjligheter och tillgång till bostäder ställer allt fler företag som planerar att etablera sig i vår region. Varje gång Uppsala-Stockholmsregionen och Sverige väljs bort är det en förlust i form av utebliven tillväxt och uteblivna skatteintäkter.

Redan i dag har Uppsala och Knivsta kommun utbyggnadsklara planer på 60 000 bostäder, vilka är knutna till utbyggnad av nya spår. Det finns ingen tilltänkt järnvägssträcka i Sverige som skulle ge lika många bostäder per kilometer som fyrspår längs hela sträckan mellan Stockholm och Uppsala skulle ge.

Ett nej till fyrspår skulle få negativa konsekvenser. Förutom att bostadsbyggandet missar en unik möjlighet riskerar också utvecklingen av framtidens Arlanda att påverkas. Ett växande Arlanda som utvecklas för fler resenärer skapar jobb men kräver också tillräcklig infrastruktur för anslutningar som samspelar med ambitionen att skapa Nordens ledande storflygplats. Utan utbyggnad är det svårt för Arlanda att bli hela Mellansveriges lokala flygplats, med hållbara resmöjligheter både från hela Mälardalen och från södra Norrland. Sträckan är även av yttersta vikt för godstrafiken och därmed för svensk export. I dag är sträckan en av Sveriges mest trafikerade och tyngst belastade.

Trots det har den under lång tid varit kraftigt eftersatt. Flera gånger varje år drabbas tågtrafiken på sträckan av kraftiga förseningar, vilka påverkar exporten negativt. En utebliven satsning skulle i vår globala ekonomi innebära ett steg bakåt för Sveriges största arbetsmarknadsregion.

När förslaget till ny nationell plan för transportsystemet presenteras i höst är det viktigt att det innehåller förstärkningar av järnvägen mellan Stockholm och Uppsala. Fyrspår längs hela denna sträcka är nödvändigt för ökad global konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande och all norrgående tågtrafik från Stockholm.

Med anledning av ovanstående är min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Är de näringslivspolitiska konsekvenserna vid en utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm noggrant analyserade?