av Ida Drougge (M)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Den 29 maj 2017 gav Hans Grönqvist och Susan Niknami ut rapporten Ankomst och härkomst för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi), som visar att nyanlända barns och ungdomars skolresultat har försämrats sedan 1998. År 1998 hade 70 procent av alla utrikes födda elever som anlänt till Sverige efter sin 7-årsdag blivit godkända i grundskolan. I dag ligger den siffran på endast 50 procent. Detta är en oroväckande utveckling, och mer måste göras för att fler utrikes födda elever ska klara sig bättre i den svenska skolan.
En av rapportens slutsatser är att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund samt bostadsområdet är faktorer som är starkt förknippade med skillnaden i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever. I rapporten diskuteras därför flera förslag för att ge våra utrikes födda elever bättre förutsättningar i den svenska skolan. Bland annat nämns Skolkommissionens förslag om ett aktivt skolval och förslaget om att öka resurserna till de skolor som tar emot ett stort antal nyanlända.
Som rapporten indikerar på ser vi tydligt att skolans resurser och lärartekniker inte ger utrikes födda elever det stöd som de behöver. Vi behöver fler reformer som gör att fler lyckas bättre i den svenska skolan. Inte minst måste våra lärarstudenter få bättre kunskaper i andraspråksinlärning så att fler elever får den hjälp de behöver för att kunna hänga med i undervisningen. Men vi behöver också använda tekniken bättre. Särskilt gäller detta möjligheterna till fjärrundervisning så att eleverna får möjlighet till undervisning och studiehandledning på sitt modersmål.
Detta är flera viktiga reformer som svensk skola behöver för att ge alla elever förutsättningar att nå så långt som möjligt i den svenska skolan. Samtidigt slår också rapportförfattarna fast att den absolut viktigaste politiska åtgärden är att fortsätta underlätta för föräldrar till utrikes födda elever att få ett jobb. Hans Grönqvist och Susan Niknami skriver: ”En politik som försämrar möjligheterna för nyanlända på arbetsmarknaden skulle enligt våra resultat riskera leda till att öka skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever.” (Ankomst och härkomst, s. 73.)
Det är därför oroande att regeringens politik har fel inriktning. Att bygga ut bidragssystemen och att höja skatterna på arbete innebär att det blir mindre lönsamt att jobba. Det spär på jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och gör vägen till jobb längre för den som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Detta minskar inte bara nyanlända människors möjlighet till egen försörjning utan försämrar också deras barns förutsättningar att klara skolan med framgång.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stärka de nyanlända människornas möjligheter till jobb och egen försörjning så att fler nyanlända barn och elever också lyckas bättre i skolan?